Öppna föreläsningar vid Avena Lärcentrum

Transkript

1 Öppna föreläsningar vid Avena Lärcentrum Hösten 2008

2 LITE MER OM FÖRELÄSNINGARNA (med reservation för ändringar) LEDARSKAP & FÖRETAGSUTVECKLING Torsdagar SEPTEMBER E-HANDEL I ETT STRATEGISKT FÖRETAGSPERSPEKTIV Att införa e-handel i en verksamhet är i första hand en strategisk fråga där verksamhetens informationshantering står i centrum och där tekniska detaljfrågor hela tiden ställs mot uppsatta strategier. Ett sådant strategiskt förhållningssätt till e-handelsinförande präglas av ett starkt driv efter att integrera informationsflöden, att omvandla data till beslutsunderlag, samt att processförbättra. I mångt och mycket handlar det om ett helhetsperspektiv och livscykelperspektiv på e-handelsengagemanget. Utmaningen som föreläsningen kretsar kring är den att inte betrakta verksamhetens e-handels och informationssystems engagemang som en tekniks uppgradering, utan som strategisk verksamhetsutveckling. Modeller och metoder kommer att belysas med tonvikt på aspekter kring beslutsfattande inför e-handelsprojekt och realiserandet av potentiell nytta. John Jeansson är fil mag inom informatik och Leif Marcusson är ekonomie doktor i informationssystem vid Handelshögskolan BBS på Högskolan i Kalmar 2 OKTOBER GLOBALISERINGEN, NYA VILLKOR FÖR SVENSK INDUSTRI Outsourcing Wintelism Immateriella tillgångar Konkurrenskraft Produktutveckling Sarah Philipson är universitetslektor i marknadsföring och chef för marknadsföringsavdelningen på Ekonomihögskolan vid Växjö universitet. Hon var under 25 år managementkonsult och företagsledare i media, telecom och verkstadsindustri; bl.a. Aftonbladet, Telia och ABB

3 22 OKTOBER ATT UTVECKLA EN HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATS! Föreläsningen kommer att handla om hälsoarbete på arbetsplatsen med fokus på hur man kan utveckla friskfaktorer. Efter en inledning med tankar kring arbetslivets utveckling, kopplat till hälsoläget, belyses angelägna hälsofrågor som berör såväl hela organisationen som den enskilde arbetstagaren. Ika Lönn och Mats Glemne är universitetsadjunkter vid Växjö Universitet. Glemne är dessutom bitr. prefekt vid Växjö universitet. Både Lönn och Glemne har undervisat kring hälsofrågor inom såväl landstinget Kronoberg som Växjö universitet under ett flertal år. De har även utvecklat kurser och program inom hälsoområdet samt skrivit läromedel. 23 OKTOBER COACHENS UPPGIFT ATT SKAPA LUSTEN TILL ARBETE OCH DÄRMED GLÄDJE I VARDAGEN Att som ledare skapa ett klimat där utmaningar blir spännande och lusten till arbete ger goda prestationer är en svår men inte alls omöjlig uppgift. Att jobba med den positiva sidan hos varje individ är nyckeln till framgång. Att se alla och ge en god feedback borde vara en självklarhet, men hur gör man? Carl-Axel Hageskog är professor i Idrottens ledarskap vid Växjö universitet. Han har en bakgrund som gymnastiklärare och tenniscoach. Under 20 års tid coachade Carl-Axel många svenska tennisspelare på världstouren och han var även förbundscoach/kapten för det svenska tennislandslaget (Davids Cup-laget) tiden Per Göran Fahlström är universitetslektor i idrottsvetenskap vid Växjö universitet. Han är den ende i Sverige som doktorerat på coachning och har bland annat jobbat med juniorlandslagscoachning. 13 NOVEMBER NÄR STRATEGISKA VISIONER OCH FRAMTIDSBILDER BLIR VERKLIGHET Vad kan samverkan mellan företag, skolor och offentliga aktörer betyda när det gäller att skapa ett attraktivt samhälle? Petter Boye är lektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan BBS på Högskolan i Kalmar med främsta fokusområden strategi- och affärsutvecklingsprocesser i och mellan företag och dess intressenter.

4 LIV & HÄLSA Torsdagar SEPTEMBER HUR HAR VI DET MEN FRAMFÖR ALLT HUR TAR VI DET? OM SOCIALA RELATIONERS BETYDELSE VID HJÄRTKÄRLSJUKDOM Stress och hjärt-/kärlsjukdom förknippas allt oftare med varandra. I en allt mer stressad vardag, liksom en påtaglig medicinsk-teknisk hälso- och sjukvård, tänker vi på hur det ena eller andra ingreppet kan hjälpa oss att återta hälsa och välbefinnande. Men hur är det med sociala relationer? Vilken roll spelar socialt stöd och nätverk för att hålla oss, eller åter bli, friska och krya? Detta kommer vi att få veta lite mera om i professor Fridlunds föreläsning. Bengt Fridlund är professor vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete på Växjö universitet. Bengt Fridlund har lång klinisk erfarenhet av patienter med hjärt- kärlsjukdomar och hans forskarintresse startade på talet om hur socialt stöd och nätverk påverkar individens, parets och familjens hälsa. 16 OKTOBER DEN FRISKA HÄLSOBRANSCHEN OCH DEN SJUKA VÅRDEN? Hälsobranschen har aldrig tidigare mått så bra. Antalet privata vårdgivare ökar och det vimlar av hälsokonsulter, friskvårdsföretag, personliga tränare, kostrådgivare, livsstilscoacher, etc. Idag finns det gott om alternativ till den offentliga vårdapparaten för den som känner sig krasslig. Föreläsningen ger en översikt över hälsobranschen med utgångspunkt i frågan: hur kommer det sig att branschen har expanderat så kraftigt under senare år? Föreläsningen tar upp två tänkbara förklaringar. Dels kan det handla om ett mer eller mindre berättigat missnöje med tillgängligheten, bemötandet och innehållet hos den offentliga sjukvården. En annan lite mindre snäll förklaring går ut på att vi som individer har blivit allt mer kroppsfixerade. Besatta av orealistiska ideal om hälsa, skönhet och ungdom lever vi våra liv med en ständigt gnagande känsla av otillräcklighet. En känsla som hälsobranschen har förstått att utnyttja. Johan Hansson är lektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan BBS på Högskolan i Kalmar och ansvarig för ett utbildningsprogram inom Health Management.

5 27 NOVEMBER ATT LEVA DET NORMALA LIVET Socialt arbete är en praktik som arbetar med människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer. Ett centralt mål är att motverka utanförskap, något som ofta görs genom att det som betraktas som ett så kallat normalt Svensson-liv lärs ut och visas upp. På behandlingsinstitutioner är exempelvis ofta vardagslivet med alla dess göromål centrala inslag i behandlingen, man lagar mat, tvättar och städar som en del i vägen mot ett liv utan droger eller kriminalitet. Andra viktiga vardagsinslag kan vara att ta hand om sin kropp, utföra någon form av arbete eller bara att stiga upp på morgonen. Socialt arbete är utifrån detta en verksamhet som återspeglar samhällets föreställningar om hur vi ska leva och det uttrycker våra föreställningar om vad vi betraktar som normalt. Vad säger då det sociala arbetets praktik om vad som är det normala livet? Hur är detta länkat till vardagsliv, hälsa och kropp? Kan vi i det sociala arbetets praktik se hur vi alla förväntas leva? Tina Mattson är universitetslektor i socialt arbete, socionom och genusvetare på Högskolan i Kalmar. Hon är intresserad av hur kön, sexualitet, klass och etnicitet blir en del av det sociala arbetets praktiker. I sin avhandling I viljan att göra det normala gör hon en kritisk analys av hur genusperspektivet integrerats i missbrukarvården och visar hur viljan att uppmärksamma och synliggöra kvinnor och män i både behandling och i personalgrupp bidrar till ny stereotypifiering och underordning.

6 SKOLMILJÖ Tisdagar SEPTEMBER KAN SJÄLVFÖRTROENDE GÖRA NÅGON SKILLNAD? Att kunna läsa bra är grundläggande för att kunna fungera väl i det moderna samhället där man måste kunna läsa och förstå texter av olika slag. Då larmrapporter, kring hur många ungdomar som slutar skolan utan att kunna läsa och skriva, regelbundet presenteras är det viktigt att försöka förklara variationen i läsförmåga och att försöka identifiera faktorer som påverkar barns och ungdomars läsförmåga och därför kan ge information om hur denna kan förbättras. Föreläsningen kommer att försöka ge en bild av hur viktig en positiv självbild är, vilken i sin tur är starkt påverkad av tidigare erfarenheter av framgångar eller misslyckanden. För att kunna sörja för att alla elever har goda möjligheter att bli goda läsare är det ett viktigt uppdrag för lärare och utbildare i skolan att stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga att lyckas. Lena Swalander är universitetslektor i psykologi på Humanvetenskapliga institutionen vid Högskolan i Kalmar 7 OKTOBER ATT LÄRA ENGELSKA PÅ 2000-TALET OM ATT ANVÄNDA INTERNET I ENGELSKUNDERVISNINGEN Föreläsningen ger inspiration till hur den nya webbresursen Språklänkportalen ( kan användas för att göra engelskundervisningen mer varierad och individanpassad med hjälp av Internet. Maria Estling Vannestål är universitetslektor i engelska vid Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar. Maria är utbildad gymnasielärare i engelska och svenska och undervisar bl. a. i språkfärdighet på A-nivån och didaktik på C- nivån, handleder lärarstudenters uppsatsarbeten samt håller fortbildning för verksamma lärare. Maria leder temagruppen IKT i engelskundervisning inom forskningsprojektet Ung Kommunikation.

7 11 NOVEMBER HUR KAN SKOLAN ANVÄNDA SIG AV SCIENCE CENTERS I UNDERVISNINGEN? Science Centers arbetar för att väcka barns och ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap. Det handlar om att upptäcka själv, att lära sig genom experiment och spännande och roliga upplevelser. Kan kreativiteten ökas med hjälp av det arbetssätt som Science Centers arbetar utifrån är det en viktig fråga. Science Centers har en verksamhet som skall vara mycket hands on, detta kan göra att verksamheten delvis upplevs som ett nöjesfält där man upptäcker på egen hand! Det är därför viktigt att det finns duktiga pedagoger som kan handleda och förklara för besökaren. Hands on måste leda till Minds on, det gäller att hinna reflektera och dra slutsatser. Föreläsningen kommer att handla om hur man arbetar med Science Centers och vilka positiva effekter denna typ av undervisning har. Bernth Norén är verksamhetschef för experimentlabbet vid Högskolan i Kalmar. 2 DECEMBER FILM OCH MEDIER I LÄRARUTBILDNING OCH LOKAL SKOLUTVECKLING Mathias Ahrn och Jan-Eije Hammaräng berättar och ger exempel på hur film och nya medier används i olika ämnen i undervisningen och hur lärarstudenter på ett medvetet sätt involveras i utvecklingsarbetet. Arbetet sker inom ramen för forskningsprojektet Ung Kommunikation Mathias Ahrn och Jan-Eije Hammaräng är högstadielärare på Teleborg Centrum och medverkande i forskningsprojektet Ung Kommunikation.

8 Program hösten 2008 SEPTEMBER 11 e-handel i ett strategiskt företagsperspektiv, John Jeansson och Leif Marcusson 16 Kan självförtroende göra någon skillnad? Lena Swalander 25 Hur har vi det men framför allt hur tar vi det? Om sociala relationers betydelse vid hjärtkärlsjukdom, Bengt Fridlund OKTOBER 2 Globaliseringen, nya villkor för svensk industri, Sarah Philipson 7 Att lära engelska på 2000-talet om att använda Internet i engelskundervisningen, Maria Estling Vannestål 16 Den friska hälsobranschen och den sjuka vården? Johan Hansson 22 Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats! Ika Lönn och Mats Glemne 23 Coachens uppgift att skapa lusten till arbete och därmed glädje i vardagen, Carl-Axel Hageskog och Per Göran Fahlström NOVEMBER 11 Hur kan skolan använda sig av Science Centers i undervisningen? Bernth Norén 13 När strategiska visioner och framtidsbilder blir verklighet, Petter Boye 27 Att leva det normala livet, Tina Mattsson DECEMBER 2 Film och medier i lärarutbildning och lokal skolutveckling, Mathias Ahrn och Jan-Eije Hammaräng Föreläsningarna är kostnadsfria och sänds till Avena Lärcentrum i Vetlanda För ytterligare information och anmälan kontakta: Maria Ahlstedt, maria.ahlstedt@vetlanda.se Avdelningen för omvärldskommunikation Högskolan i Kalmar KALMAR Tel: Vi finns på Vetlanda Lärcentrum Kyrkogatan 54, Vetlanda Leonhardt