Energirådgivarnas kongress i Uppsala 2008

Transkript

1 Energirådgivarnas kongress i Uppsala

2 INNEHÅLL: Presentationer 13 Maj 3 Energieffektivisering Klimatpolitik i praktiken 3 Fjärrvärmens affärsmöjligheter i Europa. 4 Energitjänsteutredningen 4 Energieffektivisering på kundernas villkor 5 Vi kan och vi vill bygga energisnålt 6 Effektivisering, hörnstenen i det hållbara energisystemet 6 Presentationer 14 Maj 7 Energideklarationer och åtgärder i deras spår. 7 Ventilationens möjligheter för energieffektivisering. 8 Att bedöma el och andra energibärare i arbetet för hållbarhet 8 Är pellets ett framtidsbränsle? 9 Lysdioder, LED, räddar världen? 9 Solvärme stora potentialer även i Sverige 10 Tilläggsisolera våra befintliga byggnader nu! 10 Bygga energisnålt hur gör man då? 11 Fjärrvärme till småhus 11 Bara genom att göra lite, så gör du mycket 12 Ett vinna vinna koncept. 12 Tio bästa åtgärderna i bostäder. Resultat från mätningar 13 Utställning 14 Årets Energirådgivare 16 Kongressgeneralerna: Lotta Bångens Jan Berglund 2

3 Presentationer 13 Maj Energieffektivisering Klimatpolitik i praktiken Näringsminister Maud Olofsson vävde i sin framställning samman energirådgivningens historia, som har sin startpunkt i oljekrisen, med dess framtid som instrument för att bekämpa klimatförändringarna. En långvarig och framgångsrik verksamhet som inriktats på enskildas möjligheter till påverkan och medverkan. Individernas insats är nödvändig i en global omställning där de industrialiserade länderna har ett särskilt ansvar. För detta krävs ledarskap som kan ta beslut och ansvar för åtgärder som inte alltid är populära i förstone. Hon påminde om EU:s inriktning (minskad koldioxidandel, andel förnybar energi, effektivisering) till 2020, men också att EU var berett att sträcka sig längre ifråga om koldioxidminskning (30 %) om bara flera stora länder ställer upp. Ministern ansåg att Sverige skall gå före både med exempel i handling och som ledare samlare av både EUländer och andra i den gemensamma stora uppgiften. Effektivisering innebär också plusposter ifråga om näringsutveckling och jobb vilket gagnar Sverige i framtiden menade hon. Hon gjorde en exposé över möjligheter till olika insatser och på olika samhällsområden och noterade att det finns stora potentialer överallt. Hon betonade vidare att Sverige hade goda möjligheter att etablera starka framtida handelskontakter genom globalt samarbete och exemplifierade med överenskommelser som knutits med länder från USA till Kina och Indien. Regeringen har tagit initiativ till dialogmöte med företrädare för intressen och näringsliv, inkluderande Energirådgivarna, för att skapa en samsyn om hur man skall gå vidare. Det finns också möjligheter för enskilda att delta och lämna synpunkter på webben för detta arbete, ( Arbetet att nå ut i alla hörn av samhället med kunskap om vad man kan göra skall inte underskattas menade hon, men också att man har draghjälp av det växande klimatengagemanget i befolkningen. Det svenska välståndet har byggts i stor utsträckningen på att använda billig energi, men därför har vi också ett särskilt ansvar för att visa att man kan bli effektivare, vilket i sin tur skapar nya jobb och tillväxt på en global marknad för effektivisering. Effektivisering är ett framtidsjobb som heter duga! 3

4 Fjärrvärmens affärsmöjligheter i Europa. Sven Werner från Halmstads Universitet berättade om Ecoheatcool som är ett omfattande Europeiskt projekt om hur man använder värme och kyla samt vad man kan göra för att förbättra läget. De stora Europeiska länderna (Storbritannien, Frankrike, Spanien, Tyskland) är ofta mycket el och gasberoende medan de små är mera diversifierade. I arbetet har bl.a. ingått att skapa ett Europeiskt värmeindex. I tillämpningen av beräkningarna har man kunnat bedöma verkningsgraden av det Europeiska energisystemet till c:a 30%. En klen tröst är att USAs energisystem dock är ännu sämre. Problemen är främst kondensproduktion av el, transporter, industriernas hjälpprocesser samt dåliga klimatskal i byggnader. Möjligheterna ligger i att: Förluster i central och lokal omvandling måste bli lägre genom högre energieffektivitet eller genom värmeåtervinning till andra användare (t ex fjärrvärme) Energieffektiviteten i användningen måste bli betydligt högre för att få lägre kundbehov av el, värme och transporter. Energisystemets effektivitet är sämre än de flesta förväntar sig. Europas största outnyttjade resurs är geotermisk energi. Tre fjärdedelar av Europas befolkning bor i städer och de använder fossila bränslen i stor utsträckning, så det är i städerna som åtgärder har störst effekt. Se Energisystem i Sverige o Europa. Stora hinder och stora möjligheter för fjärrvärmen i Europa på Energitjänsteutredningen Tomas Bruce inledde med att notera att utredningens fokus är på effektivisering och inte på koldioxidutsläpp. Det finns några fall där dessa båda syften inte sammanfaller. Direktivets utgångspunkter är att offentliga sektorn skall vara ett föredöme, att energiföretag skall uppfylla vissa krav samt att nationella handlingsplaner skall upprättas. Det finns ett antal principfrågor som har varit besvärliga för utredningen och som rör var man drar systemgränserna och vad man räknar till primärenergi (som förbrukas) slutlig användning (som mäts) nettoenergi (som är nyttig). Direktivet är skrivet för slutlig energianvändning. En annan viktig utgångspunkt är att man inte behandlar den energianvändning som är föremål för utsläppshandel. 4

5 Man har konstaterat att det mål som satts av EU kommissionen (9% till 2016) är otillräckliga för att nå målet 20% till Man måste alltså öka takten i effektiviseringen. En bedömning är att det finns potentialer på 40 TWh i bebyggelsen samt 10 TWh i vardera sektorerna industri och transport. Man skall föreslå ett nytt nationellt mål större än 9%, förslå styrmedel samt avtalskonstruktioner och t.o.m. nättariffer. Se Energitjänsteutredningen på Energieffektivisering på kundernas villkor Ingrid Willerström visade hur Vattenfalls verksamhet förändrats fram till dagens situation. För att möta kundernas intressen koncentrerar man sig idag mera på klimatfrågan, men har också en fördjupad syn på komfort och nytta. Man har noterat ett stort kundintresse för att både spara pengar (plånbok) och förbättra miljö. Men det finns stora hinder i kundens förmåga att realisera sina önskemål. Vattenfall har gjort omfattande kundundersökningar som man utgår från har en generell giltighet. Villakunderna är lite mera ekonomisk orienterade och lägenhetskunderna mera miljöorienterade. Kunderna är relativt informationströtta vilket man tolkar som att informationen i stor utsträckning inte är tillräckligt väl anpassad till deras situation utan i allt för hög grad är generell och allmängiltig. Kunderna har i undersökningarna visat sig ha ett relativt stort förtroende för energiföretagens roll även vad gäller effektivisering. Bland de tekniska åtgärderna man arbetar med finns emellertid inte enbart de som berör hushåll och de dagsaktuella problemen utan även gemensam nytta och framtidsprodukter som t.ex. gatubelysning och hybridfordon. En erfarenhet från det gamla Uppdrag 2000 har återupplivats bl.a. genom att man särskilt arbetar med acceptansen hos kunderna d.v.s. intresse och möjlighet att följa upp resultatet förändrar beteenden och konsumtionen. Ingrid påpekade att energieffektiviseringen måste vara rolig, också ur kundernas perspektiv, och citerade Maud Olofsson som vid energitinget sagt att vi måste ha en energipolitik i högklackat. Se Energieffektivisering på kundernas villkor på 5

6 Vi kan och vi vill bygga energisnålt Svante Wijk framhöll att för byggbranschen är klimatfrågorna en viktig drivkraft som både piska och morot, alltså både av nödvändighet och som affärsmöjlighet. Kundunderna visar ett stort intresse och en betalningsvillighet för ett byggande som tar hänsyn till klimat och energifrågor. Nyligen gjorda undersökningar visade också att kunderna hade stor beredskap att hantera de ekonomiska realiteterna, är beredda att betala något mera för goda och kvalitetssäkrade byggnader och att t.ex. bara 5% prioriterade en låg investering! I praktiken innebär detta för NCC att nybyggnation skall ligga 20% under byggnadsnormens krav och att byggnader skall klimatdeklareras. I byggnation i Värnamo har uppmätts 67 kwh/m2 inklusive hushållsel. Ytterligare byggnation med likartad kvalitet är på gång. Svante framhöll att en sådan omställning emellertid tar tid och fordrar medverkan av många parter i byggprocessen. Sannolikt kommer detta bl.a. innebära att industrialiseringen i byggandet kommer att öka. Vision år 2030 Noll energihus blir plus energihus (producerar energi) Byggsektorn en ny energisektor! Se Vi kan och vi vill bygga energisnålt på Effektivisering, hörnstenen i det hållbara energisystemet Hans Nilsson visade några exempel på hur man under en lång tid lyckats väl med effektiviseringsarbetet så att produkter på marknaden levererar mera nytta per kwh än förut. Insikten om att det finns ytterligare stora (och växande) potentialer som behöver utnyttjas så att vi faktiskt minskar energianvändningen breder också ut sig bland stora industrikoncerner, internationella utredningsorgan, EU:s direktorat m.fl. Om effektiviseringen kan utnyttjas strategiskt blir det också möjligt att skapa ett hållbart energisystem med låg (effektiv) användning hög andel förnybar energi och som ändå ger användarna all den nytta (ljus, kraft, 6

7 värme, kyla) de behöver. Åndå finns det starka krafter som inte anser att detta är vare sig möjligt eller önskvärt. Tyvärr även bland regeringens rådgivare och som hävdar att all effektivisering är redan uttömd! Varför och i vilket syfte? Se Effektivisering, hörnstenen i det hållbara energisystemet på Presentationer 14 Maj Energideklarationer och åtgärder i deras spår. Thomas Johansson, Boverket, berättade att utgångspunkten för vad man anser vara kostnadseffektivt är fastighetsägarens perspektiv. En precisering görs genom att man tar hänsyn till investeringens livslängd även om fastighetsägarna ofta vill veta återbetalningstiden (pay off). Resultatet (kompromissen) blir att man arbetar med besparingskostnaden som, för lönsamhet, skall vara lägre än energikostnaden, se Åtgärder som föreslås kan antingen vara till följd av en besiktning eller tagna ur en åtgärdskatalog i de fall byggnaderna är standardiserade. Det finns c:a 6000 registrerade deklarationer och 130 ackrediterade kontrollorgan med 398 registrerade experter och 376 certifierade experter. Av föreslagna åtgärder avser c:a 2500 styr och reglerteknik, c:a 300 Installationer och 1000 byggnadsteknik. Besparingspotentialen i dessa är 185 GWh, d.v.s. 25 MWh per åtgärd och 35 MWh per deklaration. Löpande information kommer att lämnas via Boverkets hemsida, Se Föreslagna åtgärder i genomförda energideklarationer Vad är en kostnadseffektiv åtgärd? på 7

8 Ventilationens möjligheter för energieffektivisering. Ventilationens viktigaste uppgift är att skapa ett gynnsamt (hälsosamt) inomhusklimat och det har gjorts omfattande studier på området, särskilt vad avser allergirisker, berättade Mats Sándor, Systemair. Påverkan på komfort och produktivitet är också av stor betydelse där det kan påvisas att produktiviteten är markant temperaturberoende. Det balanserade ventilationssystemet är det som erbjuder bäst möjligheter till energieffektivisering genom värmeåtervinning på upp till 90 %. Det finns även goda möjligheter att spara energi i användningen genom val av fläkt typ. Se Ventilationens möjligheter för energieffektivisering. Åtgärder. på Att bedöma el och andra energibärare i arbetet för hållbarhet Tomas Kåberger, energimyndighetens nya generaldirektör tog sig an den grannlaga uppgiften att diskutera hur man bedömer energi på marginalen. En som han sade helt hopplös uppgift. Redan med konstaterandet att det kan skilja en faktor 10 mellan de bästa och de sämsta anläggningarna ifråga om koldioxidutsläpp anas vidden av problemet. Relevansen i bedömningarna avgörs av t.ex. beslutssituation, perspektiv och framtidsvision. Den som styr användningen saknar oftast makt över hur tillförseln produceras. När man minskar användningen görs det möjligt att minska den sämsta produktionen, men man kan inte vara säker på att den minskar (det kan finnas någon annan som tar över den). En knäckfråga är hur man redovisar och gör åtaganden i samband med en energileverans. Man skall t.ex. inte kunna sälja miljöfördelar flera gånger. Leverantören skall 8

9 kunna redovisa sitt åtagande och verifiera det. Leveranser som inte baseras på sådana åtaganden kan man inte med säkerhet säga är bättre än det sämsta på marknaden! Och i den mån man inte kan undvika utsläpp (med säkerhet) kan man klimatkompensera genom att köpa (och inte utnyttja) utsläppsrätter framhöll Tomas, som också inbjöd de närvarande att fortsätt diskussionen med myndigheten i direkta kontakter. Är pellets ett framtidsbränsle? Jonas Höglund, Pelletsindustrins Riksförbund gjorde en exposé över pelletsmarknadens utveckling som inneburit att man inledningsvis byggde verksamheten för storkunder men att de mindre leveranserna nu tillväxer snabbast. Marknaden i Europa är också i stark tillväxt. Marknadsfrågorna är livliga och konkurrensen är hård, samtidigt är mediebevakningen, till följd av klimatfrågorna, positiv och understödjande. Leveranserna 2007 var nära 1,8 millioner ton. En enkät bland drygt 100 villaägare visade på ett markant intresse men också en stor osäkerhet och behov av kunskap för att välja (byta) värmesystem. Se Är pellets ett framtidsbränsle? på Lysdioder, LED, räddar världen? Lars Bylund, professor från Arkitekthögskolan i Bergen, gick genom Lysdiodernas (LED) påstådda egenskaper och noterade att mycket av det som skrivs är stundtals något överdrivet. De hinder som finns för marknadens acceptans är de vanliga som möter ny teknik, vilket oftast bottnar i bristande erfarenhet. Tekniken är också förhållandevis okänd bland belysningskonstruktörer och innebär ibland relativt dåliga lösningar belysningstekniskt. Nytänkandet kommer i hög grad från företag utanför de stora kända. Det finns emellertid också många spännande projekt, ofta av prestigekaraktär. Turning Torso har Europas största LEDinstallation. Typiskt är att man minskar effekten till hälften jämfört med vanlig lysrörsbaserad belysning. Se Lysdioder, LED, räddar världen? på 9

10 Solvärme stora potentialer även i Sverige Lars Andrén DrivKraft/Svensk Solenergi, menade att solenergi borde vara det vi utgår från i skapandet av hållbara energisystem. Intresset är i stark tillväxt inte minst p.g.a. de ökande energipriserna. Tillväxten på världsmarknaden sker främst i Kina. I Europa är det den tyska marknaden som är ledande, med 1 million m2 per år jämfört med den svenska på Nedgången på marknaden 2007 var relativt blygsam jämfört med andra branscher. Villa marknaden är dock fortfarande den dominerande även om potentialen i t.ex. mindre flerbostadshus är hög. Det starkaste segmentet är värme för utomhusbassänger och badanläggningar. Solceller utvecklas särskilt med nisch marknader och ett exempel på sådan är när de kombineras med solavskärmning. Det kan finnas flera andra nischmarknader både för el och värme, t.ex. i närvärmeanläggningar. Se Solvärme stora potentialer även i Sverige på Tilläggsisolera våra befintliga byggnader nu! Ulf Frisk och Benny Augustsson Swedisol och Isoleringsfirmornas förening Klimatskärmens del av energianvändningen i byggnader är 70 TWh av 130. Enligt Chalmers är besparingspotentialen 25 TWh. För ett enskilt hus är skillnaden mellan bra och dålig klimatskärm betydande, mellan 12 MWh och 30 MWh. 10

11 En särskild svårighet ligger i att jämförelsen av olika byggnadsrelaterade åtgärder kan bli vilseledande eftersom isolering har en väsentligt längre livslängd vilket ibland inte kommer med i bedömningen eftersom alltför enkla kalkylmodeller används. Ett eftersatt isolerområde är s.k. teknisk isolering av bl.a. rör. För att se det som inte syns behöver man använda värmekamera. Danska undersökningar av hur dålig den tekniska isoleringen är har verifierats också i Sverige. Mera information på Se Tilläggsisolera våra befintliga byggnader nu! på och Kan man se det som inte syns? på Bygga energisnålt hur gör man då? Mats Gustafsson Energirådgivare i Bollebygd och Härryda kommun berättade, mot bakgrund av egna privata erfarenheter, hur man kan bygga energisnålt. Det finns många bra förslag i teorin, men som är betydligt svårare att få omsatta i praktiken. Några problemområden var bl.a.: Vindtäthet Noggrannhet i hantering av materialet Avvikelser från praxis (t.ex. i elinstallation) Kunskap om byggnadsfysik (t.ex. om fukttransport) Resultatet efter många spännande erfarenheter är ett hus som ligger på 25 kwh/m2 köpt energi! Fjärrvärme till småhus Fjärrvärme är en svensk framgångssaga med över 50% av värmemarknaden och med en remarkabel bränsleomställning från olja till förnybar energi, berättade Henrik Feldhusen. De allra flesta av användarna vet dock inte om det men uppskattar fjärrvärme både ur kostnads och miljösynpunkt. En tredjedel av användarna kan inte ens komma på någon nackdel. 11

12 Man ansluter småhus per år till fjärrvärme. Den tankbara potentialen är 50 % av småhusen i Sverige. För att säkerställa att kunderna får korrekt information har man ett certifieringssystem för fjärrvärmeföretagen kallat Reko. Se Fjärrvärme till småhus på Bara genom att göra lite, så gör du mycket Annika Kühner Elektrolux, trasade sönder vår självbild i Sverige av att vara bäst genom att visa att när det gäller energianvändning och ålder på vitvaror i svenska hushåll så är vi långt efter i Europa. Ett konsekvent utbyte av vitvaror till kvalitet som motsvarar Green Range skulle kunna innebära att man stängde 11 kolkraftverk i Europa. Electrolux har utvecklat sitt stöd till produktval genom förbättrad information på hemsidan. En vägledning är deras trädsymbol. Ett exempel på energisparande är att en induktionshäll sparar mellan % jämfört med keramikhäll och gjutjärnshällar. Motsvarande gäller för de flesta produktgrupper. Nytillskottet i produktserien är en energisnål (och tyst) dammsugare som också är tillverkad av återvunnet material. Se Genom att göra lite, så gör du mycket på Ett vinna vinna koncept. Roine Kristiansson. VVS Företagen har 1400 medlemsföretag och omsätter 25 miljarder med anställda. Man har en lång tradition men har inte tidigare fokuserat på just energi och klimat. I stigande grad är man emellertid mera intresserad och mera beredd till aktivitet. Energideklarationerna blir både en drivkraft och en hjälp i arbetet. Man har tagit fram informationsmaterial för fastighetsägarna (Framtidssäkra byggnader) om hur man kan förändra sina byggnader och som har rönt stort intresse. Man har också arbetat 12

13 tillsammans med SABO och fokuserat på renoveringsmarknaden, 1,4 millioner lägenheter. Företagen i branschen behöver arbeta mera med funktionen (energieffektivisering) och inte bara med de enskilda produkterna och tjänsterna. Och självklart ser man det som värdeskapande för branschen, d.v.s. jobb produkter industriutveckling. Se Ett vinna vinna koncept. på Tio bästa åtgärderna i bostäder. Resultat från mätningar Peter Bennich, Energimyndigheten berättade om den stora kartläggningen man gjort av hur hushållen verkligen använder energin. Vissa skillnader finns mellan småhus och lägenheter men de stora energislukarna i båda är kyl/frys, belysning och matlagning. Det finns signifikanta skillnader mellan hushållen beroende på sammansättning och ålder. Med det underlag som nu finns skapas ett unikt underlag för hur man skall kunna rikta information och styra samtal i samband med rådgivning. I studierna finns också intervjumaterial och fallstudier. Även årstids, vecko och dygnsvariationer ger intressanta upplysningar som kan omsättas i praktisk handling. Belysning är en tung post i Sverige (och i Norden). I detta avseende finns också intressanta uppgifter om hur belysning används på olika ställen i hushållet. De bästa åtgärderna: 1. Klimatskal, ventilation, uppvärmning som alltid 2. Varmvatten snålspolande kranar 3. Hushållsel 4. Generellt tänk livscykelkostnad vid inköp driftselen ofta största kostnaden. Inköpsprocessen är en beteendefråga! 5. Belysningen byte av glödlampor är i teorin den lättaste åtgärden och den med störst sparpotential. 6. Hemelektronik elanvändningen ökar, ty godtycklig energieffektivitet samt flera apparater som används parallellt skärpta produktkrav ett måste 7. Matlagning Laga mat tillsammans istället 8. Standby stäng av ordentligt använd grenkontakter 9. Till sist Målgruppsanpassa än mer! Se Tio bästa åtgärderna i bostäder. Resultat från mätningar på 13

14 Utställning Vattenfall, Fortum, Glasbranschföreningen, IVT, Luxo, TD Light, Villeroy & Boch Gustavsberg, Energy House Scandinavia AB, FLIR Systems, Uppsalahem, Boverket, Energimarknadsinspektionen, NordIQ, Electrolux, C.A. ÖSTBERG, Energi-Center Nordic. 14

15 Årets utställare blev Uppsalahem med motiveringen: Uppsalahem har visat prov på vilja och initiativförmåga. Det tar tillvara på ny teknik som främjar lägre energianvändning och en god miljö. Detta visar det på ett utomordentligt sätt i sin monter. 15

16 Årets Energirådgivare 1. Jonas Wedebrand, Energi och klimatrådgivare i Lidköpings kommun Jonas Wedebrand är en av våra främsta kommunala energirådgivare. Han har gjort stora insatser såväl inom föreningens ramar som inom olika regionala och nationella nätverk. Genom gedigen kunskap, stort engagemang och stor pedagogisk förmåga har Jonas Wedebrand drivit projekt vars syften varit att få ett mer energieffektivt samhälle. Han har t ex varit drivande på regional och nationell nivå när det gäller att se fördelarna med att renovera fönster med energiglas istället för att köpa helt nya. Med sin outsinliga entusiasm har han inspirerat och väglett både rådtagare och rådgivare i sin omgivning. Jonas Wedebrand förmåga att med humorns hjälp argumentera kring så viktiga frågor som långsiktiga systemlösningar är vitsordad och uppskattad av många. Vision utan handling är en dagdröm. Handling utan vision är en mardröm, brukar Jonas Wedebrand säga. 16

17 2. DN Motor har lyft transportfrågan till den stora miljöfråga det är har både konsument och helikoptersyn på transportfrågan kritiserar och ifrågasätter gängse synsätt har fört in energieffektivitet som en självklar parameter vid beskrivning av personbilar Årets pristagare har dessutom visat på en mycket god förmåga att kommunicera budskapet på ett lättillgängligt sätt. DN Motor representeras av sin redaktör Jacques Wallner 17

18 Text och Bild: Hans Nilsson FOTNOT från studiebesöket vid Ångströmslaboratoriet 18