Medlemsblad. för medlemmar i IFS Uppsala län. Välkommen sommar!
|
|
- Per-Olof Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medlemsblad för medlemmar i IFS Uppsala län Välkommen sommar! Jag gör mycket vatten i bäcken, så där så det hoppar och far. Jag gör fullt med svalor som flyger och myggor som svalorna tar. Jag gör löven nya på träden och små fågelbon här och där. Jag gör himlen vacker om kvällen, för jag gör den alldeles skär. Besök på psykiatrins hus Det har varit delade meningar om psykiatrins hus byggande och invigning så med kluvna tankar klev jag in i något som på utsidan liknar ett modernt köpcenter. Väl inkliven i psykiatrins hus var jag positivt överraskad! Det var modernt, uppiggande och med sina tropiska växter, 2 stora dammar och ett fint bibliotek så utgav huset en harmonisk känsla. Rykten går att de intagna kallar psykiatrins hus för hotellet, raka motsatsen till vad psykiatrin sågs som för några månader sedan! Väl inne på avdelningen var det rymligt och ljust med mintgröna tapeter och många fönster. Rummen var möblerade med ett stort modernt skrivbord och persienner som vinklas genom att man trycker på en knapp. I allrummet står en stor platt-tv och härliga soffor som både patienter och personal såg ut att trivas i. På väg ned genom glashissen ser jag rakt ned i den enorma mjölkkannan som är ena dammens mittpunkt. Någon har slängt ned en badanka som guppar i mjölkkannan. Tack för besöket! //Emma
2 Miljö Överallt pratas det miljö, i media, på arbetsplatsen. Det har blivit modernt att tänka på miljön men också något som är väldigt viktigt för kommande generationer. Så jag tänkte att IFS Uppsala ska moderniseras lite och försöka vara miljövänligare. Ordförande Ann-Louise Carleson tog detta vidare till föreningsrådet som senare ska ta upp frågan till alla föreningar. Men jag tänkte att vi kan börja redan nu genom att ex: Inte köpa en helt ny bläckpatron till IFS skrivare utan istället fylla på den. På medlemsmötena kan vi använda dator istället för att skriva ut massa papper Men sedan tänkte jag om ni som medlemmar har fler idéer att komma med för att vi ska bli lite mer gröna i IFS Uppsala. Alla idéer är välkomna! Mejla gärna era förslag: emma.carleson@gmail.com, kassör i IFS. Missbrukarens perspektiv och hur tar vi reda på det? Antecknat av Ann-Louise vid föredraget U-fold Forum för forskning om läkemedel och drogberoende i samarbete med Uppsala Universitet belyser det alltför förbisedda brukarperspektivet. Inklusion och empowerment är populära begrepp. Inte minst då missbrukaren ska motiveras till en livsstilsförändring. Men hur är det i praktiken? Tas missbrukarens egna motiv till vara? Inkluderas brukaren i berättelsen om narkomanen? Finns överhuvudtaget kunnandet att göra detta? Inledningsanförandet stod Professor Fred Nyberg för vid Uppsala Universitet. Han betonade vikten av tvärvetenskaplig forskning och att implementera forskning o kunskap i samhället. Minska avståndet mellan aktörer och utbildning är mycket viktigt och pengar till allt detta. Han förklarade också att största risken löper tonårshjärnan för att få ett missbruk eftersom den inte är färdigutvecklad förrän vid c:a 25 års ålder.
3 Varför ska IFS intressera sig för drogberoende? Eftersom man har börjat debattera om ett mer drogliberalt samhälle måste Schizofreniförbundet reagera, det finns inget som är så allvarligt som att börja röka hasch eller att ta andra lättare droger. Gör man det är det mycket lätt att få en så kallad haschpsykos vilket kan vara inkörsporten till schizofreni. Det finns ingen annan drog som är så farlig på detta vis. Hasch kan också vara inledningen till tyngre droger exempelvis heroin. Blir man heroinist förstör man hjärnans belöningssystem som är det naturliga systemet för att känna välbefinnande, genom dopaminet och vår förmåga att bilda kroppens eget morfin endorfin. Hjärnan slutar bilda endorfiner för all framtid, eftersom en heroinist ersätter bildandet av endorfin med heroin. För att kunna leva ett normalt liv måste en heroinist få Metadon/Subitex. Många säger då att de flesta narkomaner som dör har många gånger höga halter av just Metadon och/eller Subitex i blodet. Men det förklarades med att i Sverige sker en underbehandling av just Metadon/Subitex på grund att man i Sverige är mer restriktiva med att skriva ut dessa droger vilket gör att heroinisten köper dessa medel illegalt och självmedicinerar. Följ debatten i Almedalen; där man tänker ta upp ämnet om legaliseringen av narkotika 4 juli, håll ögon o öron öppna. Klas Sundström Brukarinflytarsamordnare från SLSO, Psykiatrin södra i Stockholm berättade om sin anställning som Bisam och den långa väg han fått gå för att implementera och tydliggöra sin roll inom vården. Nu har man kommit rätt långt i Stockholm där brukarna får samma arvode i brukarråden som professionen. Man har patientforum både i öppen o slutenvård en gång per månad. Avlastningssamtal efter händelser med våld. Jobbar på flera nivåer samtidigt.
4 Klas menade också att det finns vissa fällor inom Bisam 1. Det får inte bli ett spel för galleriet. 2. Varning för positiv eller negativ särbehandling. 3. Projektos alltså att verksamheter kan bli projektberoende, Vid anställning som Bisam att tänka på 1. Handledning 2. Inte vara ensam viktigt. 3. Legitimitet o representativitet. Möjlighetens metoder Rehabilitering och stöd i återhämtning vid psykisk funktionsnedsättning Rapport från en konferens i Stockholm maj 2013 Birgitta Johnsen Konferensen var arrangerad av Socialpsykiatriskt Forum och RSMH och i marknadsföringen stod att den ville visa vilka konsekvenser kunskapen om återhämtning ger för professionen, föreningsliv, och politik i Sverige. Visst låter det viktigt att bevaka något sådant! Begreppet återhämtning behandlades av olika föreläsare, varav en del företrädde professionen och en del brukarna. Konferensen inleddes av Ann-Katrin Ingvarsson, ordförande i Socialpsykiatriskt Forum, och Jimmy Trevett, ordförande i RSMH. Moderator var Jonas Hallberg, journalist och medarbetare i radio och TV.
5 Inledande föreläsare var Camilla Bogarve och David Ershammar. De klargjorde skillnaden mellan återhämtning och rehabilitering. Återhämtning är det som människor som drabbats av psykisk ohälsa gör, rehabilitering är det som professionella gör för att stödja återhämtning. De ser idag fyra viktiga nycklar som stöd för återhämtning, att - det finns relationer som stärker och stödjer - man som utgångspunkt använder individens målsättning och resurser - individen får vara i samhället som andra, vara delaktig på riktigt - egenmakten stärks, dvs det man brukar kalla empowerment Anna Glistrup var nästa talare och en person som vi lyssnade intensivt på och fängslades av. Hon hade haft de flesta psykiatriska diagnoser efter en tuff uppväxt i missbruksmiljö. Efter första LPT:n i 18-årsåldern har hon hunnit pröva många mediciner och de två första åren i psykiatrin hade hon 37 olika läkare. Något inflytande över vården upplevde hon aldrig och trodde nog att det är mycket som är oförändrat idag. För hennes del blev vändpunkten när hon fick en fast läkare som behandlade henne med stor respekt, lånade henne böcker i psykologi och ordnade en bra psykolog. Anna har senare läst psykologi och håller nu på att utbilda sig till präst. Om relationens betydelse i socialt arbete talade Gunnel Andersson. Hon har via observationer studerat boendestödjare i deras arbete. Slutsatsen blev att det sociala klimatet är avgörande för hur stödet fungerar. Tre faktorer avgjorde arbetets kvalitet: Intresse för individens särart, egenskaper Omtanke och omsorg Respekt för individens integritet Gunnel menade att det finns data från andra forskare som tyder på att de här faktorerna är allmängiltiga för framgångsrikt arbete inom psykiatrin. Psykiatrisk rehabilitering var titeln på ett seminarium där John Ernstsson, själverfaren, och Camilla Bogarve, socionom, framträdde gemensamt. Johns tillvaro spårade ur på högstadiet då han i samband med föräldrarnas skilsmässa hamnade i en kris som resulterade i successivt ökande beroende av olika droger. När han efter studenten flyttade hemifrån till egen lägenhet blev den ett tillhåll för ett gäng drogmissbrukare och resulterade så småningom i en psykos för Johns del och tvångsintagning i Malmö med bältesläggning. John har inga minnen kvar av den behandlingen, men han beskrev mycket målande hur
6 det var när han vaknade till efter den akuta fasen. Han befann sig ensam i en säng i ett alldeles vitt rum med vita sängkläder. Han var förvirrad och helt övertygad om att han var död. Eftersom han inte såg något som påminde om himmel och inte heller om helvete så utgick han ifrån att han var i ett förrum och väntade på Sankte Per. Intrycket förstärktes när det kom en person i vita kläder som sade sig vara hans kontaktperson och hade en namnskylt där det stod Per! John befann sig i detta tillstånd en tid, hur länge sades aldrig. En dag ute på promenad med Per i Malmö upptäckte John att han kände igen sig de gick i Pildammsparken. Han påpekade förvånat för Per att det såg ut som Pildammsparken och fick bekräftat att det var där de var. Först då förstod han att han levde, men fram till den händelsen hade han sett omvärlden på alldeles eget sätt. John fick kontakt med Camilla Bogarve som höll på att pröva ett rehabiliteringskoncept från psykiatrin i Boston, Massachusetts, USA. Han blev sakta friskare och självständigare. Har nu varit drogfri 14 år, är sambo och har en son. John ville förmedla att det är de små sakerna i vården som bäddar för återhämtning, såsom medmänsklighet, vänliga handlingar och jätteviktigt! ett bra samarbete mellan socialförvaltning och psykiatri. Camilla tog vid och beskrev hur rehabilitering enligt Bostonmodellen läggs upp. Den kallas Changing for good och beskrevs i OH-bilder som jag finner svåra att omsätta till en begriplig och konkret beskrivning. Men så här i stora drag: Utgångspunkt är patientens vilja till förändring. Man resonerar sig fram till vad som upplevs vara den viktigaste förändringen att starta med och tar fram stöd för att åstadkomma den. Sedan gäller det att hålla kvar förändringen. I Johns fall följde man hans prioritering som var att allra först få ett bra eget boende. Det satte han före alla andra insatser, alltså satsade man på det först och inte på någon bestämd färdighet som han ville tillägna sig. Konkreta exempel på färdigheter som många behöver och vill skaffa sig är att hantera stress, att småprata med arbetskamrater, att sätta gränser av olika slag, att planera morgonsysslor. För att åstadkomma detta behövs stödresurser i form av personer (här kommer närstående in), val av plats för att träna, saker som behövs för genomförandet, val av aktiviteter som passar individen. Man arbetar alltså strukturerat mot mål efter mål. Julie Repper från Nottingham var konferensens huvudtalare på ämnet återhämtning (på engelska recovery). Hon återkom ideligen under sin
7 föreläsning till fokus på personen och inte på professionen. Det handlar om att en person ska ges möjligheter att upptäcka sig själv, vem är jag, hur kan jag leva bra, hur åstadkommer jag det själv utan professionen? Professionens roll är att stödja personen så att hen kan utvecklas och leva på ett bra sätt, vilket inte behöver vara det sätt professionen skulle valt. Hopp och tilltro är centrala begrepp och värderingar är viktiga. Professionen måste kunna lyssna, vara bra på problemlösning, stödja/coacha, kunna vara personlig utan att vara privat, förhandla fram en personbeskrivning utan att testa, kartlägga resurser i omgivningen mm. Här behövs kunskaper om olika arbetsmetoder inom psykiatrin, ingen speciell skola. Hela organisationen måste ha detta tänk. Det betyder - ett ledarskap med fokus på återhämtning - en kultur som uppskattar kreativitet och innovation - möjligheter för patienten att vara involverad på alla nivåer och i alla organisatoriska beslut Det ni! Återhämtningsinriktat arbetssätt i Sverige var nästa punkt på programmet. Ulla-Karin Schön, lektor vid högskolan i Falun, inledde med att nita fast de grundprinciper ni redan mött flera gånger - Individualisering. - Delaktighet. Brukaren/patienten ska vara delaktig i alla de insatser som ges, bokstavligen alla. - Valfrihet och självstyre ska råda. - Utvecklingsmöjligheter ska förutsättas. Två exempel fick komma till tals, Återhämtningsgruppen i Källbäck, Gävle och psykiatri och kommun i Jönköping, Habo och Mullsjö. Källbäck hör till vuxenpsykiatrin i Gävleborg och startade med Miltonpengar Man håller till i en vacker stor trävilla på 280 kvm med stor trädgård. Där arbetar 4 personal, ingen läkare, tillsammans med brukare i åldern år. Man sköter hela verksamheten gemensamt med allt vad det innebär av praktiska arbetsuppgifter. Ledstjärnan är att var och en äger sin egen återhämtning, vilket skapar både frihet och ansvar. Aktiviteterna är både gemensamma och
8 individuella med ständig uppmuntran, vilket en brukare från verksamheten med kraft intygade. I Jönköpings län har man valt att satsa på återhämtningsombud. Man utbildar två till varje enhet och blandar profession och brukare. Idag finns 14 utbildade med brukarbakgrund och den som företrädde dessa på konferensen vittnade om hur viktigt det var att få den här rollen och kunna hjälpa nyinsjuknade med stöd av egen erfarenhet. Även i detta pass betonades att allt handlar om ett förhållningssätt, inte en metod. Metoder kan man använda inom ramen för detta förhållningssätt. I de avslutande inläggen andra dagen fick vi klart för oss att i Sverige har återhämtning inte pekats ut som ett prioriterat arbetssätt. I England, USA och på Nya Zeeland finns det med i styrdokumenten. I slutdiskussionen med Anders Printz, samordnare för PRIO (statens insatser inom psykisk ohälsa), var inte beredd att föra in begreppet återhämtning i policydokumenten. Till slut några obesvarade frågor från auditoriet: Hur kommer närstående in i arbetet? Varför är begreppet så okänt bland läkarna? Om ni har orkat så här långt så kan jag berätta att den första konferensen på det här temat hölls redan för 5 år sedan och resulterade i en bok Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder, Gothia Den kommer att finnas tillgänglig i vårt föreningsbibliotek. PS Såvitt jag kunde se på deltagarlistan så fanns ingen från kommun eller landsting i Uppsala län med på konferensen. DS
9 Kongressen maj 2013, Täby Park Hotel Regeringens PRIO-satsning: föreläsning av samordnaren för PRIO, Anders Printz. PRIO-satsningen är regeringens plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Det är ett långsiktigt arbete till 2017, men fokus finns på förbättringsarbete en längre tid än år PRIO innebär: - långsiktighet, - gemensamt ansvarstagande, - ordinarie strukturer. PRIO-planen är en årlig överenskommelse med SKL och socialdepartementet som söks hos socialstyrelsen (som är under socialdepartementet). 150 miljoner finns att delas till kommuner i Sverige. Kraven är: - prestationsmedel, - samverkan, - krav på brukarmedverkan, - medel till NSPH för att stödja planen. Arbetet med PRIO-satsningen är på lokal och regional nivå. Grundkrav 1 I länet ska det finnas överenskommelser om samverkan kring personer, barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelserna ska ha följts upp under året och handlingsplaner upprättats för att utveckla samverkan. Organisationer som företräder patienter, brukare och närstående ska ha getts möjlighet att lämna synpunkter på överenskommelsen och handlingsplanerna. Hur behöver samverkan utvecklas där jag bor? Vad är det som behövs just för samverkan? Vad är viktigt/viktigast? Grundkrav 2 Kommunen ska ha gjort följande: En inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning. En analys av hur väl individernas behov är tillgodosedda på boendeområdet och sysselsättningsområdet. Vad är viktigast i din kommun? En planering för hur verksamheten ska utvecklas mellan år Organisationer som företräder patienter, brukare och närstående ska ha erbjudits att lämna synpunkter på planeringen. Boende och sysselsättning är paradfrågor för PRIO! Vid frågor kontakta: Anders Printz via anders.printz@regeringskansliet.se Kerstin Evelius på kerstin_evelius@regeringskansliet.se och telefon: Gå även in på:
10 Kort presentation av PO-Skåne och Parasoll Parasoll och PO-Skåne liknar varandra. Ingrid Palmberg berättar kort om Parasoll: Parasoll är fristående från kommunerna, men med kontakt med kommuner. - Personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning i Stockholm och Uppsala. - Uppsökande verksamhet. - behöver stöd av föreningar. Besök deras hemsida på: Motioner Den 18 maj 2013 var det genomgång och grupparbete om motioner. Då det skulle diskuteras fram: - Vad kan vår organisation göra? - Ska vi göra något? - Gör vi redan något? Räcker det? - Ska vi fortsätta göra mer? Ta även fram förslag på handläggning!: - Avslag, - Delvis bifall, - Bifall. Den 19 maj 2013 hölls förhandlingar under Schizofreniförbundets kongress. Punkt 12 var Behandling av stadgeenligt inkomna motioner. Här följer en redogörelse: Grupp 1: blev bifall. Grupp 2: blev avslag med kommentar att arbeta med större inflytande vid upphandling och utbilda inom förbundet att kunna upphandla. Grupp 3: blev bifall med kommentar om att samarbeta med andra föreningar och att schizofrena personer bör likställas med de med fysiska funktionshinder vad gäller bl.a. kognitiva hjälpmedel. Grupp 4: , vad gäller God man delvis bifall med tillägg om att höja status, kvalitet. Vad gäller förvaltare, avslag med tillägg om översyn av lagens tillämpningsbestämmelser.
11 Grupp 5: blev delvis bifall med kommentar om en enhet för dubbeldiagnos i hela Sverige. Grupp 6: blev avslag. Tre nya Att-satser tillades men försent inlämnade till kongressen, de får behandlas vid nästa tillfälle. Grupp 7: blev bifall i fråga om långtidsbehandling med neuroleptika och en omformulering om vad förbundet ska jobba med. Ett förslag på en bok lades fram: en SBU rapport/studie som nyligen kommit med titel; Schizofreni - Schizofreniförbundets kongress 19 maj 2013 Nyheter: Namnet på förbundets tidning Phrenicus ändras till Empati. Förbundet har 26 år fyllda år Blicka framåt! Beakta Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundets verksamhetsplan Nästa medlemsmöte Nästa medlemsmöte blir 11 september Drakensalen, Kungssängsgatan 12 Vuxenskolan. Vår förbundsordförande Per Thorell kommer och berättar Om sorgens olika ansikten. I våras blev det inställt för att Per var dubbelbokad Välkomna!!
12 Detta är styrelsen Ordförande Ann-Louise Carleson, Gustaf Kjellbergsväg 1 A, Uppsala Tel: annlouisecarleson@hotmail.com Vice ordförande Titti Lindholm, Helgestabodarna 1, Sigtuna Tel , arne.lindholm@telia.com Sekreterare Birgitta Johnsen, Frebbenbo 661, Lövstabruk Tel , birgitta.johnsen@gmail.com Kassör Emma Carleson, Gröna gatan 24 E, Uppsala Tel , emma.carleson@gmail.com Hemsidan Tim Öhlund, Litslena Djurby, Grillby Tel , tim.ohlund@telia.com Ordinarie ledamot Ann-Britt Hjort, Hässelby Park, Uppsala Tel , annbritt.hjort@telia.com Styrelseledamot Ylva Augustinsson, S:t Persgatan 39 G, Uppsala Tel , ylvaaugustinsson@hotmail.com Suppleanter: Beatrice Carleson bea.carleson@live.se Christer Busch, Nya Valsätravägen 17 B, Uppsala Tel , christer.busch@igp.uu.se Ing-Marie Wieselgren, Hov 60, Uppsala Tel , ing.marie.wieselgren@skl.se
Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala
Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala Styrelsen: Ordförande Ann Louise Carleson, Vice ordförande Titti Lindholm, Sekreterare Birgitta Johnsen, Kassör o redaktör för medlemsbladet Emma Carleson, Hemsidan
Läs merMedlemsblad för medlemmar i IFS Uppsala
Medlemsblad för medlemmar i IFS Uppsala Hoppas ni alla har haft en skön sommar så att ni är laddade inför hösten! IFS ska med samarrangemang med Regionförbundet och NSPH starta ett projekt efter att vi
Läs merIFS MEDLEMSBLAD i UPPSALA LÄN, 4 <<<<<<<<<<<<<2011<<<<<<<<<<<<<
IFS MEDLEMSBLAD i UPPSALA LÄN, 4
Läs merVärdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni
Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Konferens den 7/10 2011 arrangerad av RSMH, Schizofreniförbundet och Socialpsykiatriskt forum Varför är denna konferens
Läs merMedlemsblad för medlemmar i IFS Uppsala län
Medlemsblad för medlemmar i IFS Uppsala län Hej alla IFS-medlemmar! Det är en lång höst för många, när andra tycker att det är skönt med hösten, då man kan känna ro i mörka höstkvällar. Den Nationella
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merVinn biljett till NPF-forum!
Uppsala Mars 2012 Innehåll Kalendarium... sid 1 Anmälan dagläger på Alnäs... sid 2 Kvällspromenader med Attention... sid 3 Få ordning på vardagen inspirationsdag på Ekolnsnäs... sid 4 SIP Samordnad individuell
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6
140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merUppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016
Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten
Läs merVerksamhetsberättelse IFS Uppsala 2010
Verksamhetsberättelse IFS Uppsala 2010 Medlemsmöten 7 st. Årsmöte 3 februari på restaurang Korfu med en subventionerad middag. 22 april med Anders Milton o Ing Marie Wieselgren de talade om Miltonutredningen,
Läs merVarför Genomförandeplan?
Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen
Läs merBrukarrörelsens synpunkter 2015
Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merÖppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård
Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 januari 2009 TALARE Kommunlex Katarina Lindblad Socialstyrelsen Helena Forssell Kristinehamn kommun
Läs merVästerås satsar på e-hemtjänst
15 Bildskärmen gör det möjligt att genomföra ett videosamtal. Västerås satsar på e-hemtjänst Hundra personer i Västerås använder i dag så kallad e-hemtjänst som komplement till den ordinarie hemtjänsten.
Läs merFör anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång
Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18
Läs merRum 305, Nya Landstingshuset, Karlstad
PROTOKOLL 1 (6) Folkhälso- och tandvårdsutskottet Plats Beslutande Rum 305, Nya Landstingshuset, Karlstad Gert Ohlsson (FP), ordförande Monica Gundahl (S), vice ordförande Annetthe Zettergren (M) Kerstin
Läs merSammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov
Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består
Läs mer- risker och konsekvenser
Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merPartiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller)
Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Ibland påminns man om en annan verklighet. Trots att skalvet nu lagt sig i Haiti hörs fortfarande skriken. Skriken från de tusentals
Läs merHjälp och stöd vid psykisk ohälsa
Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa Information om vart du vänder dig om du eller någon du känner drabbas av psykisk ohälsa www.umea.se/psykiskohalsa Innehåll Jourtelefon...4 Stöd från kommunen...6 Vård
Läs merBilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)
2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens
Läs merAtt arbeta på avdelningen Stöd och service
Att arbeta på avdelningen Stöd och service Stöd och service är en avdelning på socialkontoret. På Stöd och service arbetar vi med stöd till personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning
Läs merFäre Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27
! Färe Montessoriförskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen reviderades 2015-04-27 Planen revideras årligen vid vårterminens studiedag senast 2016-04-30 Ansvarig:
Läs merNSPH nationell samverkan för f psykisk hälsah
NSPH nationell samverkan för f psykisk hälsah BAKGRUND Miltonsatsningen 3 år av konkret samarbete 13 organisationer i samma båt Innehållet olika men målet detsamma Ensam är inte stark Regeringsuppdrag
Läs merverksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014-15
mälardalens frilansklubbs årsmöte 9/2 2015 verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014-15 sammansättning av styrelsen Gert Lundstedt ordförande Elisabet Wahl vice ordförande och upphovsrättsansvarig
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merSamråd för hbtq-frågor
!Infoga logotyp här Sida 1(6) Samråd för hbtq-frågor Datum: 2 oktober 2014 Tid: 09.00 12.00 Plats: Regionens hus, Norra Hamngatan 14, Göteborg Närvarande: Angelica Löwdin, FPES Annika Håkansson, kommittén
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merPersonligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter
Läs merUnderlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Läs merVi är anhöriga. Är du en av oss?
Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att
Läs merVänliga hälsningar. Christina Kiernan
Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att
Läs mer2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merSchizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.
Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.
Läs merMötesplatser för anhöriga Program hösten 2014
Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 taby.se/anhorigstod SAMTALSGRUPPER Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.
Läs merGlöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum
Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR 2014
ATSUB/Göteborg, Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn Prästgårdsängen 21 BV 412 71 GÖTEBORG Telefon: 031 20 99 49 eller 23 30 43 Kvällstid: 020 21 53 50 E-post: info@atsubgbg.nu Hemsida: www.atsubgbg.nu
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merNYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar
Februari 2007 NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar Nr:1 VILKA ÄR PROJEKTEN? Tre huvudprojekt finns; Boende, projektering och stödteam, projektledare Håkan Gille Metod och kompetensutveckling, projektledare
Läs merSvar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merMöte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009
Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merStor, stark och omtyckt
Nyhetsbrev nr 33 Stor, stark sid 1/5 Bra stämning präglade årsstämman Den 30 och 31 maj genomfördes Svenska Jägareförbundets årsstämma på Öster Malma. Det som karaktäriserade årets stämma är den positiva
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merSTANNA UPP SAKTA NER STARTA OM
www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merfokus på anhöriga nr 10 nov 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten
Läs merAtt leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet
Läs merRapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola
Rapport Grön Flagg Mittpunktens öppna förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-16 11:18:22: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande
Läs merSIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst
Läs mer9B läsning av En komikers uppväxt
9B läsning av En komikers uppväxt Vi kommer att börja höstterminens arbete med att läsa en skönlitterär bok. Den roman som alla ska läsa är En komikers uppväxt som är skriven av den svenska författaren
Läs mer57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041
KALMAR KOMMUN OMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag 2013-05-31 57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041 Handling Skrivelse den 7 maj 2013 från Landstinget
Läs mer400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten.
SENIORDAGEN 2013 Utvärderingsenkät besökare 400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten. Syftet med enkäten var att fånga upp
Läs merLåt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt:
1 Tal av Ragnwi Marcelind vid konferensen "Kulturen har en plats i vård och behandling på Smålands musik och teater i Jönköping den 13 oktober 2009. Tack Tack för att jag blivit inbjuden att tala vid den
Läs merMindre styrdans mer rock n roll
november 2013 Mindre styrdans mer rock n roll Personalchefsbarometern 2013 Personalchefsbarometern 2013 Mindre styrdans mer rock n roll I årets version av Visions Personalchefsbarometer fokuserar vi på
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merMotion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor
2007-09-24 205 448 Kommunstyrelsen 2008-08-11 159 408 Arbets- och personalutskottet 2008-06-16 150 357 07.567-008 septkf25 Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor Ärendebeskrivning Ylva
Läs merSeminarium kring hälsosamt åldrande. Att främja äldres psykiska hälsa 2015-10-20
Seminarium kring hälsosamt åldrande Att främja äldres psykiska hälsa 2015-10-20 Gruppindelning 1. Askersund 2. Laxå + Degerfors 3. Lekeberg 4. Kumla 5. Hallsberg 6. Lindesberg 7. Örebro 8. Regionen Utmaningar
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merTill möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se
Välkomna! Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013 E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk
Läs merTelefonrådgivning för sjuksköterskor
Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta i huvud, buk och bröst
Läs merSammanträde Hälso- och sjukvårdsnämnden på SKL
Hälso- och sjukvårdsnämnden DATUM DIARIENR 2007-05-21 HN-HOS07-001 PROTOKOLL Sammanträde Hälso- och sjukvårdsnämnden på SKL Datum: 2007-05-10 Plats: Sveriges kommuner och landsting, Stockholm Ledamöter:
Läs merEn andra chans. Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: William Kowalski
Arbetsmaterial LÄSAREN En andra chans Författare: William Kowalski Bakgrund Det här materialet hör till boken En andra chans som är skriven av William Kowalski. Materialet är tänkt som ett stöd för dig
Läs merDAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN
DIALOGGRUPPSMÖTE 1 2 MARS 2011 DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN Dokumentation Bakgrund Den sociala välfärden i regionen ska präglas av goda levnadsvillkor
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs merSKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren
SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009
Läs merVSPH presentation 16 maj 14./1
Om processen för VSPH: s tillkomst. Det mest förtjänstfulla förarbetet till VSPH måste tillskrivas resultatområdeschef Solveig Landquist, inom vuxenpsykiatrin som inbjöd regionens brukar- och anhörigorganisationer
Läs merFöräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar
Ungt Fokus Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar på skola/förskola är ett bra forum för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll Föräldrarna är viktigast för barnen/ungdomarna,
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merMellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under
Läs merEkegårdsbladet februari 2015 www.ekegarden.nu, styrelsen@ekegarden.se
Ekegårdsbladet februari 2015 www.ekegarden.nu, styrelsen@ekegarden.se EE-blad Ekegårdsbladet kommer fr.o.m. nu att kunna fås via mail. Gå in på vår hemsida och följ instruktionerna. Stämma 2015, 22 april.
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merUppsala. Augusti 2015
Uppsala Augusti 2015 Innehåll Allmän information... sid 1 Höstens cafékvällar och träffar... sid 2 Skrivelse från Attention Uppsala till myndigheter med ansvar för psykiatri i Uppsala... sid 3 Inbjudan
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merABCDE. Stadsdelsförvaltning O MSORG OM ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE S OCIALPSYKIATRI/BESTÄLLARE
Farsta Stadsdelsförvaltning O MSORG OM ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE S OCIALPSYKIATRI/BESTÄLLARE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2004-08-04 DNR 254/2004 Handläggare: Ann-Sofie Fröberg, Iris Birath Tfn: 08-508
Läs merstarkare tillsammans tio röster om varför SEKO behövs
starkare tillsammans tio röster om varför SEKO behövs Ensam är inte stark Jag tror absolut att jag skulle tjäna mindre om inte facket förhandlade för mig. Så svarar en av dem som här får frågan vad de
Läs merAtt ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag
Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet och civilkurage. Genom enastående ledarskap och kreativitet
Läs merDe äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.
De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merTelefonrådgivning inom psykiatrin
Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?
Läs merMedia styr alla dina intressenter
Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs mer