Miljöbelastning vid anläggning och drift av fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöbelastning vid anläggning och drift av fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs"

Transkript

1 Preliminär version Miljöbelastning vid anläggning och drift av fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs Naturgräs Konstgräs på uppdrag av Fritids- och kulturförvaltningen Landskrona kommun

2 Tom sida

3 Miljöbelastning vid anläggning och drift av fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs Rapporten är upprättad av: Karl Holmström Uppdragsgivare: Fritids- och kulturförvaltningen, Landskrona kommun, Omslagsbild: Naturgräs och konstgräs på Landskrona IP (7 november 2013) Landskrona EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i dokument (inkl omslag): 14 Utskriftsversion: Wordfil: Fotbollsplan_MKB.docx ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

4 Innehåll sidan Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Metodik... 6 Miljöbelastning för elitfotbollsplaner... 7 Naturgräs... 7 Markuppbyggnad, gräsmatta och täckduk... 7 Gräsklippning... 7 Gödsling... 7 Övriga skötselåtgärder och transporter... 8 Uppvärmning... 8 Bevattning... 8 Konstgräs... 8 Markuppbyggnad och konstgräsmatta... 8 Sviktpad... 8 Granulat och sand... 9 Harvning... 9 Övriga åtgärder för drift och skötsel... 9 Övriga miljöaspekter Energiförbrukning Vattenförbrukning och hydrologi Koldioxid Miljöbelastning vid renovering och avveckling Biologisk mångfald

5 Sammanfattning Vid en första kontakt med frågan: är naturgräs eller konstgräs bäst för miljön? blir nog det spontana svaret för många naturgräs. Fotbollsplaner för elitfotboll är dock, oavsett plantyp, att betrakta som mycket artificiella anläggningar om de byggs efter de normer som gäller från och med 2014 (Svenska fotbollförbundet och UEFA). Båda plantyperna är skötselkrävande och för båda alternativen gäller att de ska kunna värmas upp och bevattnas. En plan med naturgräs måste också kunna skyddas mot regn med täckduk. Båda plantyperna anläggs på speciellt uppbyggda och väldränerade markbäddar. Några av de mest miljöbelastande faktorerna för en ny fotbollsplan för elitfotboll är kopplade till anläggningsarbetena. Detta beror på att stora mängder jord-, sand- och stenmaterial behöver schaktas bort från planen respektive transporteras till planen. Under planen ska också anläggas rörsystem för uppvärmning, dräneringssystem och bevattningssystem. Vid anläggning av konstgräs tillkommer också miljöbelastande produktion och transport av själva konstgräset med underlagsmatta, som består av olika plastmaterial. Produktion av material för en konstgräsplan bedöms vara mer miljöbelastande än för en naturgräsplan. Driften av planerna skiljer sig åt avseende av skötsel och förbrukning av olika produkter, energi och vatten. Över tid bedöms uppvärmningen av fotbollsplanerna vara den enskilt mest belastande miljöfaktorn. Då en naturgräsplan beräknas förbruka cirka fyra gånger mer energi för uppvärmning blir detta en mycket betydande faktor vid jämförelsen av miljöbelastningen från driften av de båda planalternativen. Andra betydelsefulla miljöaspekter som hör ihop med skötseln av planerna är för naturgräset främst gräsklippning och gödsling, och för konstgräset harvning. Naturgräs bedöms för flertalet driftmoment vara mer miljöbelastande än konstgräs. En faktor att väga in är också att en konstgräsplan i princip kan nyttjas utan begränsning till skillnad från naturgräset där nyttjandet är årstidsbegränsat, liksom nyttjandefrekvensen. Skötsel och driftinsatser omfattar därmed del av året för naturgräset och hela året för konstgräsalternativet. Ett intensivt nyttjande av konstgräset innebär dock förkortad livslängd och behovet av renovering med ny konstgräsmatta infaller snabbare. Den planerade nyttjandetiden för en naturgräsplan på Landskrona IP är 200 timmar per år och 500 timmar per år för en plan med konstgräs. Naturgräs är ett levande material som skapar livsmiljö för gräset men också för olika djur som kan leva i gräset och i marken. Detta innebär att naturgräsplanen kan bidra med föda till t ex fåglar. En gräsmatta för elitfotboll bedöms dock ha mycket liten betydelse för den biologiska mångfalden och i praktiken torde denna aspekt vara helt underordnad planens funktion för fotbollsspel. Hydrologiskt antas naturgräsplanen ge en något mer utjämnad avrinning jämfört med konstgräset. Men vid tillfällen då täckduk används över naturgräset blir planen i hydrologiskt hänseende att betrakta som hårdgjord yta utan fördröjd avrinning. Behovet av bevattning är betydligt större på naturgräsplanen. På konstgräs är bevattning aktuellt endast i samband med spel för att uppnå vissa planegenskaper. De miljöbelastande faktorerna för naturgräs respektive konstgräs bedöms vara ungefär lika efter ett år. Därefter, räknat efter 7, 10 och 25 år, blir skillnaderna i allt större och alternativet med naturgräs är då mest miljöbelastande, framför allt beroende på större uppvärmnings- och skötselbehov. Skillnaderna mellan planalternativen blir givetvis större om man räknar med miljöbelastning per nyttjandetid, eftersom naturgräset nyttjas färre timmar per år. 5

6 Inledning Föreliggande utredning syftar till att belysa vilken belastning på miljön som uppkommer vid anläggning och drift av en ny fotbollsplan för elitspel med naturgräs kontra konstgräs. Arbetet har utförts på uppdrag av Fritids- och kulturförvaltningen, Landskrona kommun. Utredningen har föranletts av den diskussion som förts om vilken plantyp som ska ersätta det nuvarande naturgräset på Landskrona IP. Utredningen är inte en fullständig miljökonsekvensbeskrivning i miljöbalkens mening, men den redovisar de miljöaspekter som bedöms var mest relevanta i sammanhanget. Det har inom ramen för uppdraget ofta inte varit möjligt att kvantifiera olika typer av miljöpåverkan. En svårighet vid beskrivning av miljöpåverkan är också att det finns flera olika produkter att välja mellan. Vid beskrivning av miljöbelastningen från energiförbrukningen är det till exempel avgörande vilken energikälla som används; fossil eller förnyelsebar. Skaderisker för spel på olika underlag har inte behandlats. Metodik I utredningen har produkter och arbetsmoment vid anläggning och drift av naturgräs- och konstgräs beskrivits översiktligt. Miljöbelastningen har, inom vad som varit görligt inom uppdraget, för flera delar inte kunnat kvantifieras. Dock har flertalet produkter och arbetsmoment åsatts ett miljöbelastningstal på skalan Talets storlek har baserats på bedömd volym eller omfattning på miljöbelastningen. Volym och omfattning baseras i en del fall på relativt välgrundade uppgifter men i andra på mer eller mindre grova antaganden. Eftersom talen är bedömda, inte beräknade, är de behäftade med subjektivitet och gör inte anspråk på någon vetenskaplighet. En särskild svårighet i bedömningen har varit att miljöbelastningarna delvis är av helt olika karaktär och egentligen omöjliga att poängsätta i en och samma skala. Trots dessa begränsningar och komplikationer torde genomgången visa vilka olika produkter och arbetsmoment som är mest miljöbelastande och vilka skillnader som finns mellan naturgräs och konstgräs. Miljöbelastningen för olika produkter och arbetsmoment kan beräknas för olika tidsperioder, vilket påverkar utfallet. Uppdragsgivaren har valt att särskilt belysa miljöbelastningen efter ett, sju och tio år. Till detta har även perioden 25-år lagts till. Tidsperioderna har valts med hänsyn till att konstgräset, med planerad nyttjandetid på 500 timmar per år, behöver bytas ut efter cirka åtta år. Tioårsperioden innefattar sålunda ett byte och 25-årsperioden tre byten av konstgräsmattan. För att även väga in de olika plantypernas nyttjandetid, 200 timmar för naturgräset och 500 timmar för konstgräset per år, har även miljöbelastningen per nyttjandetimme beräknats. De summor för miljöbelastning som beräknats, med stöd av ovan beskrivet poängsystem, ska användas med stor försiktighet. Rangordningen av vilken plantyp som är mest miljöbelastande bedöms dock vara rimlig. Utöver miljöbelastningen för förbrukning av produkter, energi och vatten redovisas utsläpp av koldioxid för vissa moment. Vidare berörs översiktligt frågan om vilka skillnader som kan finnas för den biologiska mångfalden vid val av naturgräs eller konstgräs. De miljöbelastningar som följer av anläggning och drift av naturgräs- respektive konstgräsplan är delvis av helt olika typer, eller storheter, och är därför svåra att väga mot varandra. 6

7 Miljöbelastning för elitfotbollsplaner Nedan redovisas miljöbelastningsaspekter för anläggning och drift av fotbollsplaner under rubrikerna Naturgräs och Konstgräs. Några miljöfrågor, såsom utsläpp av koldioxid, energiförbrukning, vattenaspekter och biologisk mångfald behandlas därefter särskilt i kapitlet Övriga miljöaspekter. En sammanställning av miljöbelastningen vid användning av material och resursförbrukning kopplade till anläggning och drift av ny fotbollsplan redovisas i tabell 1. Naturgräs Markuppbyggnad, gräsmatta och täckduk Naturgräs anläggs på en växtbädd, ca 0,2 m djup, som domineras av kvartsand (Baskarpsand) men med inblandning av organiskt material (ca 25 volymprocent mull och kompostjord). Växtbädden läggs på ett lager med ren sand (ca 0,15 m djup) som följs av ett dräneringslager med tvättad makadam (ca 0,1 m djup). De olika markskikten separeras med materialskiljande geotextil. Miljöaspekter på markuppbyggnaden är schakt och borttransport av det jordlager som ska ersättas med nytt. För den nya markbädden erfordras täkt av sand, berg (som krossas till makadam) och torv. Detta material inklusive kompostjord och geotextil ska transporteras till fotbollsplanen och där, med hjälp av entreprenadmaskiner, läggas på plats. Färdigt gräs, grästurf, rullas ut på växtbädden. Grästurfen har odlats på annat håll och behöver skördas, transporteras och läggas ut på plats med hjälp av maskiner och transportfordon. För fotbollsplan för elitfotboll krävs även möjlighet till plantäckning för skydd mot regn före spel. Olika typer och konstruktioner av plantäckning finns för fotbollsplaner. Normalt är det fråga om någon typ av plastduk (presenning) där ut- och inrullning automatiseras. Gräsklippning Naturgräs kräver regelbunden klippning under växtperioden. Totalt beräknas gräsklippning genomföras under 130 timmar per år. Förbrukningen av bensin uppgår till cirka 3 liter per timme. Gödsling Naturgräsplaner behöver gödslas regelbundet. Förbrukningen av gödselmedel på Landskrona IP uppgår per till 875 kg NPK (21-4-7). Därtill tillförs olika specialgödselmedel. Dessa är Acticil (med kisel, 6 l/år), Seniphos (bladgödselmedel med kväve, fosfor och kalcium, 10 l/år), Mantrac (bladgödselmedel med bl a mangan, 1 l/år) och Calcinit (bladgödselmedel med bl a kalcium och kväve, 40 kg/år). Kvävegödselmedel är energikrävande att framställa och har vid användning av traditionell teknik stor klimatpåverkan, genom utsläpp av både lustgas (dikväveoxid) och koldioxid. Lustgas är en mycket kompetent växthusgas, där utsläpp av en viss mängd motsvarar nästan 300 gånger mer koldioxid. För att kunna jämföra med utsläpp av koldioxid omräknas utsläppet av lustgas till koldioxidekvivalenter. Användning av gödselmedel innebär risk för läckage av näringsämnen. Eftersom gräsmattan kommer att vattnas vid behov bedöms dock att förutsättningarna för näringsupptaget i gräset är mycket goda. Merparten av påförd näring torde följa med i skörden (gräsklippet). Vid 7

8 nedbrytningen av gräsklippet kommer näring att frigöras. Miljöpåverkan av detta beror på hur gräsklippet hanteras. Övriga skötselåtgärder och transporter På naturgräs målas linjerna återkommande med linjefärg (ca 600 l/år). På aktuell typ av konstgräsplan sys linjer med vit plast in permanent i konstgräsmattan. För att grästillväxten ska komma igång tidigt på våren täcks hela naturgräsplanen med fiberduk. Denna duk återanvänds normalt inte. Övriga skötselåtgärder kan vara utbyte av gräsmatta, insådd med gräsfrö och tillförsel av jordförbättring (sand, dressing). Skötselinsatsen för planen med olika maskiner uppgår till cirka 100 timmar per år (diesel/bensinförbrukningen uppgår till 3-4 liter per timme). Lastbilstransporter med material till fotbollsplanen och avfall från fotbollsplanen beräknas totalt uppgå till cirka 60 mil per år. Beroende på lastbilsstorlek är dieselförbrukningen 2-3 liter per mil. Uppvärmning Energiförbrukningen för uppvärmning av fotbollsplanen skiftar mellan olika år. I medeltal beräknas energiförbrukningen uppgå till 570 MWh per år. Uppvärmningen av en naturgräsplan sker sammanhängande under den period som uppvärmning är aktuell och bör inte avbrytas, då detta kan skada gräset. Uppvärmning planeras att ske genom anslutning till det vattenburna fjärrvärmenätet. Bevattning Bevattning av naturgräsplan sker både för att optimera grästillväxten och för att inför och under match uppnå vissa planegenskaper för fotbollsspelet. Totalt beräknas bevattningsbehovet under ett normalår uppgå till 300 m 3. Konstgräs Markuppbyggnad och konstgräsmatta Konstgräsmatta av en typ som varit aktuell för Landskrona IP tillverkas av polypropen (PP) och polyeten (PE). Dessa plastsorter anses generellt vara miljövänliga. En konstgräsplan av sådan plast är återvinningsbar. Återvinningsmarknaden för denna typ av plaster är välutvecklad, men hur återvinning av konstgräs kan fungera i praktiken har inte utretts. Det normala för konstgräsmattor för elitfotboll är att de efter visst slitage återanvänds och läggs ut på andra planer med lägre kvalitetskrav. Konstgräs anläggs på ett väldränerat bärlager (bergkross 0-18 mm) med ett djup på 0,1 meter. Detta lager läggs på ett förstärkningslager (bergkross 0-40/90 mm) med djup på cirka 0,3 m. Underst läggs ett dräneringslager med makadam. De olika markskikten separeras med materialskiljande geotextil. Sviktpad För att uppnå mycket goda spelegenskaper och bra bollrull kan en så kallad sviktpad läggas under konstgräsmattan. En ny konstgräsplan på IP skulle troligen förses med en 12 mm PU- 8

9 baserad sviktpad med god värmegenomsläpplighet. PU-plast, eller PUR, är en förkortning av polyuretan. Polyuretan är en tvåkomponentprodukt som består av polyol och isocyanat. Polyolen är normalt en glykos eller ricinolja och isocyanaten är en råoljeprodukt. Vid tillverkning och förbränning frigörs diisocyanater som är hälsoskadliga. Det finns metoder för återanvändning av polyuretan. Granulat och sand Konstgräs påförs normalt sand och granulat av plast eller gummi. Materialet påförs för att underlaget ska fungera för spelets rörelser och påverkar även bollens studs och rullning. Gummigranulat har i hög grad hittills tillverkats från uttjänta bildäck. Återanvändning av däck kan i sig ses som miljövänligt. Vid användning av gummigranulat från bildäck kan frigörelse ske av olika föroreningar, såsom fenoler och olika metaller, t ex zink. Föroreningarna kan läcka till vatten och luft. Kemikalieinspektionen avråder därför från att använda återvunnet gummi från däck på nya konstgräsplaner. Sand som påförs konstgräset är normalt finkornig kvartsand. Harvning Konstgräs behöver underhållas regelbundet med harvning för att stråna ska hållas upprätta. Med den nyttjandetid som planeras för aktuell plan (500 tim/år) beräknas harvning med traktor uppgå till 150 timmar per år (ca 4 liter diesel per timme). Övriga åtgärder för drift och skötsel Tillförsel av plast eller gummigranulat behöver ske med jämna mellanrum. I genomsnitt beräknas 1000 kg behöva tillföras per år. I likhet med en naturgräsplan behöver en konstgräsplan för elitfotboll kunna värmas upp. I medeltal beräknas energiförbrukningen uppgå till 140 MWh per år. Uppvärmningen av en konstgräsplan behöver bara ske vid minusgrader och i samband med matcher där uppvärmning är ett krav. Däremellan kan uppvärmningen stängas av. Uppvärmning planeras att ske genom anslutning till det vattenburna fjärrvärmenätet. Bevattning av konstgräs görs endast inför och under match för att uppnå vissa planegenskaper för fotbollsspelet. Totalt beräknas bevattningsbehovet uppgå till 50 m 3 per år. 9

10 Tabell 1. Miljöbelastning vid material och resursförbrukning kopplade till anläggning och drift av ny fotbollspan. Kommentarer till använd miljöbelastningsfaktor ges under Metodik. Mängduppgifter för olika produkter och resurser har erhållits från Fritids- och kulturförvaltningen, Landskrona kommun. Anläggning Schaktning och borttransport av befintlig gräsplan Miljö- Mängd, Antal Mängd, Antal belastning miljöbelastning efter år: miljöbelastning efter år: yta etc Enhet per år yta etc Enhet per år Faktor (ca 0,5 m, 9000 m2) 4500 m 3 1/ m 3 1/ ,9 2,0 0,8 20 2,9 2,0 0,8 Produkter och markarbeten Växtbädd (sand, mull och kompostjord, ca 0,2 m, 9000 m2) 1800 m 3 1/25 1/ ,1 0,8 0,3 Sand (ca 0,15 m, 9000 m2) 1350 m 3 1/ ,9 0,6 0,2 Täckduk, regn 9000 m 2 1/ ,7 0,5 0,2 Färdig gräsmatta (grästurf) 9000 m 2 1/25 1/ ,4 0,3 0,1 Bär- och förstärkningslager (krossat berg 0-18/40/90, ca 0,4 m, 9000 m2) 3600 m 3 1/ ,3 1,6 0,6 Konstgräsmatta (polyeten/polypropenplast) 9000 m 2 1/ ,9 4,0 2,4 Sviktpad (polyuretanplast, 12 mm) 9000 m 2 1/ ,9 4,0 2,4 Sand (ca 0,02 m, 9000 m2) 180 m 3 1/ ,1 0,2 0,1 Plast/gummigranulat 9000 m 2 1/ ,6 0,8 0,5 Värmeanläggning (vattenburet rörsystem, 250 mm c/c fjärrvärme) 9000 m 2 1/ m 2 1/ ,9 2,0 0,8 20 2,9 2,0 0,8 Bevattningsanläggning 9000 m 2 1/ m 2 1/ ,4 1,0 0,4 10 1,4 1,0 0,4 Dräneringslager (makadam 4-8 mm, ca 0,1 m, 9000 m2) 900 m 3 1/ m 3 1/ ,7 0,5 0,2 5 0,7 0,5 0,2 Dräneringssystem (DSA rör, ca 100 mm, 6 m c/c) 9000 m 2 1/ m 2 1/ ,7 0,5 0,2 5 0,7 0,5 0,2 Drift Material och kemikalieförbrukning Gräsfrön Grus/sand Färdig gräsmatta (grästurf) 20 m Konstgödsel, NPK (21-4-7) 875 kg/år Övr gödselmedel Linjefärg 600 kg/år 1 1 Plast/gummigranulat 1000 kg/år Fiberduk, klimat 9000 m2/år Drivmedelsförbrukning Fordonstransporter för material till/från anläggning (diesel) 128 l/år Fordon för körning/underhåll på fotbollsplanen Traktor, gödselspridning mm (förbr 4 l/tim, diesel) 320 l/år Traktor, harvning (förbr 4 l/tim, diesel) l/år Gräsklippare (förbr 3 l/tim, bensin) 390 l/år Övr fordon (förbrukning 3 l/tim, bensin) 60 l/år Vattenförbrukning (bevattning) Naturgräsplan 300 m 3 /år Konstgräsplan 50 m 3 /år Energiförbrukning, uppvärmning (fjärrvärme) Naturgräsplan 570 MWh/år Konstgräsplan 140 MWh/år Energiförbrukning, belysning (el) Material- och resursförbrukning Miljöbelastning Naturgräs Konstgräs Naturgräs Konstgräs Naturgräsplan 15 MWh/år Konstgräsplan 30 MWh/år miljöbelastning efter år: miljöbelastning efter år: Summa miljöbelastning summa miljöbelastning summa miljöbelastning miljöbelastning per miljöbelastning per utnyttjandetimme, utnyttjandetimme, 200 tim/år (x100) 500 tim/år (x100) 70 19,8 19,4 19,1 28 4,2 4,0 3,8 10

11 Övriga miljöaspekter Vid såväl anläggning av konstgräs som naturgräs schaktas befintliga jordmassor bort m 3 massor beräknas behöva schaktas bort och ungefär samma mängd ska sedan återföras i form av nytt material med växtbädd (naturgräs), bär-, förstärknings- och dräneringslager. Under växtbädd/bärlager läggs dräneringsrör för avledning av vatten. I växtbädd/bärlager läggs också rörsystem för uppvärmning av planen. För båda plantyperna krävs också anläggning för bevattning. Dränerings-, uppvärmnings- och bevattningssystem/anläggningar bedöms vara ungefär desamma för både naturgräs och konstgräs. Några av de frågor som finns vid jämförelse av miljöbelastning mellan naturgräs och konstgräs för elitfotboll är kopplade till koldioxidutsläpp, energi- och vattenförbrukning. Energiförbrukning Ett av kraven på en fotbollsplan för elitfotboll är från och med 2014 (Svenska fotbollförbundet och UEFA) möjlighet till uppvärmning. Detta gäller både naturgräs och konstgräs. Avgörande för miljöbelastningen blir här vilken energikälla som används, fossil energi eller förnyelsebar. Föreliggande jämförelse är baserad på uppvärmning genom anslutning till fjärrvärmenätet. Landskrona Energi uppger att mer än 90 % av fjärrvärmen produceras med förnybart material med utsorterat avfall (papper, trä och plast) och skogsflis. Vid förbränning av förnybart biobränsle brukar nettoeffekten av koldioxidutsläppet räknas som noll eftersom samma mängd kol åter kan bindas i ny biomassa. Dock bör koldioxidutsläppen vid produktionen av biobränslet tas med i beräkningen. Någon sådan beräkning har inte gjorts i detta arbete. Energiförbrukning för uppvärmning av en naturgräsplan beräknas uppgå till 570 MWh per år, medan motsvarande förbrukning för konstgräs beräknas uppgå till 140 MWh per år. Skillnaderna förklaras av att naturgräset måste värmas kontinuerligt under den tid då uppvärmning är aktuell, medan uppvärmningen av konstgräset kan begränsas till de kortare tider som uppvärmning erfordras vid minusgrader och för fotbollsspelet. Däremellan kan värmen stängas av. Räknat per utnyttjande timme, ca 200 för naturgräset och 500 timmar för konstgräset, blir skillnaderna mellan plantyperna ännu större. Beroende på att nyttjandetiden för en konstgräsplan planeras att bli betydligt större (hela året och fler speltimmar) blir också det totala behovet av belysning större. Elförbrukningen för konstgräsalternativet beräknas uppgå till 30 MWh per år, medan förbrukningen av elenergi för belysning av naturgräsplanen uppgår till hälften, 15 MWh per år. Räknat per utnyttjande timme blir den planerade elenergiåtgången dock något mindre för konstgräsalternativet. Vattenförbrukning och hydrologi Ett annat krav kopplat till elitfotbollsplan är möjlighet till bevattning. Behovet av bevattning är normalt betydligt större på naturgräs jämfört med konstgräs. Det beräknade medelbehovet av bevattning uppgår till 300 m 3 per år för naturgräs (ca 10 m 3 /gång) och 50 m 3 per år för konstgräs. Avgörande för bedömning av miljöpåverkan blir här vilket vatten som används för bevattning. Bevattning av Landskrona IP sker idag med vatten från dricksvattennätet. Dräneringsvatten från fotbollsplanen kan teoretiskt samlas i magasin och återföras vid bevattning. Mängden dräneringsvatten enbart från naturligt regn torde på årsbasis med gott mått täcka behovet för bevattning även på fotbollsplan med naturgräs. Hydrologiskt antas naturgräsplanen ge en något mer utjämnad avrinning jämfört konstgräset. Samtidigt är behovet av bevattning betydligt större på naturgräsplanen. Vid tillfällen då täckduk 11

12 används över naturgräset blir planen i hydrologiskt hänseende att betrakta som hårdgjord yta utan fördröjd avrinning. Koldioxid Koldioxidjämförelsen handlar bland annat om vilka mängder av fossilt kol (olja) som åtgår för tillverkning av konstgräset (plasttillverkning) och för anläggning och skötsel av fotbollsplanen (bränsleförbrukning vid materialtransporter och underhållsmaskiner) (tabell 2). Anläggning av en ny fotbollsplan innebär täkt och produktion av jord, sand och stenmaterial. Oavsett plantyp blir det fråga om flera tusen kubikmeter material som ska transporteras, vilket innebär många hundra lastbilstransporter. Avståndet till leverantör respektive deponi får här stor betydelse för miljöpåverkan och mängden utsläppt koldioxid. För produktion av plast är en viktig faktor i vilken grad fossilt kol behöver användas, och i vilken grad plasten kan återvinnas eller återanvändas (konstgräsmattan). Både plast och bränsle kan idag tillverkas av förnyelsebart växtmaterial (s k bioplast och biobränsle). Det är idag vanligt att konstgräsplaner för elitspel återanvänds och läggs på planer med lägre kvalitetskrav. Detta innebär att miljöpåverkan bör fördelas på fler år än de år konstgräset används för elitfotboll (i detta arbete räknat på åtta år). Användningen av underhållsmaskiner är normalt större på en naturgräsplan jämfört med en konstgräsplan, bland annat på grund av att det behövs fler skötselmoment. En del maskiner behöver inte drivas av förbränningsmotorer utan av elmotorer. Här blir nästa fråga hur elen produceras, med eller utan betydande utsläpp av koldioxid. Är naturgräset en kolsänka? När gräset växer till och bildar blad, strån och rotfilt tas koldioxid upp från luften. Koldioxid omvandlas och kol binds in i olika molekyler i växtmaterialet. Vid klippning skördas en del av växten och kolinnehållet i skörden omvandlas vid nedbrytningen normalt åter till koldioxid. Teoretiskt kan det skördade växtmaterialet användas för energiproduktion (t ex via biogasproduktion) när det omvandlas till koldioxid. En viss mängd kol är dock bundet i rotfilt och i de växtdelar som finns kvar efter klippning. Detta kol är bundet så länge gräsmattan finns kvar. För att upprätthålla god kondition på naturgräsmattan behöver gödselmedel tillföras och gräset behöver klippas. Både tillverkning, transport och utförsel av gödselmedlet på gräsplanen innebär normalt förbränning av fossila drivmedel och utsläpp av koldioxid. Även klippning av gräsmattan utförs normalt med bensindriven gräsklippare som släpper ut koldioxid. Tillverkning av kvävegödselmedel innebär normalt, men beroende på produktionssätt, ett relativt stort utsläpp av växthusgaser. På grund av att mängden bundet kol i rotfilt och gräs (kolsänkan) är relativt konstant över tiden innebär den fortlöpande skötseln, med bl a gödsling och gräsklippning och åtföljande koldioxidutsläpp, att naturgräset successivt bedöms bidra till mer utsläpp av koldioxid än vad som är bundet i växtmaterialet. Om konstgräset skulle tillverkas av förnyelsebar råvara (bioplast) finns även i konstgräset en bunden kolmängd. Föreliggande jämförelse är baserad på att plasttillverkningen sker av fossil oljeråvara och att alla fordon drivs med fossilt bränsle. I tabell 1 redovisas uppgifter om koldioxidutsläpp för olika 12

13 produkter och arbetsmoment kopplade till anläggning och drift av ny fotbollspan. som sker vid användning av fordon och produkter. Tabell 2. Koldioxidutsläpp för olika produkter och arbetsmoment kopplade till anläggning och drift av ny fotbollspan. Uppgifterna för utsläpp vid tillverkning av plastmaterial är mycket osäkra och har schablonmässigt beräknats efter att produktion av 1 kg ny plast ger 3 kg koldioxid och med antagandet att konstgräsmatta och sviktpad vardera innehåller 1 kg plast/m 2. Uppgifter om drivmedelsförbrukning för underhållsmaskiner har erhållits från Fritids- och kulturförvaltningen. Koldioxidutsläpp från diesel och bensinförbrukning har satts till 2,97 respektive 2,66 kg per liter (inklusive produktion av drivmedlet). Naturgräs Konstgräs kg CO 2 /år Antal/år kg CO 2 /år Antal/år Koldioxidutsläpp Fordonstransporter för underhåll, material till/från anläggning (diesel) (naturgräs) Fordon för körning/underhåll på fotbollsplanen* Traktor (förbr 4 l/tim, diesel) Gräsklippare (förbr 3 l/tim, bensin) (naturgräs) Övr fordon (förbrukning 3 l/tim, bensin) (naturgräs) Tillverkning av gödselmedel (NPK 900 kg) (naturgräs) Uppvärmning och belysning ej beräknat ej beräknat Tillverkning av täckduk (mot regn) (naturgräs) ej beräknat Tillverkning av konstgräsmatta /8 Tillverkning av sviktpad (konstgräs) /25 Tillverkning av plast/gummigranulat (1 ton/år) (konstgräs) Fordonstransporter vid anläggning, schaktmassor och nytt material ca 900 lastbilar, ca 5000 mil, ca liter diesel / /25 Miljöbelastning vid renovering och avveckling Miljöbelastningen vid avveckling är för flertalet delar likartade för natur- och konstgräsplanen. Detta gäller till exempel för värme-, bevattnings- och dräneringssystem. Största skillnaden mellan plantyperna ligger i behovet av omhändertagandet av konstgräsmattan och underliggande sviktpad när dessa tjänat ut. Själva konstgräset uppges med planerat nyttjande (500 tim/år) kunna användas i cirka 8 år. En konstgräsmatta för elitfotboll kan normalt användas på fotbollsplaner med lägre kvalitetskrav under en lång följd av år. För eller senare är dock mattan uttjänt för fotbollsspel. Beroende på plasttyp kan det bli fråga om t ex återanvändning/återvinning eller förbränning Vilka möjligheter som praktiskt kan tillämpas för återvinning av plastmaterial från en fotbollsplan har inte utretts. Även för naturgräsplanen uppstår troligen, efter år, behov av utbyte av plantäckningen, som troligen består av någon typ av plast. Även här antas hanteringen anpassas till aktuell plasttyp. Oavsett hantering medför renovering och avveckling av använt plastmaterial en belastning på miljön. 13

14 Biologisk mångfald Naturgräs är ett levande material som skapar livsmiljö för gräset men också för olika djur som kan leva i gräset och i marken. Detta innebär att naturgräsplanen kan bidra med föda till t ex fåglar. En naturgräsmatta för elitfotboll bedöms dock, med hänsyn till nyttjande och skötsel, ha mycket liten betydelse för den biologiska mångfalden och i praktiken torde denna aspekt vara helt underordnad planens funktion för fotbollsspel. En plan med konstgräs bedöms i princip helt sakna betydelse för den biologiska mångfalden. 14

Produktöversikt om miljöpåverkan

Produktöversikt om miljöpåverkan Sid 1(9) Produktnummer Produkttyp Flexslang Benämning Nordic Flow Sprinklerslang Daejin korrugerad Tillverkare land Sydkorea Leverantör Tillverkare/Importör Namn Sprinkler Nordic AB Namn Sprinkler Nordic

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd SKYDD AV TRÄD FLODA CENTRUM 001-040 Lerums Kommun Vegetation & Infrastruktur AB Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd Bakgrund Skrivandes var på syn vid Floda Centrum Lerums kommun 2014-02-27.

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Projekt konstgräs år 2013

Projekt konstgräs år 2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-10-30 Dnr 2013-426 Projekt konstgräs år 2013 Ursula Söderberg Jimmy Roslund 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 3 RESULTAT 3 SLUTSATS OCH DISKUSSION 4 Bilagor

Läs mer

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA

MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA Producerad hösten 2002 för Återvinningsindustrierna av Håkan Nordin Miljökompassen AB 1 FÖRORD Återvinningsbranschen är en viktig och växande råvaruindustri.

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Plastpåsar Myter och sanningar

Plastpåsar Myter och sanningar Plastpåsar Myter och sanningar Ignacy Jakubowicz SP Kemi och Materialteknik Nu är det bara tygkassar och papperspåsar som gäller Plastpåsar bra för miljön! Plast är miljövänlig jämfört med alternativen

Läs mer

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. www.baga.se. Utg:1105

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. www.baga.se. Utg:1105 Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel Utg:1105 Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-616150 E-mail: info@baga.se Lyckogatan 7 431 69 Mölndal Tel: 031-7607655 E-mail:

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Sunt med gas i tankarna!

Sunt med gas i tankarna! Sunt med gas i tankarna! BIOGAS FORDONSGAS GASOL NATURGAS VÄTGAS Vi enar gasbranschen Gasföreningen är en medlemsfinansierad branschorganisation som verkar för en ökad användning av energigas. Föreningen

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Vi ska i vår verksamhet eftersträva att i minsta möjliga grad belasta den yttre miljön. Detta ska vi åstadkomma genom att: - så långt det är möjligt

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Simulering av koldioxidutsläpp

Simulering av koldioxidutsläpp Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg

Läs mer

Produktionsvolym och energiförbrukning

Produktionsvolym och energiförbrukning Nyckeltal för färgindustrin 2012 130617 De svenska färgtillverkarna har genom frivilliga åtgärder länge arbetat för att minska belastningen på miljön från färgtillverkningen. Under mer än tio års tid har

Läs mer

"Att tänka på" inför köp/upphandling av konstgräs

Att tänka på inför köp/upphandling av konstgräs "Att tänka på" inför köp/upphandling av konstgräs 2013-10-18, delvis reviderat i oktober 2015 "Att tänka på" inför köp av konstgräs Innan ni beslutar er för att köpa ett konstgräs är det några saker som

Läs mer

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt,

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Produktöversikt om miljöpåverkan

Produktöversikt om miljöpåverkan Sid 1(8) Produktnummer EPS-10, EPS-40, EPS-120 Produkttyp Pressostat Leverantör Namn Sprinkler Nordic AB Adress Östra Bangatan 8 Postadress 195 60 Arlandastad Telefon/ e-post +46(0)8-59090560 / info@nordicsprinkler.se

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften

Läs mer

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Att kunna återanvända och återvinna avfall som anläggningsmaterial är positivt ur miljösynpunkt. Det kan röra sig om schaktmassor, en

Läs mer

Bilaga 1, tillhörande ärende: Förslag om införande av elbilar i den centrala fordonshanteringen inom Alingsås Kommun.

Bilaga 1, tillhörande ärende: Förslag om införande av elbilar i den centrala fordonshanteringen inom Alingsås Kommun. Bilaga 1, tillhörande ärende: Förslag om införande av elbilar i den centrala fordonshanteringen inom Alingsås Kommun. Så fungerar en elbil En renodlad elbil har inget avgasrör och ger inga utsläpp i gatumiljö.

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013.

Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013. Växjö 2013-06-20 Mikael Frisk Mora GK Box 264 Sandängarna 792 24 Mora Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013. Syfte med besöket: Var att vi skulle titta på banan inför RM Äkta makar 2013. Medverkande:

Läs mer

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering

Läs mer

Bilaga 4 Alternativa metoder för snöhantering

Bilaga 4 Alternativa metoder för snöhantering Bilaga 4 1 Landtippar Det främsta alternativet till sjötippningen är landdeponering. Erfarenheter av landdeponering finns bland annat från Gävle kommun, Sundsvalls kommun och Oslo kommun. Nedanstående

Läs mer

Anmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens

Anmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens BilagaB 2009-12-29 Christer Rosenblad Stadsmiljö 08-508 262 94 christer.rosenblad@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2010-02-08 Anmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (1998:808) Anmälan enligt 1 kap. 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) Innehållsförteckning

Anmälan enligt miljöbalken (1998:808) Anmälan enligt 1 kap. 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) Innehållsförteckning Miljö och bygg Anmälan enligt miljöbalken (1998:808) Anmälan enligt 1 kap. 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 1 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 2.1

Läs mer

Skatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011

Skatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Skatteverket 1(7) Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Nedan följer en sammanställning över de förändringar av lagen (1994:1776) om skatt

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Snabbfakta DocuPartner AB DocuPartner är ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning och service av kontorsmaskiner och kontorsmaterial. Företaget

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Uponor InfrastrUktUr uponor BETÄCKnInGAr. nyhet! Längre livslängd, tätare anslutning och bättre ljudergonomi

Uponor InfrastrUktUr uponor BETÄCKnInGAr. nyhet! Längre livslängd, tätare anslutning och bättre ljudergonomi Uponor InfrastrUktUr uponor BETÄCKnInGAr nyhet! Längre livslängd, tätare anslutning och bättre ljudergonomi Uponor Betäckningar En ny generation betäckningar för säkrare system Vi var tidiga med att utveckla

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

ÄNDRING AV TILLSTÅND FÖR TÄKT I FURUBY FÖR ASFALTBOLAGET SVERIGE AB:S ASFALTSVERK

ÄNDRING AV TILLSTÅND FÖR TÄKT I FURUBY FÖR ASFALTBOLAGET SVERIGE AB:S ASFALTSVERK ÄNDRING AV TILLSTÅND FÖR TÄKT I FURUBY FÖR ASFALTBOLAGET SVERIGE AB:S ASFALTSVERK SUNE CARLSSONS ÅKERI AB L:\3801\Växjö\Asfaltbolaget Sverige AB\10161040_Ändringstillstånd asfaltsverk\4_dokument, egna\samråd\samrådsunderlag

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige 2012-10-29 142 Med stöd av 7 kap 21 miljöbalken har kommunfullmäktige i Ulricehamn beslutat om

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att

Läs mer

SINGLE LEG SHELTON GRAVEL BAND SLITSDRÄNERINGSMASKIN

SINGLE LEG SHELTON GRAVEL BAND SLITSDRÄNERINGSMASKIN SINGLE LEG SHELTON GRAVEL BAND SLITSDRÄNERINGSMASKIN BRUKSANVISNING SHELTON SPORTSTURF DRAINAGE SOLUTIONS BAUMBER HOUSE BAUMBER HORNCASTLE LINCOLNSHIRE LN9 5NF ENGLAND Tel 01507 578288 Fax 01507 578790

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

schaktning i områden utfyllda med formsand

schaktning i områden utfyllda med formsand schaktning i områden utfyllda med formsand MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun 1(7) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap. 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner

Läs mer

Kostnadsfri rådgivning för dig med enskilt avlopp

Kostnadsfri rådgivning för dig med enskilt avlopp Kostnadsfri rådgivning för dig med enskilt avlopp r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Upplands-Väsby Österåker Täby Danderyd Vaxholm Roslagsvatten AB är ett VA-bolag

Läs mer

Granskning av miljö - och luftmätningar

Granskning av miljö - och luftmätningar Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Pär Öhman Head greenkeeper, Wäsby Golf HGU2008. Konstgräsgreener

Pär Öhman Head greenkeeper, Wäsby Golf HGU2008. Konstgräsgreener Konstgräsgreener 1 Innehåll Sid. 2 Sid.3 Sid.4 Sid.5 6 Sid.7 Sid.8 9 Sid.10 Innehåll Förord Greenuppbyggnad Skötselplan konstgräsgreen Historik/ordlista Våra erfarenheter Referenser 2 Förord Konstgräs

Läs mer

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall! Mindre sopor och Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall! Nästan dubbelt så bra på matavfall. Som vår miljörörelse jobbar! På bara ett år har miljökämparna som sorterar matavfall nått ett

Läs mer

Beslutsdatum 31.03.2010

Beslutsdatum 31.03.2010 ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET Prövningsnämnden Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@miljohalsoskydd.ax Hemsida: www.miljohalsoskydd.ax

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Underhåll & Tillbehör

Underhåll & Tillbehör Underhåll & Tillbehör 06 08 UNDERHÅLL & TILLBEHÖR 12 med rätt underhåll förlängs livslängden väsentligt Underhåll Serviceavtal Underhållsmaskiner Tillbehör till din arena Fotbollsmål Fotbollsnät Övrig

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Masshantering. Sven Brodin

Masshantering. Sven Brodin Masshantering Sven Brodin Sven Brodin, Entreprenadingenjör. Jag arbetar med nyanläggning av vägar och VA. Och där med Hållbar Materialförsörjning genom återvinning av: Schaktmassor. Sandningssand. Asfalt

Läs mer

Tjänsteskrivelse Byte av konstgräs Bällstaberg, äskande om investering

Tjänsteskrivelse Byte av konstgräs Bällstaberg, äskande om investering ÅSA BORGLUND SID 1/6 FÖRENINGSSAMORDNARE 08-587 851 69 ASA.BORGLUND@VALLENTUNA.SE FRITIDSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Byte av konstgräs Bällstaberg, äskande om investering Förslag till beslut Fritidsnämnden

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

Resilienta mikroregioner

Resilienta mikroregioner Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Rücker Nord AB - Miljöhandbok

Rücker Nord AB - Miljöhandbok Rücker Nord AB - Miljöhandbok BL-305 page 1 of 12 Inledning Syftet med denna handbok är att underlätta och ge tips och idéer om vad man kan göra för att förbättra miljöegenskaper när man arbetar med produktutveckling.

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Takbrygga, takstege, snöräcke profildurk, nock- och takfotsräcke, fästögla, taksteg, glidskydd, skorstensband

Takbrygga, takstege, snöräcke profildurk, nock- och takfotsräcke, fästögla, taksteg, glidskydd, skorstensband Reg no: CWL0045 Issue: 2 Page: 1(2) Byggvarudeklaration 1 Grunddata Produktnamn: Takbrygga, takstege, snöräcke profildurk, nock- och takfotsräcke, fästögla, taksteg, glidskydd, skorstensband Upprättad:

Läs mer

Enkelt och bekvämt att sortera hemma! Fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll

Enkelt och bekvämt att sortera hemma! Fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll Enkelt och bekvämt att sortera hemma! Fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll Vårt avfall är en resurs som tas till vara genom återvinning Hej, här är det nya insamlingssystemet för dig i villa!

Läs mer

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket

Läs mer

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Sammanfattning Hemkompostering och central kompostering var de metoder som de flesta kommuner

Läs mer

Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors 2007. Projektstatus rapport nr 6

Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors 2007. Projektstatus rapport nr 6 Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors 2007 2007-10-29 Projektstatus rapport nr 6 Författad av Fredrik Hansson, Empirikon AB 1 Göran Nilsson, Hifab AB 2 1 Projektledning

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

10-15 cm stenmjöl (krossmaterial) som packas till en fast yta. Skyddar mattan mot harvar och bevarar en jämn fuktighet.

10-15 cm stenmjöl (krossmaterial) som packas till en fast yta. Skyddar mattan mot harvar och bevarar en jämn fuktighet. Underlag ridhus 3-5 cm sågspån, gärna grovt, alternativt kutterspån eller klenflis, mindre än 10 mm. Använd inte kabelflis, bark eller gummispån. Lägg på spånet i omgångar. Efter ungefär ett halvår; lägg

Läs mer

Byt vanor. och res klimatsmart

Byt vanor. och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att

Läs mer

Byggvarudeklaration, yttre och inre miljö Denna deklaration är upprättad med stöd av BYKRs instruktioner

Byggvarudeklaration, yttre och inre miljö Denna deklaration är upprättad med stöd av BYKRs instruktioner Sida: 1(5) Byggvarudeklaration, yttre och inre miljö Denna deklaration är upprättad med stöd av BYKRs instruktioner Varugrupp: Produkter: Monteringsfärdiga element av stål och trämaterial Tak- & bjälklagselement

Läs mer

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Utbyte av konstgräs TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen

TJÄNSTESKRIVELSE. Utbyte av konstgräs TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2016-05-22 Kommunstyrelsen Liselotte Palmborg Kultur- och fritidsstrateg Telefon 08-555 010 41 liselotte.palmborg@nykvarn.se KS/2016:205 Utbyte av konstgräs Förvaltningens förslag till

Läs mer

Orup vattenskyddsområde

Orup vattenskyddsområde Orup vattenskyddsområde Allmänt Nedan angivna skyddsföreskrifter gäller inom Orup vattenskyddsområde, se karta nedan. Skyddsområdet är indelat i primär samt sekundär skyddszon. Där väg, järnväg, vattendrag

Läs mer

Underlag till extrastämma för Bostadsrättsföreningen Allébyn

Underlag till extrastämma för Bostadsrättsföreningen Allébyn Underlag till extrastämma för Bostadsrättsföreningen Allébyn Datum: 2015-11-04 Diskussionen kring nyttjanderätternas utformning och allmänningarnas vara eller icke vara samt användning har varit på tapeten

Läs mer

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11

Läs mer

Del 1 Miljöledningssystemet

Del 1 Miljöledningssystemet Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Sjöfartsverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Sjöfartsverket har ett sektorsansvar för

Läs mer

SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA

SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA PÅ SUNDSVALLS SJUKHUS GAMMAL TEKNIK FÖR ETT NYTT MILLENNIUM Foto: Thoni Mickelsson 2 Här ska den ligga, snön som ska ge ett behagligt inomhusklimat på sjukhuset i sommar, säger

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Rekommendationer för anläggning av konstgräsplaner

Rekommendationer för anläggning av konstgräsplaner Svenska fotbollförbundets Svenska Fotbollförbundets Rekommendationer för anläggning av konstgräsplaner Nr 1 Utförandebeskrivning rekommendationer för anläggning av konstgräsplaner 2015-06-09 1 Rekommendationer

Läs mer