VITBOK FÖR BOENDE I SKÄRGÅRDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VITBOK FÖR BOENDE I SKÄRGÅRDEN"

Transkript

1 Skärgårdarnas Riksförbund VITBOK FÖR BOENDE I SKÄRGÅRDEN Disposition 1. Det är bostadsbrist i skärgården! 2. Skärgårdarnas Riksförbunds krav för boende i skärgården 3. Skärgårdsborna om framtiden 4. När slocknar ljusen på Smögen 5. Boendebeskattningen 6. Boendeplaneringen 7. Strandskydd och naturvård 8. Kontakta Skärgårdarnas Riksförbund Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

2 1. Det är bostadsbrist i skärgården! Bostadsbrist är något vi förknippar med storstadens problem. Ändå vill vi påstå att det största hotet mot en levande skärgård i framtiden är en bostadsbrist. Det kan skapa en situation där hela kustbefolkningen i vissa områden slås ut. Problemen finns inte bara i "överhettade" områden. Paradoxalt nog även i glesbygdens skärgård där det råder viss balans i boendefrågorna. Här tycks en konserverande strandskyddslagstiftning och reservatstänkande utgöra de största hindren. Det kan konstateras att ska vi ha en levande skärgård så förutsätts lösningar som spänner över de olika politikområden och kräver samverkan mellan de politiska partierna. Både frågor om skatter och planbestämmelser måste lösas samtidigt som det inte heller få råda miljöfundamentalism runt strandskyddet - en och annan ny bostad måste också kunna byggas. Skärgårdsfrågorna skär tvärs igenom den traditionella uppdelningen mellan glesbygd och storstad. Begreppet är inte heller entydigt. Vi skärgårdsbor brukar själva definiera skärgårdsområdet som ett kulturellt begrepp. Det är de bebodda skärgårdsområdena men även ensamma öar, inklusive fastlandets kustområde innanför. Det gäller längs hela landet havskust och även i de stora insjöarna. Vi som lever året runt i skärgården kan skärgårdens villkor Vi vet vad som behövs för att vi verkligen ska ha en året runt levande skärgård. Detta som alla talar sig varma för men som betyder så olika beroende på vem som tar orden i sin mun. En levande skärgård förutsätter att det mest basala är uppfyllt det måste gå att bo där året runt, det måste finnas bostäder bostäder med rimligt modern standard till rimliga priser. Därmed måste det finnas en nyproduktion. Boendet förutsätter också vissa närings- och servicebyggnader, bryggor och hamnanläggningar. Skärgården är ingen vildmark utan en kulturbygd bebodd sedan de första klipporna stack upp i havet efter inlandsisen. Det är en kulturbygd där människorna levt med ibland på nåder en stoslagen och mycket skiftande natur. Det är den kombinationen som också skapat attraktivitet för turism och rekreation. Försvinner det kulturlandskapet så försvinner antagligen också det som ger skärgården sin speciella attraktivitet. Kvar blir antingen vildmarken eller nöjesparken eller på kusten mondäna rikemanssamhällen. Glesbygd och storstad behöver varandra. Öarnas samhällen kan vara en utmanande testbed för ny teknik och samordnade servicelösningar - frågor som är av vikt för hela Sverige. När vi börjar att ifrågasätta den enes eller andres existensberättigande så ifrågasätter vi egentligen var och en av oss själva. Börjar man att utesluta den ena eller den andre från gemenskapen så kommer man till slut själv bli drabbad. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

3 2. Skärgårdarnas Riksförbunds krav för boende i skärgården. Beskattning Gör taxeringsvärdet till ett bruksvärde, där bostadens storlek, standard och läge i förhållande till samhällsservice är avgörande. - inte tomtvärden och sjöutsikt. Prisnivåerna på fritidshus i skärgården får inte vara vägledande för de bofastas boendeskatt. Låt taxeringsvärdet också spegla köpeskillingen för det enskilda huset. Beskatta gärna realisationsvinster hårdare. Tag bort förmögenhetsskatten och sänk arvsskatten för normalstora permanentbostäder. Planering Utveckla fördjupade kommunala översiktsplaner för olika skärgårdsområden i kommunikation med alla intressegrupper i skärgården. Planera för alternativa boendeformer och näringsbyggnader. Staten måste börja ta ett samhällsansvar som fastighetsägare i skärgården. Idag utgår man ifrån en marknadsekonomi som slår ut skärgårdssamhällena. Kommunerna bör inte sälja ut varken mark eller hamnar i skärgården. Ändra kommuninnevånarbegreppet så att fastighetsägande inte likställs med mantalsskrivning Strandskydd o naturvård Nyansera strandskyddsbestämmelserna, markera tydligt skyddade områden i kommunala översiktsplaner men tillåt varsam bebyggelse och utveckling av skärgårdssamhällena. Se skärgården som en kulturbygd i känslig natur, något som kräver omskötsel, inte konserveras som vildmark. Se upp med reservatsfilosofin som riskerar att ödelägga skärgården. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

4 3. Skärgårdsborna om framtiden Skärgårdarnas Riksförbund har gått ut till sina lokala föreningar och frågat hur man ser på framtiden vad tror man kommer att hända om ca 10 år? Vilken bild har man på näthinnan? Här kommer några exempel Hunnebostrand: Badgästerna klagar på traditionell verkstadsindustri och lastningen av sten. Fiskare och industri får stryka på foten. De förpassas ut i periferin och skall helst vara tysta hela sommaren. Ingen bryr sig om sedvanerätt. Staket stänger av gångstigar. Åretruntaffären försvinner, banker stängs. Vi har snart ingen service. Ungdomarna vill inte bo i ett vinterdött samhälle som sommartid präglas av oväsen, restauranger, boutiquer, fylla och dyra hus. Bara företag som servar badgästerna överlever. Tingeltangelkulturen sprider sig. Vi har bara en dagligvarubutik kvar men vi har 6 restauranger sommartid. Samhällskärnan blir alltmer öde. Vi är enda familjen under 60 år i hela gamla samhället. Allt annat är dött. Alla hus som bytt ägare har gått till sommargäster. Fritt fram för tjuvar och inbrott vintertid och ett badgästghetto sommartid. Föreningarna försvinner och bara badgästernas båtklubb finns kvar. Men visst finns det också mer hoppfulla toner. Så här skriver Grundsund/Lysekil: Kommunen har byggt nya hyreshus och bostadsrätter. Nya tomter är på gång. Ungdomarna kan stanna kvar. Utan sommargäster skulle det inte finnas någon större verksamhet här men kommunen har en tydlig social satsning på vård och omsorg. Här finns idag en mycket god service. Här finns ett nytt Folkets Hus byggt 1990, ny idrottshall byggd 1997, företagshus byggd 1997 och nya restauranter dvs fler mötesplatser har skapats. Kommunen tillåter inte fritidsboende i industrilokaler eller företagshus. Kommunen är duktig på att ta fram nya tomter inne i det gamla samhället som kan användas för åretruntboende och industri. Ändå är finns orostecknen. Fortsätter försäljningen av befintliga åretrunthus till fritidshus så är det bara fritidshus om 80 år. Fritidshusboende betalar ingenting för hemtjänsten som är en stor kostnad för kommunen. Vi har bolag och föreningar som arbetar för att utveckla samhället. Skulle något drastiskt hända bildar vi en aktionsgrupp. Viktigt med samspelet mellan politiker och boende. Det går att göra något om alla drar åt samma håll men det räcker inte med den kommunala nivån. Spekulationen i bostäder styrs ändå genom den statliga politiken. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

5 Mollösund Våra kustsamhällen håller på att säljas ut. Det som då sker är att man fullständigt byter karaktär på samhället. Om det är ett medvetet politiskt val att slänga ut kustbefolkningen vore det renhårigare att säga att man vill en etnisk rensning, situationen idag visar ju ändå på det. Etnisk rensning må vara ett starkt ord, men verkligt idag. Inte med k-pist och granater men med ekonomin som vapen. Till saken hör också att ett samhälle som inte har ett åretruntliv blir ointressant också som turistsamhälle. Om samhället blir musealt kan man lika gärna gå på etnografiska museet eller på Skansen; alltid går det väl att leja någon gubbe som sitter och binder garn Samhällets kulturhistoriska värde förändras negativt. Samhället kan också förändras från att ha varit ett kustsamhälle (kulturellt, verksamhetsmässigt med mångsyssleri osv) till att bli ett allmänt nivellerat samhälle. Särdragen försvinner och den ursprungliga kustbefolkningen har inte längre någon plats i samhället (utstötning, etnisk rensning, medveten eller omedveten).samhället ändrar karaktär, t.ex inhägnas öppna områden. Gamla ingrodda vägar stängs av. Sjöbodar blir bostäder var ska fiskarna hålla till då fisket kommer tillbaka? Karaktären av grundmurat kustsamhälle försvinner. Karaktären är ju inte bara husen och dess placering. Det har också med människornas livshållning att göra. Det som behövs är stöd från kommunen och andra myndigheter men också stöd när det gäller kustens verksamheter, framförallt då fisket som i stort sett är stängt för kustbefolkningen. Det är i stor sett omöjligt för en kustbo att få licens för ett småskaligt fiske. Därigenom tar man död på hamnarna som åretrunthamnar. Kvar blir marinor. Smålandskusten Eftersom bostäderna är så upptagna så är det mycket svårt att etablera sig i skärgården. Att bygga nytt är näst intill omöjligt eftersom hela skärgårdsområdet är skyddat i lagen och klassat som största riksintresse. Stora delar av skärgårdsområdet är dessutom naturreservat med särskilt stränga regler. Dispens kan erhållas under mycket speciella omständigheter, men då får man räkna med omfattande handläggningstider som tröttat ut den mest envise innan ärendet fått en lycklig avslutning. Detta förhållande visar bl a att det så viktiga strandskyddet också skapar stora bekymmer för dem som försöker upprätthålla en levande skärgård. Naturreservaten har snarare en tendens att ödelägga skärgårdsområden istället för att få dem att förbli brukade av de lagfarna ägarna. Naturvårdsreservat borde omvandlas till skärvårdsområden, dvs områden som kräver speciell omskötsel. Myndigheterna står handfallna och i desperation skapar man mer restriktioner som gör det ännu svårare att exploatera ny mark. De nya ägarna är ofta ovilliga att arrendera ut mark och vatten. Produktiv mark förblir oanvänd. Ockupanterna har köpt mark för att bestämma över den och räds inte att demonstrera sin makt både i tal och skrift. Det är inte heller osannolikt att de medvetet skapat omvandlingstrenden genom att bearbeta ledande politiker och beslutsfattare på lämpligt sätt. Det är märkligt att ett land som i årtionden styrts av en socialistisk ideologi har drabbats av denna olycka. Hur kan ledande politiker låta det ske? Det är ju bara överklassen som tjänar på politikernas märkliga agerande. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

6 Sandhamn Man kan säga att i stort sett alla hus som ägts av permanentboende har övergått till fritidsboende. Ofta är det svårt vid ett arvskifte att behålla huset om det är fler arvtagare som ska dela. Då måste de andra lösas ut och eftersom priserna är så höga blir det oftast försäljning. Inget hus har genom arv eller försäljning blivit helårsbostad på 7-8 år. För dem som köper hus här spelar det ingen roll hur det ser ut på låne- och skattemarknaden eftersom de har en mycket stark ekonomi. Det är deprimerande med mörka fönster och att det är tyst i byn. Den största delen av de bofasta bor i utkanten av byn. De traditionella mötesplatserna fungerar fortfarande och ligger centralt, t.ex. värdshus och affärer. Det är inte omvandlingen utan snarare bristen på bostäder som bryter banden med förfädernas historia. Dessa odlas även av fritidsboendes ättlingar. Vi arbetar med flera olika lösningar. Eknö hemman har möjlighet att bygga fler hus men måste lösa finansieringen. Vi ser också på möjligheten att skapa ett brett ägt fastighetsbolag som hyr ut bostäder för permanent bruk. SIKO arbetar tillsammans med länsstyrelsen i Stockholm och tittar på hur man kan lösa frågan om hyreshus i skärgården. Blidö Frötuna När äldre bofasta avlider och det inte finns bofasta barn kar på orten är det vanligt att barnen har kvar huset som fritidsbostad. Om huset har ett attraktivt läge blir det svårt för arvingarna att lösa ut varandra och då säljs huset och blir med stor sannolikhet fritidshus. Arvsskatten gör det i stort sett omöjligt för normalinkomsttagare att ärva attraktiva hus. Delar av vårt område kan betraktas som inflyttningsbygd. Inflyttningen sker ofta genom att fritidshus permanentas. Kommunen säljer också av sina fastigheter. Det kan vara mark som kunnat göra det möjligt att bygga ut skärgårdsbornas replipunkter på fastlandet eller mark som kunnat vara lämplig för byggnation av hyresbostäder eller lokaler för företag. Den marken blir nu i stället troligen fritidsfastigheter. Det finns också andra problem. Exempel 1 Skilsmässor. Vid nuvarande situation (dyra hus) är det mycket lätt att den ena partnern försvinner från orten vid skilsmässa och på sikt båda eftersom det är lättare att ha delad vårdnad om man bor på en ort där det finns tillgång till bostäder för bägge föräldrarna. Exempel 2: När gamla stamfastigheter blir fritidsfastigheter innebär det ofta ägande till skog och vatten. Ofta saknas kunskap, intresse och tid för fritidsboende att sköta dessa. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

7 Exempel 3: Fritidsboende kan ibland ha en annan syn på hur det ska vara på ön eller i byn. Kanske är tillfälliga turister inte lika välkomna till ön av de fritidsboende medan de bofasta kanske har en del av sin utkomst från turistverksamhet. Verksamheter som låter, syns för mycket, luktar med mera är inte alltid så populärt bland de fritidsboende. En levande skärgård kan faktiskt vara störande för fritidsboende. Exempel 4: De bofastas möjligheter att göra sig hörda i samfälligheter och byalag minskar kraftigt om de är i minoritet. Vid direkta konflikter har de fritidsboende oftast helt andra resurser att driva frågor. Det ekonomiska övertaget gör att man kanske har råd med advokathjälp för att driva sin sak. När det gäller goda lösningar finns exempel på hur man gått samman och tecknat andelar för att köpa in en fastighet. Fastigheten betingade ett högt pris men genom att ett tillräckligt stort antal personer, både bofasta och fritidsboende och övriga intresserade tecknade andelar till ett pris av kr per andel kunde man låna upp resten av köpeskillingen. Söderhamn och flera andra norrlandsföreningar Vi har inte drabbats av alltför höga taxeringsvärden, vår kuststräcka är inte så attraktiv att priserna skjutit i höjden. Under de senaste åren har många familjer flyttat ut till sina fritidshus efter kusten men många behåller en liten övernattningslägenhet i stan. Det problem vi hade tidigare med tomma hus och fastigheter som blivit värdelösa och inte gått att belåna har upphört. Vi ser en trend till både ökat fritidsboende och ökat fastboende och också att kommunen upptäcker sin kust (Luleå) Vi upplever inte de motsättningar som finns söderut av motsättningar mellan fritids- och fastboende utan är glada för varje fritidsboende. De är ofta resurser för oss fåtaliga fastboende. Hopp finns när alla drar åt samma håll: Skärgårdsborna själva bildar aktionsgrupper och ekonomiska andelsföreningar och köper fastigheter och bygger. Kommunerna håller hårt i planeringen, gör översiktsplaner och värnar om attraktiv mark och hamnar, ser till service och boende. Staten sätter levande skärgård som övergripande mål och förstår att nyansera skyddslagstiftningen så att människan också finns med i denna. Skattepolitiken gynnar låginkomsttagarna. Men hur ska vi komma därhän? - Det är det vår Vitbok handlar om! Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

8 4. När slocknar ljusen på Smögen? Läget i gamla Smögen, där dem äldsta bebyggelsen nära hamnen nästan helt är omvandlad till fritidshus. De hus som är markerade i vitt bebos fortfarande av permanentboende, de flesta ensamstående i årsåldern Den nyare bebyggelsen i väster är inte ännu depermanentad i någon större grad. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

9 5. Boendebeskattningen Många olika regelsystem saxar in i varandra Varför skall boendeskatterna tillåtas utvecklas så att många skärgårdsbor måste närma sig gränsen för om man skall kunna bo kvar i sitt hus? Vi hittar inte någon rimlig förklaring. Varför för regeringen en politik som så tydligt missgynnar låginkomsttagare? Tala om segregation i boendet. En förutsättning för en levande skärgård i framtiden är att kunna klara den konkurrens om fastigheter, mark och vatten som finns mellan de bofasta ofta med lägre inkomster och de som söker ett fritidsboende och som oftast har högre inkomster eller förmögenhet. Frågan är också viktig om vi vill att också personer med låga inkomster ska ha råd med ett fritidsboende. Bruksvärde som utgångspunkt för beskattning Ett synsätt som intresserar SRF är en boendebeskattning utifrån bruksvärde. Ett bruksvärde tar sin utgångspunkt i storleken på bostaden och närhet till arbete, skola, samhällsservice etc dvs de faktorer som diskuteras när det gäller bruksvärdet på hyresbostäder. Dock måste denna beskattning enbart gälla bostaden. Ofta kan en stor del av byggnaderna på en skärgårdsfastighet avse näringsverksamhet. Att ha faktorer som sjöutsikt som grund för taxeringen är att se som en specialdestinerad straffskatt för just skärgårdsbor. Permanenthus fritidshus Hur kan man försvara att permanentbostaden skall beskattas lika hårt som den extra konsumtion ett fritidshus innebär? Skärgårdarnas Riksförbund har sedan länge förordat skilda skattesatser för permanentboende och fritidsboende. Det finns i våra nordiska grannländer och på flera andra håll i EU. Det har alltid tidigare sagts vara svårt att genomföra här och man har valt att beskatta permanentbostaden och fritidstället lika högt. Vi kan inte inse att det är ett rimligt synsätt. En andra bostad för semesterkonsumtion är väl en "lyxkonsumtion" i bostadssammanhang. Det har vid våra uppvaktningar alltid angetts att det är svårt att dela upp hus i kategorier i beskattningen. Men den nya "begränsningsregeln" bygger ju just på att man anger skatten på enbart permanentbostaden. Därmed har all tidigare argumentation fallit om att det inte går att beskatta permanent- och fritidsfastigheter olika. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

10 Vinstbeskattning I KommunAktuellt nr 34 år 2001 föreslog förre landshövdingen i Bohuslän, Karl Fritiofsson en skattemodell som utgår från höga köpesummor och differentierad beskattning för fastboende och fritidsboende. Det ansluter till den så kallade Californiamodellen som innebär att man betalar fastighetsskatt i relation till sin egen köpeskilling - inte vad grannarna säljer sina hus för. Det sägs att detta system kan medför att människor kanske behåller sina hus under en längre tid än eljest. Vi ser dock inte det som ett problem. Karl Fritiofsson föreslog bland annat - att taxeringsvärdet skall vara ¾ av senaste köpesumman för den enskilda fastigheten. Det innebär kraftigt höjd beskattning för hus med extremt hög köpesumma och lägre skatt på hus med låg köpesumma jämfört med idag, - att fastighetsskatten sätts olika för permanenthus och fritidshus, 0,8% respektive 1,2%, - att kommunerna direkt får behålla en del av fastighetsskatten, - att kommunerna får förköpsrätt om någon fuskar med uppgivande av köpesumma Det är rimligt att staten vill beskatta värdestegringar på kapital i fastigheter liksom andra värdestegringar. Men den som inte realiserar värdestegringen bör inte beskattas för den. Karl Fritiofssons förslag innebär en intressant variant av realisationsvinstbeskattning. Genom att köparen får betala en högre fastighetsskatt, om priset är högt, så kommer också en prispress nedåt att ske. Eftersom många skärgårdsfastigheter är högt taxerade består skatten på boendet inte bara av fastighetsskatten utan även av förmögenhetsskatt. Sätts taxeringsvärdet utifrån senaste försäljningsvärde så blir också förmögenhetsskatten lägre på de fastigheter som bebos lång tid och där det är låga överlåtelsesummor vid arvskiften. Möjligheterna för ungdomar att ta över ökar. Fritiofssons förslag innebär en prispress nedåt och lägre taxeringsvärden. Det skulle också slå ut positivt vid arvskiften och arvsskatten bli lägre. Begränsningsregeln otillräcklig och har också negativa konsekvenser "Skärgårdsproblemet" har fått en speciell behandling begränsningsregeln. Men den gäller bara själva bostadsfastigheten och inte näringsfastigheter. I ett läge då en gammal sjöbod kan ha ett marknadsvärde på 4 mkr på västkusten så innebär det att sjöbaserade näringar i praktiken blir omöjliga. Begränsningsregeln saknar en tydlig vision som skulle uppmuntra unga familjer i skärgården. Istället för framtidstro rullar det på ett "moment 22" där en lindring äts upp av andra mekanismer. Reglerna är krångliga och uppmuntrar till udda tankebanor. Kan det löna sig att skilja sig? Kan det löna sig Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

11 att öka sina inkomster? Kan det löna sig att barnen har ett bättre sommarjobb? Ökar fastighetsskatten om mormor bor kvar hemma med barn och barnbarn? Vid ett taxeringsvärde på kr måste familjens inkomst vara under för att få en skattelindring. Hur många barnfamiljer lever på det idag? Om man nu har så låg inkomst så får man alltså en fastighetsskatt på 1000 kr per månad att betala av redan beskattade inkomster. Förmögenhets- och arvsskatter Vi anser att det inte ska vara förmögenhetsskatt på permanentbostadshus. Samtidigt är vi medvetna att det i attraktiva områden blivit en ren spekulation också i bostadshusen. Därför kan vi tänka oss en förmögenhetsbeskattning men på betydligt högre värden än i dag. Arvsskatten slår hårt när det gäller nya generationers övertagande. Vi anser att den måste reduceras kraftigt. SRF föreslår Gör taxeringsvärdet till ett bruksvärde, där bostadens storlek, standard och läge i förhållande till samhällsservice är avgörande. - inte tomtvärden och sjöutsikt. Prisnivåerna på fritidshus i skärgården får inte vara vägledande för de bofastas boendeskatt. Låt taxeringsvärdet också spegla köpeskillingen för det enskilda huset. Beskatta gärna realisationsvinster hårdare. Tag bort förmögenhetsskatten och sänk arvsskatten för normalstora permanentbostäder. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

12 6. Boendeplaneringen Hård konkurrens om hus, mark och vatten I den storstadsnära skärgården och då speciellt på kusten finns andra exempel på följderna av en ohämmad exploatering. Kustområdena förvandlas till guldkustområden där vanliga småhus byggs ut till stora lyxvillor och hela prägeln av orter med blandad befolkning och blandad bebyggelse försvinner. Färjan ut till öarna upplevs som trafikstörning i villaidyllen och närheten till vatten blir enbart en fråga om de nya fastboendes rekreationsbehov. I förlängningen kanske varken näringar eller dagsturister blir välkomna. Hantverksbefolkningen och alla de som arbetar i servicenäringarna trängs undan och hindras i sina krav på plats för lastning och lossning, verkstadsplatser etc. Det som varit sedvanerätt försvinner och områdena stängslas in. I glesbygds- och lantbruksskärgården kan hela hemman köpas för fritidsboende och mark och vatten tas ur traditionell produktion och blir istället bara en inramning för fritidsboendet. En arrendator vill man inte ha - det är nog krångligt! Glesbygdsverket och SRF har tillsammans kartlagt hur de nordiska länderna sökt olika lösningar på problemen när det gäller kustsamhällena. Speciellt i Norge finns levande kustsamhällen på ett helt annat sätt än i Sverige. Planbestämmelser ger möjligheter Glesbygdsverket publicerade för snart ett år sedan en rapport och rekommenderade en översyn av planbestämmelserna. Förvånansvärt lite har skett i frågan. En förklaring till det bristande gensvaret torde vara den skepsis som de flesta känner för att reglera marknader. Vår uppfattning är ändå att problemen i skärgården är så stora att det nu är hög tid att närmare diskutera möjligheterna att införa någon form av skydd för möjligheterna till fastboende i skärgården. Vi behöver inte gå så långt som man gjort i de nordiska grannländerna med omfattande bopliktsbestämmelser och stora intrång i den privata äganderätten. Det borde gå att komma till samma resultat genom en skärpning av planbestämmelserna. Den 27 juni 2002 beslutade regeringen om direktiv för den översyn som ska göras av plan och bygglagstiftningen. Utredningen ska se över såväl översikts- som detaljplanelagstiftningen för att bl a skapa en hållbar utveckling regionalt och lokalt och skapa en grund för ökat bostadsbyggande. Vi uppmanar utredningen att också engagerar sig i bostadsfrågorna i skärgården. Det behövs planbestämmelser med större möjligheter för kommunerna att påverka utvecklingen. Ett exempel kan vara att tillåta nya bostadsområden i bra strandnära lägen med samtidiga krav i planläggningen att området förbehålls permanentboende. Även möjligheten till hyreshus i bra lägen kan regleras. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

13 Ett tydligt mål att motverka boendesegregation ska finnas också för skärgården till förmån för att unga och gamla, nya och gamla svenskar, fattig och rik ska kunna bo eller ha fritidshus i skärgården. För att komma vidare i frågan tror vi att någon av skärgårdskommunerna bör få bli försökskommun för ett utökat planförfarande. Från Skärgårdarnas Riksförbund anser vi det mycket angeläget att man parallellt med översynen av fastighetsskatten också ser över möjliga förändringar i planlagstiftningen så att spekulationen också härigenom kan dämpas. Röster från kommunstyrelseordförande i skärgården Skärgårdarnas Riksförbund gick våren 2002 ut med en enkät till alla kommunstyrelseordförande i skärgårdskommunerna angående deras syn på en skärpt lagstiftning till förmån för fastboende. I följande kommuner ställde sig kommunstyrelsens ordförande sig bakom uppropet. Västkusten Laholm Tjörn Öckerö Tanum Sotenäs Strömstad Stockholms län Haninge Nynäshamn Värmdö Övriga Karlshamn Torsås Söderhamn Centern Socialdemokraterna Kristdemokraterna Centern Socialdemokraterna Centern Socialdemokraterna Socialdemokraterna Socialdemokraterna Socialdemokraterna Centern Socialdemokraterna Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

14 Vi slår vakt om jordförvärvsprövningen! Vi vet att utan förvärvsprövning kommer alltid skärgårdsborna till korta i konkurrensen om mark. Vi vet också att den som köper produktiv mark och fiskevatten för sitt fritidsintresse många gånger avstår från att låta någon bruka fastigheten. Vi finner det ytterst förvånande att Jordförvärvsutredningen i kap föreslår att glesbygdsbestämmelserna slopas i södra och mellersta Sverige och tunnas ut i Norrland. Det är ju att gå i rakt motsatt riktning mot vad som nu diskuteras för skärgården. Vi anser att man bör behålla nuvarande regler och större ansträngningar ska göras så att de efterlevs. SRF föreslår Förstärkta kommunala översiktsplaner där samtliga intressenter medverkat Kommunerna bör reservera mark i attraktiva kustlägen för hyreshusbyggen och service Stoppa utförsäljningen av hamnarna till bostadsområden. Det går aldrig att återskapa förlorade hamnar Staten måste bli en mer allmännyttig fastighetsägare i skärgården. Hyressättning och prissättning vid försäljningar följer en marknadsekonomi som slår ut skärgårdssamhällena. Utforma ett stöd för små hyreshusbolag, andelsföreningar och lokala bostadsalternativ Fastighetsägande ska inte likställas med mantalsskrivning när det gäller kommuninnevånarbegreppet. Fastighetsägare som inte bor i kommunen ska inte ha samma överklagningsrätt som fastboende. Behåll och förstärk jordförvärvsprövningen Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

15 7. Strandskydd Många intressen Det finns många som har intresse av skärgårdsområdena. Riksintressena är många och alla hävdar sina absoluta rättigheter. Naturvårdsverket har överlämnat sin utredning om strandskyddet till regeringen. Det är uppenbart deras egen utredning och den saknar balanserad sammanvägning av de olika intressen som finns kring människornas utnyttjande av stränderna. Strandskyddsfrågan borde givetvis behandlats gemensamt av fler myndigheter som t.ex. Glesbygdsverket och Boverket. Nu passar förslaget närmast Riksmuseet: lägg naturen på burk och låt människorna gå och titta på den. Strandområdet är visserligen en bristvara - det tillverkas ju inte längre - och måste värnas därefter. Men den är också en naturlig plats för människor att bo vid och utnyttja för rekreation. Utredningen nu är helt inriktad på att förstärka förbudsfilosofin och är inte tillräckligt lyhörd för andra rimliga intressen som människorna har. Det är faktiskt så att om naturvårdsverkets filosofi gällt så hade inte västkustens tätbebyggda fiskelägen funnits, inte norrlandskustens städer som utvecklats ur företag till bruksbygder, inte ostkusten kultur av skärgårdshemman på många olika öar, etc. Utredningen har ett speciellt förslag att stimulera regional utveckling i glesbygden. Men då har man sagt att det bara skall gälla glesbygden i ett visst område som EU har beslutat om (det så kallade mål 1-området), för kustens del i stort sett från Sundsvall och norrut. Här skall strandskyddet kunna tas bort om detaljplan görs med miljökonsekvensbeskrivning. Skärgårdsborna är inte intresserad av någon allmän exploatering av kuster och skärgård. Men vi anser att det skall gå att utveckla både nytt boende och verksamheter i dessa områden i framtiden. Då talar vi om att även den attraktiva stranden måste kunna utnyttjas för att klara målen om en levande skärgård. Det är obegripligt att Naturvårdsverket skall ange vilka glesbygder i Sverige som kan tillåtas en stimulans för regional utveckling som berör stränderna. Skall alltså skärgårdsbornas envisa arbete för framtida utveckling stoppas? Strandskyddet måste liksom andra starka intressen jämkas ihop i den process som bäst sker nära människorna, i kommunal och regional planering. Besluten måste tas där. Gör naturvårdens syn på strandskyddet till ett av flera riksintressen som måste jämkas med andra. En levande skärgård är givetvis också ett riksintresse. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

16 SRF föreslår Strandskyddet ska regleras genom kommunala fördjupade översiktsplaner med länsstyrelserna som tillsynsmyndighet, det ska klart framgå vilka områden som ska ha speciellt skydd. Olika dispensregler ska gälla för allmännyttiga ändamål, näringar som kräver närhet till sjön, fastboende och fritidsboende. Nyansera strandskyddsbestämmelserna, markera tydligt skyddade områden i kommunala översiktsplaner men tillåt bebyggelse och utveckling av skärgårdssamhällena. Se skärgården som en kulturbygd i känslig natur, något som kräver omskötsel, inte som en vildmark. Se upp med reservatsfilosofin som riskerar att ödelägga skärgården. Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

17 8. Kontakta Skärgårdarnas Riksförbund I denna Vitbok om Skärgården har vi ägnat oss åt boendefrågorna och de politikområden som direkt påverkar fastboendemöjligheterna. Skriften har tagits fram av SRF styrelse med förbudssekreterare Carin Flemström som koordinator. Enkäten om situationen längs landets kuster har utförts av Margareta Florén, Smögen, och Hans Ahrén, Koster. För den intresserade finns fördjupade sammanställningar att rekvirera. Men det finns mycket mer som också är viktigt för skärgårdsborna: Kommunikationer, IT-utveckling, samhällsservice, utbildningspolitik, miljömålsfrågor, sjöfartsfrågor, fiskepolitik, EU-politik - allt detta och mer därtill har vi givetvis synpunkter på. Vi hjälper gärna till att ge underlag för utredningar, motioner mm, så ta gärna kontakt med oss! Skärgårdarnas Riksförbund består av regionala organisationer som i sin tur ofta består av en mängd lokala intresseföreningar på kust och öar från Luleå i Norr till Koster i väster samt på öarna i de stora insjöarna. Förbundet bildades för 20 år sedan och verkar för skärgårdsbornas intressefrågor i bred bemärkelse. Hemsida Arbetsutskott i Skärgårdarnas Riksförbund styrelse: Ordf: Bengt Almkvist, Missjö, Sankt Anna, , V. ordf: Kjell Björkqvist, Styrsö Hamnväg 18, Styrsö, , Kassör: Au-led: Anne Forslund, Styrsvik, Runmarö, , Ann-Marie Nordström, Gisslevik, Torhamn, , Vitbok, Skärgårdarnas Riksförbund

BOENDE I SKÄRGÅRDEN. EN VITBOK april 2007. Skärgårdarnas Riksförbund

BOENDE I SKÄRGÅRDEN. EN VITBOK april 2007. Skärgårdarnas Riksförbund BOENDE I SKÄRGÅRDEN EN VITBOK april 2007 Skärgårdarnas Riksförbund Skärgård för Framtid Denna vitbok ingår i Skärgårdarnas Riksförbunds serie beskrivningar över tillståndet i landets skärgårdar. Med dessa

Läs mer

BESKATTNING AV BOENDE

BESKATTNING AV BOENDE BESKATTNING AV BOENDE EN VITBOK april 2007 Skärgårdarnas Riksförbund Skärgård för Framtid Denna vitbok ingår i Skärgårdarnas Riksförbunds serie beskrivningar över tillståndet i landets skärgårdar. Med

Läs mer

Skärgårdarnas Riksförbund, box 129,130 54 Dalarö, tel 08 501 517 13

Skärgårdarnas Riksförbund, box 129,130 54 Dalarö, tel 08 501 517 13 Skärgårdarnas Riksförbund, box 129,130 54 Dalarö, tel 08 501 517 13 info@skargardsborna.org www.skargardsborna.org, postgiro 85 86 60-4 SRF svar på utredningen om det fria handredskapsfisket SRF har lämnat

Läs mer

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SRF mars 2015 SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND är de bofasta skärgårdsbornas riksorganisation SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND har två huvuduppgifter att vara ett stödjande förbund för våra

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Bredband Post, gods- och frakt Skärgårdsskolor och skolskjutsar Kommunikationer Strandskydd Besöksnäring

Bredband Post, gods- och frakt Skärgårdsskolor och skolskjutsar Kommunikationer Strandskydd Besöksnäring SIKO organiserar de fastboende - en brokig skara av t ex hantverkare med småbarn, servicepersonal, pendlare och utflyttade pensionärer - och prioriterar följande frågor: Bredband Post, gods- och frakt

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Skärgårdarnas Riksförbunds möte i Sörmlands skärgård.

Skärgårdarnas Riksförbunds möte i Sörmlands skärgård. Skärgårdarnas Riksförbunds möte i Sörmlands skärgård. Fredagen den 10 november träffades Skärgårdarnas Riksförbund styrelse för möte, vilket inleddes på Stendörrens naturreservat i lokalen Naturrum, byggt

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM PROBLEMBILDEN VÄLKÄND Kraftig urbanisering städerna växer Bostadsbrist särskilt hyresrätter i centrala

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm Leksand den 17.10.2002

Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm Leksand den 17.10.2002 1 Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm Leksand den 17.10.2002 Det nationella nätverket SmåKom överlämnar härmed sitt svar på remissen från regeringen om framtidens strandskyddsbestämmelser med anledning

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Regional utveckling genom Mål 2 öarna. Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen Regionala Utvecklingsfonden. Skärgårdarnas Riksförbund SRF

Regional utveckling genom Mål 2 öarna. Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen Regionala Utvecklingsfonden. Skärgårdarnas Riksförbund SRF 1 Regional utveckling genom Mål 2 öarna Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen Regionala Utvecklingsfonden Skärgårdarnas Riksförbund SRF BOENDE I SKÄRGÅRD Rapport från Seminarium på Koster 2004

Läs mer

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda?

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? - Sid 1(8) Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? Det är attraktivt att bo eller ha fritidshus i Hedesunda! Det finns en efterfrågan på bostads- och fritidshus och de få hus som kommer

Läs mer

Ändring av detaljplan för Nordskogs fritidsområde Götene kommun. Antagandehandling

Ändring av detaljplan för Nordskogs fritidsområde Götene kommun. Antagandehandling Gällande detaljplan Ändring av denna detaljplan antogs 2004-04-26. Ändringsbeslutet vann laga kraft 2004-06-01 Genomförandetiden för hela detaljplanen utgår 2009-06-01 Antagandehandling HANDLINGAR! Tillägg

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

PLANERING FÖR ÅRETRUNTBOENDE I KUST OCH SKÄRGÅRD

PLANERING FÖR ÅRETRUNTBOENDE I KUST OCH SKÄRGÅRD PLANERING FÖR ÅRETRUNTBOENDE I KUST OCH SKÄRGÅRD Glesbygdsverket och Arkitekturåret 2001. Juli 2001 FÖRORD Glesbygdsverkets rapport har tagits fram inom ramen för verkets uppdrag inom Arkitekturåret 2001.

Läs mer

Bostäder på varvsområdet Ett diskussionsunderlag

Bostäder på varvsområdet Ett diskussionsunderlag Bostäder på varvsområdet Ett diskussionsunderlag Bakgrund: Anledningen till att engagera sig i detta projekt är att vi tror att det i allra högsta grad kan tillföra något mycket positivt till Knippla.

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

6(60) 6(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

6(60) 6(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 6(60) 6(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 7(60) FJÄLLBACKAS KARAKTÄR Bebyggelse Fjällbacka bestod ursprungligen av flera små fiskelägen. I mitten av 1800-talet

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

skärgårdsstiftelsens pärlor

skärgårdsstiftelsens pärlor skärgårdsstiftelsens pärlor Lena Nyberg Lena Nyberg Vd SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN Syfte och stadgar Skärgårdsstiftelsen ska verka för att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Mötet inleds med en presentation av deltagarna; se bif. deltagarförteckning.

Mötet inleds med en presentation av deltagarna; se bif. deltagarförteckning. 1 DOKUMENTATION FRÅN NATIONELLT SKÄRGÅRDSFORUM PÅ TJURKÖ DEN 26-27 SEPTEMBER 2000 Inledning Mötet inleds med en presentation av deltagarna; se bif. deltagarförteckning. Pia Enochsson hälsar välkommen och

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Skärgård För Framtid. Skärgårdarnas Riksförbund

Skärgård För Framtid. Skärgårdarnas Riksförbund Skärgård För Framtid Skärgårdarnas Riksförbund Skärgård För Framtid Arbete, boende och service i landets skärgårdar Skärgårdarnas Riksförbund En informationsskrift från Skärgårdarnas Riksförbund info@skargardarnasriksforbund.se

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15

Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15 Byggnadsnämnden 2012 11 06 192 27 Byggnadsnämndens arbetsutskott 2012 10 23 170 24 Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15 Ärende Bygglov för tillbyggnad

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse.

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Singö Fogdö Intresseförening har som mål att långsiktigt rädda Singö skola och att tillgodose

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 27 Svar på motion av Thomas Magnusson (V), Mia Fällström (V), Stephanie Gilot (V) och Gunnar Ljuslin (V) om naturreservat runt Råstasjön

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad BN 2012-136 Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad Denna handling ska läsas tillsammans med gällande områdesbestämmelser för del av Viared Hälasjöområdet (laga kraft

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun

Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun Den genomsnittliga arealen på s.k. bostadsarrenden i Söderhamns kommun är ca 1000 m2. Söderhamns kommun har 313 arrenden 217 av dessa har anknytning

Läs mer

Protokoll fört vid Skärgårdarnas Riksförbunds årsmöte på Tjurkö i Blekinge 13-14 september 1997

Protokoll fört vid Skärgårdarnas Riksförbunds årsmöte på Tjurkö i Blekinge 13-14 september 1997 Protokoll fört vid Skärgårdarnas Riksförbunds årsmöte på Tjurkö i Blekinge 13-14 september 1997 Närvarande delegater: Kjell Björkqvist, Margareta Florén Björn Bergström (12.9.), Bohusläns Skärgårdsråd

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Seminarer Stocholm 1999 økonomisk nasjonalrapport - svensk Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Skrevet av: Per Åsberg Uppsala Universitet Institutet för Bostadsforskning

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Yttrande över ny översiktsplan

Yttrande över ny översiktsplan Sid 1 Till Halmstad kommun, kommunstyrelsen Yttrande över ny översiktsplan Vid frågor kontakta: Henrik Johansson, henrik@urvalet.com eller Michael Persson, michael@vinnalt.se Allmänt Samhällsföreningen

Läs mer

BREDBAND TELEFONI TRANSPORTER OCH POSTHANTERING

BREDBAND TELEFONI TRANSPORTER OCH POSTHANTERING BREDBAND TELEFONI TRANSPORTER OCH POSTHANTERING Sammanfattning av Skärgårdsmötet på temat kommunikation som hölls på Visingsö 28-29 maj 2010 Så gott som samtliga inbjudna Leaderområden var representerade

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Kommunikationsplan Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Mål - Ansats Målgrupper Kanaler Budskap - essensen

Läs mer

Protokoll fört vid extra medlemsmöte med Vitemölle Lejeförening den 17 november 2013

Protokoll fört vid extra medlemsmöte med Vitemölle Lejeförening den 17 november 2013 Protokoll fört vid extra medlemsmöte med Vitemölle Lejeförening den 17 november 2013 30 av Lejeföreningens medlemmar hade den 17 november samlats i Badhotellets Annex. Det extra medlemsmötet handlade om

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Den nya översiktsplanen föreslår en fördubbling av antalet åretruntboende i Marstrand. Vilka idéer har ditt parti om hur detta skall bli verklighet?

Den nya översiktsplanen föreslår en fördubbling av antalet åretruntboende i Marstrand. Vilka idéer har ditt parti om hur detta skall bli verklighet? Hej! Vi tackar för era översända frågor och har gjort vårt bästa för att besvara dem så tydligt vi kan. Hör gärna av er om ni vill ha kompletteringar eller vill veta mer. Följande frågor skulle vi vilja

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2015-06-04 KS 2015/0524 Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Läs mer

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv.

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv. 1. Syfte Sjöbodspolicy Antagen i SBN 2012-02-29, 37. Sjöbodarna är en viktig del av det öländska landskapet och utgör karaktäristiska inslag i kommunens kultur- och kustmiljö. Miljöerna kring sjöbodar

Läs mer

En storstad där alla kan växa Kristdemokratiska idéer för Stockholm

En storstad där alla kan växa Kristdemokratiska idéer för Stockholm En storstad där alla kan växa Kristdemokratiska idéer för Stockholm Stefan Svanström Riksdagsledamot Stockholms stad Ett inlägg om Stockholmsfrågor Nationella frågor av vikt för Stockholm Förslag som Kristdemokraterna

Läs mer

Rapport 2001:01. Skärgårdsfakta

Rapport 2001:01. Skärgårdsfakta Rapport 2001:01 Skärgårdsfakta Förord Stockholm ska bli världens bästa region att vistas, verka och växa i. Det uppnås genom att människor, företag, kommuner och regioner skapar attraktiva miljöer och

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2004-06-05 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Styrelsen Styrelsens ledamöter valdes av årsmötet i Hasselö missionshus lördagen den 5 juli 2003. Styrelsen konstituerade sig den 2 september 2003 varvid befattningarna

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5) 2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck Samråd för älvslandskapet. Strömbäck I Strömbäck hölls torsdagen den 19 november 2009 det tredje samrådet för den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet och ett 50-tal personer hade vid tillfället

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd hösten 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas identitet,

Läs mer

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Några av fördelarna du får som HSB-medlem Centrala avtal som sänker kostnader Tack vare att vi är så många i HSB kan vi teckna förmånliga avtal

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Fritidshuset 2015. - Få äger men många vill ha fritidshus - Storstadsborna dominerar fritidshusmarknaden - Skärgården och Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2015. - Få äger men många vill ha fritidshus - Storstadsborna dominerar fritidshusmarknaden - Skärgården och Östersjööarna populärast Fritidshuset 2015 - Få äger men många vill ha fritidshus - Storstadsborna dominerar fritidshusmarknaden - Skärgården och Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB BOSTADSEKONOMI 27 APRIL 2015 Fritidshuset

Läs mer

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 ) 1 (5) Presskontakt: Nina Gregoriusson, informatör Båstads kommun, 0431-777 20, 070 858 77 20 PRESSMEDDELANDE 2010-03-05 Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 Komplettering till informationen

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Skärgårdarnas Riksförbund, styrelsemöte på Hindersön i Luleå skärgård 27-28 maj 2000.

Skärgårdarnas Riksförbund, styrelsemöte på Hindersön i Luleå skärgård 27-28 maj 2000. Skärgårdarnas Riksförbund, styrelsemöte på Hindersön i Luleå skärgård 27-28 maj 2000. Sammanfattning av Anne Forslund: En härlig helg vid Ljusa Kusten Hindersön är en av de största öarna i skärgården och

Läs mer

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Cecilia Landelius Huvudsekreterare 08-405 47 52 070-554 81 56 Mats Johansson Utredningssekreterare 073-203 07 09 Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter

Läs mer

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm 1(5) www.forbundetrorelsehindrade.org Lund 2005-02-22 Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm Handikappombudsmannens rapport DISKRIMINERING OCH TILLGÄNGLIGHET En av de viktigaste intressefrågor

Läs mer

Sotenäs kommun har som mål att boende inom kommunen skall kunna få en plats för sjöbod eller i sjöbodsutrymme.

Sotenäs kommun har som mål att boende inom kommunen skall kunna få en plats för sjöbod eller i sjöbodsutrymme. Kommunens mål har som mål att boende inom kommunen skall kunna få en plats för sjöbod eller i sjöbodsutrymme. Ett led för att detta skall kunna genomföras, så skall arrende avses för två personer per sjöbod.

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Enkät om F18. I samband med F18-förbundets årsmöte 2014-01-16. 2014-01-15 Lars Linder 1

Enkät om F18. I samband med F18-förbundets årsmöte 2014-01-16. 2014-01-15 Lars Linder 1 Enkät om F18 I samband med F18-förbundets årsmöte 2014-01-16 2014-01-15 Lars Linder 1 Om enkäten Enkäten gick ut via facebook till alla medlemmar på gruppen F18 seglarkompisar. 41 personer svarade på enkätens

Läs mer