Torsdag 12 november 2015 Folkhälsoarbete för att främja bra matvanor Abstract och kontaktuppgifter till föredragshållare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Torsdag 12 november 2015 Folkhälsoarbete för att främja bra matvanor Abstract och kontaktuppgifter till föredragshållare"

Transkript

1 Torsdag 12 november 2015 Folkhälsoarbete för att främja bra matvanor Abstract och kontaktuppgifter till föredragshållare

2 Framtidens tallrik serverar hälsa och hållbarhet Victoria Bignet, Forskningskoordinator, EAT, Stockholm Resilience Centre Livsmedelsproduktionen är en av de största drivkrafterna bakom klimatförändringarna och miljöförstöring. Samtidigt utgör en dålig kosthållning numera den största globala hälsoriskfaktorn; fortfarande en knapp miljard av världsbefolkningen lider av kronisk hunger samtidigt som drygt två miljarder lider av övervikt eller fetma, och brist på mikronäringsämnen är ett övergripande problem. Vad utgör då en sund och hållbar kost, och hur uppnår vi det målet på global nivå? Hittills har forskningen fokuserat på att antingen optimera kostens hälsoeffekter eller, i mindre utsträckning, dess miljövinster. Dock har forskningen under de senaste åren exploderat inom nexuset mat-hälsahållbarhet med syftet att kartlägga synergier och avvägningar mellan mänsklig och planetär hälsa på tallriken, och att identifiera effektiva metoder för att vända livsmedelssystemets i nuläget negativa hälso- och miljöeffekter. Föredraget kommer även att innehålla en presentation av EAT-initiativets innovativa arbetsmodell för att främja samarbeten mellan vetenskapliga discipliner och sektorer forskning, politik, näringsliv och civilsamhälle för att åstadkomma konkreta resultat.

3 Frukt och grönsakskonsumtion utifrån ett socioekonomiskt perspektiv resultat från nationella folkhälsoenkäten Marita Friberg, utredare, Med. Dr Genom att äta frukt och grönsaker ökar vi möjligheterna att må bra samtidigt som vi förhindrar uppkomst av sjukdomar. Konsumtionen av frukt och grönsaker har dock i stort sett varit oförändrad under de senast decenniet och ligger långt ifrån den rekommenderade nivån. Generellt sett visar resultat från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor att kvinnor är betydligt bättre på att äta frukt och grönsaker än männen. Men det finns även tydliga regionala skillnader liksom en klar social gradient i frukt- och grönsakskonsumtion. Bland annat rapporterar fler boende i storstäder än i glesbygdskommuner att de äter frukt och grönsaker mer än 1 gång per dag. Samtidigt anger de med eftergymnasial utbildning en högre konsumtion av frukt och grönsaker, än de med för- och gymnasial utbildning. Yrke, ekonomi och sysselsättning är andra socioekonomiska faktorer som spelar roll för våra matvanor och hur mycket frukt och grönsaker vi äter. Varje år består det nationella slumpmässiga urvalet för folkhälsoenkäten av personer i åldrarna år. Därtill erbjuds regioner att delta med ytterligare urval, det totala urvalet blir då ca personer varav ungefär hälften svarar. Resultat redovisas läns- och kommunvis, samt på nationell nivå via verktygen Folkhälsodata och FolkhälsoAtlas på Folkhälsomyndighetens hemsida.

4 Att verka för jämlikhet i hälsa - hur teori blir till praktik Maria Magnusson, Med dr./projektledare för Folkhälsogrupp Jämvikt. Angereds Närsjukhus och Göteborgs universitet maria.magnusson@allmed.gu.se Hälsofrämjande interventioner tenderar att öka skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Delvis beror detta på att de som planerar och genomför interventionerna vanligtvis lever under helt andra villkor än grupperna med sämst hälsa, vilket gör det svårt att utforma adekvata åtgärder. Folkhälsogrupp Jämvikt (Jämvikt) bygger på reellt inflytande från invånare och lokalt verksamma professionella, enligt principer från Community based participatory research (CBPR) och Social cognitive theory (SCT). CBPR har empowerment som ett av sina grundläggande begrepp. Inom SCT har vissa bestämningsfaktorer för hälsa utvecklats. Inom Jämvikt används dessa systematiskt och processerna dokumenteras kontinuerligt i syfte att utveckla den gemensamma kunskapsbasen. Jämvikt verkar på strukturell såväl som på individ- och gruppnivå. Bestämningsfaktorerna listas här (med förtydliganden enbart på individ- och gruppnivå). 1) ömsesidig bestämmelse (att deltagarna kan påverka sin omgivning), 2) underlättande (att underlätta för deltagarnas hälsofrämjande beteenden), 3) förväntningar på utfall (att påverka deltagarnas förväntningar på konsekvens av beteendeförändringar), 4) tilltro till den egna förmågan 5) lärande genom observation (positiva förebilder). Utvärdering görs dels av processerna och dels av i vilken grad resultatmål, vilka upprättas i dialog med kontaktgrupperna, nås. Kvalitativa data samlas in i form av intervjuer med brukare och beslutsfattare. Ett exempel är dialogmöten med ungdomar som ledde till att Jämvikt stöttade dem i att genomdriva förändringar av utbudet på fritidsgårdens café. I det fallet användes strategier för att påverka bestämningsfaktorerna 1, 2, 3 samt 4. Jämviktsmodellen används i delar av Göteborg där många invånare har livsvillkor och hälsa som är sämre än genomsnittet i staden. Fokus på deltagarstyrning och empowerment gör att modellen i högsta grad är användbar vid hälsofrämjande arbete bland flyktingar.

5 Frisk i mun och kropp av samma mat Ulrika Åhs Jonsson, Leg. dietist, Folkhälsogrupp Jämvikt, Närhälsan Göteborg ulrika.ahs.jonsson@vgregion.se Katharina Wretlind, övertandläkare och docent i cariologi, Folktandvården Västra Götaland katharina.wretlind@vgregion.se Folktandvården Västra Götalands vision är Frisk i munnen hela livet. Folkhälsogrupp Jämvikt arbetar för att öka människors förutsättningar att leva ett mer hälsosamt liv och har som mål att fler barn och vuxna ska ha en hälsosam vikt. Tillsammans har två representanter från dessa verksamheter - en tandläkare och en dietist - utarbetat ett koncept för att ha hälsosamtal med familjer över måltid. Familjer som har treåringar med karies eller risk för karies har bjudits in att äta kvällsmat och prata om hälsa ur ett salutogent perspektiv. Fokus har legat på hälsosamma matvanor, men även samtal och övningar kring fysisk aktivitet finns på agendan. De fyra samtalen har fördelats under året två på hösten och två på våren. Samtalen är uppbyggda på fyra olika sätt: 1. Tillsammans identifierar man vad familjerna gör bra och arbetar för att stärka redan positiva vanor. Man utgår ifrån livsmedelsverkets kostråd genom broschyren Hitta ditt sätt att äta grönare, lagom mycket och röra på dig. 2. Under temat Hur mycket frukt och grönsaker äter vi/jag? Kan vi/jag öka? - får barnen välja ut frukt och grönt och väga upp hur mycket de ska äta av det per dag. 3. En träff behandlar fysisk aktivitet och mindful eating. 4. Den sista typen av hälsosamtal innehåller tre delar: Frisk i munnen, där man visar ett bildspel om munhälsa, värderingsövningar, samt övningen Håriga mackan. Det här konceptet skulle kunna bli en del utav familjecentralernas ordinarie verksamhet. Vid ett permanent införande kan man utveckla det så att erbjudandet om att vara med går till alla familjer, inte enbart riskgrupper, men att man riktar en inbjudan och lägger fram det lite extra för de som av olika skäl kanske behöver stödet mest (proportionell universalism). Ett problem har varit att nå ut och få familjer att komma. Om alla verksamheter på en familjecentral samverkar kanske man når ut till fler. Erfarenheter att lyfta fram: Att äta tillsammans ger ett otvunget samtal och skapar en trygg atmosfär där många frågor ställs. Fokus på styrkor gör också att deltagarna känner sig sedda och kompetenta vilket också har öppnat upp för djupare reflektioner från föräldrarna. Samspelet mellan de ansvariga tandläkaren och dietisten har vunnit på och utvecklats utifrån att man kommit in från olika professioner med olika perspektiv. En person har alltid funnits med för att ta hand om barnen och det har gett samtalsro för föräldrarna. Cirka en tredjedel av de som erbjöds samtal tackade Ja, och av dessa kom runt hälften när det väl begav sig.

6 Dörröppnare till resurssvaga grupper Marie Nybäck, nutritionist I region Örebro län organiseras folkhälsofrågorna utifrån avtal om samverkan mellan regionen, kommunerna, Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund. Två exempel på insatser utifrån samverkansavtalen är Glada tanden och Hälsa på SFI. Glada tanden i Degerfors handlar om hur vi kan utveckla samverkan i kommunen för att nå barn med ökad risk för karies och fetma. Socioekonomiska clusteranalyser ligger till grund för riktade insatser med det primära målet bättre tandhälsa hos barn och unga i regionen. Hälsa på SFI är ett utvecklingsarbete i samarbete med Svenska för invandrare i Örebro kommun med det övergripande målet att angripa den ojämlika fördelningen av hälsa. Arbetet har handlat om att engagera SFI i processen att utveckla skolan som en hälsofrämjande miljö dels genom att utbilda SFI-pedagogerna samt att ta fram ett utbildningsmaterial som stöd i undervisningen.

7 En Frisk Skolstart - erfarenheter av att bedriva folkhälsoarbete i socioekonomiskt utsatta områden Gisela Nyberg, Med Dr/Projektledare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting gisela.nyberg@ki.se En Frisk Skolstart är ett program för att stödja föräldrar i att främja bra matvanor och fysisk aktivitet bland barn som går i förskoleklass. Programmet består av tre komponenter, informationsmaterial och Motiverande samtal för föräldrar samt en lärarledd klassrumskomponent för eleverna. En Frisk Skolstart är ett universellt föräldrastödsprogram som har genomförts i två tidigare studier ( ) med familjer från områden med stora sociala skillnader och behov. Studierna visar att programmet har mottagits mycket väl och har lovande resultat. I socioekonomiskt utsatta områden visar resultaten på positiva förändringar i intag av ohälsosam mat och dryck samt viktutveckling hos barn med fetma. Erfarenheter av att genomföra programmet i socioekonomiskt utsatta områden kommer att presenteras.

8 Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius och Lina Tjärnström, hälsoutvecklare vid Folkhälsoenheten, Västerbottens läns landsting salut@vll.se Västerbottens läns landsting har visionen: Världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning år Redan för 30 år sedan beslöt landstinget att utveckla en svensk modell för att stödja mer hälsosamma vanor och på så sätt påverka viktiga riskfaktorer. Detta ledde till Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) som genomförs bland 40-, 50- och 60-åringar. Salut-satsningen, som startades för 10 år sedan, är en hälsosatsning för barn och ungdomar i Västerbotten. Strävan är att alla barn och ungdomar 0-18 år nås av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser under hela uppväxten, med början hos föräldrarna under graviditeten. Åldersanpassade insatser har utvecklats i syfte att främja trygga och goda uppväxtvillkor, goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. För att främja goda levnadsvanor samtalar barnmorskan utifrån hälsoformulär som de blivande föräldrarna fyllt i, däribland frågor om BMI och matvanor. Samtliga föräldrar erbjuds ett hälsosamtal hos tandhygienist. Barnets munhälsa screenas vid 1½-årsbesöket på BVC och barnet erbjuds därefter extrabesök hos tandhygienist vid behov. Inför 3-årsbesöket skickar BVC ut en enkät till föräldrarna med fokus på psykisk hälsa, men även på levnadsvanor, som sedan används som samtalsunderlag vid besöket. När barnet börjar förskolan får de ta del av Bodil krokodils verktygslåda som förespråkar god munhälsa genom lek, sång och sagor. Öppen förskola har förändrat utbudet av fika som erbjuds föräldrar och barn. Inom kommunerna verkar Salutsatsningen för att stärka det hälsofrämjande arbetet inom skolan med fokus på skolmaten, men även på måltidsmiljön och elevcafeterian, när det gäller att stärka goda matvanor. Motiverande samtal och gränsöverskridande samarbete är Salut-satsningens grundstenar och framgångsfaktorer.

9 Hur forskning kan bli en serietidning Gabriele Eiben med dr, forskare på Göteborgs Universitet, Cecilia Hedström dietist i barnhälsovården, Västra Götaland och Ann-Kristin Lövqvist, folkhälsostrateg i Åmåls kommun gabriele.eiben@medfak.gu.se; cecilia.hedstrom@vgregion.se; ann-kristin.lovqvist@amal.se ledning%20bamse% pdf Förekomsten av övervikt och fetma bland barn och unga har ökat kraftigt under de senaste 30 åren. Ökningen tycks ha avstannat i vissa grupper men ligger fortfarande på en problematiskt hög nivå. Så vad kan vi göra åt problemet? Hälsoraketen ger dig svaret. Hälsoraketen är ett hälsofrämjande miljöoch livsstilsprojekt för hela kommunen med barnen i fokus enligt IDEFICS-modellen. Genom ökad kunskap om ett nytt förhållningssätt till mat, dryck, sömn och fysisk aktivitet bland våra unga, kan vi skapa bestående livsstilsförändringar som varar livet ut. Hösten 2006 startades EU-projektet IDEFICS (Identification and prevention of dietary and lifestyle induced health effects in children and infants) med slutår Syftet var att kartlägga kostvanor, sociala faktorer och livsstil hos barn mellan två och tio år för att kunna utveckla nya förhållningssätt som främjar bättre kost- och motionsvanor bland unga. I Sverige genomfördes kartläggningen och de riktade hälsoinsatserna i Partille, som därmed blev den första kommunen i landet att prova IDEFICS-modellen som är ett samhällsbaserat program mot övervikt och fetma. Kommunens alla verksamheter involveras för att nå barn och föräldrar på så många olika sätt och arenor som möjligt. Nyckelbudskapen handlar om att öka fysisk aktivitet, förbättra kosten och att stimulera till vila och återhämtning. Syftet är att nå varaktiga förändringar i beteenden som gynnar hälsan. Med 12 moduler kan Hälsoraketen ses som en guide för hur det hälsofrämjande arbetet kan bedrivas och samordnas i olika verksamheter i kommunen på bästa sätt. Hälsoraketen lanserades 2011 i hela Västra Götalandregionen. Vid samma tidpunkt framkom att förekomsten av övervikt och fetma hos 4-åringar var särskilt hög i Dalslands fem kommuner. Inom folkhälsoarbetet avsatte Hälso- och sjukvården därför 2012, under en treårsperiod extra medel för att främja hälsosam vikt bland barn och unga i Dalsland. Röda tråden, som var ett projekt kring barns psykiska hälsa, blev Sunda tråden som fokuserade på sunda levnadsvanor och hälsoraketen blev den givna vägledaren och utgångspunkten. Arbetet utformades lite olika i varje kommun men med en stark gemensam uthållig drivkraft. Under arbetet med Sunda tråden föddes den nästan omöjliga idén att göra en specialutgåva av Bamse kring nyckelbudskapen enligt IDEFICS-modellen och växte sig allt starkare. En mängd olika aktörer kunde med gemensamt arbete realisera idén.bamses Må bra tidning är ett samarbetsprojekt mellan Egmont redaktionen, forskare, förskolepedagoger, utvecklingsledare för folkhälsa, tandvården och barnhälsovården. Den baseras på Idefics nyckelbudskap. Alla 4-åringar i regionen får en tidning i samband med hälsobesöket på BVC. 6- åringarna får tidningen vid besöket hos tandvården. Tidningen används även på en del förskolor. Att diskutera en hälsosam livsstil med familjer på ett positivt sätt, utan pekpinnar, är en utmaning. Därför prövar vi i Västra Götaland idag att kommunicera en hälsosam livsstil via en serietidning - Bamses Må bra tidning.

10 Hur kan vi jobba mer evidensbaserat i framtiden? Liselotte Schäfer Elinder, docent Liselotte.schafer-elinder@ki.se Evidensbaserat folkhälsoarbete definieras som samvetsgrann, explicit och klok användning av den bästa tillgängliga kunskapen för att besluta kring hälsoskydd, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser i samhället och i olika befolkningsgrupper. I detta inlägg presenteras vad evidensbaserat folkhälsoarbete är, varför det behövs och hur man genomför det. Vi kommer även att diskutera vilka utmaningar vi står inför. Lästips: Evidensbaserat folkhälsoarbete Liselotte Schäfer Elinder och Lydia Kwak (red.) 2014 Studentlitteratur

11 Mål, indikatorer och uppföljning, nyheter i nästa folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor Marita Friberg, Folkhälsomyndigheten marita.friberg@folkhalsomyndigheten.se Heléne Enghardt Barbieri, Livsmedelsverket helene.enghardt.barbieri@slv.se Lena Björck, Livsmedelsverket lena.bjorci@slv.se Under maj-juni 2015 genomförde Livsmedelsveket en enkätundersökning vänd till folkhälsoansvariga i kommuner, regioner och landsting för att ta reda på vilka mål och indikatorer för bra matvanor som används runt om i landet. Resultaten visar att de flesta kommuner, regioner och landsting har en strategi och/eller en handlingsplan för folkhälsa, många har folkhälsomål, men färre har specifika mål för bra matvanor. Målen som finns är till största delen inriktade på måltiderna i offentlig verksamhet. Ett av resultaten var att de allra flesta använder resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, för att följa upp utvecklingen av matvanorna på regional och lokal nivå. Frågorna om matvanor och fysisk aktivitet i folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor validerades 2003 och har sedan dess ingått i enkäten. Då våra mat- och rörelsevanor förändras bör även indikatorerna för uppföljning utvecklas. Folkhälsoenkäten för 2016 kommer därför att utökas med fler frågor om matvanor samt nya frågor för att bättre fånga fysisk aktivitet och stillasittande. En hälsosam kost innebär i stora drag att äta mycket frukt och grönsaker, fisk, begränsat av salt och socker, fett av bra kvalitet och stor andel fullkornsprodukter. Utmaningen i folkhälsoenkäten är att med frågor om konsumtionen av bara några få livsmedel, ändå kunna få en bra bild av matvanorna i befolkningen. För att välja ut de bästa frågorna, har vi analyserat resultat från den nationella matvaneundersökningen Riksmaten De statistiska analyserna visar, att de livsmedel som är de bästa indikatorerna på matvanorna i befolkningen, är frågor om hur ofta man dricker läsk/saft och äter fisk som huvudrätt. Därför har vi valt att utöka folkhälsoenkäten med dessa frågor. Intaget av läsk/saft och fisk samvarierar med individernas intag av mättat fett, tillsatt socker och fullkorn på ett tydligare sätt än frågor om andra livsmedel. De nya frågorna om läsk/saft och fisk ger därmed, tillsammans med frågorna om frukt och grönsaker, en bild av matvanorna i stort. De har också en tydlig korrelation med kostkvalitetsindex, som är en sammanvägd bedömning av matvanorna. Högre konsumtion av frukt, grönsaker, fisk och fullkorn samt mindre konsumtion av tillsatt socker och mättat fett förväntas ge utslag på resultatet från enkätfrågorna. En slutsats i de nordiska näringsrekommendationerna är att även små förbättringar av ohälsosamma matvanor leder till minskad risk för sjukdom vilket ger anledning att prioritera insatser som syftar till att få de som äter sämst att äta ganska bra, snarare än att få de som äter ganska bra att äta ännu bättre. Med en sådan utgångspunkt räcker det inte att utvärdera insatser för bättre matvanor mot genomsnittskonsumtionen. De mål som sätts för indikatorlivsmedlen kommer därför att uttryckas som hur stor andel av befolkningen som når en viss konsumtionsnivå. Målnivån kommer att sättas utifrån vad som kan vara rimligt att uppnå i jämförelse med nuvarande konsumtion.

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast

Läs mer

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

PYC. ett program för att utbilda föräldrar PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.

Läs mer

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa 38 besvarade utvärderingen av 56 deltagare. Vad tyckte du om föreläsningspasset Hur kan vi arbeta kring barn, mat och hälsa? längd. och viktig info som framkom innehåll med/om sådant vi redan vet! Mycket

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Laholmsnämnden Bokslut 2010

Laholmsnämnden Bokslut 2010 Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,

Läs mer

Korvettens förskola 2014-2015

Korvettens förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar Gruppledarutbildning Nyhet! Överviktiga barn och ungdomar Aktuell forskning om övervikt hos barn Prevention hur fånga upp barn i riskzonen? Behandling och behandlingsansvar inom BVC och skolhälsovården

Läs mer

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Minnesanteckningar från Jämställdhetsberedningen 2015-05-07

Minnesanteckningar från Jämställdhetsberedningen 2015-05-07 Kommunstyrelsen 2015-05-07 1 (5) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Karin Gagner, 016-7102045 Minnesanteckningar från Jämställdhetsberedningen 2015-05-07 Närvarande: Lisa Friberg (S) ordförande

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklasser, Fritidshem Läsår 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.

Läs mer

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och

Läs mer

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård.

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård. FOLKTANDVÅRDEN grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård. Vi vill att du ska kunna vara frisk i munnen hela livet Folktandvården finns till

Läs mer

Frisk i mun och kropp av samma mat. - samtal över måltid med familjer

Frisk i mun och kropp av samma mat. - samtal över måltid med familjer Att arbeta i socioekonomiskt utsatta områden - konferens i Örebro den 17-18 mars 2016 Frisk i mun och kropp av samma mat - samtal över måltid med familjer Katharina Wretlind Tandläkare Ulrika Åhs Jonsson

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths

Läs mer

Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation

Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation 2013-10-14 Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Så använder du boken. Kroppens signaler Du kommer att träna att uppmärksamma och förhålla dig till kroppens signaler,bland annat olika sorters hunger.

Så använder du boken. Kroppens signaler Du kommer att träna att uppmärksamma och förhålla dig till kroppens signaler,bland annat olika sorters hunger. Så använder du boken Välkommen till 8 veckor med mindful eating. Åtta teman Du kommer att möta åtta teman och åtta mindfulness-attityder. Du kan arbeta med varje avsnitt en vecka eller så länge du har

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH08 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2009-03-24 Sid 2 (8)

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.

Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll. Modul II Det lilla barnet 0-1½ år Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.se Organisation i pilotområdena Processledning Barnläkare Barntandläkare

Läs mer

Styrelsens uppdrag till landstingsdirektören utifrån hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2010

Styrelsens uppdrag till landstingsdirektören utifrån hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2010 Styrelsens uppdrag till landstingsdirektören utifrån hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2010 Se över möjligheten att inrätta ett folkhälsocenter i samverkan med länets kommuner

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 1. Vad vill Skåne Stadsmission uppnå? Stiftelsens ändamålsparagraf, 1 i organisationens stadgar: Skåne Stadsmission är en stiftelse, vilande på kristen grund, som

Läs mer

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.

Läs mer

1. Bakgrund och planering... 2. 2. Deltagare... 3. 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4

1. Bakgrund och planering... 2. 2. Deltagare... 3. 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4 Innehåll 1. Bakgrund och planering... 2 2. Deltagare... 3 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4 4. Gävleborgs besök i Rumänien för genomförandet av en utbildningsinsats... 5 5. Reflektioner...

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Mat och Måltider Oxelösunds kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg

Mat och Måltider Oxelösunds kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg Mat och Måltider Oxelösunds kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg Dokumenttyp Policy Fastställd av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt? Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad

Gör jämlikt gör skillnad Gör jämlikt gör skillnad SAMLING FÖR SOCIAL HÅLLBARHET MINSKAR SKILLNADER I HÄLSA Anna-Maarit Tirkkonen Eskilstuna kommun Åsa Ranung Åsa Ranung Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Eskilstuna 31 maj

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer