ANDT-förebyggande arbete i Värmland

Transkript

1 Remissutgåva Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland ANDT = alkohol, narkotika, dopning, tobak 1

2 Förkortningar som används i dokumentet AAS ANDT AUDIT BMM BVC MI RUP SMADIT Ansvarsfull Alkohol Servering Alkohol, narkotika, dopning, tobak Standardiserat frågeformulär om alkoholkonsumtion Barnmorske mottagning Barnavårdscentral Motiverande samtal Regionalt utvecklingsprogram Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Dokumentet har tagits fram på uppdrag av Samhällsråd Värmland Länsstyrelsen Värmland Omslagsbild: Tryck: Elanders Tryckeri AB 2

3 Innehåll Förord - 5 Delaktighet - dialog - 7 Inriktning - helhetssyn - 9 Bakgrund och Framgångsfaktorer - 11 Samlad nationell ANDT-strategi - 13 Utvecklingen inom ANDT-området - 14 Tobak - 14 Alkohol - 16 Narkotika och dopning. 18 Syfte - 20 Övergripande mål - 20 Långsiktiga mål - 20 Långsiktigt mål 1 och mål 2-21 Långsiktigt mål 3 och mål 4-23 Långsiktigt mål 5, mål 6 och mål 7-25 Organisation för det förebyggande ANDT-arbetet - 26 Samhällsråd Värmland - 26 Länssamverkansgrupp för ANDT-frågor - 27 Politisk referensgrupp - 27 Referensgrupp föreningar/organisationer - 27 Länsstyrelsens ANDT-funktioner och länk till lokal nivå - 27 Arbetsgrupper - 27 Finansiering - 29 Aktörer - 29 Länsstyrelsen - 29 Polismyndigheten - 29 Tullverket - 31 Landstinget - 31 Region Värmland - 31 Kommunerna - 32 Ideella sektorn - 32 Värmlands vårdförbund - 32 Näringslivet/arbetsplatser - 33 Uppföljning och utvärdering - 33 Handlingsplan för ANDT-arbetet i Värmland Syfte - 34 Övergripande mål - 35 Långsiktiga mål (ingen bortre tidsgräns) - 35 Hållbart och långsiktigt ANDT-förebyggande arbete Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopnings medel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska alkohol eller tobak ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt - 78 Exempel på förebyggande insatser inom ANDT-området - 80 Ansvarsfull alkoholservering (AAS) - 80 Tematillsyn Tobak - 80 Föräldramöten med tema i Eda kommun - 81 Samordnaruppdrag i flera kommuner - 81 Ungdomens Hus i Filipstad - 82 Visit öppenvårdsmottagning i Hagfors för barn och unga 0-25 år vid lättare till medelsvår psykisk ohälsa - 83 Karlstad Krogar mot knark - 84 Guldkorn i Karlstad - 85 Förebyggargruppen i Kil - 86 Växthuset - Kristinehamn - 87 Blås grönt Sunne - 88 Ungdomsmässan Antilangningskampanj i Torsby kommun - 89 Samarbete i norra nätverket mellan SuToHaMu kommunerna - 89 Tobaksfri.nu - 90 Årjängsmodellen - 90 Föräldrastöd - 91 Familjecentraler i Värmland - 92 Landstinget i Värmland Bryggan Gruppverksamhet - 95 Polismyndigheten Antivåldsgruppen i Arvika - 98 Värmlands idrottsförbund - 99 IOGT-NTO - 99 Källor

4 4

5 Förord En god folkhälsa är ett centralt politiskt mål och ses alltmer som en viktig del i den regionala utvecklingen. God hälsa och trygghet tillhör de viktigaste grundstenarna i ett välfärdssamhälle och bidrar till att Värmlands län blir attraktivt och dynamiskt med hög konkurrenskraft och god tillväxt. Därför är det viktigt att undanröja allt som riskerar hälsa och trygghet och ett allvarligt hot är användande av alkohol, narkotika, dopning och droger. Alkohol och droger leder ofta till kriminalitet och våld och är också ett hot mot tryggheten i samhället. Det ANDT-förebyggande arbetet utgör ett viktigt inslag för arbetet med att ge barn och ungdomar en god uppväxtmiljö. Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Riksdagen har antagit en samlad nationell ANDTstrategi där samverkan är prioriterad på alla nivåer; inom EU, nationellt, regionalt och lokalt. Samhällsråd Värmlands ambition är att aktivt medverka till att skapa möjligheter för ökad samverkan i Värmland och att genom ett målmedvetet och långsiktigt ANDT-förebyggande arbete bidra till vinster vad gäller både hälsa och ekonomi. Genom denna strategi för ANDT-förebyggande arbete i Värmland uttrycker vi vår samsyn, när det gäller hur vi vill omsätta den nationella politiken till förutsättningarna i Värmland. Strategin ska ses som en del av det Regionala utvecklingsprogrammets delområde Hälsa som resurs. Samhällsråd Värmland, bestående av undertecknade, har fastställt Strategi för ANDT-förebyggande arbete i Värmland Eva Eriksson Landshövding Dan Persson Länspolismästare Hans Karlsson Landstingsdirektör Gunnar Tidemand Regiondirektör 5

6 6

7 Delaktighet - dialog Strategi för ANDT-förebyggande arbetet i Värmland , är en överenskommelse och ett resultat där många människor varit med och bidragit med sin kunskap och sitt engagemang, i vad som behövs för att skapa ett samhälle med mindre ANDT-problem. Ambitionen har varit att i framtagandet skapa så stor delaktighet som möjligt, genom dialogmöten i alla kommuner, rådslag med olika nätverk och arbetsgrupper. Inbjudna till dialogen har varit politiker, tjänstemän, representanter för ideella organisationer, nätverket för kommunala samordnare/kontaktpersoner, kommunala alkohol- och tobakshandläggare, kommunala styrgrupper, politiska referensgruppen, referensgrupp frivilligorganisationer, ordförande i Nya perspektivs arbetsgrupper samt andra nyckelaktörer. De som inte deltagit på möten har haft möjlighet att skriftlig ge synpunkter på innehållet i strategin. Frågeställningar som lyfts vid t ex dialogmöten har varit: Strategin är en överenskommelse och gemensam plattform för parterna i Samhällsråd Värmland och ska ses som ett stöd- och inspirationsdokument för övriga aktörer i länet. Strategin beskriver de regionala målen och kompletteras med handlingsplan samt en förteckning över goda exempel. Denna förteckning gör inga anspråk på att vara komplett, utan presenterar ett urval av intressanta pågående insatser. Strategin följer den nya nationella ANDT-strategin och hänsyn har tagits till andra nationella styrdokument, pågående regionala satsningar, Länsstyrelsens utökade ansvar samt epidemiologiskt underlag. Förslag till strategi har remissbehandlats under hösten Processen har förankrats i Samhällsråd Värmland och Länssamverkansgruppen för ANDT-frågor. Vad behöver utvecklas i länet för att minska skador av ANDT hos befolkningen? Hur kan strategin utgöra ett stöd och en vägledning på kommunal och regional nivå? Vilken typ av regional och nationellt stöd behövs för att vidmakthålla och utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet? 7

8 8

9 Inriktning - helhetssyn ANDT-arbetet i Värmland ska genomsyras av ett: Folkhälsoperspektiv, där basen är befolkningsinriktade insatser och ett hälsofrämjande synsätt Barnperspektiv, där barnens rättigheter och möjligheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter beaktas Jämställdhetsperspektiv, som ger alla, oavsett kön lika möjligheter Jämlikhetsperspektiv, där individer med olika förutsättningar och bakgrund tillmäts samma betydelse Arbetet ska utgå från det friska och från faktorer som man vet påverkar individers välbefinnande i positiv riktning och kompletteras med riktade insatser till mer utsatta målgrupper. Arbetet ska ske på alla nivåer och ska utgå från delaktighet och samverkan mellan t ex landsting, kommuner, myndigheter, organisationer och medborgare. En väl fungerande samverkan bidrar till att verksamheter kompletterar varandra till en meningsfull helhet. Fokus för ANDT-arbetet i Värmland ska vara att utveckla arbetet med samma grundläggande strategi som tidigare. Det vill säga, flera aktörer som under lång tid, genomför många åtgärder samtidigt, inom flera insatsområden, utifrån gemensamma mål. Svensk alkoholforskning visar att mest effektivt, vad gäller att förebygga ANDTrelaterade problem och skador är att kombinera olika verksamma åtgärder. 9

10 10

11 Bakgrund I Värmland har ett länsövergripande, tvärsektoriellt ANDT förebyggande arbete bedrivits sedan 1998, då Länsstyrelsen fick i uppdrag att bilda regionalt råd för alkoholfrågor. Det första länsdokumentet skrevs och antogs Det andra alkohol- och drogpolitiska länsdokumentet antogs 2004, för åren Innan arbetet med den tredje länsstrategin för Värmland påbörjades, inväntades den nationella ANDT-strategin för Sedan 1998 finns det i länet en Länssamverkansgrupp för alkohol- och drogfrågor och med en tillhörande samordningsfunktion. Länsstyrelsen har sedan 2008 fått ett allt tydligare samordningsuppdrag vad gäller ANDT-frågorna via det årliga regleringsbrevet. Framgångsfaktorer Två av de större satsningarna, Värmlands Ansvar och Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador har utvärderats av Karlstads Universitet och rapporter har publicerats. I samband med lanseringskonferensen av den nationella ANDT-strategin presenterade utvärderaren följande framgångfaktorer för ett väl fungerande lokalt ANDT-förebyggande arbete: Att det finns samsyn om vad förebyggande arbete innebär Att det finns fungerande samverkan mellan flera aktörer med tydlig rollfördelning Att det finns fungerande nätverk och mötesplatser Att uppdragsgivare efterfrågar regelbundna lägesrapporter Att det ANDT-förebyggande arbetet är viktigt och har hög prioritet för kommunen Att det finns en lokal samordningsfunktion med mandat och tydlig strategisk roll Att det finns en stödstruktur/organisation där beslutsfattare ingår 11

12 Samordningsstrukturerna på nationell, regional och lokal nivå 12

13 Samlad nationell ANDT-strategi Riksdagen antog i mars 2011 en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (prop. 2010/11:47) och beslutade samtidigt om det övergripande målet för ANDT-politiken: ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Med ett samlat övergripande mål vill regeringen tydliggöra viljeinriktningen att komma till rätta med de samlade problem som bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak orsakar både individ och samhälle. Insatser för att nå strategins mål kommer att krävas från de flesta sektorer i samhället från det offentliga, det privata, de idéburna organisationerna och från den enskilda individen. ANDT-politiken är sektorsövergripande. En sektorsövergripande samordningsstruktur behövs därför för att ANDT-strategins mål och inriktning ska kunna spridas till externa aktörer inom samtliga berörda sektorer och på samtliga nivåer. De nuvarande samordningsstrukturerna på nationell, regional och lokal nivå ska kvarstå men kompletteras med en nationell struktur för en samlad uppföljning och utvärdering av ANDTstrategin. 13

14 Utvecklingen inom ANDT-området I Sverige är tobak den näst största riskfaktorn efter högt blodtryck för förtida dödlighet och skador för både män och kvinnor. Alkohol är den femte största riskfaktorn för män. Narkotika kommer på åttonde plats. Uppgifter om dopning saknas. Enligt beräkningar står ANDT för cirka 15 procent av den totala sjukdomsbördan för män och cirka nio procent för kvinnor. Tobak I Sverige finns cirka en miljon personer som är dagligrökare. Omkring 13 procent bland kvinnor och 11 procent bland män uppger att de röker dagligen. Den högsta andelen rökare finns i åldersgrupperna år för både män och kvinnor. Bland elever i årskurs nio har andelen rökare minskat under 2000-talet. Under de senaste åren har minskningen avklingat. Det finns ett starkt samband mellan tobakskonsumtion och hög konsumtion av alkohol bland skolelever. Andelen rökare är ojämnt fördelad i befolkningen. Det är stor skillnad på andelen rökare inom olika socioekonomiska grupper. Utlandsfödda män och kvinnor bland arbetare har den högsta andelen rökare. Att snusa har blivit allt vanligare. I dag är det fler män som snusar än som röker. Snus har också blivit vanligare bland kvinnor, men det är fortfarande bara tre procent bland kvinnorna (16 84 år) som snusar, jämfört med 21 procent bland männen. Hälften av alla rökare beräknas dö till följd av sin rökning. De förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd. 14 Utvecklingen inom ANDT-området

15 Andel dagligrökare fördelat på kön och ålder 1988/ Utvecklingen inom ANDT-området 15

16 Alkohol 2010 var totalkonsumtionen av alkohol 9,2 liter, 100 procent alkohol per person och år över 15 år. Det är en minskning med cirka 10 procent från 2004 när konsumtionen var som högst. Män år har den högsta totalkonsumtionen. Även intensivkonsumtion, som definieras som minst en halv halvflaska sprit, en helflaska vin eller fyra stora flaskor cider eller starköl vid ett och samma tillfälle, har minskat. Den har minskat mest bland unga män i åldern år. Bland skolelever har alkoholkonsumtionen i årskurs nio minskat kontinuerligt sedan början av 2000-talet. Andelen alkoholkonsumenter har minskat, år 2010 drack 57 procent av pojkarna och 62 procent av flickorna alkohol. Självrapporterad alkoholkonsumtion bland män och kvinnor i liter 100 procent alkohol per år Utvecklingen inom ANDT-området

17 Den alkoholrelaterade dödligheten bland både män och kvinnor i åldersgruppen år har minskat sedan 1980-talet. Andelen personer med riskabla alkoholvanor rapporterar mer sömnbesvär, ångest och oro och nedsatt psykisk välbefinnande än personer utan riskabla alkoholvanor. Bland skolelever finns en tydlig koppling mellan hög alkoholkonsumtion och olovlig frånvaro. Antal utskrivningar från slutenvård där en alkoholdiagnos ingick för kvinnor, män och totalt, åren Utvecklingen inom ANDT-området 17

18 Narkotika och dopning Jämfört med övriga länder inom EU har Sverige en låg förekomst av narkotika. Av de få uppgifter som finns, om hur vanlig narkotikaanvändningen är hos vuxna, framgår att bland män uppger cirka procent att de någon gång använt narkotika och bland kvinnor är siffran cirka åtta procent. Av elever i åk nio har andelen som uppger att de prövat narkotika i stort sett varit konstant under 2000-talet, mellan 5-9 procent. Det finns ett starkt samband mellan missbruk av narkotika bland skolungdomar och ogiltig skolfrånvaro. Uppgifter om dopningsanvändningen är än mer knapphändiga. I en kunskapssammanställning om dopning som gjorts av Statens folkhälsoinstitut (2009) beräknas antalet män som använder dopningsmedel till minst personer. Antalet personer som vårdas på sjukhus med drogrelaterad diagnos har stadigt ökat. De senaste åren har de narkotikarelaterade dödsfallen ökat igen för alla typer av droger. 18 Utvecklingen inom ANDT-området

19 Andel elever i årskurs nio som uppgett att de någon gång använt narkotika Utvecklingen inom ANDT-området 19

20 Syfte Syftet med en gemensam Strategi för ANDT-arbetet i Värmland är att vara en gemensam plattform för ett samlat agerande på länsnivå samt att tydliggöra rollerna i det ANDT-förebyggande arbetet. Strategin är en överenskommelse för parterna i Samhällsråd Värmland och ska ses som ett inspirationsoch vägledningsdokument för övriga aktörer i länet. Övergripande mål Det övergripande målet med den regionala ANDT-strategin är att förbättra och öka jämlikheten i hälsa med utgångspunkt i den nationella ANDTpolitiken i enlighet med det nationella målet Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Långsiktiga mål De långsiktiga målen i Strategin för ANDT-arbetet i Värmland följer den nationella ANDT-strategins mål och har ingen bortre tidsgräns. Till dessa knyts ett antal mål, som ska uppnås under strategiperioden och som kommer att ligga till grund för länets/lokala handlingsplaner och insatser som kommer att genomföras under perioden. 20

21 Långsiktigt mål 1 Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska En effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn En effektiv brottsbekämpning av illegal handel En effektiv bekämpning av illegal försäljning via digitala medier En fungerande lokal och regional samverkan och samordning mellan ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbete Långsiktigt mål 2 Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Färre barn ska födas med skador orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd Ökad kunskap om marknadsföring av alkohol och tobak via digitala medier, samt marknadsföringens effekter på konsumtionen 21

22 22

23 Långsiktigt mål 3 Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debutera tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Minska nyrekrytering till narkotika- och dopningsmissbruk Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen En hälsofrämjande skola Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet Långsiktigt mål 4 Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDT-relaterad ohälsa ska utvecklas Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa Förutsättningarna för tandvården att arbeta med tobaksprevention ska förbättras. Förutsättningarna att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma och åtgärda ANDT-problem i arbetslivet ska förbättras 23

24 24

25 Långsiktigt mål 5 Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser ska öka En tydligare och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen för missbruks- och beroendevården ska uppnås Regionala och lokala skillnader i kvalitet, tillgänglighet och resultat ska minska Långsiktigt mål 7 En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Aktivt verka för att FN-konventionerna på narkotikaområdet efterlevs Aktivt verka för att EU:s och WHO:s strategier avseende alkohol och hälsa genomförs Aktivt verka för att WHO:s ramkonvention om tobakskontroll efterlevs En ökad samordning och prioritering av det nordiska samarbetet inom ANDT-området Långsiktigt mål 6 Antalet döda och skadade p.g.a. sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Antalet döda och skadade i trafiken på grund av alkohol och andra droger ska minska Antalet döda och skadade på grund av alkohol-, narkotika- och dopningsrelaterat våld ska minska Dödligheten bland ungdomar och unga vuxna på grund av alkoholförgiftningar och experimenterande med droger ska minska Medvetenheten i hela befolkningen om ANDT-användningens effekter på hälsan ska öka 25

26 Organisation för det förebyggande ANDT-arbetet i Värmland En positiv samverkan har sedan 1998 utvecklats mellan de regionala aktörerna i det förebyggande ANDT-arbetet i Värmland och idag finns en väl inarbetad organisation för det arbetet på länsnivå. Länsnivån erbjuder kunskapsstöd, metod- och processtöd och möjlighet till erfarenhetsutbyte. Samhällsråd Värmland Politisk referensgrupp Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor Referensgrupp frivilligorganisationer Mentorsgrupp alkoholhandläggare Mentorsgrupp Lokala samordnare ANDT frågor Länsstyrelsens ANDT-funktioner Samordnare/kontaktpersoner och alkohol/tobakshandläggare i länets 16 kommuner Samhällsråd Värmland Samhällsråd Värmland, som består av landshövdingen, länspolismästaren, landstingsdirektören och regiondirektören, stödjer länets ANDTförebyggande och brottsförebyggande arbete samt stimulerar till ökad samverkan vad gäller dessa 26 frågor. Samhällsråd Värmland godkänner verksamhetsplaner och budget samt verksamhetsberättelser. Rådet träffas två gånger per år. Länsstyrelsens samordnare för ANDT-förebyggande arbete är föredragande vad gäller ANDT-frågorna och representant från Polismyndigheten är föredragande vad gäller de brottsförebyggande frågorna.

27 Länssamverkansgrupp för ANDT-frågor I denna grupp sitter representanter från Länsstyrelsen, Landstinget, Region Värmland, Polismyndigheten, Tullverket, Trafikverket. Under strategiperioden ska samverkan med andra myndigheter utvecklas som t ex Konsumentverket, Kriminalvården, Karlstads Universitet. Länsstyrelsen har ordförandeuppdraget i gruppen, vars insatser går under arbetsnamnet Drogfritt Värmland. Länssamverkansgruppen för ANDT-frågor lyfter frågor till Samhällsråd Värmland och referensgruppens möten, medverkar i förankringsarbetet i respektive organisation och fungerar som stöd och bollplank för Länsstyrelsens ANDT funktioner. Gruppen träffas fyra gånger per år. Politisk referensgrupp I den politiska referensgruppen, som träffas två gånger per år, sitter en politisk representant från varje kommun samt två representanter från landstingets tandvårds- och folkhälsoutskott. De kommunala representanterna är utsedda av kommunstyrelserna. Vid mötena får gruppen möjlighet att påverka inriktningen av det ANDT-förebyggande arbetet, få aktuell information och utbildning samt tillfälla att utbyta erfarenheter. Referensgrupp föreningar/ organisationer Föreningar och organisationer på länsnivå bjuds in till möte två gånger per år för att få aktuell information, ge sin bild av läget samt informera om sina aktiviteter och insatser som kan kopplas till ANDT-förebyggande insatser. I denna grupp deltar t ex nykterhetsorganisationer, Rädda Barnen, studieförbund, NTF och Värmlands idrottsförbund. Länsstyrelsens ANDT-funktioner och länk till lokal nivå På Länsstyrelsen finns en samordnare för det ANDT-förebyggande arbetet och en handläggare för tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. Dessa har nära koppling till kommunerna via lokala samordnare/handläggare inom både tillsyn och förebyggande arbete. Länsstyrelsens ANDTfunktioner ger stöd och råd till kommunerna samt erbjuder utbildningsinsatser och forum för erfarenhetsutbyte vid nätverksträffar. Arbetsgrupper Tillfälliga arbetsgrupper kan bildas under kortare tid, vid särskilda projekt eller satsningar. 27

28 28

29 Finansiering Kostnader för insatser i denna länsstrategi belastar respektive organisations budget. Externa medel söks från t ex FHI för att initiera och utveckla särskilda insatser och projekt. Aktörer Länsstyrelsen Länsstyrelsen har enligt förordningen om länsstyrelseinstruktion i uppdrag att se till att de nationella politiska målen för samhällets insatser mot alkohol, narkotika, dopning och tobak, som riksdag och regering fattat beslut om, omvandlas till förebyggande arbete anpassat efter lokala förhållanden. I uppdraget ingår att fånga upp lokala och regionala behov av stöd och förmedla dessa till regional och nationell nivå. Länsstyrelsens uppdrag kompletteras varje år genom det regleringsbrev som regeringen utfärdar. Länsstyrelsen erbjuder regelbundet utbildning, fortbildning och stöd till kommuner och andra samarbetspartners i det förebyggande arbetet. Polismyndigheten Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Genom brottsförebyggande arbete ska polisen medverka till att färre brott begås. Fler brott ska också klaras upp. Polisens uppdrag beskrivs i Polislagen, där det står att polisen ska förebygga brott, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, bedriva spaning och göra brottsutredningar. Polisens uppdrag kompletteras varje år genom det regleringsbrev som regeringen utfärdar. Där talar regeringen om vilka mål den vill se med polisverksamheten under innevarande år. 29

30 30

31 Tullverket För Tullverket är inriktningen för verkets brottskämpning fortsatt att begränsa den organiserade och storskaliga brottsligheten. Verket ska bidra till att minska antalet kriminella nätverk som ägnar sig åt narkotika-, alkohol- eller tobakssmuggling eller ekonomisk brottslighet. Högsta prioritet är bekämpningen av narkotika för att bidra till att minska tillgången till narkotika i Sverige. Även storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak ges hög prioritet inom Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Landstinget Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård. Landstinget utgör, genom sina breda kontaktytor gentemot befolkningen, en betydelsefull aktör i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Detta sker bl a genom att tidigt upptäcka individer i riskzon, motivera till förändrade levnadsvanor, identifiera och stödja sårbara grupper, effektivt behandla och rehabilitera samt sprida kunskap. I uppdrag och avtal regleras hur vården ska arbeta hälsoinriktat. Det kan också handla om att verka för att rutiner och metoder blir implementerade och att utbildning och information ges på ändamålsenlig sätt. Region Värmland Region Värmland är en organisation som länets 16 kommuner och landstinget tillsammans har bildat för att ansvara för regional utveckling, tillväxtfrågor, kultur och folkbildning i Värmland. Arbetet på Region Värmland handlar om att skapa förutsättningar för tillväxt i Värmland. En tillväxt som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar. Folkhälsofrågor inklusive ANDT- förebyggande arbete, har på senare år fått ökad betydelse i och med satsningen Regionala utvecklingsprogrammet, RUP:en och Nya Perspektiv. 31

32 Kommunerna Förebyggande insatser bedrivs främst där människor lever och verkar och därmed utgör kommunerna den centrala arenan för det förebyggande ANDT-arbetet. Kommunala verksamheter har ett ansvar för förebyggande insatser som bör ske sektorsövergripande och inte hanteras var för sig. I länets kommuner pågår arbetet för att få till en struktur för ett hållbart, långsiktigt ANDT- förebyggande arbete. I alla kommuner finns idag samordnare/kontaktpersoner för ANDT-förebyggande arbetet samt tillsynsansvariga för alkohol- och tobak. I de flesta kommuner finns aktuella alkoholoch drogförebyggande program och tvärsektoriella styrgrupper för uppdraget. dessutom unika möjligheter att nå värmlänningarna i deras vardag. Värmlands vårdförbund Värmlands läns vårdförbund är ett kommunalförbund, där samtliga kommuner i Värmlands län är medlemmar. Vårdförbundet är huvudman för vissa hem för vård eller boende och som på uppdrag av hemkommunen, ombesörjer vård enligt de bestämmelser som anges i bl.a. Socialtjänstlagen (SOL) och Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Förbundet driver Flöjten, akut- och utredningshem för barn och Beroendecentrum Värmland som är ett HVB-hem med psykiatrisk öppenvård hela dygnet. Ideella sektorn Det svenska välfärdssamhället är i hög grad beroende av den ideella sektorns arbete. Många funktioner i samhället förutsätter ett engagemang från enskilda personer och från människor som organiserat sig i föreningar och organisationer av olika slag, exempelvis idrottsföreningar, hjälporganisationer, nykterhetsrörelsen, fackliga organisationer, politiska föreningar, religiösa sammanslutningar etc. Ideella organisationerna har andra perspektiv och andra drivkrafter än övriga samhällsorganisationer som också kan gynna en positiv utveckling hälsoutveckling. De ideella organisationerna har 32

33 Näringslivet/arbetsplatser Arbetet och arbetsplatsen har stor inverkan på människors hälsa. Arbetsplatser som arbetar för rökfria arbetsplatser, tidigt upptäcker och åtgärdar missbruk av narkotika och riskkonsumtion av alkohol, bidrar med ett viktigt och betydelsefullt inslag i länets ANDT-förebyggande arbete. Krogar är en viktig aktör i arbetet med att inte överservera alkohol, inte servera alkohol till minderåriga och i satsningen Krogar mot narkotika. Betydelsefulla är också butiker i arbetet med att begränsa tillgänglighet av tobak och folköl. Uppföljning och utvärdering De ANDT-förebyggande insatserna i länet baseras på evidensbaserade metoder eller bästa beprövade erfarenhet och kommer att följas upp och utvärderas löpande. Nationella utvärderingar kommer att ske på ett enhetligt sätt över landet. I länet följs målen kontinuerligt upp för att spegla effekterna av insatserna. Den regionala uppföljningen inriktas på de nationella huvudindikatorerna för den nationella ANDT-strategin. Bas för uppföljningen är bl a de kontinuerliga epidemiologiska studier som genomförs av Landstinget i Värmland och Karlstads universitet. 33

34 Handlingsplan för ANDT-arbetet i Värmland Syfte Syfte med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i länet kopplade till Strategi för ANDT-arbetet i Värmland och ska stärka samverkan och effekterna av insatserna som görs under perioden. Handlingsplanen riktar sig till alla berörda aktörer i länet. Dokumentet kan användas som underlag för prioriteringar av insatser på ett sätt att samverkan ökar. Handlingsplanen är tänkt att fungera som ett stöd vid framtagandet av kommunala ANDTdokument. Länsaktörerna ska beakta länsstrategi och handlingsplan vid framtagandet av sina årliga verksamhetsplaner. 34

35 Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Målet innebär: nolltolerans mot narkotika och dopning att minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak att förhindra all skadlig alkoholkonsumtion bland annat genom att minska tillgängligheten och därmed konsumtionen och skadliga dryckesvanor Långsiktiga mål (ingen bortre tidsgräns) Hållbart och långsiktigt ANDT-förebyggande arbete Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt 35

36 Hållbart och långsiktigt ANDT-förebyggande arbete Indikatorer Kommunernas svar på FHI:s årliga länsrapport, som med olika indikatorer beskriver ANDT-arbetet på regional och lokal nivå. Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig Upprätthållen och utvecklad organisation av det lokala ANDT-arbetet Regelbundna möten med Samhällsråd Värmland, Länssamverkansgruppen för ANDT-frågor, referensgrupper och nätverk Framtagande av Samhällsråd Värmlands årliga verksamhetsplan Länsstyrelsen i samverkan med andra regionala aktörer Länsstyrelsen Berörda länsaktörer lyfter ANDTfrågorna i egen verksamhetsplan Respektive myndighet Gemensam hemsida Nära samverkan med andra satsningar som tangerar ANDT-frågorna som Nya Perspektiv och Från kunskap till praktik Länsstyrelsen i samverkan med andra regionala aktörer Alla berörda länsaktörer 36 Utveckla samverkan med andra regionala myndigheter som t ex Konsumentverket, Karlstad Universitet Länsstyrelsen

37 Uppföljning Antal möten, antal deltagare Uppföljningsenkät i grupperna Avstämning av VP två gånger per år Rapport på Länssamverkansgruppens möten Uppdaterad Rapport på Länssamverkansgruppens och referensgruppernas möten Antal möten med andra myndigheter som leder till insats 37

38 Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig Upprätthållen och utvecklad organisation av det lokala ANDT-arbetet Regionalt stöd till kommunerna i framtagande och revidering av ANDT-politiska dokument och genomförandeplaner Regionalt stöd till lokala samordningsfunktioner/tillsynsansvariga Erbjuda nätverksträffar för ökad kompetens och erfarenhetsutbyte Regionalt stöd till lokala tvärsektoriella styrgrupper för ANDTfrågorna Bidra med epidemiologiskt kunskap och underlag till lokala kartläggningar Erbjuda utbildningsinsatser utifrån behov Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Landstinget, Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Tullverket, Karlstad universitet Länsstyrelsen i samverkan med andra aktörer 38

39 Uppföljning Tips lokala aktiviteter Antal kommuner med aktuella ANDT-politiska dokument och årliga genomförandeplaner Antal kommuner med samordningsfunktioner med tydligt uppdrag Antal träffar och antal deltagare. Uppföljningsenkät Antal kommuner med styrgrupper för ANDTarbetet Särskilt utsedd samordningsfunktion med tydligt mandat Styrgrupp med representation från ledningsnivå, (både politiker och tjänstemän), där ANDT-frågorna lyfts regelbundet Regelbundna nulägesbeskrivningar/kartläggningar som underlag för insatser och avrapportering Aktuella policydokument, som är väl kända Genomförandeplaner som är väl föranade Nätverk för fortbildning och erfarenhetsutbyte Antal lokala kartläggningar som används som underlag för insatser Antal utbildningsdagar och antal deltagare som genomförs utifrån ett lokalt behov 39

40 1. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Indikatorer Antal försäljningsställen och öppettider (alkohol och tobak) Antal serveringsställen (öppettider och serveringstider) Priser (alkohol, narkotika, tobak) Andel ungdomar i åk 9 som senaste läsåret har druckit alkohol från utlandet Andelen elever i åk 9 som någon gång har använt narkotika (12 mån) Andelen elever i åk 9 som någon gång använt dopningsmedel Anskaffningssätt (tobak, alkohol) Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig En effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn Länsstyrelsens höga tillsynsnivå av kommunernas alkohol- och tobakstillsyn ska upprätthållas Utvecklad samverkan mellan tillsyn och samordning Gemensam policy för tillfälliga tillstånd i Värmland Regelbundna tillsynsbesök hos kommunerna, 7 tillsynsbesök/år Regelbundna gemensamma träffar för ANDT-samordnare och alkoholoch tobakshandläggare Framtagandet av policy och spridning av denna Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen i samverkan med kommunerna 40

41 Lagförda brott mot narkotikastraff-, tobaks- och alkohollagen samt brott för lag om smuggling mäter insatsen för att begränsa tillgången (Antal beslag av alkohol, narkotika, dopning och tobak av tull och polis) Efterlevnad av åldersgränser via provinköp butiker (tobak, folköl) och restauranger (Om provköp blir godkänt som metod) Uppföljning Tips lokala aktiviteter Antal genomförda tillsynsbesök och tillsynsprotokoll Antal träffar och antal deltagare Årlig tillsyn av alla butiker som säljer folköl Årlig tillsyn av alla butiker som säljer tobak enligt metoden Tematisk tillsyn se goda exempel Arbeta utifrån metoden Ansvarsfull Alkoholservering, se goda exempel Utbildningsinsatser för krögare, barpersonal och tjänstemän om näringslivets egenkontroll I samverkan med andra kommuner och aktörer, erbjuda utbildningsinsatser utifrån lokala behov Uppföljning av användandet av framtaget dokument 41

42 Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig Ökad kunskap hos politiker och chefstjänstemän om alkohol- och tobakslagen Utveckling av det lokala tillsynsarbetet Ökad regional samverkan i samband med tillsyn Regelbundna utbildningsinsatser för förtroendevalda och tjänstemän om alkohol och tobakslag Stöd till kommunernas utbildningsinsatser t ex inom näringslivets egenkontroll inkl. Ansvarsfull alkoholservering (AAS) Stödja tillämpningen av effektiva metoder i tillsynsarbetet Stimulera till kommunsamverkan inom tillsynsområdet Deltagande i länsöverskridande tillsynsinsatser som t.ex. Vita Vänern Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelserna, polismyndigheterna, kommunerna samt andra berörda myndigheter 42

43 Uppföljning Tips lokala aktiviteter Antal utbildningar och antal deltagare Öka samverkan med näringslivet t ex butiker, krogar och arbetsplatser Överenskommelser mellan länets kommunala alkoholhandläggare Antal utbildningar och deltagare Samordning av gemensamma tillsynsinsatser mellan kommuner, olika myndigheter t.ex. Polismyndigheten och Skatteverket Stärka näringslivets egenkontroll enligt alkohol- och tobakslagstiftningen Antal gemensamma samverkansinsatser Antal länsöverskridande tillsynstillfällen 43

44 Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig En effektiv brottsbekämpning av illegal handel Minskad grov organiserad brottslighet Ökad lagföring av de som tillhandahåller alkohol till ungdoma Ökade operativa insatser genom aktiv medverkan i internationell, nationell och regional samverkan för utbyte av information och underrättelser Ökad kompetens inom polismyndigheten inom området människohandel och prostitution genom riktade utbildningsinsatser Genom kampanjinsatser öka antal tips till polis och tull Arbeta efter Kronobergsmodellen i alla länets kommuner Tullverket Polismyndigheten Polismyndigheten Länsstyrelsen i samverkan med andra Polismyndigheten i samverkan med länets kommuner 44

45 Uppföljning Tips lokala aktiviteter Uppföljning av insatser Kampanj Tipsa tull och polis Nära samverkan mellan polis och kommun Kronobergsmodellen, se goda exempel Antal utbildningstillfällen Antal lagförda brott Antal anmälda brott mot alkohollagen 45

46 Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig En bekämpning av illegal försäljning via digitala medier Ökade operativa insatser genom fördjupad samverkan mellan berörda aktörer för bättre bevakning, underrättelsearbete och analys av illegala försändelser Ökad bekämpning av brottslighet som sker via internet Polismyndigheten Tullverket Tullverket 46

47 Uppföljning Tips lokala aktiviteter Utbildning/information om internetdroger Samverkan med postutlämningsställena Uppföljning av insatser Uppföljning av insatser 47

48 Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig En fungerande lokal och regional samverkan och samordning mellan ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbete Minska ANDT-relaterad brottslighet Samverkansavtal i samtliga kommuner Inrätta lokala trygghetscentrum Ungdomsgrupper inom polismyndigheten som har tillräcklig kapacitet för att genomföra samtliga åtgärder i den brottsförebyggande och brottsutredande processen Polismyndigheten ska ha arbetsmetoder samt ledning och styrning av ärenden så att lagstadgade tidsfrister kan hållas Polis i samverkan med kommunerna Polismyndigheten Polismyndigheten Polismyndigheten 48

49 Uppföljning Tips lokala aktiviteter Antal samverkansavtal Antal lokala trygghetskontor Antal personuppklarade brott Nära samverkan mellan polis, skola, socialtjänst, lokala samordnare för ANDT-förebyggande arbete, alkohol- och tobakshandläggare Använda samverkansavtalen mellan polis och kommun som verktyg i arbetet Samla ANDT-, brottsförebyggande och folkhälsofrågor i samma arbetsgrupp Informations- och opinionsbildande kampanjer och mediainsatser Metoden Krogar mot knark, se goda exempel Öka antalet tips till polisen Stoppa langningen Kronobergmodellen, se goda exempel Antal personuppklarade brott 49

50 2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, Indikatorer Andel gravida rökare/tobaksavvändare vid inskrivning Andel med riskabla alkoholvanor vid inskrivning (Barn med föräldrar/vårdnadshavare med risk/ missbruk) (Andel gravida som röker i v 32) Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig Färre barn ska födas med skador orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Minska andelen gravida kvinnor som röker och/eller har riskabla alkoholvanor Minska andelen spädbarn 0-4 veckor med rökare i familjen BMM stödjer och informerar blivande föräldrar om ANDT:s skadeverkningar i samband med hälsosamtal i tidig graviditet BVC identifierar och samtalar med föräldrar om risker med alkoholkonsumtion, tobaksbruk och passiv rökning Erbjuda stöd till föräldrar med beroende- och missbruksproblematik Landstingets BMM verksamhet (BMM- barnmorskemottagning) Landstinget Landstinget i samverkan med kommunerna 50

51 narkotika, dopning eller tobak Uppföljning Tips lokala aktiviteter Familjestödjande insatser, t ex familjecentraler, se goda exempel Lokala överenskommelser mellan öppenvårdspsykiatrin, socialtjänst och allmänmedicin Andel gravida rökare vid inskrivning Andel auditscreenade med över 6 poäng Andel spädbarn 0-4 v med rökare i familjen Antal hänvisningar till vårdgivare 51

52 Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd Ökad kunskap om barn som far illa Sprida kunskap om aktuell lagstiftning och material Landstinget och Länsstyrelsen i samverkan med länets kommuner Utveckla stödet till barn som far illa Ökad kunskap om marknadsföring av alkohol och tobak via digitala medier, samt marknadsföringens effekter på konsumtionen Fortbildning och nätverkträffar för barngruppsledare Utveckla samverkan med andra verksamheter i länet Väntar på nationellt underlag för effektiv tillsyn av marknadsföringen av alkohol- och tobaksvaror inom digitala medier Länsstyrelsen i samverkan med länets kommuner Länsstyrelsen 52

53 Uppföljning Tips lokala aktiviteter Antal nätverksträffar och antal deltagare Barnhälsoteam i alla kommuner 2015 (fsk, bhv soc) Lokal samverkan kring barn som far illa Gruppverksamhet till barn som far illa och stöd till deras föräldrar Utbildning av barngruppsledare Handlingsplan för anmälningsplikt Utbildning/information om FN:s konvention om barnets rättigheter Stödgruppsverksamhet Individuellt stöd Antal gemensamma aktiviteter 53

54 3. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och successivt minska Indikatorer Andel rökare Andel riskkonsumenter Andel elever åk 9 som röker och/eller snusar Andel elever åk 9 någon gång använt narkotika Andel elever åk 9 någon gång använt AAS Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig Minska nyrekrytering till narkotika- och dopningsmissbruk Minska andelen ungdomar som prövat narkotika Informationsinsatser mot cannabis Sprida information om kunskapsbaserade metoder och arbetssätt t ex Krogar mot knark Erbjuda utbildning av om nya droger till personer som arbetar med barn och ungdomar Öka kunskapen om narkotika på krogen t ex i samband med AAS utbildningen, politikerträffar Länsstyrelsen i samverkan med andra aktörer Länsstyrelsen Länsstyrelsen i samverkan med Polismyndigheten Länsstyrelsen i samverkan med kommunerna 54

55 dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska Andel elever åk 9 har druckit alkohol senaste 12 månaderna Andel elever åk 9 debutålder Andel elever åk 9 ålder första gången berusad Uppföljning Tips lokala aktiviteter Uppföljning av insatser Antal tillfällen då kunskapsbaserade metoder lyfts Antalet utbildningar och antalet deltagare Antalet krogar som arbetar med metoden Samordnade insatser som bidrar till tidig upptäckt, ex rutiner, upptäcktsgrupper Tvärsektoriella gemensamma insatser mot narkotikamissbruk t ex uppsökande arbete Samverkan med polisens ungdomsgrupper Uppmärksamma och åtgärda skolfrånvaro Metoden AUM, Att Upptäcka Missbruk, se goda exempel Skapa rutiner för samverkan mellan socialtjänst och skola t ex Örebromodellen, se goda exempel Utbildning/information om dopning Samarbeta med gym och idrottsföreningar 55

56 Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig Öka kunskapen om dopning Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter Minska andelen ungdomar som börjar använda tobak Återuppliva Länsgruppen mot dopning Bilda regionalt utbildningsteam som arbetar mot prioriterade målgrupper som idrottsledare och personal på gym Samverka med andra dopningsprojekt i landet Erbjuda utbildning till personal som är verksamma bland barn och unga Sprida kunskap och öka användningen av evidensbaserade metoder t ex Tobaksfri Duo Öka efterlevnaden av tobakslagen genom förstärkt tillsyn Länsstyrelsen Länsgruppen mot dopning Länsgruppen mot dopning Landstinget och Länsstyrelsen Länsstyrelsen i samverkan med andra aktörer Länsstyrelsen 56

57 Uppföljning Tips lokala aktiviteter Uppföljning av insatser Uppföljning av insatser Utvärdering tillsammans med STAD Antal utbildningar och antal deltagare Antal kommuner som arbetar med Tobaksfri Duo Aktiv tillsyn av rökfria miljöer och försäljningsställen Opinionsbildande insatser Metoden Tobaksfri Duo, se god exempel Öka antalet rökfria miljöer Antal tillsynstillfällen 57

58 Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen Langningen till minderåriga ska minska Nolltolerans till ungdomars alkoholinnehav Förbättrad efterlevnad av åldersgränser En hälsofrämjande skola Kronobergsmodellen ska användas i hela länet Produktion och spridning av informationsmaterial i form av kampanjer, webbsidor, flygblad Stöd till kommunernas tillsyn av försäljningsställen och krogar Stöd till kommunerna i att stimulera skolorna till att arbeta med ANDTfrågan. Kontaktpoliser ska finnas i alla kommuners skolverksamhet Polismyndigheten Länsstyrelsen i samverkan med andra länsaktörer och FHI Länsstyrelsen i samverkan polismyndigheten Länsstyrelsen Polismyndigheten 58

59 Uppföljning Tips lokala aktiviteter Antalet lagförda personer Informations material som har kommunicerats ÖPP Fritidsaktiviteter med hög kvalitet Social mobilisering inför lokala arrangemang Öka föräldranärvaron Insatser för ANDT-fria idrottsaktiviteter Stöd till föräldrar t ex ÖPP Minska efterfrågan av ANDT Kampanjer och informationsspridning Fler alkoholfria miljöer för unga Sprida kunskap om kunskapsbaserade metoder Antalet skolor som har kontaktpoliser Metoder för tidig upptäckt Uppmärksamma skolfrånvaron Införa Rökfria skolgårdar Aktuella ANDT-policy med tydliga rutiner Fortbildning av lärare i ANDT:s konsekvenser Anlita folktandvården i skolans verksamhet 59

60 Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet Utveckla samverkan med frivilligorganisationer Alla föräldrar tillgång till föräldrastöd 2012 Regelbundna möten med frivilligorganisationerna på länsnivå för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte Stödja kommunerna i arbetet med att skapa lokala överens-kommelser med idéburna organisationer Öka antalet mötesplatser för föräldrar BMM:s föräldragrupper Länsstyrelsen Länsstyrelsen Inom ramen för Nya Perspektiv Landstinget 60

61 Uppföljning Tips lokala aktiviteter Lokala överenskommelser med idéburna organisationer Krav på drogpolicy i föreningslivet. Villkorade föreningsbidrag Skapa meningsfulla mötesplatser för föräldrar Strukturerade föräldramöten Föräldraråd Tematiska föräldramöten Öka samverkan med idrottsföreningarna Andel föräldrar som deltar i föräldragrupp 61

62 4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller successivt minska alkohol eller tobak ska successivt minska Indikatorer Registrerad alkoholförsäljning (systembolag och restauranger) Självrapporterad alkoholkonsumtion Total alkoholanskaffning Andel hög/riskkonsumenter AUDIT Andel intensivkonsumtioner Andel elever i åk 9 som minst 1 g /månad intensivdricker alkohol Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDT-relaterad ohälsa ska utvecklas Minskad riskkonsumtion av alkohol i Värmlands befolkning Sprida och tillämpa nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande arbete Identifiering och dokumentation av riskbruk av alkohol Utbildning i motiverande samtal som följs av uppföljning och fortsatta stödinsatser Erbjuda råd för förändrade alkoholvanor/kort intervention Landstinget Landstingets Landstinget Landstinget 62 Aktiv marknadsföring om var man kan få hjälp både personlig och via webb som Alkoholhjälpen, 1177.se Alla berörda verksamheter

63 beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska Andel alkoholkonsumenter i åk 9 Bruk av cannabis senaste 12 månaderna (annan narkotika) Registrerad tobaksförsäljning Uppföljning Använder tobak dagligen, då och då, tidigare rökt Använt AAS Antal tobaksrökare i tandvårdsjournal Tips lokala aktiviteter Antalet utbildningsinsatser och antal deltagare Information om vart man kan få stöd Ungdomsmottagningar viktig arena Sprida information om tobaksavvänjning Erbjuda tobaksavvänjning Införa rökfria arbetsplatser, se goda exempel Verksamheternas uppföljning av insatser Nationella patientenkäten Liv och hälsa Antal utbildningstillfällen, deltagare och träningsgrupper Andel patienter som blivit tillfrågade om alkoholkonsumtion, journal/lablista Nationella patientenkäten Liv och hälsa 63

64 Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig Minska andelen tobakskonsumenter i Värmländska befolkningen Identifiera och dokumentera tobaksbruk Utbildning i motiverande samtal med uppföljning och fortsatta stödinsatser inom MI Erbjuda råd för förändrade tobaksvanor/kort intervention Landtingets verksamheter Landstinget Landstinget Erbjuda målgruppsanpassad tobaksavvänjning i alla kommuner Arbeta för fler rökfria arbetsplatser Kompetensutveckling inom tobaksförebyggande arbete Landstinget Nya perspektiv i samverkan med andra aktörer Landstinget och Länsstyrelsen 64

65 Uppföljning Verksamheternas uppföljning av insatser Nationella patientenkäten Liv och hälsa Antal utbildningstillfällen, deltagare och träningsgrupper Andel patienter med notering under sökordet tobak i journal/lablista Nationella patientenkäten Liv och hälsa Antal som deltagit i tobaksavvänjning Andel som är tobaksfria efter 6 månader Antalet rökfria kommuner Antal utbildningstillfällen, antal deltagare och deltagande verksamheter 65

66 Att uppnå till 2015: Insatser Ansvarig Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa Förutsättningarna för tandvården att arbeta med tobaksprevention bör förbättra. Utveckla samverkan med Karlstad Universitet Utbildning av personal inom ungdomsmottagningar, primärvård, studenthälsa och psykiatri för tidig upptäckt av unga vuxnas riskkonsumtion Barn över 12 år ska vid årlig tandvårdsundersökning tillfrågas och ha samtal om tobaksvanor Folktandvården munhälsoundervisning i åk 5-6 Patienter erbjuds tobaksavvänjning Länsstyrelsen och Karlstad kommun Länsaktörer tillsammans med STI-samordning Landstinget Folktandvården Landstinget 66