En region för god uppväxt och sund tillväxt

Transkript

1 En region för god uppväxt och sund tillväxt Budgetförslag för Västra Götalandsregionen år 2012 med plan för 2013 till ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

2 2 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

3 En region för god uppväxt och sund tillväxt Kristdemokraternas budgetförslag för 2012 är ett budgetförslag för framtiden. Ett förslag för god uppväxt för våra barn och unga och en sund tillväxt i vår region. En snabb titt i backspegeln påminner om en rörig och lite turbulent tid med oklar politisk ledning, omval, fortsatt oklar ledning och ett globalt ekonomiskt osäkert läge. Det är viktigt att ha en backspegel, att inte glömma bort det som varit. Men det finns en anledning till att vindrutan är större. Allianspartierna i Västra Götalandsregionen har tillsammans presenterat ett 25-tal konkreta förslag inom akutsjukvården. Vi prioriterar i budgeten dessa åtgärder för att säkerställa att regionen lever upp till en väl fungerande akutsjukvård. Budget innehåller även ökade resurser till en ny agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen. Kristdemokraterna vill göra Västra Götalandsregionen till den bästa och tryggaste regionen för barn och unga att växa upp i. Barnen är inte bara vårt ansvar. De är också vår framtid. Satsningar på barn och ungas hälsa är investeringar för framtiden. Det finns ett antal stora utmaningar som vi måste ta på största allvar redan nu för att kunna säkra en god välfärd med en trygg och säker sjukvård i framtiden. Många av välfärdssjukdomarna ökar, övervikt och fetma blir allt vanligare, den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar utgör ett allvarligt problem utan ljusning i sikte, patientsäkerheten är så bristfällig att ungefär var tionde säng på sjukhus upptas av någon som skadats i vården. Det är långsiktigt kostsamt att inte satsa på förebyggande insatser. Det är dyrt och ineffektivt att ge bristfällig vård. Att vårda patienter i korridorer. Att inte ha plats och resurser för personer som lider av psykisk ohälsa och sjukdom. Att inte ta ett helhetsgrepp om personer med komplexa vårdbehov. Vi har inte råd att låta bli att investera i framtiden. Kristdemokraterna vill införa en hälsodagbok på nätet. Vi vill i samarbete med skola och idrottsrörelsen sätta barn och ungdomar i rörelse och vi vill att Västra Götalandsregionen ska utforma en kampanj för ökad patientsäkerhet för att rädda liv. Det är inte trots kristider, utan på grund av kristider, vi måste göra seriösa satsningar på kvalitetshöjande arbete, på barn och ungas hälsa, på hälsofrämjande insatser och på att skapa en effektiv och funktionell organisation. Det är också med barns och ungas uppväxtvillkor i fokus som Kristdemokraterna vill prioritera barnoch ungdomskulturen. Vi vill låta alla ungdomar i årskurs åtta få chansen att njuta av en högklassig kulturupplevelse. Vi vill också utveckla fritidskortet till att omfatta fler så att regionens unga invånare gör till vana att resa tillsammans. Kristdemokraternas budget syftar till att särskilt bidra till goda uppväxtvillkor för barn och unga. Det här är en budget för framtiden! Monica Selin GRUPPLEDARE 3 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

4 Innehållsförteckning En region för god uppväxt och sund tillväxt 3 Kultur för alla 7 Rätt till rätt vård 8 Trygg vård och värdigt omhändertagande 10 En välorganiserad vård 12 När själen blir sjuk 21 Friska tänder 23 Tillväxt och utveckling 24 En region för alla 27 När vi reser tillsammans 28 En attraktiv arbetsgivare 30 Ekonomiska förutsättningar 31 Regionbidrag 33 Resultaträkning 34 Balansräkning 35 Förslag till beslut: 36 4 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

5 Att främja hälsa och förebygga sjukdom Om man kan förhindra att människor blir sjuka kan man bespara sjukvården stora kostnader. Men framförallt kan man bespara människor onödigt lidande. Antalet hälsofrämjande sjukhus ska öka. Vårdcentraler ska uppmuntras att ta större förebyggande ansvar genom hälsocertifiering. Förutsättningar för en god hälsa skiljer sig mellan olika delar av Västra Götaland, mellan olika socioekonomiska grupper och mellan kvinnor och män. Jämlika och jämställda livsvillkor har betydelse för en god hälsa precis som möjligheten att kunna vara delaktig och påverka sin situation. Tillgång till sociala nätverk och mötesplatser skapar möjligheter till delaktighet, engagemang och handlingskraft. Vårdcentralerna kan därför också fungera som informationsbas för att hjälpa människor att hitta hälsofrämjande stöd i exempelvis friskvårdsatsningar, motionsgrupper, samtalsgrupper och annat som erbjuds av frivilligorganisationer och av sin kommun. Alla ska erbjudas hälsosamtal inom primärvården. Primärvården ska ha ett bättre samarbete med organisationer och kommunerna. En av våra absolut största utmaningar när det gäller hälsa och välbefinnande i framtiden finner vi i den ökande barnfetman. Problemet med övervikt hos barn riskerar att leda till allvarligt försämrad folkhälsa i framtiden. Utöver typiska välfärdssjukdomar vet vi också att fetma och övervikt ofta följs av psykisk ohälsa och socialt lidande. Det berömda Bunkefloprojektet har genom samverkan mellan kommun, idrottsföreningar och forskning med framgång arbetat för ökad fysisk aktivitet i grundskolan. I denna typ av arbete kan även regionen och sjukvården spela en stor roll. Västra Götalandsregionen ska med inspiration från Bunkefloprojektet söka samverkan med regionens kommuner för att sätta barn och ungdomar i rörelse. 5 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

6 Många människor känner idag osäkerhet kring sin och sina barns hälsa och söker därför vård i situationer när det skulle räcka med god rådgivning och bättre kunskap. Egenvårdsguiden ska få genomslag och nå en majoritet av hushållen via webben eller i bokform. Sjukvårdsrådgivningen måste utvecklas och bli ännu mer tillgänglig. I arbetet med att förbättra folkhälsan behövs redskap och metoder som kan hjälpa och motivera människor att uppnå eller upprätthålla en hälsosam livsstil. Ett sådant redskap kan vara en tjänst som erbjuder människor att fylla i uppgifter om livsstil och upplevd hälsa för att ta ett helhetsgrepp om en persons hälsoprofil och ge goda råd om livsstilsförbättringar. Västra Götalandsregionen ska erbjuda en tjänst med frivillig hälsodagbok för regionens invånare. Ersättningssystemet inom sjukvården måste bättre stimulera det förebyggande arbetet så att det blir mer lönsamt att hålla sina patienter så friska som möjligt. Incitamenten för sjukvården att arbeta hälsoförebyggande ska öka. Familjens livssituation är betydelsefull för varje barns uppväxtvillkor och framtid. Därför ska familjen ges förutsättningar att vara barnets främsta resurs. Genom att skapa samlade resurscentra bestående av primärvård, mödravård, barnavård, öppen förskola med föräldrastöd samt icke myndighetsutövande socialtjänst kan man skapa förutsättningar för ett starkt mobiliserat stöd till föräldrar att hantera den ibland så svåra föräldrarollen. Det ska finnas minst en familjecentral i varje kommun eller närvårdsområde. Ett allvarligt problem, inte minst bland ungdomar, är bruket av tobak, alkohol, narkotika eller andra droger som utgör ett mycket stort hot för folkhälsan. Användning av tobak, alkohol, narkotika och dopingpreparat ska minska. Frågor om tobak-, alkohol-, och narkotikabruk ska vara självklara i mötet mellan vårdpersonal och patient. Under senare år har många undersökningar visat på att spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar har ökat kraftigt. Ungdomsmottagningarna måste därför stå för en hög tillgänglighet, nå ut med information om vikten av att skydda sig vid sexuellt umgänge samt utveckla sitt samarbete med elevhälsovården. Spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar ska minska. Antalet oönskade graviditeter ska minska. 6 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

7 Kultur för alla Alla regionens invånare ska ha rätt till ett rikt och varierat kulturutbud. Frågor som rör fördelning, utbud och tillgänglighet inom hela regionen ska därför prioriteras i kulturnämndens budget. De regionala institutionerna ska aktivt verka för att nå ut till alla invånare i regionen. Kulturen ska finnas med som en naturlig del i barns och ungdomars liv och uppväxt. Regionens kulturverksamheter har en viktig uppgift i att samverka med skolan för att förmedla kulturupplevelser även till de barn som inte får denna möjlighet hemifrån. Ett införande av ett kulturpass skulle kunna underlätta tillgången till kultur genom speciella erbjudanden och samordning med kollektivtrafiken. Barn- och ungdomskultur ska ha en särställning inom regionens kultur. Alla ungdomar i årskurs 8 ska erbjudas gratis föreställning med Göteborgsoperan eller med Göteborgssymfonikerna. Regionen ska införa ett kulturpass för att underlätta tillgång av kultur. Vår region har med sitt rika kultur- och naturliv goda möjligheter att locka turister. En programutveckling pågår för att utveckla turismen inom dessa områden. Västra Götaland ska vara Nordens mest kända natur- och kulturdestination. Kulturen bidrar till att vi känner oss hela som människor och flera undersökningar har på senare tid visat på kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande. Kulturupplevelser som främjar hälsan ska prioriteras i regionen. Regionen ska aktivt stödja forskning kring kulturens betydelse för hälsan. Regionen ska utveckla ett koncept för förskrivning av kultur på recept Amatörkultur utgör ett positivt och utvecklande inslag i regionen. För att uppmuntra kulturellt skapande ska ett amatörkulturpris inrättas i regionen. 7 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

8 Rätt till rätt vård Patienternas rätt till valfrihet och inflytande ska förbättras bland annat genom öppen information om vårdens kvalitet. Kristdemokraterna vill förstärka och utveckla Sjukvårdsrådgivningens funktion för att uppnå ökad trygghet och tillgänglighet. Regionens invånare ska ha kunskap om vilka rättigheter de har som patienter. De principer som ligger till grund för regionens prioriteringar inom hälso- och sjukvården är människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Regionens invånare ska ha kunskap om hälso- och sjukvårdens prioriteringar. Arbetet med prioriteringarna måste utvecklas och utgöra en ständigt pågående process. En konsekvens av ovan nämnda principer ska ge alla personer likvärdig rätt till vård baserad på vars och ens behov. Vård av gömda och papperslösa flyktingar ska ges på lika villkor som för övriga befolkningen. Vården ska anpassas så att även hemlösa personer får sina vårdbehov tillgodosedda. Den första oktober 2009 startades VG primärvård, Västra Götalandsregionens vårdvalsmodell. Grundtankarna med VG Primärvård är att ge patienterna och invånarna en starkare ställning och större inflytande i vården, bredda vårdutbudet och förbättra vårdens kvalitet. För att ytterligare stärka patientens ställning och ge större möjlighet att välja vårdgivare föreslås att vårdvalet utökas till att gälla all öppenvård. Kristdemokraterna vill skärpa vårdgarantin och garantera tid hos specialist inom en månad samt att vårdgarantin även ska inkludera tid för utredning. Arbetet med garantitider inom akutsjukvården måste fortgå och följas upp. Dessutom måste redovisningen av behandling efter upptäckt cancer skärpas för att möjliggöra uppföljning av garantitiderna inom cancervården. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. 8 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

9 Att korta väntetiderna i vården är sedan flera år en prioriterad fråga i Västra Götalandsregionen. Antalet väntande patienter över garantitiderna i vårdgarantin har fortsatt att minska. Den nu gällande vårdgarantin är ett delmål mot en vård utan köer. I takt med att delmålet uppnåtts måste regionen utarbeta nya delmål för att nå visionen om en vård av hög kvalitet och utan köer. Sjukvården i Västra Götaland ska vara lättillgänglig och köfri. På tio år har mer än var femte vårdplats försvunnit i Västra Götalandsregionen. Inom geriatriken (åldrandets sjukdomar) har 58 procent av platserna försvunnit. Samtidigt står vi inför en utveckling med ökat behov hos en växande grupp äldre. Varje dag vårdas patienter i korridorer och sköljrum på regionens sjukhus, eller utlokaliserade på avdelningar där den rätta kompetensen saknas. Det är ineffektivt att bedriva vård med överbeläggningar eftersom det leder till längre vårdtider och ökad risk för patienten att skadas i vården. Antalet vårdplatser på sjukhusen ska motsvara behovet av slutenvård. Inför en vårdplatsgaranti som ger varje patient rätt till en säng på rätt klinik med rätt kompetens. Det är alltför vanligt att patienter skickas hem med ett recept utan att effekten av detta följs upp. Därför behövs en mer långsiktig uppföljning och en större öppenhet från sjukvårdens sida att i samråd med apotekare och patient pröva vägar för nedtrappning och utfasning av läkemedel. Det ska finnas bindande rutiner för uppföljande kontakt mellan läkare och patient efter utskrivning av läkemedel. Behandlingsmetod ska utformas i dialog mellan läkare, apotekare och patient med utrymme för information om biverkningar, eventuella alternativ till läkemedel samt stöd för nedtrappning och utfasning. I en region där människan får vård efter behov ska den enskildes behov stå i fokus. För att detta ska vara möjligt måste både män och kvinnor inkluderas vid exempelvis klinisk läkemedelsprövning och satsningar måste göras på forskning kring kvinnospecifika sjukdomar. Forskning gällande kvinnotypiska symptom, sjukdomar och könsspecifika analyser av forskningsmaterial ska utökas. Eftersom olika personer påverkas olika av läkemedel är det inte enbart ur ett könsperspektiv viktigt att verka för att behandling och medicinering individanpassas. På samma sätt som glasögon och tandställningar provas ut för den enskilde bör man också bli bättre på att prova ut och måttbeställa medicin och kombinationer av medicin för den enskilde utifrån hur just denne svarar på olika läkemedel. Forskning gällande individanpassad vård, behandling och medicinering ska utökas. 9 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

10 Trygg vård och värdigt omhändertagande En framgångrik och effektiv sjukvård förutsätter att det är tryggt att vara patient. Frågor som rör säkerhet, hygien, värdighet och trivsel är av stor betydelse för regionens möjlighet att bedriva en god vård. Varje år skadas i Sverige omkring patienter och dör till följd av felbehandlingar och olyckshändelser i vården. Förutom de drabbades lidande innebär detta extra vårddygn till en kostnad av fem miljarder kronor. Man räknar med att var tionde bädd i sjukvården upptas av en patient som skadats i vården. Regeringen har gjort stora satsningar på att sporra landstingen till att arbeta förebyggande för att minska vårdskadorna. I flera andra länder har man med framgång arbetat med stora säkerhetskampanjer. I USA påbörjades redan lives Campaign följd av 5 Million Lives Campaign. Under 2009 avslutades i Danmark en två år lång framgångsrik patientsäkerhetskampanj under parollen Operation Life. Kristdemokraterna vill att Västra Götalandsregionen ska kunna erbjuda Sveriges säkraste vård. Därför vill vi se en regionomfattande patientsäkerhetskampanj som ska sätta patientsäkerheten högt på dagordningen och inpränta goda och säkra rutiner inom regionens samtliga vårdinstitutioner. Kvalitetsbristerna i vården ska minska genom ett aktivt förebyggande arbete byggt på ständiga förbättringar i processer och arbetsutförande. Ta fram en regionomfattande patientsäkerhetskampanj byggd på klara steg för ökad patientsäkerhet och med tydliga målsättningar i syfte att bespara kostnader, lidande och att rädda liv. Uppemot 30 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag beror på läkemedelsbiverkningar. För patienter som använder mer än två läkemedel ska en obligatorisk läkemedelsgenomgång göras med patient, läkare, farmaceut och eventuell anhörig. Foto: 10 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

11 Enligt en rapport från Socialstyrelsen överstiger den samlade och direkta vårdkostnaden för alla sjukhusinfektioner 3,7 miljarder kronor. Det viktigaste och samtidigt enklaste metoden att förhindra smitta mellan patienter och mellan personal och patienter är att vara noga med handhygienen. Kristdemokraterna vill att behållare med alkoholbaserat desinfektionsmedel ska göras tillgängliga vid entréer och sängar på regionens sjukhus. Ett sätt att spara pengar har inom många verksamheter varit att dra ned på städning. På många vårdavdelningar samsas många patienter om några få toaletter och det finns gott om exempel på berättelser om patienter som vid toalettbesök fått börja med att göra rent toaletten. Bristfälliga städrutiner och skitiga toaletter utgör ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Kristdemokraterna vill upprätta tydliga och patientsäkra minimikrav för städning och renhållning på regionens sjukhus. Att kosten är viktig för människors hälsa och välbefinnande är väl känt. Därför borde också den mat som erbjuds patienter på våra sjukhus kännetecknas av kvalitet. Ett system som går ut på att patienten får beställa mat utifrån en meny som tillagas när beställningen görs och levereras när patienten känner aptit och önskar äta har visat sig leda till betydligt mindre spill och till nöjdare patienter. Utforma och inför ett à la carte system med lokala kök för sjukhusmaten i regionen. Människor som är i behov av vård upplever sig ofta utsatta och i underläge. I händerna på andra människors kunskap, kompetens och dagsform kan vem som helst känna sig osäker och olustig. Klagomålen på vården till patientnämnderna har ökat med 33 procent jämfört med förra året. Exempel talar om inlagda patienter som inte fått duscha på nio dagar. Bemötandet i sjukvården är därför jätteviktigt. Utforma en värdegrund i vården. Alla ska oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etniskt ursprung, trostillhörighet eller inkomst bemötas och behandlas värdigt. Vården vid livets slut måste präglas av värdighet, omtanke och respekt för patienten. Vården ska organiseras så att det blir naturligt för anhöriga att vara tillsammans med patienten den sista tiden. Eftersom många lever ensamma måste också vårdpersonalen ha tid att vara hos patienten. Ingen ska behöva dö i ensamhet. Utvecklingen av den palliativa vården och vård i livets slutskede ska ske utifrån patientens och anhörigas behov och önskemål. Många patienter upplever att de inte får tillräckligt med information i samband med läkarbesök och behandling. Det är inte bara en patientsäkerhetsfråga utan även en fråga om värdighet och respekt att varje patient ges tid för att få frågor besvarade och för att kunna skaffa sig kunskap om sin hälsostatus och eventuell behandling. Avlasta läkarna administrativa rutiner för att öka läkarnas patienttid. 11 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

12 En välorganiserad vård Kristdemokraterna vill ta fram en värdegrund som i enlighet med Leanfilosofin skall leda till minimerat slöseri och en förbättringskultur som strävar efter jämna flöden och engagerad och involverad personal. Huvudsyftet är att öka värdet för patienterna. Regionens hälso- och sjukvård ska utvecklas med hjälp av Lean. Etiken ska ha en tydlig och central roll i Västra Götalandsregionens värdegrund. För att engagera personalen i förbättringsarbetet och nå framgång i att öka värdet och minska slöseriet för patienterna måste ett hälsoekonomiskt tänkande uppmuntras. Sjukvårdens personal ska erbjudas fortbildning i hälsoekonomi. Med mindre sjukhusenheter blir det lättare för personalen att följa patienten, ta ett övergripande medicinskt ansvar och samarbeta med andra vårdgivare. Sjukhusen ska bestå av mindre och självständiga administrativa enheter. De enskilda cheferna måste ges reellt ansvar för både verksamhet och ekonomi för att skapa tydlig styrning och budgetkontroll. Vid behov av slutenvård för multisjuka och äldre patienter bör vårdcentralerna ha kanaler för direktkontakt med medicinavdelningar dit patienterna kan tas in utan att behöva passera akuten. Det ska finnas effektiva rutiner för inläggningar av multisjuka och äldre patienter. Antalet vårdplatser har minskat kraftigt under senare år i hela Sverige. Detta har lett till överbeläggningar som i sin tur leder till längre vårdtider. Det är kostsamt och ineffektivt att bedriva vård med överbeläggningar. Antalet vårdplatser måste stå i proportion till behovet av slutenvård och därför ska en vårdplatsgaranti införas. Sveriges kommuner och landsting föreslår i en rapport att, utifrån de äldres behov och lokala förutsättningar, träffa övergripande samverkansavtal och lokala överenskommelser mellan kommuner och landsting. Dessutom föreslås att samarbetet mellan sjukhusens läkare och primärvårdens läkare, särskilt inom geriatrik och psykiatri, ska bli bättre organiserat. Samarbete mellan kommuner och region gällande vård och omsorg för äldre ska förbättras. Läkarnärvaro på äldreboenden skall utvecklas i samverkan mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Äldre personer och deras anhöriga ska genom införande av äldrelots få hjälp att hitta rätt i samordningen mellan sjukhus, vårdcentraler och äldreomsorg. Genom att inrätta vårdteam kan man göra vården nära och tillgänglig för personer med särskilda behov som har svårt att ta sig till vårdcentral. Sådana vårdteam bör vara specialiserade inom framförallt rehabilitering, palliativ vård och demensvård. Regionen ska i samverkan med kommunerna erbjuda nära och personlig vård med hjälp av vårdteam. Utveckla möjligheterna för läkare att göra hembesök. 12 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

13 Sjukvården måste bli bättre på att tillvarata goda idéer från personalen och att lära av varandra inom regionen. Därför måste goda exempel på arbetssätt och rutiner göras tillgängliga för andra. Personalens och olika vårdenheters goda idéer bör samlas i en central idébank i regionen. En viktig del i förbättringsarbetet är öppna jämförelser. Västra Götalandsregionen måste dock bli bättre på att utveckla jämförelserna inom regionen. Arbetet med öppna jämförelser ska utvecklas. Varje läkare och apotek måste kunna ha tillgång till en samlad journal över varje patient i ett enhetligt system oavsett nivå för att undvika felmedicinering och problem med svåra biverkningar. Västra Götaland ska vara pådrivande i framtagandet av den nationella IT-strategin. Genom att koppla samman journaler och vårdprogram för särskilda diagnoser kan en läkare se vilka undersökningar som gjorts och vilka som i enlighet med vårdprogrammen bör göras. Detta skulle kunna öka vårdprogrammens genomslag och ge patienterna en säkrare och mer likvärdig vård. Västra Götalandsregionen ska verka för större genomslag för nationella vårdprogram och lösningar som ger relevant information om den enskilde patienten och dennes eventuella diagnos mer överblickbar. Kristdemokraterna vill utveckla arbetet med nationella vårdprogram för de stora diagnosgrupperna och uppnå ökad disciplin inom hela vårdkedjan när det gäller att följa vårdprogram. Den medicinska säkerheten för patienter med komplexa vårdbehov och parallella vårdprogram måste särskilt värnas. Det ska finnas en tydlig koppling mellan ersättningssystem och vårdprogram. Närsjukvården inkluderar begränsad akutvård och behandling av de vanligaste sjukdomarna. Huvudsyftet med en förstärkt närsjukvård är att kunna erbjuda bred och kvalificerad sjukvård så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som man frigör resurser inom länssjukvården, där det idag fortfarande är stora problem med köer inom vissa specialiteter. Närsjukvården ska utvecklas med hänsyn till de stora behovsgrupperna i hela regionen. Satsa på de små sjukhusen för att utveckla närsjukvården och rehabilitering. Inom sjukvården verkar idag frivilligorganisationer som till exempel Röda Korset. Genom att personer får hjälp och stöd via volontärer uppnås både en förhöjd livskvalitet och ett nödvändigt stöd under en kortare eller längre period och därför ska volontärverksamhet uppmuntras. Resurser som finns bland frivilligorganisationer och volontärer ska tillvaratas. 13 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

14 När behovet är akut Sjukvårdsrådgivningen fyller en mycket viktig funktion för att ge råd till invånarna vid misstanke om sjukdom eller skada. Sjukvårdsrådgivningen har också i uppgift att slussa patienter till rätt vårdnivå och i vissa fall också kunna erbjuda möjlighet att boka tider till vårdcentraler och jourcentraler konceptet är mer än bara möjligheten att ringa 1177 för att få sjukvårdsrådgivning är också information och e-tjänster om hälso-och sjukvård på nätet via 1177.se och 1177 Egenvårdsguiden som är en bok om vad man kan göra själv för att lindra lättare besvär. Samla dagens fyra sjukvårdsrådgivningar på telefon i regionen i en gemensam organisation. Integrera alla delar av 1177-konceptet i den gemensamma organisationen. Öka resurserna till Sjukvårdsrådgivningen så att vi kan nå måluppfyllelse till de fastställa måltalen för Organisera en särskild barnlinje inom Sjukvårdsrådgivningen. Öka möjligheten att växeltjänstgöra som rådgivningssköterska och som sjuksköterska i vården för ökad kompetensutveckling. Utreda förutsättningarna för att lägga ut telefonsvarsfunktionen i 1177 på en annan utförare. Ambulansorganisationen är en nyckelresurs i den akuta vårdkedjan och har varit i stark förändring under de senaste åren. Kompetensen i ambulanserna har stärkts och varje ambulans är idag bemannad av minst en sjuksköterska. Denna kompetenshöjning har också skapat förutsättningar för att höja ambulanssjukvårdens medicintekniska standard för att kunna ge mer vård på plats och avancerade vårdinsatser på väg till sjukhus. Ambulanssjukvårdens nya roll har också gett förutsättningar för utveckling av vårdkedjorna. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har varit nationellt ledande för att utveckla nya så kallade direktspår där patienter bedöms i ambulans och därför kan föras direkt till rätt vårdinstans utan att passera akuten. Anpassa storleken på ambulansorganisationen så att vi kan nå måluppfyllelse till de fastställda måltalen för ambulanssjukvården i alla delar av regionen. Utveckla gemensamma funktioner i ambulanssjukvården genom att inrätta ett regiongemensamt kunskapscentrum och en gemensam ledningsfunktion för utveckling av framtidens ambulanssjukvård och samordning av regionens fem ambulansorganisationer. Träffa IVPA-avtal, utifrån lokala behov, med alla kommuners räddningstjänster om samarbete I Väntan På Ambulans för att stärka de primära insatserna på plats. Införa de i regionen utvecklade direktspåren från ambulans till sjukhus så att de tillämpas vid alla regionens akutsjukhus. Förstärk ambulanshelikoptern med en kuvös för att möjliggöra transporter av för tidigt födda barn. Utred behovet av och de ekonomiska förutsättningarna för att införskaffa en extra ambulanshelikopter för hela eller delar av året till Västra Götalandsregionen. Sjukhusens akutmottagningar är den vanligaste ingången till länssjukvården. Varje år söker sig tals patienter till regionens akutmottagningar för att få vård. Allvarlighetsgraden varierar från de allra mest akuta traumafallen efter stora olyckor till enklare åkommor och blesyrer som inte alltid behöver länssjukvårdens resurser och kompetens. Logiken på en akutmottagning är att den patient med störst behov av vård ska få vård först oavsett när man anlänt till akutmottagningen. 14 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

15 Det leder i sin tur till att vissa patienter kan få vänta länge innan de blir undersökta och får behandling, även mycket gamla patienter med flera sjukdomar om deras tillstånd är förhållandevis stabilt. Fullfölj och intensifiera arbetet med att förbättra informationen till väntande patienter och förstärka servicenivån i övrigt. Avsätta särskilda resurser för att stödja sjukhusen i deras arbete med att få en bättre logistik i arbetet på akutmottagningarna. Säkerställa akutmottagningarnas tillgång till diagnostik som lab och röntgen för ett snabbare omhändertagande. Ta vara på det utvecklingsarbete som nu sker på regionens olika akutmottagningar i syfte att sprida förbättringsarbete mellan sjukhusen. Öka resurserna till sjukhusen för att kunna öka läkarbemanningen vid akutmottagningarna så att regionens fastställda måltal kan uppfyllas. Intensifiera arbetet med att utveckla akutläkarkonceptet för att få fler läkare som har akutmottagningen som sin ordinarie arbetsplats. Överväga inrättande av särskilda barnakuter vid de större akutsjukhusen i regionen. En viktig faktor för att undvika att patienter behöver tillbringa mer tid än nödvändigt på sjukhusens akutmottagningar är att de patienter som efter bedömning, utredning och behandling på akutmottagningen behöver fortsatt vård på sjukhuset också har tillgång till vårdplatser. Allt för ofta får personal ägna allt för mycket tid till att leta vårdplatser, och personalen på akutmottagningar får därför också ägna allt för mycket tid att fortsätta att vårda patienter som är färdigbehandlade på akutmottagningen istället för att ta hand om nytillkomna patienter. Avsätta särskilda resurser för att kunna öka antalet vårdplatser och därmed minska problemet med överbeläggningar på regionens sjukhus. Intensifiera arbetet med mer långsiktiga åtgärder för att använda vårdplatserna så effektivt som möjligt. Få fram regiongemensamma definitioner av överbeläggningar och vårdplatser för att kunna formulera relevanta måltal också för vårdplatstillgången. 15 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

16 Fler patienter måste i framtiden kunna få hjälp på andra sätt i hälso-och sjukvården än att nödvändigtvis behöva åka in till akutmottagningarna när hälsan sviktar. Allt för ofta får akutmottagningarna ta emot patienter som hade kunnat få ett bättre omhändertagande på ett annat sätt i Västra Götalandsregionens hälso-och sjukvård. Vårdsamverkan, mobila team, öppen retur, mångbesökare, särskilda äldreavdelningar och hembesök är exempel på aktiviteter som de senaste åren har börjat utvecklas i Västra Götalandsregionen och som har dubbla syften. Vi tror att hälso-och sjukvården de närmaste åren måste söka fler vägar till samarbete mellan olika sjukvårdshuvudmän och utveckla nya former för att möta patienternas vårdbehov direkt utan att passera sjukhusens akutmottagningar. Fördjupa samverkan med den kommunala hälso-och sjukvården för att gemensamt använda våra resurser mer effektivt och ge bättre hjälp till oftast äldre och vårdbehövande patienter. Utveckla den av regionfullmäktige beslutade mångbesökarmodellen för ett bättre omhändertagande av dem som behöver sjukvård ofta. Förstärka möjligheterna för främst de sköraste patienterna att kunna få hembesök av läkare eller sjuksköterska från i första hand primärvården. 16 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

17 Barns och ungas hälsa Sverige var ett av de första länderna att skriva under och sedan ratificera Barnkonventionen. Det är viktigt att konventionen får praktisk betydelse och att kunskapen om bans rättigheter ökar. I december 2010 antog riksdagen en Strategi för barns rättigheter som syftar till att förstärka medvetenheten om barns rätt till skydd och inflytande. Strategin handlar om att barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem och att de ska få kunskap om sina rättigheter och vad rättigheterna innebär i praktiken. Strategin går också ut på att föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap och att beslutsfattare och olika yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i sina verksamheter. Denna strategi omfattar även kommuner, regioner och landsting och det är angeläget att Västra Götalandsregionen arbetar utifrån den. Västra Götalandsregionen har ett ansvar för att barnperspektivet tas upp på ett planerat och systematiskt sätt i planering och i dialog med verksamheterna. Barnkonventionens principer ska beaktas vid all planering och samverkan bör även ske med barn och unga. Ett viktigt område handlar också om att barn kan vara anhöriga förutom att barn själva är i behov av vård. Den kartläggning av behovet av kompetensutveckling som gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har bland annat identifierat vårdpersonal som en prioriterad grupp. En handlingsplan för barn och unga ska utarbetas för Västra Götalandsregionen. Kristdemokraterna menar att regionen bör genomföra en årlig uppföljning och revidering av de verksamheter som kommit i kontakt med barn och familjer. En sådan uppföljning bör granska hur man lyckats samverka med olika verksamheter som möter barn och unga och vad som har ingått i regionens repertoar av insatser under det gångna året. En uppföljning bör också beskriva vilket evidensstöd som finns för de insatser som används och vilket resultat som har uppnåtts. Intressant är också vilka insatser som bör ges som generell insats, till exempel för att förbättra folkhälsan, och vilka insatser som bör ges riktat i det enskilda fallet. I en sådan uppföljning bör även ingå frågan om vad som kan läggas till av nya metoder och insatser för att ytterligare bredda och spetsa regionens möjligheter att bistå barn och familjer. Västra Götalandsregionen ska följa upp det viktiga arbetet med barn- och ungdomsperspektivet i årligen återkommande barnbokslut. För att blivande föräldrar och, så småningom, de nyfödda invånarna ska kunna få en så bra start som möjligt tillsammans är det viktigt att förlossningsvården är lyhörd för föräldrarnas behov och att den nya familjen ges möjlighet att vara tillsammans de första dygnen. Alla blivande föräldrar ska erbjudas en trygg förlossningsvård utifrån den enskildes behov. BB-vård i hemmet ska erbjudas alla som önskar. Genom att slå ihop förlossningsvård och BB kan man lättare ta ett helhetsgrepp om varje unik mor och nyfödd. Även den specialistvård som ibland behövs för barnet bör finnas samlad kring den vårdbehövande personen. Alla avdelningar som rör förlossning, vård för nyfödda och barn skall samlas i sammanhängande enheter. 17 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

18 Shaken baby syndrome kan uppstå när ett spädbarn skakas kraftigt och är den näst vanligast dödsorsaken hos barn under sex månader. Skadorna leder ofta till neurologiska skador och i värsta fall till döden. Vårdpersonalen ska ha kunskap och rutiner som gör det lättare att upptäcka spädbarnsmisshandel tidigt. Vid allvarlig misshandel kan rätt diagnos och utredning vara av livsavgörande betydelse. I Uppsala pågår arbetet med att inrätta ett så kallat barnskyddsteam som ska kopplas till akademiska sjukhuset och ha i uppgift att underlätta och höja kvaliteten på medicinska utredningar i samband med misstänkt misshandel och sexuella övergrepp. Inrätta ett regionalt barnskyddsteam som får i uppgift att fungera som en resurs för samhället och rättsväsendets behov av särskild barnmedicinsk kompetens. Barn till föräldrar som lider av psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom är en grupp som ofta glöms bort. Barn till psykiskt sjuka föräldrar kan tvingas hantera djup oro och stor utsatthet på alldeles egen hand. Så ska det naturligtvis inte behöva vara. Därför är det så viktigt att sjukvården i kontakt med vuxna som lider av psykisk ohälsa och sjukdom omedelbart utröner om det finns barn i personens omedelbara omgivning. Etablera en barnombudsfunktion på regionens samtliga sjukhus med ansvar för barn till vuxna som lider av psykisk ohälsa och sjukdom. Ungdomsmottagningarna måste bli bättre på att ta ett helhetsansvar för ungdomars hälsa genom att ta hänsyn till riskbeteenden, livsstil och, inte minst, de ungas psykiska hälsa genom att erbjuda psykologstöd och psykiatrisk kompetens. Ungdomsmottagningarna måste ha flexibla öppettider och telefontider för att öka tillgängligheten. Ungdomsmottagningarnas ansvar och tillgänglighet ska öka. Internet är en självklar kanal för att kommunicera med unga. Som motvikt till många mindre seriösa webbsajter med hälsoinformation, bör också regionen med ett stort mått av kunskap och förtroende som saklig informationsbärare vara aktivt på Internet. I Stockholm arbetar man med Unga Vårdguiden som ska fungera som en egen portal om sjukvård och hälsa för unga på nätet. Genom Unga Vårdguiden kan ungdomar få svar på alla sina frågor om vård, kropp, själ och hälsa. Skapa en vårdportal för ungdomar på Internet. Internets anonymitet skapar också förutsättningar för destruktiv kommunikation mellan människor som slipper mötas öga mot öga. Det finns många exempel på självmordssajter och självskadesajter som erbjuder tips på självmordsmetoder och självsvältsuppmuntran. Eftersom det är av oerhörd vikt vem en person i ett desperat tillstånd råkar på och får kontakt med skulle till exempel psykologer och psykiatrisjuksköterskor kunna göra stor nytta om de gavs möjlighet att möta ungdomar som överväger att ta sitt liv på nätet. Kristdemokraterna föreslår att Västra Götalandsregionen ska ta initiativ till ett nationellt samarbete mellan landstingen för att skapa en närvaro av professionell personal på självmordssajter och självskadesajter på Internet. 18 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

19 Elevhälsovården är ofta den första kontakten unga människor med psykiska problem har med vården. En viktig förutsättning för att elevhälsovården, som är ett kommunalt ansvar och sker på plats i skolorna, ska kunna uppfylla sitt mål är samarbete med landstingets hälso- och sjukvård. Västra Götalandsregionen ska utveckla ett informations- och kompetenscenter för elevhälsovården, riktat både till de som arbetar inom elevhälsovården som hjälp att utbilda övrig skolpersonal i frågor kring vård och hälsa hos yngre. Möjligheten att inrätta särskilda team av vårdpersonal med kompetens kring vård och hälsa hos yngre som på olika sätt kan stötta elevhälsovården med förebyggande arbete eller vid belastningar ska utredas. Sjukvårdsrådgivningen är en viktig informationskanal mellan hälso- och sjukvården och allmänheten. Många samtal till Sjukvårdsrådgivningen rör barn och barns sjukdomar. Det handlar kanske framförallt om föräldrar som är oroliga och vill få svar, men också unga som mår dåligt men inte vet vart de ska vända sig. Organisera en särskild barnlinje med särskild kompetens att ta hand om och ge råd till såväl föräldrar som unga patienter. Barn och ungdomspsykatrin (BUP) har under de senaste åren genomgått stora förändringar där flera slutenvårdsplatser för unga med psykiska sjukdomar har tagits bort. Vi vill säkerställa att alla unga som mår psykiskt dåligt får en individuellt anpassad vård och att detta är ett prioriterat område i Västra Götalandsregionen. Hela regionen ska klara vårdgarantin som garanterar ett första besök på BUP inom 30 dagar. Freda BUP från besparingar. Om man av medicinska skäl behöver ändra i verksamheter måste det säkerställas att de berörda patienterna får en likvärdig eller bättre vård någon annanstans inom sjukvården. 19 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

20 Om psykisk ohälsa kan åtgärdas tidigt eller till och med förebyggas sparas såväl mänskligt lidande som resurser inom sjukvården. Det är därför viktigt att satsa på förebyggande arbete inom särskilda riskgrupper, till exempel barn till missbrukare, psykiskt sjuka och barn till döende föräldrar. Utforma uppsökande verksamhet, stödverksamhet men också exempelvis utbildningsinsatser för vårdpersonal för att tidigt upptäcka barn i riskgrupper. Vid ungdomsmottagningarna kan man tidigt upptäcka och möta ungdomar med psykiska och psykosociala problem. Därför är det viktigt att där finns en bred kompetens och att de har öppettider och är tillgängliga på alla sätt så att det passar ungdomar. Öka öppettiderna på ungdomsmottagningarna så att det är möjligt att komma på obokade besök vid tider som är anpassade till tjejer och killars skolgång, arbete och fritidsvanor. Vid mottagningarna ska det finnas kompetens som kan ge råd, stöd och personer som kan lotsa ungdomar vidare till andra vårdgivare när det behövs. Utveckla den psykosociala kompetensen vid ungdomsmottagningarna och samordna medicinsk, psykosocial och barn och ungdomspsykiatrisk kompetens vid ungdomsmottagningarna. När barn och ungdomar drabbas av svåra obotliga sjukdomar krävs särskilda insatser från sjukvårdens sida för att möta de behov av vård, omsorg och stöd som uppstår inför och i livets slutskede hos både det sjuka barnet och dennes anhöriga. Obotligt sjuka och döende barn och ungdomar skall erbjudas särskild hospicevård. 20 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

21 När själen blir sjuk Många personer i behov av psykiatrisk vård upplever att det är svårt att komma intill och få den vård man behöver. Psykiatrin är en av de sektorer som lider svårast av otydliga ansvarsfördelningar och alltför många patienter bollas fram och tillbaka mellan olika vårdnivåer. Dessutom drabbar bristerna inom psykiatrin en patientgrupp som har extra svårt att göra sig hörd och kräva den vård de måste ha rätt till. Läkarbristen inom psykiatrin, särskilt barn- och ungdomspsykiatrin, är akut. Bara var tredje besök på barn- och ungdomspsykiatrin innebär att patienten får träffa läkare. Gör psykiatrin till en framtidsbransch och underlätta rekrytering av specialistutbildad personal genom ökade resurser. En av de allvarligaste bristerna inom psykiatrin är att så många patienter hamnar mellan stolarna och har svårt att hitta rätt och få hjälp i en alltför snårig och nedskärningsdrabbad sektor. Därför måste vi skapa ett system som ger personer med psykisk sjukdom hjälp att hitta rätt i vården och omsorgen så att de kan få den stöd och behandling som de har behov av och rätt till. Inför så kallade Case managers i hela regionen. För att råda bot på den ökande psykiska ohälsan behöver vi satsa mer på förebyggande åtgärder och tidiga insatser. Den vanligaste ingången till vården är den egna vårdcentralen och ungefär var tredje besök på vårdcentral beror på psykisk ohälsa. Kristdemokraterna vill inrätta ett regionalt vårdprogram för primärvården för tidiga insatser mot psykisk ohälsa. 21 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

22 Primärvården har fått ett ökat ansvar för att ta hand om patienter med psykisk ohälsa, i det här sammanhanget gäller det särskilt unga vuxna. I grunden är det positivt att mer vård kan utföras inom primärvården istället för inne på sjukhuset men det är också viktigt att kvaliteten för patienten inte äventyras. Inrätta en gemensam telefonlinje dit anställda inom primärvården kan vända sig för rådgivning kring psykiatrisk vård. Attityden till psykisk ohälsa måste, genom ökad information och kunskap, förbättras och bli mer öppen, förstående och tolerant. Kvalitén i den psykiatriska vården ska vara lika hög som inom den somatiska vården, när det gäller personaltäthet, kunskap, fortbildning, behandlingsmetoder och bemötande. Förståelse för och kunskap kring de psykiska sjukdomarna ska öka. För att kunna möta den psykiska ohälsan i ett tidigt skede behövs det fler psykologer och psykoterapeuter inom primärvården. Tillgången till psykolog- och psykoterapeutstöd inom primärvården skall öka. Såväl akut sjuka som kroniskt sjuka patienter ska, utifrån den enskilde individens behov, beredas plats inom slutenvård, alternativt öppenvård, inom närsjukvården. När det gäller tillgång till slutenvård är det viktigt att säkra så att ingen nekas plats eller skrivs ut på grund av platsbrist. Den psykiatriska vården ska präglas av tillgänglighet och flexibilitet utifrån den enskilde patientens behov. För att utvecklingsplanerna för psykiatrin ska få önskad effekt och ett regiongemensamt genomslag bör denna plan kompletteras med en särskild politisk styrgrupp som följer genomförandet av planen samt utifrån utvecklingsplanen ser över frågor som rör arbetsformer, samverkan, samordning, resurser, personal och kompetens. Psykiatrins andel av de sammanlagda resurserna inom hälso- och sjukvården ska öka. Hälso- och sjukvårdens suicidpreventiva arbete med riskbedömningar, hälsofrämjande insatser samt tidig upptäckt och behandling ska vara särskilt prioriterat. De berörda verksamheterna inom Västra Götalandsregionen måste därmed bli bättre på att tidigt upptäcka, ge vård och behandling av psykiskt sjuka med suicidtendenser. Ingen ska behöva hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv. Inrätta ett regionalt nätverk för suicidprevention. Ett utbildningsprogram för suicidförebyggande åtgärder bör genomföras inom primärvården. Stor erfarenhet och kunskap finns att hämta bland dem som på frivillig basis arbetar med suicidfrågor. Kompetensen bland frivilligorganisationer när det gäller suicidfrågor ska tillvaratas. Ett framgångsrikt sätt att underlätta för den enskilde att vid behov att få kontakt med psykiatrin är att införa telefonrådgivning via psykiatri direkt. Det är en telefonrådgivning som är bemannad av psykiatrisjuksköterskor och som även 1177 ska kunna koppla vidare samtal till. På det sättet kan också patienten få en annan väg till psykiatrin än via jourmottagningarna. Inför Psykiatri direkt med ett gemensamt nummer i hela regionen. 22 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

23 Friska tänder De skillnader i befolkningens tandhälsa som har socioekonomiska orsaker måste bekämpas redan i tidig ålder. Därför behövs ökad kunskap i hemmen, på barnavårdscentraler och i skolor. För att kunna nå ungdomar och förebygga framtida tandproblem är det viktigt med en uppsökande tandvård ute på skolorna. Dessutom måste barn och ungdomar regelbundet erbjudas klinisk undersökning och riskbedömning. Tillgänglighet till barntandvård ska bli likvärdig. Förebyggande och uppsökande tandvård ska prioriteras. Mångfalden av vårdgivare inom specialisttandvården ska öka för att förbättra valfriheten och tillgängligheten. En mer jämlik behandling när det gäller tandreglering kan nås genom att införa en diagnosbaserad tandregleringspeng med lika villkor för såväl offentliga som privata vårdgivare. Tandreglering ska ske på lika villkor inom hela regionen Hela och friska tänder är en av flera viktiga delar av stor betydelse för att kunna fungera väl i samhället och för att inte riskera hamna i utanförskap. På samma sätt som med sjukvården är det viktigt med en likvärdig rätt till tandvård. Tandvården ska anpassas så att även hemlösa ska kunna få sina behov av tandvård tillgodosedda. Akut tandvård ska ges till gömda och papperslösa flyktingar på lika villkor som för övriga befolkningen 23 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

24 Tillväxt och utveckling Regionens uppgift ska vara att skapa goda förutsättningar för utveckling av allt ifrån infrastruktur till förenklade regelverk. För att Västra Götaland ska kunna vara en region som präglas av positiv och hållbar utveckling och god tillväxt måste alla krafter och förmågor tas vara på. Västra Götalands arbetsmarknad ska ha lika villkor för alla oberoende av kön och kulturell bakgrund. Regionen har en viktig uppgift i att verka för en god kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Därför bör det skapas fler högskoleplatser i Västra Götaland samt ett bredare regionalt och lokalt utbildningsutbud i hela regionen. Tillgängligheten till högre utbildning, såväl yrkesinriktad som teoretisk, ska vara god i regionen. Jordbruksnäringen, fisket och vattenbruket är basen för livsmedelsindustrin som i sin tur är en av de strategiskt viktigaste branscherna i vår region. Livsmedelsindustrin, jord- och skogsbruk måste få bättre förutsättningar att utveckla sina näringar. Västra Götalandsregionen ska vara ledande inom livsmedelsindustrin i Europa. Det ska vara attraktivt att bo och leva i hela Västra Götaland. För att säkra tillgången till utbildning, vägar, butiker och annat som behövs för att det ska vara attraktivt att bo längs regionens kust behöver serviceprogrammet för lands- och skärgårdsområden kompletteras med mer konkreta åtgärder för regionens kust- och skärgårdsdelar. Det ska vara attraktivt att leva och bo även på Västra Götalands landsbygd och kustbygd. För att åstadkomma ett transportsystem som främjar tillväxt, trafiksäkerhet och god miljö behövs fler investeringar i infrastrukturen genomföras i Västra Götaland. Möjligheten att hitta alternativa finansieringsformer i partnerskap med andra intressenter måste utredas. Regionen ska verka för att öka och finna alternativ finansiering till infrastruktur. Västra Götalandsregionen ska spela en aktiv roll i internationaliseringsprocessen och driva Västra Götalands intressen internationellt och marknadsföra regionens styrkor. Regionen ska bli en internationellt känd och erkänd samarbetspartner. Det är viktigt att fasa över transport från vägarna till mer miljövänliga alternativ såsom tågtransport och sjöfart. Andelen gods via sjöfart ska öka på Skagerak, Nordsjön och Vänern. Ju fler människor som är engagerade i frivilliga organisationer desto bättre fungerar demokratin. Ett stärkt civilt samhälle innebär att ett socialt kapital byggs upp, vilket bland annat har stor betydelse för den ekonomiska tillväxten. Den ideella sektorns kompetens ska tas tillvara och vara en viktig faktor i regionens tillväxtarbete. 24 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND

25 Ytterst beror tillväxten på kreativitet och drivkraft hos enskilda och företag i regionen. Det är därför viktigt att öka kompetensen och skapa goda förutsättningar för företagande. Entreprenörer med sina kluster, har en avgörande roll för tillväxten i Västra Götaland. Det är även viktigt att satsa på att skapa en entreprenörsanda från tidig ålder och göra fortsatta satsningar i skolorna i regionen. Andelen nya företag ska vara över medelvärdet i Sverige. Arbetet att stimulera entreprenörskap, innovationer och nyföretagande ska vara prioriterat. Tillgången av hälso- och sjukvård utgör i sig en utvecklingsfaktor genom att regionen blir mer attraktiv för både företag och privatpersoner. Ytterligare utveckling och tillväxt i Västra Götaland kan stimuleras genom att möjligheter till alternativa driftformer ökar. Hälso- och sjukvården genererar också utveckling inom de sidoverksamheter som området för med sig. Sjukvården måste bli bättre på att tillvarata goda idéer från personalen och att lära av varandra inom regionen. Därför måste goda exempel på arbetssätt och rutiner göras tillgängliga för andra. Västra Götalandsregionen ska nationellt vara en föregångare i synen på hälso- och sjukvården som tillväxtfaktor. I Västra Götaland har fordons-, läkemedels- och den högteknologiska industrin en särställning. När lågkonjunkturen leder till minskad efterfrågan och produktion är det extra viktigt att fortsätta satsa på forskning och utveckling. Västra Götalandsregionen ska vara ledande inom forskning och utveckling. 25 ETT MÄNSKLIGARE VÄSTRA GÖTALAND