SÅNGSVANENS FÖRSKOLA. Vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete SVANENS UTVECKLINGSPLAN MED UTVÄRDERING
|
|
- Astrid Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SÅNGSVANENS FÖRSKOLA Vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete SVANENS UTVECKLINGSPLAN MED UTVÄRDERING LÄSÅRET
2 Övergripande På avdelning Svanen finns 3 heltidstjänster fördelat på 2 förskollärare och 2 barnskötare. Avdelningen är en 1-6 årsavdelning och barngruppen består av 17 barn. Vi har fem nya barn det här läsåret. På avdelningen har vi sex pojkar och elva flickor. Avdelningen är en av två fristående villor som har en varierad utemiljö med en liten skogsdunge att leka i. Den pedagogiska miljön inomhus består av bygg- och konstruktionsrum, snickar- och målarrum, rörelserum för dans, musik, sång och samlingar samt det centrala rummet med en familjelek/affärsvrå, samt utrymme för pussel, spel, pyssel m.m. Inför läsåret har ett nytt rum skapats, språkrummet, där fokus och inspiration för att arbeta med språk på olika sätt kommer att finnas. I vårt arbete kring hållbar utveckling vill vi göra barnen medvetna om och skapa en förståelse för vikten av hälsa och miljö för en hållbar framtid. Arbetet med hållbar utveckling sätter sin prägel på hela verksamheten och utgår från den reviderade Läroplanen 2010, FNs: Barnkonvention och Agenda 21.T.ex. är barnen med i det dagliga arbetet med att källsortera vårt avfall. Vi lär barnen att vara rädda om våra saker och hushålla med våra resurser. Värdegrundsarbetet är ett kunskapsområde som genomsyrar hela vår verksamhet. I förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling beskriver vi arbetet med jämställdhet, mångfald och diskriminering. Vi kommer att arbeta utifrån ett tematiskt arbetssätt där innehållet blir mångsidigt, sammanhängande och innehållsrikt. Vi kommer att arbeta med Bamse som tema under året. Vi har tänkt använda Bamse bl.a. i vårt arbete med värdegrundsfrågor och i våra prioriterade områden natur, språk och matematik. Barnskötaren på avdelningen går distansutbildningen Lärarprogrammet för verksamma barnskötare på högskolan i Jönköping. Genom studierna har flera olika projektarbeten gjorts tillsammans med barnen bl.a. mattedans, skapande av film i photostory, skapande av barnes egna sångtexter m.m. Arbetsprocessen i vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete Förskolans läroplan är komplex. Det är omöjligt att utvärdera, granska och värdera förskolans strävansmål. I vår systematiska kvalitets och utvecklingsarbete väljer vi ut utvecklingsområden där vi formulerar målkriterier för strävansmålen, på det sättet fokuserar vi på de utvecklingsprocesser vi vill mäta. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten samt medarbetarnas uppnåendemål. Kriterierna är kända för alla medarbetare vid läsårets början. Alla medarbetare vet vilken väg de ska ta. Det innebär att vi våren 2014 utvärderar och granskar särskilt utvalda delar gentemot överenskomna kriterier. Målen blir synliga och gripbara. Tydliga mål innebär att man väljer olika åtgärder och metoder för att nå målen. Under läsåret ska vi fokusera på fem utvalda utvecklingsområden som är gemensamma för alla enheter på Rud, språk, naturvetenskap/teknik, kommunikation/omtanke och målstyrda processer 2
3 Nuläge inom våra utvecklingsområden Språk Vi använder oss av sång, rim och ramsor i vårt arbete. Vi läser ofta böcker för barnen. Mycket språkmaterial är synligt och lättåtkomligt för barnen. Vi tar varje tillfälle i akt att föra dialoger med barnen. Vi uppmuntrar till att barnen även lyssnar på varandra när de pratar och att det blir en dialog mellan barnen. I verksamhetens miljö uppmuntras användandet av bokstäver och symboler exempelvis legobokstäver, namnskyltar, spel, pussel etc. Naturvetenskap och teknik Vi har ett stort urval av teknik och byggmaterial (klossar, lego, geomag, kaplastavar). Vid snickarbänken kan barnen öva sig i att snickra och konstruera. Vi uppmuntrar barnens intresse för djur och växter som de hittar ute i naturen på vår gård. På vår gård har vi vägmarkeringar målade på asfalten och på sandlådekanterna. Vi går ofta till skogen vid Rudsskolan. Kommunikation Varje grupp har en egen dokumentationsplats i hallen där vi sätter upp fortlöpande arbete från grupperna. Aktuell information till föräldrarna sätts upp på ytterdörren och/eller whiteboarden i hallen. Varje barn har ett eget postfack där skriftlig information delas ut. I hallen finns även en planeringskalander där vi skriver vad som händer i veckan. Omtanke Vi har påbörjat Omtanke Karlstad möten på Sångsvanen. Vi har börjat använda ipad i verksamheten med barnen. Barnen använder appar för att träna språk, matematik, samarbete m.m. Vi använder dator, kamera och videokamera i verksamheten med barnen och i dokumentationen på avdelningen. Målstyrda processer Vi använder oss kontinuerligt av dokumentet planering av lärande objekt när vi planerar vår undervisning i grupperna. Dokumenten samlas i pärmar på avdelningen. 3
4 Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska särskilt och utvärdera våren Språk Bakgrund Utvärderingarna 2012/2013 visar att alla har uppnått graden av måluppfyllelse när det gäller att planera in och organisera kriterierna i verksamheten, för att öka barns språkliga förmågor från en tid till en annan. När det gäller medarbetarnas uppnåendemål i verksamheten finns det arbete att göra. Framför allt när det gäller arbetets genomförande och bibehållande av det man redan har kommit överens om. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. leka med språket ( språkleker - rim, rams, stavelser, ordpussel m.m.) 2. använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 3. visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 4. visa intresse för bilder, texter och olika medier. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. o Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen. Senast den ska arbetslaget använda områdets språkliga kartläggningsmaterial på sina respektive ansvarsbarn. Arbetslagen bestämmer själva vilket kartläggningsmaterial de väljer att använda. Alternativen är: koltis, språksnabben eller svapp. o Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet innan överenskommen tid, Senast den ska arbetslaget ha använt områdets språkliga kartläggningsmaterial för andra gången på sina respektive ansvarsbarn. o Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet en andra gång innan överenskommen tid, Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. 4
5 Senast den första november 2013 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. o Målet är uppnått när arbetslagen innan har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras. Arbete för att nå mål/målkriterier Dagligen använder vi oss av ramsor och klappramsor i samlingen och vid måltider. Vi kommer att använda oss av olika rytminstrument i vårt arbete med språket. Vi uppmuntrar barnen att använda hela meningar när de kommunicerar. Vi använder oss i möjligaste mån av öppna frågor när vi kommunicerar med barnen för att stimulera barnens verbala språk. Vi kommer att uppmuntra barnen att framträda inför varandra genom att spela teater med t.ex. handdockor. Det gör att barnen tränar sitt språk och sin fantasi genom att berätta och lyssna på varandra. Barnens namn står skrivet på många ställen på avdelningen för att väcka intresse och få förståelse för bokstäver och ord (t ex på barnens lådor, korgar och barnens samlingskort). Vi har skyltar med rummens namn på de olika språk som pratas på avdelningen. För att se över vår språkliga miljö kommer vi att ställa i ordning ett språkrum där det kommer att finnas bilder på alfabetet, olika material som pennor, papper, pussel m.m. för att stimulera till språkträning. Vi kommer att skriva ett lärande objektsdokument där vi beskriver undervisningen som är planerat i språkrummet. Vi har språkappar installerade på vår Ipad där barnen på ett lekfullt sätt tränar språk och kommunikation då de uppmuntras att spela tillsammans. Vi kommer att under höstens pedagogkväll få en introduktion i tecken som stöd för att ytterliggare kunna förstärka barnens språkträning. Material och böcker vi använder oss av i vår undervisning är bl.a. Språklekar efter Bornholmsmodellen av Ingrid Häggström, Språklust av Carin Rydja, Språkglädje av Ann-Katrin Svensson och Vägen till språket av Monica Centerheim-Jogeroth. När vi väljer ut barnböcker till avdelningen från exempelvis bokbussen försöker vi välja ur ett genusperspektiv. Hur följer vi upp arbetet Extern Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Vi genomför kartläggningsmaterialet Koltis, Språksnabben, Svapp senast den och Genom våra observationer ser vi vilken nivå undervisningen i verksamheten ska ligga på. Svanens utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Språk Utvärdering av kriterierna i verksamheten. 5
6 1. Vi har tillsammans med barnen hittat på flera olika matramsor och dagens matpresentatör får välja ramsa. De äldsta barnen har arbetat med bl a Bornholmsmodellens språkspel. 2. Vi använder måltider till att föra diskussioner med barnen och styr samtalen så att alla får komma till tals och att barnen får lära sig att lyssna på varandra. 3. Många av våra barn är intresserad av bokstäver och vill gärna skriva text till sina teckningar. De frågar då hur orden stavas. Några barn kan ljuda och skriva orden själva. Med de äldre barnen har vi jobbat med Inger och Lasse Sandbergs bok om Bokstavshäxan. Hon kom även på besök och barnen gav henne bokstäver som de tillverkat. 4. På våra sittvilor efter lunchen läser vi böcker med olika svårighetsgrad. Vid val av appar på Ipaden har barnen ofta valt appar där de tränar både skrift- och talspråk. Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Vi har systematiskt planlagt, skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen genom lärandeobjektsmallen huvudsakligen inför våra gruppverksamhet vi har varje vecka. 2. Vi använde kartläggningsmaterialet Koltis och Språksnabben på samtliga barn i oktober P g a vår utflyttning till Rudsängen (renovering av Svanen) och flera nya inskolningar så har vi inte hunnit med att kartlägga språket som skulle gjorts senast 15 februari. 4. Vi har bl a använt oss av Bornholmsmodellen och boken Språklust när vi planerat inför vårt lärande. 5. Vi har påbörjat utvecklingen av vårt Språkrum där barnen i lugn och ro kan utveckla sina språkliga förmågor. Där finns spel och aktiviteter som barnen kan arbeta med. Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. Vi har sett att barnen ofta valt rim- och bokstavsspel och även andra spel och därigenom förs dialoger. Flera av barnen har under året knäckt läs- och skrivkoden. På Ipaden tränar barnen gärna appar med skrift- och talspråk. Vuxna och barn har spelat teater där barnen har tränat sitt språk och sin fantasi genom att de har berättat och lyssnat på varandra. Utifrån vårt tema Bamse har de olika figurerna hälsat på barnen ( Lille Skutt, Farmor och Bamse). Vi introducerade några tecken som stöd där vi började med frukternas namn. Barnen lärde sig tecknen snabbt och använder tecken ofta idag.. Med hjälp av Babblarna, som är mycket populära bland barnen, har vi bl a jobbat med färger och prepositioner. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Vad har ni sett, vad har ni lärt er och hur tänker ni gå vidare med ert resultat Vi vill gå vidare med fler tecken. Vi har tagit hjälp av Irene Ohlsén på SPO med kunskap om de olika tecknen. 6
7 Naturvetenskap/Teknik Bakgrund Utvärderingarna från förra läsåret visar att alla har uppnått graden av måluppfyllelse när det gäller att planera in och organisera kriterierna i verksamheten, för att öka barns tekniska och naturvetenskapliga förmåga från en tid till en annan. Ett kriterium bör alla arbetslag arbeta mer medvetet med. Det handlar om källsortering och dess betydelse i ett större sammanhang. När det gäller medarbetarnas måluppfyllelse har man nått upp till 91 %. Precis som förra året blir det tydligt i utvärderingarna att individuell dokumentation vid experiment är komplicerat. Att arbeta utifrån ett hypotestänk, - lyssna in barnen, skriva ner, ta kort, diskutera resultat är spännande men kräver tid och bra arbetsstrategier för att hinna med. Här får vi arbeta vidare med pedagogisk dokumentation på individ- och verksamhetsnivå. Naturvetenskap och teknik är ett område som ska redovisas till huvudmannen Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. o Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. Senast den första april 2014 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. 7
8 o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns tankar runt ett experiment. Arbete för att nå mål/målkriterier Vi arbetar med planerade och spontana experiment, både inom naturvetenskap och teknik, både i större och mindre grupper, som vi dokumenterar för att för att fånga barnens hypoteser som vi sedan kan reflektera tillsammans med barnen omkring. Vi vill uppmuntra naturintresset hos barnen t.ex. genom att ge barnen luppar. Dessa ska finnas tillgängliga för alla barn. Vi fortsätter vårt arbete med att göra Svanens naturbok respektive experimentbok tillsammans med barnen. Med hjälp av Bamse och hans vänner kommer vi att fördjupa oss i några av de svenska djuren i skogen, exempelvis ekorre, varg, björn och vi kommer att prata med barnen om att man ska värna om naturen och miljön. Vi kommer även att dramatisera i utemiljön och bygga upp någon miljö från Bamses värld. Vi har för avsikt att under hösten fortsätta att utveckla vår utemiljö genom att tillföra mer material. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att källsortera tillsammans med våra barn i mindre grupper genom att vi går till sopsorteringsförrådet med skräp och får då tid att förklara för dem hur och varför vi sopsorterar. Under hösten kommer även vår teknikhylla att fyllas på med mer teknikmaterial. Vi kommer att använda oss av följande litteratur i vår undervisning för att nå mål/målkriterierna i vår verksamhet: Russinhissen av Hans Persson, Bygg och konstruktion av Mia Mylesand, NO-tips och idéer i förskola och förskoleklass av Lisbeth Brogren och Sune Jonasson och även böcker som vi lånar på biblioteket. Hur följer vi upp arbetet Extern Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Vi observerar barnen för att fånga upp barnens intresse för natur och teknik. Svanens utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Naturvetenskap och teknik Utvärdering av kriterierna i verksamheten. 1. Barnen har varit med och källsorterat skräp i vårt soprum. 2. Barnen har fotograferat naturen på gården vid olika årstider. Barnen visar stort intresse för växter och djur som finns på gården och vill gärna visa vad de hittar och få reda på vad de heter. Vi fortsätter att fylla på fakta, som har intresserat barnen, i vår Naturbok. 8
9 3. Några olika experiment har vi genomfört under året. Vi har bl a experimenterat med olika ljud. 4. Vid de experiment vi gjort har barnen kommit med förslag på förklaringar på vad som händer. 5. Barnen ställer frågor om de experiment vi har dokumenterat i Svanens Experimentbok och Svanens Naturbok. 6. Barnen har tillsammans med oss vuxna varit på besök på Tekniklusten på museet. I vårt målarrum erbjuds barnen olika sort material att använda när de skapar fritt. Detta vill de ofta göra. 7. Barnen bygger spontant med de bygg- och konstruktionsmaterial som finns på avdelningen. Vi har även legobyggsatser med ritningar som de äldre barnen följer och bygger ihop. Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Vi har systematiskt arbetat med människokroppen( ögat, örat-ljud, matsmältningen m.m.). Dessutom har barnen ofta tittat i en bok om människokroppen som de varit mycket intresserad av. Barnen har tagit del av årstidsväxlingar genom att de fotograferat vissa träd både med löv och när de tappat dem. Friktion har vi även berört. T ex på samling fick barnen vara med och tänka vilket som faller snabbast till marken, boll eller fjäder 2. Vi använder ibland vår gård när vi har våra grupper då vi pratar om djur och natur. Bamses farmor bor på Höga Berget bakom Svanen. En gång när barnen var på gården var hon hemma i sitt hus. Hon lärde barnen mycket om små kryp som fanns under stockar och stenar som fanns kring hennes hus. 3. Många barn har fått en dokumentation från olika experiment i sin portfolio. Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. När vi t.ex. gör experimenten ser vi att barnen är uppmärksamma och nyfikna och försöker att dra egna slutsatser. Vi ser att barnen ofta väljer tekniklekar exempelvis byggsatser i lego, plusplus och geomag som de bygger enligt ritningar, och tekniklådor ifrån teknikhyllan. Barnen utvecklar sin förmåga till konstruktion. Vi märker att barnen vill lära sig mera om människokroppen genom att de ofta ställer frågor och vill veta mera. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Vi ska köpa in en egen bok om människokroppen, den vi hade var lånad från biblioteket, så att barnen kan fortsätta att fördjupa sig. Vi vill också köpa in ytterligare ett teknikmaterial som heter Click-it som finns på Tranan och som barnen uppskattar. 9
10 Kommunikation Bakgrund Vår utvärdering från förra läsåret visar att det finns en diskrepans mellan vad medarbetarna tror och upplever när det gäller informationen till vårdnadshavare och vad vårdnadshavare egentligen tycker. Det syns tydligt när vi jämför KBU med vad medarbetarna har svarat på våra förskolor. Vi ska utveckla vår information till våra brukare. Vi måste använda vårt kartläggningsmaterial systematiskt för att få professionella utvecklings- och föräldrasamtal och digitalisera viss information. Vi bör förenkla och förnya kommunikationen genom att använda kunskapen vi får genom projektet OMTANKE IKT. Vår förhoppning är att förse alla avdelningar med I-pads. Den fysiska och digitala kommunikationen kan samverka med varandra. Omtanke är ett område som kommer att redovisas till huvudmannen Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Kommunikationen mellan hem och förskola ska förbättras. Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation o Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. o Målet är uppnått när arbetslaget har portfolios där vi kan följa barnets utveckling från en tid till en annan. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtal. Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet o Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt Arbete för att nå uppnåendemål/målkriterier Vi synliggör vår verksamhet genom pedagogisk dokumentation då vi har en varsin vägg/dörr i hallen där de tre olika grupper vi har sätter upp dokumentation från gruppaktiviteter som vi då har kopplar till de nationella målen i läroplanen för förskolan. Vår verksamhet dokumenterar vi även enligt lärandeobjektmallen som samlas i pärmar för var och en av de tre grupperna vi har samt en pärm för vår verksamhetsdokumentation. Alla barn har en varsin portfoliopärm där vi dokumenterar barnens utveckling och lärande och som vi sedan använder oss av vid vårens utvecklingssamtal. För att tydliggöra och synliggöra för föräldrar har vi satt upp de nationella målen från förskolans läroplan på väggen i hallen. På höstens utvecklingssamtal kommer vi att ha en föräldrafråga angående vilken information föräldrarna vill ha om sitt barn när de hämtar på förskolan. Denna fråga kommer sedan att följas upp på vårens utvecklingssamtal. På föräldramötet visar vi en photostoryfilm som vi gör tillsammans med barnen som visar hur en dag på Svanen ser ut. 10
11 Vi erbjuder föräldrarna att vara med en dag för att få tillfälle att synliggöra barnens verksamhet för föräldrarna. Vi uppmuntrar föräldrarna att reflektera och ställa frågor om det är något de undrar över angående deras barn eller verksamheten. Hur följer vi upp arbetet Extern Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Föräldrafrågan från höstens utvecklingssamtal följs upp på vårens utvecklingssamtal Svanens utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Kommunikation Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. När vi planerar verksamhet använder vi oss ibland av lärandeobjektsmallen så att vi kan koppla till de nationella målen. Verksamheten synliggörs genom pedagogisk dokumentation. 2. För att följa varje barns utveckling har vi arbetat med portfolio. Vi är noga med att datera dokumenten så att vi kan följa barnens utveckling. 3. Vi har i viss mån ändrat våra rutiner vid utvecklingssamtalen. Vi har börjat att använda Ipaden (filmat deras barn i lek) och visat föräldrarna på samtalet. Hur ser vi att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat kommunikationen mellan föräldrar och förskola från en tid till en annan. Genom två enkätundersökningar som genomförts ser vi att föräldrarna är mycket nöjda med kommunikationen från förskolan. Alla har inte tagit del av vad som står i Svanens arbetsplan/läroplan. Det förklarar de med tidsbrist/ej prioriterat intresse. Föräldrar och barn uppskattar vår verksamhetsdokumentation med foton/bilder som vi sätter upp i hallen. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Vi har varsin vägg/dörr för de tre olika grupperna där vi sätter upp dokumentation från gruppaktiviteter. Barnen tittar gärna på den dokumentation där de varit delaktiga och inspireras av varandras aktiviteter. Vi ser att vi kan utveckla den pedagogiska dokumentationen genom att ännu mer få med barnens egna tankar. 11
12 Omtanke Bakgrund Förskolan ska ligga i tiden med sitt arbete och i takt med att IT, datorer och surfplattor utvecklas. Det är viktigt att förskolan använder dessa verktyg som ett naturligt hjälpmedel i sin verksamhet. Det är viktigt att alla känner till och förstår vad som händer i denna omvälvande tid och kan därmed skapa en bild om var vi befinner oss och hur vi ska skapa en rörelse i riktning mot det önskade IKT Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn genom IKT utvecklar: intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar och utmanar barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. använda IKT tillsammans med barnen som ett verktyg för att visa bilder och texter 2. använda IKT tillsammans med barnen för att utmana barns nyfikenhet, kommunicera och tolka. 3. använda IKT tillsammans med barnen för att visa hur enkel teknik fungerar. 4. använda IKT tillsammans med barnen inom språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. 5. barnen själva får använda IKT ta kort och dokumentera, ljudupptagning m.m. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhe 1. Arbetslagen ska använda IKT sin vardag på förskolan, i den omfattning de har tillgång till IKT. o Målet är uppnått när arbetslagen använder datorer, Ipads, fotoramar m.m. i sin undervisning, utvecklingssamtal, skrivande av utvecklingssamtal, handlingsplaner och i sina dokumentationer m.m. 2. Arbetslagen ska ha med IKT i sin verksamhet med barnen. o Målet är uppnått när arbetslagen använder datorer och Ipads tillsammans med barnen i ett pedagogiskt syfte och beskriver vad de har gjort tillsammans med barnen. 3 Arbetslagen deltar i OMTANKE Karlstad. o Målet är uppnått när arbetslagen deltar aktivt läser in texter och broschyrer. 4 Alla i arbetslaget bidrar i processen - med reflektioner, tankar och frågor på its - innan träffar inom OMTANKE. o Målet är uppnått när arbetslagen läser in sig på träffens texter och reflekterar, ställer frågor eller funderingar på its. Alla ska använda its. 12
13 Arbete för att nå uppnåendemål/målkriterier Vi kommer att systematiskt använda oss av Ipaden i både samlingar och gruppaktiviteter. Vi kommer då och då att använda oss av IKT-verktyg på sittvilan med de äldre barnen. Vid barnens funderingar använder vi oss ibland av Ipaden eller dator för att söka svar eller information. Vi, både pedagoger och barnen, dokumenterar med kamera och det mesta av dokumentationsarbetet gör vi med hjälp av IKT-verktyg. Under läsåret är tre Omtankemöten inplanerade där hela arbetslaget deltar, dels genom att skriva reflektioner på vår lärplattform, It s learning, utifrån det aktuella material som lästs, och dels genom att delta i diskussionen under själva mötet. Vi observerar med hjälp av en lista så att alla barn får möjlighet att använda Ipaden som även kommer att bli en valmöjlighet i de aktivitetsval vi har två gånger om dagen för att ge fler tillfällen till träning med de pedagogiska appar som finns på Ipaden. Hur följer vi upp arbetet Extern Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Vi stämmer av i slutet av terminen genom att titta på dokumentationer. Svanens utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Omtanke Utvärdering av kriterierna i verksamheten. 1. Barnen ber ofta om att söka efter bild eller information på internet. 2. Barnen får använda sig av kamera och Ipad och gör egna foton och filmer. 3. Se 2 4. Barnen använder sig av appar där de tränar matematik, teknik, naturvetenskap och språk. 5. Se 2 Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Vi har använt oss av IKT i vardagen på förskolan. Detta har underlättats när avdelningen har en egen Ipad och slipper dela den med Tranan. 2. Vi har laddat ner ett antal nya pedagogiska appar som barnen använder sig av. 3. Arbetslaget deltar i OMTANKE Karlstad. Däremot har vi inte haft alla träffar än p g a reparationer på avdelningarna och utflyttning från Sångsvanen. 4. Alla har bidragit med reflektioner och tankar. 13
14 Hur ser vi på barnen eller i verksamheten utvecklingsområdena- att IKT har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. Många av barnen visar sig intresserade av skriftspråk och flera av barnen har i och med att vi har använt oss av språkappar på Ipaden utvecklat kunskap om bokstäver, ord och stavning. Barnen visar intresse för att dokumentera med kameran arbeten som exempelvis byggen och konstruktioner som de gjort. Barnens nyfikenhet på att prova den IKT som vi haft tillgång till på avdelningen under året då vi har gjort olika varianter av filmprojekt där barnen själva bl.a. har fått sköta filmning och ljudinspelningar. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Barnens positiva intresse för att vilja prova, lära och försöka använda sig av IKT ger en vilja för oss vuxna att lära oss mer så att vi kan hänga med i barnens utveckling. Där ser vi att vi behöver mer och träning i att använda oss av appar i Ipaden. Planera och strukturera hur Ipaden ska användas för att än mer bli ett pedagogiskt verktyg i barnens aktivitet. Utveckla användningen av projektorn för att kunna koppla Ipad eller datorn och visa barnens arbeten på storbild. Att visa små filmsnuttar på barnen lek i utvecklingssamtalet var mycket uppskattat av föräldrarna och ska göras i större utsträckning vid nästa samtal. Målstyrda processer Bakgrund Undervisning - målstyrda processer lärandeobjekt: Läroplanen beskriver att det ska finnas undervisning i förskolan. Det vill säga målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Därför ska ni använda er av målstyrda processer. Att planera, dokumentera och utvärdera sin undervisning och utgå från de nationella målen och de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem är nödvändigt för att se barnens förändrande kunnande från en tid till en annan. Det är också nödvändigt för att följa varje barns utveckling och lärande samt kunna få ett kvitto på kvalitén i verksamheten Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 3. Alla ska under läsåret planera undervisning lärandeobjekt utifrån de didaktiska frågorna VAD; HUR; VARFÖR och VEM. o Målet är uppnått när arbetslagen arbetar målmedvetet med undervisning utifrån de didaktiska frågorna och kan visa den för ansvarig förskolechef. 14
15 Arbete för att nå uppnåendemål Vi planerar undervisningen för våra gruppaktiviteter med hjälp av den lärandeobjektsmall vi har att använda oss av, där vi utgår från de nationella målen. Planeringarna sparas i fyra olika pärmar, en för varje grupp och en gemensam för avdelningen. Vi kommer även att under läsåret utöka planering av undervisning enligt lärandeobjektmallen för samlingar, läsvilor och för vårt projekt med ljud och ljudmiljö. Hur följer vi upp arbetet Området Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Granskning av våra planer och planeringar inför byte av grupp (pedagogerna har varje grupp en månad i taget). Svanens utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Målstyrda processer Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Vi har fortsatt att planera verksamhet med hjälp av lärandeobjektsmallen. Planeringarna/analyserna sparas sedan i pärmar. Vi har däremot inte gjort lärprocesser för samlingen och läsvilor som vi tänkt. Hur ser ni att det har skett en utveckling i verksamheten utvecklingsområdetnär ni använder lärandeobjekt. Vi pedagoger får en bra uppfattning och överblick över vad respektive grupp arbetat med, vad de enskilda barnen lärt sig och vad vi behöver jobba vidare med. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov. Vi har börjat ha de tre grupperna på olika dagar i veckan så att vi kan analysera och skriva reflektioner direkt efter aktiviteten och får då hjälp av de andra som tar hand om barnen. Vi behöver involvera vikarier som ska jobba hos oss en längre tid så att de också kan använda lärandeobjektsmallen. 15
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Sångsvanens förskola Svanen Övergripande Läsåret 2012 2013 På avdelning Svanen arbetar 2,25 % förskollärare och en barnskötare på 75
Läs merVerksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merHandlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.
Läs merKVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015
Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning
Läs merSida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola
1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola
Läs merSystematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015
Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Sångsvanens förskola Tranan Övergripande På Sångsvanens förskola avdelning Tranan arbetar 2 förskollärare, 100
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merArbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merLPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merRingens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merFridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14
Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14 2013-06-03/Lena Mattisson, Sickla skola och förskolor 1 Innehåll Våra styrdokument... 3 Internationella styrdokument... 3 Nationella styrdokument... 3 Lokala
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska
Läs merLärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014-2015 Mumintrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merHandlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå
2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Blå V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-178350 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merSkogsbacken har 4 avdelningar. Humlan och Myran är 1-3 års avdelningar. Knotten och Flugan är
Lokal arbetsplan verksamhetsåret 2015-2016 150901 Förskolan Skogsbacken avdelning:flugan 1 Vår förskola Förskolan Skogsbacken ligger på Tallåsvägen, centralt belägen i Vilhelmina tätort med närhet till
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merVerksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Läs merKristinebergs förskoleområde 2008-01-24 Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren
Verksamhetsplan Haren 0 UTVÄRDERING AV DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN 2007-2008! Arbetslag: HAREN Personal: Karin Johansson, Josefin Johansson, Carina Andersson, Ann Engström DETTA SER VI FRAM EMOT UNDER
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen
1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning
Läs merKVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef
KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet
Läs merHandlingsplan för XXX förskola, läsåret:
Handlingsplan för XXX förskola, läsåret: 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors
Läs merKvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef 1 2 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 4 2 Redovisning av särskilda insatser
Läs mer2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger
SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) 2012-10-30 2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN MUNKEBO FÖRSKOLA 2 (8) Lokal arbetsplan
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9
Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015 Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan Antal barn: 18 Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 4 Dessa språk är representerade:
Läs merSLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 2016-01-06
SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång jag gör något som barnet kan göra själv tar jag bort möjligheten för barnet att lära sig lära
Läs merHopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!
Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,
Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Brogårdens förskola ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Brogårdens förskola har rymliga, ljuddämpande lokaler. Vi arbetar aktivt med ljudmedvetenhet bland barnen. Vi
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merAvdelningen Blåbäret
Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merLärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)
Läs merVerksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,
Läs merArbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle
Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs merLokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2012/2013
Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013 Blåsippan Fanjunkaregatan 122 Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 3 Utveckling
Läs merLokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10
Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merKVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015
Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merTUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15
TUNETS FÖRSKOLA Verksamhetsplan 2014-15 LEDNINGSDEKLARATION Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde. Jag
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merUnderlag för arbete med kvalitetsindikatorn
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Underlag Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn Anteckningssidor med plats för avstämningar och reflektioner utifrån Stockholms stads
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs merLärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Blåklinten Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)
Läs merKyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Läs merMinnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27
Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 27 barn inskrivna.
Läs merBorgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan
Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014
ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET OCH VARFÖR Förskolan skal stäva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet
Läs merKvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån
Läs merBlästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor
Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall
Läs merPinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten
Läs merVerksamhetsplan för Bränninge Förskola 2015-2016
Verksamhetsplan för Bränninge Förskola 2015-2016 Vision/ Verksamhetsidé Alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Ingen diskriminering eller annan kränkande behandling får förekomma. Förskolan ska
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merArbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,
Läs merKvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015)
Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015) Välkommen Förskolan Borgen är en kommunal förskola i västra Danderyd med 4 avdelningar för barn 1-5 år. Förskolan Borgen ligger naturskönt vid Edsviken
Läs merHallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15
Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Området består av Gottsta förskola, Slåttergubbens förskola, Herrängs förskola och Hallsta Öppna förskolan. Vi är ca114 barn och 26 personal. Ledarskapet
Läs merBlästad friförskolor 2010/11
Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merUTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11
UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11 Verksamhetsbeskrivning: När vi byggt upp miljön på Solkatten har vi försökt att verkligen tänka till och inte stressa fram beslut. Möbler kan man flytta på
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs mer