Utbildningskatalog. ht 2013/vt Kurser och skräddarsydda uppdrag från Social utveckling. För dig som arbetar med barn och unga i Göteborg
|
|
- Berit Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildningskatalog ht 2013/vt 2014 Kurser och skräddarsydda uppdrag från Social utveckling För dig som arbetar med barn och unga i Göteborg
2 Innehåll Om Social utveckling 5 Insatser för barns och ungdomars välbefinnande 7 Våra kursledare 8 Anmälan 10 Kurser 12 Socialt och Emotionellt Lärande (SEL) 12 Stegen (nya StegVis) 13 START 14 Nätmobbning och mobbning 15 Nätmobbning och självkänsla 16 Exkludering och mobbning för ledare i fritidsmiljöer 17 Om det sociala livet i skolan 18 Sex- och samlevnadsundervisning grundkurs 19 Normkritisk pedagogik teori och praktik 20 Förskolebarns sexualitet 21 Grundkurs i ANDT alkohol, narkotika, dopning och tobak 22 Ungdomars drogattityder i en globaliserad värld 23 Att leda grupper i förskola 24 Att leda grupper i grundskola 25 Bemötande när det är svårt 26 Vad känner du? 27 Att förebygga ohälsa teori och metod 28 Salutogent perspektiv, skydds- och framgångsfaktorer 29 Hantering av problemskapande beteende i skolan 30 Skolans och elevhälsans kartläggningsarbete 31 Nätverksträffar 32 Fortbildning och nätverk för mentorer i StegVis 32 Fortbildning och nätverk för mentorer i StegVis 33 Lärande nätverksmöte för skolor med Olweusprogrammet 34 Lärande nätverksmöte för skolor med Olweusprogrammet 35 Nätverksträff sex- och samlevnadsundervisning 36 Nätverksträff sex- och samlevnadsundervisning 37
3 Kalendarium 38 Skräddarsydda uppdrag 41 Pedagogers ledarskap i gruppen/klassen 42 Pedagogers ledarskap i gruppen/klassen fördjupningspaket 42 Bemötande när det är svårt 43 OPERA delaktighet och effektivitet 44 Kollegahandledning 44 Teambuilding 45 Förändringsarbete på gång 45 Konsultation kring likabehandlingsplanen 46 Generell handledning vid mobbningsfall 46 Nätmobbning och sambandet med traditionell mobbning 46 Pröva på kollegahandledning eller kafébordsmetoden 47 Om mobbning och exkludering i fritidsmiljöer 47 Likabehandlingsledare ett lärande nätverk 47 Olweusprogrammet 48 Play en film för samtal och analys 48 Kartläggning av mobbning och kränkningar 48 Sex- och samlevnadsundervisning 49 EFFEKT en forskningsbaserad föräldramötesmetod 50 Insatser för att förebygga alkohol- och drogproblem hos unga 50 Tobaksförebyggande arbete 51 Drogvaneundersökningen Cannabis bland unga i Göteborg Trestad2 53 Vanliga frågor 54
4
5 Om Social utveckling Social utveckling är en resurs för kompetensutveckling, information och samverkan för yrkesverksamma i Göteborg. Hos oss kan du gå kurser, delta i nätverksträffar eller beställa skräddarsydda uppdrag. Allt stöd är kostnadsfritt. För dig som möter barn och unga i arbetet erbjuder vi fortbildning inom en rad olika områden, såsom förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar, sex- och samlevnadsundervisning och ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Genom oss kan du också få stöd i socialt emotionellt lärande i förskolan och kring ledarskap i klassrummet. Kartläggningar i olika ämnen Social utveckling gör även olika typer av kartläggningar som kan vara värdefulla i ditt arbete. Till exempel genomför vi sedan flera år en stor drogvaneundersökning bland skolelever i Göteborg. Genom oss kan du också ta del av rapporter i olika ämnen. Under 2012 har vi bland annat gjort en ny sammanställning om mobbning och kränkningar på nätet. Om Social utveckling Tillhör Social resursförvaltning Verksamhetsområdet Social utveckling har funnits i Social resursförvaltning sedan 2012 och sysselsätter ett 60-tal anställda. En stor del av arbetet består av konsultation till stadsdelsförvaltningarna, den ideella sektorn och till bolag inom Göteborgs Stad. Vi finns på Gårdavägen 2. Närmaste spårvagnshållplats är Ullevi södra. Med buss: Gårdatorget. Läs gärna mer om oss på vår hemsida 5
6 Kurser Besök oss på: 6
7 Insatser för barns och ungdomars välbefinnande Katalogen du håller i din hand är lite mer än bara en utbildningskatalog. Den knyter an till något så viktigt som våra barns och ungas välbefinnande, hälsa och framtid. Många av våra kurser och utbildningsinsatser rör främjande och förebyggande arbete, centrala verktyg för att förskolebarn och skolelever ska må bra, både här och nu och på sikt. Vi hoppas att våra kurser kan fungera både som stöd och inspiration i just din verksamhet. Prioriterade områden i Göteborgs Stads budget Social resursförvaltning har processägarskap för tre av Göteborgs Stads prioriterade mål i budgeten för Det första handlar om att göteborgarnas livschanser ska utjämnas. Det andra om att skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och mellan delar av Göteborg ska minska. Det tredje handlar bland annat om att tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och ungdomar. Våra kurser och utbildningar knyter an till de tre prioriterade målen på olika vis. Genom oss kan du till exempel få lära dig hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bli mer inkluderande och något som alla elever kan känna igen sig i. Du får veta mer om skolans roll i det förebyggande arbetet mot droger och alkohol. För dig som arbetar i förskolan och varje dag möter våra allra yngsta invånare erbjuder vi flera olika typer av stöd, bland annat om social och emotionell träning. Om Social utveckling Kurser och skräddarsydda uppdrag Katalogen innehåller två delar. I den första hittar du enskilda kurser och nätverksträffar. I den andra hittar du information om de skräddarsydda uppdrag du kan beställa från oss. Uppdragen anpassas utifrån era behov. Vi hoppas att du kommer ha stor behållning av utbildningskatalogen. Hör gärna av dig till oss med tankar eller funderingar! Margareta Forsberg Verksamhetschef Social utveckling 7
8 Våra kursledare Våra kursledare Eva Lindstrand Utbildningskonsulent sexuell hälsa/hivprevention Gymnasielärare med vidareutbildning i sexologi. Arbetar med att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Har under tio års tid drivit eget företag med fokus på ledarskap och socialt och emotionellt lärande (SEL). Göran Englund Utbildningskonsulent mobbning och kränkningar, likabehandlingsplanen goran.englund@socialresurs.goteborg.se Lärare och fritidspedagog. Jobbar med förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar, med Olweusprogrammet som specialområde. Läser även vid masterprogrammet i utbildningsledarskap vid Göteborgs universitet. Jessica Andersson Samordnare alkohol- och drogförebyggande arbete jessica.andersson@socialresurs.goteborg.se Samordnare för alkohol- och drogförebyggande arbete. Socionom som tidigare jobbat inom både socialtjänst och skola. Lång erfarenhet av arbete med ungdomar och vuxna med beroendeproblematik. Lena Ernst Lagergren Utbildningskonsulent alkohol- och narkotikafrågor lena.ernst.lagergren@socialresurs.goteborg.se Socionom och magister i socialt arbete. Fokusområde tidiga insatser mot droger. Har jobbat många år inom socialtjänsten i de nordöstra stadsdelarna i Göteborg med särskilt fokus på utredningar. 8
9 Maria Martini Tobakssamordnare Hälsovetare och samordnare för tobaksförebyggande arbete i Göteborgs Stad. Har lång erfarenhet av folkhälsoarbete och har bland annat jobbat med kompetensutveckling, utvärdering, projektledning och vuxenundervisning. Våra kursledare Sara Dahlin Utbildningskonsulent sexuell hälsa/hivprevention sara.dahlin@socialresurs.goteborg.se Gymnasielärare i pedagogik, svenska och psykologi. Även sexolog med ansvar för att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Lång erfarenhet av undervisning i sex och samlevnad i grund- och gymnasieskola. Har också jobbat med kompetensutveckling av pedagoger. Siggi Òlafsson Utbildningskonsulent socialt och emotionellt lärande samt pedagogers ledarskap siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se Folkhälsoarbetare med inriktning mot barn och ungas psykosociala hälsoutveckling. Främsta fokusområden: socialt och emotionellt lärande (SEL), bemötande och ledarskap med barnets behov i centrum samt processledning och implementering. Ulla Kungur Samordnare drogvaneundersökningar och Trestad 2 mot cannabis ulla.kungur@socialresurs.goteborg.se Socionom med mångårig erfarenhet av drogförebyggande arbete. Har även jobbat inom socialtjänst och familjehemsvård. Samordnare för Göteborgs Stads medverkan i projektet Trestad 2, en storstadssatsning mot cannabis. 9
10 Anmälan Anmälan Du anmäler dig till kurser och nätverksträffar på webben. Adressen är: När du anmält dig skickas en bekräftelse till din e-post. Till merparten av kurserna är det först till kvarn som gäller. Anmälan är bindande. Till några av kurserna ansöker du, vilket anges separat vid respektive kurs i katalogen. Till kurser med antagning får du antagningsbesked senast tre veckor före kursstart. Begränsat antal platser Till varje kurs finns ett begränsat antal platser. Anmäl dig i god tid för att vara säker på att få en plats. Om kursen är fullbokad blir du placerad på en reservlista. Avanmälan Det är viktigt att du avanmäler dig så snart du vet att du fått förhinder. Om avanmälan inte inkommit två dagar före kursstart kan en avgift komma att tas ut. Avgiften faktureras direkt till arbetsgivaren. Överlåta plats Det går bra att överlåta din kursplats till annan deltagare om du själv fått förhinder. Kostnadsfritt Samtliga kurser är kostnadsfria för dig som arbetar i Göteborg. Vi bjuder på fika. Lunch ombesörjes av deltagarna själva. 10
11 Anmälan 11
12 Kurser Kurser Socialt och Emotionellt Lärande (SEL) En halvdag om Socialt och Emotionellt Lärande, (SEL) för skolpersonal. Precis som att kunna läsa, skriva eller räkna är det grundläggande att fungera bra tillsammans med andra människor. Kompetenser som empati, problemlösning, emotionell kompetens och social kompetens har visat sig bidra till förbättrad psykosocial hälsa, skolframgång och senare även framgång i arbetslivet. I dag finns utvärderade pedagogiska metoder som bidrar till att alla elever i skolan får möjlighet att förstå och hantera egna och andras känslor på ett bra sätt. Både WHO (2004) och EU (2005) rekommenderar pedagogiska metoder av denna typ. Kursen är inte knuten till ett särskilt läromedel utan presenterar en generell genomgång av aktuell kunskap i ämnet. Ur innehållet Vad SEL är, teori och bakgrund Vad säger aktuell forskning svensk och internationell? Vad kan och bör skolan göra? SEL och internationella trender Syfte Förmedla aktuell bild av forskningsläget kring SEL i skolmiljö. Föreläsare Siggi Òlafsson Datum och tid 18 september, Anmälan Senast 30 augusti på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 12 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se
13 Stegen (nya StegVis) Heldagskurs till förskolans (4-5 år) personal. Stegen (nya StegVis) för barn i åldern 4-5 år är ett läromedel för att träna barn att utveckla färdigheter för lärande, viktiga sociala färdigheter och för att öka den emotionella kompetensen. En del handlar om förberedelse inför skolstarten. Under hösten 2013 släpps detta nya upplägg, som syftar till att lägga grunden för ett gott socialt samspel, lärande och självreglering. Arbetet med Stegen sker på flera plan, dels i samlingar med barnen, men också genom dagliga övningar och genom ett förhållningssätt som genomsyrar hela dagen. Under kursen får deltagarna möjlighet att pröva på och öva sig i att använda Stegen. Vi pratar om principer, uppbyggnad och innehåll, forskning och utvärdering samt hur man planerar och lägger upp arbetet. Du bör ha tillgång till läromedlet StegVis innan du går kursen. Det kan beställas från Nypon förlag. Kurser Syfte Förbereda förskolans personal på att arbeta med Stegen i barngruppen. Efter dagen ska deltagarna vara redo att använda upplägget i barngruppen. Kursledare 3 oktober: Kursledare Björn Gislason, leg. psykolog med mångårig erfarenhet av utvecklingsarbete inom förskola och skola. Författare till flera böcker för lärarutbildning och förebyggande arbete. Har tillsammans med Lars Löwenborg översatt och anpassat StegVis och Stegen. 28 januari: Kursledare Siggi Òlafsson Datum och tid Kursen erbjuds vid två tillfällen. Ht 2013: 3 oktober, Anmälan senast 13 september. Vt 2014: 28 januari, Anmälan senast 17 januari. Anmälan Anmäl dig på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se 13
14 Kurser START Halvdagskurs till förskolans (1 3 år) personal. START är ett pedagogiskt program för att öva barn i att utveckla viktiga sociala färdigheter och öka den emotionella kompetensen. Programmet syftar till att lägga grunden för ett gott socialt samspel och förebygga aggressivt beteende. Arbetet med START sker på flera plan i förskolan, dels i samlingar och dels genom ett förhållningssätt som genomsyrar hela arbetsdagen med barnen. Du bör ha tillgång till läromedlet innan du går kursen (Nypon förlag). Ur innehållet Innehåll i läromedlet START Principer och uppbyggnad bakom START Forskning och teori Att planera och lägga upp arbetet i barngruppen Syfte Förmedla praktisk kunskap och teoretiska principer bakom START. Efter dagen ska deltagarna kunna börja använda START i barngrupper. Kursledare Siggi Òlafsson Datum och tid Kursen erbjuds vid två tillfällen. Ht 2012: 14 november, Anmälan senast 18 oktober. Vt 2013: 23 april, Anmälan senast 28 mars. Anmälan Anmäl dig på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 14 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se
15 Nätmobbning och mobbning Nätmobbning är en relativt ny form av mobbning som det kanske har debatterats mer än det forskats om. Den halvanonymitet som lätt uppstår vid kontakter på nätet kan påverka både utsatt och förövare. En viktig fråga för skolan är det ansvar skolan har för att utreda och åtgärda det som sker på nätet. Under dagen belyser vi olika former av mobbning med fokus på både traditionell mobbning och nätmobbning. Dessutom redovisas fakta från en undersökning med runt elever i Göteborg, gjord Eleverna svarade på några fördjupande frågor om nätmobbning. Kurser Ur innehållet Definition av mobbning och nätmobbning Olika former av mobbning Workshop nätformer som finns på er skola Vad säger internationell forskning? Hur kan vi motverka nätmobbning? Syfte Ge inblick i både traditionell mobbning och nätmobbning. Kursledare Göran Englund Datum och tid Kursen erbjuds vid tre tillfällen. Ht2013: 20 september, Anmälan senast 9 september. Ht2013: 3 december, Anmälan senast 14 november. Vt2014: 3 april, Anmälan senast 13 mars. Anmälan Anmäl dig på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Göran Englund goran.englund@socialresurs.goteborg.se 15
16 Kurser Nätmobbning och självkänsla Självkänsla är ett återkommande begrepp i diskussionen om mobbning och nätmobbning. Vad skiljer nätmobbning från andra typer av mobbning? Vad säger forskningen om begreppet självkänsla? Under kursen berättar tre föreläsare från psykologiska institutionen i Göteborg om sin forskning. Att bli utsatt för mobbning får stora konsekvenser för den som utsätts. Mycket av mobbningen är till exempel inriktad på offrets utseende. Hur påverkar det hur den drabbade ser på sig själv? Under kursen redovisas resultat från en fokusgruppsstudie. Självkänsla är central för mänsklig utveckling. Under kursen ställs en populärpsykologisk bild mot en vetenskapligt grundad syn på självkänsla. Ur innehållet Konsekvenser av nätmobbning Hur vanligt är det att barn och unga drabbas? Hur kan man motverka nätmobbning och vems är ansvaret? Hur främjas en sund utveckling av självkänslan? Forskning kontra populärpsykologi Vilka faktorer påverkar självkänslan? Syfte Ge en forskningsmässig bild av begreppen nätmobbning och självkänsla. Kursledare Magnus Lindwall, docent i psykologi, forskare i idrottspsykologi och hälsopsykologi Ann Frisen, professor och leg. psykolog Sofia Berne, doktorand och leg. psykolog Datum och tid 28 februari, Anmälan Senast 6 februari på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 16 Upplysningar: Göran Englund Tel: E-post: goran.englund@socialresurs.goteborg.se
17 Exkludering och mobbning för ledare i fritidsmiljöer Barn och unga vistas inte bara i skolan utan tillbringar även tid i andra miljöer som fritidsgårdar, idrottsorganisationer och föreningsliv. Det finns inte mycket fakta om förekomsten av mobbning och exkludering bland barn och unga utanför skolan. I Skolverkets rapport (2011) svarade ungefär hälften av de utsatta barnen att de också mobbas på fritiden. En inkluderande organisation är trygg och fri från trakasserier och mobbningstendenser. Ledarna måste inse att tendenser mot mobbning och exkludering kan finnas. De behöver med allvar gå in för att aktivt förebygga och bekämpa detta, något som kräver ledare med kompetens inom området. Kurser Ur innehållet Vad är mobbning och exkludering? Nätmobbning och mobbning Vad är bra ledarskap? Att ingripa när det sker Vad kan organisationen/föreningen göra? Syfte Ge en idé om hur en organisation och ledare kan motverka mobbning. Kursledare Göran Englund Stein Gorseth, verksam i Norge i PPT (praktisk, pedagogisk tjänst) i kommunerna Bjugn och Ørland. Datum och tid 3 oktober, Anmälan Senast 12 september på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Göran Englund goran.englund@socialresurs.goteborg.se 17
18 Kurser Om det sociala livet i skolan Det finns olika sätt att se, förstå och hantera grupper. Vi tittar närmare på vilka normer som kan finnas i klassrummet. Formella normer kallas även regler och olika typer av regler kan förekomma i en skola. Regler för rättvisa, rättigheter och andras väl har för avsikt att stoppa mobbning och kränkningar. Ledaren som ska upprätthålla reglerna kan välja olika ledarstilar. Under en workshop försöker vi klassificera reglerna på er skola. Deltagarna behöver därför ta med en lista som beskriver skolans regler. Listan ska även innefatta regler för internetanvändning. Ur innehållet Kategorisering av regler Internet och regler In- och utgrupper Grupptryck och mobbning Groupthink Syfte Ge deltagarna en idé om hur de kan kategorisera och problematisera skolans regler. Kursledare Göran Englund Datum och tid Kursen erbjuds vid två tillfällen. Ht2013: 24 oktober, Anmälan senast 8 oktober. Vt2014: 18 mars, Anmälan senast 27 februari. Anmälan Anmäl dig på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 18 Upplysningar: Göran Englund goran.englund@socialresurs.goteborg.se
19 Sex- och samlevnadsundervisning grundkurs Syftet med kursen är att stärka och utveckla arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan och gymnasiet. Kursen utgår från skolans nya styrdokument Lgr11 och Gy11. Sexuell hälsa och rättigheter och normkritisk pedagogik genomsyrar kursen. Fokus ligger på det egna förhållningssättet. Föreläsningar varvas med övningar och samtal. Kurser Ur innehållet Sexuell hälsa och rättigheter Historiskt perspektiv på sex- och samlevnadsundervisning Sex och samlevnad i skolans styrdokument Lgr11 och Gy11 Anatomi, lust och säkrare sex Forskning kring framgångsrik sex- och samlevnadsundervisning Mål Utveckla kunskaper om olika perspektiv på barns och ungdomars sexualitet. Utveckla kunskaper om och förmåga att arbeta med sex- och samlevnadsundervisningen kopplat till skolans styrdokument. Kursledare Eva Lindstrand Sara Dahlin Datum och tid Kursen erbjuds vid fyra tillfällen. Obs! Tvådagarskurs. Ht2013: 10 och 11 september, Ansök senast 20 augusti. Ht2013: 19 och 20 november, Ansök senast 24 oktober. Vt2014: 21 och 22 januari, Ansök senast 18 december. Vt2014: 25 och 26 mars, Ansök senast 4 mars. Ansökan Ansök till kursen på Antagningsbesked skickas senast tre veckor före kursstart. Vi ser gärna flera sökande från samma arbetsplats eftersom det är en viktig förutsättning för ett framgångsrikt sex- och samlevnadsarbete. Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Eva Lindstrand Tel: eva.lindstrand@socialresurs.goteborg 19
20 Kurser Normkritisk pedagogik teori och praktik Normkritisk pedagogik är en viktig del i arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen utifrån skolans styrdokument. Att arbeta med normkritisk pedagogik handlar om att vända på perspektiven och därigenom belysa och problematisera de normer som gör att vissa människor anses normala och andra avvikande. Genom att tillämpa normkritiska perspektiv kan likabehandlingsarbetet komma att handla om att skapa förändring i vardagen med syfte att skapa en mer inkluderande miljö. Kursen innehåller en teoretisk introduktion till normkritisk pedagogik samt en genomgång av hur pedagogiken kan införlivas i den vardagliga undervisningen, med särskilt fokus på sex- och samlevnadsundervisning. Föreläsning varvas med metoder och diskussioner. Syftet är att stärka och utveckla skolans arbete med normkritisk pedagogik, med fokus på sex och samlevnad. Ur innehållet Fakta och bakgrund kring normkritik Normkritisk pedagogik Att arbeta inkluderande i likabehandlingsarbete Metoder och metodmaterial Mål Utveckla kunskaper om normkritisk pedagogik. Utveckla kunskaper om hur normkritisk pedagogik bidrar till ett inkluderande arbetsätt i skolan. Kursledare Renita Sörensdotter, fil dr socialantropologi, genusvetenskap, Stockholms universitet. Datum och tid Kursen erbjuds vid två tillfällen. Ht2013: 17 oktober, Anmälan senast 26 september. Vt2014: 23 april, Anmälan senast 27 mars. Anmälan Anmäl dig på Först till kvarn. 20 Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Sara Dahlin sara.dahlin@socialresurs.goteborg.se
21 Förskolebarns sexualitet Kursen är en bas för dig som arbetar på förskola och vill veta mer om barns sexualitet. Kursen utgår från ett hälsofrämjande och normkritiskt perspektiv. Fokus ligger på det egna förhållningssättet och på hur viktigt vuxnas bemötande av barns sexuella uttryck är. Utbildningen utgår från förskolans läroplan och från aktuell forskning. Dagen kommer innehålla föreläsning, övningar och samtal. Syftet är att stärka och utveckla förskolepersonalens kompetens om barns sexualitet. Kurser Ur innehållet Vad är sexualitet? Hur formas vår sexualitet? Kön, genus och sexualitet Normer Pedagogens förhållningssätt Kursens mål Utveckla kunskaper om och perspektiv på barns sexualitet. Utveckla kunskaper för ett normkritiskt förhållningssätt till barns sexualitet. Kursledare Frida Särén, sexolog och beteendevetare. Verksam inom förskola i Göteborgs Stad. Datum och tid Kursen erbjuds vid två tillfällen. Ht2013: 24 september, Anmälan senast 27 augusti. Vt2014: 18 mars, Anmälan senast 25 februari. Anmälan Anmäl dig på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Sara Dahlin sara.dahlin@socialresurs.goteborg.se 21
22 Kurser Grundkurs i ANDT alkohol, narkotika, dopning och tobak En tidig debut med tobak, alkohol och narkotikaanvändning riskerar att skapa svårigheter i processen att bli vuxen och kan därmed påverka skolresultaten. Kursen ger en introduktion i ANDT-förebyggande arbete och vänder sig till dig som ska arbeta med frågorna i grundskolan och på gymnasiet. Innehåll Lagstiftning, riktlinjer och skolans styrdokument med fokus på ANDT Tobak-, alkohol- och narkotikatrender Ungdomars användning av ANDT och kunskap om de olika preparaten Risk- och skyddsfaktorer Framgångsfaktorer i förebyggande arbete Yrkesverksamma i Göteborg som möter barn och unga. Kursledare Jessica Andersson Maria Martini Datum och tid Kursen erbjuds vid två tillfällen. Obs! Tvådagarskurs. Ht2013: 29 och 30 oktober, Anmälan senast 7 oktober. Vt2014: 12 och 13 mars, Anmälan senast 18 februari. Anmälan Anmäl dig på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 22 Upplysningar: Jessica Andersson jessica.andersson@socialresurs.goteborg.se
23 Ungdomars drogattityder i en globaliserad värld Världen krymper för våra ungdomar och det finns risk att de tar över de attityder som finns i andra länder. Hur påverkas våra svenska ungdomar av andra länders liberala syn på narkotika? Ur innehållet Drogtrender Internationell utblick Hur kan vi rusta oss för att möta den liberala attityden bland våra ungdomar? Vad är mina argument när jag möter ungdomar? Kan jag som vuxen påverka ungdomarnas inställning? Kurser Yrkesverksamma i Göteborg som möter barn och unga. Kursledare Ove Lundgren Jessica Andersson Datum och tid 18 september, Anmälan Senast 28 augusti på Först till kvarn. Plats Norra hamngatan 8 Upplysningar: Jessica Andersson jessica.andersson@socialresurs.goteborg.se 23
24 Kurser Att leda grupper i förskola En heldag om förskolans arbete med barngruppen. Dagen innehåller en teoretisk del baserad på forskning samt en del med konkreta inslag hämtade ur förskoleverksamheters vardag. Särskilt fokus läggs på de situationer som upplevs som svårhanterliga ur pedagogens perspektiv, till exempel när barn agerar ut eller är otröstliga. Kursen riktar sig till alla pedagoger som arbetar i förskolan. Syfte Ge pedagoger bra verktyg för ledarrollen i barngruppen. Målet är att deltagarna ska få en god teoretisk grund, för att medvetet kunna förhålla sig till sitt eget ledarskap. Kursen riktar sig till alla pedagoger som arbetar i förskolan. Kursledare Siggi Òlafsson Datum och tid 12 september, Anmälan Senast 26 augusti på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 24 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se
25 Att leda grupper i grundskola Heldag om skolans arbete med elevgruppen. Dagen innehåller en teoretisk del baserad på forskning samt en del med konkreta och praktiska inslag. Särskilt fokus läggs på de situationer som upplevs som svårhanterliga ur pedagogens perspektiv, till exempel när elever agerar ut eller inte vill samarbeta. Kurser Ur innehållet Att förebygga beteendeproblem och utmaningar Arbetet med relationen till eleven Om medvetet riktad uppmärksamhet i gruppen Om beteendeproblem och utmaningar i gruppen Syfte Ge pedagoger bra verktyg i sin ledarroll i elevgruppen. Målet är att deltagarna ska få god teoretisk grund, för att medvetet kunna förhålla sig till sitt eget ledarskap. Kursen riktar sig till alla pedagoger som arbetar i grundskola. Kursledare Siggi Òlafsson Datum och tid 27 februari, Anmälan Senast 7 februari på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se 25
26 Kurser Bemötande när det är svårt Halvdag för skolans personal. Stress, press, negativa förväntningar och oväntade händelser kan få oss ur balans och göra det svårt att möta andra med empati och respekt. Det gäller både barn/elever och vuxna. Kursen handlar om bemötande gentemot barn/elever, föräldrar och kollegor, om bemötande i en bred bemärkelse när det är svårt. Under dagen lyfts förklaringar av de processer som sker inom oss när vi är under press eller stress och hur man kan förhålla sig till egna och andras känslor. Ur innehållet Teori och bakgrund Om affekter Empatiskt bemötande Auktoritativt ledarskap Syfte Öka förståelse för stresspåverkan och att minska pedagogens eventuella känsla av tillkortakommande. Föreläsare Siggi Òlafsson Datum och tid 6 maj, Anmälan Senast 11 april på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 26 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se
27 Vad känner du? En heldags workshop om grundkänslor. Våra affekter (grundkänslor) är nödvändiga för oss som sociala varelser. Information vi ger varandra med våra affekter är omedelbar och gör att vi inte missförstås. Vi människor är däremot inte alltid medvetna om hur en affekt automatiskt styr våra tankar. I efterhand kan vi konstruera förklaringar till våra tankar och handlingar, eftersom vi inte är direkt medvetna om våra affekter. I mötet med barn är känslornas kommunikation avgörande för relationen mellan pedagog och barn. Vi inleder med föreläsning om grundkänslor, vilka de är och hur man känner igen dem. Dagen fortsätter i workshopformat, där deltagarna ges möjlighet till både individuell och gemensam reflektion och får arbeta mer med sin självkännedom. Kurser Ur innehållet Affekter, teori och bakgrund Hur vi identifierar affekter? Att förstå känslan bakom beteendet Personlig utveckling Syfte Att ge en grundläggande kunskapsbild av affektteori samt ökad självkännedom. Målet med dagen är att pedagogen får stöd i att förhålla sig medvetet kring sina egna känslor i mötet med barn. Kursledare Siggi Òlafsson Datum och tid 13 maj, kl Anmälan Senast 14 april på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se 27
28 Kurser Att förebygga ohälsa teori och metod Halvdag om kunskapsbaserat och förebyggande arbete i skolmiljö. Hälsa och lärande kan höra ihop och många gånger gynnas barns lärande av insatser som syftar till att förbättra hälsan. Likaså gynnas elevers hälsa av att lyckas väl i skolan. Samtidigt kommer allt fler rapporter om hur den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar. Olika arbetsmodeller som syftar till att stärka barns hälsa är spridda och använda av exempelvis ART, ÖPP, StegVis, Lärarledarskap, KOMET med flera. Många av modellerna bygger på samma teorier. Men hur fungerar de, vilken kunskap ligger bakom modellerna? Första delen av kursen fokuserar på bakomliggande teorier som ofta återkommer i förebyggande arbete. I andra delen kopplas teori till praktik och metod. Kursen kan ses som en introduktion till ämnet och riktas till rektorer, skolkuratorer, skolsjuksköterskor, specialpedagoger, skolpsykologer, skolläkare, skolutvecklare och pedagoger. Ur innehållet Skolan som arena för hälsoarbete Teori Salutogen modell Risk- och skyddsfaktorer Social inlärning Neuropsykologi Praktisk tillämpning Generella insatser Indikerade insatser Syfte Ge en grundläggande kunskapsbild av generell prevention i skolmiljö. Föreläsare Siggi Òlafsson Datum och tid 16 oktober, Anmälan Senast 20 september på Först till kvarn. 28 Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se
29 Salutogent perspektiv, skydds- och framgångsfaktorer Heldag om salutogen modell och faktorer som stärker barns hälsa och skolframgång, det vill säga faktorer som påverkar skolresultat. Idag finns relativt goda kunskaper om vad som går att påverka i skolmiljön, så att det gör skillnad för elevens hälsa och skolprestation. Föreläsning varvas med individuell reflektion och samtal i smågrupper. Vi tar särskilt fasta på vilka faktorer som kan tas tillvara i skolmiljön och hos varje enskild lärare Salutogen modell: Myntades av Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi. Tar fasta på omgivningsfaktorer och inneboende resurser som kan hjälpa individen att hantera stress och press. Fokus ligger på vad som gör att människor håller sig friska och behåller hälsan. Framgångsfaktorer: Synligt lärande, utbildningsforskaren John Hattie från Auckland University publicerade boken Visible Learning (2009). Boken är en metastudie och den hittills största översikten av hur olika faktorer påverkar elevers studieresultat. Kursen vänder sig till personal i grund- och gymnasieskola. Kurser Ur innehållet Salutogen teori Relationen mellan risk- och skyddsfaktorer Stresshantering och copingstrategier Friskfaktorer och skyddsfaktorer Framgångsfaktorer Syfte Öka kunskapen om hälsa och lärande, särskilt de faktorer som samvarierar. Föreläsare Siggi Òlafsson Datum och tid 22 oktober, Anmälan Senast 27 september på Först till kvarn. Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se 29
30 Kurser Hantering av problemskapande beteende i skolan Föreläsning om praktiska verktyg för att hantera utåtriktat och störande beteende. Perspektivet som introduceras bygger på affektteori och neuropsykologi, och har visat sig ha god evidens i förhållande till att förebygga våld och konflikter. Skolans primära uppdrag är att undervisa. Det kan innebära att beteendeproblem ses som någon annans ansvar. Under föreläsningen fokuserar vi på pedagogens möjligheter, om metod och bemötande. Ur innehållet Teori Förhållningssätt Ansvar och kontroll Kravanpassning Lågaffektiv pedagogik och avledning Syfte Ge skolans personal effektiva praktiska verktyg att hantera utåtriktat och störande beteende. Målet är att ge deltagarna en ram att utveckla det personliga förhållningssättet utifrån. Föreläsare Bo Hejlskov Elvén. Leg. psykolog som arbetar med fortbildning och rådgivning kring hantering av problemskapande beteende. Har sin utgångspunkt i neuropsykologi, stressforskning och affektteori, en del av en växande evidensbas i den tradition som kallas Low Arousal eller lågaffektiv pedagogik. Författare till Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder (2009) och Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet om annorlunda barn (2012). Datum och tid 12 mars, Anmälan Senast 7 februari på Först till kvarn. Plats Meddelas i inbjudan. 30 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se
31 Skolans och elevhälsans kartläggningsarbete Heldag till elevhälsans personal. I olika sammanhang är det bärande att skolan har bra kunskapsunderlag inför beslut. Det kan gälla likabehandlingsarbetet (diskrimineringslag), arbetet mot kränkningar och mobbning (skollag) eller arbetsmiljöarbetet (arbetsmiljölag). Kartläggningsarbete liksom systematiska sammanställningar av befintlig kunskap är en del av elevhälsans arbetsområde och kursdagen fokuserar på detta. Föreläsning varvas med grupparbete och samtal kring relevanta frågeställningar som deltagarna lyfter. Klargörande avgränsning, pedagogisk kartläggning eller kartläggning av individers pedagogiska situation ingår inte i denna kurs. Kurser Ur innehållet Kartläggning Analys Målbeskrivning Att genomföra förändringar Att utvärdera förändringsarbete Syfte Syftet med dagen är att fokusera på konkreta metoder för att samla kunskap om hur det ser ut på den egna skolan. Målet är att få verktyg för att samla in kunskap, bra underlag för analys och beslut. Kursledare Siggi Òlafsson Datum och tid 27 mars, klockan Ansökan Ansök senast fredag 7 mars på Antagningsbesked skickas senast tre veckor före kursstart. Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se 31
32 Nätverksträffar Nätverksträffar Fortbildning och nätverk för mentorer i StegVis Nätverk för mentorer utbildade i Stegen (nya Stegvis), med syfte att stödja mentorerna i deras uppdrag samt ge möjlighet till utbyte av erfarenheter mellan olika arbetsplatser. Under träffen lägger vi särskilt fokus på att arbeta med Stegen. Tillsammans med Björn Gislason (översättare av StegVis och nu också Stegen), djupdyker vi i materialet och utforskar skillnader, likheter och nyheter. Ur innehållet Statusrunda Nya StegVis Nätverksledare Björn Gislason, leg. psykolog med mångårig erfarenhet av utvecklingsarbete inom förskola och skola. Författare till flera böcker för lärarutbildning och förebyggande arbete. Har tillsammans med Lars Löwenborg översatt och anpassat StegVis och Stegen. Datum och tid 2 oktober, Anmälan Senast 13 september på Plats Gårdavägen 2 32 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se
33 Fortbildning och nätverk för mentorer i StegVis Nätverk för utbildade Stegvis-mentorer med syfte att stödja mentorerna i deras uppdrag samt ge dem möjlighet att utbyta erfarenheter mellan sina olika arbetsplatser. Under träffen lägger vi särskilt fokus på att arbeta med Nya StegVis. Vi dyker ned i det nya materialet och utforskar skillnader, likheter och nyheter. Ur innehållet Statusrunda Kollegahandledning Nya StegVis Nätverksträffar Datum och tid 5 mars, Anmälan Senast 17 februari på Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se 33
34 Nätverksträffar Lärande nätverksmöte för skolor med Olweusprogrammet Genom åren har ett antal givande nätverksmöten arrangerats med representanter från de skolor i Göteborg som använder Olweusprogrammet. Nu träffas vi på nytt för att utbyta erfarenheter och lyfta utmaningar i arbetet med likabehandling. Dagordningen är flexibel. Deltagarna kan välja att mejla in aktuella teman som vi kan belysa under dagen. Tips och idéer från deltagarnas olika skolor diskuteras och problematiseras. Ledare av pedagogiska samtalsgrupper (SHG), Olweusinstruktörer och rektorer. Datum och tid 6 december, Anmälan Senast 21 november på Plats Gårdavägen 2 34 Upplysningar: Göran Englund goran.englund@socialresurs.goteborg.se
35 Lärande nätverksmöte för skolor med Olweusprogrammet Genom åren har ett antal givande nätverksmöten arrangerats med representanter från de skolor i Göteborg som använder Olweusprogrammet. Nu träffas vi på nytt för att utbyta erfarenheter och lyfta utmaningar i arbetet med likabehandling. Dagordningen är flexibel. Deltagarna kan välja att mejla in aktuella teman som vi kan belysa under dagen. Tips och idéer från deltagarnas olika skolor diskuteras och problematiseras. Nätverksträffar Ledare av pedagogiska samtalsgrupper (SHG) och Olweusinstruktörer. Datum och tid 29 april, Anmälan Senast 17 april på Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Göran Englund goran.englund@socialresurs.goteborg.se 35
36 Nätverksträffar Nätverksträff sex- och samlevnadsundervisning Här får du möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskap med andra som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning. Nätverksträffen är ett bra tillfälle att få stöd, inspiration och nya idéer i arbetet. Vi uppdaterar varandra på vad som händer inom sex- och samlevnadsundervisningen och fortsätter med uppbyggnaden av en större gemensam plattform. Skolpersonal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning. Datum och tid 28 november, Anmälan Senast 7 november på Plats Gårdavägen 2 36 Upplysningar: Sara Dahlin sara.dahlin@socialresurs.goteborg.se
37 Nätverksträff sex- och samlevnadsundervisning Här får du möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskap med andra som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning. Nätverksträffen är ett bra tillfälle att få stöd, inspiration och nya idéer i arbetet. Vi uppdaterar varandra på vad som händer inom sex- och samlevnadsundervisningen och fortsätter med uppbyggnaden av en större gemensam plattform. Skolpersonal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning. Nätverksträffar Datum och tid 7 maj, Anmälan Senast 9 april på Plats Gårdavägen 2 Upplysningar: Eva Lindstrand eva.lindstrand@socialresurs.goteborg.se 37
38 Kalendarium Kalendarium Här ser du kurser och nätverksträffar, sorterade på datum. Höstterminen och 11 september Sex- och samlevnadsundervisning tvådagars grundkurs 12 september Att leda grupper 24 september Förskolebarns sexualitet 18 september Ungdomars drogattityder i en globaliserad värld 18 september Socialt och Emotionellt Lärande (SEL) 20 september Nätmobbning och mobbning 2 oktober Fortbildning och nätverk för mentorer i Stegen (nya StegViS) 3 oktober Stegen (nya StegVis), 3 5-åringar 3 oktober Exkludering och mobbning för ledare i fritidsmiljöer 16 oktober Att förebygga ohälsa teori och metod 17 oktober Normkritisk pedagogik teori och praktik 22 oktober Salutogent perspektiv, skydds- och framgångsfaktorer 24 oktober Om det sociala livet i skolan 29 och 30 oktober Grundkurs i ANDT alkohol, narkotika, dopning och tobak 14 november START 19 och 20 november Sex- och samlevnadsundervisning tvådagars grundkurs 28 november Nätverksträff sex- och samlevnadsundervisning 3 december Nätmobbning och mobbning 6 december Lärande nätverksmöte för skolor med Olweusprogrammet 38
39 Vårterminen 2014 Kalendarium 21 och 22 januari Sex- och samlevnadsundervisning tvådagars grundkurs 28 januari Stegen (nya StegVis) 3 5-åringar 27 februari Att leda grupper 28 februari Nätmobbning och självkänsla 5 mars Fortbildning och nätverk för mentorer i Stegen (nya StegViS) 12 mars Hantering av problemskapande beteende i skolan 12 och 13 mars Grundkurs i ANDT alkohol, narkotika, dopning och tobak 18 mars Om det sociala livet i skolan 18 mars Förskolebarns sexualitet 25 och 26 mars Sex- och samlevnadsundervisning tvådagars grundkurs 27 mars Skolan och elevhälsans kartläggningsarbete 23 april Normkritisk pedagogik teori och praktik 3 april Nätmobbning och mobbning 23 april START 29 april Lärande nätverksmöte för skolor med Olweusprogrammet 6 maj Bemötande när det är svårt 7 maj Nätverksträff sex- och samlevnadsundervisning 13 maj Vad känner du? 39
40 Nätverksträffar 40
41 Skräddarsydda uppdrag Du kan beställa skräddarsydda uppdrag från Social utveckling inom en rad olika ämnesområden. Vi erbjuder allt från kortare föreläsningar till mer omfattande utbildningsinsatser. Upplägg anpassas utifrån era önskemål. Alla uppdrag är kostnadsfria för yrkesverksamma i Göteborg. Så fungerar det Du beställer ett skräddarsytt uppdrag genom att ta kontakt med någon av våra utbildningskonsulenter. Kontaktuppgifter hittar du under respektive tema. Tillsammans kommer ni sedan överens om ett passande upplägg och skissar på preliminär tidsåtgång. Läs mer om våra skräddarsydda uppdrag på kommande sidor. Skräddarsydda uppdrag 41
42 Skräddarsydda uppdrag Pedagogers ledarskap i gruppen/klassen Föreläsning med fokus på situationer som upplevs svårhanterliga ur pedagogens perspektiv, till exempel när barn/elever agerar ut eller stör andra barn eller undervisningen. Under föreläsningen presenteras bland annat teoretiska perspektiv, praktiska exempel samt en modell för att utveckla det egna ledarskapet. Kan beställas som hel- eller halvdag. Personal som arbetar i förskola och grundskola. Pedagogers ledarskap i gruppen/klassen fördjupningspaket Fördjupning med syfte att utveckla pedagogers ledarskap som dessutom omfattar hela skolans personalgrupp. Genomförs under två terminer på den egna skolan. Inledningsvis genomförs en kartläggning av skolan. Utifrån resultatet anpassas paketet i samråd med ledning. Målet är att pedagogen upplever konkreta förbättringar i arbetet med barn/elever. Moment som kan ingå i paketet: Föreläsning Inläsning av litteratur Studiecirkel Träning i klassrummet Kollegahandledning Kollegaobservationer Utvärdering Vi utbildar pedagoger till cirkelledare på er skola och vägleder arbetet tillsammans med skolans ledning. Personal i förskola och grundskola. 42 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se
43 Bemötande när det är svårt Stress, press, negativa förväntningar och oväntade händelser kan få oss ur balans och göra det svårt för oss att möta andra med empati och respekt. Detta gäller både barn/elever och vuxna. Föreläsningen/workshopen handlar om pedagogens bemötande gentemot barn/elever, föräldrar och kollegor, om bemötande i en bred bemärkelse när det är svårt. Vi belyser de processer som sker inom oss när vi är under press eller stress. Målsättningen är att öka förståelsen för sig själv och andra och därigenom minska personalens eventuella känsla av tillkortakommande. Ur innehållet Empatiskt bemötande Empati är förmågan att leva sig in i hur en annan människa känner och använda förståelsen i mötet med andra. Att uppmärksamma, tolka, förstå och handla gott utifrån den empatiska förståelsen. Empatin öppnar upp för medkänsla, lyssnande och för att se saker ur olika perspektiv. Skräddarsydda uppdrag Känslomässig vägledning Att möta andras starka känslor. Känslomässig vägledning innebär att man uppmärksammar barnets/elevens känslor, exempelvis då hen är ledsen, arg eller rädd. Att ge känslomässig vägledning förutsätter att man är emotionellt medveten och har en förmåga till äkta lyssnande och problemlösning. Auktoritativt ledarskap Med värme och tydlighet utövar den vuxne ett respektfullt ledarskap där synen på barnet/eleven är kärnan. Medvetenhet kring egna handlingar, tankar, känslor och hur de påverkar varandra är en förutsättning. Hur använder vi medvetenheten på bästa sätt för att vara auktoritativa ledare? Personal som arbetar med barn/elever. Föreläsning/workshop Går att beställa som halv- eller heldag. Går även att beställa förberedelseunderlag och stöd i efterarbetet. Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se 43
44 Skräddarsydda uppdrag OPERA delaktighet och effektivitet OPERA är en effektiv metod för mötespraxis. Metoden leder till tydliga resultat, frigör entusiasm och etablerar samsyn. Möten med 4 till 48 deltagare kan behandla en fråga på ett effektivt sätt. Metoden skapar förutsättningar för delaktighet och ger samtidigt en bild av vad gruppen tillsammans tycker är viktigast. Vi erbjuder OPERA-ledare som kommer till er och leder ett möte. Vanligtvis tar en OPERA en timme i anspråk. Omedelbara egna tankar Parets tankar Exponera Rangordna Arrangera Ledning och personal i alla skolformer. Kollegahandledning Strukturerad samtalsmetod som hjälper kollegor att reflektera tillsammans kring frågeställningar och problem på arbetsplatsen. Modellen för samtalet framåt på ett demokratiskt sätt, involverar alla och ger möjlighet till tydligt fokus. Utbildningen omfattar från en dag till flera uppföljningar, beroende på uppdraget. Sedan är tanken att personalen regelbundet använder kollegahandledning för återkommande reflekterande/lärande samtal. Elevhälsa, arbetslag, pedagoger i alla skolformer. 44 Upplysningar: Siggi Òlafsson siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se
45 Teambuilding Aktiviteter som syftar till att sammansvetsa en grupp människor, ofta ett arbetslag eller personal från en hel arbetsplats. Syftet är att få samarbete och socialt samspel att fungera bättre. Teambuildingövningar och aktiviteter kan utföras både inne och ute. Tillsammans skräddarsyr vi aktiviteter som passar just er målsättning och era förutsättningar. Hel- eller halvdag. Delar av, exempelvis ett arbetslag, eller hela personalgruppen på en arbetsplats. Förändringsarbete på gång Processtöd för ledningen. Vad är viktigt för skolan som organisation att tänka på innan ett förändringsarbete eller utvecklingsarbete påbörjas och hur bibehålls fokus? Ur ett lokalt anpassat perspektiv läggs fokus på vad som är framgångsrikt för skolledningen att känna till inför förändringsarbetet. Processtödet kring skolors förändringsarbete kan innebära allt ifrån en konsultation per telefon till ett mer omfattande stöd under förändringsprocessen. Skräddarsydda uppdrag Skolledning, förändringsledare, projektledare. Upplysningar: Siggi Òlafsson
46 Skräddarsydda uppdrag Konsultation kring likabehandlingsplanen Hur fungerar likabehandlingsplanen mot kränkningar och mobbning på er skola? Vad är verksamt för att motverka kränkningar och mobbning i skolan? Vi träffas för en kritisk granskning av er likabehandlingsplan. Ni sänder in er plan och vi bokar sedan ett möte där vi fördjupar oss i planen. Ansvariga för skolans likabehandlingsplan. Generell handledning vid mobbningsfall Varje fall av mobbning är unikt men ofta finns generella faktorer. Är det mobbning eller konflikt ni ser? Det är en första viktig del att utreda. Vi träffas och ni berättar anonymt om era tankar och vilka åtgärder ni gör och planerar att göra. Ni får handledning på generell nivå. Vi kan träffas vid ett eller flera tillfällen. Skolpersonal. Nätmobbning och sambandet med traditionell mobbning Nätmobbning och mobbning visar ofta upp samma ingredienser, men en del kan skilja sig väsentligt åt. Vi går igenom likheter och skillnader och samtalar om de generella råd som kan användas av skolan. Detta kan göras som samtal i mindre grupp eller som föreläsning för skolpersonal eller arbetslag (ej för elever eller föräldragrupper). Skolpersonal. 46 Upplysningar: Göran Englund goran.englund@socialresurs.goteborg.se
47 Pröva på kollegahandledning eller kafébordsmetoden Kollegahandledning och kafébordsmetoden är två strukturerade samtalsmetoder. Kollegahandledning innebär att kollegor handleder varandra för att reflektera kring utmaningar i skolan. Kafébordsmetoden är ett sätt att lära känna varandra bättre och belysa olika problemställningar som kan behövas lyftas till exempel på föräldramöten eller i arbetslag. Skolpersonal. Om mobbning och exkludering i fritidsmiljöer Barn och unga vistas inte bara i skolan utan tillbringar även tid i andra miljöer som fritidsgårdar, idrottsorganisationer och föreningsliv. För att få alla att delta och vilja fortsätta måste organisationen vara fri från exkludering och mobbning. Ledarna måste ha kompetens och vara medvetna om att tendenser till mobbning och exkludering kan uppstå. Kontakta Göran Englund för att komma överens om ett upplägg som passar just er organisation/förening. Skräddarsydda uppdrag Ledare i organisationer med barn och unga. Likabehandlingsledare ett lärande nätverk Är skolan redo att under minst två år delta i lärande nätverksmöten för likabehandlingsledare? Skolan utser en ledare för skolans likabehandling. Tillsammans med andra skolors ledare stödjer, diskuterar och granskar vi varandra för att utveckla likabehandlingsarbetet på skolan. Nätverksmöten har ofta beskrivits som en framgångsväg för utveckling, men det finns alltid en risk att mötena inte leder till utveckling för skolan. Med denna strukturerade form av nätverk för kritisk granskning hoppas vi kunna undvika detta och i stället bidra till positiv skolutveckling. Av rektor utsedd och delegerad ansvarig skolpersonal. Upplysningar: Göran Englund goran.englund@socialresurs.goteborg.se 47
Utbildningskatalog. ht 2014/vt 2015. Kurser och skräddarsydda uppdrag från Social utveckling. För dig som arbetar med barn och unga i Göteborg
Utbildningskatalog ht 2014/vt 2015 Kurser och skräddarsydda uppdrag från Social utveckling För dig som arbetar med barn och unga i Göteborg Innehåll Om Social utveckling 5 Nya möjligheter till fortbildning
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merGrundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015
Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning 3 Vision 3 Långsiktiga mål 3 Främjande och förebyggande arbete 4 Kartläggning av trygghet
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merNär barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter
Läs merHANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består
Läs merLikabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Läs merMariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
2013/14 Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling vårt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid vår skola 1 Rev ht 2013 (13-09-12)
Läs merSammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria
Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på
Läs merLikabehandlingsplan för Nobelgymnasiet
Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Postadress: Nobelgymnasiet, 651 84 Karlstad Besöksadress: Nokiagatan 20. Webb: karlstad.se/nobelgymnasiet Tel: 054-540 15 00 E-post: nobelgymnasiet@karlstad.se 1
Läs merMålinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14
Barnomsorgs-och utbildningsförvaltningen Valåskolan Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling Valåsskolan Läsår 13/14 Grundskolan, Förskoleklassen
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling. Skarpnäcks Fria Skola. Upprättad: jan. 2012
Likabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling Skarpnäcks Fria Skola 2012 Upprättad: jan. 2012 Skolans uppdrag Skolan har som uppdrag att målmedvetet och systematiskt arbeta för en
Läs merBarn- och elevhälsoplan Knivsta kommun
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och
Läs merMariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan
Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget
Läs merULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)
Färsingaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Innehållsförteckning sid Vad säger lagen?
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN 2014-2015 1 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 Innehållsförteckning: sida 3: Mål och vision. Så säger lagen. YTTERBYSKOLAN sida 4: Ansvarsfördelning för arbetet kring likabehandling.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merRiktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun
Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess
Läs merBARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE
BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn
Läs merArbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen
Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:
Läs merMall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015 1 Innehåll Definitioner och förtydliganden av begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs merBildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan
Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6 a för planen Vår vision Granbergsskolan är en F-9-skola beläget i utkanten av centrala Bollnäs med närhet till skog och natur. Skolan
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015 Malmgårdens Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2015 INLEDNING Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst
Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande... 5 Vision Område ÖST...
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3
Läs merPlan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Läs merLIKA-behandlingsplan
LIKA-behandlingsplan Arthur Engbergskolan Hassela 2015/2016 1. Skolans vision för likabehandlingsarbetet Barnen som går i Arthur Engbergskolan och i vår fritidsverksamhet skall känna sig trygga och glada.
Läs merLULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Läs merBergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande
2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för
Läs merOderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16
Perstorps kommun Revideras Okt 2015 Barn och utbildningsnämnden OD F-6 Oderljunga skolas likabehandlingsplan Läsåret 15/16 att främja barns och elevers rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering,
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Läs merFrövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling
Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för
Läs merSotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling
1 Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi vill att alla elever efter sin skoltid vid Sotenässkolan skall känna till sina starka sidor och vara stolta över dem. Detta blir
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merSotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling
1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merLikabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24
Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola
Läs merSollefteå gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling.
PM nr 31 2013-04-16 Sollefteå gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamheter som omfattas av planen Samtliga enheter inom Sollefteå gymnasium. Ansvariga för planen Planen upprättas
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9 Upprättad januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier
Läs merOm mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12
Likabehandlingsplan Förskolan Ugglan Ph-12 2012/2013 Innehåll sida Inledning 3 Vår vision, målsättning 4 Delaktighet 5 Utvärdera 6 Främja 7 Kartläggning 8 Kontinuerliga mål: Kön 9 Etnisk tillhörighet 10
Läs merDok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02
1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016 På Kunskapsskolan Enskede värnar vi om oss själva och varandra samt bemöter alla med respekt. Vi är även måna om
Läs merför Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström
för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merMADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6. Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering
MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6 Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan för Orrefors Skola år F-6 år 2015-2016 Inledning Planen mot diskriminering, trakasserier
Läs merElevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
Läs merBjörnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merÖvergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem
Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem Utgår från diskrimineringslagen och skollagen kap 5 och 6 Varje enhet reviderar årligen enhetens likabehandlingsplan i samråd med
Läs merTranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all
Läs merEkendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals
Läs merFärsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan
Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2014 Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Sammanfattande analys Färsingaskolans verksamhet har under 2013 präglats av sammanslagning
Läs merSmögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.
1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig
Läs mer1. Likabehandlingplanens syfte och övergripande innehåll... 1. 2 Verksamhetens vision för likabehandlingsarbetet... 2
Ht14-Vt15 Innehållsförteckning 1. Likabehandlingplanens syfte och övergripande innehåll... 1 2 Verksamhetens vision för likabehandlingsarbetet... 2 3. Utvärdering av föregående års plan... 2 4. Elevers
Läs merRiktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merNorra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merFÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN
FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN 2016 Trygghet, respektfullt bemötande och ett demokratiskt förhållningssätt är grunden för det livslånga lärandet TILL DIG SOM BARN Förskolan Åstugan arbetar utifrån att
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Skolförvaltningen Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toltorps förskola 2015/2016 Upprättad 2014 av Förskolans Utvecklingsgrupp samt förskolechef för Toltorps förskola Reviderad: aug -15 av
Läs mer2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
1 2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Skolledning Vår vision Välkommaskolan
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merMönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017
Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.
Läs merLIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A
LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR Högsby kommuns förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. NY LAG Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan
Läs merSaltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Laxå januari 2012 Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Eva Skagerkvist
Läs merSSP Svenska skolan i Paris
SSP Svenska skolan i Paris Likabehandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 1 Likabehandlingsplanen på Svenska Skolan i Paris Gäller klass
Läs merKungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Gäller från augusti 2015 till juni 2016 Reviderad 2015-12-21 Ansvarig för planen: Yvonne Andersson rektor Värdegrundsgruppen:
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merKorvettens förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Finnstaberg 2014-2015 1 Verksamhetens Vision Vår vision är att varje människa som kommer till Finnstabergs förskola ska bli
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merHAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM
Handläggare Datum Ärendebeteckning Henrik Hansson 13 2014-11-19 Likabehandlingsplan 0480-45 20 60 HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Likabehandlingsplan 2015 Åtgärder för att förebygga och motverka alla former
Läs merInför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.
Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever. för Bergeforsens skola, särskola, skolbarnomsorg och förskoleklass. Läsåret 2014-2015 Vår vision Inför en dag på Bergeforsens
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering
Läs merKorvettens förskola 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola
Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola
Läs mer2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600 Förskolenämnden Utreda behovet av utbildning och rådande kunskapsläge för
Läs merHandlingsplan för att motverka mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Jens Billeskolans grundskola och särskola
Handlingsplan för att motverka mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Jens Billeskolans grundskola och särskola Upprättad höstterminen 2014 Elevrådet åk 7-9 Christel Nilsson Utvärderas vårterminen
Läs mer2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Läs merLikabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem
1 (13) 2014-11-24 Lärande Östad enhet: Björkhyddans förskola Björnens förskola Familjedaghem Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem I Östad enhets förskoleverksamhet ingår: Björkhyddans
Läs mer