Synpunkter angående utredningen Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Synpunkter angående utredningen Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89"

Transkript

1 Synpunkter angående utredningen Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Allmänt Denna utredning problematiserar området arbets-(o)förmåga på ett mycket bra sätt ur många perspektiv. Arbetsförmåga och sjukdom beskrivs både ur ett historiskt, filosofiskt och politiskt perspektiv vilket blir en mycket bra grund när man sedan går in på sjukförsäkringens olika delproblem. Vi förstår att utredarna angrep frågan om begrepp först och inte började med att ta fram olika instrument för att mäta arbetsförmåga som socialdepartementet önskade. Man måste ju rimligen först bestämma vad man ska mäta innan man tar fram instrument. Utredarna visar respekt för den mycket svåra uppgiften att bestämma när en person måste hänvisas till att byta jobb för sin försörjning och vem som ska avkrävas att försörja sig själv respektive försörjas av staten. Ytterst är det, som utredarna återkommer till, ett politiskt beslut hur många som ska försörjas av kollektivet pga t ex sjukdom eller andra funktionsnedsättningar. Finns inga pengar i systemet kan man inte erbjuda medborgarna någon sjukförsäkring alls. Den gamla 7-stegsmodellen skulle kunna ha fungerat utmärkt om den efterföljts! Dessvärre fullföljdes ofta inte prövningen mot hela arbetsmarknaden utan försäkringen uppfattades som en yrkesförsäkring av både patienter och försäkringskassehandläggare. Utredningarna strandade, som vi nu vet i majoriteten av fall, på steg 2. Detta ledde till att många personer olyckligt hamnade i en låst situation med sjukskrivning som de ej orkade eller vågade ta sig ur av rädsla att mista sin försörjning. Det har nu å andra sidan uppstått problem med de fasta tidsgränserna i rehabiliteringskedjan. Många kommer i kläm i de något fyrkantiga bedömningarna vid t ex dag 180, när man bryskt hänvisar till att personen skulle kunna arbeta i annat arbete och därmed ej är berättigad till sjukpenning. Rehabilitering är en dynamisk process där den avgörande framgångsfaktorn är tydliga mål med tydligt formulerade insatser och fortlöpande utvärdering av åtgärderna för att korrigera planen och målet! När rehabiliteringen går stadigt framåt borde det vara rimligt att få fortsätta kämpa sig mot återgång i sitt gamla arbete, förutsatt att det är dit man vill! De allra flesta människor tar ansvar för sin situation när de blir varse vilka val som finns och få har en önskan om att bli förtidspensionärer! Mycket är redan vunnet genom att regeringen varit tydlig till att vi alla är skyldiga att försöka försörja oss även om det kräver byte av arbete. I en dåligt utformad allmän inkomstbortfallsförsäkring som abrupt tar slut efter 180 dagar, för de allra flesta utan urskiljning, finns stor risk att det på sikt blir en segregation mellan dem som skaffar sig privata tilläggsförsäkringar och dem som ej gör detta. Ett abrupt inkomstborfall eller hot om inkomstbortfall efter 180 dagar kan verka mycket stressande på en individ som står mitt i en rehabilitering. Detta får ej glömmas bort då ekonomisk stress förvärrar alla rehabiliteringssituationer. Detta är ett reellt problem. Det är besvärande om man som första tanke vid allvarlig sjukdom måste fundera över hur hyran ska betalas om man blir långvarigt borta från sitt arbete.

2 Läkarens olika roller 1. Rollen att bota, lindra och trösta. Detta är vår huvuduppgift. Alla har dock fått som uppgift att även lämna medicinska underlag till FK för beslut om rätt till sjukpenning. Vid enkla åkommor är detta en enkel bisyssla för de flesta men utfrån den utveckling som varit har uppgiften blivit alltmer komplicerad. 2. Rollen som företagsläkare/medicinsk konsult är att förutom ovanstående även hjälpa arbetsgivaren med kopplingar arbetsmiljö/ohälsa samt att bistå arbetsgivaren med sin uppgift enligt arbetsmiljölagen att göra allt för att en individ ska kunna återgå i sitt arbete. I denna uppgift bildar man ofta en arbetsallians med både patient och chef för att lösa uppgiften och sortera ut vad sjukvård, arbetsplats respektive individ kan göra för att lyckas. När företagshälsovård blir inkopplade tidigt finns ofta inga problem med att få koncensus om vad som är det reella problemet, om sjukdom orsakar arbetsoförmåga eller ej, och vad som behöver göras. 3. Rollen som besiktningsman åt FK dvs. att skriva underlag åt FK för att FK ska kunna ta ställning till rätten till sjukpenning utifrån ett specifikt regelverk är rent försäkringsteknisk och kan liknas vid en bilbesiktning. Det har stor betydelse hur FK läser intyget: körbar eller inte körbar? FK är ibland väldigt strikta vid 180-dagarsgränsen och konstaterar att en person saknar förmåga i ett visst arbete men skulle kunna klara annat arbete. Därmed dras sjukpeningen in. FK kan också vara lite mer lyhörd för orsaken till att man inte klarar besiktningen och utifrån resonemang om prognosen så kan tjänstemannen ange särskilda skäl för att få sjukpenning tom 365 dagar. Det är obehagligt att inte veta hur FK tolkar det man skriver och att inte få ta del av vilka slutsatser FK drar. Det är också otillfredsställande att inte kunna ge kompletterande information om man tycker FK:s slutsats ej korrelerar med egen bedömning. Ingen läkare vill ägna mer tid än nödvändigt åt pappersarbete. Detta gör att man kanske skriver kortfattat just i ärenden som man uppfattar som självklara vilket kan få ödestigra konsekvenser för patienten. Bedömningen/besiktningen vid olika tidsgränser i försäkringen Om denna besiktning önskas från FK utifrån ett protokoll, motsvarande en bilbesiktning utan någon som helst annan medverkan eller möjlighet att framföra synpunkter på vad som är behandlingsbart och hur detta påverkar arbetsförmågan så är det nog rimligt att FK anlitar egen personal så att rollen blir tydlig för individen. Huruvida företagsläkare ska/bör medverka i dessa bedömningar kan man fundera över. Det måste i alla fall i så fall tydligt framgå att man utför tjänsten åt FK och ingenting annat. Förslaget om försäkringsmedicinska team sk MFFA som arbetar åt FK och har ansvar för hela bedömningen kan vara en framkomlig väg. I nuvarande system kan FK ibland gömma sig bakom formuleringen att det inte är medicinskt styrkt att arbetsförmågan är nedsatt och skylla på läkaren som skrivit underlaget! Det vore bra om FK får en tydlig undersökningsplikt så att de får stå ansvariga för hela bedömningen. FK har naturligtvis rätt att använda sig av olika underkonsulter, hänvisa till underlag från olika läkare osv men måste ändå stå ansvariga fullt ut.

3 Beslut om t ex indragen sjukpenning bör också meddelas av en person från försäkringskassan som kan förklara beslutet och tydligt står bakom det. Direktivet bör också vara till eventuella undersökningsteam hos försäkringskassan sk MFFA att undersöka om det finns någon funktionsnedsättning av vikt som är kopplad till annan diagnos som missats av sjukskrivande läkare. Viktigt att skilja prognos för sjukdomen och prognos för funktion/arbetsförmåga I utredningen får man lätt uppfattningen att funktionen är något statiskt medan vi ser det mer dynamiskt. Prognosen avgörs helt utifrån vilken orsak funktionshindret har. Om bedömningsinstrumenten avmedikaliseras kan det bli problematiskt. Orsaken kan ändras med tiden. Avser man strunta i kopplingen till sjukdom? Vem avgör om det finns koppling till sjukdom? Vem bedömer prognosen i så fall? Det är viktigt med den medicinska kompetensen och vi förstår att utredarna förordar utbyggd medicinsk kompetens inom FK. Ex: En person är kraftigt muskulärt fösvagad och kraftlös. Om detta är ett resttillstånd efter t ex långvariga infektioner eller sängliggande på sjukhus kan det röra sig om kraftlöshet som relativt enkelt går att träna upp. Om kraftlösheten beror på en neurologisk åkomma är grundsjukdomens prognos avgörande. Progresiv eller fluktuerande prognos? Om kraftlösheten beror på långvarig smärta kan det röra sig om rörelserädsla. Detta bör då sannolikt behandlas med psykologiska metoder för att brytas. Hur ska dessa bedömningar göras utan medicinsk kompetens och läkares medverkan? Om det inte blir dialog om bedömingarna är det bättre att FK har egen personal, som också föreslås i utredningen, för uppgiften så att behandlande läkare inte förlorar sitt förtroende. En viktig del i prognosen som ej berörs särskilt i utredningen är inverkan av livsstilsförändringar. Många gånger i en rehabiliteringssituation kan livsstilsförändringar med förbättrad kost, motion och sömnvanor förbättra funktion och arbetsförmåga även om sjukdomen i sig inte är botbar. En fråga som borde utredas vidare i försäkringen är om man ska kunna ställa krav på livsstilsförändringar i försäkringen som del av rehabiliteringsplan när livsstilen på ett avgörande sätt påverkar arbetsförmågan. Företagshälsovårdens roll Företagsläkare blir tränade i att se ett problem ur flera synvinklar och har ofta, om de varit med under en persons rehabilitering, skaffat sig mycket kunskap om individens sammantagna funktion/arbetsförmåga, motivation m.m. Därför har företagsläkare en större möjlighet att klara denna arbetsuppgift utan att förlora förtroendet från patienten. Att inte tillvarata all den kunskap som redan finns hos FHV bedöms generera mycket dubbelarbete. Formerna för samarbete FHV/FK bör dock utvecklas. Synpunkter på utredningens slutsatser och förslag Bra - att närståendepenning införs så att detta kan urskiljas från sjukdom - att rätten till sjukpenning vid plastikkirurgiska ingrepp stramas till när det inte sker av medicinska skäl - att graviditetspenning införs, så att sjukskrivning ej behöver tillämpas vid svårighet att klara sitt arbete i slutet av graviditet.

4 - att man tydligare särskiljer bedömningen mot det egna arbetet och den reguljära arbetsmarknaden. För att tydliggöra detta är det rimligt att införa ett annat begrepp i form av medicinska förutsättningar för arbete. Det kan bli en naturlig gräns för när specialutbildade läkare kopplas in. Här behöver man beskriva även andra dolda funktionshinder som man kunnat kompensera för i tidigare arbete. Kompletterande förbättringsförslag Tydliggör försäkringskassans uppdrag Se till att försäkringskassan har undersökningsplikt. Det bör betyda att försäkringskassan har egen utredningsplikt när patient och/eller läkare ej accepterar FK:s bedömning så att de kan stå till svars för sina bedömningar. FK ska ej kunna gömma sig bakom bristande medicinska underlag från behandlande läkare. Många vanliga doktorer har ofta dåligt med tid och saknar ibland också tillräcklig kunskap om försäkringen för att kunna formulera adekvata beskrivningar på medicinska underlag till FK. Det är inte bra om doktorns bristande förmåga att formulera och motivera sig på ett intyg ska leda till att en person mister rätten till sjukpenning som borde ha fått sjukpenning. I sådana lägen behöver FK utreda arbetsförmågan själv med egen finansierad medicinsk personal. Utveckla företagshälsovårdens roll För att individer ska få adekvat stöd för återgång i arbete tidigt i sin rehabilitering bedömer vi det värdefullt att utveckla företagshälsovårdens roll i att stödja arbetsgivarna i sitt arbetsmiljö och rehabiliteringsansvar. När detta sköts korrekt från början hamnar man sällan i något bekymmer vad avser frågan om det är möjligt att återgå i befintligt arbete eller ej. Många sk friska företag sköter redan detta på ett alldeles utmärkt sätt utan inblandning av FK. När individen är delaktig i processen motsvarande den gamla 7-stegsmodellen så uppstår sällan problem eller meningsskiljaktigheter i bedömningarna. Om individ, arbetssgivare, FK och den medicinska professionen/fhv är ense om en rimlig plan utifrån sina olika perspektiv så är det ofta det mest rätta. Se även bifogad rapport: Bättre samverkan mellan företagshälsovård och primärvård. Ett förslag skulle kunna vara att varje individ har rätt till konsultation hos en företagsläkare som second opinion på rehabiliteringsprocessen t ex runt dag 90 som bekostas av FK. Ge FK i uppdrag att tydliggöra frågor om prognos Som grund för dettas bör det ingå i FK:s uppdrag att utreda om patienten fått adekvat medicinsk hjälp och att arbetsgivaren fullgjort sina förpliktelser! Ge FK i uppdrag att lägga stor vikt vid om det finns en realistisk och bra rehabiliteringsplan. Lär FK att skilja på och ställa frågor om prognos för en viss sjukdom och prognos för funktion/arbetsförmåga. Det är inte samma sak! Funktion och arbetsförmåga kan ofta återerövras med kompensatorisk träning, coping och livsstilsförändringar. Ex sk frozen shoulder. Ett tillstånd i axeln med smärta och stelhet som ofta är väldigt smärtsamt och besvärligt under de första 6 månaderna. Därefter släpper smärtan ofta successivt, men stelheten kan kvarstå under flera år. På sjukintyget står det att tillståndet kan ta flera år att läka ut. Detta är sant, men så snart den svåra smärtan släpper kan personen ofta återgå successivt i sitt arbete. Personen kunde lätt ha mist sin sjukpenning vid dag 180 vid en fyrkantig bedömning.

5 Se även sidan 151 i utredningen där man på ett utmärkt sätt redogör för vilka steg som bör finnas i en rehabilitering gällande diffusa sjukdomstillstånd där vi saknar full kunskap om orsaksmekanismer 1. Uteslutning av biologiskt diagnostiserbar sjukdom 2. Undersökning av psykisk sjukdom, t ex depression 3. Etablering av samarbetsallians med patienten som bekräftar patientens lidanden, men samtidigt understryker behovet av av att hitta en copingstrategi som minimerar sjukrollen 4. Komma överens om mål för att återskapa funktionsförmåga- försiktigt eskalerande fysisk träning är viktigt 5. Väl avvägd bekräftelse- patienten behöver inte bara förstå vad han eller hon inte lider av utan också vilka möjliga krafter som är i rörelse 6) om inte tidigare punkter har hjälpt finns hygglig evidens för att kognitiv beteendeterapi kan lindra såväl kroppsliga symtom som generaliserat ångestsyndrom Försäkringskassan borde säkerställa att patienten fått tillgång till adekvat medicinsk hjälp och att arbetsgivaren fullgjort sina skyldigheter. Utredningen resonerar om att arbetsgivare som ej fullgjort sina skyldigheter och agerat passivt borde kunna bli skyldiga att delfinansiera patientens omställning. Detta borde utredas vidare. Ge möjlighet att ansöka om extra tid När en person är högmotiverad att försöka kompensera för sina funktionshinder för att kunna återgå i sitt gamla arbete så är det rimligt att personen får ansöka om lite extra tid. Detta verkar ligga i linje med den intention som finns i utredningen under särskilda skäl. Detta skulle kunna ske genom en ansökan där individ, arbetsgivare och behandlare får förklara varför man tror sig kunna lyckas i det långa loppet även om det tar tid! Så länge en rehabilitering har ett tydligt mål och är aktiv finns det inget problem med att sjukskrivningen drar ut på tiden. Det är sannolikt också mer samhällsekonomiskt att stötta denna process än att uppmuntra en person att byta arbete. Detta borde kunna formuleras och täckas av sk särskilda skäl. Problemet är när individen inte har tillgång till adekvat professionell rådgivning för att förstå sina möjligheter och val. Även här skulle FHV kunna spela en roll som rådgivare i ett relativt tidigt skede! FHV kan i nuläget vare sig resurser eller fullt utvecklad kompetens överallt för denna uppgift men rollen kan säkert snabbt utvecklas om den blir tydliggjord. Rätt att få konsultera FHV/ företagsläkare som second opinion innan sjukpenningen dras in för att bedöma om något ytterligare kan göras för individen av henne eller hos arbetsgivaren skulle kunna vara ett annat förbättringsförslag. Addera en hälsoekonomisk aspekt i försäkringen Det kan primärt låta rimligt att man ställer större krav på omställning för den som är resursstark och högutbildad redan efter 180 dagar, men är det alltid hälsoekonomiskt försvarbart? Är det rimligt att en individ som av samhället fått en mycket lång utbildning, som själv satsat många år av sitt liv på densamma och kanske även specialutbildats av sin arbetsgivare verkligen hänvisas tvärt till annat arbete redan efter 180 dagar om han/hon ej säkert beräknas tillbaka på heltid inom 365 dagar? Det kan bli svårt att få en individ att acceptera ett alltför förhastat krav på omställning om man satsat mycket på sitt arbete och detta kan få kontraproduktiva konsekvenser rent psykologiskt. Det kan även få kraftiga ekonomiska konsekvenser för individen och samhället som blir kontraproduktiva. Är syftet att resursrika personer med kvalitativa arbeten ska välja mellan omställning och att bekosta sin rehabilitering själva om den drar ut på tiden? Tankar om kompensatorisk ersättning för att lindra omställningen finns i utredningen. Detta behöver utredas vidare.

6 Komplettera vad som ingår under särskilda skäl I utredningen resonerar man om huruvida det är rimligt att personer över 60 år ska avkrävas omställning til annat arbete. Detta bör utvecklas vidare. Det förefaller rimligt att personer som passerat 60 år inte alltid avkrävs omställning på samma villkor som yngre personer. Se över hur FK använder begreppet omplacering Det blir lätt förvecklingar när FK redan efter 90 dagar efterfrågar omplaceringsmöjligheter hos arbetsgivaren och krock med arbetsgivarens lagstyrda rehabiliteringsansvar. Omplacering är ett arbetsjuridiskt begrepp som betyder att man erbjuder en annan tjänst till den anställde. Detta sker i en arbetsjuridisk korrekt rehabilitering först när arbetsgivaren uttömt sina möjligheter att hjälpa den anställde åter i sin tjänst och ingen förbättring är i sikt. Det kan vara direkt felaktigt av en arbetsgivare att föreslå en omplacering innan allt är gjort från dennes sida. För att förenkla dialogen med arbetsgivare är det oftast mer lämpligt att fråga arbetsgivaren om möjligheter till omfördelning av arbetsuppgifter eller tillfällig omplacering i ett tidigt skede. Vidareutveckla partiell sjukskrivning med krav på lägre produktivitet Detta förslag diskuteras i utredningen och vore många gånger önskvärt då personer just arbetar långsammare än förväntat. Frågan är bara vem som ska avgöra vad som är normal produktivitet. Arbetsgivare har redan nu en stor spridning bland sina anställda på personer som har olika produktivitet och skulle nog gärna vilja ha bidrag för några av dem. Risken är stor att man trasslar in sig i nya förvecklingar, men frågan borde belysas närmre. Det finns definitivt ett behov av lönebidragsanställningar som inte har som mål att återföras till full arbetskapacitet utan som kunde ha olika mål beroende på sjukdomsbild, prognos m.m. När alla gör sitt När alla gör sitt på ett ansvarsfullt sätt i en rehabilitering och man utvärderar olika insatser efter hand blir det uppenbart för alla inblandade parter när tidpunkten är mogen för omställning til annat arbete. I processen växer patientens acceptans för omställning automatiskt fram och patienten kan gå vidare i livet utan att känna sig kränkt och överkörd. Så vill vi att ett humanitärt system är utformat. Svenska Företagsläkarföreningen För styrelsen Jan Rosén Ordförande Birgitta Gottfries Dahlberg Sakansvarig Rehabilitering Bilaga Bättre samverkan mellan företagshäslovård och primärvård. DLF: Svenska distriktsläkarföreningen. SFLF Svenska företagsläkarföreningen. Mars 2010

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring

Läs mer

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 2010-10-25 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Saco lämnar följande synpunkter på den s k Arbetsförmågeutredningens förslag. Enligt direktiven

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Till Socialdepartementet Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Psykiatrin och lagen- tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Majoriteten av de medlemmar

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan. Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge

Läs mer

Om socialförsäkringen

Om socialförsäkringen Arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14). HFD 2016 ref. 10 Fråga om det efter 180 dagar förelegat särskilda skäl att inte pröva en persons arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten. Denna prövning kan grundas på en läkarundersökning som genomförts

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Hållbart arbete hållbar individ

Hållbart arbete hållbar individ Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan

Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan RiR 2016:11 Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 3. FÖRSLAG PÅ REGELFÖRENKLINGAR LÄMNADE AV FÖRSÄKRINGSKASSAN

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Stödcenter

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Stödcenter Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Stödcenter Stödcenter Fyra HR-specialister Fokus på individuell omställning Stöd till chefer Komplicerade individärenden Pröva nya vägar för att lösa situationen Ta

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Järnvägsinspektionens föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd. för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten

Järnvägsinspektionens föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd. för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten Hälsokrav för annan personal i spårbunden trafik i konsoliderad form. Ändringar till och med 1 juli 2013 ingår. (Gulmarkerat=BV-FS 2000:4, omarkerat=tsfs 2013:50) Observera att det är den ursprungliga

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Lärare i barnrehabiliteringen Motion av Viviann Gunnarsson m.fl. (mp) (2000:2)

Lärare i barnrehabiliteringen Motion av Viviann Gunnarsson m.fl. (mp) (2000:2) Utlåtande 2009:198 RIV (Dnr 419-63/2000) Lärare i barnrehabiliteringen Motion av Viviann Gunnarsson m.fl. (mp) (2000:2) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande Motion (2000:2)

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet

Läs mer

Påverkanstorg i Lidköping 9 november

Påverkanstorg i Lidköping 9 november Påverkanstorg i Lidköping 9 november Den 9 november besökte politiker från Västra Götalandsregionen Lidköping och deltog tillsammans med kommunpolitiker i de påverkanstorg som regionen och De la Gardiegymnasiet

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har

Läs mer

Det naturliga åldrandet

Det naturliga åldrandet Barbro Wadensten Det naturliga åldrandet om vägen till gerotranscendens Vårdförlaget Det naturliga åldrandet 4.indd 3 2010-03-10 14.06 2010 Barbro Wadensten och Vårdförlaget ISBN 978-91-976511-6-5 Layout

Läs mer

Beslut om sjukpenning

Beslut om sjukpenning RiR 2009:07 Beslut om sjukpenning har Försäkringskassan tillräckliga underlag? ISBN 978 91 7086 178-9 RiR 2009:07 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2009-05-18

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin 2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS

Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS SAMS-utvärdering Harry Petersson Med kompletterande anteckningar från Joakim Tranquist 2009-02-05 Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS 1. Inledning Det var intressant att läsa

Läs mer

I särskola eller grundskola?

I särskola eller grundskola? I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men

Läs mer

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK pga mot arbete. Kontakta FK av en 8A. Hel eller 8B.Saknar pga 1: Nedsatt medicinskt pga. underlag. Socialsekreteraren (handläggaren) har kontakt med en individ som socialsekreteraren bedömer har sin nedsatt

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd JämKAS Plus Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för hur man

Läs mer

Alkohol och droger riktlinjer

Alkohol och droger riktlinjer 1 (6) 2009-04-02 Alkohol och droger riktlinjer Karlshamns kommun har cirka 2600 tillsvidareanställda. Av dessa är drygt 2200 kvinnor och drygt 400 män. I Sverige beräknas cirka 13 % av den manliga befolkningen

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE ÖVER DELBETÄNKANDET BÄTTRE SAMVERKAN Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. Handikappförbundens

Läs mer

för en säker sjukskrivningsprocess

för en säker sjukskrivningsprocess Sjukskrivningsmiljarden 2014 2015 för en säker sjukskrivningsprocess Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Wimi 2005 FK90010_003_G Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Hjälpmedel. - En fråga om mänskliga rättigheter! Sidan 1 (6) Fastställd av Lika Unikas styrelse den 29 januari 2014

Hjälpmedel. - En fråga om mänskliga rättigheter! Sidan 1 (6) Fastställd av Lika Unikas styrelse den 29 januari 2014 Sidan 1 (6) Hjälpmedel - En fråga om mänskliga rättigheter! Fastställd av s styrelse den 29 januari 2014 är en svensk federation inom funktionshinderrörelsen som bildades i december 2009 och som verkar

Läs mer

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 1 HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 12 november 2009 i mål nr T 290-06 och T 1893-06, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Vågar jag som har körkort gå till doktorn? Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd

Vågar jag som har körkort gå till doktorn? Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Vågar jag som har körkort gå till doktorn? Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Vem bestämmer om medicinsk körkortslämplighet? Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares

Läs mer

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer