Reviderad handlingsplan 2014, Sn Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun"

Transkript

1 1 Reviderad handlingsplan 2014, Sn Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun Denna plan ska revideras minst en gång under varje mandatperiod.

2 2 Innehållsförteckning 1 Inledning Värdegrund Vad är demenssjukdom Behovsbedömning Vårdkedjan Personal och kompetens Arbetsmetoder Kvalitetsregister Anhöriga Bilaga 1 Demens ABC Bilaga 2 - Levnadsberättelse... 14

3 3 1 Inledning Brukare med demenssjukdom, såväl i ordinärt boende som i särskilt boende har rätt till god omsorg och omvårdnad, funktionsbevarande stimulering och tillgång till personal med kunskap om sjukdomen. Syftet med denna handlingsplan är att beskriva viktiga faktorer och metoder för att vården och omsorgen till brukarer med en demenssjukdom ska ha en bra kvalitet. Målet är att all personal inom den kommunala vård- och omsorgen som kommer i kontakt med brukare med demenssjukdom ska känna till och tillämpa kunskapsbaserade metoder samt samverka med varandra utifrån en gemensam värdegrund. Handlingsplanen utarbetades av en styrgrupp utsedd av äldreomsorgschefen efter mål i socialnämndens verksamhetsplan för tiden I samband med att socialnämnden antog handlingsplanen 2011 bildades ett demensteam och styrgruppen upphörde. I demensteamet ingår olika yrkeskompetenser, tanken med demensteamet är att samla kunskap och spetskompetens för att utveckla demensvården inom hela äldreomsorgen. Demensteamet har som uppdrag att revidera handlingsplanen varje mandatperiod. Vid utformandet av handlingsplanen har underlag hämtats från handlingsplan i Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka i Sörmland (Närvård i Sörmland 2007), Projektredovisning 2006:1 Utveckling av särskilt boende för äldre personer med specifik problematik i sin demenssjukdom och rapport 2007:3 Specifik omvårdnad för personer med beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) - en utvärdering av ett tvåårigt utvecklingsprojekt samt delrapporten av demensomsorgsprojekt (DUS-projektet) och Nationella Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning, Socialstyrelsen samt demensplaner från andra sörmländska kommuner. I samband med utarbetandet av handlingsplanen har diskussioner förts med Vingåkers vårdcentral om att se över rutiner och om behov finns, utarbeta rutiner med gemensamt intresse för Landstinget och kommunen inom vård och omsorg till brukare med demenssjukdomar. Dessa samtal har lett fram till att kommunens och vårdcentralens demenssjuksköterskor och arbetsterapeuter träffas för patientanpassat samarbete tillsammans med läkare regelbundet. 2 Värdegrund I den av kommunfullmäktige antagna Äldreomsorgsplanen för anges att Vingåkers kommuns äldreomsorg ska genomsyras av En helhetssyn på människan är utgångspunkt för individuellt anpassade insatser. Alla äldre bestämmer själv och påverkar sin egen vardag. Alla äldre känner trygghet och blir bemötta med respekt.

4 4 Den värdegrund som uttrycks i det Länsgemensamma programmet för vård- och omsorg av demenssjuka i Sörmland gäller även i Vingåkers kommun. Värdegrunden bygger på en humanistisk människosyn och ett professionellt socialt synsätt. Varje person som drabbas av demens har enligt denna värdegrund rätt: Att veta vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen. Att få en adekvat medicinsk vård för sin sjukdom. Att så länge som möjligt bevara sin funktionsduglighet med stöd av planenlig och individuell vård. Att bemötas som en fullvuxen människa. Att känna att han eller hon tas på allvar. Att vara utan lugnande läkemedel om det är möjligt. Att bo i en välkänd och trygg miljö där hans eller hennes särskilda behov beaktas. Att vara med människor som känner hans eller hennes levnadshistoria och vanor. Att regelbundet få röra sig utanför det egna hemmet. Att varje dag under handledning få delta i meningsfull verksamhet som stöder den vuxna människans jagbild. Att få beröring: kramar, ömhet och en annan människas närhet. Att få vård som förverkligas av yrkesskicklig personal, som är insatt i vården av personer med demens (Virginia Bell och David Troxel, Alzheimer s Desease International 21 september 1994) 3 Vad är demenssjukdom En demenssjukdom tillhör inte det normala åldrandet. Hur demenssjukdomen visar sig beror i stor utsträckning på de sociala och kulturella omständigheter under vilka personen lever. Med demens avses en fortskridande och bestående nedbrytning av hjärnans funktioner på grund av att en sjukdom eller skada drabbat hjärnan. De flesta demenssjukdomarna är progredierande (fortskridande) och leder till svåra intellektuella och sociala handikapp och även till en för tidig död. Förloppet påverkas också av andra sjukdomar. Demens är ett syndrom ett samlingsnamn för ett antal symtom. Det är ett sjukdomstillstånd som drabbar de kognitiva funktionerna (intellektuella), det vill säga de funktioner som hjärnan använder när den bearbetar information. Demenssjukdom kan kännetecknas av att det förekommer störningar och nedsatta funktioner vilket påverkar minne, tänkande, orientering, förståelse, räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme. Detta får konsekvenser för den enskildes förmåga att sköta sin personliga omvårdnad och sitt hem, exempelvis hygien, klä sig, toalettbesök, sköta mathållning och ekonomi.

5 5 Förekomst av demenssjukdom Det finns ungefär personer med demenssjukdom i Sverige. Risken att insjukna i demens ökar med stigande ålder. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer under 65 år. I Sverige uppskattas antalet yngre personer med demenssjukdom till ca varav merparten är år. Varje år insjuknar cirka personer på nytt i en demenssjukdom och ungefär lika många med demenssjukdom dör. Det finns ingenting som tyder på att risken att insjukna i demens har ökat under senare år. Däremot kommer antalet personer med demenssjukdom att öka kraftigt efter 2020 när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. Två grupper av demenssjukdomar Det finns två huvudgrupper av demenssjukdomar primärdegenerativa och sekundära. Primärdegenerativ sjukdom betyder att nedbrytningen av nervceller i hjärnan börjar utan att det finns någon känd utlösande faktor. Vid sekundära demenssjukdomar finns känd orsak, såsom störningar av blodflödet till hjärnan som kan orsaka nervcellsdöd och leda till vaskulär demens. Till de primärdegenerativa demenssjukdomarna räknas Alzheimers sjukdom och frontallobsdemens. Alzheimers är den allra vanligaste sjukdomen och orsakar cirka 60 procent av alla demensfall. Orsaken till sjukdomen är att nervcellerna i hjärnan dör onormalt fort. Alzheimers börjar vanligtvis med tilltagande glömska och koncentrationssvårigheter. Sedan blir minnesstörningarna svårare och känslolivet avtrubbat, tidsbegreppet försvinner och i vissa fall även talförmågan. Slutligen blir många alldeles hjälplösa. Frontallobsdemens debuterar ofta redan i 65-årsåldern. Sjukdomen leder till nedbrytning av nervceller i hjärnas pann- och tinninglober. Denna form av demens har inget samband med Alzheimers sjukdom eller demens orsakad av Parkinsons sjukdom. Till sekundära demenssjukdomar räknas vaskulär demens, som beror på sjukdomar och störningar i hjärnas blodkärl. Typiska symtom är psykisk långsamhet, man tänker och reagerar långsammare än tidigare. Andra symtom är nedsatt initiativförmåga, personlighetsförändringar och gångsvårigheter. Demenssjukdomens olika stadier Det finns olika sätt att beskriva en demenssjukdoms olika stadier. Socialstyrelsen har valt att dela in demenssjukdomens olika stadier i mild, måttlig och svår demenssjukdom. Mild demenssjukdom betecknar ett tidigt skede då personen kan klara sig utan stora åtgärder från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Måttlig demenssjukdom betecknar det skede i demenssjukdomen då personen behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor. Svår demenssjukdom betecknar det skede då personen behöver hjälp med det mesta. Symtom på demenssjukdom Glömska och många av de andra sjukdomssymtomen ställer till problem både för den sjuka personen och för den som ska hjälpa henne eller honom. Vilka symtom

6 6 som uppträder beror på vilken typ av demenssjukdom det handlar om och hur långt framskriden den är. Personer med lindrig demens får problem i pressade situationer, medan personer med svår demenssjukdom har stora problem i de flesta situationer. Alla demenssjukdomar leder till att minnet blir sämre, men även en del andra symtom ingår som sämre tankeförmåga, sämre kommunikationsförmåga, svårigheter att orientera sig samt minskad praktisk förmåga. En demenssjukdom med frontallobsskador leder till beteendeförändringar. Symtom kan vara personlighetsförändring, dålig eller ingen sjukdomskänsla, mental rigiditet, omdömeslöshet, irritation och aggressivitet. Andra kännetecken kan också vara känslomässig avtrubbning, dålig ansiktsmimik, oro och depression. Man kan även få språkstörningar som minskat spontant tal, härma andra och upprepa fraser. När man märker att man inte minns och tänker som förr, är det vanligt att personen drabbas av ångest, depression, vanföreställningar och misstänksamhet mot omgivningen. Man känner att något är fel men vet inte vad det är. Vanliga symtom vid demenssjukdom är svårigheter att tolka det man ser (agnosi). Personen känner plötsligt inte igen välkända ansikten, föremål eller miljöer. Personen kan ha svårt att använda språket och förstå vad som sägs (afasi). Det kan också bli svårt att styra sina rörelser och handlingar med viljan (apraxi). Oro och ångesten över sjukdomen kan påverka beteendet och även själva hjärnskadan kan orsaka beteenden som andra tycker är störande. Personen kan exempelvis bli väldigt orolig, tvångsmässigt vandra fram och tillbaka, skrika okontrollerat eller vända på dygnet. 4 Behovsbedömning Tidig social utredning och regelbunden strukturerad uppföljning En tidig social utredning syftar till att öka den demenssjuke brukarens möjlighet att påverka sin kommande omsorg och omvårdnad. Det kan vara svårt att förstå och tolka den demenssjuke brukarens behov och samtidigt kan demenssjukdom i sig medföra att personen inte alltid på ett adekvat sätt kan ge uttryck för sin vilja, sina behov och önskemål. Den demenssjuke brukaren kan också ha svårt att ta till sig information. En förutsättning är därför att handläggaren har tillräckliga kunskaper om olika demenssjukdomar och dess konsekvenser. Men även hur man bemöter och samtalar med den demenssjuke brukaren i olika skeenden av sjukdomen samt i olika situationer. En regelbunden medicinsk och social uppföljning syftar till att bedöma sjukdomen och dess konsekvenser, personens behov av medicinska och sociala åtgärder samt att se till att dessa tillgodoses. Socialstyrelsen anger i riktlinjerna att det är en fördel om hälso- och sjukvården och socialtjänsten gör en gemensam bedömning av personens behov och tillsammans planerar för hur behoven skall tillgodoses. En sådan gemensam bedömning är ofta förutsättningen för att personen skall få sina samtliga behov tillgodosedda. Rekommendationen avser både personer i ordinärt och särskilt boende. Hembesök görs av kommunens handläggare för att utreda hjälpbehovet. Någon från demensteamet tillkallas som stöd för hembesök och utredning i förekommande fall.

7 7 Exempel på insatser som kan beviljas är hemtjänst, dagvård, ledsagning, trygghetslarm, matdistribution och demensplats i särskilt boende. Efter att insatser beviljas ska den demenssjuke brukaren få en genomförandeplan upprättad, i först hand tillsammans med kontaktpersonal. Om den demenssjuke brukaren själv önskar kan hjälp tas av anhörig. I genomförandeplanen ska det framgå tydligt på vilket sätt den demenssjuke brukaren behöver få stöd för att kompensera konsekvenserna av sjukdomen och hur kvarvarande förmågor kan bibehållas. I planen ska även planering av individuella och gemensamma aktiviteter ingå. En nedtecknad levnadsberättelse är ett viktigt hjälpmedel för att planera en personcentrerad vård och omsorg. Både den biståndsbedömda delen och genomförandeplanen ska regelbundet följas upp och omprövas. Målet med den vård och omsorg som ges är att den demenssjuke brukaren får bibehålla sin självständighet och skapa en meningsfull tillvaro i dennes invanda miljö så långt det är möjligt. Dagverksamhet Syftet med dagverksamheten är att kunna erbjuda brukare med demenssjukdom omsorg och samvaro med andra, men även att kunna avlasta anhöriga. Genom att beviljas dagverksamhet kan den demenssjuke brukarens möjligheter att kunna bo kvar i det egna hemmet öka. Detta genom att brukaren med demenssjukdom får stimulans, en struktur på vardagen och möjlighet till aktivitet. Detta leder i sin tur till att brukaren med demenssjukdom kan upprätthålla funktioner som annars skulle gå förlorade. Socialstyrelsen bedömer att dagverksamhet specifikt riktade till personer med demenssjukdom är en kostnadseffektiv verksamhet och en dag på dagverksamhet beräknas motsvara kostnaden för en till två timmars hemtjänst. Hemtjänsten Då alltfler äldre bor kvar i den egna bostaden allt längre, bedöms antalet demenssjuka brukare öka även i eget boende. Därför finns nu ett arbetslag där målsättningen är att det ska finns personal i arbete som är specialutbildade inom demensområdet under veckans alla dagar. Demenshemtjänst ska tillsammans med demensdagvården ansvara för ett antal personer med demenssjukdom och deras anhöriga som bor i ordinärt boende. Syftet är att möjliggöra kvarboende i det egna hemmet. För att fler brukare med demenssjuka ska kunna bo kvar i sitt hem, är det av stor vikt att personalen har kunskap om demenssjukdomar, vad som är ett bra bemötande och förhållningssätt till dessa personer. Det är därför viktigt att personalen i hemtjänsten får stöd av demensteamet genom handledning och fortbildning. Särskilt boende Särskilt boende beviljas då det inte kan anses skäligt att kunna bo kvar i det egna hemmet på grund av att brukaren med demenssjukdom försämrats i sin sjukdom. På ett särskilt boende finns tillgång till omvårdnad och tillsyn dygnet runt. Småskaliga enheter med anpassad miljö bidrar till ökad livskvalitet för brukare med demenssjukdom.

8 Meningsfulla aktiviteter syftar både till att berika det sociala innehållet i vardagen och till att förebygga och vara en del av behandlingen av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. 8

9 9 5 Vårdkedjan Vingåkers vårdcentral ansvarar för minnesutredning Demensdiagnos Vårdcentralens samordningssköterska ansvarar för att kommunens demensteam får information, efter samtycke. När någon personal i kommunen får kunskap om brukare med minnesproblem kontaktas kommunens demensteam, efter den enskildes samtycke. Demensteamet tar kontakt med brukaren och inhämtar samtycke för att kunna förmedla en kontakt med vårdcentralens samordningsköterska. Vid behov görs ett hembesök av demensteamet. Kommunens demensteam Biståndshandläggaren utreder behovet av bistånd efter ansökan från brukaren och föreslår insatser Anhörigstöd skall erbjudas så tidigt som möjligt i vårdkedjan. SIP Samordnad individuell plan. En samordnad planering mellan landstinget och kommen för brukarens hälso- och sjukvård samt kommunens socialtjänst. Kommun eller landsting kallar till en SIP när behov finns, efter samtycke av den enskilde. Genomförandeplan och levnadsberättelse upprättas av kontaktpersonal tillsammans med brukaren. Enhetschefen ansvarar för verkställigheten Årlig individuell uppföljning och vårdplanering av brukarens behov av insatser. Berörd personal deltar tillsammans med brukare och/eller anhörig.

10 10 6 Personal och kompetens Medarbetare som arbetar med demenssjuka i Vingåkers kommun ska ha särskild utbildning för detta. Lämplig utbildning är exempelvis Närvårdsskolans kurs om demensvård och Demens ABC se bilaga 1 (svenskt demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom). Alla medarbetare ska även ha fått en introduktion om anhörigstöd av anhörigsamordnaren. Medarbetare i demensvården ska årligen erbjudas kompetensutveckling inom området, samt olika slag av handledning: Vardagshandledning av arbetsledare och legitimerad personal. Regelbunden handledning med demensteamet för att reflektera, medvetandegöra och hålla vårdfilosofi, mål och metoder levande. Demensteam Den kommunala verksamheten för demenssjuka förutsätter en adekvat utredning (primärvården), fortlöpande vårdplanering, anhörigstöd samt handledning av personal. För att tillgodose detta finns ett demensteam bestående av: Enhetschef för demensenheten (sammankallande) Demenssjuksköterska Demensarbetsterapeut Anhörigsamordnare Biståndshandläggare från äldreomsorgen Sjukgymnast Vid behov tas övriga resurspersoner in i teamet, det kan vara undersköterska, dietist, läkare, kurator med flera. Mål för demensteamet Att säkerställa kvaliteten på demensvården. Att vara en resurs för att förmedla kunskap och ge ökad medvetenhet hos personal i kommun och anhöriga. Medverka till en fungerande vårdkedja mellan kommunen, primärvården och slutenvården. Teamets uppdrag är att leda utveckling och kvalitetssäkring av kommunens demensvård genom att; 1. Utarbeta rutiner för arbetsmetoder för vården av demenssjuka. 2. Regelbundet följa upp och utvärdera arbetet. 3. Omvärldsbevaka och uppdatera nyheter i verksamheten. 4. Vid behov medverka vid vårdplanering, ge vård och behandling. 5. Informera om olika stödinsatser till brukare och till anhöriga. 6. Utbilda och handleda personal, kontinuerligt och då problem uppstår. 7. Att se till att det finns en fungerande vårdkedja samt utveckla samarbetet på lokal nivå och tillsammans med landstingets minnesmottagning, samt utveckla samarbete med andra sörmländska kommuner. 8. Att ansvara för att hålla regelbundna teamkonferenser. 9. Revidera demensplanen under varje mandatperiod.

11 11 7 Arbetsmetoder Arbetsmetoderna inom demensvården ska vara evidensbaserade. Metoderna ska leda till att personer med demenssjukdom får en meningsfull och stimulerande vardag och att eventuell oro, ångest och aggressivitet minskar så att den demenssjuke får en lugn och trygg miljö att vistas i. Metoderna syftar även till att förbättra förmågan till kommunikation, aktivitet och livskvalitet hos personer med en demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad Alla människor är unika och därför måste vården och omsorgen vara unik och individanpassad. Med tillräcklig stimulans och aktivering kan vissa symtom hållas tillbaka och ge brukare med en demenssjukdom en bra tillvaro. En brukare med demenssjukdom som har nedsatt språkförståelse och svårigheter att uttrycka sig har behov av att uppleva ett positivt kroppsspråk i mötet med andra. Olika beteenden som brukare med demenssjukdom uppvisar kan vara svåra att handskas med för dem som vårdar personen. Ibland finns ögonblick av psykisk klarhet även hos svårt demenssjuka personer. Under kortare perioder kan det verka som personen inte är demenssjuk utan reagerar normalt och kanske kan kommunicera som före sjukdomen. Vårdarens syn på brukaren med demenssjukdom påverkar kommunikationen och vilken relation de två får till varandra. En nära och positiv relation mellan vårdaren och brukaren kan få en demenssjuke person att fungera mycket bättre än annars. Det kan vara en förklaring till att två vårdare kan utföra exakt samma omvårdnadsuppgift, men bara den ena lyckas. Begreppet personcentrerad omvårdnad innebär att personen sätts i fokus istället för demenssjukdomen. Utgångspunkten för den personcentrerade omvårdnaden ligger i den demenssjukes upplevelse av sin verklighet och information om den demenssjukes livsmönster, värderingar och preferenser. Personcentrerad omvårdnad syftar till att göra vårdmiljön mer personlig och att förstå beteenden och psykiska symtom ur den demenssjukes perspektiv. Den personcentrerade omvårdnaden innebär att personalen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten: Bemöter brukaren med demenssjukdom som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner. Strävar efter att förstå vad som är bäst för den demenssjuke utifrån dennes perspektiv. Värnar den demenssjukes självbestämmande och möjlighet till medbestämmande. Ser den demenssjuke som en aktiv samarbetspartner. Bekräftar den demenssjuke i dennes upplevelse av världen. Strävar efter att involvera den demenssjukes sociala nätverk i vården och omsorgen. Försöker upprätta en relation till den demenssjuke.

12 12 En del i den personcentrerade omvårdnaden är att brukaren med demenssjukdom uppmuntras att berätta om sig själv och sitt liv, bekräftas och accepteras samt får hjälp att orientera sig till person, tid och rum om brukaren med demenssjukdom så önskar. Personcentrerad omvårdnad innebär också att man särskilt beaktar behov relaterade till personer med annan kulturell eller språklig bakgrund. Att ta kulturell hänsyn handlar exempelvis om att ge brukare med demenssjukdom möjlighet till att utöva sin religion, få kulturellt anpassad mat, bevara sina kulturella traditioner och sedvänjor samt att få tillgång till personal som talar samma språk som brukaren med demenssjukdom. Enligt de Nationella Riktlinjerna avser denna rekommendation brukare med demenssjukdom i både ordinärt boende och särskilt boende. Levnadsberättelse Levnadsberättelsen är ett redskap som ger personalen stöd i den personcentrerade omvårdnaden. Den ger en förståelse för brukaren med demenssjukdom och möjliggör för personalen att hjälpa den demenssjuke brukaren att minnas viktiga händelser ur sitt liv. Levnadsberättelsen inhämtas av den kontaktpersonal som träffar brukaren först. Det kan vara personal inom hemtjänst, demensdagvård eller särskilt boende. Berättelsen fylls sedan på fortlöpande av den personal som får mer information. Levnadsberättelsen är ett levande dokument som växer ju mer man lär känna en person. Informationen inhämtas i första hand genom intervju med den sjuke själv och vid behov tar man hjälp av anhöriga. (se Bilaga 2) Genomförandeplan För att kunna arbeta med personcentrerad omvårdnad upprättas en genomförandeplan. Brukaren med demenssjukdom och kontaktpersonlen upprättar planen tillsammans. I planen ska det framgå hur demenssjuke brukaren vill att biståndsinsatserna ska utföras. Syftet är att all personal ska arbeta mot samma mål och ha ett gemensamt förhållningssätt och bemötande. Validation (Bekräftelse) Validation är en teknik som syftar till att bekräfta känslor utan att värdera dessa, till exempel Jag vill åka hem! besvaras med Längtar du hem?. Målet med validation är att skapa kontakt, kommunicera, bygga en tillitsfull relation och att utforska den demenssjuke brukarens värld. Reminiscens (Hågkomst) Reminiscens syftar till att väcka den demenssjuke brukarens minne genom att stimulera det. Metoden går ut på att leda den enskilda till att känna igen centrala delar i sin livshistoria. En generell påminnelse om det dagliga livet och kulturen i gamla dagar kan vara viktig för att öka den demenssjuke brukares självförtroende och kontroll samt minska oro och rastlöshet. En brukare med demenssjukdom kan ha lättare att känna igen händelser från förr än att själv sätta ord på dem. Kanske kommer brukaren med demenssjukdom inte ihåg hur många barn han/hon har, men om han/hon får höra deras namn finns minnet där. Musik, dofter, bilder och beröring väcker också minnen från förr. Vårdarsånger (Sång och musik) Att som personal använda sång kan vara ett framgångsrikt sätt att kommunicera. Sång och musik kan också minska aggressivitet och öka samarbetsförmågan. Ett bra komplement till musiken är att använda sig av en Ming-gitarr (bygelgitarr).

13 13 Taktil stimulering (Beröring) Beröring är ett bra sätt att kommunicera med brukare som har en demenssjukdom. Brukaren känner trygghet, blir sedd och känner att någon finns nära. Beröringen leder till kontakt och stillar oron samt ger ett högt välbefinnande. Pedagogiskt måltidsstöd Pedagogiskt måltidsstöd är en behandlingsform för de demenssjuka brukare som kommit så långt i sin demenssjukdom att de har fått svårigheter med att förstå hur man äter själv. Personalen sitter med vid måltiden och sprider lugn omkring sig. Den demenssjuke brukaren får en förebild att spegla sig i vid pedagogiskt måltidsstöd och kan på så sätt fortsätta att äta själv. Matsituationen blir då en positiv stund som stimulerar god samvaro, väcker minnen och ger lust att äta. Behovet av pedagogiskt måltidstöd bedöms individuellt av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal/ biståndshandläggare. Målet kan vara att bevara individens aktivitetsförmågan/självständighet och/eller förebygga risken för undernäring. 8 Kvalitetsregister Kvalitetsregister som kommunen använder sig av är: BPSD-registret, svenskt register för Beteendemässiga och psykiska Symtom vid Demens. Senior Alert, ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Palliativa registret, för fortsatt utveckling av vården i livets slutskede. 9 Anhöriga En demenssjukdoms konsekvenser påverkar inte bara den som är sjuk utan även familj och vänner. Anhöriga kan vara i behov av stödsamtal, råd och avlastning med kort varsel. Anhöriga kan också behöva knyta kontakt med kommunens anhörigsamordnare. Detta stöd kan exempelvis bestå av samtal, anhöriggrupp, information eller utbildning. All personal har en skyldighet att erbjuda kontakt med anhörigstöd. Se Plan för Anhörigstöd på kommunens hemsida.

14 14 Bilaga 1 Demens ABC Demens ABC är Svenskt demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC vill motivera dig till att tänka och arbeta personcentrerat, det vill säga se människan bakom sjukdomen och låta denna bild påverka den vård och omsorg du ger. I riktlinjerna kallas detta för personcentrerad omvårdnad och lyfts fram som den kanske viktigaste förutsättningen för en god demensvård Innan du börjar utbildningen För att genomgå utbildningen behöver du registrera dig. Registrera dig gör du på hemsidan Från att du registrerat dig har du fyra månader på dig att genomföra tio kapitel samt kunskapstestet. Varje kapitel tar ungefär minuter. Räkna med ytterligare en och en halv timme för att diskutera reflektionsfrågor. Den sammanlagda utbildningstiden är ungefär 20 timmar som kan fördelas över max fyra månader. Kan man gå Demens ABC i grupp? En del av utbildningen reflektionsfrågorna är lämpligast att tas upp i grupp, t.ex. på din arbetsplats. För att gruppdiskussionerna ska bli strukturerade är det bra att utse en handledare. Välj en person som ni tycker är lämplig. Till stöd för handledaren har vi tagit fram en särskild manual. För att få diplom måste du självständigt genomgå utbildningen och klara kunskapstestet. Glöm därför inte att registrera dig. Tips för dig som går utbildningen på egen hand Reflektionsfrågorna är en central del av utbildningen. Saknar du möjlighet att diskutera med andra försök då i stället att skriva ner dina tankar och funderingar.

15 15 Bilaga 2 - Levnadsberättelse Levnadsberättelse formulär Behandlas med sekretess Namn Smeknamn Ev. flicknamn Adress Personnummer Kommer till boendet från Kommer till boendet, år, datum Närmast anhörig Relation Adress Telefon e-postadress God man Adress Telefon e-postadress Kontaktperson 1 Kontaktperson 2

16 16 Uppväxten (barndom) Födelseort Mammas namn och yrke Bortgång (årtal) Levnadsöden hos mor som känns viktiga att minnas och som betytt mycket för personens barndom och uppväxt Pappas namn och yrke Bortgång (årtal) Levnadsöden hos far som känns viktiga att minnas och som betytt mycket för personens barndom och uppväxt

17 17 Mina syskon (namn, födelseår ev. bortgång). Namn på syskons make/maka Syskon Resp Syskon Resp Syskon Resp Syskon Resp Namn på syskon samt respektive födelseår Plats i syskonskaran Barndomshem samt andra kända adresser där personens har bott under sitt liv (stad, ort, land och hur länge) Skola / utbildning (namn och ort) Skol- och ungdomskamrater som har betytt mycket

18 18 Viktiga händelser från barndomen Intressen personen hade som barn och ung (lek, böcker, musik idrott o.s.v.) Viktiga händelser från ungdomsåren Konfirmation (år, kyrka och präst)

19 19 Körkort? (när och var) Militärtjänst (regemente, försvarsgren och grad) Vuxenliv Utmärkande personlighetsdrag (glad, tungsint, pratsam, tystlåten, öppen, blyg, ekonomisk, generös, snabb, långsam, ordningsam, slarvig, hjälpsam, drivande, analytisk, morgonmänniska, kvällsmänniska o.s.v.) Markera det som Stämmer in. Komplettera med övriga nedan. Arbeten personen har haft i livet (arbetsplatser, hur länge, trivdes personen med arbetet?) Är/har varit gift med Änka/änkeman Skilsmässa? När?

20 20 Barn, födelsedatum, ev bortgång och namn på respektive Barnbarn (Namn och födelsedatum) Personer som har haft och/eller har stor betydelse Intressen och hobbys Fritidsintressen i vuxen ålder

21 21 Aktiviteter som nu intresserar personen Artister och skådespelare han/hon uppskattar mycket Favoritblommor, växter och träd Musiksmak, sjunger eller spelar själv, böcker (Vilken sorts litteratur? Favoritförfattare? Tv- och radioprogram?) Vilka favoritlåtar? Om möjligt förklaring till varför. (Ex: Calle Schewens vals med Evert Taube påminner om dans på bryggan när farfar lärde henne dansa) Varit med i föreningar

22 22 Dagstidning, veckotidskrifter, facklitteratur som har lästs regelbundet Resor (vart?) Husdjur genom åren (namn, hur lång tid?) Vänner som betyder/har betytt mycket Måltidsvanor Höger- eller vänsterhänt Favoritmat (huvudrätter, efterrätter)

23 23 Dryck (varma, kalla) Användning av socker, grädde eller mjölk i te och kaffe Äter långsamt/snabbt Gillar krydda? Mat som personen inte tycker om eller är allergisk mot Alkohol och rökvanor (tobak/snus) Tandprotes? Hörapparat? Glasögon? Övriga tekniska hjälpmedel Färdtjänst (med eller utan ledsagare)

24 24 Van att duscha eller bada? När på dygnet föredrar han/hon att duscha/bada? Personlig hygien, speciella önskemål eller behov (rakning, fotvård, hårvård, smink o.s.v.) Rädd för vatten? Om ja varför? Blyg för att klä av sig? Vanor betr. sömn och vila (morgontrött/kvällspigg) Uppgifter som kan vara till hjälp för honom/henne vanor, ovanor m. m. Någon känd återkommande kroppslig smärta i vuxen ålder?

25 25 Glädjeämnen för personen Saker som gör honom/henne bekymrad Förhållande till religion (kyrkliga traditioner och vanor) Tycker om att delta i gudstjänster, lyssna på gudstjänst, radio eller tv) Någon svår sorg Rädslor

26 26 Personliga tillhörigheter som är värdefull för personen, t.ex. ett diplom, tavla etc. Klädvanor (favoritfärger, material o.s.v.) Annat (tex speciella önskemål) Uppgifter till levnadsberättelsen lämnad av: Datum Namn Relation Namn och datum för kompletteringar av levnadsberättelsen. Datum Namn Relation Hantering av levnadsberättelsen efter personens bortgång?

Bilaga 1. Levnadsberättelse formulär

Bilaga 1. Levnadsberättelse formulär Bilaga 1. Levnadsberättelse formulär Behandlas med sekretess Koperingsunderlag Namn Smeknamn Ev. flicknamn Adress Personnummer Kommer till boendet från Kommer till boendet, år, datum Närmast anhörig Relation

Läs mer

Levnadsberättelse. Levnadsberättelsen kommer till bästa nytta när den verkligen används och kan gärna fyllas på allt eftersom.

Levnadsberättelse. Levnadsberättelsen kommer till bästa nytta när den verkligen används och kan gärna fyllas på allt eftersom. Levnadsberättelse Levnadsberättelsen bidrar till en individanpassad vård och omsorg genom att personalen bättre lär känna den äldre personen. Personalen får kunskap om vem personen var och vem personen

Läs mer

LEVNADSBERÄTTELSE - formulär

LEVNADSBERÄTTELSE - formulär Levnadsberättelse I det här häftet kan du som har insatser inom äldreomsorgen skriva ner saker från ditt liv - en levnadsberättelse. Du väljer själv om och hur du vill använda häftet. Du kan skriva mycket,

Läs mer

Levnadsberättelse för

Levnadsberättelse för Levnadsberättelse för Levnadsberättelsen är frivillig att fylla i men utgör en viktig del i arbetet för oss i kommunens Vård- och Omsorg En levnadsberättelse ger oss kunskap om Dig och Dina intressen och

Läs mer

när du själv har svårt att berätta din historia

när du själv har svårt att berätta din historia Levnadsberättelse när du själv har svårt att berätta din historia En människas levnadsberättelse är unik, ingen annan har levt samma liv, tagit emot samma intryck eller haft samma tankar och känslor. När

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

levnadsberättelse Äldreförvaltningen

levnadsberättelse Äldreförvaltningen levnadsberättelse Upprättad av projektledare Inger Andersson 2009-11-30 Uppdaterad 2010-06-02 Design och layout: Marie-Louise Bescher Äldreförvaltningen Varför vill vi upprätta en levnadsberättelse? Levnadsberättelsen

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning Bilaga 1 Demensvårdens organisation i Trosa kommun Initiativ till minnesutredning kan tas av den enskilde, anhörig, personal inom kommun, primärvård eller annan person. Den medicinska utredningen utförs

Läs mer

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24 Handlingsplan för demensomvårdnad Oxelösunds kommun 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte och mål sid 3 Värdegrund

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Musik som brobyggare

Musik som brobyggare Gävle Demensförening Målgrupper Personer med demenssjukdom. Anhöriga/närstående till personer med demenssjukdom. Volontärer. Medarbetare på vård- och omsorgsboenden (egenregi). Syftet med projektet Gemensam

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD Tag min hand och håll den ömt. Hjälp mig minnas det jag glömt. Ta det stilla, lugnt och varligt. Säg att livet ej är farligt. Behavioral and Psychological Symptoms

Läs mer

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Britt Undin, Upplands Väsby kommun och Inga- Britt Hagman, FOU

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Demensprogram för Alingsås Kommun 2010

Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 - Lokala riktlinjer som stöd för styrning och ledning Sammanfattning Demensprogram för vård och äldreomsorgen har tagits fram för att ge stöd för styrning och ledning

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Anhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Anhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Anhörigstöd Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2 Innehållsförteckning Stöd för dig som stödjer 3 Olika former av socialt stöd 3 Enskilda

Läs mer

Antagen 2011-06-20, Sn 63 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun

Antagen 2011-06-20, Sn 63 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun 1 (15) Antagen 2011-06-20, Sn 63 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun 2 (15) Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Värdegrund 3 3 Vad är demenssjukdom? 5 4 Behovsbedömning 7 5 Personal och kompetens

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2013-11-14 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård och omsorgsnämnden 2014-02-17

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2013-11-14 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård och omsorgsnämnden 2014-02-17 Handlingsplan för demensomvårdnad Oxelösunds kommun 2013-11-14 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård och omsorgsnämnden 2014-02-17 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte och mål sid 3 Värdegrund

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Riktlinjer för bistånd inom Äldreomsorgen

Riktlinjer för bistånd inom Äldreomsorgen Datum 2007-05-01 1 (9) Fastställda av KS 2005-12-05 287 Reviderade av ÄON 2006-11-07 Dnr ÄON 06/236-730 Reviderade av ÄON 2007-01-18 Dnr ÄON 06-259-750 Socialförvaltningen Bernt Lundqvist Riktlinjer för

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...

Läs mer

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det

Läs mer

Information om Torsås kommuns

Information om Torsås kommuns 1(12) Information om s Omsorg för äldre och funktionshindrade Foto: Johan Blomqvist. Potatissättning på Olssonska gården -06. 2(12) Insatser för äldre och funktionshindrade som ges med stöd av Socialtjänstlagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde. 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde. 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen 2012-03-30 Sida 1 av 13 Sociala nämndernas stab Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen Socialtjänstlagen

Läs mer

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige

Läs mer

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311 Projekt Demensvård 2009/2012 Kontorsnamn Socialkontoret Innehållsförteckning Bakgrund Projekt 1. Syfte / Mål 1. Målgrupp 1. Tidplan för projektet 1. Ekonomi 1. Uppföljning av projektet 1. Resultat 1. Antal

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Min Levnadsberättelse

Min Levnadsberättelse Min Levnadsberättelse Tillhör: Till dig som läser levnadsberättelsen: Jag vill att det här ska vara en vägledning för dig och andra viktiga personer i mitt liv. Den berättar en historia om vem jag är och

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Nykvarn

Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Nykvarn Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Nykvarn Inledning Den nationella värdegrunden och dess innehåll ligger till grund för värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Nykvarns kommun. Enligt regeringens

Läs mer

Musik som brobyggare

Musik som brobyggare Hur påverkar musiken hjärnan? Musik påverkar hela hjärnan. Signalsubstanser som dopamin och serotonin ökar. Hormoner som oxytocin och testosteron frigörs. Innebär bland annat att upplevd smärta kan lindras

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information STENUNGSUNDS KOMMUN 2009-10-15 För mer information Biståndshandläggare: Telefontid måndag-onsdag och fredag 8.30-9.30 Telefon: 0303-73 25 38 Stöd och hjälp vid demenssjukdom Demenssjuksköterska söks via

Läs mer

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16 Riktlinje 2014-10-16 Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård-

Läs mer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING Ä LD RE OM SO RG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 109-11-2.1. SID 1 (7) 2011-03-22 SDN 2011-04-14 Handläggare: Monica Mårdén, Lena Carling Telefon: 08-508 06 322, 08-508 06 333 Till Bromma

Läs mer

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett

Läs mer

Information om levnadsberättelse till anhöriga/personen själv

Information om levnadsberättelse till anhöriga/personen själv Levnadsberättelse Information om levnadsberättelse till anhöriga/personen själv Levnadsberättelsen utgör en viktig del i arbetet för oss inom omsorg och vård. I synnerhet viktigt för personer som har svårt

Läs mer

Plan för demensvård i Eslövs kommun. Plan för demensvård i Eslövs kommun. Inledning

Plan för demensvård i Eslövs kommun. Plan för demensvård i Eslövs kommun. Inledning Plan för demensvård i Eslövs kommun Inledning Plan för demensvård i Eslövs kommun Demens är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomar som drabbar hjärnan. Demenssjukdom kännetecknas av en stadigvarande

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Varför Genomförandeplan?

Varför Genomförandeplan? Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Din roll som kontaktperson

Din roll som kontaktperson Din roll som Bjurholms kommun Kontaktperson Enligt SoL 5 kap. Alla personer som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det ska äldreomsorgen bland annat värna och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR Hemtjänst Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten Hemtjänst Insatser från hemtjänsten skall ges för att underlätta och möjliggöra den dagliga livsföringen och

Läs mer

Min levnadsberättelse

Min levnadsberättelse Min levnadsberättelse Varför en levnadsberättelse? En människas levnadsberättelse är unik och speciell. Ingen annan har levt samma liv, haft samma upplevelser, tagit emot samma intryck. Alla har haft olika

Läs mer

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre 80 år i år Tips och råd till dig som är äldre 1 Inledning I den här foldern har vi samlat kort information om socialförvaltningens verksamheter som du kan ha nytta av. Flera av våra verksamheter är behovsprövade,

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2015

Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2015 Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2010-02-08 1:0 REMISSUPPLAGA Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010- Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: post@kommun.finspong.se

Läs mer

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35.

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. T jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. Tjänstebeskrivning; insatser för vuxna Dnr. 05/SN 0244 05/SN H 01055 Målgrupp:

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby. Avtalspart/Nämnd:

Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby. Avtalspart/Nämnd: Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby Avtalspart/Nämnd: Frösunda LSS AB Verksamhetschef/enhetschef: Linda Wetterberg Adress: Viksjöplan

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun ANHÖRIGSTÖD för äldre i Karlskrona kommun 2 Denna broschyr ger dig information om vilket anhörigstöd som finns i Karlskrona kommun. Broschyren är framtagen genom samarbete mellan Karlskrona kommun, Svenska

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version 140520 Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto. Linköpings kommun linkoping.se

Levnadsberättelse. Eventuellt foto. Linköpings kommun linkoping.se Levnadsberättelse Eventuellt foto Linköpings kommun linkoping.se Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 5 Ungdomstid... 8 Vuxenliv...

Läs mer

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam OMVÄRLDSANALYS Att drabbas av en demenssjukdom innebär att drabbas av obotlig och långvarig sjukdom

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT

2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT 2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT få bestämma över sitt eget liv få bästa möjliga vård få dö under värdiga former

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt Socialtjänstlagen, inom äldreomsorgen

Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt Socialtjänstlagen, inom äldreomsorgen Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt Socialtjänstlagen, inom äldreomsorgen Beslutad av Omsorgsnämnden, 2012-11-13, 183 1 1. INLEDNING... 4 1.1 Syfte med riktlinjerna... 4 1.2 Målgrupp... 4 1.3

Läs mer

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof 203-04 -6 Sov 27/202 Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof Sammanfattning Norlandia Care har sedan hösten 200 ansvaret för driften

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Lokal handlingsplan för demensvård

Lokal handlingsplan för demensvård Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer