SKAPAR OFFSHORING FLER JOBB? Förslag på en empirisk studie om den totala sysselsättningseffekten

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet Examensarbete C Författare: Hanna Luhta Handledare: Hans Grönqvist Vårtermin 2015 SKAPAR OFFSHORING FLER JOBB? Förslag på en empirisk studie om den totala sysselsättningseffekten

2 Sammanfattning Offshoring påverkar den inhemska arbetsefterfrågan negativt när jobben flyttas utomlands eller försvinner på grund av den högre produktiviteten. Produktivitetsökningen har även en motsatt inverkan, när ökad lönsamhet leder till nya vakanser och ökad arbetsefterfågan. Den totala sysselsättningseffekten har fått mindre uppmärksamhet i tidigare empirisk forskning om offshoring. Mitt syfte är att presentera en modell för skattning av den slutliga effekten på sysselsättningen baserat på en trans log kostnadsfunktion. Den teoretiska självklarheten att effektivitetsvinster leder till ökade investeringar ska ifrågasättas. Hur offshoringvariabeln definieras påverkar resultaten, vilket diskuteras i uppsatsen. Nyckelord: Offshoring, arbetsefterfrågan, sysselsättning, produktivitetseffekt, input output tabeller 1

3 Innehållsförteckning: Sida 3 1.Inledning 6 2.Teoretisk bakgrund till sambandet mellan offshoring och sysselsättning Produktivitetseffekt och tillväxt som leder till nya vakanser Skapar offshoring vinnare och förlorare inom landet? 11 3.Bevis från tidigare empiriska studier Företagen vinner i offshoring Studier om ökad produktivitet Att mäta offshoring Effekten på sysselsättning Vilka arbetsuppgifter berörs av offshoring? Offshoring skapar arbete i hemlandet Kan expansion och nya vakanser utebli trots ökade vinster? Några siffror om offshoring i Sverige Beskrivning av den empiriska studien Offshoringvariabel Metoden att mäta effekterna på arbetsefterfrågan och tidigare modeller Modellen Modellens svagheter Data Slutord 34 Litteratur 37 Bilaga 1 2

4 1. Inledning Denna uppsats handlar om offshoring, eller med andra ord handel med insatsvaror och tjänster, och dess inverkan på sysselsättning i ett litet och öppet land som Sverige. När produktionskostnaden är lägre i ett annat land, vilket kan bero på stordriftsfördelar eller lägre löner, kan lönsamheten höjas i svenska företag genom offshoring. Genom att krympa en del av produktionen hemma i Sverige och flytta denna verksamhet utomlands, kan företagen ta del av det andra landets lägre kostnadsnivå. I handelsteorin leder denna typ av lönsamhetsökning till en expansion av verksamheten och flera vakanser (se Mitra och Ranjan, 2007). Syftet med uppsatsen är att föreslå en empirisk metod för att undersöka hur offshoring påverkar sysselsättningen. Tidigare svenska studier om offshoring skattar den negativa effekten som kommer från att jobben försvinner i takt med att produktionen flyttar utomlands. Jag tar hänsyn även till den positiva effekten som följer från den ökade lönsamheten och som förväntas leda till expansion av verksamheten i hemlandet. I kontrast till de tidigare studierna vilka jag har granskat är jag intresserad av den totala 1 sysselsättningen, inte den relativa arbetsefterfrågan. Förändringar i den relativa arbetsefterfrågan mellan olika delar av arbetskraften är också viktiga att studera för att bättre förstå sambandet mellan offshoring och sysselsättning. Men forskning inom området pekar på att offshoring berör allt större delar av ekonomin och arbetskraften (se Becker m. fl., 2010, s. 49 ff.). Därför anser jag att just den totala sysselsättningseffekten är av stor betydelse, inte minst på grund av att den har fått väldigt lite utrymme i den empiriska forskningen i Sverige såväl som utomlands (se Becker m. fl., 2010, s. 48). Världshandeln har ökat markant de senaste decennierna. Världens exporter plus importer som andel av BNP nådde samma nivåer som innan det första världskrigets igen i mitten av 1970 talet, när världshandelns andel av BNP var ca 40%. Mindre än 40 år senare i 2012 var siffran 61% efter att handeln återhämtat sig från finanskrisen i 2008 (se Roser, 2015). Offshoring som utgör en del av den totala exporten och importen omfattade länge 1 Offshoring och den relativa arbetsefterfrågan i Sverige har studerats av bl.a. Ekholm och Hakkala, 2006; Andersson och Karpaty, 2007 och Warda,

5 huvudsakligen insatsvaror. Från 1990 talet och framåt blev det vanligare att handla även fragmenterade delar av produktionsprocesser och digitalt överförbara tjänster (se Jones och Kierzkowski, 2000). Handel och offshoring i synnerhet har utvecklats med globaliseringen. Den globala politiska och ekonomiska integrationen har suddat ut de tidigare givna gränserna som gällt för utbyte av varor och tjänster i världen. Avgörande faktorer i processen har varit teknologisk utveckling framför allt inom digitalisering och kommunikation, inte minst på grund av bättre tillgång till internet, och minskade priser för de flesta typer av transportmedel (se Warda, 2014). Ökad fragmentering av produktionsprocesser har tillsammans med utvidgade handelsmöjligheter mellan länder hjälpt allt fler branscher och företag att delta i offshoring. Globaliseringens möjligheter och risker diskuterades brett efter millenieskiftet. Bland annat inrättade Sveriges regering ett kansli under namnet Globaliseringsrådet, som var verksam åren På uppdrag från rådet analyserar Calmfors (2008) vilka sysselsättningseffekter fördjupad marknadsintegration med låglöneländer leder till. Rapporten var kanske ett svar på den utbredda rädslan för billig arbetskraft främst i Östeuropa och Asien som skulle konkurrera ut svenska jobben. Rapportens huvudsats är att man hittar inget stöd i relevant teoretisk och empirisk litteratur för att effekten från ökade importer (allmänt) skulle vara negativ på sysselsättningen i Sverige eller i andra höglöneländer. Calmfors anser att effektivitetsvinster från handel med låglöneländer kan till och med jämna ut de negativa sysselsättningseffekterna från globaliseringen. Men i denna punkt grundas analysen mest på teoretiska resultat och empiriska bevis saknas (se Calmfors, 2008, s. 32 f.). SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) forskningsprogram Arbetsmarknad, som pågick under åren , avslutades med rapporten Produktionen flyttar utomlands? Om offshoring och arbetsmarknaden (se Becker m. fl., 2010). Rapporten är en gedigen genomgång av de relevanta teoretiska och empiriska studierna inom området, inkluderande många av Calmfors (2008) källor. Man konstaterar att även om en del resultat pekar på ett samband mellan offshoring och sysselsättning hittar man ingen forskning på hur offshoring påverkar den totala sysselsättningen. En anledning till bristen på forskning kan enligt författarna vara att kausaliteten går i båda riktningar. De menar att faktorer som formar den svenska arbetsmarknaden även påverkar företagens offshoringsbeslut (se Becker m. fl., 2010, s.48). 4

6 Forskning i vilken de två rapporternas slutsatser baseras på ger inget empiriskt stöd för att offshoring skulle ha varken en negativ eller en positiv effekt på den totala inhemska sysselsättningen, frågan som jag är intresserad av. Jag har identifierat två faktorer som kan förklara varför denna typen av empirisk stöd saknas. Den första faktorn handlar om definitionen och mätningen av offshoring då jag påstår att det nuvarande måttet inte ger en tydlig bild av offshoringens storlek och värde i produktionen. Den andra faktorn gäller länken mellan lönsamhetsvinster och företagens expansion. Jag anser att den positiva sysselsättningseffekten från ökad offshoring kan utebli trots att företaget ökar sin lönsamhet, om lönsamhetsvinsterna delas ut eller används på ett annat sätt som inte ger den förväntade expansionen. Med valet av uppsatsämnet vill jag bidrag till bättre förståelse om arbetsmarknaden i förändring. Sverige och svenska näringsliv har enligt vissa bedömare lyckats hålla sig starka 2 inför den globala konkurrensen. Oavsett den starka ekonomin har arbetslösheten varit hög sedan 1990 talets ekonomiska kris och inträdet på arbetsmarknaden har blivit svårare under åren, särskilt för unga och invandrare (se SCB, 2007). Ekonomihistorikern Lars Magnusson kallar vår tid den tredje industriella revolutionen och menar att vi befinner oss på en början av en inlärningskurva. Enligt denna tanke finns de stora vinsterna från ny teknologi och organisationsformer, som offshoring, ännu i framtiden (se Magnusson, 2013). Det är också troligt att flera och nya typer av arbetsuppgifter och delar av produktionen i framtiden 3 kommer att handlas över nationsgränser. Att söka bättre förståelse kring offshoring och sysselsättning är således alltmer betydelsefullt. Denna uppsats är strukturerad som följer. Avsnitt två handlar om hur effekten om offshoring på sysselsättningen formuleras i den teoretiska litteraturen. I avsnitt tre diskuteras den tongivande effekten av offshoring på produktiviteten, samt hur offshoring kan mätas. Offshoringens påverkan på arbetsefterfrågan och sysselsättning beskrivs i avsnitt fyra och länken från högre vinster till fler vakanser ifrågasättas. Avsnitt fem presenterar den ekonometriska modellen. En kort beskrivning av lämpliga data ges i del sex. 2 En fransk studie från 2012 ställer Sverige på plats elva av världens 26 ekonomiskt starkaste länder, i avseende på hur väl landet har kunna dra nytta av globaliseringen. Sverige placerades bland top tre när frågan istället var om den bilden omvärlden har om landet. Resultaten baseras på Nation Goodwill Observer enkätstudie bland världens ekonomiska ledare och opinionsbildare, se Sveriges ambassad i Paris nyhetsartikel om detta: < SE/Ambassader/Paris/Aktuellt/Nyheter/Toppresultat for Sverige i studie om l ander som varumarken/ > [ ].) 3 Alan Blinder beräknar att upp till en femte del av jobben i USA är offshorable, se < > [ ]. 5

7 2. Teoretisk bakgrund till sambandet mellan offshoring och sysselsättning Med offshoring menas flytt av produktion av insatsvaror och tjänster utomlands. Det kan vara ett företag som tidigare själv stått för produktion av ett visst insatsmoment som nu köper in detta moment från en utländsk producent. Alternativt byter företaget från en inhemsk till en utländsk underleverantör. Liknande utflyttning kan ske inom eget bolag när insatsvarans produktion placeras hos ett dotterbolag i ett annat land. Denna definition som täcker både importer av insatsvaror och tjänster samt multinationella företags verksamhet används av bland andra Ekholm och Hakkala (2006). Analysen om den relativa arbetsefterfrågan bygger på en traditionell Heckscher Ohlin handelsmodell. Tanken är att företag i ett höginkomstland svarar på importkonkurrens från låginkomstländer genom att flytta en del av sin egen produktion utomlands. Importer har främst varit lågteknologiska varor och därför gäller flytten de lågutbildades arbetsuppgifter. (se Feenstra, 2008) I modellen likställs offshoring med teknisk utveckling som ökar produktiviteten men inte nödvändigtvis jämnt mellan produktionsfaktorerna. Teknisk utveckling till exempel i form av ny typ av datateknologi kan öka produktiviteten hos en viss grupp i arbetskraften som har högre utbildningsnivå, men lämna produktiviteten av andra delar av arbetskraften orörd (se Ekholm och Hakkala, 2006). Specialiseringen gör att efterfrågan på lågutbildad arbetskraft minskar och relativlönen därmed försämras för denna grupp (se Feenstra, 2008.) I en Heckscher Ohlin handelsmodell antar man perfekt konkurrens och bortser från arbetslöshet. Men om man lättar upp antaganden i modellen och tillåter friktioner på arbetsmarknaden kan sysselsättningseffekten bli negativ. Lönerna av de lågutbildade måste anpassas till förändringar i arbetsefterfrågan om man ska behålla den totala sysselsättningen oförändrad. Arbetsmarknadsförhållanden i Västeuropa och Norden kan tillsammans med 6

8 ökad handel och offshoring ha lett till att flera hamnat i arbetslöshet (se Calmfors, 2008, s. 4 27). Offshoring skiljer sig inte i denna typen av analyser avsevärt från övrig handel med varor och tjänster i dess effekt på arbetsefterfrågan. Men utan att ta hänsyn till offshoring utesluter man en viktig kanal via vilken ökad handel kan påverka arbetsmarknaden och löner. Senare har man identifierat ökad handel av mindre delar i produktionen, så kallad fragmentering av produktionsprocesser. Detta medför att handelsintegrationens effekter på arbetsefterfrågan blir mer tydliga i inom bransch analysen, snarare än i mellan bransch effekter som anses bättre beskriva handel med färdiga varor och tjänster. (Se Feenstra och Hanson, 1996). 2.1 Produktivitetseffekt och tillväxt som leder till nya vakanser Offshoring som motiveras av kostnadsreduktioner gör det möjligt att producera lika mycket till lägre kostnad; det vill säga offshoring höjer produktiviteten. Amiti och Wei (2005) nämner två anledningar till denna effekt. Den första är att företaget utlokaliserar verksamheten som är ineffektiv (compositional changes), vilket ökar den kvarvarande delens genomsnittliga produktivitet. För det andra kan verksamheten i hemlandet bli mer produktiv med stöd av importerade insatsvaror och tjänster (structural changes). Ett tydligt exempel av det senare är en importerad programvara som effektiviserar utvecklings och administrationsuppgifter i huvudkontoret. Produktivitetsökningen innebär också att samma produktionsnivå kan nås med mindre arbete. Det är möjligt att arbetslösheten ökar som resultat. Men på grund av att företag blir effektivare och mer konkurrenskraftiga kan efterfrågan på deras produkter öka. I så fall går även efterfrågan upp för den typen av arbetsuppgifter som företagen väljer att behålla kvar i hemlandet. Amiti och Wei (2005) kallar denna en skaleffekt. Den slutliga effekten på sysselsättningen kan vara antingen negativ eller positiv. 4 Hur vet man om det är teknologiska framsteg eller globaliseringen i form av offshoring som orsakat skiften i arbetsefterfrågan? För att kunna söka svar på detta krävs det empirisk undersökning. Jag kommer att inkludera en teknologivariabel i modellen, vilket beskrivs i del fem, men för en ordentlig diskussion om ämnet, se Feenstra och Hanson,

9 Grossman och Rossi Hansberg (2008) studerar hur sjunkande kostnader för offshoring påverkar relativlönerna. Deras analys visar att offshoring kan leda till ökade relativlöner för de lågutbildade i ett höginkomstland. När offshoring blir mer kostnadseffektivt skapas kostnadsreduktioner som ger ökad lönsamhet i båda sektorer av vilka den ena är intensiv i lågutbildad arbetskraft och den andra i högutbildad arbetskraft. Bägge sektorer deltar i offshoring av lågutbildades arbetsuppgifter men produktionskostnader sjunker mest på sektorn som använder lågutbildad arbetskraft relativt mer intensivt. Vad som följer av modellen är att denna sektor expanderar och arbetsefterfrågan på de lågutbildade ökar därför även i hemlandet. Grossman och Rossi Hansberg kallar detta för en produktivitetseffekt. Den påverkar alltså produktionsfaktorn positivt vars arbetsuppgifter flyttas utomlands. För att ekonomin ska återgå till jämvikt måste lönen av de lågutbildade anpassas uppåt. Man beskriver två effekter som verkar åt motsatt håll. För det första är det troligt att relativpriset faller i sektorn som är intensiv i lågutbildad arbetskraft. För det andra ökas det inhemska utbudet av lågutbildad arbetskraft när offshoring intensifieras. Båda effekterna sätter press på lönerna av den lågutbildade arbetskraften. Den slutliga löneeffekten för denna grupp kan ändå bli positiv, beroende på hur stark varsin effekt är till slut. (Se Grossman och Rossi Hansberg, 2008.) Mitra och Ranjan (2007) bygger en modell med två sektorer där arbetskraften är rörlig mellan sektorerna men arbetslöshet uppstår på grund av sökfriktioner. I den ena sektorn produceras det en variation av insatsvaror med hjälp av två produktionsfaktorer under imperfekt konkurrens. En av faktorerna kan flyttas ut medan den andra faktorn (headquarter services) stannar alltid i hemlandet. Man väljer imperfekt konkurrens för att kunna hantera en fast kostnad för offshoring i modellen. Sektorn producerar en homogen och sofistikerad slutprodukt av den stora variationen av insatsprodukter under perfekt konkurrens. Den andra sektorn producerar en enklare homogen produkt med en produktionsfaktor, som är arbete, och detta sker också under perfekt konkurrens. Offshoring sänker kostnader för insatsprodukter och därför går även priset av slutprodukten ner i denna sektor. Kostnadsreduktionen förväntas ge samma effekt som i Amiti och Wei (en skaleffekt), vilket skapar tillväxt och nya vakanser. Men även på den andra sektorn tjänar företagen, nämligen från det ökade relativpriset som nu gäller för deras slutprodukt. Därför skapas det utrymme för mer vakanser även där. Slutsatsen i Mitra och 8

10 Ranjans analys blir att båda sektorer efterfrågar mer arbetskraft. Löner pressas uppåt och sektoriell arbetslöshet sjunker. Den totala sysselsättningseffekten är summan av utflyttad arbete och nya vakanser. Företag som deltar i offshoring kommer att dra ner arbetsbehovet i den inhemska produktionssidan men ökar arbetsbehovet i huvudkontoret. Om arbetslösheten per sektor var på olika nivåer innan offshoring skedde beror den totala sysselsättningeffekten på vilken sektor som expanderar mest. Arbetskraftens rörlighet från den ena sektorn till den andra som har lägre arbetslöshet ger en ytterligare positiv sysselsättningseffekt. Mitra och Ranjan modifierar modellen vidare så att arbetskraften är inte längre rörlig mellan sektorerna, vilket kan bättre beskriva arbetsmarknaden på kort sikt. Slutprodukternas relativpris får större roll jämfört med det tidigare läget. Försämringen av relativpriset i den sektorn som deltar i offshoring kan utmana den goda effekten från produktivitetsökningen. På kort sikt kan den sektoriella arbetslösheten eventuellt öka (se Mitra och Ranjan, 2007). Denna slutsats liknar effekten från det fallande relativpriset i Grossman och Rossi Hansbergs modell. Alla dessa analyser om offshoring som tar hänsyn till produktivitetsökningen gör klart att offshoringens inverkan på den inhemska arbetsefterfrågan kan behöva modelleras annorlunda jämfört med den traditionella handelsteorin. Feenstra (2008) däremot argumenterar för fortsatt validitet av en Heckscher Ohlin handelsstruktur även om han instämmer med att offshoring har medgivit ett nytt paradigm i världshandeln. Feenstra strävar efter att inkludera offshoring i en Heckscher Ohlin struktur och att uppfylla den traditionella modellens antaganden medan de nyare analyserna utgår från en annan agenda. Grossman och Rossi Hansberg (2008) understryker att offshoring ändrar handelns förutsättningar så grundligt att en helt ny typ av ett teori behövs. Deras analys skiljer sig från en traditionell handellsmodell bland annat i att det finns en kostnad bunden till offshoring. Jag påstår dessutom att den grundläggande skillnaden är att de vill utmana den traditionella modellens syn på handelns fördelningseffekter. Mitra och Ranjans (2007) syfte är att modellera effekten som offshoring har på arbetslösheten. Att tillåta arbetslöshet på grund av sökfriktioner samt antagandet om heterogena företag placerar deras analys närmare till New New Trade Theory skolan där grundsynen på handel, ekonomi och arbetsmarknad är annorlunda än i den traditionella modellen (se Greenaway och Kneller, 2007 för mer om New New Trade Theory). Alla de refererade forskarna är dock överens om att det krävs empiriska undersökningar för att kunna säga vilken slutlig effekt offshoring har på sysselsättningen. 9

11 2.2 Skapar offshoring vinnare och förlorare inom landet? Heckscher Ohlin modellen visar att ökad offshoring leder till ändrad relativ efterfrågan på högutbildad kontra lågutbildad arbetskraft. Starkare efterfrågan på högutbildade pressar upp relativlönen. Offshoring leder således till förbättrad välfärd för högutbildade men samtidigt till ökad inkomstklyfta. Om produktionsfaktorerna är arbete och kapital är det avkastningen på kapital som stärks i detta fall. Den totala välfärdshöjande effekten av offshoring må vara positiv men inkomstskillnader ökar. Lönestelhet och andra friktioner på arbetsmarknaden kan enligt vissa forskare leda till högre arbetslöshet. Det minskade resursutnyttjandet kan då betyda att de aggregerade välfärdsvinsterna utebli (se Calmfors, 2008, s. 27 f.) Grossman och Rossi Hansberg (2008) föreslår att produktivitetseffekten från offshoring ger fördelar åt båda produktionsfaktorerna, i motsats till effekten från utrikeshandel med färdiga varor eller arbetskraftens migration. Mitra och Ranjan (2007) visar också att offshoring gagnar båda sektorer, den som deltar i offshoring och den andra inhemska sektorn. Överflödig arbetskraft på produktionssidan förlorar dock i processen, i alla fall initialt. På lång sikt är arbetskraften rörlig mellan sektorer och det troliga jämviktsläget blir då att den totala arbetslösheten är lägre med offshoring än utan det. I denna teorigenomgång har jag tagit upp bara en liten del av den litteratur som finns på området. Dessutom har jag valt studier som tydligt betonar kostnadsreduktionens roll. Kostnadsreduktionen och dess inverkan på produktiviteten är en förutsättning för att offshoring lyckas ge en positiv sysselsättningseffekt. Den positiva effekten kan till och med bidrag till en jämnare fördelning av välfärdsvinsterna från offshoring. Det är så jag tolkar innehållet i Grossman och Rossi Hansberg (2008) samt Mitra och Ranjan (2007). 10

12 3. Bevis från tidigare empiriska studier Offshoring förväntas sänka produktionskostnaderna per producerad enhet. Verksamheten blir mer lönsam om de ineffektiva delarna av produktionen flyttas till ett land där kostnaden är lägre. Företag kan minska produktionskostnaderna också genom att byta till billigare utländska underleverantörer. Denna kostnadseffektivisering är grunden till den positiva sysselsättningseffekten. Ökad produktivitet kan ses som tecken på att offshoring gagnar företagen. Därför ska jag titta på resultaten i några empiriska studier som undersöker effekten av offshoring på produktiviteten. I samband med denna analys är det viktigt att fråga hur offshoring kan mätas så att dess värde blir jämförbart med de andra produktionsfaktorernas betydelse i produktionen. 3.1 Företagen vinner i offshoring McKinsey Global Institute (2003) undersöker de möjliga vinsterna för amerikanska företag av deras offshoring till Indien. Deras beräkningar visar att Indiens lägre faktorpriser kan sänka produktionskostnader för en tjänst med upp till 60 65%. Studiens exempel gäller kundtjänst eller liknande uppgifter. Man räknar dock med en ökning av telekommunikationskostnader och tilläggskostnader av att bedriva offshore verksamheten men den nettokostnaden blir ändå 45 55% lägre jämfört med produktionskostnaden av samma tjänst i USA. Man föreslår dessutom flera typer av effektiviseringar i offshore verksamheten vilka innebär att att den slutliga besparingen eventuellt kan uppgå till 65 70%. Farrell (2005) använder samma metod och estimerar att företag i Tyskland kan minska sina produktionskostnader med 48% genom offshoring. Beräkningen tar förutom utflyttning till Indien också hänsyn till offshoring till Östeuropa (där många tyska företag har en dotterbolag) och därför är siffran inte lika hög som för det amerikanska företagets offshoring till Indien. Ovan nämnda studier handlar om utflyttning av företagets egen produktion och siffrorna avser enstaka företagstjänster. Därför kan resultaten inte generaliseras till att gälla 11

13 en hel sektor eller näringslivet i allmänt. Men genom dessa exempel blir det tydligt hur avsevärt mycket faktorprisskillnader mellan länder kan påverka produktionskostnaden. Mattila och Strandell (2006) estimerar att industriarbetarens bruttoinkomst i Shanghai, Kina år 2003 var ca 12 % av industriarbetarens bruttoinkomst i Stockholm. Samma siffra för en ingenjör var ca 25 %. Liknande estimat för Warszawa, Polen var ca 16 % för industriarbetaren och ca 24 % för ingenjören. Majoriteten av de svenska bolagens utlandsanställda, nästan 70 procent, befann sig i andra EU(15) länder eller i USA i 2003 (se Mattila och Strandell, 2006). Det vill säga endast omkring 30 procent av offshoring, mätt som multinationella företagens anställda utomlands, kunde förväntas att komma nära till den nivån av kostnadsreduktioner i Sverige som Farrell beräknade att gälla för Tyskland. Flera enkätstudier visar ändå att kostnadseffektiviseringen är ett huvudsyfte vid utlandsflytt och därför är det rimligt att förvänta kostnadsreduktioner för de flesta av företagen i fråga (se bl. a., SCB, 2008; Mohiuddin m. fl., 2010). De importerade insatsvarornas betydelse för den svenska produktionen och exporten har studerats av Kommerskollegium (2010). Beräkningar av den vertikala integrationen (värdet på importens andel i exporten) visar på en ökning mellan åren och ett skift i insatsvaruimporter från leverantörer i höginkomstländer till leverantörer i låginkomstländer. Företag kan nå kostnadseffektivisering genom ett byta från en inhemsk leverantör till en utländsk leverantör eller genom byte till en billigare utländsk leverantör. Den första ger en ökning av importer till Sverige, den andra minskar importvärdet. Att byta leverantör kräver mindre resurser än flytt av egen verksamhet. Enligt min mening är det rimligt att anta att de flesta svenska företag aktivt söker sig till de bästa leverantörerna och att större kostnadsfördelar är det främsta motivet. Allt annat lika ökar företagens lönsamhet när de importerade insatsernas pris sjunker. Importpriser (i förhållande till inhemska konsumentpriser) har enligt Milberg (2008) haft en negativ tillväxt i USA Förändringen är svag när de tittar på genomsnittet av alla importer men branschvist betraktat hittar man stor variation mellan branscher inom tillverkningsindustrin. Prisdeflationen för importer är störst i branscher som i studien anses ha haft lönsammast utveckling av offshoringsverksamheten. Dessa branscher är datorer, elektronik och telekommunikationsprodukter. Andra branscher där importpriserna sjönk tydligt under perioden är kläder, skor, textiler, möbler och kemikalier, samt kategorin som 12

14 inkluderar leksaker. Lägre importpriser sätter samtidigt tryck på inhemska priser och de inhemska företagens prispålägg. 3.2 Studier om ökad produktivitet Om produktionskostnaden blir lägre på grund av att en improduktiv del av verksamheten flyttas utomlands ökar i så fall den kvarvarande delens genomsnittliga produktivitet. 5 Produktivitet definieras som kvoten mellan produktionens värde och produktionens kostnad. Hansson m. fl. (2007) diskuterar olika sätt hur internationalisering (öppning av marknader för varor och tjänster för internationell konkurrens) kan påverka näringslivets produktivitet. Omflyttning av resurser till produktion där landets komparativa fördel ligger i, d.v.s. ökad specialisering, ökar produktiviteten. Stordriftsfördelar styr produktionen till färre men större företag och sänkta styckkostnader samtidigt som ökad konkurrens pressar prispålägg och vinstmarginaler för företagen. Strukturomvandlingseffekter som orsakats av internationalisering uppkommer både inom branscher och inom företag. Inom branscher ökar marknadsandelen av företag som ökar produktionen med hjälp av internationalisering. Avveckling av lågproduktiv verksamhet och flytt av produktionen utomlands ökar produktivitet inom företag. Spridning av kunskap och ny teknologi ökar i takt med ökat utbyte av varor och personer mellan inhemska och utländska företag, vilket också bidrar till ökad produktivitet. I samma studie anser man att produktivitetsökningar från ökad internationell handel troligen är större för enskilda företag eller en grupp av företag inom samma bransch. Detta på grund av att ökningen i handeln troligen drivs av faktorer som produktdifferentiering och stordriftsfördelar. När man tittar närmare på importernas effekt på svenska tillverkningsindustrin visar resultaten i linje med tidigare studier om svenska industrin att branscher av högre utsatthet för importkonkurrens också har upplevt högre produktivitetsökning jämfört med andra branscher. Offshoring ses som en av anledningarna till sådan utveckling. Man visar även att under 1990 talet har sysselsättningen ökat snabbare i företag med bra exporttillväxt men ökningen var långsammare i branscher där 5 Se < > [ ] 13

15 importkonkurrensen ökade. Sysselsättningen har inte påverkats lika mycket av ökade importer i högproduktiva företag som i lågproduktiva företag, även inom samma bransch. Amiti och Wei (2005) skattar effekten av offshoring på produktiviteten i den amerikanska tillverkningsindustrin De finner en positiv effekt av offshoring av tjänster som förklarade procent av arbetsproduktivitetstillväxten för hela perioden. Offshoring av insatsvaror stod för 3 6 procent av produktivitetsökningen. Modellen baseras på en produktionsfunktion som består av arbete, kapital, insatsvaror och tjänster. Offshoring ingår på ett liknande sätt som en teknologivariabel; förändring av den skiftar produktionsfunktionen. Man använder importdata från IMF internationell handelsstatistik i beräkning av offshoringvariablerna, vilka man laggar med en period så att effekten på produktiviteten hinner slå ut. Winkler (2010) utgår från samma typ av metod som Amiti och Wei och visar att offshoring av tjänster kan förklara procent av arbetsproduktivitetstillväxten i den tyska tillverkningsindustrin Insatsvarornas effekt på produktiviteten var liten eller negativ både för importernas och den inhemska handelns del. Michel (2011) skattar effekten av offshoring på produktivitetstillväxten i Belgien och får positiva resultat för offshoring av tjänster men ingen produktivitetstillväxt som skulle ha orsakats av offshoring av insatsvaror. Enligt Falk (2012) stod offshoring av tjänster för 20 procent av den totala 6 faktorproduktivitetstillväxten i tillverkningsindustrin i 14 OECD länder från 1995 till Resultat för offshoring av insatsvaror i samma studie är inte signifikanta. Falks tillvägagångssätt är en linjär regression där den totala faktorproduktiviteten är beroende av offshoring och man tar en lång differens av de respektive variablerna. Anledningen till att utlokalisering av tjänster har större effekt på produktiviteten än offshoring av varor beror på att flytt av tjänster påverkar företagens produktionsstruktur och även företagsorganisationen mer (se Falk, 2012). Enligt dessa undersökningar ökar produktiviteten på grund av offshoring av företagstjänster men effekten från materiella importer är svagare. Min slutsats är därför att den positiva sysselsättningseffekten bör också ha starkare samband med offshoring av tjänster än offshoring av insatsvaror. 6 De studerade länderna är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, USA och Österrike. 14

16 3.3 Att mäta offshoring Det har blivit praxis att skilja mellan det breda måttet på offshoring vilket utgår från den totala användningen av importerade insatsvaror och tjänster, och det snäva måttet på offshoring som täcker endast importerna från samma bransch där företagets egen produktion räknas. Med det snäva måttet finns det en risk på att en insatsvara som tidigare har tillverkats inom företaget räknas tillhörande en annan bransch när produktionen väl ska utlokaliseras (se Ekholm och Hakkala, 2006). Valet av det breda eller det snäva måttet kommer således att påverka undersökningens resultat. Ekholm och Hakkala (2006) definierar offshoring som importerade insatsvaror och tjänster i förhållande till branschens total produktion. Måttet exkluderar flytt av produktion av slutvaran och produktion i de svenska företagens dotterbolag utomlands om de framställda insatsvarorna exporteras till ett tredje land. Ekholm och Hakkala misstänker att uteslutning av dessa dimensioner av offshoring är avgörande särskilt när man studerar ett litet exportberodende land som Sverige. De pekar på en undersökning om svenska multinationella företag enligt vilken bara 11 procent av dotterbolagens totala försäljning exporterades tillbaka till Sverige i Men Ekholm och Hakkala hämtar deras importsiffror från input outputtabeller och det skulle tydligen bli en statistisk utmaning att få in de andra formerna av offshoring som inte ingår i dessa tabeller. En annan faktor som kan göra en stor skillnad i studier om offshoring är vilken detaljnivå undersökningen utförs på. Ekholm och Hakkala (2006) studerar svenska branschnivå data när de estimerar effekten av offshoring på den relativa arbetsefterfrågan. Andersson och Karpaty (2007) har samma syfte men de analyserar svenska data på företagsnivå. Becker m. fl. (2010) påpekar att användning av företagsnivå eller branschnivå data ger olika definitioner av offshoring. Värdet av offshoring ökar när företag som har köpt insatsvaror från inhemska underleverantörer börjar istället importera dem. Men denna typen av förändring påverkar inte företagets egen arbetskraft, däremot minskar arbetsbehovet hos den inhemska underleverantören. I detta fall har ökad offshoring ingen effekt på arbetsefterfrågan i företagsnivå men branschnivå data skulle fånga effekten. Om det var den inhemska underleverantören som började importera istället av att producera själv skulle företagsstatistiken räcka till att visa effekten från ökad offshoring på arbetsefterfrågan. Men företaget som köper den importerade insatsvaran via sin underleverantör får insatsvaran nu på 15

17 lägre kostnad. Branschnivådata skulle troligen fånga sysselsättningseffekten som denna kostnadsreduktion kan ge upphov till. Skillnaden i undersökningarnas detaljnivå kan förklara varför Andersson och Karpaty får delvis motsatta resultat i förhållande till Ekholm och Hakkala (se Becker m. fl., 2010, s. 39). Warda (2014) argumenterar för att mäta offshoring som en fraktion av de inhemska insatserna i produktionen, inte den totala produktionen eller förädlingsvärdet. Detta är mer logiskt både ur teoretisk och empirisk synvinkel; kvoten importerade insatsvaror i inhemska insatsvaror matchar bättre undersökningsfrågan när man är intresserad av effekten av offshoring på arbetets kostnadsandel i den inhemska delen av produktion enligt Warda. Jag är överens med honom om att valet av nämnaren mellan dessa alternativen gör en skillnad. Om nämnaren är produktionen blir offshoringsvärdet mindre när produktionen växer. När nämnaren är förädlingsvärdet minskar offshoringsvärdet både när produktionen växer och när företaget ökar sin produktivitet (så att förädlingsvärdet ökar mer än produktionen). Både produktionsökningen och produktivitetsökningen kan dock ha orsakats av ökad offshoring och därför kan ökad offshoring leda till att både täljaren och nämnaren blir större samtidigt. Som jag förstår detta finns det en möjlighet till att offshoringsvärdet förblir oförändrad. Däremot om nämnaren är de inhemska insatserna i produktionen, som Warda föreslår, är det förväntat att nämnaren minskar samtidigt som täljaren blir större (alltså att ökad offshoring leder till mindre inhemska insatser i produktionen). Det verkar vara så att de inhemska insatserna som nämnaren i offshoringmåttet blir ett säkrare alternativ. Input outputtabellernas importvärde presenteras i löpande priser i importerande landets valuta. Importsiffran vid en tidpunkt till en annan tidpunkt påverkas positivt av en kvantitativ ökning av importerade varor men negativt när företaget hittar en billigare 7 handelspartner eller om priserna sjunker. En del av effekten från ökad handel kan i så fall döljas bakom det totala värdet. Ekholm och Hakkala (2006) observerar problemet och anser att flytten av produktion till låginkomstländer i Asien har troligen varit större än vad den visas vara i analogi med importstatistiken. Warda (2014) har tillgång till data på företagsnivå som redovisar förutom importvärdet även antalet och importvarans vikt. Han konstruerar en proxy av de importerade insatsvarornas teknologiinnehåll med hjälp av vikt och antal för att estimera hur olika yrkesgrupper påverkas av ökade högteknologiska kontra lågteknologiska 7 Valutavariationer påverkar också importvärdet. 16

18 insatsvaruimporter. Måttet på offshoring i regressionsundersökningen baseras ändå på 8 importvärdet vilket betyder att samma prisproblematik gäller för Wardas resultat. Prisproblematiken är närvarande också i beräkningen av vertikal specialisering som är kvoten av importerade insatsvaror och bruttoproduktion multiplicerad med exporter. Kommerskollegium (2010) beräknar förändringen i Sveriges vertikala specialisering för 24 sektorer mellan 1995 och Den vertikala specialiseringen ökar i takt med importandelen inom varje sektor. Landets vertikala specialisering är ett exportviktat genomsnitt och beror därför även på ändringen av sektorernas relativa exportandelar. En analys bekräftar dock att sektorer som ökade sin exportandel under perioden hade lägre andel vertikal specialisering än genomsnittet. Därför tolkas ökningen av Sveriges vertikala specialisering som ökad importberoende. Beräkningen baseras på input outputtabellernas importvärden och visar ökning i övrigt men tre av sektorerna har en lägre andel vertikal specialisering 2005 jämfört med Dessa tre sektorer är databehandlingstjänster, TEKO och (andra) transportmedel. Inom datasektorn har importandelen minskat på grund av att produktionsvärdet har ökat mer än importvärdet. Tekosektorns importbehov kan ha minskat under tiden på grund av strukturändring efter sektorns egen bedömning. Även importpriserna inom sektorn har gått ner och därför är det möjligt att importvolymen har varit närmare konstant även om importvärdet har sjunkit (se Kommerskollegium, 2010). Jag drar slutsatsen att beräkningen av den vertikala specialiseringen speglar inte den faktiska utvecklingen i tekosektorns importberoende. Jag undrar om ökningen av den vertikala specialiseringen hade varit större inom flera sektorer om man hade gjort beräkningen i kvantitativa termer istället av importvärdet men Kommerskollegium går inte in på denna typen av frågeställning. Jag vill beskriva närmare med följande exempel varför offshoring inte fångas helt med de nuvarande måtten. En insatsvara handlas från Tyskland där priset av insatsvaran är lägre än i Sverige som ett resultat av stordriftsfördelar i den tyska produktionen. Insatsvarans pris är 50 kronor och kvoten mellan importerade insatsvaror och inhemska insatsvaror (i kronor) är 50/50. (Denna är Wardas definition av offshoring.) Företaget börjar importera en liknande insatsvara från Kina till halva priset. Den nya kostnaden är 25 kronor och kvoten mellan importer och inhemska insatsvaror förändras till 25/50. Importvärdet har i detta fall 8 Det bör även noteras att importstatistiken kan överskatta varuimporter från EU samtidigt som underskatta importandelen från resten av världen. Importer från ett annat EU land registreras på avsändningslandet i EU även om varorna skulle ha sin ursprung i ett tredje land. Detta kallas för Rotterdameffekten, se Kommerskollegium,

19 sjunkit med 50 % och förändringen tolkas som minskad offshoring även om företaget skulle fortsätta att importera samma kvantitet som tidigare. Samtidigt har företaget nått en rejäl reduktion i insatskostnaden. Bytet av underleverantören ökar företagets konkurrenskraft och produktivitet och kan även leda till expansion samt nya vakanser. Men sambandet mellan offshoring och ökad produktivitet eller sysselsättning går inte att upptäcka. Sammanfattningsvis är det avgörande för resultaten vilken definition och mått av offshoring används i en undersökning där effekten av offshoring på sysselsättning estimeras. Problemet med att underskatta offshoring på grund av prisskillnader nämns i många studier, men jag har inte hittat någon bra lösning på detta mätningsproblem i den empiriska litteraturen inom området. De andra betydelsefulla brister i offshoringsmåttet är uteslutning av flytt av produktion av slutvaran samt produktion i svenska företagens dotterbolag utomlands om de framställda insatsvarorna exporteras till ett tredje land som Ekholm och Hakkala (2006) nämnder. För att ge någon gissning på hur mycket resultaten kan påverkas på grund av dessa brister i offshoringsmåttet bör man dock skapa alternativmått och beräkna sedan hur mycket offshoring det skiljer sig mellan. 4. Effekten på sysselsättning I detta avsnitt diskuterar jag först metoder som har använts för att dela upp arbetskraften i syfte att studera effekten av offshoring på den relativa arbetsefterfrågan. Den empiriska forskningen i Sverige har koncentrerats på denna typen av studier och därför baserar också jag min modell i liknande metod i nästa avsnitt. Efter diskussionen kring arbetsuppgifter frågar jag hur offshoring kan leda till nya jobb i landet som utövar offshoring. Sedan ifrågasätter jag det teoretiska antagandet efter vilken ökade vinster från offshoring leder till expansion och nya vakanser. Därtill visar jag hur offshoring har ändrats i Sverige under

20 4.1 Vilka arbetsuppgifter berörs av offshoring? Forskningen kring offshoring och effekten på arbetsmarknaden har fokuserat mycket på hur lågutbildad arbetskraft påverkas av offshoring i höginkomstländer. När Sverige handlar varor av lågt teknologiinnehåll från Kina konkurrerar den kinesiska arbetskraften med den svenska lågutbildade arbetskraften. Handeln i övrigt har förväntats slå ut vissa branscher där produktionen vilar relativt mycket på lågutbildad arbetskraft. Offshoring däremot antas påverka sysselsättningsstrukturen till högutbildades fördel inom branscher eller företag. Arbetskraften i denna typen av undersökningar har delats in efter yrkestillhörighet i industriarbetare och tjänstemän, av vilka den senare gruppen antas ha högre utbildning (se Feenstra och Hanson, 1996; Berman m. fl., 1994). Ekholm och Hakkala (2006) som studerar den svenska tillverkningsindustrin delar arbetskraften istället efter utbildningsnivån (grundskola, gymnasium eller högskola). Enligt deras resultat minskar efterfrågan av gymnasieutbildade vid ökad total offshoring samt ökad offshoring till låginkomstländer. Resultaten angående offshoring endast till höginkomstländer är insignifikanta. De drar därför slutsen att offshoring till höginkomstländer inte verkar handla om flytt på grund av lägre kostnadsnivå. Offshoring har ändrat sin karaktär mot att i högre grad omfatta också arbetsuppgifter som kräver högre utbildningsnivå eller avancerad kompetens (se Becker m. fl., 2010, s. 49 ff.). Därför har det blivit aktuellt att indela arbetskraften efter andra typer av kriterier i studier om den relativa arbetsefterfrågan. Nilsson Hakkala m. fl. (2009) delar arbetskraften efter 9 typen av arbetsuppgifter i deras empirisk studie som handlar om effekten från ökad FDI på den relativa arbetsefterfrågan i multinationella företag i Sverige. Hypotesen är att arbetsuppgifter som är rutinmässiga kan enklare skickas utomlands, men arbetsuppgifter som kräver personlig interaktion måste behållas kvar i hemlandet. Deras resultat visar att ökad FDI är associerad med uppgifter som är icke rutinmässiga och som kräver personlig interaktion. När modellen skattas igen men arbetskraften nu indelat efter utbildningsnivån får de små eller icke signifikanta resultat. Även Warda (2014) visar i sin empirisk studie om den svenska tillverknignsindustrin att mer detaljerad indelning av arbetskraften kan ge tydligare resultat. Han använder sig av yrkesindelning där yrket kännetecknas av arbetsuppgifter som är kognitiva (hanterar kunskap), sociala (hanterar service), motoriska (hanterar varor) eller 9 Ökade direktinvesteringar till utlandet (FDI) är lika med offshoring inom eget företag. 19

21 som handlar om arbetsledning (hanterar information). Resultaten bekräftar hans hypotes att offshoring av högteknologiska insatsvaror är associerad med efterfrågan av de kognitiva yrken i Sverige. Offshoring av lågteknologiska insatsvaror däremot ökar efterfrågan av de motoriska yrken. I sin teoretiska bidrag antar Grossman och Rossi Hansberg (2008) att produktionen består av mängder av olika uppgifter. De arrangerar uppgifterna i tilltagande ordning efter graden på hur lätt uppgiften är att flytta utomlands. Teknologiska framsteg i transporter och kommunikation gör att gränsvärdet ändras hela tiden så att jämvikten som gäller för omfattningen av offshoring i en viss bransch är en kontinuerlig variabel. Från detta teoretisk perspektiv blir uppdelningen av arbetskraften ännu krävande för empirisk forskning. Men Grossman och Rossi Hansbergs perspektiv stämmer väl ihop med utvecklingen i verkligheten där gruppen insatsvaror och tjänster som är lämpliga för offshoring ökar hela tiden. Det blir svårare att kategorisera vilka arbeten som är mest sannolika att bli utlokaliserade. Min mening är att det finns två inriktningar att välja mellan i tanke för framtida studier. Antingen söker man ännu mer detaljerad och verklighetsbaserad indelning av arbetskraften för att studera de relativa effekterna av offshoring på sysselsättningen eller så höjer man aggregationsnivån. Jag väljer den senare vägen och föreslår en undersökning på effekten av offshoring på den totala arbetsefterfrågan. 4.2 Offshoring skapar arbete i hemlandet I avsnitt två som handlade om teori var antagandet att kostnadsreduktioner via offshoring kan leda till expansion av verksamheten. Nya vakanser uppstår i hemlandet när företaget ökar sin försäljning och produktion. De nya vakanserna skapas i huvudkontoret (headquarter services) eller i den delen av företagets verksamhet som behöver finnas i hemlandet. Ökad arbetsefterfrågan kan beröra även de inhemska underleverantörerna. I vilken mån företag som utövar offshoring kan överföra vinster från det lägre kostnadsläget till expansion av verksamheten beror på många faktorer, både interna och externa. Ökad produktion följer i en fri ekonomi från ökad efterfrågan. Efterfrågan ökar när produktens pris sjunker, allt annat lika. Samma händer om det öppnas nya marknadsområden 20

22 för företagets produkter (till exempel export till nya länder). För att få upp efterfrågan kan företag överföra en del av vinsten från den lägre produktionskostnaden till sänkning av slutproduktens pris. För att erövra nya marknadsområden kan företaget satsa en del av vinsten till ökad försäljning och marknadsföring. Företaget kan även välja att använda de ökade vinsterna till att utveckla nya eller bättre produkter eller överföra dem till anställdas löner och kapitalägarna. Ökad globalisering av marknader betyder ökad konkurrenstryck för hela näringslivet. Offshoring kan bli ett nödvändigt steg i företagets kamp att behålla sig konkurrenskraftig. Det finns forskning som har funnit att ökad internationell konkurrens tillför lägre prispålägg (se Calmfors, 2008). Ju mer marknadsmakt företaget har och kan påverka produktens prispålägg och vinstmarginal desto mer sannolikt är det att effektivitetsvinster från offshoring skapar utrymme för expansion. När marknaden präglas av konkurrens är det fullkomligt möjligt att hela vinsten från offshoring överförs till kunden i form av lägre produktpris. Öppningen av möjligheten till offshoring, eller sänkning av offshoringskostnaden, främjar också nya entreprenörer och affärsidéer. Framtagning av en produkt eller tjänst kan vara helt beroende på möjligheten att importera en insatsvara eller tjänst från utlandet. Det enklaste antagandet är att restriktionen till att producera insatsvaran eller tjänsten i hemlandet är en för hög produktionskostnad. Svensk tekoindustri började krympa i mitten av 1970 talet när den utländska importkonkurrensen ökade. Sektorn förlorade i lönsamhet och i antalet företag samt arbetsplatser. Trenden vände så småningom vid Sveriges inträde i EU på 1990 talet när flera protektionistiska åtgärden avskaffades. Men produktionsstrukturen inom industrin och typen av arbetsplatser i Sverige, särskilt vad som gäller modebranschen, är idag helt annan. Utan möjlighet till offshoring skulle den svenska tekoindustrin troligen inte ha blomstrat upp igen. 4.3 Kan expansion och nya vakanser utebli trots ökade vinster? Antagandet i texten ovan utgick från att offshoring mer sannolikt leder till expansion och ökad arbetsefterfrågan om företaget har tillräckligt stor marknadsmakt. Detta beror på att lönsamhetsökningen som nås via offshoring behöver inte överföras helt till mer konkurrenskraftiga konsumentpriser. Men ett företag kan också välja att dela ut de ökade 21

23 vinsterna till aktieägarna istället för att investera i verksamheten. Högre utdelningar gynnar ägarna omgående och verksamhet som ökar andelarnas värde, till exempel återköp av egna aktier, ger mer långsiktiga fördelar. När företag som inte tillhör finanssektorn ökar sina åtaganden på finansmarknaden kallas det för finansialisering av ekonomin. Milberg och Winkler (2010) studerar hur offshoring har påverkat vinstandelen på tillverknings och tjänstesektorn i USA Resultaten visar en tydlig och positiv effekt av ökad offshoring av insatsvaror och tjänster på vinstandelen (kapitalets andel av förädlingsvärdet i förhållande till löneandelen). Under samma period ser man en kraftig ökning i aktieutdelningar och företagens inköp av finansiella tillgångar samtidigt som investeringsnivån i förhållande till vinster har stagnerat eller sjunkit. Enligt Milberg och Winkler tyder detta på att offshoring har bidragit till ökad finansialisering men att företagens finansialisering har absorberat de dynamiska fördelarna från offshoring. En intressant frågeställning som följer från denna diskussion är om den slutliga effekten av offshoring på arbetsefterfrågan kunde ha varit positiv och mycket kraftigare om företagen tillämpade en annan strategi angående de av offshoring erhållna vinsterna. Som jag redan har konstaterat kan ökade vinster från offshoring i teori ha en positiv effekt på arbetsefterfrågan. Denna effekt kan vara starkare än den negativa påverkan från jobben som flyttas utomlands och den negativa produktivitetseffekten på sysselsättningen. För enkelhetens skull tar man inte hänsyn till detaljer som företagens ägarintresse i den teoretiska analysen. Det är också i linje med ekonomisk teori att alla vinster som inte konsumeras kommer att investeras till slut. Men om vinsterna inte redan initialt går till kapitalackumulation och arbetsinvesteringar utan läcker till annan verksamhet i ägarnas intresse då försvagas Mitra och Ranjans (2007) grundantagande om länken mellan lönsamhetsökning och ökad antal vakanser. Slutsatserna om högre sysselsättning gäller i så fall inte längre. Trots att man förenklar den teoretiska analysen går det inte i en empirisk undersökning att ignorera möjligheten till att sambandet saknas mellan vinster och investeringar. 22

24 4.4 Några siffror om offshoring i Sverige Värdet av importerade insatsvaror och tjänster har haft en positiv genomsnittlig utveckling i Sverige under perioden I figur 1 visas data över den aggregerade offshoring i 32 sektorer i Sverige. Årliga värden representeras av de tre offshoringmåtten som diskuterades i avsnitt tre: offshoring som andel av inhemska insatser i produktion (OFF1), offshoring som andel av total produktion (OFF2) och offshoring som andel av förädlingsvärde (OFF3). Offshoring ökade när man tittar på hela perioden men fluktuerade i respons till de ekonomiska konjunkturerna. Den första nedgången i 1996 beror på en hög produktionsnivå under samma år, vilket kan ses även i figur 2. Hög produktion ökar nämnaren i OFF3 och påverkar nämnaren även i de andra två måtten, vilket resulterar i ett lägre offshoringvärde. De ekonomiska nedgångarna i samband med när IT bubblan sprack i 2000 och finanskrisen i påverkade offshoring negativt. Efter båda kriserna ökade produktionen kraftigare 23

25 än offshoring, vilket kan ses som negativ utveckling i samt och som en mycket moderat ökning av offshoringvärdet i i figur 1. Offshoringmåttet som baseras på de inhemska insatserna ger naturligtvis de högsta värden i figur 1 liksom måttet som baseras på produktionen ger de lägsta värden; detta på grund av nämnaren. Den årliga siffran ändras åt samma håll oavsett måttet förutom i 2001, när OFF2 och OFF3 visar ökning jämfört med året innan men OFF1 sjunker. Skillnaden beror på att nämnaren (inhemska insatser) i OFF1 påverkades inte lika mycket av krisen som de andra två nämnaren, vilket gör att den sjunkande offshoringsiffran slår igenom i måttet OFF1. I figur 2 visas de årliga värden av offshoring, inhemska insatser, förädlingsvärde och produktion i miljoner US dollar i Sverige under Offshoring sjönk vid två tillfällen. Siffran sjönk med 3,887 miljoner USD (6.86%) från 2000 till 2001 och med 35,816 miljoner USD (27.69%) från 2008 till Den genomsnittliga årliga ändringen var 7.16%. 24

26 10 Data till figurerna 1 och 2 kommer från The World Input Output Database och visas 11 därför i US dollar (se Timmer, 2015). Input outputtabellerna består av 34 sektorer varav två har inte inkluderats i dataanalysen. Det finns en lista av de inkluderade sektorerna samt den sektoriella ändringen av offshoring från 1995 till 2011 i bilaga Beskrivning av den empiriska studien All diskussion och analys ovan siktar till att presentera en möjlig ram för en empirisk studie. Jag valde redan i början av uppsatsarbetet att inte fullfölja själva skattning av modellen. Det kan göras senare i en annan uppsats. Den största anledningen till beslutet var att datainsamlingen skulle ha krävt orimligt mycket tid. På grund av att jag inte har genomfört undersökningen är inte specificeringen av undersökningsmetoden helt komplett. Fokus i uppsatsinnehållet ligger istället på beskrivningen av forskningsbehovet och identifieringen av viktiga faktorer som ska tas hänsyn till i den empiriska undersökningen. Jag börjar beskrivningen av den empiriska studien med att presentera variabeln som står för offshoring i modellen. 5.1 Offshoringvariabel Offshoring definieras som importerade insatsvaror och tjänster i förhållande till inhemska insatser i produktionen: (1) 10 World Input Output Database, se < > [ ]. 11 Siffran för skinnprodukter och skor saknades för en del av perioden och sektorn innehållande raffinerad petroleum och kärnbränsle hade extrema värden vilka snedvred offshoringmåtten och lämnades därför utanför analysen. 25

27 där inhemska insatsvaror och tjänster i produktionen räknas som: ζ i = I i ( E i M i ), så att E i är total export, M i är total import, och totala produktionsinsatser I i fås genom att dra förädlingsvärde ( V i ) från produktionsvärde (Y i ): I i = Y i V i. Index i står för bransch i och exponent N för det snäva måttet av offshoring. Definitionen kommer från Warda (2014) men gäller här för branschnivådata. Det breda måttet av offshoring är importerade insatsvaror och tjänster från bransch j som används utav bransch i : (2) Input output tabeller publiceras var femte år. För att få offshoringvariabeln på varje år av undersökningsperioden använder Ekholm och Hakkala (2006) liknande form som nedan förutom att ζ i ersätter deras nämnare som är produktion ( Y ): (3) där den första termen observeras från input output tabeller de åren tabeller har publicerats och den andra termen observeras för varje år. Man räknar sedan funktionsvärden av N j=1 m ij M i för varje år med hjälp av linjär interpolation. Importerade insatsvaror räknas under en variabel och insatstjänster (företagstjänster) samlas under en annan, zm i respektive zs i. Ekholm och Hakkala (2006) inkluderar en kontrollvariabel för teknisk utveckling som föreställs av branschens forsknings och utvecklingsutgifter (R&D). Ett alternativt mått av teknisk utveckling skulle kunna vara branschens arbetsproduktivitet (se Millberg och Winkler, 2010), antalet internetleverantörer (se Amiti och Wei, 2005), andelen dator och kommunikationrelaterade maskiner av det totala kapitalet eller andelen datorer och mjukvara av det totala kapitalet (se Senses, 2010). Jag följer Ekholm och Hakkalas exempel på grund av att deras teknologivariabel forsknings 26

28 och utvecklingsutgifter är ett allmänt förbrukat mått om teknologiska framsteg men också för att den är enkel att ta fram på branschnivå. Att föra undersökningen på branschnivå och definiera offshoring enligt det breda måttet är optimalt med referens till diskussionen om hur man mäter offshoring i avsnitt tre. De två dominerande bristerna som jag tidigare beskrev har jag dock inte kunnat överkomma i denna uppsats. Detta gäller prisskillnaderna mellan importer och den inhemska produktionen samt exkludering av vissa viktiga delar av offshoring verksamheten som inte ingår i input outputtabellernas data. 5.2 Metoden att mäta effekterna på arbetsefterfrågan och tidigare modeller Ekholm och Hakkala (2006) baserar deras ekonometriska analys på en trans log kostnadsfunktion. Grunden till denna ligger i en produktionsfunktion där branschens produktion är beroende av variablerna arbetskraft, kapital och insatsvaror (inhemska och importerade). Ekholm och Hakkala delar in arbetskraften i tre grupper efter personens utbildningsnivå. Offshoring ses liksom teknologisk utveckling som ökar produktionen även vid givna insatsnivåer. Teknologi/offshoringshifter antas påverka den ena faktorns produktivitet men har ingen effekt på den andra. När man tar logaritmen av en Cobb Douglas kostnadsfunktion får man att logaritmen av total produktionskostnad är linjär i insatspriser, produktion, kvasi fixerat kapital och teknologi/offshoringvariabel. Genom differentiering får man kostnadsandelar för varje produktionsinsats. Ekholm och Hakkala är intresserade av arbetskraftens kostnadsandel. Ekvationen man estimerar är kostnadsandelen av arbetskraftsgruppen j från branschen i : (4) 27

29 där (5) och K i är branschens kapitalstock, Q i är branschens förädlingsvärde och z ir är variabler som fångar effekten från ändrad teknologi/offshoring i branschen. På grund av att arbetskraften delas i tre grupper blir det tre ekvationer varav två är oberoende och ska skattas (eftersom S j=1 θ ij = 1). I regressionsresultaten är man intresserad av de skattade koefficienterna (lambda, ƛ) för offshoringvariabelerna z ir i samtliga ekvationer. Offshoringvariablerna är det snäva och det breda offshoringmåttet (där importdata kommer från input outputtabeller) och en ytterligare offshoringvariabel som mäter antalet anställda i svenska multinationella företagens dotterbolag. Om den skattade koefficienten (ƛ) är negativ tolkas det som att ökad offshoring minskar efterfrågan av den berörda gruppen av arbetare och det motsatta gäller om koefficienten är positiv. Kostnadsandelen ändras när offshoring varierar. Men att en av kostnadsandelarna ökar i relation till de andra två berättar inte så mycket om sysselsättningsgraden. Denna är en egenskap i en modell som antar full sysselsättning. Effekter från ökade vinster och produktionstillväxt utryms inte heller i modellen. Det betyder att Ekholm och Hakkalas analys tar hänsyn till den negativa effekten från produktivitetsökningen på arbetsefterfrågan men inte den positiva effekten från ökade vinster som har potentialen att leda till tillväxt och fler vakanser. Modellen sammanstämmer med antaganden i en traditionell Heckscher Ohlin handelsmodell men har inte bärkraft att mäta effekter som nyare teoretiska ramverk liksom Mitra och Ranjan (2007) framför. Andersson och Karpaty (2007) studerar effekten från offshoring på den relativa arbetsefterfrågan i svenska företag. Deras modellspecifikation följer Ekholm och Hakkalas exempel men data är på företagsnivå. Som tidigare diskuterat i den här uppsatsen blir definitionen av offshoring då något annat jämfört med mindre detaljerat data på bransch nivå. Nilsson Hakkala m. fl. (2009) studerar offshoring och den relativa arbetsefterfrågan i Sverige med hjälp av en trans log kostnadsfunktion men de delar arbetskraften efter yrkestillhörighet och vilka typer av arbetsuppgifter som förknippas med ett visst yrke. Även Warda (2014) 28

30 väljer data på företagsnivå men den ekonometriska specifikationen är i huvudsak liksom ovan. 5.3 Modellen För att undersöka effekten på sysselsättning är jag intresserad av både den negativa och den positiva effekten offshoring har på arbetsefterfrågan. Jag gör ett försök att skatta denna total effekt med hjälp av en trans log kostnadsfunktion som har blivit en standard tillvägagångssätt i empiriska studier inom området. Modellen som har använts i de tidigare svenska studierna modifieras med hjälp av utländska modellvarianter. Branschens produktionsfunktion är en funktion av arbete ( L ), kapital ( K ), materiella 12 insatsvaror ( M ) och företagstjänster ( S ): Y i = A i ( z i ) F ( L i, K i, M i, S i ), (6) där A i ( z i ) står för effekten från offshoring som kan vara partiell i förhållande till olika produktionsfaktorerna (se Amiti och Wei, 2005). Branschens produktionskostnad är en funktion av insatspriser och produktion, och totalkostnaden sjunker över tid i takt med ökning i offshoring. Differentiering med avseende på produktionsfaktor ger kostnadsandelar per faktor, av vilka jag är intresserad av kostnadsandelen för arbete i varje bransch: (7) men även kostnadsandelen för kapital: (8) 12 Variabel M i funktion (6) bör inte blandas ihop med importer ( M ) som var en komponent i offshoringmåttet. 29

31 Kapitalkostnad ( r ) tillåts variera över tid. När offshoring ökar blir arbetets kostnadsandel antagligen mindre eftersom ökad produktivitet ger samma nivå av produktion med mindre arbetsinsatser. Jag antar att kapitalets kostnadsandel ökar tillsammans med offshoring på grund av att kostnadsreduktionen som fås med hjälp av offshoring hamnar i vinstandelen (som tillsammans med avkastning blir kapitalkostnaden). Ekholm och Hakkala (2006) estimerar kostnadsandelen av en viss grupp arbetskraft av den totala arbetskostnaden. Jag däremot estimerar arbetets kostnadsandel av den totala produktionskostnaden ( TC ) som består av arbetskostnaden, kapitalkostnaden och de andra insatskostnaderna; θ il wl i TC i. (9) Senses (2010) använder sig av en liknande metod i avsikt att variera kapitalet och de andra produktionsinsatserna för att kunna analysera den långsiktiga effekten av offshoring på arbetsefterfrågan. Jag har dock inte sett i någon annan studie att kapitalets kostnadsandel skulle ha skattats på det här sättet för att inkludera vinstandelen och i syfte att jämföra effekten av offshoring på arbetets kostnadsandel kontra kapitalets kostnadsandel som jag gör. Kostnadsandelar i modellen skattas samtidigt och därför borde θ il + θ ik = 1 gälla enligt symmetrivillkoren. Med kostnadsandelar även för inhemska insatsvaror och tjänster, som fanns med i produktionsfunktionen, betyder symmetrivillkoren följande: θ il + θ ik + θ im + θ is = 1, eller θ il + θ ik = 1 θ im θ is. Alltså att förhållandet mellan arbetskostnaden och kapitalkostnaden inte är bindande längre. Endast tre av de fyra ekvationerna behöver skattas. Men Senses (2010) skattar modellen utan att behålla villkoren för symmetri och homogenitet, det vill säga endast ekvationerna han är intresserad av. Jag föreslår att testa de båda alternativen. Som en kontrollregression föreslår jag att ekvationerna ska skattas även med kvasi fixerat kapital med den årliga kapitalstocken för hela branschen liksom man gör i studier om den relativa arbetsefterfrågan. För att få in den positiva effekten från offshoring, som är kostnadsreduktionens effekt på produktionen och arbetsefterfrågan, följer jag en liknande metod som Amiti och Wei 30

32 (2005). Man byter produktionen ( y i ) mot den vinstmaximerande nivån av produktionen ( p i ) som är en funktion av insatspriser och offshoring och varierar över tid. Denna ekvationssystem blir en ny regression. Påverkan på arbetsefterfrågan kan vara antingen positiv eller negativ beroende på vilken av effekterna är dominerande; den negativa effekten eller den positiva skaleffekten. Studierna om effekten av offshoring på produktiviteten i avsnitt tre indikerade att offshoring av tjänster kan vara mer betydelsefull för produktiviteten jämfört med offshoring av insatsvaror. Jag antar därför att den positiva effekten på sysselsättning också är starkare när man skattar effekten av offshoring av tjänster. Det förbli att se i resultaten hur olika resultat dessa två offshoringvariablerna kommer att ge. Jag är särskilt intresserad av vilken framgång den sista regressionen med den vinstmaximerande produktionsnivån har. Det är ovanligt att inkludera både den negativa och den positiva effekten offshoring kan förväntas ha i samma specifikation. När studien förs på mindre detaljerat nivå, liksom denna branschnivå analys, betyder små eller inga effekter på arbetsefterfrågan att branscher genererar tillräckligt många nya arbetstillfällen för att hålla sysselsättningen stilla trots ökad offshoring. Skattningsresultaten för kapitalets kostnadsandel är intressanta i jämförelse med resultaten för arbetets kostnadsandel. När man skattar kapitalets kostnadsandel (8) antar jag att ökad offshoring har en positiv effekt på kapitalet där vinstandelen ingår. I regressionen som tillåter förutom kapitalet även produktionsnivån variera kan den slutliga effekten på kapitalet vara antingen negativ eller positiv. Om effekten är positiv tolkar jag det som att vinsterna har inte investerats i produktionen vilket skulle kunna leda till nya vakanser. Offshoring behöver laggas i samtliga specifikationer så att effekten på arbetsefterfrågan, kapitalandelen och produktionen hinner slå ut. Regressionsresultaten används till konstruktion av efterfrågeelasticiteter enligt metoden i Ekholm och Hakkala (2006) för att slutligen kunna presentera resultaten som procentuell ändring i arbetsefterfrågan när offshoring ökar med en procentenhet. Ekholm och Hakkala (2006) täckte perioden Min mening är att förlänga den studerade perioden med input outputtabellerna från 2005 och 2010 och årlig data från

33 5.4 Modellens svagheter Olika orsak till ett endogenitetsproblem har identifierats i tidigare studier. Ekholm och Hakkala (2006) misstänker att lönerna och arbetsefterfrågan har ett starkt samband i båda riktningar och utlämnar därför lönerna från regressionen. Misstankarna om att ändringar i arbetsefterfrågan som beror på andra faktorer liksom arbetsmarknadens institutioner väcks i många studier, bland andra i Amiti och Wei (2005). De försöker hantera problemet med att använda sig av s.k. instrumentalvariabelsskattningar (se Hansson, 2007, s. 109 för en kort beskrivning av metoden). I närvaro av endogenitet är det troligt att resultaten blir överskattade eller till och med falska. Därför är det viktigt att ingripa misstankarna och åtgärda med en lämplig metod i den framtida undersökningen. Ekholm och Hakkala (2006) delar offshoring till varor och tjänster som importerats från låginkomstländer gentemot höginkomstländer. Antagandet är att offshoring till låginkomstländer påverkar andra delar av arbetskraften än vad effekten från offshoring till höginkomstländer är. Även om jag analyserar den totala arbetsefterfrågan, inte den relativa arbetsefterfrågan, skulle det vara intressanta att se skillnaden mellan effekterna av dessa två typer av offshoring. Jag är dock skeptisk till Ekholm och Hakkalas sätt att ta fram offshoringens indelning. På grund av bristen på färdig data skapar de nämligen proxyvariabler av offshoring till olika landsgrupper med hjälp av proportionerna som gäller för branschens import av färdiga varor. Warda (2010) bestrider metoden att dela in offshoring på detta sätt eftersom två länder inom till exempel gruppen höginkomstländer kan ha helt olika inkomstnivåer. Hans exempel är Grekland och Tyskland. Warda argumenterar för att kategorisera offshoring enligt varans teknologiinnehåll istället. Jag har inte tillgång till data på branschnivå som skulle tillåta mig att följa Wardas exempel och väljer därför och också för enkelhets skull att analysera den aggregerade offshoring. Det är möjligt att jag försöker få denna enkla model baserat på en trans log kostnadsfunktion att rymma för många aspekter. Modellen förlorar lätt sin elegans och det finns en risk för att resultaten inte kan tolkas på ett trovärdigt sätt. Analysen av den totala sysselsättningseffekten som inkluderar både den mer direkta negativa effekten och den via produktionsökningen fungerande positiva effekten borde kanske snarare ske i en allmän jämviktsmodell, där även företagens investeringsstrategier skulle kunna integreras i analysen. 32

34 5.5 Data Nedan har jag listat datamaterialet som behövs till undersökningen. Undersökningsperioden är Handelsdata kommer från input outputtabeller och finns hos Statistiska centralbyrån (SCB), liksom annan branschspecifik data. Informationen om arbetskraften och löner finns i RAMS databasen hos SCB. All data (förutom kapitalstock) ska vara på branschnivå. Ekholm och Hakkala (2006) matchar branschindelningen i input outputtabellerna som har beräknats enligt en tvåsiffrig NACE kategorisering med annan branschdata baserat på tvåsiffrig SNI92 och har därefter 20 tillverkningsbranscher som de inkluderar i analysen. Jag ser ingen anledning till att avvika från deras datametod men inkluderar även tjänstesektorn i analysen. E i : total export M i : total import I i = Y i V i V i : förädlingsvärde Y i : total produktion m ii : importerade insatser i bransch i m ij : importerade insatser från bransch j som används i bransch i w i : lönenivå r i : kapitalkostnad är vinstandel ( V i w ix L i, förädlingsvärde minus arbetets kostnadsandel) plus kapitalavkastning M i : inhemska insatsvaror S i : inhemska insatstjänster K : kapitalstock R&D i : Utgifter för forskning och utveckling 33

35 6. Slutord Jag har i denna uppsats studerat effekten av offshoring på sysselsättningen. Efter att ha diskuterat problematiken kring hur man definierar och mäter offshoring, och att ha ifrågasatt det teoretiska antagandet om en produktivitetseffekt som leder till nya vakanser i hemlandet, har jag studerat tidigare empiriska undersökningar om offshoringens effekter. Den ekonometriska modellen som jag föreslår baseras på en trans log kostnadsfunktion, en metod som har används i stor utsträckning i liknande studier. Tidigare svensk forskning har koncentrerat sig på den relativa arbetsefterfrågan. Min mening är att undersöka hur offshoring påverkar den totala sysselsättningen. I min modell skattar man dessutom både den negativa och den positiva effekten av offshoring, varav den senare har inte fått någon uppmärksamhet i tidigare svenska studier. Den skattade beroende variabeln är arbetets löneandel i branschens total produktionskostnad. Jag föreslår att skatta även effekten på kapitalets kostnadsandel i syfte att analysera om den positiva effekten av offshoring kunde ha varit större. Med stöd av diskussioner och analyser i denna uppsats påstår jag att offshoringmåttet som jag har lånat från tidigare forskning är inte tillräckligt. Därför bör resultaten både i de tidigare studierna och undersökningen som jag föreslår betraktas försiktigt. Jag misstänker att offshoring särskilt till låginkomstländer har grovt underskattats och propositioner till nya mått tydligen behövs. Det finns även behov av mer forskning kring effekten av offshoring på sysselsättningen på både bransch och företagsnivå. Litteratur Amiti, Mary Wei, Shang Jin (2005), Service Offshoring, Productivity, and Employment: Evidence from the United States, IMF Working Paper 05/238. Andersson, Linda Karpaty, Patrik (2007), Offshoring and Relative Labor Demand in Swedish Firms, Working Papers 2007:5, Örebro University, School of Business. 34

36 Becker, Sascha O. Ekholm, Karolina Nilsson Hakkala, Katarina (2010), Produktionen flyttar utomlands? om offshoring och arbetsmarknaden, SNS Förlag, Stockholm. Berman, E. Bound, J. Z. Griliches (1994), "Changes in the Demand for Skilled Labor within US Manufacturing: Evidence from the Annual Survey of Manufactures." Quarterly Journal of Economics 109(2): Calmfors, Lars (2008), Globalisering hot eller räddning för jobben?, Underlagsrapport nr 25 till Globaliseringsrådet. Västerås. Ekholm, Karolina Hakkala, Katarina (2006) The Effect of Offshoring on Labor Demand: Evidence from Sweden, CEPR Discussion Papers 5648, C.E.P.R. Discussion Papers. Falk, Martin (2012), International Outsourcing and Productivity Growth, Review of Economics and Institutions 3:1. Farrell, Diana (2005), Offshoring: Value Creation through Economic Change, McKinsey Global Institute, Journal of Management Studies 42:3. Feenstra, Robert C. (2008), Offshoring in the Global Economy, The Ohlin Lectures, Stockholm School of Economics September Feenstra, Robert C. Hanson, Gordon H. (2001), Global Production Sharing and Rising Inequality: A Survey of Trade and Wages, NBER Working Paper No Feenstra, Robert C. Hanson, Gordon H. (1996), Globalization, Outsourcing, and Wage Inequality, The American Economic Review, Vol. 86, No. 2. Greenaway, David Kneller, Richard (2007), "Firm heterogeneity, exporting and foreign direct investment", The Economic Journal 117 (517). Hansson, Pär m. fl. (2007), Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning, ITPS A2007:004. Grossman, Gene M. Rossi Hansberg, Esteban (2008), Trading Tasks: A Simple Theory of Offshoring, American Economic Review, 98:5, Mattila, Lars Strandell, Anne Christine (2006), Att definiera och mäta flytt av produktion, ITPS A2006:005. Jones, Ron Kierzkowski, Henryk (2000), A Framework for Fragmentation, Tin bergen Institute Discussion Paper, TI /2. Kommerskollegium (2010), Made in Sweden? Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import, Kommerskollegium 2010:6. Magnusson, Lars (2013), Den tredje industriella revolutionen, Norstedst, Stockholm. 35

37 McKinsey Global Institute (2003), Offshoring: Is it a Win Win Game?, McKinsey & Company, Inc. Michel, Bernhard (2011), Productivity gains and spillovers from offshoring, Working Paper 5 11, Federal Planning Bureau, Brussels. Milberg, William (2008), Shifting sources and uses of profits: Sustaining US financialization with global value chains, Economy and Society, Vol.37, No.3. Milberg, W. D. Winkler (2010), Financialisation and the Dynamics of Offshoring in the USA, Cambridge Journal of Economics, 34:2. Mitra, Devashish Ranjan, Priya (2007), Offshoring and Unemployment, NBER Working Paper No Mohiuddin, Su och Su (2010), Towards Sustainable Offshore Outsourcing: A Case Study of Quebec Manufacturing Firms Outsourcing to China, Journal of CENTRUM Cathedra, Vol. 3, Issue 1. Nilsson Hakkala m. fl. (2009), Multinational Firms and Job Tasks, IFN Working Paper No Roser, Max (2015), International Trade, (OurWorldInData.org ). Tillgänglig [online]: < interconnections/international trade/> [ ]. SCB (2008), International Sourcing Moving Business Functions Abroad, Statistics Denmark, Köpenhamn. SCB (2007), Ungdomars och invandrades inträde på arbetsmarknaden , Rapport 2007:18. Senses, Mine Zeynep (2010), "The effects of offshoring on the elasticity of labor demand, Journal of International Economics, vol. 81(1). Timmer, M. P. m. fl. (2015), "An Illustrated User Guide to the World Input Output Database: the Case of Global Automotive Production", Review of International Economics, DOI: /roie Warda, Peter (2014), Offshoring, Occupations and Job Tasks: Evidence from Swedish Manufacturing, CESIS Electronic Working Papers No Winkler, Deborah (2010), Services Offshoring and its Impact on Productivity and Employment: Evidence from Germany, , The World Economy 22:12,

38 Bilaga 1 I figuren nedan kan man se värden av offshoring per bransch i 1995 och Offshoringmåttet som användes för dessa värden är OFF1: offshoring som en fraktion av inhemska insatser i produktion. Skillnaden mellan värdet i 2011 och 1995 är positiv för alla branscher förutom sex av dem: TEKO (4), transportutrustning (13), detaljhandel (19), vattentransport (22), fastighetsverksamhet (27) och offentlig administration och försvar (29). Lista av branscherna: 1. Agriculture, Hunting, Forestry and Fishing 2. Mining and Quarrying 3. Food, Beverages and Tobacco 4. Textiles and Textile Products 5. Wood and Products of Wood and Cork 6. Pulp, Paper, Printing and Publishing 7. Chemicals and Chemical Products 37