Lovprövning mot 2 kap. PBL - avfall Workshopmaterial. Boverket Avfallshandboken Miljösamverkan Skåne: medverkan i plan- och lovärenden ang.

Transkript

1 Lovprövning mot 2 kap. PBL - avfall Workshopmaterial Boverket Avfallshandboken Miljösamverkan Skåne: medverkan i plan- och lovärenden ang. avfall Avfallshantering tillgänglig, säker och estetisk- Boverket... 2 Byggprocessen... 2 Att tolka en detaljplan... 3 Plan och bygglagstiftningen... 4 Särskilda krav i plan- och bygglagstiftningen om avfall... 4 Miljösamverkan SKÅNE medverkan i planfrågor... 5 Miljökontorens medverkan i översiktsplaneringen... 5 Avfall... 6 Varför ska miljökontoren ha detaljplaner och program på remiss?... 6 Varför ska miljökontoren lägga tid på granskning av dessa dokument?... 6 Granskning av detaljplan... 6 Avfall... 7 Miljösamverkan SKÅNE - Miljökontorens medverkan i lovprövningen... 7 Granskning av lovärenden... 7 Lovärenden utanför DP... 8 Lovärenden inom DP... 8 Granskning av lovärenden för bostäder... 8 Granskning av lovärenden för industribyggnader/miljöfarliga verksamheter... 8 Avfallshanteringen... 8 Granskning av lovärenden för livsmedelsverksamheter... 9 Avfall... 9 Granskning av lovärenden för hälsoskyddsverksamheter... 9 Avfall

2 Avfallshantering tillgänglig, säker och estetisk- Boverket Inspiration och vägledning vid planering och byggande av avfallsutrymmen, återvinningsstationer och återvinningscentraler Detta är en idébok med syftet att ge inspiration och vägledning vid planering och byggande av avfallsutrymmen i byggnader, återvinningsstationer och återvinningscentraler. Detta är däremot inte en komplett genomgång av alla regler som rör avfallshantering. Boverket maj tillganglig-saker-och-estetisk/ Byggprocessen Byggprocessen inleds med en bygglovsansökan eller en anmälan. Bygglov hänger nära samman med detaljplaneringen. Vid bygglovshandläggningen kontrolleras att den sökta åtgärden inte strider mot en eventuell detaljplan och att vissa krav i PBL uppfylls. Bygglovet eller anmälan följs av ett tekniskt samråd och startbesked. När bygget är färdigt hålls ett slutsamråd och slutbesked lämnas av byggnadsnämnden. Bygglov för avfallsutrymmen i byggnader För följande fall behövs bygglov: Om man bygger en ny byggnad som innehåller ett avfallsutrymme: Det kräver normalt bygglov. Om man bygger till en byggnad för att inrätta avfallsutrymme: Det kräver normalt bygglov. Om man i en byggnad bygger om själva avfallsutrymmet eller bygger om så att det inreds ett avfallsutrymme: Det kräver bygglov endast om byggnaden samtidigt helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligt annat ändamål. Vid nybyggnad av flerbostadshus och industrier ingår frågan om bygglov för avfallsutrymmen oftast i bygglovsansökan för själva huvudbyggnaden. Det brukar vara på det sättet även om avfallsutrymmet finns i en separat byggnad. Bygglov för återvinningsstationer och återvinningscentraler Då ett antal containrar ställs upp, samlade på en plats, som en återvinningsstation eller en återvinningscentral, och det inte är tillfälligt, är det att betrakta som ett upplag. Detta kräver bygglov enligt plan- och byggförordningen, PBF. Vad prövas i samband med bygglovet? Om åtgärden ska utföras inom ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser så prövas att åtgärden inte strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. I samband med bygglovhandläggningen så prövas också om avfallsutrymmet, återvinningsstationen eller återvinningscentralen uppfyller vissa krav i PBL, till exempel 2 kap. 6 och 9. I dessa bestämmelser talas bland annat om hänsyn till stads- och landskapsbilden och om betydande olägenheter. Kraven på tillgänglighet och användbarhet och lämplighet för sitt ändamål ska tas upp till prövning i samband med bygglovet. Det innebär att regeln i Boverkets byggregler om avstånd till avfallsutrymmen för matavfall ska prövas vid bygglovet. (Läs mer om dessa krav i avsnittet Ett urval av krav i plan- och bygglagstiftningen.) Även kravet på god form-, färg- och materialverkan ska prövas i samband med bygglovet. 2

3 Att tolka en detaljplan Frågan om ett miljöhus eller återvinningsstation är planenlig eller planstridig kan vara svår att besvara eftersom långt ifrån allting som kan förekomma inom en detaljplan har reglerats där. Många äldre planer har som enda reglering en uppdelning i allmän platsmark respektive kvartersmark kanske med en ändamålsbestämmelse, till exempel B för bostäder. Ändå har man oftast lyckats fylla sådana områden med innehåll. Många återvinningsstationer finns placerade inom till exempel handelsområden eller köpcentrum. En sådan placering kan inte med automatik anses planstridig bara av det skälet att den inte har reglerats i planen. Snarare bör en sådan anläggning anses som en funktion väl i samklang med områdets övriga användning. Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, men också enskilda handlare, har ett ansvar att ta hand om avfall i form av förpackningar och tidningar. Att placera en återvinningsstation i utkanterna av ett sådant område betyder att de som har kommit till området för att handla inte behöver blanda sig med dem som har kommit dit för att lämna sitt utsorterade avfall. Rimligen är det alltså en logisk markanvändning inom ramen för syftet med detaljplanen. Bara om den plats där man avser att placera anläggningen är vikt för någon annan markanvändning en byggnad, är punktprickad med mera bör den betraktas som planstridig. Samma sätt att resonera bör kunna tillämpas om man avser att placera anläggningen i ett bostadsområde, ett verksamhetsområde osv. Vad som givetvis alltid ska prövas, om anläggningen inte har redovisats i detaljplanen, är frågan om hur den påverkar den närmaste omgivningen. Om anläggningen på grund av sin placering skulle innebära oacceptabla störningar för grannarna ska den inte tillåtas. Ytterligare en komplicerad fråga är den om placering av en återvinningsstation på allmän plats. Allmän platsmark får normalt inte användas för privata ändamål. Ändå tillåter man till exempel kiosker och mindre serveringar drivna i privat regi i parker och på badplatser. Sådana inrättningar anses stärka områdets funktion och medges därför ofta i praxis. Frågan är om inte återvinningsstation på allmän plats kan accepteras av samma skäl. RÄTTSFALL Regeringsrätten har prövat ett mål om ett nytt miljöhus på ett område som är planlagt som punkt-prickad mark, det vill säga mark som inte får bebyggas. Regeringsrätten ansåg inte att ett miljöhus kan räknas som en mindre avvikelse, avvikelsen kunde därför inte godtas Regeringsrättens dom i mål nr I ett regeringsbeslut tilläts anläggande av en återvinningsstation och en miljöstation som skulle bli belägna cirka 13 meter från närmaste bostadsfastighet. Området omfattades inte av någon detaljplan. I en fördjupad översiktsplan var det berörda området avsett för bostäder. Anläggningen betraktades som ett områdeskomplement. M2000/507/Hs/P. Den omvända frågan, nämligen om det är lämpligt att uppföra bostadshus i närheten av en avfallsanläggning, prövades i ett regeringsärende. Här var det fråga om en större anläggning (deponianläggning) där det även förekom kompostering av hushållsavfall. Driften av anläggningen hade visat på nackdelar för fastboende främst i form av obehaglig lukt från komposteringen. Byggnadsnämnden gav inte bygglov för att uppföra två enbostadshus cirka 800 meter från anläggningen. Länsstyrelsen upphävde dock kommunens beslut, bland annat med den motiveringen att avståndet till komposteringsanläggningen översteg rekommenderade riktvärden för skyddsavstånd till sådana anläggningar. Regeringen gick på länsstyrelsens linje. M2002/1069/F/P. 3

4 Plan och bygglagstiftningen Enligt 2 kap. 5. PBL ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad med hänsyn till möjligheterna att ordna bland annat avfallshantering och enligt 6 samma kapitel ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt bland annat med hänsyn till möjligheterna att hantera avfall. Vad detta innebär för den närmare placeringen och utformningen av avfallsutrymmen, anläggningar med mera diskuteras i avsnittet Ett urval av krav i plan- och bygglagstiftningen. Den fysiska planeringen är ett av de instrument som kommunen kan använda för att styra bebyggelseutvecklingen i önskad riktning. Förutom att ta ställning till lokala förhållanden ska kommunen också ta hänsyn till regionala och nationella behov, och dessutom till krav i till exempel EG-direktiv och till internationella överenskommelser och konventioner. Kommunen bör i planeringen beakta kraven på resurshushållning, begränsad klimatpåverkan med mera där frågor om inte minst avfallshantering gör sig alltmer gällande. EG-direktivet om avfallshantering och dess påverkan på svenska förhållanden får givetvis stor betydelse i den planeringen. Vid alla dessa avvägningar som ska göras mellan olika intressen vid planering enligt PBL ska utgångspunkten vara att skapa ett hållbart samhälle. Miljölagstiftningen I miljöbalkens 15 kap. regleras frågor om avfallshantering. Här finns regler för hur enskilda, verksamheter och kommuner ska hantera avfallet. Varje kommun har också en renhållningsordning som består av lokala föreskrifter och en avfallsplan. Det finns även nationella miljökvalitetsmål och lokala avfallsmål som ska beaktas. Alla dessa förhållanden kan medföra behov av anpassningar i den byggda miljön. Arbetsmiljölagstiftningen Arbetsmiljöreglerna har som syfte att skapa goda och säkra förhållanden för arbetstagare, till exempel personal som arbetar med avfallshantering. Genom att följa dessa regler vid planering och byggande undviker man felaktigheter i den byggda miljön som i efterhand måste rättas till för att de har kommit i konflikt med arbetsmiljöreglerna. Det händer att Arbetsmiljöverket stoppar hämtning av avfall till och med i nybyggda hus när man anser att reglerna i arbetsmiljölagstiftningen inte har tillgodosetts. Särskilda krav i plan- och bygglagstiftningen om avfall PBL/PBF Enligt 2 kap. 5 och 6 PBL ska man vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked ta hänsyn till möjligheterna att ordna och hantera avfall. Enligt 3 kap p. PBF, finns det retroaktiva krav för byggnader som har uppförts före den 1 juli Det gäller krav på anordningar som skäligen kan krävas för att skapa godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden. Enligt 8 kap. 4 9 p. PBL ska ett byggnadsverk ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om hushållning med avfall. Boverkets Byggregler, BBR I avsnitt 3:4 i finns särskilda krav på avfallsutrymmen och avfallsanordningar. I avsnitt 3:148 står det att avfallsutrymmen är bostadskomplement och därmed ska vara tillgängliga och användbara. Av avsnitt 5 framgår att avfallsrum är ett exempel på utrymme som utgör en egen brandcell. Hissar och vissa andra motordrivna anordningar Motordrivna soptransporthissar, sopsugar, stationära komprimatorer och stationära sopskruvar avsedda för permanent uppställning ska uppfylla vissa krav på utförande, ändring, besiktning, drift, tillsyn, skötsel och underhåll. Dessa krav framgår av 1 kap. 6, 2 kap. 1-2 och 17, 3 kap. 31 samt 4 kap. 1 2 i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anordningar (BFS 2011:12). 4

5 Miljösamverkan SKÅNE medverkan i planfrågor Manual för Miljökontorets bygglovs- och plangranskning Fastställd Version KÄLLA: tade/ /bygglov%20och%20plangranskning/miljokontorens_plan_bygglovsgranskning_ pdf Det har från många håll framförts önskemål om att inom ramen för Miljösamverkan Skåne genomföra ett projekt beträffande plan- och bygglovsgranskning. Så blev även fallet och arbetet som presenteras i denna rapport har utarbetats under åren 2010 och Projektets syfte var att ta fram en manual för plan- och bygglovsgranskning samt att öka kunskaperna inom fysisk planering och byggande. Projektet berör i första hand miljönämnder eller motsvarande och tjänstemän inom dessa nämnder som i remissinstansernas roll arbetar med granskning av översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, detaljplaner och bygglovsansökningar. Manualen ska uppmärksamma handläggaren på sakområden som kan vara viktiga att inhämta synpunkter om. Den kan med fördel även användas av andra kommunala tjänstemän i planeringsfrågor enligt ovan. Den nya plan- och bygglag som trädde i kraft i maj 2011 ligger till grund för arbetet. Information om Miljösamverkan Skåne samt detta och andra projekt finns på webbplatsen Där återfinns också denna rapport såväl som styrgruppens projektbeställning och projektbeskrivningen som ligger till grund för arbetet. Miljösamverkan Skåne är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Skåne län, Kommunförbundet Skåne och Skånes kommuner. En huvuduppgift är att effektivisera tillsynen inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Miljökontorens medverkan i översiktsplaneringen Det finns inget krav i vare sig PBL eller MB på att ÖP, DP eller bygglov ska remitteras till miljökontoren. Förvaltningslagen stipulerar dock att myndigheter ska hjälpa varandra : I 7 förvaltningslagen anges att En myndighet ska inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter om det behövs och i 4 samt 6 står att en myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd etc. till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde samt ge andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten (miljökontoret). För att miljökontorens synpunkter ska kunna beaktas i processen utan att det skapar ett stort merarbete är det av yttersta vikt att miljökontoren är med från den absoluta starten. I många fall besitter miljökontoren en för kommunen unik kunskap och kompetens som är av vikt för arbetet med översiktplanen. Således är det viktigt att miljökontoren involveras i diskussionerna, innan ÖP:n går på remiss. Detta innebär dock inte att Miljönämnden eller motsvarande inte ska ha ärendet på remiss. Det är en väsentlighet att remisser sänds ut även till miljökontoren och deras nämnder. Det är därför av vikt att miljökontoren bevakar uppstarten och initieringen av en ny ÖP. Det bör ligga i planansvarigs uppdrag att mycket tidigt i processen ta kontakt med miljökontor och flera större förvaltningar inom kommunen för att ta in synpunkter på sådant som måste beaktas och sådant som 5

6 bör beaktas. Det är därför av vikt att miljökontoren får flera tillfällen att yttra sig över innehåll och faktaunderlag till ÖP. För att miljökontoren inte ska missa uppstarten av arbetet, bör kontoret kontinuerligt bevaka agendan hos kommunfullmäktige och kommunstyrelse samt ha en kontinuerlig dialog med den funktion som ansvarar för ÖP-arbetet i kommunen. I denna dialog ska det framföras att kontoret vill vara med tidigt. Erhålls ingen inbjudan så är det vår starka rekommendation att kontoret bjuder in sig själv. Detta kan ske antingen genom att man begär ett möte med anledning av ÖP-arbetet eller skriver en formell skrivelse om vad kontoret anser att man ska beakta i arbetet. Avfall Vid fastställandet av en ÖP finns det en hög sannolikhet att avfallshanteringen påverkas. Detta kan bero på ökade bostadsytor, fler verksamhetsområden eller en förändrad sammansättning av bostadstyp och verksamhetstyp. Hur avser kommunen arbeta med dessa frågor? Hur överensstämmer ÖP:n med den kommunala avfallsplanen? Kommunal avfallsplan ingår i kommunens renhållningsordning. Planen bör redovisa lägen för återvinningscentraler och hur störningarna genom transporter och hantering blir förenliga med miljöbalkens krav. Om kommunen har egen förbränningsanläggning för avfall ska detta framgå i planen. Varför ska miljökontoren ha detaljplaner och program på remiss? Det finns inget krav i vare sig PBL eller MB på att ÖP, DP eller bygglov ska remitteras till miljökontoren. Förvaltningslagen stipulerar dock att myndigheter ska hjälpa varandra : I 7 förvaltningslagen anges att En myndighet (i detta fall planansvarig nämnd) ska inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter om det behövs och i 4 samt 6 står att En myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd etc. till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde samt ge andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten (miljökontoret). PBL säger vidare att planläggningen ska främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt (PBL 2:3.3). Miljökontoren anses kunna hjälpa planansvarig nämnd i frågan, så som varande experter på miljöfrågor och för möjligheten att i förväg kunna informera den enskilde om gällande lagstiftning, råd och riktlinjer. I 2 kap 11 PBL står att Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske. Även detta innebär krav på samordning av olika parallella processer enligt PBL respektive MB. Varför ska miljökontoren lägga tid på granskning av dessa dokument? Granskningen av DP:er utgör en viktig del av miljökontorets förebyggande arbete. Genom denna granskning kan olägenheter förebyggas och förhindras från att uppkomma och kontoret spar in framtida tillsynstid. Det är DP:n som styr den framtida byggnationen och därför är frågor om lokalisering, bebyggelsestruktur och annat endast möjliga att påverka i denna process. Genom att tidigt underrätta om de krav och rekommendationer som miljökontoret kommer att ställa i samband med ex anmälan eller framtida tillsyn kan exploatör och verksamhetsutövare slippa förseningar av projekt och sena, fördyrande åtgärder. Miljökontoret ska även påpeka saker som kan göra så att planen inte kan aktualiseras; t ex tillstånd, dispenser, strandskydd, biotopskydd, vattenverksamhet etc. Granskning av detaljplan I 4 kap. 6 PBL står att planläggningen ska säkerställa att bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl. a möjligheterna att 6

7 hantera avfall. Vid planläggning är det viktigt att i ett tidigt skede hantera avfallsfrågan så att störning inte uppstår samt att tillgänglighet både för boende och avfallshämtare fungerar. Avfall Exempel på frågeställningar att studera. Hur löser man avfallsfrågan, gemensamt sophus, enskilt etc.? Är det lättillgängligt för boende att slänga sitt avfall och sitt återvinningsbara material? Är lösningen säker avseende skadedjur? Är placeringen bra, den utgör ingen risk för att olägenhet uppstår avseende lukt? Tillgänglighet för avfallshämtaren, kan en sopbil komma och hämta avfall på ett säkert och tryggt sätt? Närhet/avstånd till återvinningsstation? Miljösamverkan SKÅNE - Miljökontorens medverkan i lovprövningen Det finns inget krav i vare sig PBL eller MB på att ÖP, DP eller bygglov ska remitteras till miljökontoren. Förvaltningslagen stipulerar dock att myndigheter ska hjälpa varandra : I 7 förvaltningslagen anges att En myndighet ska inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter om det behövs och i 4 samt 6 står att En myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd etc. till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde samt ge andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten (miljökontoret). I PBL anges dock att BN och MN ska samordna sig vid anmälningspliktig åtgärd enligt miljöbalken. Miljökontoren kan själva ta initiativ till en diskussion om vilka typer av ärenden som det finns anledning till att granska. Av den information som kommit fram under arbetet med manualen framgår att det sker en hel del informella kontakter i samband med handläggningen av lovärenden. Kontakterna sker ofta både genom fysiska möten och genom e-post. Miljökontoren kan komma in i processen på olika sätt, genom: till miljökontoren en direkt inkommen handling, vid förhandsbesked, eller avlopp på landsbygd eller avstyckning eller strandskydd, remiss (kontorsremiss, nämndsremiss), informell handläggareremiss, informella underhandsbesked, ett aktivt arbete (miljökontoren får BN:s ärendelista och flaggar för aktuella ärenden). Granskning av lovärenden Lovärenden kan i princip grupperas i två grupper: lovärenden utanför DP och inom DP. Ur miljögranskningssynpunkt kan lovärenden grupperas avseende bostäder, industrier livsmedelsverksamheter hälsoskyddsverksamheter Dessa lovärenden behandlas separat senare i detta avsnitt. 7

8 Lovärenden utanför DP Generellt för den här gruppen gäller lokaliseringsbedömningar. Omgivningspåverkan samt miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor är viktiga att granska (se även avsnittet om DP). Särskilt vid granskning av lovärenden utanför detaljplanelagt område bör den planerade åtgärden kontrolleras mot kommunens strategiska dokument, t.ex. ÖP och FÖP. Exempelvis kan området vara utpekat för industriverksamhet, vilket medför att det eventuellt är olämpligt att ge bygglov för bostadshus eller så kan ÖP:n för ett visst område förespråka förstärkning av gröna stråk, vilket innebär att exploateringsföretag inom dessa områden kan vara olämpliga. Översiktsplanen kan ge en viktig vägledning om hur mark- och vattenområden kan användas på ett hållbart sätt. Den kan innehålla beskrivning av de lokala natur- och kulturvärdena, utvecklingsstrategier för infrastruktur, vatten och avlopp, riktlinjer gällande skyddsavstånd/ uppmärksamhetsavstånd m.m. Lovärenden inom DP För den här gruppen är lokaliseringsbedömningar gjorda i samband med planläggning. Miljö-, hälsooch säkerhetsfrågor som inte är prövade i DP eller har koppling till den specifika verksamheten kan prövas i samband med lovansökan. Granskning av lovärenden för bostäder I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa ska en bostad särskilt ge betryggande skydd mot buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar och ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål. Nedan följer vad som är viktigt att granska i samband med ansökan om bygglov eller förhandsbesked för ny- och tillbyggnad av bostäder särskilt de utanför detaljplanelagt område om någon lokaliseringsbedömning tidigare inte är gjord. ÖP, FÖP m.m. Kontrollera vad som ska hända i området på längre sikt i närheten av det planerade bostadshuset. Exempelvis kan området vara utpekat för industriverksamhet, vilket medför att det eventuellt är olämpligt att ge bygglov för bostadshus. ÖP:n och andra strategiska dokument kan innehålla viktig vägledning. Granskning av lovärenden för industribyggnader/miljöfarliga verksamheter Vid granskning av lovärenden för industriverksamheter är det platsens lämplighet som ska utvärderas, hanteringen och förvaringen av miljöfarlig vara, utsläpp, transporter m.m. Sökanden bör upplysas om eventuell tillstånds- eller anmälningsplikt enligt MB. PBL ställer krav på BN att samordna sig med MN vid anmälningspliktig åtgärd enligt MB (C-anläggning). Nämnderna ska samordna sig så att alla berörda parter, organisationer och myndigheter kan yttra sig och besluta i ett sammanhang. Avfallshanteringen Farligt avfall ska lagras på tät, invallad yta under tak. 8

9 Granskning av lovärenden för livsmedelsverksamheter Verksamheten ska inte ge upphov till störning för kringboende i form av buller, lukt eller ljus. Därför är det viktigt att lokalen inte ger upphov till störande ljuskällor, är anpassad till planerad verksamhet, att det finns tillräckliga utrymmen för hantering och förvaring samt att avfallshanteringen kan ske på ett störningsfritt och hygieniskt sätt. Avfall Avfall ska tas omhand och förvaras så att kontamination av livsmedel inte sker och så att det inte drar till sig skadedjur. Soputrymmen ska placeras och ventileras så att luktolägenhet för närboende inte uppstår. Soprum bör vara lättstädade och utrustas med tappkran och golvbrunn. Granskning av lovärenden för hälsoskyddsverksamheter Granskning av lovärenden gäller i huvudsak anmälningspliktig verksamhet enligt 38 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Det handlar om förskole- och skolverksamhet, badanläggningar och verksamheter för hygienisk behandling med risk för blodsmitta (exv. fotvård, tatuering). Verksamhetens placering ska inte ge upphov till störning för kringboende eller vara utsatt för buller, luftföroreningar eller andra störningar. Därför är det viktigt att lokalerna, utemiljön och inomhusmiljön är anpassade till planerad verksamhet. Avfall Tillräckliga utrymmen bör finnas för att ta hand om de olika slags avfall som uppkommer i verksamheterna. Hämtning av avfall bör ske med så liten påverkan som möjligt för främst förskoleoch skolverksamheter. 9