FRAMTIDENS NÄRINGSLIV I LYSEKILS KOMMUN
|
|
- Monica Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FRAMTIDENS NÄRINGSLIV I LYSEKILS KOMMUN POLITISK UTFRÅGNING DEN 3 SEPTEMBER 2014 Partierna har i förväg fått möjlighet att svara på frågor om hur de vill att näringslivet i Lysekils kommun ska se ut år Här följer en sammanställning över svaren.
2 CENTERPARTIET 1. Hur vill ert parti att näringslivet i Lysekils kommun ser ut år 2030? Vi vill ha ett dynamiskt och blomstrande näringsliv. Det ska vara enkelt och billigt att driva företag i Lysekils kommun och vara lika självklart att bli företagare som anställd. Det är viktigt med ett näringsliv med både stora och små företag inom olika branscher, det skapar bra dynamik för att klara olika förändringar i konjunkturer och i omvärlden. 2. Vilka är de tre viktigaste aktiviteterna för att stärka och förbättra näringslivsklimatet i Lysekil under kommande mandatperiod? Utöver att den antagna näringslivstrategin genomförs så vill vi även bl.a. 1. Korta handläggningstider för tillstånd och se över så att avgifterna för företagen är rimliga och konkurrenskraftiga gentemot andra kommuner och står i proportion till insatsen. 2. Arbeta för att ha färdigställda detaljplaner för handel- och industriområden i alla kommundelar, så att nya företag kan etablera sig och nuvarande företag utvecklas. T.ex. är detaljplanen för Hallinden viktig i norra kommundelen. 3. Arbeta upp ett företagsamkultur i alla förvaltningar och införa En dörr in för att förenkla företagens kontakter med kommunen. 3. Vad är det första ni skulle vilja förändra/förstärka/förbättra angående näringslivet om ni hade rodret om Lysekils kommun? Korta handläggningstiderna och att avgifterna för tillstånd för företagen ses över så de blir rimliga och konkurrenskraftiga gentemot andra kommuner och står i proportion till insatser samt att planer snabbare färdigställs. 4. Vilka är de viktigaste infrastruktursatsningar för kommunens utveckling varför? Den absolut viktigaste infrastruktursatsningen är bredbandsutbyggnad i hela kommunen. Det är viktigt för att fler människor ska kunna driva företag och bosätta sig i Lysekils kommun. Det är framförallt viktigt för många småföretag. Det är även viktigt att höja vägstandarden på väg 162, framförallt mellan Gläborg och Hallinden, och väg 785 mellan Skaftöbron och Grundsund. Det är viktigt för att förbättra förutsättningarna att bo och driva företag i hela kommunen.
3 5. Behövs en Företagsarena (mötesplats) i Lysekil hur skulle en sådan kunna se ut? Ja det behövs. Vi tycker att en företagsarena ska formas tillsammans med skolan och näringslivet. I andra städer upplåter kommunen kontorslokaler för distans-arbetare, studenter och nyetablerade tjänsteföretag där man kan hyra en kontorsplats per dag eller timmar. Det är något vi tror skulle kunna vara ett alternativt att testa. Nära koppling med skola och näringsliv är viktigt, så vid högskolecentrum eller vid något företagstätt område i Lysekil skulle kunna vara lämpligt. 6. Vilken/vilka näringar ser ni har störst potential? Det finns stor potential i många näringar i Lysekil, både inom industrin och besöksnäringen som redan är stora i Lysekil. Det är viktigt att Lysekil har ett dynamiskt näringsliv som består av både små och stora företag i olika branscher. Kommunen och politikens roll är att skapa bästa möjliga förutsättningar för företag att växa och utvecklas oavsett bransch och oavsett om det är nya eller befintliga företag. Varje företag och anställning är viktig för kommunens utveckling.
4 FOLKPARTIET 1. Hur vill ert parti att näringslivet i Lysekils kommun ser ut år 2030? Om femton år hoppas jag att vi fortfarande har ett modernt raff i kommunen men också att vi har många små och differentierade företag som arbetar med den senaste tekniken. De fantastiska förutsättningarna för rekreation och upplevelser hoppas jag har stärkts ännu mer så att Lysekil är en destination av högsta klass. 2. Vilka är de tre viktigaste aktiviteterna för att stärka och förbättra näringslivsklimatet i Lysekil under kommande mandatperiod? Samarbete, samarbete, samarbete. Vi är en liten arbetsmarknad som måste konkurrera om arbetskraften, vi måste finna sätt att hjälpas åt. Alla undersökningar visar att det är inställningen att hjälpa till med att lösa näringslivets problem som är allra viktigast. 3. Vad är det första ni skulle vilja förändra/förstärka/förbättra angående näringslivet om ni hade rodret om Lysekils kommun? Lista de 10 viktigaste punkterna för att näringslivet skall kunna utvecklas. Prioritera bland dessa och sedan jobba. 4. Vilka är de viktigaste infrastruktursatsningar för kommunens utveckling varför? Kommunikationerna TILL Lysekil. Alla kan ta sig från Lysekil men övriga världen kan välja och vraka vem man vill arbeta tillsammans med. 5. Behövs en Företagsarena (mötesplats) i Lysekil hur skulle en sådan kunna se ut? JA. Det är livsviktigt för ett bra klimat och att det är Näringslivet som har rodret. 6. Vilken/vilka näringar ser ni har störst potential? Upplevelsenäringen och företag med behov av djuphamn. I det senare avseendet är vi en riksangelägenhet.
5 KOMMUNISTISKA PARTIET 1. Hur vill ert parti att näringslivet i Lysekils kommun ser ut år 2030? Enligt Wikipedia är Näringsliv ett sammanfattande ord för de olika värdeskapande verksamheter som finns inom ett geografiskt område, såsom en offentlig eller privat registrerad myndighet, företag eller förening. Vi tar fasta på begreppet värdeskapande verksamhet och menar att så mycket som möjligt av dessa värdeskapande verksamheter skall ske i samhällelig regi med långsiktighet och hållbarhet både vad gäller arbetsmiljö, hälsa och den fysiska miljön i kommunen/samhället. Vi anser att verksamheter som skola vård och omsorgs skall ske i kommunal regi med bra arbetsvillkor och inte på en marknad för hugade investerare. Omsorg om innevånarna oavsett ålder och inkomst skall vara fri från vinstintresse. Vi vill att bostadsbyggande skall ske planenligt enligt boendestrategin och i kommunal regi. En social bostadspolitik helt enkelt. Att lokala hantverkare i större grad får möjlig utkomst i värdeskapande, i detta fall bostadsbyggande. Kust och hav hoppas vi präglar både produktion och forskning samt den breda turism Lysekil måste ägna sig åt. Inga medeltidsland -projekt med kaparprägel. 2. Vilka är de tre viktigaste aktiviteterna för att stärka och förbättra näringslivsklimatet i Lysekil under kommande mandatperiod? Bra dialog, (som inte stannar vid bara ord) med kommunens personal så kommunens egna värdeskapande verksamheter maximeras. Resurser och prioriteringar på fältet för kommunens tjänstemän för att möta människor i deras vardag och verksamhet. Upphör med alla organisations experiment till förmån för långsiktig planering, så personal och medborgare oavsett roll i kommunen kan få arbetsro och koll på villkoren för sin verksamhet.
6 3. Vad är det första ni skulle vilja förändra/förstärka/förbättra angående näringslivet om ni hade rodret om Lysekils kommun? Att få kompetens i de fall där kommunen behöver göra upphandling så att vi inte bara blir betalare av tjänst, utan också kan kvalitetssäkrar produkten. Att vi får kompetens och is i magen så vi inte, i affärer med entreprenörer eller investerare hamnar i kontrakt och arrendevillkor som försämrar kommunens ekonomi istället för tvärtom. 4. Vilka är de viktigaste infrastruktursatsningar för kommunens utveckling varför? Väg 162 och järnväg. Drömmar om en fast förbindelse över Gullmarsfjorden kan med fördel bytas ut mot realistiska krav på utbyggnaden av väg 162 som anknyter till motorvägen. Järnväg till Lysekil må vara en dröm i ett ekonomiskt system som aldrig avstår en kortsiktig profit och konsekvent blundar för långsiktiga miljövettiga satsningar. Vi både drömmer och verkar för en politik som håller i längden. 5. Behövs en Företagsarena (mötesplats) i Lysekil hur skulle en sådan kunna se ut? Lägger oss som politiker inte i hur olika fristående intressegrupper sköter sin dialog. 6. Vilken/vilka näringar ser ni har störst potential? Allt som har med vårt specifika läge vid havet att göra. Det finns också en tradition och ett tekniskt kunnande hos Lysekils befolkning som måste tas tillvara, liksom utbildning av unga mekaniker och tekniker. Den offentliga verksamheten, (se Wikipedias beskrivning av begreppet näringsliv) måste få del av det nationellt produktionsresultat i historiskt perspektiv. Det vill säga det värde industristaden Lysekils äldre medborgare varit med om att tillföra nationen skall naturligtvis komma dessa till gott som bra social omsorg, oavsett det aktuella skatteunderlaget. Det skapar både arbesttillfälle och breddad välfärd och därmed värde. Bred turism baserat på kommunens naturliga och befintliga värden. Förtydligande: Inga svindyra upplevelsecentra där dåtidens och nutidens kapare och rövare huserar.
7 LYSEKILSPARTIET 1. Hur vill ert parti att näringslivet i Lysekils kommun ser ut år 2030? Om 15 år har vi en bred flora av företag, både inom tillverkningsindustri och tjänstesektorn. Vi har lyckats färdigställa ett handels- och industirområde i kommunens norra del med närhet till E6:an. Politikerna bäddar för en näringslivsutveckling t.ex. genom att planera industrimark men överlåter till tjänstemännen att styra verksamheten. Företagen samverkar på ett positivt sätt. De köper och säljer till varandra, och hjälps åt med olika gemensamma åtgärder, t.ex. marknadsföring. Invånarna och företagarna inser att alla är beroende av varandra istället för att gå över ån efter vatten. Det råder en Gnosjö-anda bland företagarna. Näringslivsenheten har kunnat jobba starkt fokuserat med att i första hand stärka befintliga företag i kommunen, genom uppsökande och supporterande verksamhet. Detta har gjort att vi har skapat 500 nya arbetstillfällen. Besöksnäringen har utvecklats vidare till vårt starkaste kort, och består av ett stort antal mindre företag, alla med sin särskilda nisch. Bohuslän är bäst i Sverige och Lysekil är bäst i Bohuslän. Samordningen, samarbetet och paketeringen blir till marknadsföring som gör avtryck på turismen både i Sverige och utomlands. 2. Vilka är de tre viktigaste aktiviteterna för att stärka och förbättra näringslivsklimatet i Lysekil under kommande mandatperiod? Den viktigaste aktiviteten är att förändra och förbättra attityderna bland kommuninvånare, politiker och företagare. Denna särskilda kultur har genom åren fått frodats och Lysekil kan i vissa fall liknas vid en bruksort med starka inslag av jantelag. Företagare och invånare går ofta över ån efter vatten och handlar av företag på andra orter, även om samma vara finns att köpa hos företag inom kommunen. I syfte att få företag att handla av varandra kan Näringslivsenheten initiera olika workshops t.ex. med inköpssamarbeten, marknadsföring och erfarenhetsutbyte. Att arrangera en företagsmässa är också ett bra sätt att skapa förutsättningar för utveckling i gemenskap. Det har också byggts upp en kultur där tjänstemän i organisationen har blivit toppstyrda av vissa politiker. Denna borgmästarkultur är enbart till nackdel för näringslivsutvecklingen, då vissa företagare får en gräddfil medan andra glöms bort. Vi politiker ska sätta ramarna, och inom dessa ska tjänstemännen verka självständigt. Attityden från kommunala tjänstemän gentemot mindre näringsidkare är många gånger dålig och intresset obefintligt.
8 3. Vad är det första ni skulle vilja förändra/förstärka/förbättra angående näringslivet om ni hade rodret om Lysekils kommun? Vi vill förändra organisationsstrukturen för Näringslivsenheten. Vi vill lyfta ur turism- och eventfunktionen ur enheten och lägga dessa funktioner under Havets Hus. Med denna förändring vinner vi dels samordningsfördelar vad gäller besöksnäringen, och dels att Näringslivsenheten (näringslivschef + företagslots) fokuserat kan arbeta med att göra verklighet av kommunens näringslivsstrategi. Näringslivschefen och företagslotsen kan då arbeta uppsökande och proaktivt i syfte att ligga ett steg före näringslivets behov och önskemål. Vi vill satsa på att planera och färdigställa industrimark i olika kommundelar vilka snabbt kan tas i bruk om behov uppstår. Industrimark ska säljas till självkostnadspris och inte subventioneras till enskilda företag. Ett framtida industriområde i Hallinden är särskilt intressant och det är också av intresse att attrahera tjänsteföretag där distansarbete inte är något problem, t.ex. inom IT. Vi skulle också skriva om syftet för näringslivsstrategin och formulera detta så här: Syftet är att utveckla nya och befintliga företag och skapa förutsättningar för dessa att växa, för att säkerställa kommunens långsiktiga förmåga att överleva. Genom att synliggöra detta syfte kan kraft fokuseras på att stärka de företag som redan finns på orten. Vi önskar även ändra mätningen av måluppfyllnad, från att fokusera på vilken rankingnivå kommunen totalt sett har i olika mätningar, till att fokusera på det antal nya jobb som skapas genom insatserna hos befintliga företag. Även om en nyetablering är rolig att få till kommunen, så är det i de befintliga företagen som jobben skapas, vilka är grunden för vårt allmänna välstånd. 4. Vilka är de viktigaste infrastruktursatsningar för kommunens utveckling varför? Kortsiktigt är det att länsväg 162 görs säkrare, i synnerhet från Hallinden och upp mot E6. Gärna med bättre busshållplatser och gång/cykelbana. Långsiktigt är frågan om en bro över Gullmaren också viktig, även om vi ser detta som en framtidsvision. Vi inser att vi behöver ha bra förbindelser med omvärlden, men att makten att fatta dessa beslut ligger i andras händer. Järnvägen är viktig så länge det finns företagskunder i Lysekil som är villiga att betala för och utnyttja järnvägstjänster. Om dessa kunder försvinner ser inte vi varför vi ska kämpa för att behålla järnvägen till Lysekil. Den yta i Södra hamnen där det idag ligger järnvägsspår hade det varit möjligt att göra mycket attraktivt. 5. Behövs en Företagsarena (mötesplats) i Lysekil hur skulle en sådan kunna se ut? Idag finns den ideella föreningen Näringslivscentrum i Lysekil vilken redan verkar som en företagsarena. Denna förening består ju av företagare och fungerar redan idag på ett mycket bra sätt som bollplank till
9 näringslivsenheten. Tjänstemännen ska skapa förutsättningar för näringslivet att utvecklas. Vi ser dock att Näringslivscentrum i stort sett har samma mål som Näringslivsenheten, och att kommunala tjänstemän medverkar i styrelsen för NLC. Vi önskar att kommunens näringslivsenhet jobbar långsiktigt efter planlagd strategi och att NLC kan jobba på kortare sikt. En samordning behöver göras. 6. Vilken/vilka näringar ser ni har störst potential? I dagsläget är besöksnäringen den tredje största arbetsgivaren i Lysekil med en omsättning på runt 250 miljoner kr. Detta innebär ca 200 årsarbeten. Utan turismen skulle ett större antal året-runt-öppna butiker få slå igen. Därför är det inte någon överdrift att vi är beroende av turistströmmar, och gärna ser att det kommer ännu fler människor och besöker vår kommun. Det är därför i en fortsatt utbyggd och samordnad besöksnäring som vi anser att det finns störst utvecklingspotential. Vi vill snabba på den redan initierade samordningen i besöksnäringen och samordna övergripande funktioner i Havets Hus regi. Vi ser gärna satsningar på ekoturism.
10 MILJÖPARTIET 1. Hur vill ert parti att näringslivet i Lysekils kommun ser ut år 2030? Miljöpartiet vill ha ett miljövänligt hållbart näringsliv som inte påverkar klimat, luft, mark eller vatten. Bland annat är nu klimatutmaningen så alarmerande att om inget görs så kan Lysekil snart drabbas av en 5-10 m havshöjning. 2. Vilka är de tre viktigaste aktiviteterna för att stärka och förbättra näringslivsklimatet i Lysekil under kommande mandatperiod? Det måste bli enklare att starta och driva företag. Det måste gå snabbare. Kommunen måste bli mer bemötande. 3. Vad är det första ni skulle vilja förändra/förstärka/förbättra angående näringslivet om ni hade rodret om Lysekils kommun? Ta bort alla onödiga och regler som kommunen har. Snabba på processen med förhandsbesked, bygglov och detaljplaner. Minska kraven på detaljplaner. Sälj ut eller lägg ned företag som kommunen driver. Speciellt sådana där det sker i konkurrens med privata företag. 4. Vilka är de viktigaste infrastruktursatsningar för kommunens utveckling varför? Det är att satsa på transportmedel som inte skadar klimatet. Elfordon där elströmmen framställs på ett miljövänligt sätt är en bra lösning både för personbilar, bussar och lastbilar. 5. Behövs en Företagsarena (mötesplats) i Lysekil hur skulle en sådan kunna se ut? Ja, det behövs en neutral mötesplats där företagen kan diskutera praktiska svårigheter. 6. Vilken/vilka näringar ser ni har störst potential? Det är kunskapsbranscher och turism. Det förra saknas i Lysekil däremot har turismen stor betydelse i kommunen.
11 MODERATERNA 1. Hur vill ert parti att näringslivet i Lysekils kommun ser ut år 2030? Många miljövänliga småindustrier baserade på närhet till vatten, Lysekils kommun ska vara inbjudande med god ordning och reda. Gott samarbete ska råda mellan kommunen och entreprenörer, 2. Vilka är de tre viktigaste aktiviteterna för att stärka och förbättra näringslivsklimatet i Lysekil under kommande mandatperiod? Prio; Snabbare bygglov och planbesked Ta fram industrimark Positivt bemötande från kommunen med bra kontakter mellan företagare, tjänstemän och beslutsfattare. 3. Vad är det första ni skulle vilja förändra/förstärka/förbättra angående näringslivet om ni hade rodret om Lysekils kommun? Öppna dörrar, bättre/enklare/snabbare kontakt mellan kommunen och företagen. Mycket av detta har blivit bättre men kan helt klart fortfarande förbättras. 4. Vilka är de viktigaste infrastruktursatsningar för kommunens utveckling varför? Bro över Gullmarn och utbyggnad av väg Behövs en Företagsarena (mötesplats) i Lysekil hur skulle en sådan kunna se ut? Ja, en portal för företagare borde finnas, lokalt placerad och tillgänglig när det passar företagarna. 6. Vilken/vilka näringar ser ni har störst potential? Små företag, vi tror att framtiden ligger i teknologiska företag. Då Lysekil ligger vid vattnet borde vi kunna locka till oss företag som kräver närhet till vatten. Turismen borde kunna utökas genom olika insatser.
12 SOCIALDEMOKRATERNA 1. Hur vill ert parti att näringslivet i Lysekils kommun ser ut år 2030? Det är svårt att se så långt in i en framtid som styrs av flera yttre faktorer. Socialdemokraterna bygger sin politik på att arbete är grunden för välfärd /välstånd och människors personliga utveckling. Jobben är den viktigaste frågan för Socialdemokraterna. I samverkan med närings-livet och fackföreningsrörelsen vill vi forma en politik präglad av trygghet / utveckling / förnyelse. Kommunen behöver ett starkt näringsliv som ger möjligheter till denna utveckling och förnyelse. Näringslivet är beroende av en god kommunal service. Beaktas detta och vi får förtroendet att styra både i Sverige och i Lysekil, är vi övertygade om att vi tillsammans kan blicka fram mot 2030 med tillförsikt och med ett starkt näringsliv. - Att arbetsmarknaden i kommunen har ökat. - Att tillverkningsindustrin fortsatt har en stark ställning i kommunen. - Ett mer diversifierat näringsliv där yrken för högskole studerande ungdomar inte försvinner utan ökar i Lysekil. 2. Vilka är de tre viktigaste aktiviteterna för att stärka och förbättra näringslivsklimatet i Lysekil under kommande mandatperiod? 1. En väl fungerande kommun är en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv. Socialdemokraternas ekonomiska planering är långsiktig där vi skapar balans i ekonomin och betalar av på kommunens låneskuld Mer fokus på kommunens grundläggande uppgifter, t.ex. handläggning av byggnadslov och planärenden hantering av miljöärenden samt kunna både informera och svara på myndighetsärenden på ett bra sätt och inom rimlig tid. 2. Slå vakt om redan etablerade små och medelstora företag i kommunen. Där finns grunden till och potential för utveckling och nya jobb. Utveckla samarbetet mellan företagen och gymnasiet komvux och högskolecenter. Samarbete kring utbildning praktikplatser traineeplatser och jobbmatchning är bra metoder för att öka sysselsättningen och förse företagen med kompetent arbetskraft. 3. Infrastruktur. Att enkelt kunna ta sig från kommunens alla delar till E6:an tryggar företagens transporter och underlättar arbetspendling.
13 Vi arbetar för en förbättring av väg 162 till Gläborg och väg 161 genom Bokenäset med en fast förbindelse över Gullmarn. 3. Vad är det första ni skulle vilja förändra/förstärka/förbättra angående näringslivet om ni hade rodret om Lysekils kommun? Vi vill stärka samarbetet med den lokala näringslivsorganisationen och arbeta för en rättvis och transparent hantering av alla näringslivsfrågor. Vi ser det som en självklarhet att kommunens näringslivsenhet skall erbjuda det stöd och den service som det lokala näringslivet efterfrågar. Det ska ske genom att öka tillgängligheten och erbjuda hjälp att lotsa aktuella projekt genom olika beslutsinstanser på ett effektivt sätt. Vi tror verkligen på samverkan och vill därför ge politiken en större roll. Det skall kännas naturligt för en företagare att ta kontakt med ansvarig politiker. 4. Vilka är de viktigaste infrastruktursatsningar för kommunens utveckling varför? Att enkelt kunna ta sig från kommunens alla delar till E6:an, tryggar företagens transporter och underlättar arbetspendling Vi arbetar för en förbättring av väg 162 till Gläborg samt väg 161 genom Bokenäset med en fast förbindelse över Gullmarn. Vi ser gärna att tågtrafiken på Lysekilsbanan utvecklas och permanentas. Det är särskilt viktigt med tanke på Brofjorden och Sveriges enda djuphamnsläge. Klassat som riksintresse. En väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för en väl fungerande kommun och näringsliv. Att kommunen lever upp till intentionerna som finns i det av kommunfullmäktige beslutade boendestrategidokumentet är viktigt. Lysekils kommun måste se till att det produceras ett mer varierat utbud av bostäder, med olika upplåtelseformer. Även hyresrätter. Det måste byggas bostäder som kommuninnevånarna har råd att efterfråga. 5. Behövs en Företagsarena (mötesplats) i Lysekil hur skulle en sådan kunna se ut? Att skapa förutsättningar till en bättre samverkan mellan kommunens företagare internt och i samverkan med kommunen tycker vi är viktigt. Någon särskild arena, förefaller inte lika angeläget. Det finns lämpliga lokaler i alla kommundelar, som t.ex Campus Väst - Folkets Hus Oscars kommunhuset. Det viktigaste är samverkansklimatet och regelbundenheten inte var man möts.
14 6. Vilken/vilka näringar ser ni har störst potential? Vi upprepar, att slå vakt om redan etablerade små och medelstora företag. Där finns grunden till och potential för utveckling och nya jobb. Framförallt satsa på det vi redan är bra på i Lysekil. Vi har ett starkt marinbiologiskt kluster i form av marinbiologiska utbildningar havsfiskelaboratoriet - Lovéncentret och Klubban. Vi har ett antal hotell och konferensanläggningar som varit mycket framgångsrika. Vi har stor petrokemisk industri. Vi har ett antal företag med produktion av unika tekniska produkter. Vi vill stärka samarbetet mellan näringslivet och gymnasie och vuxenutbildningen. Arbeta för fler högskoleplatser i Lysekil med utbildningar som är matchade till behoven hos de lokala företagen. Stärka och utveckla Lysekils profil som ett kunskapsintensivt nav för marin forskning och utbildning. Lysekil skall vara det självklara valet för forskning och utveckling där havet är en viktig resurs.
15 VÄNSTERPARTIET 1. Hur vill ert parti att näringslivet i Lysekils kommun ser ut år 2030? Vi ser att Lysekil har lyckats knyta några större företag inom tillverkning. Vi vill även att vi utvecklat vår närhet till universitetet som verkar i Lysekils kommun. Vårt unika läge borde kunna innebära att flera företag med marinbiologisk anknytning etablerat sig i kommunen. Hallinden har förutom ett flertal små etableringar en terminal och några andra företag nyttjar den renoverade järnvägen. Hamnen har efter införandet svaveldirektivet åter stora volymer. Lysekil tar emot ca 4000 husbilar och antalet bäddar har ökat. Vi har ett antal kryssningsfartyg som anlöper staden och en egen organisation för samordning av event i land. Småföretagare samverkar likt de gör i Reggio Emilia modell. Preem har utvecklats. Är helt ledande på miljövänliga bränslen. 2. Vilka är de tre viktigaste aktiviteterna för att stärka och förbättra näringslivsklimatet i Lysekil under kommande mandatperiod? Vi behöver okomplicerade kontakter mellan näringsliv och kommunledning. En dörr in för alla företag. Allt arbete med företag skall förmedla ansträngning i att vara på lika villkor. Kommunen hjälper till att skapa nätverk för lokal samverkan och ansökningar av EU pengar till utvecklig. Mat och turist mässa. 3. Vad är det första ni skulle vilja förändra/förstärka/förbättra angående näringslivet om ni hade rodret om Lysekils kommun? Skapa en enhet med nämnd underställd ks för fritid, kultur, turism och näringsliv. Detta är verksamheter som kan samordnas och som behöver stärkas. 4. Vilka är de viktigaste infrastruktursatsningar för kommunens utveckling varför? Järnvägen behövs för att utnyttja hamnen och underlätta in och utpendling. Det skulle även förbättra möjligheter för högskolestudier i Trollhättan. Vi måste sikta på högre hastigheter på spåren och mindre gods på lastbilar som trängs på vägen. Förbättringar av båda våra tillfartsvägar.
16 Fler parkeringsplatser och möjlighet att lösa boendeparkeringstillstånd. 5. Behövs en Företagsarena (mötesplats) i Lysekil hur skulle en sådan kunna se ut? Förmodligen flera. En där kommunen bjuder in. 6. Vilken/vilka näringar ser ni har störst potential? Företag med maritim anknytning och besöksnäringen.
Näringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merNÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST!
NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST! ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-01-30 Del 1: Näringslivsvision Del 2: Mål Innehållsförteckning INLEDNING DEL 1 - NÄRINGSLIVSVISION VAD? NÄRINGSLIVSVISION
Läs merRoadshow i Roadshow 2013 - # 4 av 5lentuna 2013Roads
Roadshow i Roadshow 2013 - # 4 av 5lentuna 2013Roads De senaste tjugo åren har fyra av fem nya jobb i näringslivet skapats i små företag. #4av5jobb 2 Välfärdsskaparna Småföretagens betydelse för kommunernas
Läs merMöjligheternas Sotenäs bygger vi tillsammans
Möjligheternas Sotenäs bygger vi tillsammans Vår ideologi Arbete och välfärd genom Demokrati Solidaritet och Rättvisa Vi gör förbättringar och satsar framåt under de kommande fyra åren Britt Wall kommunalrådskandidat
Läs merPlattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust
Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de
Läs merJobben är vår viktigaste fråga
Jobben är vår viktigaste fråga Vår politik gör skillnad Jobb och framtidstro! Socialdemokraterna i Olofström har genom en framsynt politik lagt grunden till den positiva utveckling vi idag har i kommunen.
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merRMS (Roll, Mål & Sammanhang)
RMS (Roll, Mål & Sammanhang) Uppdrag: Övergripande Mål (syfte): Näringslivs- och utvecklingschef, en nyinrättad tjänst. Att initiera och genomföra aktiviteter i syfte att stimulera och stärka bilden av
Läs merFRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!
En Översiktsplan Den här informationen har tagits fram som en del i arbetet med en översiktsplan; en vision för hur mark och vatten i Ovanåkers kommun ska utvecklas under åren 2015-2030. Översiktsplanen
Läs merKronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010
Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merNÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018
NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga
Läs merFemton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och
Läs merETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ
ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ Våra kandidater till kommunfullmäktige. ETT VÄXANDE LULEÅ Vårt Luleå är ett samhälle där alla människor känner sig välkomna.
Läs merUppdragsplan för näringslivskontoret
Uppdragsplan den 6 maj 2013 Uppdragsplan för näringslivskontoret 2013 KS 2013/0127 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-05-06 Uppdragsplanen för näringslivskontoret baseras på kommunfullmäktiges övergripande
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-
Läs merDet här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare
Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merAlla behövs i bygget av ett bättre Östhammar
Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar Östhammar är en bra kommun att bo, leva och arbeta i. Vi i Nya Moderaterna söker väljarnas förtroende för att ta ansvar för och utveckla välfärden, göra det
Läs merVÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE
VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE I valet den 14 september väljer vi väg för Huddinge. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben först ingen ung utan jobb Mindre klasser och fler lärare Ordning, reda och
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs mermed att göra Sverige till världens bästa land att leva i
med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs merREMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB
REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB Skicka svaren till remissvar@ framtidsjobb.nu eller Remissvar Socialdemokraterna, Slottsgatan 154, 602 20 Norrköping senast den 15 november Förord till
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER
SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER Flera frågor kring Nya Visit Dalarna diskuterades kring borden under Up to Date. Vad krävs av oss i Dalarna för att vi ska fördubbla omsättningen till 2020? Dalarna
Läs merHandling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
Läs merETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merPartiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller)
Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Ibland påminns man om en annan verklighet. Trots att skalvet nu lagt sig i Haiti hörs fortfarande skriken. Skriken från de tusentals
Läs merRösta. september! Möjligheternas. Välfärd före skattesänkningar
Rösta 19 september! Möjligheternas Kommun Välfärd före skattesänkningar HAMMARÖ ska vara möjligheternas kommun framtida välfärd Det är många som vill bo på Hammarö, vilket är positivt. Fler invånare ger
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs mermed tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm
Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne
Läs merMöjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor
Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag
Läs merNäringslivsstrategi för Nynäshamns kommun
Version: PA1 Revisionsdatum: 2014-06-03 Upprättad av: Aun Henriksson, Anna Eklund, Yvonne Edenmark Lilliedahl Granskad/ av Birgitta Elvås, kommunchef Revision A beslutas av: kommunfullmäktige Näringslivsstrategi
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merLidköping Framtidskommunen
1 Lidköping Framtidskommunen Lidköping är den välkomnande och hållbara kommunen med framtidstro och är ett tillväxtcentrum för Västra Skaraborg med ständigt inflöde av nya medborgare. Lidköpings miljöarbete
Läs merKommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014
Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik
Läs mertillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.
Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s
Läs merDALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN
DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN Den 14 oktober har Besöksnäringens Sverigeturné intagit Mora och träffar Dalarnas olika destinationsbolag, kommuner, Region Dalarna och andra
Läs merVåra vägval för Dalarnas väg in i framtiden
Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård
Läs merFRAMTIDSKONTRAKTET KUNGÄLV 2020 15 skäl att rösta på Socialdemokraterna
FRAMTIDSKONTRAKTET KUNGÄLV 2020 15 skäl att rösta på Socialdemokraterna Kontakta oss: - Maria Steen 0725-303683 Miguel Odhner 0703-520101 Besök vår hemsida: http://www.socialdemokraterna.se/kungalv Kungälv
Läs merAtt vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.
Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom
Läs merMer Svedala för pengarna
Mer Svedala för pengarna Valet 2014 Vi bryr oss Söker du ytterligare information eller vill ha kontakt med oss? Besök www.moderat.se/svedala sök oss på Facebook eller kontakta Linda Allansson Wester, kommunstyrelsens
Läs merKARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?
Bilaga 7 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Regionförbunden i Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län, Region Blekinge jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker
Läs merMÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad
MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby kommer under de kommande åren att fortsätta en dynamisk förändringsprocess. Invånarantalet planeras att öka med omkring
Läs merTILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB
TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det
Läs merHur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.
Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Här är de samlade svaren från riksdagspartierna med motiveringarna till svaren på frågorna. Moderaterna Ja, Alliansen vill inom ramarna för vår
Läs merSocialdemokraterna BOLLNÄS
Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merBilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28
Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna
Läs merPolitisk plattform för Allians för Kinda 2011-2014
Politisk plattform för Allians för Kinda 2011-2014 Ett Kinda fyllt av framtidstro, harmoni och närhet som bygger på god livsmiljö, möten och upplevelser Centerpartiet Moderaterna Miljöpartiet Kristdemokraterna
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs merRegionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013
Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge
Läs merLokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Katrineholm
Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 6 3 5 12 12 10 12 11 12 1-5 anställda 35 37 48 45 42 43
Läs merLokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Uddevalla
Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 4 4 9 12 12 10 12 12 12 1-5 anställda 28 26 31 42 42 41
Läs merModeraterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018
Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs merFRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Läs merSÖLVESBORG. - av naturliga skäl -
SÖLVESBORG - av naturliga skäl - Jag pendlar en halvtimme inåt landet. När jag kommer hem och öppnar bildörren känner jag lukten av hav, det är underbart. Jimmy, 42 år värme och engagemang Sölvesborg är
Läs merYTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016
1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.
Läs merValmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014. Sundsvall behöver ett grönt styre
Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014 Sundsvall behöver ett grönt styre Sundsvall behöver ett grönt styre Miljöpartiets politik vilar på solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, kommande
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 Hyresgästföreningen Borlänge / Gagnef / Säter Stora utmaningar för bostadsmarknaden Merparten av Sveriges hyresrätter byggdes
Läs merInför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25
Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Sammanfattning Under seminariet belystes framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi,
Läs mer- samverkan mellan kommunen och näringslivet för ett klimatsmart centrum med förbättrad kommunal och kommersiell service samt fler bostäder
1 (5) 2010-07-02 Anders Johansson (S) Kommunalråd 08-591 260 01 073-663 87 85 anders.johansson@sigtuna.se Nya Märsta Centrum - samverkan mellan kommunen och näringslivet för ett klimatsmart centrum med
Läs merFRAMSTEGSPARTIET Politiksnack
Av Marianne Rönnberg Galmor FRAMSTEGSPARTIET Politiksnack Skola, vård och omsorg Framstegspartiet vill bygga ett bättre Bjuv med i stort sett samma byggstenar som övriga partier. Men de har också planer
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2140 av Jan-Olof Larsson m.fl. (S) Arbetsmarknad Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merVARUMÄRKET UDDEVALLA
VARUMÄRKET UDDEVALLA 2 VARUMÄRKET UDDEVALLA LÖFTET TILL OSS SJÄLVA OCH ANDRA Uddevallas varumärke är allt det som förknippas med namnet Uddevalla - bilder, känslor och associationer. Varumärket är ett
Läs merMotion. Landskrona i arbete
Motion Socialdemokraterna LANDSKRONA 2008-04-28 Socialdemokratisk politik det är att vilja förändring därför förändring ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merMiljöenkät inför kommunvalet 2014
1 Ängelholm Miljöenkät inför kommunvalet 2014 Tillståndet i miljön påverkas i stor grad av beslut i politiska församlingar. Det gäller även lokalt i Ängelholms kommun, där beslut i kommunfullmäktige kommunstyrelsen
Läs merPlaneringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun 2014-2018. FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN
ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun 2014-2018. FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS. Vi vill att Strängnäs ska bli en bättre kommun för alla. Oavsett bakgrund
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merServiceplan för Säters kommun 2015-2018
Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och
Läs merStråkanalys Projekt Fjällvägen
Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merBygg Ulricehamn starkare
Vi är stolta över Ulricehamn. Kommunen växer. Dessutom finns flera framgångsrika företag. De senaste åren har en rad gynnsamma beslut tagits för och i kommunen. Samtidigt kan vi inte blunda för att det
Läs mer11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg
11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter
Läs merFilippa Reinfeldt Kommunstyrelsens ordförande
Täby Täby kan bli en ännu bättre kommun att leva i! Täby har en mycket välskött ekonomi, en trygg äldrevård och våra skolor tillhör Sveriges bästa. Men jag är övertygad om att Täby kan bli ännu bättre.
Läs merRiktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Läs mer3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merDetta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.
Bilaga 1 Stockholms stads upphandlingspolicy Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.
Läs merFöretagsklimatet i Oskarshamn
Oskarshamn den 25 oktober 2006 Företagsklimatet i Oskarshamn Vi har på olika sätt tagit del av Svenskt Näringslivs kartläggning av företagsklimatet i Oskarshamn. Och enligt vår uppfattning är det inte
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merTSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda
Läs merDet livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merNaturskyddsföreningens miljöenkät till Tjörnpartierna inför valet. Samtliga frågor och fritextsvar
Naturskyddsföreningens miljöenkät till Tjörnpartierna inför valet Samtliga frågor och fritextsvar Bilaga med samtliga svar. Endast mindre språkliga korrigeringar har gjorts. Sammanställningen är gjord
Läs merSmåföretagande i världsklass!
Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist
Läs merLokalt företagsklimat 2007 - Hylte
Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 1-5 anställda 6-25 anställda 26-100 anställda Fler än 100 anställda 2 3 2 5 6 5 16 13 12 27
Läs mer- Fortsatta studier. Studentarbeten
- Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs mer