VERKSAMHETSBERÄTTELSE Fiber Optic

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Fiber Optic Valley

2 INNEHÅLL OCH Å R E T I KO RTHET ÅRE T I K O RTHET VD- K OMMENT A R H IGHL IGHTS M Å L O C H M Å L - UPPFYLLELS E M A RKNADS ANALYS B R EDBAND OCH FIBER OPT I K S ENS O R E R OCH SENS O RSY STEM D IGIT ALA T J Ä N STE R G ENUS I N T E R NAT I O N E L L AUDIT I N T E R V J U M E D O R DFÖR ANDEN H I STO R I K O C H O R GANIS A T ION EKONOMI P A RTNERS I K O RTHET F R AMGÅNGSRI K A MEDLEMMAR Många av medlemmarna innovationssystemet Fiber Optic Valley hade ett mycket framgångsrikt Några av dem möter du i denna verksamhetsberättelse: SenseAir, sidan 10, DellCron, sidan 8, Iftac, sidan 9 och Acreo, sidan 9. U T M ÄRKELS E R Skanova utsåg DellCron till Å R E TS FIBER FÖR E T AG och Fiber Optic Valley till Å R E TS FIBER PIONJÄR. Branschorganisationen Swedoptronics utsåg SenseAir i Delsbo till Å R E TS OPTRONIK FÖR E T AG. N ÄTVERK Tillsammans med Svenska Optiksällskapet, Swedoptronics, kth och Acreo bildade Fiber Optic Valley under året organisationen Photonic Sweden, en ny nationell plattform för optik och fotonik. GENUS Fiber Optic Valleys mångåriga satsningar på Gender Management som en viktig del av förnyelsearbete i olika typer av organisationer skördade nya framgångar. Bland annat gick Svenska Gender Managementmodellen vidare, i mycket hård konkurrens, i en utlysning från Vinnova. N ÄRINGS LIV Kontakter med storföretagen fördjupades och flera nya samarbetsavtal tecknades, bland annat med TeliaSonera och Ericsson Network Technologies AB. En kartläggning av regionens näringsliv (och FoU-resurser) genomfördes. E K ONOMI Omsättningen i Fiber Optic Valley ab var ,3 miljoner (22,7 miljoner 2010). Verksamheten finansieras i huvudsak av Vinnova, eu:s strukturfonder och Region Gävleborg. Till detta kommer mycket omfattande insatser i form av arbetstid från många medlemmar och partners i innovationssystemet. U T V ÄRDER ING Fiber Optic Valley värderades under året i en internationell audit som redovisade starka sidor, men också viktiga områden för förbättringar. (Se sidan 15.) Resultatet är ett viktigt underlag för arbete med nya handlingsplaner. FÖR NYELS EAR BET E Bland annat på grund av ej säkerställd finansiering, synpunkter från den internationella utvärderingen, diskussioner med Vinnova och interna diskussioner inledde styrelserna under 2011 ett omfattande förnyelsearbete. Detta arbete fortsätter våren 2012 med ett mycket starkt engagemang från medlemmar och andra intressenter. Arbetet har redan resulterat i att finansieringsläget klarnat. Nya handlingsplaner blir klara våren En hörnpelare är medlemmarnas behov och nytta samt att verksamheten i allt högre grad kommer att drivas av och hos medlemmarna. Håkan Bjur, ordförande i bolagsstyrelsen, berättar mer om detta arbete på sidan 16. Fiber Optic Valley S T A T IONS G 7, H UDIKSVALL FIBER OPT ICVALLEY.COM. TEL , F AX U PPLAGA 500 EX. KONT A KT S U S ANNE.NYLEN@FIBER OPT ICVALLEY.COM. PROJEKTLEDNING SK YLARK P R AB. REDAKTÖ R J E RKE R S J Ö D I N. GRAFISK DES IGN SE IDEA AB. TR YCK E R I A CCIDENSTRYCK E R IET, SUNDS VALL. 100 % ÅT E R VUNNET PAPPER. 2

3 VD-K OMMENT A R TILL ATT BÖR JA MED VILL JAG T ACK A ALLA AMBIT IÖS A FÖR E T AGAR E S OM DELT AGIT I MÅNGA AKTIVIT E R UNDER ÅR E T. I VÅR IVER ATT SKAPA ETT INNOVAT IONSSY STEM AV VÄRLDSKLASS FÅR VI ALDR IG GLÖMMA ATT INNOVAT ION OCH VÄRDESKA P A N D E SKE R HOS VÅR A FÖR E T AG. DE ÄR D E RIKTIGA HJÄLTARNA! ÅRE T INLEDDES med många aktiviteter på den internationella arenan. Ett flertal av nätverkets företag nådde affärsmässiga framgångar på nya marknadsplatser som till exempel Fiber to the Home Council erbjöd i Milano. På hemmafronten tog ett antal innovativa företag initiativ till att skapa en tydligare marknadsdriven satsning inom området bredbandsteknik. Företagen inom Fiber Optic Valley växer och blir flera. Vid starten av innevarande period fanns 46 stycken registrerade partners och medfinansiärer. Per den sista periodens utgång fanns 66 stycken. Under den här aktuella perioden har det i samhandling i nätverket skapats fyra nya tillväxtbolag. Förekomsten av laboratorier och testbäddar stärker klustrets attraktionskraft och lockar till sig både små och stora företag, vilket i sin tur ökar nätverkets status och värde. Testbäddarna erbjuder en gemensam plattform där systemleverantörer, operatörer, tjänsteutvecklare, innovatörer och forskare kan samverka, vidareutveckla och testa sina produkter och tjänster i en verklighetsbaserad miljö. I N T E R N T INOM Fiber Optic Valley processledningsfunktion har året präglats av att innevarande projektfinansiering avslutas vid årsskiftet. Det gäller såväl etapp två av Vinnväxt som de region- och strukturfondsprojekt som verksamheten byggts kring. Nya projekt har sökts för 2012 och framåt. Besluten om dessa ansökningar har legat en bit in på det nya året. Det har gjort att vi varit tvungna att strukturera om i processledningsfunktionen för att anpassa kostymen till beslutad finansiering. V INNVÄ X T P R OJEKTE T går in i sin tredje och sista etapp. I samband med det har styrelsen på uppdrag av ägarna gjort en översyn av verksamheten med syfte att skapa ett långsiktigt stabilt och hållbart innovationssystem. En internationell panel genomförde en audit av verksamheten i augusti. Panelen var imponerad över många delar av verksamheten. Entusiasmen och drivkraften hos eldsjälar i kärnan. Den spetskompetens som byggs upp inom fou. De kontakter som skapats med viktiga marknadsplatser i världen. Det framkom även rekommendationer kring förbättringsområden att arbeta vidare med för att öka den industriella och regionala nyttan. Under hösten arbetade styrelser och nyckelaktörer med nya handlingsplaner. Som ett resultat av arbetet har nyckelaktörer och regionen gjort ett tydligt åtagande för att ta ett långsiktigt ansvar för basfinansiering. Varumärket Fiber Optic Valley har börjat få lyskraft även internationellt. Genom omvärldsbevakning, studieresor och aktivt deltagande på ett stort antal utvalda events har klustret tagit sig in på den globala spelplanen. Medlemskap och partneravtal har tecknats hos ledande internationella branschorganisationer som ftth Council och spie. SOM EN DEL av en mansdominerad industri i en region med stort behov av att attrahera och utveckla sin kompetensbas, har genus från första början varit ett strategiskt område hos Fiber Optic Valley. Ett mångårigt offensivt och ambitiöst jämställdhetsarbete har placerat Fiber Optic Valley i absolut framkant på området. Fiber Optic Valley utbildar och stöttar nu andra kluster och innovationssystem i förändringsprocesser mot ökad genusmedvetenhet. Kronan på verket var att vår ansökan Gender & Co blev en av vinnarna i Vinnovas utlysning utmaningsdriven innovation. E F T E R S JU OTROLIGT spännande och intressanta år med Fiber Optic Valley kommer jag själv att gå vidare till nya utmaningar. Det är därför glädjande att vi i skrivande stund fått klart med Anders Larsson som tillförordnad vd i Fiber Optic Valley. Magnus Burvall, vd MAGNUS BUR VALL Eldsjälarnas verk 3

4 HIGH LIGHTS Photonics West i San Francisco. Fibertronix, MidDec, Raybium och Optoskand ställer ut. Silicon Valley-veteranen Mike Skelton deltar i fov-workshop om svenska företags möjligheter på usa-marknaden Musik mellan fjärdarna i Hudiksvall. Festivalen avslutas med en testkonsert med två violinister i olika rum. (Se mer på sid 12.) FTTH Council Europe i Milano Fiber Opric Valley ordnar workshop med rubriken»bredbandssamhälle ur oväntade perspektiv«. Tomas Olsson på Fiberdata och Hans Hultman på DellCron bland talarna Klusterkonferens i Karlstad. Acreo Fiber Optic Centre bland talarna. Om manliga och kvinnliga aspekter i framväxten av nya idéer. Fiber till flera i Stockholm. Skanovas stora konferens där fov utses till»årets fiberpionjär«och partnerföretaget Dellcron till»årets fiberföretag«. Å RSSTÄMMAN DIGIT ALA TJ Ä N STE R OFC/NFOEC i Los Angeles. Årets viktigaste konferens för forskning inom fiberoptik, transmission och nätverk. Acreo spelade en framträdande roll med fem vetenskapliga bidrag. 9.4 Eldklotet i Gävle. Företagarmässa med Fiber Opric Valley på plats FTTx Summit i London. fov:s Jeanette Waax håller föredrag om livskvalitet och utveckling i glesbygd Årsstämma i Hudiksvall. Grön it är temat på Fiber Optic Valleys årsstämma. Miljökonsulten och författaren Håkan Nordin talar liksom Hans Hultman, teknikchef, på årets fiberföretag DellCron Movexum Boostchamber i Gävle. Gävleborgs svar på Draknästet! Å RSSTÄMMAN International Broadband Conference i Aten. Fiber Opric Valley deltar genom Ingmar Höglund. Acreo 10 år i Hudiksvall Innovationsseminarium i Almedalen.»Innovationer och tillväxt. Snacka går ju.«bland andra Ingenjörsvetenskapsakademien (iva) och Fiber Optic Valley på ett fullsatt hotell Solhem i Visby. Digitala verktyg i Härnösand. Workshop där teater spelas och återges samtidigt i Stockholm och Härnösand. (Se mera på sid 12.) Stort födelsedagskalas med 100-tal gäster på plats för att fira det framgångsrika forskningsinstitutet. Firandet började med demonstrationer av Acreos kunnande inom fiberoptik och bredbandsteknik. På kvällen fortsatte det med stort mingel och festmiddag på Stadshuset med bland annat kunder, partners och tidigare anställda på plats. Kommunalrådet Caroline Schmidt talade visionärt om teknikens fantastiska möjligheter. Ingmar Höglund som var en av grundarna till Fiber Optic Valley bjöd på en historisk exposé. 4

5 HIGH LIGHTS 2011 Ö STANSKÄR ICT ENGAGEMANGET high lights Innovationsseminarium i Hudiksvall. Ett arrangemang av fov Genus där 60 personer från Ericsson och flera andra företag deltog. HAWC 15.9 SBA i Sundsvall. Företagsgalan Sundsvall Business Awards där Fiber Optic Valley deltar med inbjudna gäster. Optik- och fotonikdagarna i Hudiksvall Signering av regeringens digitala agenda i Stockholm. Fiber Optic Valley är med och undertecknar en sammanhållande strategi för it-politiken Bredbandsbåten i Sthlm. Fiber Optic Valley är med på ett av årets största och viktigaste events i it-sverige FIBERSON Årlig konferens som arrangeras av Svenska Optiksällskapet och nystartade Photonic Sweden denna gång i Hudiksvall. Konferensen innehåller 21 vetenskapliga presentationer inom laserapplikationer i bioteknk, industriella optiska mätmetoder och fiberoptiska applikationer. Ett 100-tal nyckelpersoner på plats liksom 14 utställarföretag. Branschorganisationen Swedoptronics passar på att utse SenseAir i Delsbo till»årets optronikföretag«. Konferensen utgör kulmen på ett arbete som pågått hela året med att skapa Photonic Sweden som är tänkt att bli den nya nationella plattformen för optik och fotonik. Fiber Optic Valley utgör en samlande kraft i detta strategiska arbete där även Svenska Optiksällskapet, Swedoptronics, kth, Acreo med flera har deltagit. OPT I K- OCH FOT ONIK DAGAR NA O P T I K - OCH F O T ONIK DAGAR NA 5

6 MÅL OCH MÅLUPPFYLLELS E Mål 2011 Måluppfyllelse Nytt mål Internationell positionering Ranking mot andra kluster inom visionen Antal företag som ingår i fov-nätverket Antal innovativa idéer Antal kommersialiserade innovationer som kommer ut på marknaden Tillväxt i form av omsättning Antal»papers«som kommer ut i form av forskningsresultat och ny kunskap Vidareutvecklat marknadsplatserna vid FTTH Council och Photonic West. Flera företag deltagit än tidigare år. Adderat affärsutvecklande insatser, till exempel med affärscoach på plats i Silicon Valley för att bidra med kunskap om affärer i USA. Deltagit i europeisk benchmarking. Blivit ett European Bronze Label Cluster vilket gör det enklare att jämföra med andra. Deltagit i en internationell utvärdering av experter. 47 företag deltog i någon form av aktivitet under året. 37 projektidéer har inkommit. 4 nya tillväxtföretag har skapats i systemet. Metod skall implementeras. 23 vetenskapliga artiklar producerades inom projekten Etablera makrosamarbeten med andra liknande miljöer som Fiber Optic Valley. Fiber Optic Valley skall vara ett innovationssystem av världsklass. En strategiprocess för att stärka positionen pågår och skall vara klar till maj. 50 företag. Målet är ökad kvalitet på aktiviteter, ej ökad volym. 50 stycken idéer. Rimlig nivå. Den aktörsdrivna nya FOI-strategin förväntas öka denna volym. Indikatorer från verksamheten kopplat till avtal med ett urval projektfinansiärer Indikatorer Mål 2011 Målupp- Nytt mål fyllelse Indikatorer Mål 2011 Målupp- Nytt mål fyllelse Företag som medverkat i initiativet (50) 47 Medfinansieringstid timmar/år (10 000) (10 000) Antal nya och förbättrade produkter 6 4 Antal prototyper 3 7 Antal nya processer Medverkande forskare Nya partners och medlemmar Förstudier 7 7 Antal pressartiklar inkl webbartiklar Om Fiber Optic Valley Fiber Optic Valley arbetar för att Sverige ska bli världsledande inom utveckling av produkter och tjänster baserade på fiberoptik. Vi hjälper företag att växa genom att ge goda affärsidéer stöd i form av bland annat finansiering, omvärldsbevakning, affärsutveckling och att knyta värdefulla kontakter. Åtta år efter starten är Fiber Optic Valley en välkänd aktör både nationellt och internationellt. Vi har ett omfattande kontaktnät som våra samarbetspartners kan dra fördel av. Inom vårt nätverk finns även en omfattande testmiljö för tekniska och beteendevetenskapliga studier, en unik mötesplats för systemleverantörer, operatörer, tjänsteutvecklare, innovatörer, forskare, och sist men inte minst användare och tilltänkta kunder. Sedan starten av initiativet har samverkan inom Fiber Optic Valley lett till att cirka 300 nya direkta arbetstillfällen och 30 nya bolag tillkommit i regionen. Exempel på några av de större företagen är sverige bygger i Hudiksvall, s-group Holding i Gävle (som numera ingår i gis-klustret fpx), och forskningsinstitutet Acreo i Hudiksvall. Medlemsföretagen inom Fiber Optic Valley sysselsatte år 2009 över 1300 personer och omsatte totalt cirka 5,5 miljarder kronor. Tillväxten är påtaglig. Vid den tidigare mätningen fyra år tidigare (2005) fanns knappt 1200 anställda och omsättningen var cirka 3,5 miljarder kronor. Fiber Optic Valleys hemmaregion sträcker sig 20 mil längs Norrlandskusten, från Gävle i söder till Sundsvall i norr. Sätet finns i Hudiksvall. Vår vision är att skapa ett innovationssystem av världsklass 6

7 MARKNADS ANALYS Kompetensområden med stor potential FÖRETAG EN INOM FIBER OPTIC VALLEY UTGÖR EN HETEROG EN G RUPP MED N Ä RVARO P Å M Å N G A OLIK A MARK NADER. DET ÄR INTE S Å M Ä R K LIG T. DE OMRÅ DEN SOM ÄR KÄRNAN I INNOVATIONSSY STEMET, SKYDDANDE HÖLJE FIBEROPTIK, SENSORER OCH BREDBANDINFRASTRUK TUR, KAN N Ä MLIG EN TILLÄ MPAS INOM M Å N G A OMRÅ DEN. HÄR F Ö L J ER EN ÖVERSIK T SOM FRAMFÖ R ALLT TITTAR P Å L ÄGET F Ö R FIBEROPTIK ENS ROLL INOM UTVECK LING EN AV DEN GLOBALA BREDBANDSINFRASTRUK TUREN. MANT EL G EMENS AMT FÖR F IBER Optic Valleys intresseområden är att potentialen är stor och marknaden i högsta grad internationell. K ÄRNA ETT OMR ÅDE INOM sensorer som är särskilt intressant för Fiber Optic Valley, både sett till kompetensen inom klustret som till marknadspotential, är optisk mätteknik. Ett annat är det snabbt expanderande vetenskapsområdet fotonik som kombinerar modern elektronik och optik. Den årliga ökningen av fotonikmarknaden i Europa är för närvarande 20 procent. Mängden patent inom fotonik ökar också mycket snabbt, vilket talar för en fortsatt dynamisk utveckling. LJUS S O M G E N O M R EFLEKTION LEDS INUT I KÄRN A N A V OPT I SK FIBER P Å BR EDBANDS OMR ÅDET PÅGÅR ett globalt teknikskifte, så till vida att gamla koppartrådar i telekomnäten byts ut mot fiberoptisk kabel. Detta sker i snabb takt över hela världen men mest kraftfullt i Asien där regeringar fattar beslut om utbyggnad av de fiberoptiska näten. I Europa och Amerika ligger utvecklingen mera i marknadens händer och där går det inte lika snabbt. Sverige har en tätposition i Europa, mycket tack vare politiska investeringsbeslut på lokal nivå om så kallade stadsnät. UTBYGGNADEN AV FIBER N ÄTEN sker parallellt med en likaledes kraftfull expansion i trådlösa eller mobila nät men inte i någon direkt konkurrens. Bedömningen är att de två teknikerna kommer att samexistera och komplettera varandra i framtiden. Asien är marknadsledande och förväntas fortsatt vara så. Världsdelens 800 miljoner Internetanvändare väntas på tio år öka så att det år 2020 är miljoner användare, vilket då motsvarar mer än hälften av hela världens Internet-användare. I Europa hade över 20 miljoner hushåll i december 2010 tillgång till fiberoptiska bredband men bara 4 miljoner hade anslutit sig som abonnenter, vilket ger en marknadspenetration på 17,5 procent. Detta är en ökning från 16,1 procent året innan men väsentligt lägre än i exempelvis Japan (39 procent) och usa (34 procent), enligt statistik från branschorganisationen ftth Council. PROBLEMET ÄR ATT fördelarna med fiberoptiska bredband är otydliga för konsumenten. Utbudet av tjänster och applikationer som kräver fiberoptiska bredband är fortfarande ganska litet. Användarna upplever att gamla tekniker som adsl och vdsl fortfarande räcker till. ftth Council tror att marknadens intresse kommer att väckas med hjälp av effektiv marknadsföring. Organisationen uppskattar att tillväxten kommer att få en ny skjuts så att det år 2015 kommer att finnas drygt 30 miljoner hushåll i Europa som abonnerar på fiberoptiska bredband. F IBER OPT I K ÄR EN teknik där ljus leds genom långa kablar, optiska fibrer, vars kärnor är gjorda av mycket rent glas. Tjockleken på optiska fibrer kan variera från flera millimeter till tunnare än ett hårstrå. En optisk fiber består i regel av en tunn glaskärna omgiven av ett mantelhölje, även det gjort av glas, samt ett skyddande plasthölje. Tekniken bygger på att ljus som skickas av en sändare in i ena änden studsar inuti fibern till en mottagare i andra änden. Ljusimpulserna översätts av sändare och mottagare i vardera ände till elektriska impulser så att tekniken kan användas inom exempelvis teleoch datakommunikation. Inom Fiber Optic Valley finns forskning, laboratorier och företag med kompetens att göra innovativa produkter baserade på fiberoptik. Tillämpningar finns till exempel inom läkemedelsbranschen, flygindustrin, processindustrin, verkstadsindustrin och larm- och säkerhetssektorn. 7

8 Detta är vårt kanske allra viktigaste framtidsspår HÄLLR EGN I H UDIKSVALL och cocktailmingel i Milano Vardagen är skiftande för dem i it-världen som bygger de digitala motorvägarna, så att fiberoptiken kan komma till sin fulla rätt och transportera information till och från alla användare. Det är ett många gånger oglamouröst och smutsigt arbete, fjärran från den vardag bland datorer och laboratorier som många av kollegerna inom Fiber Optic Valley lever i. Men icke desto mindre av avgörande betydelse för att nyttan och glädjen med tekniken ska nå ut till människorna. Stockholmsbaserade företaget DellCron, partner inom Fiber Optic Valley, är ett av företagen som befinner sig ute i den tuffa miljön vid fiberoptikens frontlinje. Detta med sådan framgång att nätföretaget Skanova i februari 2011 utsåg DellCron till»årets fiberföretag«. Samtidigt utsågs Fiber Optic Valley till»årets fiberpionjär«. D E TTA BLEV UPPT A KTEN till ett händelserikt år för DellCron. Skanovas utnämning kom samma dag som DellCron återvände hem från italienska Milano och en lyckad sejour i den svenska paviljongen på jättemässan Fiber to the home Council. Bland talarna fanns DellCrons tekniske direktör Hans Hultman. Tillsammans med två andra partnerföretag inom Fiber Optic valley, InCoax och Fiberdata, avslutades mässan med en svensk cocktailkväll som ett stort antal beslutsfattare besökte. Det Hans Hultman talade om under cocktailminglet i storstilade Milano Convention Centre var»micro trenching«. Detta är DellCrons paten terade metod för effektiv fiberinstallation i gator och vägar. I början på maj be viljade statliga Vinnova en miljon kronor till DellCron för att metoden skulle kunna förfinas ytterligare. I samband med detta beslutade DellCron att etablera sig även i Hudiksvall med en enhet för teknisk utveckling. D EN 13 JUNI anordnade DellCron en öppen visning i Hudiksvall av»micro trenching«. Regnet vräkte ner men avskräckte inte det 20-tal intresserade som fick se en smal fåra sågas upp i asfalten där sedan fiberkablarna kunde packas ner. Metoden sparar både tid, pengar och miljö eftersom man inte längre behöver gräva upp stora hål och diken. Tillsammans med Skanova har DellCron under 2011 låtit testa»micro trenching«även i ett pilotprojekt i Nässjö. Fiber Optic Valley tog fram ett ramverk till de riktlinjer som användes vid pilotprojektet, ett noggrant förberedelsearbete som bidrog till att pilotprojektet i Nässjö 8

9 B R EDBANDSTE K NOLOGI OCH FIBER OPT I K M ICR O TRENCHING kunde genomföras utan bekymmer och med mycket gott resultat. Under sommaren var DellCron aktivt i planeringen med att skapa en unik, oberoende testanläggning för verklighetstrogna installationer. Hudiksvalls kommun tillhandahåller mark med en yta motsvarande åtta fotbollsplaner. Här ska tillverkare kunna få sina produkter utvärderade samt utbildning i anslutning till det. Investeringar och byggnationer ska göras av de företag som vill genomföra tester. Bredbandsinstallation är fortfarande en omogen bransch som behöver utveckla standarder och effektiva metoder.tillsammans med Fiber Optic Valley, fackförbundet Seko, Acreo och andra är DellCron med och driver på för att ta fram utbildningar och plattformar som kan stödja och säkra kompetens hos både nätbyggare och operatörer. G ENOM C ENTRUM FÖR utveckling och lärande (cul), en del av Hudiksvalls kommun, finns redan en utbildningsplattform på området som kallas Iftac. Verksamheten på Iftac har vuxit stadigt sedan starten 1997 och omsätter nu 14 miljoner kronor. Här finns norra Europas mest kompletta infrastruktur för bredbandsutbildning, man driver Yrkeshögskola och uppdragsutbildning. Sedan 2004 har Iftac utbildat branschpersonal från 300 företag i 50 länder. Filialer finns i Västervik och Västerås. För närvarande förbereds även en etablering på Malta.»cul och Iftac är en enastående resurs inom Fiber Optic Valley med sin unika kompetens och sina spetsutbildningar. I mina ögon är detta kanske vårt allra viktigaste framtidsspår«, säger Fiber Optic Valleys bolagsordförande Håkan Bjur.»Acreos fantastiska verksamhet är också en stor tillgång i sammanhanget. Medan lågprismarknaderna spottar fram enorma mängder standardfiber så tillverkar Acreo exklusiv specialfiber vilket bör vara vår nisch«, fortsätter Håkan Bjur. I november fick Acreo fem miljoner kronor från eu för att ta fram en metod som innebär att man med optisk fiber kan styra tidsintervallet mellan olika laserpulser vid mikroskopi. Metoden kan öppna nya dörrar inom cellforskningen. Och för årets fiberföretag DellCron slutade året lika ljust som det börjat. Vinnova beslutade att satsa ytterligare 1,5 miljon kronor i arbetet med att utveckla tekniken»micro trenching«. 9

10 Vi har medvetet riktat in oss på områden där vi kan rädda liv HUR UPPSTÅ R NYA innovationer som kan skapa sysselsättning och tillväxt i vår glesbefolkade och avsides del av världen? Detta kan sägas vara den fråga som hela satsningen på Fiber Optic Valley vilar på. Något enkelt svar på frågan har ingen lyckats ge. Exemplet SenseAir i Delsbo lämnar inte heller några ledtrådar. Eller gör det kanske det ändå? FÖR E T AGET S ENS EAIR HAR byggts upp av Hans Martin som inte betraktar sig som varken entreprenör eller innovatör. Han var mera av en grönavågare som flyttade från Stockholm 1980 och köpte en gård i Hälsingland. Men han var också en vetenskapsman som inte ville sluta sitt roliga arbete på universitetet så han blev veckopendlare.»jag hade inte en tanke på att bli entreprenör men till slut ledsnade min fru på att jag hela tiden åkte till Stockholm så av nöden blev jag tvungen att dra igång en egen verksamhet hemma i Delsbo«, berättar Hans Martin. Som molekylfysiker satt han inne med specialistkunskaper och efter en tids funderande och marknadsanalys kom han på att han skulle satsa på brandvarnare baserade på infrarött ljus (ir) fanns ett första patent men det hela kom av sig när Martin insåg att han råkat hamna i en business som styrdes av maffian i Chicago. Han valde att styra om sitt företagande mot ventilation istället. Utmaningen var fortfarande densamma, hur nyttja den överlägsna men dyra ir-tekniken i billiga lösningar som kunde spridas till stora kundgrupper?snart nog kom Hans Martin på att använda ett metallrör där ljuset kunde studsa sig fram till en detektor. Senare byttes metallen ut mot plast och företaget har tagit ett 20-tal patent till på kompletterande innovationer men detta var grundkonceptet som framgångssagan SenseAir byggts upp på under de senaste 20 åren. IDAG HANDLAR S ENS EAIR om mycket mer än ventilation. Företaget tillverkar sensorer för gasmätning och luftkvalitet i vid bemärkelse. Sensorerna från Delsbo bevakar till exempel att inte läsksystemet på världens alla McDonalds-butiker läcker koldioxid, vilket tyvärr orsakar dödsolyckor med jämna mellanrum när larmsystem inte är installerade. Det finns också sensorer som slår av fotogenvärmda element innan luften blir ohälsosamt dålig eller rent av livsfarlig. Rent livräddande produkter alltså och den nu mest aktuella satsningen utgör inget undantag. På uppdrag av bilsäkerhetsjätten Autoliv har SenseAir tagit fram en lösning som gör att bilar inte går att starta om förarens utandningsluft innehåller alkohol. Tekniken kan komma att bli standard i framtiden och en mångmiljardmarknad öppnar sig.»vi har medvetet riktat in oss på högriskområden där vi faktiskt kan rädda 10

11 S ENS O R E R OCH S ENS O RSY STEM liv. Det är ingen tillfällighet att vi talar om sensors for life. Med tanke på att 40 procent av alla dödsolyckor i trafiken i usa är alkoholrelaterade så kan det bli en jättegrej.«s ENS EAIR HAR LYCK A TS med sin föresats att göra avancerad teknik till - gänglig för fler. Tillverknings kostnaderna för sensorerna är nu bara en bråkdel jämfört med för år sedan. Företaget har startats utan riskkapital och har varit lönsamt från start. Idag omsätter SenseAir cirka 120 miljoner kronor och senaste bokslutet (2010) gav en vinst på 11 miljoner. Företaget har filial i Tucson, usa och ett supportcenter i Kina. Om eller snarare när samarbetet med Autoliv kommer igång på allvar kommer en ny produktionsenhet att öppnas någonstans, troligen i Västsverige, och till huvudkontoret i Delsbo ska anställas 35 högutbildade specialister 15 inom olika områden.»att lyckas rekrytera kompetens till Delsbo är en av våra stora utmaningar, men jag tror och hoppas att det ska gå«, säger Hans Martin som ser fram emot fördjupad samverkan med Mittuniversitetet, Acreo och andra aktörer inom Fiber Optic Valley. FOK U S OMR ÅDET S ENS O R E R HAR breddats på senare tid och innefattar nu inte bara fiberoptiska utan även elektroniska och optoelektroniska sensorer, vilket gör SenseAir till en naturlig del av nätverket och innovationssystemet. Fiber Optic Valley har ökat aktiviteten på området och med hjälp av en ny forskningsgrupp på universitetet undersöks nu hur sensorer skulle kunna öka konkurrenskraften hos regionens företag. R ECEPT för ett lyckat groddföretag. HÄR ÄR H ANS M A RTINS R ECEPT FÖR ATT LYCK A S M E D E TT NYSTA RTA T FÖR E T AG. 1. En envis, uthållig, tålmodig forskare eller uppfinnare 2. En serviceinriktad, praktisk och händig, jordnära ekonomikunnig 3. En pratsam, högtflygande, visionär globetrotter 4. En pigg, envis, uthållig, övertygande säljare, globetrotter eller företagsledare 5. En otroligt duktig, noggrann elektronikkonstruktör Se till att du har en kund som är villig att betala innan du gör något! 11

12 DIGIT ALA TJ Ä N STE R MED STRINDBER G OCH klassisk musik togs 2011 nya språng mot det framtida bredbandssamhället. Via ett par innovativa projekt fick intresserad publik på nära håll erfara hur kultur med fiberoptikens hjälp kan skapas, omskapas och upplevas på helt nya sätt. Och med nya lösningar öppnas också nya kommersiella möjligheter. Än så länge upplever både företag och enskilda att de klarar sig ganska bra med den gamla generationens uppkopplingar. Men undan för undan skapas nya informationstunga tjänster som kräver tillgång till de digitala motorvägarna, baserade på fiberoptik. HAWC INT E R NAT IONAL ÄR ett bra exempel. Från sina lokaler i den gamla skolan i Kilafors på Hälsinglands landsbygd klipper företaget filmer åt Hollywood-jättar som Universal, Paramount och Dreamworks. Verksamheten baseras på tillgång till fiberoptiska kablar med kapacitet på 100 mb/sekund. Under 2011 har Hawc International befäst sin världsledande position på området och tagit in ytterligare sex miljoner kronor i riskkapital via bland andra Innovationsbron. På temat klassisk musik inledde Fiber Optic Valley året med att bjuda på ett extranummer på den nystartade festivalen»musik mellan fjärdarna«i Hudiksvall. Den 6 februari avslutades festivalen med en testkonsert med två violinister, den ena på plats framför publiken i Hudiksvalls Teater, den andra 700 meter därifrån i Fiber Optic Valleys kontor vid järnvägsstationen. Normalt tar det drygt två sekunder för ljud att färdas 700 meter. Men med hjälp av fiberoptiska bredband kan ljudet färdas med ljusets hastighet och sålunda möjliggöra konserter med fysiskt frånvarande musiker. DET S OM FORSKA R NA påstått fungera i teorin visade sig också fungera i praktiken. Violinduetten mellan en norsk och en svensk musikprofessor gick fram fint för publiken. Den fysiskt frånvarande professorn upplevdes som närvarande dels genom sin synkade musikaliska insats och dels genom att vara projicerad på en glasskärm. Festivalarrangören Kjell-Åke Hamrén, en nestor i svenskt musikliv, var en som gladdes åt resultatet. Hans förutsägelse är att denna form av distansarbetande musiker kan bli vanligt i framtiden för att spara både pengar och miljö. Det skulle också öppna nya möjligheter för människor i glesbygd att få ta del av ett utbud som kan mäta sig med storstäderna. Musikutbildning och repetitioner på distans är andra möjligheter. I S EPT EMBER VAR det dags för nästa fiberoptiska kulturexperiment, denna gång med Riksteatern och Landstinget i huvudrollerna. På en teaterscen i Härnösand spelade Teater Soja pjäsen»fordringsägare«av August Strindberg inför publik. Samtidigt 40 mil söderut, på Folkets Hus i Hallunda utanför Stockholm, spelade två skådespelare med i pjäsen, inför publik där med. Effekten av den samtidiga kommunikationen med fiberoptisk överföring i kombination med ljussättningen, ledde tankarna till Science Fiction. 3d-effekten stärktes av att skådespelarna projicerades på glasrutor så att de kunde ta på varandra och till och med kyssas. Interaktiviteten stärktes av att skådespelarna på en plats reagerade på publikens rop och applåder på den andra platsen. Regissören Hedvig Claesson hade inte ens träffat skådespelarna i Stockholm under repetitionerna.»att kunna regissera och repetera på distans öppnar enorma möjligheter. Vi står nu i brytpunkten på något som kommer att explodera«, anser hon. Tekniken är förstås tillämplig på fler områden än teater och musik. Politiska möten med hög kvalitet och utan fördröjning kan underlätta diplomatiska överläggningar. En hjärtspecialist i New York kan ställa diagnos på och uppleva sin patient i Sundsvall på ett realistiskt och nära sätt. HUDIKSVALLS K OMMUN HAR beviljats medel för en förstudie kring»framtidens boende«. Det handlar mycket om att utveckla digitala tjänster för en åldrande befolkning. Den demografiska utvecklingen pekar mot en framtid med en ökande andel äldre i befolkningen vilket ställer nya och högre krav på vård, omsorg och samhällsservice. Med hjälp av fiberoptiska bredband kan man till exempel tänka sig en webblösning med videolänk där en person med bensår som bor i glesbygd och inte har hemtjänst kan kommunicera med vårdcentralen över nätet istället för att behöva åka långt eller få hembesök. MITTUNIVERSI T E T E T ÄR S EDAN länge ledande i landet på distansutbildningar och har nu avsatt medel för att flytta fram positionerna på området ytterligare, och särskilt då inom området e-lärande med arbetslivsanknytning. 12

13 Vi står nu i brytpunkten på något som kommer att explodera 13

14 GENUS Så blev genus en tjänsteinnovation SAKTA MEN SÄKE RT HAR GENUS BLIVIT EN HUVUDS A K FÖR F IBER O P T I C V ALLEY. A R BET E T INOM A KTIONS O R IENT E R AD GENUS FORSKNING LIGGER I F R AMK ANT BÅDE I SVER IGE OCH INT E R NAT IONELLT. UNDER 2011 TOGS AVSTAMP MOT FORTSA TTA SA TSNINGAR. MAR I T A SVENSSON T R ENDEN ÄR T YDLIG. Företag med ambitionen att vara moderna, attraktiva arbetsgivare med långsiktig lönsamhet inser potentialen i att arbeta genusmedvetet. I takt med att innovationer blivit ett centralt begrepp i Europa så har också intresset vuxit för kopplingen mellan innovation och genus. Fiber Optic Valley står väl rustat efter mer än sex år av obruten och målmedveten aktionsorienterad genusforskning. Forskning som ligger i framkant både i Sverige och internationellt. Detta konstaterades med eftertryck vid en träff i Hudiksvall den 22 november Ett 60-tal personer deltog, däribland Håkan Bäckström, platschef på Ericsson som vittnade om hur genusarbetet lett till påtagliga förändringar, till exempel att bryta enkönade arbetsgrupper och införa arbetsrotation vid»könsmärkta«maskiner. För sex år sedan hade Ericsson 100 könsmärkta maskiner och idag är det bara en maskin (kallad Hulken) som fortfarande är manligt märkt. Ericsson uppger att effektiviteten ökat med nio procent sedan jämställdhetsarbetet började. Ett annat exempel på framgångar är Hälsinglands Sparbank som nominerats till Finansförbundets jämställdhetspris UNDER 2011 HAR Fiber Optic Valley startat utvecklingsprogrammet Gender and Innovation som syftar till att skapa genusmedvetenhet och öka innovationskraften inom kluster- och innovationssystem. En förstudie visade att klusterledare saknar kunskap och stöd i jämställdhetsarbetet och gensvaret blev också stort. Sexton vd:ar och projektledare från nio klusterorganisationer, varav ett norskt, fanns på plats den september när startskottet gick på Säby Säteri.»Samtliga vd:ar som tillfrågades tackade ja vilket vi ser som bekräftelse på att vi ligger i framkant på området«, kommenterar Marita Svensson, projektledare på Fiber Optic Valley. Fiber Optic Valley har även deltagit i Vinnovas utlysning Utmaningsdriven Innovation. Med motiveringen»en tjänsteinnovation som har god potential att bli internationellt efterfrågad«beviljades medel till projektet Gender & Company - ett av 94 projekt som i hård konkurrens bland 635 sökande fick möjligheten att genomföra en förstudie i a-fasen. Pengarna ska användas till att under 2012 bli en av vinnarna även i b-fasen och få möjligheten att tillsammans med näringslivet och Sveriges expertis inom genus, innovation och produktionsprocesser utveckla den Svenska Gender Managementmodellen. Praktiskt handlar det om att utbilda chefer och medarbetare i hur ökad kunskap och medvetenhet om genus och jämställdhet ger bättre resultat i alla förändringsprocesser i organisationen. FIBER OPT IC VALLEYS förändringsarbete inom genus sätter avtryck även internt. Undan för undan vinner genustänkandet terräng och påverkar sådant som val av styrelseledamöter, projektidéer och kommunikation. I en granskning av olika kluster konstaterar konsultfirman Ramböll att de nätverk med företagsledare som Fiber Optic Valley skapat har gett viktiga kunskaper om hur man kan arbeta med nätverk, processledning och företagsmedverkan ur ett genusperspektiv. fakta sex år av genusarbete med Fiber Optic Valley: Genusnätverket ( ) ett forsknings- och utvecklings - projekt med tolv deltagande medlemsorganisationer. Gen(us)vägar ( ) en fortsättning på Genusnätverket. Här deltog nio medlemsorganisationer varav tre arbetade i en fördjupad process med projektteamet.»från ickefråga till tillväxtfråga«(2010) en förstudie som ledde fram till Gender and Innovation. TeleQom Fiber Optic Valley har varit med och bildat detta genusnätverk inom telekombranschen. Learning Community ( ) ett innovativt nätverk med ett 30-tal operativa chefer från nio av Fiber Optic Valleys medlemsorganisationer. Efter avslutningen fortsätter mer än hälften av cheferna att driva nätverket vidare i egen regi. Gender and Innovation ( ) ett utvecklingsprogram för klusteroch innovationssystem där 16 vd:ar och chefer från nio kluster - organisationer deltar. Projektet Gender & Company (2011) tilldelades medel av vinnova för att utveckla konceptet för den Svenska Gender Managementmodellen med målet att bli en av vinnarna även i b-fasen. Ett bokförlag planerar att ge ut boken om Fiber Optic Valleys genusarbete under hösten

15 U T V ÄRDER ING Ett imponerande engagemang U NDER 2011 GENOMFÖR DES EN VIKTIG INT E R NAT IONELL UT V ÄRDER I N G A V F IBER O P T IC V ALLEY. D E INT E R NAT IONELLA EXPERTE R N A H A D E E N H E L D E L POS I T IVT ATT SÄGA OM VERKSAMHET EN, MEN DE LYFT E OCKSÅ FR AM VIKTI G A FÖR B ÄTTRINGS OMR ÅDEN S OM ÄR ETT VIKTIGT UNDER LAG FÖR P Å G Å E N D E U T VECK LINGS A R BET E. A LLT S EDAN 2004 erhåller Fiber Optic Valley varje år sex miljoner kronor från statliga Vinnova. Givet att pengarna förvaltas väl, så att det skapas tillväxt och sysselsättning i regionen, ska stödet pågå till och med V INNOVA ANLIT A R EN internationell expertpanel som vart tredje år kommer på besök för en kritisk granskning av hur Fiber Optic Valley och ett dussin andra så kallade»vinnväxt-vinnare«sköter sig. Precis som inför besöket 2008 hade Fiber Optic Valley producerat en fyllig rapport över den gångna treårsperioden. Denna rapport utgjorde nu grunden för panelens undersökning. Därutöver gjordes i vanlig ordning ett antal utfrågningar och granskning av andra dokument. E F T E R T VÅ INT ENS IVA dygn i Hudiksvall i början av september avkunnade de sex experterna, vid ett möte på Acreo Fiber Lab, sin»dom«. Den värsta nervositeten försvann tämligen omgående när panelens nestor Ifor Ffowcs-Williams från Nya Zeeland inledde med att säga:»wow! Det ni gjort sticker ut, med en stark ledning, ett entusiastiskt team och ett välkänt varumärke. Och med ett genusarbete i världsklass. Lysande!«berömde Williams. H ANS K OLLEGER VAR positiva även de. Aleksandra Boskovic tyckte att det hänt väldigt mycket på bara sex år, men hon trodde också att det skulle vara möjligt att öka hastigheten ytterligare. G R UPPEN VAR K LART imponerad av det stora engagemanget i Fiber Optic Valley hos regionens aktörer från näringsliv, akademier och offentlighet. Alexander Eickelpasch efterlyste ökat fokus på kommersialisering med en dedikerad inkubatorsmiljö och närhet till riskkapital som stöd för utveckling av befintliga företag, avknoppningar och nya företag.»innovationer idag drivs fram av marknadens behov och utmaningar«, var professor Eickelpasch:s tes. KOLLEGAN P HILIP C OOK E instämde och rekommenderade en»chockterapi«för att föra klustret närmare marknaden med fokus på marknadsföring och andra affärsaspekter. Ifor Ffowcs-Williams föll honom genast i talet:»man behöver inte analysera och planera allt. Ös på lite mera. Våga misslyckas och rätta till det som går snett. Bli lite mer amerikanska helt enkelt«, föreslog nyzeeländaren. P Å EN FR ÅGA OM regionen kunde göra mera för Fiber Optic Valley svarade Williams och Cooke unisont ja. Konkret kan regionen till exempel agera kund och köpa nya tekniska lösningar vid nybyggnationer. V INNOVAS R EPR E S ENT ANT PÅ plats vid auditen, Sven Gunnar Edlund, förklarade sig mycket nöjd, både med expertgruppens utvärdering och med Fiber Optic Valleys insats. E XPERTJUR YN AVS LUT ADE MED att projicera en bild med budskapet:»ni gör en skillnad för regionens ekonomi gratulerar!«i FOR F FOW C S -WILLIAMS 15

16 O R DFÖR ANDEINT E R VJU I NDUSTRI M A N N E N H Å K AN B JUR UTSÅGS T ILL NY OR DFÖR ANDE FÖR F IBER O P T IC V ALLEY I APR I L I DENNA INT E R V J U BESKRIVER HAN S I N A OMT UMLANDE FÖRSTA MÅNADER VID R ODR E T OCH FÖR U TSPÅR NÅGOT AV VAD S OM K A N FÖR V Ä N T A S HÄ N D A D E N N ÄRMASTE FR AMT I D E N. Vilken är din egen bakgrund? Vad har du gjort innan du kom till Fiber Optic Valley?»Jag är entreprenör ut i fingerspetsarna, vill se tillväxt i allt jag gör. I Neova AB där jag nu senast verkat som vd var tillväxten 600 procent på de fem senaste åren.«när kom du för första gången i kontakt med Fiber Optic Valley?»Det måste ha varit redan 2004 när det skapades. Jag bor själv här i Hudiksvall och orten är inte större än att den som är lite nyfiken har koll på allt som händer.«hur skulle du vilja beskriva dina första månader som ordförande för Fiber Optic Valley?»Omtumlande är väl ett bra ord. På många sätt blev 2011 ett bra år, med såväl positiva som utmanande omdömen från den internationella expertgruppen som granskade vår verksamhet. Samtidigt drabbades vi hårt ekonomiskt och var nära en finansiell härdsmälta, vilket tyvärr tvingade oss att fullständigt tömma organisationen på personal.«vad visste du om problemen när du tillträdde som ordförande?»rent intuitivt hade jag mina aningar men i sak visste jag i stort sett ingenting. Det var först framåt sommaren som bilden klarnade.«vad var det som gick snett? H Å K AN B JUR»Det var en sorts kedjereaktion som började med att det sinade i kassan hos eu:s strukturfonder. Därför minskade tilldelningen till Region Gävleborg, som historiskt varit en av våra viktigaste finansiärer. Och utan stöd från vår egen region så kan vi inte heller räkna med grundstödet på 6 miljoner kronor per år från statliga Vinnova. Med bara ett halvår kvar av 2011 såg det därmed ut som att vi skulle gå in i 2012 med en obefintlig budget och vi tvingades säga upp all personal.«hade ni inte kunnat förutse problemen tidigare?»den viktigaste lärdomen är att det ser ut att finnas ett systemfel i finansieringen av de nationella innovationssystemen. Detta är viktiga satsningar för Sverige som måste ges långsiktiga förutsättningar för etablering och utveckling och inte störas av ständig ekonomisk oro. Detta har vi nu påtalat i en skrivelse som tolv olika innovationssystem undertecknat. Sedan är det viktigt att vi också rannsakar oss själva. En fråga vi måste ställa oss är om vi varit tillräckligt framgångsrika i dialogen med regionen, att vi lyckats förmedla värdet av det vi faktiskt uträttar.«betyder detta att Fiber Optic Valley går in i 2012 utan både personal och pengar?»nej. Efter många och långa förhandlingar har både regionen och Vinnova lämnat klartecken för ytterligare finansiering för tre år framåt. Vi har nu en budget som omsluter elva miljoner kronor per år. Det är visserligen en halvering jämfört med tidigare år men vi är övertygade om att vi kommer att kunna uträtta stora saker även på denna nivå. Styrelsen har antagit en preliminär handlingsplan och kommer under våren att besluta om en ny strategi och organisation. Fram till dess har vi avtalat med en handfull tidigare medarbetare och några konsulter som håller verksamheten igång. Själv är jag arbetande ordförande på halvtid under en tidsbegränsad period.«vad ser du för framtid för bolaget Fiber Optic Valley? Tidigare har det varit fasta medarbetare. Hur många anställda behövs det för att kunna bedriva verksamheten effektivt?»svårt att säga och jag vill egentligen inte förekomma resultatet av det strategiarbete styrelsen nu är uppe i, men det finns goda exempel på andra kluster och innovations system som fungerar väl med 2 4 anställda.«huvuddelen av verksamheten kan och bör bedrivas av och hos medlemmarna.«16

17 O R DFÖR ANDEINT E R VJU utmaning fokusering möjlighet Kommer ni att ha råd med fortsatt internationell närvaro?»det måste vi. Staten satsar på oss för att vi har unika möjligheter att skapa värde för Sverige. Vi kommer snarare att behöva satsa mera fokuserat på den internationellta arenan för att stärka vår roll som specialister.«vad har den ekonomiska turbulensen gjort för skada?»framför allt har vi förlorat flera kompetenta medarbetare som alla hade värdefulla nätverk. Vi bör ha förlorat en del i tempo och energi men jag tror faktiskt inte att det varit så farligt. Personalen gjorde en berömvärd insats och arbetade engagerat på in i det sista. Det arbete som de uträttat genom åren, det förtroendekapital de byggt upp, har även fungerat som en sorts försäkring. Varumärket Fiber Optic Valley står fortsatt starkt i våra nätverk på nationell och internationell nivå. Det är nog bara lokalt som det kan ha uppstått en del oro och ovisshet men det ska vi se till att klara ut.«mitt i den ekonomiska turbulensen kom så den internationella auditgruppen på ett planerat återbesök till Fiber Optic Valley, tre år efter senaste besöket. Vilka var dina intryck från deras besök i september?»mycket positiva! De här personerna hör ju till världens främsta på området och reser runt hela jorden för att granska kluster och innovationssystem. De uttryckte stor förtjusning över hur Fiber Optic Valley utvecklats och gav oss väldigt fint betyg. Utan tvekan har vi ett kluster som kan mäta sig med de främsta i världen. De uppmuntrade oss att tänka mer kommersiellt och att bli lite mer amerikanska i stilen, inte utreda och analysera allt i minsta detalj utan mera våga ta för oss och tidigt tänka kommersiellt.«vad händer under 2012?»Det känns oerhört inspirerande med audit-gruppens erkännande i ryggen och det förnyade stödet från våra finansiärer. Under våren kommer styrelsen att ha fullt fokus på att återställa Fiber Optic Valley med hjälp av en ny strategi och en ny handlingsplan. Handlingsplanen ska vara klar senast i maj, det är ett villkor för finansieringen från Vinnova. Parallellt med detta kommer vi att driva flera intressanta aktiviteter, som går att följa via hemsidan och vårt nyhetsbrev.«vilken väg tycker du själv att Fiber Optic Valley bör slå in på? Vad bör förändras jämfört med hur det förut har varit?»vi måste sätta ner foten och bli tydligare med vad vi gör och inte gör. Framför allt måste vi lyfta det kommersiella perspektivet och prioritera initiativ och innovationer som det går att tjäna pengar på. Min uppfattning är att vi måste komma ännu närmare företag i regionen där vår kompetens inom fiber, sensorer och digitala tjänster kan skapa stor affärsnytta. Vi har till exempel starka kluster i regionen inom hydraulik och skog med behov av förnyelse. Jag tror också att fortsatta satsningar på utbildning blir viktigt med Iftac i Hudiksvall och stc på Mittuniversitetet i spetsen.«kommer du att sitta kvar som ordförande?»hela den nya styrelsen har stannat kvar och gjort en berömvärd insats under en ovanligt jobbig tid. Vi har kommit igenom detta tillsammans och jag upplever en stor tillförsikt och vilja att fortsätta framåt. Jag har viljan, sedan är det upp till stämman att välja för bolagets bästa.«17

18 HISTO R I K RUNT MILLENNIESKIFT E T UPPLEVDE Sverige en första fiberboom. Orsaken var genombrottet för Internet som dramatiskt ökade trycket i telekommunikationsnäten och banade väg för den nya, effektivare fiberoptiken, samt statliga bidrag till utbyggnad av fiberoptisk infrastruktur. I Stockholmsförorter som Kista och Hägersten skapades nya företag som utvecklade komponenter och system för de fiberoptiska nät som började byggas upp runtom i världen. SVER IGE STOD VÄ L rustat tack vare den kompetens som byggts upp på området under drygt ett par decenniers tid hos företagen Ericsson och Telia/Televerket samt på Kungliga Tekniska Högskolan (kth) och forskningsinstitutet Acreo (som bildades 1999 genom en sammanslagning av instituten iof och imc). Samtidigt 30 mil norr om Kista uppstod en annan svensk fiberoptisk knutpunkt i Hudiksvall. Den lilla norrl ändska kuststaden, sedan decennier präglad av skogsnäring och tillverkningsindustri, härbärgerade Ericssons kabelfabrik som redan 1984 inledde produktion av fiberoptiska kablar. Hudiksvalls kommun insåg möjligheterna och utvecklade under 1990-talet tillsammans med Ericsson ett lokalt nät (Hudiknet). Först omfattade nätet bara F IBER O P T IC V ALLEYS K ONT O R PÅ H UDIKSVALLS JÄRNVÄ G SSTA T ION. Därför blev det Hudiksvall kommunens verksamheter men snart utvidgades det till bostäder, vilket gjorde kommunen till svensk pionjär inom»fiber to the home«. H UDIKSVALLS K OMMUN såg till att behålla sin tätposition på området startades en kvalificerad yrkesutbildning för fiberoperatörer och 1999 drogs projektet Infocom igång som syftade till att sätta Hudiksvall på kartan som ett itc -centrum. Infocom blev en succé på flera sätt men allra mest genom att man lyckades träffa en överenskommelse med Acreo om att etablera institutets nya fiberoptiska laboratorium i Hudiksvall. Ett par, tre år in på 2000-talet väcktes frågan om att sätta ett samlande namn på Hudiksvalls satsningar och ambitioner inom itc. Namnet blev Fiber Optic Valley och det kom omgående till användning i det tävlingsbidrag till Vinnova som 2004 slutade med att Fiber Optic Valley i hård konkurrens utsågs till vinnare inom»vinnväxt«med tio års nationell stödfinansiering på totalt cirka 60 miljoner kronor. V I S IONEN VAR ATT etablera Hudiksvall som den ledande fiberoptiska staden i Sverige med en världsledande testbädd för bredbandstillämpningar där både små och stora företag och samhällsinstitutioner kunde mötas och testa tjänster och teknik. F IBER O P T IC V ALLEY är alltså sprunget ur samverkan mellan ett innovativt storföretag (Ericsson), en framsynt kommun (Hudiksvall) och ett respekterat forskningsinstitut (Acreo). Genom åren har satsningens kärna expanderat geografiskt, till Sundsvall i norr och Gävle i söder, men behållit sitt triple helix-format med ett nära samspel mellan näringsliv, myndigheter och akademi. I EN R APPORT från Tillväxtverket (2010) beskrivs Fiber Optic Valley som»en framgångssaga sedan början av 80-talet i utvecklingen av fiberoptik och bredband«. 18