Konferenser och studieresor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konferenser och studieresor"

Transkript

1 Konferenser och studieresor Rapport från en arkivkurs i Paris Hösten 1993 hörde jag genom en kollega på Riksarkivets byrå för enskilda arkiv för första gången talas om existensen av en internationell kurs för arkivarier i Paris. Det lät spännande, tyckte jag, som så småningom ansökte och blev antagen till1995 års upplaga av le stage technique international d'archives. I somras hemkommen från tre månaders vistelse i den franska huvudstaden vill jag här gärna dela med mig av mina erfarenheter till hugade läsare. Lestage technique international d'archives ges varje vår vid den franska motsvarigheten till Riksarkivet, les A rchives nationales. Denna kurs står öppen för alla tjänstgörande arkivarier, oavsett nationalitet, som har några års erfarenhet av sitt yrke och besitter goda kunskaper i franska språket. Fler än l 000 arkivarier, hemmahörande i bortåt 100 länder, har deltagit i le stage sedan dess start 1951 (däribland ett tiotal svenskar). Kursens syfte är att ge en bild av det franska arkivväsendet i alla dess aspekter och samtidigt utgöra ett forum för internationella jämförelser. Deltagama i 1995 års arkivkurs i Paris. Längst fram i mitten den franske riksarkivarien Alain Erlande-Brandenburg och kursledaren Marie-Claude Delmas. 57

2 En eftermiddag i början av april hälsades 35 arkivarier välkomna till årets stage av den franske riksarkivarien, Alain Erlande-Brandenburg, och kursledaren, Marie-Claude Delmas. Nyfiken var man förstås att höra varifrån kollegorna kom. Inte mindre än 25 länder visade sig vara företrädda, med klar tonvikt på den franskspråkiga delen av världen (Marocko, Algeriet, Tunisien, Niger, Vietnam, Canada, Schweiz- och Frankrike) samt Östeuropa (Tjeckien, Litauen, Ryssland, Bulgarien, Rumänien, Kroatien, Slovenien). Bland övriga nationaliteter märktes Colombia, Brasilien, Kap Verde, Portugal, Spanien, Italien, Grekland, Holland och Norge. Stora arkivnationer som USA, England och Tyskland saknades helt. England och i synnerhet Tyskland har tidigare funnits flitigt representerade; amerikanarna, däremot, har under årens lopp sänt mycket få deltagare. Till de 35 anslöt sig tio snart färdigutbildade franska arkivarier, elever på l'ecole nationale du patrimoine. skillnaderna i utbildning, arbetsuppgifter och yrkeserfarenhet mellan kursdeltagarna var givetvis betydande. De flesta får betecknas som "vanliga" arkivarier, men flera har hemmavid en ställning som närmast motsvarar landsarkivarie eller är chefer för avdelningar inom sina respektive nationalarkiv, andra sysslar enbart med t ex arkiv i audiovisuell form eller undervisar på arkivutbildningar. Medelåldern höll sig i spannet år. En lång rad föreläsare avlöste varandra för att berätta om sina respektive specialiteter. Till att börja med serverades vi grundläggande fakta: de franska arkivens historia från merovingerna och framåt, en översikt av den moderna offentliga förvaltningen, arkivlagstiftningen naturligvis, samt nätverket av arkivinstitutioner på central-regional-lokal nivå. Speciella frågor sammanhängande med enskilda arkiv liksom den moderna arkivbildningen och nya medier gavs relativt stor tyngd. Ett avsnitt var koncentrerat kring det direkta arbetet med arkivhandlingar: gallring och arkivbildningsplaner, olika typer av förteckningar och andra sökinstrument. Ett annat moment ägnades handlingarnas fysiska vård och då alltifrån arkivbyggnader till papperskonservering och informationens överförande till andra medier. slutligen vändes uppmärksamheten till användningen av arkiven och till olika kategorier av forskare respektive arkivariens roll gentemot dem. Mellan dessa ca 40 föreläsningar hanns det med ett stort antal studiebesök, närmare bestämt 24!, på olika arkiv, bibliotek och företag m m samt-inte att förglömma - en tredagars studieresa till städerna Besanc;:on och Di jon och det vackra området därikring. En ve.cka i maj hade dessutom vikts för egna aktiviteter, med möjlighet att praktisera på något arkiv eller ägna sig åt egen forskning. Att få fram praktikplatser åt alla visade sig dock svårt varför det fick bli det senare alternativet för min del. Till erfarenheterna från en vecka på Utrikesministeriets arkiv återkommer jag lite senare i min berättelse. 58

3 Nedan ska jag göra ett försök att återge huvuddragen av den information som överfördes muntligt och skriftligt under kursens gång, såsom den speglas i mitt minne, i mina anteckningsböcker och i det omfattande dokumentationsmaterial vi utrustades med av kursledningen. La direction des A re hi ves de France Det franska arkivväsendet vilar på en arkivlagstiftning från Arkiv definieras där som "helheten av handlingar, oavsett datum, form eller fysiskt underlag, som producerats eller tagits emot av varje person eller varje offentlig eller privat organism under utövandet av dess verksamhet". La direction des A rchives de France är det organ som ansvarar för alla offentliga arkiv, med undantag för de som produceras av försvars- och utrikesministerierna, vilka är helt självständiga ur arkivsyn punkt. La direction des Archives de France sorterar sedan 1959 under kulturministeriet. I spetsen för la direction står en directeur des Archives de France. Denne är samtidigt chef för les Archives nationales. Den nuvarande arkivdirektören heter som ovan nämnts Alain Erlande-Brandenburg. Han har en bakgrund som konsthistoriker och har tidigare bl a varit chef för Cluny-museet i Paris. La direction des Archives de France har ca 80 anställda fördelade på ett flertal olika avdelningar, däribland l'inspection genera/e, vars uppgift det är att på plats inspektera landets offentliga arkivinstitutioner; le service technique, som bland mycket annat granskar att arkivbyggnader, arkivförteckningar osv håller önskad standard; la sous-direction des services administratifs förvaltar ekonomi och personal, följer upp juridiska frågor m m; la delegation aux celebratians nationales ombesörjer frågor som rör högtidlighållandet av viktigare historiska händelser. Endast nationalar kivet, les Archives nationales, ligger idag under direktionens direkta förvaltning. Efter den decentraliseringsvåg som svepte över landet i mitten av 1980-talet är les conseils regionaux numera huvudmän för arkivinstitutionerna på regional nivå. Nätverket av arkivinstitutioner: les A rchives nationales Les Archives nationales-som institution skapad ligger i centrala Paris lät Napoleon I inköpa det praktfulla l'h6tel de Soubise i Maraisområdet för dess räkning. Därefter har under årens lopp intilliggande byggnader köpts upp efter hand med det resultatet att les Archives nationales idag förfogar över näst intill ett helt kvarter. Ett kvarter som är en blandning av gammalt och nytt. Där finns magnifika palats -l'h6tel de Soubise och l'h6tel de Rohan- uppförda urider 1700-talets förra del. Flera av arkivmagasinen är 59

4 Riksarkivet - Hotel de Rohan. Fasad mot trädgården. från 1800-talet (mycket vackra, men uppfyller knappast les Archives nationales egna anvisningar om hur arkivlokaler bör vara utformade!). Den del av les Archives nationales som är öppen för allmänheten, le CARAN, inryms däremot i en helt modern byggnad, invigd Les Archives nationales har ca 425 anställda, varav 320 arbetar i Paris. Personalen fördelar sig för närvarande på ett generalsekretariat, fyra sektioner och nio "service-enheter"- dock aviserades härvidlag nära förestående förändringar. Generalsekretariatet förvaltar bl a byggnaderna och har även konservering och bokbinderi om hand. Tre av sektionerna ansvarar för de tillles Archives nationales levererade offentliga arkiven och har sinsemellan delat upp dem kronologiskt: La seetian aneienne har hand om arkiven före 1789, la seetian moderne de från 1790 till1940 medan la seetian eontemporaine sysslar med arkiven efter Den fjärde sektionen, la seetian des missions, arbetar med tillsynsverksamhet (mer härom nedan under rubriken Les Arehives nationales: le Centre des arehives eontemporaines). Bland service-enheterna finns två för de enskilda arkiven. Person- och släktarkiven, ett bestånd som mäter ca fem hyllkilometer, sköts av en personal på två arkivarier. Enhetschefen, Ariane Ducrot, beklagade sig över en budget som stått stilla eller t o m krympt under det senaste decenniet. I betydligt mer dynamisk dager framstod enheten för företags-, press-och förenings- 60

5 arkiv. Till denna ska jag återkomma nedan under avsnittet Les A rchives nationales: le Centre des archives du monde du travail. Vidare finns framför allt den enhet som har till uppgift att ta emot forskarna och se till att de får ta del av önskade arkivhandlingar: le Centre d'accueil et de recherche des A rchives nationales, förkortat le CA RA N. Allmänheten disponerar ett förteckningsrum om 72 platser, en läsesal med plats för 360 forskare samt en mikrofilmsal utrustad med ett 60-talläsapparater. Härtill kommer en lokal enbart ägnad studiet av sigill, med en kapacitet av 12läsarbord. Antalet besökare per år överstiger lo 000 (i medeltal250 per dag; av dem är 20% utl~ndska) och de beställer fram nästan volymer per år. Som en bakgrund till dessa siffror bör man veta att les Archives nationales tar ut en läsekortsavgift på 100 Francs/år samt att antalet volymer en forskare kan beställa fram till forskarsalen på en och samma dag är begränsat till fem. Ett datoriserat system för att sköta utlåningshanteringen stod färdigt att tas i bruk vid invigningen av nya le CARAN Sedan fem år tillbaka finns även möjlighet att beställa forskarsalslån via det nationella datanätet Minitel. Forskarservice per brev förekommer i stor omfattning. Enligt uppgift skall denna service ta nästan åtta anställdas krafter i anspråk. Besvarandet sker avgiftsfritt. En fjärde enhet inom les Archives nationales sysslar med publiceringsverksamhet, en femte har kurser och internationella kontakter om hand, en sjätte sköter funktionen fotografi och mikrofilm. Till serviceenheterna hör också ett museum med utställnings- och undervisningsaktiviteter. Man förfogar därtill över ett l volymer rikt bibliotek, men detta är märkligt nog enkom till för personalen och inte alls tillgängligt för allmänheten. Nämnas bör också att det inom sektionen för arkiv före 1789 finns specialfunktioner för att ta hand om kartor, ritningar och sigill samt en särskild avdelning för person- och ortnamnsforskning. Ett särfall i sammanhanget är le minutier central des notaires, d v s den enhet som tar emot de i Paris verkande notariernas arkiv. Notarierna är privata företagare som sköter offentliga uppgifter. Enligt arkivlagen från 1979 är deras arkiv offentliga och handlingar äldre än 100 år skalllevereras till respektive departementsarkiv. Av gammal hävd lämnar dock Paris notarier sina äldre handlingar till nationalarkivet, les Archives nationales. Kvarteret i centrala Paris är långt ifrån hela sanningen om les Archives nationales. Där är accessionsutrymmet slut sedan länge och man har tvingats söka nya hyllmeter utanför huvudstaden. Därför finns ett antal filialer ute i landet. De centrala myndighetsarkiv man benämner samtida ( 1940-) hamnar för närvarande i en depå i Fontainebleau strax söder om Paris (le Centre des archives contemporaines). Under projektering är ett nytt arkivbygge i 61

6 Reims, som preliminärt döpts till "la Maison de la memoire de la 5eme republique" - alltså den S:e republikens minneshus- och som enligt planerna ska ta emot centrala myndigheters arkiv från perioden 1958 och framåt. Arkiven efter myndigheter i de f d kolonierna och det franska "koloniministeriet" förvaras i Aix-en-Provence (le Centre des archives d'outre-mer). Företags- och föreningsarkiven håller just nu på att flyttas över från huvudkvarteret i Paris till en tämligen nyöppnad filial (le Centre des archives du monde du travail) belägen i staden Roubaix nära Lille, strax söder om gränsen mot Belgien. Det finns även en mikrofilmdepå i södra Frankrike (Espeyran). Vid ett par av dessa filialer, de i Fontainebleau och Roubaix, gjordes studiebesök. Les A re hi ves nationales: le Centre des archives contemporaines En inblick i hur man i Frankrike hanterar massan av moderna arkiv fick vi vid besöket i le Centre des archives contemporaines. Centrat, som är beläget i Fontainebleau söder om Paris, skapades 1969 som en mellandepå. I enlighet med teorin om arkivens tre tidsåldrar skulle de aktuella handlingarna (les archives courantes) finnas kvar hos ministerierna medan mindre aktiva, men av myndigheterna fortfarande efterfrågade arkiv (les archives intermediaires) fraktades till Fontainebleau. När handlingarna sedan "mognat" och gallringsbart material förstörts, var det tänkt att de "definitiva" eller "historiska" arkiven (les archives definitives) skulle överföras till huvudkvarteret i Paris. Riktigt så kom det inte att bli p g a att accessionsutrymmet i centrala Paris snabbt krympte ihop till obefintlighet. De "historiska" arkiven har därför blivit kvar i Fontainebleau. Man har t o m fört över vissa äldre arkiv från centrala Paris till Fontainebleau. På sistone har emellertid den ursprungliga iden dammats av. Man planerar som ovan nämnts en ny filial i Reims och dit ska-eventuellt- de" definitiva" arkiven överföras och Fontainebleau återta rollen som mellanstation. En mera organiserad tillsynsverksamhet kom igång efter andra världskriget. Framför allt placerades arkivarier från les Archives nationales ut på vissa myndigheter för att arbeta med arkiven på plats. Detta system lever kvar och kallas les missions. De franska föreläsarna spelade själva på den ordlek som ligger nära till hands och talade om les missions som ett slags "missionsstationer". La seetian des missions på les Archives nationales leder de 16 permanenta och de flera tillfälliga stationernas arbete. Det är en missionärsverksamhet som säger sig ha mycket att uträtta: franska myndigheter har t ex med få undantag ingen tradition att diarieföra handlingar. Arkivmissionärerna försöker skapa ett större medvetande om arkivfrågor hos ministeriernas personal, inventerar vad som finns i arkivväg, utarbetar arkivbildnings- 62

7 planer samt samlar in och upprättar reversal och andra sökinstrument över det material som ska levereras till Fontainebleau-depån. La seetian des missions anordnar dessutom tre gånger per år kurser i arkivfrågor som vänder sig till ministeriernas personal. Bland de s k samtida arkiven finns förstås också elektroniskt lagrade arkivhandlingar (som man ofta benämner archives nouvelles). I Fontainebleaufilialen hanteras dessa inom ramen för ett projekt benämnt CONST ANCE, Conservatian et Stockage des A rchives Nouvelles Constituees par l 'Electronique. Ett projekt vars förberedelser igångsattes 1978 och som sjösattes på allvar i och med att man tog emot den första leveransen av datafiler på magnetband I Fontainebleau finns en lokal anpassad för ändamålet, ett bandotheque, med kapacitet att ta emot band. I slutet av 1994 uppgick antalet mottagna filer till drygt (en siffra som enligt uppgift motsvaras av ett något färre antal magnetband). Personalen involverad i CONSTANCE-projektet utgörs f n av fyra arkivarier och två datatekniker. Les Archives nationales: le Centre des archives du monde du travail För en representant från Riksarkivets enskilda byrå var besöket i le Centre des archives du monde du travail i Roubaix - dvs den tidigare enheten för företags-, press- och föreningsarkiv - ett av de mest intressanta. Filialen må vara ny (invigd 1993), men dess lokal är det inte. Det är en vacker gammal byggnad från 1860-talet, ett f d spinneri, vars exteriör bevarats intakt men som genomgått en total förvandling inuti. Det långsmala huset gav uppenbarligen arkitekten (Alain Sarfati) en vision av ett kryssningsfartyg, för han har skapat en inomhusmiljö som ger en tydlig känsla av att befinna sig "ombord". Här förvaras idag ca hyllmeter arkiv från "arbetslivets värld", dvs främst företagsarkiv, men även närbesläktade förenings- och personarkiv. Byggnaden är inte bara stor, den är välutrustad också. Nyanlända arkiv placeras t ex i ett lagerutrymme där en robot lyfter upp och hämtar ned stora varukorgar vari handlingarna placeras i väntan på att arkivarierna ska förbarma sig över dem. När det är dags för arkiven att ordnas dammsugs och, vid behov, desinficeras de. Det senare sker i en liten "gaskammare" med hjälp av etylenoxid. Själva ordnandet och förtecknandet äger rum i väl tilltagna rum som går under benämningen" salles de tri". Accessionsutrymmet är inte fy skam: man kan ta emot ytterligare hyllmeter... Forskarsalen är stor och luftig med en inredning i ett ljust och exklusivt träslag. Med tanke på denna storsatsning på enskilda arkiv var det lite sorgligt att se att den var helt tom vid vårt besök! 63

8 Nätverket av arkivinstitutioner: övriga på central nivå Det finns även offentliga arkivinstitutioner på central nivå som inte hör hemma under paraplyn les Archives nationales. Dit hör Utrikesministeriets arkiv (les A rchives du ministere des Affaires hrangeres) och försvarsgrenarnas arkiv (le service historique de l 'A rmee de Terre, le service historique de la Marine respektive le service historique de l'armee de l 'Air). Det förra ligger i Paris, förstås, men har även arkivfilialer i Narrtes (ambassadernas och konsulatens arkiv) och i Colmar (arkiv efter den franska ockupationen i Tyskland och Österrike). De tre senare har mycket passande sina lokaler i det försvarsborgsliknande Chateau de Vincennes i östra delen av Paris. Handskriftsavdelningen på la Bibliotheque nationale de France bevarar ett arkivbestånd innehållandes volymer, kartor och ritningar, (!) gravyrer, litografier, fotografier m m. Nationalbibliotekets arkivverksamhet ska även framöver hålla hus i de gamla lokalerna på Rue de Richelieu i centrala Paris och inte flytta med till det nya "skrytbygget" utmed Seineflodens strand sydost om centrum (T olbiac ). Ett annat exempel på fristående statliga institutioner som förvarar arkiv är!'institut National de l'audiovisuel (INA), där det radiofona och audiovisuella kulturarvet tas till vara. Medan Bibliotheque nationale tar emot pliktexemplar av alla slags utgåvor, oavsett Nationalbiblioteket - handsknftsavr./elningen med dess läsesal. 64

9 medium, och alla långfilmer får en permanent hemvist hos en institution vars namn är le Centre national de la cinbnatographie, har INA sedan 1992 på sin lott att bevara radio- och TV-program. Allt som sänds ut i etern sparas inte, det är fråga om ett urval. INA har 96 anställda och förfogar över en påfallande modern utrustning. Nätverket av arkivinstitutioner: regional och kommunal nivå På regional nivå finns sedan 1790-talet departementsarkiven, 100 till antalet. De är till för att bevara arkiv från myndigheter under les conseils generaux (beslutande församlingar inom departementen), men härbärgerar även arkiv från centrala statliga myndigheter belägna inom respektive departement. I den mån kommunerna inte har egna arkivfunktioner förekommer att också de kommunala myndigheterna lämnar sina arkiv dit. Departementsarkiven har egentligen ingen myndighet över arkivbildningen på den kommunala sidan, men la direction des Archives de France delegerar i allmänhet den uppgiften till regional nivå. Kostnaderna för arkivverksamheten bestrides av departementen. Staten bidrar dock ekonomiskt på så sätt att en viss del av personalen är statliga funktionärer, medan övriga är anställda och avlönade av departementen. Möjlighet finns också att erhålla bidrag för nybyggnad av arkivlokal Vi fick tillfälle att besöka tre departementsarkiv, nämligen de som ligger i Paris, Besans:on och Di jon. De två första inryms, liksom många andra av sina gelikar, i högst moderna byggnader (som i mitt tycke är sterila och oinspirerande både in- och utvändigt). Så är inte fallet i Di jon. Där är det fråga om ett fantastiskt hus med anor från 1400-talet, ombyggt och varsamt anpassat efter arkivinstitutionens behov. Läsesalen, som placerats i ett rum där Mozart hållit konsert, är något alldeles extra. Vid sidan av departementsarkiven har ett nytt regionalt nät vuxit fram: de regionala arkiven, som sedan 1986 har till uppgift att ta hand om arkiven efter myndigheter under les conseils regionaux. Hittills har 14 av 22 regioner skapat dylika regionarkiv, de övriga levererar till närmaste departementsarkiv. Så gör också merparten av landets dryga (sic!) kommuner, även om en rad nya kommunarkiv har bildats de senaste åren. Idag finns ca 400 i hela Frankrike. En lag från 1970 tvingar kommuner med färre än invånare att leverera sina arkiv till respektive departements arkiv. Till skillnad från departementen får kommunerna inget som helst statsunderstöd till arkivverksamheten, med undantag för möjlighet till bidrag för byggande av arkivlokal För att lösa finansieringsfrågan har mindre kommuner på sina håll gått samman och delar på en arkivaries tjänster (en s k archiviste inter- 65

10 communal). För övrigt kan nämnas att det på franska finns två termer att använda för begreppet kommunarkiv: archives municipales och archives communales. Enligt kommunarkivarien i Marseille, lsabelle Rambaud, är den senare termen något vidare till sin betydelse och den man bör använda för att beteckna en kommuns arkivinstitution. La direction des Archives de France, les Archives nationales och samtliga departementsarkiv liksom en del kommunarkiv sammanbinds av ett datanät benämnt Lynx. Nätverket av arkivinstitutioner: privata sidan Någon motsvarighet till det svenska nätet av förenings- och företagsarkiv finns inte, mig veterligen. Däremot förekommer att främst större företag (t ex de statsägda bolagen Renault och Banque de France) har egna arkivfunktioner, som även är öppna för en forskande allmänhet. Fem större kommersiella arkiveringsföretag (societes d'archivage privees) hyr ut hyllutrymme till myndigheter och företag. På senare tid har de även börjat bredda sina tjänster och kan erbjuda förtecknande av handlingar m m. Jag ställde frågan till den ansvarige för person- och släktarkiven på les Archives nationales, Ariane Ducrot, om det existerar någon funktion liknande den som utövas av Riksarkivets nationalregister över enskilda arkiv? - Landsomfattande enkäter för att spåra upp vissa enskilda arkiv har visserligen förekommit, men nej, något "nationalregister" över vilka de enskilda arkiven är och var de förvaras finns inte i Frankrike. Enskilda arkiv I arkivlagen från 1979 har lagstiftarna inte nöjt sig med att definiera vilka de offentliga arkiven är och reglera handhavandet av dem, utan även de enskilda arkiven behandlas. Bl a stadgas möjligheten att klassa dem som historiska arkiv, vilket i praktiken innebär att de sålunda klassade dokumenten inte får förstöras eller exporteras utan arkivmyndighets tillåtelse. Staten har även förtursrätt (droit de preemption) när det gäller privata papper som erbjuds till offentlig försäljning, liksom lagen ger staten rätt att neka exporttillstånd (droit de retention) eller låta mikrofilma arkiv som ägaren ämnar föra ut ur landet. Eftersom mitt arbete är inriktat på enskilda arkiv spetsade jag förstås öronen extra mycket inför föreläsningen om archives privees. Den var i högsta grad klargörande, fast inte alldeles på det vis jag tänkt mig. För det första upptäckte man här, liksom vid många andra tillfällen, språkens fallgropar. 66

11 Termen archives privees, visade det sig, kan inte rakt översättas med enskilda arkiv. En fransk arkivarie som använder uttrycket archives privees syftar i första hand på person- och släktarkiv. Under föredragets gång smalnade betydelsen av än mer. Det blev tydligt att på les Archives nationales är det gamla anrika, adliga släkters arkiv det handlar om! Man följer noga vad som erbjuds till försäljning på handskriftsauktioner och köper in en del, även om budgeten för detta ändamål är synnerligen liten (dryga Francs, om jag minns rätt) med tanke på de priser kända autografer betingar. J ag var med på en auktion och vid det tillfället såldes exempelvis ett enda litet brev undertecknat Henri IV för omkring Francs. Enskilda arkiv lämnas tillles Archives nationales som gåva (don), deposition (depot) eller dation. Det senare innebär en möjlighet att slippa betala skatt genom att till staten överlämna värdefulla konstföremål, arkiv eller liknande. Alla dokument som överlämnats som gåva eller vars äganderätt genom dation överförts tillles Archives nationales stämplas. Finns det värdefulla frimärken sätts Archives nationales-stämpeln ovanpå. Detta naturligtvis i syfte att göra handlingarna mindre stöldbegärliga. Om då archives privees enbart betecknar pers~ n- och släktarkiv, vad kallar man då övriga enskilda arkiv? De kallas helt enkelt vid sina namn: företagsoch föreningsarkiv. För mig, med fäste i Riksarkivets enskilda byrås enhet för organisationsar kiv, var det lite egendomligt att kunna konstatera att föreningsarkiv, det varken talar man om eller tycks bevara i någon större utsträckning. sökinstrument Les Archives nationales redovisar sina arkivbestånd på ett översiktligt plan i olika typer av s k syntetiska sökinstrument. Det finns tematiska guide böcker, t ex över källorna till släktforskning eller till revolutionstidens historia. Ett annat viktigt sökinstrument utgör en hat genbal des fonds, en beståndsöversikt. I den upptäcker man snart att arkiven är bokstavsklassificerade. Det är en gammal praxis att ämnesindela arkiven efter alfabetet: A betyder t ex samlingar av lagar och dekret i original; C betecknar arkiv härrörande från Assemblees nationales; E samlar handlingar från det kungliga rådet; F står för äldre leveranser från ministerier och underlydande myndigheter; X ska uttydas arkiv från Paris parlament; AP innebär person- och släktarkiv; AQ signalerar företagsar kiv, o s v. En grupp av arkiv med samma bokstavsbeteckning kallas på franska sene (som alltså inte alls betyder samma sak som vår term serie). Dessa serier är i sin tur underindelade i sous-senes. F 1-6 står för inrikesministeriets handlingar; F 10 betyder "jordbruk"; F 16 har rubriken 67

12 68 "fängelser", osv. Departementsarkiven och de kommunala arkiven har liknande, men inte identiska klassificeringsscheman. När det gäller arkiv bildade 1940 och framåt används en annan metod. De får alla beteckningen "W', oavsett vilket ämnesområde de berör. Vid sökning i dessa s k samtida arkiv har man stor användning av en etat des verse ments, som är en redogörelse för ett arkivs olika leveranser till en arkivinstitution. En etat des versements behövs på grund av att myndigheterna med förkärlek levererar sina arkiv i många, små omgångar. Dessutom tillämpas rangement continu, d v s leveranserna ställs upp i den ordning de kommit in, oavsett proveniens, för att utnyttja utrymmet på ett rationellt sätt. Ett arkiv står av den anledningen sällan samlat. De moderna arkiven rekonstrueras i samlad form på papper i etats des versements, där leveranserna radas upp med angivande av de så viktiga leveransnumren och i varje leverans ingående antal volymer. En svensk arkivarie har för vana att tala om förteckningar rätt och slätt, oberoende av utformning och grad av detaljering. Fransmännen kallar dem med ett samlande begrepp för analytiska sökinstrument och rör sig därtill med flera termer för olika typer av förteckningar. I en repertoire numerique (där volymerna redovisas i den ordning de står på hyllan), liksom i en repertoire methodique (där arkivets innanmäte presenteras i alfabetisk, kronologisk eller annan systematisk ordning) ges endast en kort beskrivning av innehållet i varje volym. En inventaire analytique, däremot, är mycket utförlig och tar upp varje enskilt dokument. De franska förteckningarna (det finns flera typer än de jag nämnt här) bygger inte på någon motsvarighet till vårt allmänna arkivschema, såvitt jag kan begripa. För att underlätta återsökning förses i synnerhet förteckningarna över enskilda arkiv med sakregister som ger hänvisningar till de volymer som är berörda av respektive uppslagsord. Traditionella förteckningar upprättas inte längre över alla arkiv. De samtida arkiven, dvs myndighetsarkiv 1940-, behandlas sedan 1979 på ett annorlunda sätt. Varje leverans åtföljs obligatoriskt av ett leveransreversal ( bordereau de versement), där volymernas innehåll kortfattat finns på pränt. Det betonades hur viktigt det är att leveransreversalet är noggrant och utförligt utformat. Utifrån reversalet plockas nämligen nyckelord i syfte att göra innehållet sökbart. För departementsarkivens del bestäms dessa nyckelord med hjälp av en s k Thesaurus W, vars innehåll rymmer ett stort antal fastställda, hierarkiskt ordnade nyckelbegrepp. En motsvarande tesaurus är under utarbetande även för les Archives nationales behov. Med de utvalda nyckelorden förfars sedan på olika sätt. I les Archives nationales Fontainebleaufilial matas de in i en "interministeriell databas" (PR/AM 3, bas e documentaire sur les versements d'archives conservees au Centre des archives contemporaines).

13 Arkivfunktionen på premiärministerns kansli har utarbetat ett helt annat program, VARENNES, som tillåter en mycket mer detaljerad beskrivning. Departementsarkiven använder i sin tur andra, valfria datasystem för att göra det moderna arkivmaterialet sökbart. Eller inget alls. På departementsarkivet i Dijon skrivs nyckelorden för hand på kort som stoppas i gammaldags kortregister. Gallring I medeltal gallras 2/3 av det arkivmaterial som produceras av centrala myndigheter. La direction des Archives de France och arkivbildande myndighet fastställer i samråd hur lång tid materialet ska betecknas som archives cou rantes (aktuella handlingar) respektive archives intermediaires (mindre aktiva, men av myndigheterna fortfarande efterfrågade arkiv) och vad som ska hända med det sedan. Gallring får ske först efter tillstånd från la direction des Archives de France. Detta gäller centrala myndigheter såväl som myndigheter i les collectivites territoriales, d v s regionerna, departementen och kommunerna. Över det gallringsbara materialet upprättas gallringsreversal (bordereaux d'eliminations). Dessa bevaras. Konservering Vid besöket i den lokalmässigt stora konserverings- och bokbinderiavdelningen på les Archives nationales frapperades flera av oss av den "maskinella" hanteringen vad gäller konservering av papper. Självklart förekommer också traditionell konservering, men det var denna mindre manuella sida av arbetet personalen föredrog att visa upp. För ett amatörmässigt öga var det ett spännande skådespel att följa hur visningsobjektet, ett insektsskadat ark, rejält avgnagt i kanterna, återfick sin forna form. Med hjälp av en scanner och ett särskilt dataprogram räknades fram exakt hur många gram s k pulp det skulle gå åt för att återskapa en viss storlek på arket. Varpå detta placerades på ett galler i en särskild apparat. Rätt mängd pulp blandat med vatten hälldes på och när vattnet runnit bort satt "pappersmassan" mirakulöst nog på rätt ställe, runt arkets kanter. Föreläsningarna om papperskonservering hölls dels av en representant för en institution som sysslar med allt från bokbinderi och papperskonservering till mikrofilmning: le Centre interregional de conservation du livre i Arles; dels av en forskare från le Centre de recherches sur la conservation des documents graphiques i Paris, som arbetar för att ta fram nya metoder i bekämpningen av arkivhandlingarnas skadegörare. Här handlade det mycket om en 69

14 mängd olika potentiella besökare i våra arkiv- insekter- och vad man kan göra för att bli av med dem. Nedfrysning av handlingarna var en av de behandlingsmetoder som rekommenderades! Forskning Ett återkommande tema i serien av föreläsningar cirklade kring användningen av arkiven och forskarens situation. Det var något förvirrande för en svensk att höra så mycket tal om fri tillgång till de offentliga arkiven samtidigt som det visade sig att den abehindrade tillgängligheten i praktiken börjar gälla först 30 år efter det en handling tillkommit. Dvs så lyder den generella regeln. Vissa typer av handlingar är faktiskt tillgängliga omedelbart, som t ex stadsplaner, byggnadstillstånd och vallistor. Andra handlingar har en sekretesstid längre än 30 år. Det gäller dokument som kan skada statens intressen eller berör den enskildes privatliv (60 år), folkbokföringen, undersökningar som berör individens privatliv, rättegångshandlingar, notariernas arkiv m m (100 år), personalhandlingar (120 år räknat från den anställdes födelseår) samt sjukjournaler (150 år räknat från patientens födelseår). Tydligen är i synnerhet 60-årssekretessen vad gäller skydd av privatlivet en regel svår att tillämpa, då det upplevs som en svår och subjektiv bedömning från den ansvarige arkivariens sida att urskilja vilka handlingar som ska åsättas denna stämpel. Forskare har möjlighet att ansöka om tillstånd att få se handlingar innan den stipulerade sekretesstiden löpt ut. Det görs hos le directeur des Archives de France, som i dessa frågor kan ta följande rådgivande organ till hjälp: la Commission d'acces aux documents administratifs (CADA) samt när det gäller datoriserade personregister la Commission nationale de l'infor matique et des libertes (CNIL). Beslutet fattas av la direction des Archives de France efter godkännande av arkivbildande myndighet. Det tar ca 2-3 månader att få besked beviljades 850 tillstånd att ta del av normalt sett stängt material hos les Archives nationales och lika många för departementsarkivens del. De avslag som under året gjordes på begärda tillstånd gällde främst polisarkiv. släktforskarna utgör i medeltal ca 50% av de franska arkivens publik. Man uppfattade på många håll en ganska negativ inställning gentemot denna grupp från de franska arkivariernas sida. -En attityd som på ett säreget vis kontrasterade mot den enorma entusiasm som nästan bländade vid ett besök hos släktforskarföreningenancetres italiens (italienska förfäder), där en stab av pensionärer arbetar ideellt med att i fyra databaser systematiskt mata in uppgifter ur arkivens källor! Ordföranden talade långt och länge om att de inte bara sysslar med "släktträd", utan vad han kallade familjehistoria i vid 70

15 mening, att levandegöra det förflutna. En smärre internationell jämförelse vid lunchbordet efteråt gav vid handen att släktforskningsexplosionen långtifrån är en universell företeelse. Från grekiskt håll meddelades att detta grävande i den egna släktens historia inte kommit igång i någon större utsträckning. I Brasilien är det ett populärt nöje bland vissa samhällsklasser. I Algeriet, däremot, är det en helt och hållet okänd sak. Där saknas vad jag förstår inte bara släktforskarna, utan arkivforskare överhuvudtaget! Att forskaren i franska arkiv gö'r klokt i att utrusta sig med tid och tålamod, det fick jag erfara på Utrikesministeriets arkiv. Utrikesministeriet är som nämnts i arkivhänseende helt självständigt. Arkivets lokaler ligger inne i själva ministeriebyggnaden på den berömda adressen "Quai d'orsay", något som krånglar till forskarens tillvaro en smula. Vi var några stycken som fått muntligt besked att vi var välkomna en måndag i maj. Därför trodde vi att det bara var att stiga på och visade glada i hågen upp våra pass i entn!n. Så enkelt var det nu inte. Flickan i receptionen visade sig ytterst skeptisk: "Jag kan ju inte släppa in er så där utan vidare". Det krävdes ett rekommendationsbrev, visade det sig. En och en halv dag och åtskilliga telefonsamtal senare stod vi åter i entren, nu med detta magiska sesam-öppna-dig-papper i handen. Då gick det bättre. Efter lite blankettexercis var det bara att invänta nästa insläpp. -Insläpp? J a, man får nämligen inte röra sig fritt i byggnaden. Forskare som ämnar sig in till läsesalen måste enligt bestämmelserna först passera en kontroll (två militärpoliser, genomlysning av väskor) för att sedan eskorteras av en vakt genom långa ministeriekorridorer. Detta görs en gång i timmen. I forskarsalen tog en arkivarie emot oss i ett hörn. Här väntade fler blanketter på ifyllnad och då gällde det inte bara data om ens person utan även ett precist angivande av ämnet och tidsperioden för forskningen man ämnade ägna sig åt. Två fotografier tarvades därtill innan man fick läsekortet i sin hand. Detta var gratis, till skillnad från vad fallet är i les Archives nationales. Här liksom på alla andra arkiv vi besökte var utlåningshanteringen datoriserad. När man väl hittat det man sökte i förteckningarna var det bara att knappa in läsekortets nummer och handlingarnas signa på en terminal. Nästa dag fanns volymerna att hämta vid utlämningsdisken. Man fick bara ut en volym i taget. Personalen var mycket vänlig och hjälpsam men atmosfären får ändå betecknas som ganska sträng. Den som inte uppfattat att det var obligatoriskt att placera den lånade volymen i en träställning - ungefär som ett notställ, fast kraftigare - fick finna sig i att bli åthutad! Påpekas bör att Utrikesministeriets arkiv är något av ett undantag. De flesta arkivinstitutioner är mera öppna och tillgängliga utan rekommendationsbrev. Behöver man besöka t ex Utrikesministeriets arkiv, handskriftsavdel- 71

16 ningen på la Bibliotheque nationale eller något av de tre försvarsgrenarnas arkiv gör man dock klokt i att först skriva och förhöra sig om möjligheterna att få tillträde! Utbildningsverksamhet I Frankrike menar man att barn åtminstone någon gång under skoltiden bör komma i kontakt med arkiv och arkivhandlingar. För att ordna detta finns på de offentliga arkivinstitutionerna en undervisningsverksamhet benämnd le service educatif. På les Archives nationales ombesörjes arkivundervisningen av lärare som kommer dit ett par dagar i veckan för att ge arkiv och historia ett levande ansikte för skolklasser. De förfogar över en atelje där eleverna får prova på sådant som att göra sigillavtryck eller att rita heraldiska vapen efter alla konstens regler. Lite äldre barn sätts att följa t ex Paris historia i olika typer av arkivhandlingar. De har tagit fram påkostade och pedagogiskt utformade trycksaker om heraldik, sigill, medeltida skrivkonst o dyl. Arkivariernas utbildning Ett av studiebesöken gick till gamla ärevördiga l'lf-cole des Chartes, som har sina lokaler i Sorbonne-byggnaden. Där har tiden stannat vid 1800-talets slut, åtminstone av inredningen att döma. Den som väljer att söka sig tilll'ecole des Chartes har först två års föreberedande studier (latin, moderna språk, historia m m) framför sig. En förberedelse inför det utslagsgivande test som avgör vilka som antas till skolan. Den som består provet är en privilegierad student. Man får nämligen betalt under studietiden och är dessutom garanterad arbete efter examen. Nu väntar tre års studier, med stor tyngd på källkritik och tolkning av texter från medeltiden fram till våra dagar. Två och ett halvt av de tre åren ägnas en avhandling i ett historiskt ämne. Därefter krävs ytterligare 11/2 år på l'ecole nationale du patrimoine som sedan några år utbildar de olika bevararna av kulturarvet: arkeologer, arkivarier, bibliotekarier och museipersonal. Undervisningen där har som mål att förmedla dels kunskaper i förvaltning av en arkivinstitution (administration, ekonomi), dels mera praktiska kunskaper i hur arkiv hanteras. I dessa moment ingår långa praktikperioder. Vid sidan av detta förväntas eleverna fortsätta med forskningsverksamhet. De sista månaderna den avslutande terminen deltar de också i vissa moment på le stage technique international d'archives. Efter en månads praktik på något arkiv utomlands är det dags att börja yrkesbanan som arkivarie i statens tjänst och de är sedan skyldiga att stanna kvar som 72

17 statliga tjänstemän under minst l O år, vilket motiveras med att de fått betalt under studietiden. Första arbetet behöver de inte söka själva - de blir utplacerade! Därefter gäller samma regler som för alla tjänster inom den offentliga sektorn: de tillsätts efter concours, d v s skriftliga prov. De högre arkivarieposterna (conservateurs, conservateurs en chef, conservateurs generaux m m) på les Archives nationales är i princip reserverade för dem, som gått ut l':ecole des Chartes. Ur denna grupp rekryteras också direktörerna för departementsarkiven. L'Ecole des Chartes är den mest kända och prestigefyllda institutionen för utbildning av arkivarier, men långt ifrån den enda. Arkivutbildningar erbjuds även bl a av universiteten i Angers, Lyon och Mulhouse. De som gått dessa kurser söker sig ofta till kommunarkiven eller till den privata sektorn. De har i regel små möjligheter att komma i fråga för de högre arkivarietjänsterna (conservateurs, etc.) på les Archives nationales eller departementsarkiven. Sammanlagt finns bortåt tjänstgörande arkivarier i hela landet. Av dessa arbetar ca l 000 i kommunarkiven. Antalet elever som går arkivarieutbildningen vid Ecole des Chartes/Ecole nationale du patrimoine är inte många per år. Den kull som utexaminerades under sommaren räknade tio elever, nästa årskurs skall visst inte bestå av fler än fem. Det talades under kursens gång mycket om att franskt arkivväsende befinner sig i en nedgångsperiod för närvarande. Pensionsavgångar ersätts inte med nya friska krafter, utan många tjänster får förbli obesatta. För att lösa den akuta personalbristen tas det in s k vacataires, tillfälligt anställda med osäker anställning och låg lön. En motsvarighet till svenskt ALU-arbete, CES ( Contrat Emploi Solidarite} förekommer också ofta på arkiven. Som en protest mot personalbrist och vakatärsystemet strejkade en del av arkivarierna på les Archives nationales under drygt en vecka i våras. Avslutning Tre månader går så fort. Helt plötsligt var kursen nästan över. Det återstod bara att lyssna till den skotske riksarkivarien, Patrick Cadell (som talade en ytterst välvårdad franska men med en påtaglig brittisk accent!), den holländske dito, Eric Katelaar samt Angelika Menne-Haritz, chef för arkivskolan i Marburg. Utvärdering av kursen hölls också förstås. Många var ganska kritiska. Det finns i och för sig en del att säga om brister i kursens uppläggning och genomförande, men att föra en sådan diskussion här vore att ge en bild som föga stämmer med mitt så positiva helhetsintryck. Kursen var i högsta grad nyttig för alla oss som tidigare svävat i total okunnighet om franska 73

18 arkivförhållanden. Den gav en bred överblick över franskt arkivväsende, innebar rika tillfällen till besök på olika arkivinstitutioner och förmedlade framför allt värdefulla kunskaper i fransk arkivterminologi. Samvaron med kollegorna, det världsomspännande kontaktnätet!, står för en stor del av resans behållning. Åtskilliga fördomar fick sig sina törnar och det uppstod de mest intressanta kulturkrockar... Och roligt var det! Avslutningen den 22 juni i en av praktsalarna i l'hotel de Soubise var en både högtidlig och sorglig historia. Franske kulturministern, den sympatiske Philippe Douste-Blazy, höll tal och delade ut diplomen. Ambassadörer stegade fram för att bli fotograferade med sina respektive landsmän och alla försåg sig rikligt från den traditionella buffen med läckerheter. Men allt roligt har ett slut. Mina vänner på kursen försvann en efter en. Det var dags att vända hemåt, vemodig men många erfarenheter rikare. Lena Animmer Heraldiskt kollokvium i Krakow Ett internationellt heraldiskt kollokvium L 'aigle et le lion dans le biason medieval anordnades under första veckan i september 1995 vid universitetet i Krakow. Som värd för evenemanget stod den internationella heraldiska akademien och det polska heraldiska sällskapet. Internationella heraldiska kollokvier anordnas vartannat år och varvas med kongresserna för heraldik och genealogi, de senare har anordnats i Stockholm 1960 och Uppsala Heraldiken räknas som en särskild konstart. Det är fråga om att förvalta ett traditionsarv, utveckla detta samt även att skapa nytt. Det är detta som statsheraldiker Clara Neveus och hennes medhjälpare tecknaren Vladimir A. Sagerlund, båda Riksarkivet, sysslar med. Kundkretsen består av statliga centrala och lokala myndigheter samt kommuner m fl. Det finns också en annan art av heraldisk aktivitet inom arkivvärlden. Här används kunskaper som knyter an till exempelvis heraldiska sigill och brevhuvuden. Heraldiken, som är en historisk hjälpvetenskap, är befryndad med genealogin. I Krakow (i äldre svensk litteratur kallas staden Krakau) finns en akademisk lärartjänst ägnad "historiens och arkivistikens hjälpvetenskaper". I kollokviet deltog drygt hundra heraldiker från tjugofyra länder. Den praktiska ledningen av konferensen vilade främst på den framstående polske heraldikern professor Stefan K. Kuczynski. Från Riksarkivet deltog utöver de båda nämnda även arkivarie Bengt Rur från byrån för enskilda arkiv. Konferensspråket var främst franska, sekundärt användes engelska och 74

19 tyska. Medeltidsperspektivet lämnades överlag därhän och talarna nådde i sina föredrag in i nutiden och tangerade därmed också framtiden. Stefan K. Kuczynski noterade i sitt bidrag, att sju hundra år hade gått sedan furst Przemysl 1295 kröntes till konung av Polen och vid detta tillfälle lät tillverka ett majestätssigill, vars baksida visade en heraldisk örn. En vit örn kom sedan att århundradena igenom förbli en sinnebild för konungariket/republiken Polen. Sedan några år tillbaka är den åter försedd med krona på huvudet. Polens vapen är i rött fält en krönt vit örn. Claire Boudreau från Kanada höll ett intressant föredrag om örnen och lejonet i och 1500-talens heraldiska läroböcker. Hon påvisade att båda djuren intog en särställning. Det är i dessa tidiga handböcker fråga om en uppdelning på örnar- som också förekommer som tvåhävdade monstraoch andra fåglar. Örnen hölls på intet sätt som en fågel bland andra. Lejonet intar på samma sätt en särställning, vari också låg att det heraldiska lejonet ansågs vara en annan figur än den alltid hitåtseende heraldiska leoparden. Figurerna manifesterade gällande politiska och sociala förhållanden. De ingick som moment inom en medveten härskarideologi. Clara Neveus fångade - genom sitt med rikliga bildillustrationer försedda anförande - auditoriets uppmärksamhet kring ämnet "Eagle and lion in Swedish territorial heraldry". En annan utmärkt insats gjordes av arkivarien vid danska riksarkivet Nils G. Bartholdy, statsheraldiker till gagnet. Denne talade om heraldiska symbolers propagandistiska användning vid 1920 års folkomröstning gällande Slesvigs statstillhörighet. Ville man stanna kvar i Tyskland eller skulle man skiljas från sina holsteinska bröder och systrar samt förenas med Danmark? För hertigdömenas del skulle resultatet kunna bli att det gamla löftet "dat se bliven ewich tosaroende ungedelt" skulle brytas. Striden gällde egentligen städerna Flensburg och Gliicksburg med omnejd- att södra Slesvig var tysksinnat var ju klart, likaså att de dansktalande norrut ville komma till Danmark. Danmarks och Slesvigs vapen är snarlika. Kungariket har tre gående blå lejon, hertigdömet nöjer sig med två. På affischerna kämpade de danska lejonen med den tyska örnen. Det kan noteras att konstnären Bengt Olof Kälde, som är ledamot av Riksarkivets heraldiska nämnd, talade om president Lech Walesas serafimervapen. Heraldikens nytta betvivlades väl inte av någon av dem som var med. De hållna förhandlingarna gav argument för fortsatta insatser. Intresset för praktisk heraldik - såväl offentlig som sådan av privat natur - är stort ute i världen. Just nu pågår en upphetsad diskussion bland politiker och allmänhet i Österrike rörande utformningen av detta lands statssymbol 75

20 örnen. De konservativa vill ändra örnen, socialisterna behålla den. Kanske fackföreningsrörelsen solidaritet och det polska exemplet får visa färdriktning? I så fall skulle de nationellt och konservativt sinnade vinna, örnen skulle mista den skära och den hammare som den nu håller i sina klor. Arbetsflitens symboler på landet och i staden, vilka 1919 avlöste den kejserliga och kungliga spiran och äpplet. BengtRur International Federation of Television Archives' seminarium 1995 International Federation of Television Archives' (FIA T lifta) seminarium 1995 avhölls tillsammans med ARSC (Association for Recorded Sound Collections) och IASA (International Association of Sound Archives) och hade arrangerats av Library of Congress som huvudansvarig. Dessa federationer är till medlemsantalet betydligt mindre än t ex ICA men i princip lika världsomspännande. Medlemmarna i t ex FIA T utgörs i regel av institutioner och inte av enskilda varför antalet deltagare, drygt 300, varav drygt 100 från FIAT, var högt och alltså för FIAT:s del innebar ett stort antal tv-bolag från hela världen. 1 Tidpunkten september visade sig innebära ren brittsommar med temperaturer (utomhus) tidvis upp mot 30, samtidigt som Colorado, på ungefär samma breddgrad, upplevde säsongens första verkliga snöfall. Av tiden användes 3 dagar till plena och övriga dagar Fill framför allt kommissionsmöten. Första dagens plenarsammankomst var gemensam, därefter genomförde FIA T ett eget program. Denna gemensamma sittning behandlade juridiska spörsmål, särskilt copyright ur olika aspekter. Härvid belystes inte minst den snårskog av regler, som uppstår vid strävan att balansera kreatörernas krav och konsumenternas behov, i brittisk/anglosachsisk lag. skillnaderna mellan europeisk (läs gärna fransk) och anglosachsisk uppfattning om t ex copyright eller droit moral (moral right) påvisades, både ifråga om bild och ljud. Nyhetsmaterialets speciella ställning skildrades också, av Steffen Johansen från Norsk Rikskringkasting. I fortsättningen sammankom således FIA T ensamt. En dag ägnades åt redovisningar av olika katalogbyggen och deras konstruktion och användl. FIA T lift A håller seminarium vartannat år och möte med generalförsamlingen vartannat. 76

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Arkivreglemente ÖFS 2010:1 Fastställd av Kommunfullmäktige 1991-12-16, 156 Historik: Kommunfullmäktige1995-12-11, 200, 2000-08-14, 69, 2006-11-27, 98, 2010-04-12, 51 (Dnr

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 ARKIVREGLEMENTE FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antaget av fullmäktige 2000-05-15, 52 Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Arkivreglemente för Kristianstads kommun

Arkivreglemente för Kristianstads kommun -1-2014 Arkivreglemente för Kristianstads kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-10-14 158 att gälla från 2014-11-01. Ersätter nr 452 Inledning Information behövs både i dag och i framtiden. Den ska

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19.

ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19. ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19. Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna

Läs mer

Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde

Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde kommun Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården

Läs mer

Arkivreglemente för Köpings kommun

Arkivreglemente för Köpings kommun REGLEMENTE 1 (6) Arkivreglemente för Köpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-12-20, 116 Förutom arkivlagens och arkivförordningens bestämmelser om arkivvård gäller följande reglemente för den

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben

Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben 1(5) Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben 1. Sammanfattning Riksarkivet (RA) genomförde den 13 oktober 2011 en inspektion hos Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK). Inspektionen omfattade

Läs mer

ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING

ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING 2008-10-22 ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING Grundläggande information för myndigheter RIKSARKIVET Avdelningen för tillsyn 2 Inledning Syftet med denna information är att hjälpa myndigheter med ändamålsenlig

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Sida 1 (5) ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2016-02-11, 12 att gälla från och med den 1 januari 2016. Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS

Läs mer

Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att ny mandatperiod inletts.

Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att ny mandatperiod inletts. Föreliggande dokument är antaget av kommunfullmäktige 1992-10-22, 135. Dokumentet är reviderat av kommunfullmäktige 2006-06-20, 76 samt reviderat och fastställt på nytt 2011-05-24, 63. Dokumentet ska fastställas

Läs mer

Arkivreglemente för Staffanstorps kommun

Arkivreglemente för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 1.4 [1] Antaget av kommunfullmäktige 126/14 2014-KS-124 Arkivreglemente för Staffanstorps kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1991:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna

Läs mer

S Arkivreglemente för Hässleholms kommun

S Arkivreglemente för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Arkivreglemente för Hässleholms kommun Innehåll Tillämpningsområde (1 och 2a AL)... 2 Definitioner... 2 Arkivbildningens syfte (3 AL)... 2 Myndighetens arkivansvar (4 AL)... 2 Arkivmyndigheten

Läs mer

Tjörns kommuns författningssamling

Tjörns kommuns författningssamling Tjörns kommuns författningssamling Verksamhetsområde: Kommunstyrelsen Författning: Arkivreglemente Beslut: KF 9, 2002-02-04 Dnr 01.273-003 ARKIVREGLEMENTE Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen

Läs mer

VAD BÖR SPARAS? Protokoll

VAD BÖR SPARAS? Protokoll INNEHÅLL VAD BÖR SPARAS? s.1 Protokoll s.1 Verksamhets- och revisionsberättelser s.1 Utgående handlingar s.1 Matriklar, medlemsförteckningar s.2 Liggare s.2 Inkomna handlingar s.2 Statistik s.2 Ämnesordnade

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2007:26 Arkivregler för Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 17 september 2007 (Utl 2007:102) (Ersätter Kfs 1995:50) Innehållsförteckning

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Arkivreglemente för Vännäs kommun Dnr 2011/

Arkivreglemente för Vännäs kommun Dnr 2011/ Kommunledningskontoret Antaget av kommunfullmäktige 1(6) Arkivreglemente för Vännäs kommun Dnr 2011/112-004 1 Tillämpningsområde Detta reglemente gäller för kommunfullmäktige och kommunens myndigheter.

Läs mer

Arkivreglemente. Styrdokument

Arkivreglemente. Styrdokument Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...

Läs mer

TJÄNSTEFÖRESKRIFT FÖR VÄRMLANDSARKIV NR: 3.0

TJÄNSTEFÖRESKRIFT FÖR VÄRMLANDSARKIV NR: 3.0 DATUM VÅR BETECKNING 2008-11-26 Dnr 012/2008-1212 ERT DATUM ER BETECKNING HANDLÄGGARE Jan Löfgren 054 61 77 38 TJÄNSTEFÖRESKRIFT FÖR VÄRMLANDSARKIV NR: 3.0 Riktlinjer för leverans av arkivhandlingar Fastställd:

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

forskningens behov Detta reglemente skall gälla även för de aktiebolag som kommunen äger ensam.

forskningens behov Detta reglemente skall gälla även för de aktiebolag som kommunen äger ensam. Sida 1/8 Arkivreglemente för Kungsbacka kommun Förutom de i arkivlagen (AL; SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården inom

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 1996-12-16, 145 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 1996-12-17, 225 Blad 1(6) KOMMUNALT ARKIVREGLEMENTE Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården

Läs mer

Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar.

Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar. Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar. Antaget av kommunfullmäktige den 23 juni 2008, 224. 1. Tillämpningsområde Utöver de bestämmelser som anges i arkivlagen och arkivförordningen

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

Kommunal Författningssamling Taxa

Kommunal Författningssamling Taxa Kommunal Författningssamling Taxa 2012 Nr 2 Arkivreglemente för Kungälvs kommun Gäller fr.o.m. den 1 maj 2012 Ersätter KFS 2003 Nr 19.1 ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132

Läs mer

Arkivreglemente. Landstinget Blekinge. Arkivreglemente för Landstinget Blekinge 1(9)

Arkivreglemente. Landstinget Blekinge. Arkivreglemente för Landstinget Blekinge 1(9) Arkivreglemente Landstinget Blekinge Arkivreglemente för Landstinget Blekinge 1(9) Innehållsförteckning Arkivreglemente för Landstinget Blekinge... 3 1 Tillämpningsområde... 3 2 Ansvar för arkivvården...

Läs mer

HÅLLBARHET. Ett arkiv skall återspegla föreningens verksamhet!

HÅLLBARHET. Ett arkiv skall återspegla föreningens verksamhet! Att ta hand om sina papper och skapa ett arkiv är viktigt både för föreningar, privatpersoner, företag och myndigheter. Arkivet blir en faktabank, dit man går för att jämföra och kontrollera uppgifter:

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV 1 SVENSKT FÖRENINGSLIV ÄR UNIKT! Sverige är det föreningsrikaste

Läs mer

Ansökan om värdskap för UITP:s världskongress och utställning i Stockholm 2019

Ansökan om värdskap för UITP:s världskongress och utställning i Stockholm 2019 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-04-14, punkt 10 Ansökan om värdskap för UITP:s världskongress och utställning i Stockholm 2019 Ärendebeskrivning Godkännande

Läs mer

Antaget av KF 73/2015 Gäller fr o m Ersätter tidigare arkivreglemente, antaget av KF 88/92, reviderat KF 116/95.

Antaget av KF 73/2015 Gäller fr o m Ersätter tidigare arkivreglemente, antaget av KF 88/92, reviderat KF 116/95. LIDNESBERGS KOMMUN Författningssamling KOMMUNALT ARKIVREGLEMENTE Antaget av KF 73/2015 Gäller fr o m 2015-05-14 Ersätter tidigare arkivreglemente, antaget av KF 88/92, reviderat KF 116/95. Förutom de i

Läs mer

10 OKTOBER Arkivreglemente

10 OKTOBER Arkivreglemente Arkivreglemente Landstingets arkiv är en del av vårt nationella kulturarv. Arkiven ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information

Läs mer

Välkommen till arkiven!!

Välkommen till arkiven!! Välkommen till arkiven!! Vimmerby kommunarkiv och föreningsarkiv Anki Heimonen, kommunarkivarie 0492-76 94 38 anki.heimonen@vimmerby.se Vad är arkiv? Bestånd av handlingar Institution där handlingar förvaras

Läs mer

Fastställt av kommunfullmäktige den 26 mars 2013, 54.

Fastställt av kommunfullmäktige den 26 mars 2013, 54. Arkivreglemente för Linköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige den 26 mars 2013, 54. Till grund för den kommunala arkivvården i Linköpings kommun ligger, förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SKARPNÄCKS SKOLA

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SKARPNÄCKS SKOLA S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (7) 2011-11-25 DNR 9.3-16647/11 SSA 2011:13 Skarpnäcks skola, Att: Patrik Forshage Kopia: Utbildningsförvaltningen, Astrid

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Jönköpings stadsarkiv

Jönköpings stadsarkiv Jönköpings stadsarkiv I äldre tider förvarades stadens brev, privilegier och andra viktiga dokument i en stor, svart kista. Idag finns Jönköpings stadsarkiv i nya moderna lokaler i Arkivhuset. Stadsarkivet

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

Arkivering av webbplatser några anvisningar

Arkivering av webbplatser några anvisningar Arkivering av webbplatser några anvisningar Sammanfattning Webbplatsen för en organisation är ett fönster ut mot både medlemmar och allmänhet, ett sätt på vilket organisationen presenterar sig för omvärlden,

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.2.2011 KOM(2011) 42 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL

Läs mer

Att förvalta ett kulturarv

Att förvalta ett kulturarv Att förvalta ett kulturarv Karin Borgkvist Ljung 1:e Arkivarie, FM Arkivpedagog och paleograf Riksarkivet i Marieberg 2015-11-25 Vad är Riksarkivet? Riksarkivets anses tillkommit 1618 då Axel Oxenstierna

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping

Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping INSPEKTIONSRAPPORT 1 (6) Tillsynsenheten Sofia Särdquist Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping Närvarande Från Förvaltningsrätten i Jönköping: chefsadministratör arkivassistent/expeditionsvakt

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Arkivföreskrifter för Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

YLA ORDNA OCH BEVARA. för enskilda, föreningar, företag. Så här bevarar vi vår historia i. - Ydre lokalhistoriska arkiv i Österbymo

YLA ORDNA OCH BEVARA. för enskilda, föreningar, företag. Så här bevarar vi vår historia i. - Ydre lokalhistoriska arkiv i Österbymo ORDNA OCH BEVARA - Så här bevarar vi vår historia i YLA - Ydre lokalhistoriska arkiv i Österbymo för enskilda, föreningar, företag Råd och anvisningar i skötsel av handlingar Föreningsarkiv Att ta hand

Läs mer

Ärendets diarienummer Första giltighetsdatum Diarieplanbeteckning 102/06 2006-03-27 003

Ärendets diarienummer Första giltighetsdatum Diarieplanbeteckning 102/06 2006-03-27 003 Ärendets diarienummer Första giltighetsdatum Diarieplanbeteckning 102/06 2006-03-27 003 ARKIVREGLEMENTE Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala

Läs mer

SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR

SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR ORDNA OCH BEVARA SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR HISTORIK Vid mitten av 1960-talet togs initiativet till bildandet av ett folkrörelsearkiv i Jönköpings

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Om läsning. Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma

Om läsning. Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma Om läsning Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma I bokstävernas krumelurer, i deras hopflätning till ord och meningar finns många hemliga rum När man fått tag i läsandet har

Läs mer

Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv. - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv

Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv. - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv Vårt gemensamma kulturarv Arkiven är en del av vårt kulturarv och för att bevara vårt lokala kulturarv

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

Arkivlänet Västernorrland

Arkivlänet Västernorrland Arkivlänet Västernorrland Dåtid Nutid Framtid Länets Arkivkluster en unik resurs Arkivklustret Västernorrland har en kraftfull och dynamisk miljö inom arkivsektorn med en omfattande arkivvetenskaplig forskning

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Nykterhetsfolkets länsarkiv i Halland, verksamhetsåret 2010

Verksamhetsberättelse för Nykterhetsfolkets länsarkiv i Halland, verksamhetsåret 2010 Verksamhetsberättelse för i Halland, verksamhetsåret 2010 Styrelse och funktionärer Ordförande Barbro Maijgren Vice ordförande Olle Nilsson Sekreterare Bengt Lindqvist Kassör Allan Berg Ledamot Asta Berg

Läs mer

Bli klar med din arkivredovisning

Bli klar med din arkivredovisning Bli klar med din arkivredovisning Intensivkurs i att ordna och förteckna arkiv 2-3 februari och 16-17 mars 2005 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Inspektionsrapport 1 (8) Tillsynsavdelningen 2009-12-21 Dnr RA 231-2009/4754 A-K Andersson

Inspektionsrapport 1 (8) Tillsynsavdelningen 2009-12-21 Dnr RA 231-2009/4754 A-K Andersson Inspektionsrapport 1 (8) Inspektion av arkivvården vid Växjö universitet Växjö universitet inspekterades av Riksarkivet den 25 november 2009. Inspektionen aviserades i förväg och avsåg arkivvården vid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Rapport efter Krigsarkivets inspektion av arkivvården hos Räddningsverket Skövde den 6 maj 2008.

Rapport efter Krigsarkivets inspektion av arkivvården hos Räddningsverket Skövde den 6 maj 2008. Inspektionsrapport 232-2008/393 2008-06-13 Rapport efter Krigsarkivets inspektion av arkivvården hos Räddningsverket Skövde den 6 maj 2008. Närvaro: se bilaga. Förelägganden. I enlighet med RA-FS 1991:1

Läs mer

Reglemente för hantering av allmänna handlingar. Beslutat av kommunfullmäktige i Vaxholms stad , 79

Reglemente för hantering av allmänna handlingar. Beslutat av kommunfullmäktige i Vaxholms stad , 79 Reglemente för hantering av allmänna handlingar Beslutat av kommunfullmäktige i Vaxholms stad 2012-12-17, 79 2 av 9 Innehåll 1 Tillämpningsområde...3 2 Ansvarsfördelning för arkivbildning och arkivvård...3

Läs mer

Avdelningen för tillsyn Maria Nordström Jarnryd 2012-05-16 Dnr RA 233-2012/862

Avdelningen för tillsyn Maria Nordström Jarnryd 2012-05-16 Dnr RA 233-2012/862 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Östersjöstiftelsen Riksarkivet (RA) inspekterade den 10 maj 2012 arkivvården vid Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet.

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. 6/18/2010 Utarbetad i samarbete med S&P AB/AG Vägledning för utformning av enkät I det här dokumentet beskriver

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.

Läs mer

Diarie-/dossierplan för Landsarkivet i Härnösand

Diarie-/dossierplan för Landsarkivet i Härnösand Diarie-/dossierplan för Landsarkivet i Härnösand 1983-1999 0 Arkivbildningens teori och regelsystem 01 Arkivteori, allmänt 02 Författningsfrågor 020 Allmänt 021 Remisser 022 Normer, generella föreskrifter

Läs mer

Närvarande från Hyres- och arrendenämnden: Marie Adlén Lilja Administrativ chef och arkivansvarig

Närvarande från Hyres- och arrendenämnden: Marie Adlén Lilja Administrativ chef och arkivansvarig Stockholms stadsarkiv LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN HANDLÄGGARE: MARTIN STÅHL INSPEKTIONSRAPPORT DNR 9.3-4066/07 SID 1 (7) 2007-05-31 SSA 2007:5 HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS HYRES- OCH ARRENDENÄMNDEN

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag 1. Ansvar och organisation Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax:

Inspektion av arkivvården vid Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag 1. Ansvar och organisation Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax: 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag Närvarande: Från Kammarrätten i Sundsvall: Chef administrativa enheten Arkivarie Registrator Arkivassistent Från Riksarkivet:

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB Riksarkivet (RA) inspekterade den 4 december 2014 arkivbildningen och arkivvården vid besiktningsorganet Fordonsprovarna i Väst AB, Importgatan

Läs mer

Arkivbeskrivning INNEHÅLL OCH ANSVARSFÖRDELNING. Koncernkontoret. Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning

Arkivbeskrivning INNEHÅLL OCH ANSVARSFÖRDELNING. Koncernkontoret. Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning Dokumentslag: Styrande Datum: 2016-04-22 Dokumenttyp: Instruktion Version: 2.2 Arkivbeskrivning INNEHÅLL

Läs mer

Handbok för leveranser till Enköping kommunarkiv

Handbok för leveranser till Enköping kommunarkiv Handbok för leveranser till Enköping kommunarkiv Enköping kommunarkiv Version 1, 20101230 Steg 1. Ska handlingarna bevaras? Kontrollera först att handlingarna verkligen ska bevaras hos kommunarkivet. Det

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor.

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor. BILAGA 1 ATT LEVERERA ARKIVMATERIAL TILL ARAB Leveranser till ARAB en översikt Förbund, större organisationer Små föreningar m.fl. Urval av material 10 år och äldre Verifikationer gallrade Tryckdubbletter

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Statens historiska museer

Inspektion av arkivvården vid Statens historiska museer 1(5) Inspektion av arkivvården vid Statens historiska museer 1. Sammanfattning Även databaser och andra elektroniska handlingar ingår i Statens historiska museers (SHMM) arkiv och ska redovisas med detta.

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 1 (6) Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 Närvarande Från Notarius publicus i Sundsvall: Ordinarie notarius publicus, advokat Biträdande notarius

Läs mer

Koncernkontoret Möten & Internationella Relationer

Koncernkontoret Möten & Internationella Relationer Koncernkontoret Möten & Internationella Relationer Chris Marschall Enhetschef 040-675 33 01 SMS 0721-998171 Christina.marschall@skane.se INFORMATION Datum 2015-08-12 Version Dnr 1501279 1 (5) Handledning

Läs mer

Närvarande från förvaltningen: Kjell Sahlin, enhetschef för USK Stab och arkivansvarig Margaret Olsson, registrator Lisbeth Weibull, personalstrateg

Närvarande från förvaltningen: Kjell Sahlin, enhetschef för USK Stab och arkivansvarig Margaret Olsson, registrator Lisbeth Weibull, personalstrateg Stockholms stadsarkiv HANDLÄGGARE: MARTIN STÅHL INSPEKTIONSRAPPORT DNR 1513-17892/06 SID 1 (5) 2007-01-25 SSA 2007:01 Utrednings- och statistikkontoret Att: Kjell Sahlin H ANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Läs mer

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS) Vetenskapsrådets forskarmöte om internationella studier på skolområdet 2007-02-02 International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS) I detta blad finns information om: Bakgrund och syfte Instrument

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Ställningstagande om bildande av ett gemensamt Arkivcentrum

Ställningstagande om bildande av ett gemensamt Arkivcentrum TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2016-04-05 KS 2016/0342 50044 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ställningstagande om bildande av ett gemensamt Arkivcentrum Förslag till beslut

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ.

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ. 1 (2) Beslut Notarius publicus/ Nybrogatan 6 871 30 Härnösand Beslut om förelägganden efter genomförd inspektion vid notarius publicus i Härnösand Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2, 2012-11-22

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2, 2012-11-22 ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2012-11-22 INNEHÅLL 1 LEVERERA ARKIV TILL REGIONARKIVET... 3 1.1 FINNS DET NÅGON LEVERANSPLIKT?...

Läs mer

Dnr KS-2009/852. Arkivreglemente. Antaget av kommunfullmäktige

Dnr KS-2009/852. Arkivreglemente. Antaget av kommunfullmäktige Dnr KS-2009/852 Arkivreglemente Antaget av kommunfullmäktige 2009-11-19 138 Rev. arkivreglemente för Knivsta kommun (Enligt kommunfullmäktiges beslut den 9 december 2002 och gällande från den 1 januari

Läs mer