Ekonomisk brottslighet

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Ekonomisk brottslighet - ett legitimerande av sina egna kriminella handlingar? Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2015 Emma Lundberg

2 When they violate the law, they do not conceive of themselves as criminals (Sutherland, 1940, s. 230)

3 Abstrakt Min uppsats har haft en socialkonstruktuvistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt där syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur neutraliseringstekniker kan användas i rättsliga sammanhang av en person vars ekonomisk brottslighet kräver avancerade anpassningar utav lagen. Utifrån mina tre frågeställningar: förnekas det personliga ansvaret; neutraliserar en ekobrottsling lagöverträdelserna med hjälp av lagen?, samt; ursäktar en ekobrottsling att denne har hjälpt en affärspartner/vän i nöd för att rättfärdiga sina lagöverträdelser?, har jag utifrån rättsfallet Trustor tolkat med kvalitativ innehållsanalys, en av dessa åtalade personers skildring utav sina åtalade lagbrott. Trustormålet vittnar om en stor komplexitet utav de åtalades användning utav lagarna, med stort omfattande rättsmaterial. Således har jag varit tvungen att avgränsa och fokusera på en persons neutraliserande utav dennes lagöverträdelser utifrån de åtalspunkter åklagaren framförde i den fällande domen av Stockholms Tingsrätt I tidigare forskning har jag belyst svårigheterna i rättsliga sammanhang inom white collar crime där ekonomiska brottslingar således använder sig av neutralisering utav lagöverträdelserna dessa begår. I det teoretiska ramverket har jag presenterat de teorier kopplat till mitt syfte och frågeställning som ligger till grund för de kategorier jag belyser och diskuterar i resultat och analysavsnittet. Resultat och analysen påvisar det faktum att med hjälp av lagen kan neutraliseringstekniker uppstå och användas av personer, där dessa följaktligen anpassar sig efter lagens tekniska korrekthet men neutraliserar själva lagens anda, det vill säga den moraliska intentionen som lagstiftningen innebär. Utifrån Jisanders berättelse om sina förehavanden inom sin medverkan inom Trustor kan således styrka det faktum att med hjälp utav neutraliseringar kan en ansvarsskyldighet slås undan som en affärsman har gentemot lagen.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund i Trustorfallet Disposition Syfte och frågeställning Syfte Frågeställningar.5 3. Tidigare forskning Hur lagar manipuleras Neutralisering av hjälp med lagen Neutraliserandet av sina lagöverträdelser Teori Teorin om Strain The maximizer - vidareutveckling av Mertons adaptation modes Neutraliseringsteorin Metod Litteratursökning Material Avgränsning Kunskapsteoretisk utgångspunkt Kvalitativ Innehållsanalys Förförståelse, validitet och reliabilitet Tillvägagångsproceduren Forskningsetiska överväganden..20

5 6. Resultat och analys Åtalspunkt Förnekande av ansvar Neutralisering av hjälp med lagen Åberopandet av andra högre lojaliteter Diskussion Avslutande sammanfattning 30

6 1 1. Inledning Rättegångsmålen inom ekonomisk brottslighet vittnar om stor komplexitet inom användandet utav lagstiftningarna, där bland annat åklagaren vars främsta mål är att få fram att dessa åtalade personer har haft ett kriminellt uppsåt och försöka montera ned bilden av en laglydig medborgare. I och med bland annat denna degraderingsprocess från laglydig medborgare till brottsling kan emellertid tekniker användas där man förnekar sina brottsliga handlingar genom olika slags neutraliseringar för att inte förknippas med att vara kriminell (Benson, 1985, s. 294). I november 1997 uppdagades det som kom att bli ett av de största svenska ekobrotten som har begåtts i modern tid, Trustorhärvan där köpet hade skett med bolagets egna likvida medel (SVT, 2007, 13 juli). Likt det Benson (1985) beskriver, var Trustormålen inget undantagsfall, där denna komplexitet inom användandet utav lagstiftningarna visade svårigheter med att bland annat kunna urskilja ifall uppsåtet med bolagsköpet var kriminellt. Följaktligen väcktes intresset att studera en av de åtalades berättelser från Trustormålet för att kunna tolka ifall denne har använt sig av olika slags neutraliseringar av sina brottsliga handlingar utifrån dennes beskrivning av de åtalade lagöverträdelserna; den enda som slutligen blev dömd för sin medverkan. Likt kriminologer har hävdat, att finansiell brottslighet kräver avancerade anpassningar utav lagen, blir Trustorfallet således ett intressant material att analysera, där min avsikt med studien är att belysa vilka neutraliseringstekniker som kan användas i en försvarsberättelse, vilket leder till ett svåråtkomligt problem för åklagaren att kunna bevisa att det har funnits ett kriminellt uppsåt. 1.1 Bakgrund i Trustorfallet Nedan förklaras händelseförloppet tillsammans med en modell som visar de transaktioner som skedde i Trustorhärvan.

7 2 Jonathan Guiness som är tredje baronen Moyne från England och tituleras som Lord Moyne, hade ett team bestående utav: Joachim Posener Har ansetts vara arkitekten bakom planen och pekats ut för att ha planerat Trustorhärvan under sin tid i fängelset, där han tidigare suttit dömt för ekonomisk brottslighet. Thomas Jisander - Medlare/konsult till Lord Moyne och kusin till Joachim Posener. Peter Mattson - Introducerade lord Moyne i Sverige och agerade som rådgivare. Lindsey Smallbone - Tidigare medarbetare till Lord Moyne. (SVT, 2007, 13 juli) De hade för avsikt att ta över ett svenskt investmentbolag. Posener tog kontakt med Erik Penser fond comission (EPFC) i januari 1997 och fann Trustor AB vara den bäst lämpade bolaget att ta över (B , s ). Trustor AB var ett investmentbolag där Per Olof Norberg, som var dåvarande huvudägare och styrelseordförande i Trustor, ägde en majoritet av de starka A-aktierna. Han hade som avsikt att sälja av dessa för att sedan köpa Trustors röststarka aktier i Kanthal AB (B , s. 7). Under våren 1997 förhandlade således parterna med varandra, där Lord Moyne skulle köpa Trustor AB för 241 miljoner kronor. Avtalet innehöll två viktiga klausuler: kontraktet skulle ge Norberg rätten att få köpa Trustors aktier i Kanthal för bokföringsvärdet och Lord Moyne skulle få fem bankdagars respit med utbetalningen då hans pengar var samlade i olika stiftelser och behövde låsas upp. Den 10 juni erbjöd Sandvik AB att köpa Kanthal för 827 miljoner kronor. Detta resulterade i ett nytt avtal där Norbergs rätt till att köpa Trustors aktier i Kanthal togs bort. Följaktligen fick Norberg kompensation för detta utav Sandvik (Ibid ). Respittiden på fem dagar stod dock fast, även i det nya avtalet. Nedan visas en modell på de transaktioner som genomfördes i bolaget fram till betalningen den 25 juni 1997:

8 3 730 miljoner kr från Trustors egna konto i SEB flyttades Köpet av företaget hade således skett med bolagets egna likvida medel. till Trustors nyöppnade konto i Barclays Bank, London. 600 miljoner kr av dessa flyttades Således kunde Lord Moyne betala ut de 241 miljoner kronorna till Norberg som var avtalat. till Jisanders nyöppnade konto i samma bank. 585 miljoner kr av dessa flyttades över till Lord Moyne. I november 1997 uppdagades denna ekobrottshärva utav ekobrottsmyndigheten i Stockholm. De började undersöka alla de transaktioner som var utförda inom bolaget, för att se hur mycket och var bolagets pengar hade gått. Sammanlagt hade 478 miljoner kronor försvunnit från bolaget (Aftonbladet, 1998, 16 juni). Mestadels av pengarna har kommit tillbaka genom olika förlikningar mellan de inblandade och banker i England och Luxemburg (Privata affärer, 2007, 20 november). Thomas Jisander och Peter Mattson blev fällda i Stockholms tingsrätt 2001 för trolöshet mot huvudman och grov förskingring, men friades senare av Svea hovrätt. Jisander blev återigen dömd 2009 för sin medverkan inom Trustor. Lord Moyne och Lindsey Smallbone blev aldrig dömda i någon instans. I samband med skandalen försvann Joachim Posener. Han har sedan dess befunnit sig på fri fot undan det svenska rättsväsendet preskriberades de brott han var misstänkt för, men har valt att inte återvända hem till Sverige (SR, 2009, 26 oktober).

9 4 Med denna studie vill jag belysa en svåråtkomlig problematik inom rättsliga sammanhang, där neutraliseringstekniker kan användas i rättsliga sammanhang av en person vars ekonomiska brottslighet kräver avancerade anpassningar utav lagen, vilket medför svårigheter för åklagaren att kunna bevisa att det har funnits ett kriminellt uppsåt. 1.2 Disposition Dispositionen för denna uppsats ser följande ut: I kapitel två presenteras syfte och frågeställningar. I kapitel tre belyser jag i tidigare forskning, de studier inom white collar crime som är relaterade till syfte och frågeställning och i kapitel fyra redogör jag för de teorier som tillsammans med tidigare forskning ligger till grund för min tolkning i resultat och analysdelen. I kapitel fem presenteras den vetenskapsteoretiska utgångspunkten, materialet jag använt mig av, de avgränsningar som var tvungen att göras, dataanalysmetoden tillvägagångsproceduren, samt diskuterar forskningsetiska överväganden relaterat till studien. I kapitel sex ges först en kort sammanfattning av den rättsliga åtalspunkt åklagaren framförde som därefter följs av en resultat och analys del. I kapitel sju diskuteras resultat och analysen och i kapitel åtta görs en avslutande sammanfattning. 2. Syfte och frågeställning 2.1 Syfte Syftet med denna studie är att få djupare förståelse för hur neutraliseringstekniker kan användas i rättsliga sammanhang av en person vars ekonomiska brottslighet kräver avancerade anpassningar utav lagen. Studien som jag kommer genomföra fokuseras på en domstolshandling från Stockholms tingsrätt i Trustormålet, där Thomas Jisander berättar utifrån sin egen uppfattning om de åtalade lagöverträdelserna inom bolaget.

10 5 2.2 Frågeställningar: Förnekas det personliga ansvaret? Neutraliserar en ekobrottsling lagöverträdelserna med hjälp av lagen? Ursäktar en ekobrottsling att denne har hjälpt en affärspartner/vän i nöd för att rättfärdiga sina lagöverträdelser? 3. Tidigare forskning I detta avsnitt presenteras tidigare forskning utifrån vetenskapliga artiklar hur lagar manipuleras av olika aktörer för att tillfredsställa behovet av att kunna fortsätta bedriva ekobrott (Mackenzie & Green, 2008), hur företag utvecklar creative compliance d.v.s. en kreativ regelefterlevnad där tekniker hävdas vara "helt lagliga", trots att de undergräver hela syftet med den finansiella rapporteringen och dess reglering (McBarnet, 2006), samt hur personer som begår lagöverträdelser neutraliserar sina avvikande handlingar (Benson, 1985; Pershing, 2003; Heith et al., 2013) 3.1. Hur lagar manipuleras Hur lagar manipuleras definieras som en legislativ process som bygger på egna vinstintressen, där skapandet av en lagstiftning gör det möjligt att vissa brott förblir effektivt befriade från åtal i praktiken, fast i lagens anda är kriminellt (Mackenzie & Green, 2008, s. 2). Mackenzie & Green utforskar i sin vetenskapliga artikel från 2008 Performative regulation: a case study in how powerful people avoid criminal labels, affärsmännens roll i antikvitetshandel på marknaden och hur en kriminaliseringsprocess tillämpas där. Artikeln presenterar en fallstudie av en lagstiftningsprocess och neutraliserandet av eventuella begränsande effekter av de nya brott som skulle skapas i och med rättsakten 2003 i Storbritannien. Författarna menar på att denna fallstudie av en enda rättsakt ger ytterligare data som påvisar att ekonomiska brottslingar hindrar strafflagstiftningar att träda in i lagböckerna och även påverka utformningen av strafflagstiftningen för att skydda sig själva och sina egna affärsintressen (Ibid. s.1). Författarna tar upp tidigare forskning inom detta område där det har visats att affärsmän avsiktligen inte tillåter dem själva att utsätta sig för

11 6 kunskap om föremålens härkomst som skulle kunna göra ett köp olagligt (Ibid. s. 4). Utformandet utav denna lagstiftning om tvivelaktig antikvitetshandel spelade tre viktiga grupper en stor roll: Byteshandlare där affärsmän, återförsäljare, lobbyister och auktionshus ingår. Aktivister såsom arkeologer och andra organisationer som är motståndare till plundring från ursprungsländerna och politiska intressen såsom institutioner för kultur och media, privata ledamöter av underhuset i Storbritannien och medlemmar i överhuset som har påverkat denna lagstiftning baserat på deras lojaliteter i debatten (Ibid. s. 6). Dessa tre grupper var inte kategoriskt formade utan de med politiska intressen kunde lika gärna tillhöra byteshandlarna eller i viss mån tillhöra aktivisterna och vice versa. Således bidrar utformandet av lagstiftningen i detta specifika fall en process av ömsesidig kompromiss och överenskommelse mellan politiska, aktivistiska och handelsintresse där strävan efter egenintresse av de politiska intressen och handelsrepresentanter genom makt hindrar målen för aktivisterna (Ibid. s. 9). Resultatet av lagstiftningen i parlamentet var en kriminellt oönskad form av åtgärd, där affärsintressen var inblandade i utförandet av denna åtgärd och lyckades se till att de förblir effektivt befriade från åtal (Ibid. s. 10). 3.2 Neutralisering av hjälp med lagen MacBarnet (2006) belyser i sin artikel After Enron: Will 'Whiter Than White Collar Crime' Still Wash? hur Sutherland, som myntade begreppet white collar crime, uppmärksammade det problematiska i hur brott är definierat och vilka fördelar för white collar criminals som uppstår på grund av detta. Vidare kan olika affärsmetoder som kan vara kriminella, påstås vara lagliga så länge dessa är strukturerade på ett tekniskt korrekt sätt gentemot lagstiftningen. Detta kallas creative compliance, det vill säga kreativ tillämpning av regelefterlevnad, där personer utövar och anpassar sina transaktioner eller andra affärsupplägg till lagens tekniska korrekthet så att dessa faller in på den rätta sidan av gränsen mellan laglighet och det illegala (MacBarnet, 2006, s. 1091). Dessa kreativa anpassningar gentemot regelefterlevnaden är planerade och avsiktliga handlingar, vilket visade sig i Enronskandalen, där företagsledningens ansvarsskyldighet gömdes av en kreativ tillämpning till dess regelverk och lagar. Företagsledarna hävdade att deras tillämpning av regelverket var absolut lagliga trots att de undergrävde hela syftet med finansiell rapportering. Bakgrunden till Enronskandalen var att företaget som var ledande i energi, råvaru - och tjänster, utövade systematiska och kreativa bokföringsbrott som emellertid hade blivit en institutionaliserande process inom organisationen samt även

12 7 korruption, insiderhandel och välplanerade brott mot diverse företagslagar. Bolaget uteslöt i sin koncernredovisning vissa lån och derivat som bokfördes i andra särskilda underbolag som inte ägdes formellt av Enron. På så vis exkluderades kostnader och skulder från själva Enron, som ändå stod för riskerna, medan intäkter och tillgångar inkluderades i resultatredovisningen. Således skapades en falsk bild av framgång för att locka till sig investerare (MacBarnet, 2006, s. 1093). Dessa kreativa affärsupplägg för att kringgå lagar inom bokföring och andra regelverk, blev till en rutinbaserad handling inom bolaget där utövandet av creative compliance som till slut övergick till no compliance, det vill säga ingen regelefterlevnad alls var något att efterlikna snarare än att fördöma, där ledningen ansåg detta var absolut legitimt att göra så länge bokföringen var tekniskt korrekt. Denna manipulation av regelverk bidrog till en professionell stolthet och uppmuntrande inom organisationen (Ibid. s. 1092). Vidare tar McBarnet upp hur extremt svårt det är att fälla någon eller några för dessa komplexa finansiella affärsupplägg, där åklagare följaktligen fokuserar endast eller mestadels på specifika extrema fall av brott mot lagen, som exempelvis grov förskingring. Följaktligen av detta blir till att andra komplexa finansiella affärsmetoder som balanserar mellan det legala och illegala förblir mer osynliga i rättsliga sammanhang (Ibid. s. 1099). 3.2 Neutraliserandet av sina lagöverträdelser Benson vars artikel från 1985 Denying the guilty mind rapporterar om de resultat han fick fram under de samtals intervjuer han gjorde med 30 män som var fällda för white collar crime. Benson uppmuntrade varje brottsling att prata om hur de kände inför deras involvering med rättsväsendet. Ingen av de män han intervjuade kunde identifiera sig med att vara kriminell. Artikeln fokuserar på hur lagöverträdare försöker att besegra den degraderingsceremoni som de i och med sina lagöverträdelser blir förknippade med utav rättsväsendet och allmänheten, genom att förneka sina brottsliga handlingar genom olika slags neutraliseringar (Benson, 1985, s. 294). De belyser hur white collar criminals känner skuld och inre oro även om de förnekar att förknippas med att vara en brottsling. Författaren börjar med att beskriva de unika dragen av åtalen av ekonomisk brottslighet där frågan eller problemet är varför något har gjorts snarare än vem som har gjort lagöverträdelsen (Ibid. s. 295). Om ett åtal ska fortskrida efter utredningsfasen, måste åtalaren påvisa om den kriminella handling var avsiktlig och attackera själva kärnan av white collar crime; att montera ned bilden av en laglydig medborgare vilket får den åtalade att känna sig degraderad.

13 8 På grund av detta utvecklar denne strategier såsom förnekelse av att uppsåtet var avsiktligt, det vill säga, följde enbart företagskulturen eller förde över skulden på åklagaren som fick stämpeln av att vara en ivrig person som endast vill vinna rättsprocesser i sin strävan att bli framgångsrik (Ibid. s. 296). En annan vetenskaplig studie To Snitch or Not to Snitch? Applying the Concept of Neutralization Techniques to the Enforcement of Occupational Misconduct " (Pershing, 2003) tar upp att neutraliseringsteknikerna används enbart i situationer där personerna som använder dessa har moraliska förbindelser som kräver denna typ av neutralisering för att uppfattas som konforma. Därför har neutraliseringstekniker varit specifikt användbara att forska kring för att få mer kunskap om hur och varför white collar crime ursäktar eller rättfärdigar sina avvikande handlingar för att upprätthålla bilden av sig själv som laglydig medborgare. I deras studie ingick hur marinofficers elever på Naval Academy i USA förhåller sig till the honor concept, vilket menas att de förbinder sig att inte ljuga, fuska, eller stjäla. Inte heller vilseleda eller lura någon (Pershing, 2003, s. 14). Denna form av institutionell egenreglering där elever inte endast ska reglera sitt eget beteende men även sina kamraters öppnar användandet av neutralisering av både de som väljer att rapportera om avvikande beteenden hos sina studiekamrater och de som väljer att inte göra det. Detta bidrar till ett dilemma där två lojaliteter, dels till sina arbetskamrater men även till organisationen kan komma i konflikt med varandra, likt neutraliseringen åberopandet av andra högre lojaliteter. I fallstudien ingick en insamling av semistrukturerade intervjuer från marinofficerare, data från enkäter från General Accounting Office och officiell statistik från etiska rådet på Naval Academy (Ibid. s. 15). Utifrån det resultat som redogjordes utifrån datainsamlingen, var åberopandet av andra högre lojaliteter den primära neutraliseringsteknikern som användes på grund av deras sammansvetsade organisationsstruktur där lojaliteten i majoritetsfall fann sig vara starkare förbundet till studiekamraterna än till själva organisationen (Ibid. s. 21). Även förnekandet av ansvar användes som en teknik där eleverna skyllde på yttre faktorer som tidsbrist gjorde så att de inte hann med att rapportera om deras kollegors avvikande beteenden. Förnekandet av skada kunde härledas till att kränkningar utav the honor concept bröts hela tiden och på så sätt var detta integrerat i den vardagliga strukturen. Åberopandet av andra högre lojaliteter kunde kopplas som neutraliseringsteknik där de elever som rapporterade om avvikande beteenden fick stämpeln som The honor nazis och var inte att bli litade på. Således skiftar de som har gjort avvikande handlingar fokus till de som rapporterar dessa och får de till att framstå som hycklare (Ibid. s. 32).

14 9 I Accounting for Identity Theft: The Roles of Lifestyle and Enactment tar upp ursäktande och rättfärdigande begreppen och hur specifikt white collar criminals adapterar dessa för sina lagöverträdelser (Heith et al., 2013, s. 351). I deras undersökning använde sig forskarna av 49 semistrukturerade intervjuer där åtalsfällda brottslingar inom stöld intervjuades (Ibid. s ). Utifrån intervjumaterialen kunde forskarna således se ett mönster av olika neutraliseringstekniker som följd av de som förknippades med white collar crime och de som inte förknippades med detta utan valde en kriminell livsstil. Konventionella brottslingar utnyttjade både ursäkter och motiveringar i sina räkenskaper för sina brott, men tycktes visa en preferens för ursäkter, jämfört med gatubrottslingar forskarna intervjuade. Som grupp erkände de att deras handlingar var fel men hävdade att de inte var ansvariga av olika skäl. I jämförelse, gatubrottslingar rättfärdigar ofta sina handlingar än att ursäkta dem. De medgav generellt att deras handlingar var fel men hade ett antal "goda" skäl till varför de begick sina brott (Ibid. s ). Moore och McMullan (2009, s ) belyser det faktum att neutraliseringstekniker förutsätter att individer tror att det är något fel med deras beteenden, utan någon skuldkänsla finns det inte något behov för neutralisering tekniker. Författarna tar upp skillnaden mellan neutralisering och rationalisering, där neutralisering utav dessa tekniker används före ett brott begås och rationalisering av teknikerna används efter en brottslig handling har utförts utav personen (Ibid. s. 444). Sammanfattningsvis menar författarna att forskning inom neutralisering och rationalisering är av stor relevans, då kunskap ger nya insikter om den så kallade kriminella identitetsskapandet som används inom företagsledare som begår ekonomisk brottslighet (Ibid. s. 444). Sammanfattningsvis belyser således tidigare forskning dels de svårigheter som existerar inom eko brottslighet i rättsliga sammanhang där den åtalade använder sig av neutraliseringar likt förnekelse av ansvar vilket i sin tur får det svårt för åklagaren att finna bevis att uppsåtet var avsiktligt, men dels även hur personer i olika företag eller organisationer skyddar varandra eller neutraliserar sin egen ansvarsskyldighet på grund av olika psykosociala faktorer inom organisationskulturen såsom nära sammansvetsning, grupptryck, ett institutionaliserande följande etc. Även ett manipulerande av regelverk där personer använder sig av lagens korrekthet men inte lagens anda, vilket möjliggör ett utformande av kriminella affärsupplägg.

15 10 4. Teori I detta avsnitt presenteras de teorier som ligger till grund för det jag vill undersöka. Kapitlet inleds teorin om Strain (Merton, 1938), som därefter följs av en vidareutveckling av teorin: The maximizer (Murphy & Robinson, 2008), samt neutraliseringsteorin (Sykes & Matza, 1958). 4.1 Teorin om Strain Merton formulerade strainteorin där hans primära mål var att utforska hur sociala strukturer kan pressa personer i samhället att ingå i brottsligt agerande snarare än att utveckla ett konformt beteende (Merton, 1938, s. 672). Han poängterar hur samhället skapar kulturella definierade mål, avsikter och intressen. Dessa mål är mer eller mindre integrerade i samhällsskikten och involverar olika grader av prestige. Utifrån dessa mål definieras och regleras olika acceptabla sätt att uppnå dessa mål samhället har skapat utifrån dess sociala struktur (Ibid. s. 673). Fem olika adaptation modes, det vill säga, anpassningslägen utvecklas inom individer beroende på anpassning till de sociala strukturerna som samhället skapar (Ibid. s. 676). Konformitet - Konformitet uppkommer när personer accepterar samhällets definierade mål och användandet av dess legitima metoder för att uppnå dessa. Merton menar på att de flesta personer i ett samhälle, även de med begränsade resurser förblir konforma (Merton, 1938, s. 677). Innovation- Innovation uppkommer när en person accepterar de mål samhället har satt upp men avvisar de legitima medlen för att uppnå dessa mål som samhället har definierat. Innovation är den mest associerade mode of adaption till kriminellt beteende där den förklarar den höga brottsligheten i fattiga områden där personerna är outbildade och saknar tillgång till de legitima medel att kunna uppnå rikedom och makt (Merton, 1938, s. 678). Ritualism- Ritualisten accepterar en livsstil av hårt arbete men förkastar samhällets definierade mål. Denna person går igenom utbildning och in i hårt arbete men avvisar samhällets definierade mål såsom rikedom och makt (Merton, 1938, s. 678).

16 11 Tillbakadragande -Detta involverar ett avvisande av både samhällsmålen och de legala medlen för att uppnå dessa framgångsrika mål. Dessa personer har således en benägenhet att falla in i droger, alkoholism etc. (Merton, 1938, s. 677). Rebelliskhet- Rebelliskhet uppkommer när en individ förkastar både samhällsmålen och de legala metoderna att uppnå dessa. De formar nya mål och metoder utanför etablissemanget. Exempel på detta kan vara politisk aktivism (Merton, 1938, s. 667). 4.2 The maximizer - vidareutveckling av Mertons adaptation modes Murphy och Robinson vidareutvecklade Mertons teori och lade till ett sjätte läge som de beskriver som The maximizer. De menar på att konformisten och innovatören inte behöver vara två exkluderande kategorier utan vissa personer kombinerar både legitima och illegitima medel för att uppnå de framgångsrika målen samhället har skapat, i detta fall "den amerikanska drömmen". Således undersöker de rättfärdigandet som utövas av dessa individer för att ha använt sig av dessa två kategorier, konformism och innovation för att uppnå den amerikanska drömmen (Murphy & Robinson, 2008, s. 501) Maximering uppstår i specifika situationer och det är sålunda en respons till den spänning/strain som existerar i dessa situationer. Murphy och Robinson tar upp ett exempel av en byggnads entreprenör som är involverad i lagliga affärer och använder sig av legitima medel i sin strävan efter att uppnå den så kallade amerikanska drömmen. Detta är således konformism. De entreprenörer som också vanligtvis accepterar normer som tillåter kriminellt beteende som en del av sitt arbete och följaktligen begår avvikande handlingar och överträder lagar för att uppnå profit och framgång beskrivs som maximizers. Således används både legitima och illegitima medel i sin strävan efter framgång. Dessa personer måste förvärva kunskap, färdigheter och tillfällen som är nödvändiga för att engagera sig i laglig handel, likaså måste de förvärva kunskap, färdigheter och tillfällen för att framgångsrikt begå kriminella handlingar för att maximera sin framgång. De menar på att detta anpassningsläge används i stor utsträckning i affärsvärlden för att klara av den spänning som finns inom dessa organisationer och arbetsplatser (Murphy & Robinson, 2008, s. 511). De belyser en tidigare studie där högt uppsatta affärsmän rättfärdigade sina lagöverträdelser som altruistiska som hade som syfte att få en ekonomisk förbättring inom organisationen. Andra rationaliserade bort sitt kriminella beteende som att de endast följde de lagar och regler som var gällande

17 12 inom organisationen de opererade inom, och vissa erkände att deras handlingar var kriminella men utgjorde ingen större skada. Ett antal kunde inte se att deras beteenden var kriminella alls utan helt normala, vilket vittnar om en normaliseringsprocess, där deras avvikande handlingar ses som helt normala inom organisationer (Ibid. s. 512). Sammanfattningsvis blir således konsekvenserna av den moraliska skulden inte lika tung att bära, då dessa ursäktande och rättfärdigande bidrar till att affärsmän skjuter bort sin personliga ansvarsskyldighet och på så vis distanserar sig mot moralisk skuld. Eftersom den moraliska skulden inte leder lika självklart till rättsliga påföljder, som en påtaglig juridisk skuld gör, blir det således lättare att maximera sina handlingar med både legala och illegala affärsmetoder och bortse från den moraliska skulden. Murphy och Robinson belyser i ett exempel hur företag som gör legala produkter i sin strävan att lyckas på marknaden, samtidigt som de brister i att följa exempelvis säkerhetsregler för att spara pengar och bli mer framgångsrika i sin tävlan om att vara konkurrenskraftiga (Murphy & Robinson, 2008, s. 514). Konsekvenserna blir att deras maximering bidrar till en potentiell fara för de personer som arbetar inom dessa företag eller de som köper dessa produkter, medan de själva väljer att bortse från den moraliska skulden eftersom dessa handlingar bidrar till en så pass stor vinstmaximering. Även den juridiska skulden kan bli svår för åklagare att bevisa i rättsliga mål och företag väljer att således bedöma att de rättsliga påföljderna inte väger upp den vinstmaximering som ett företag får in i och med dessa metoder. 4.3 Neutraliseringsteorin Samhällen har en viss flexibilitet, där lagar inte är bindande i alla kontexter. Att döda är oacceptabelt men i krig är det nödvändiga handlingar för att rädda sitt land. Under dessa omständigheter är det således legitimt att begå dessa grova våldshandlingar. Även under vissa omständigheter som självförsvar, sinnesförvirring etc. kan det vara ursäktande och förmildrande. Således kan gärningsmän undvika moralisk skuld för sina brottsliga handlingar ifall deras uppsåt inte var avsiktliga (Sykes & Matza, 1957, s. 666). Detta rättfärdigande kallas för rationaliseringar som skyddar individen för skuldbeläggning över sig själv gör och så vis ursäktas den brottsliga handlingen där skuld och ansvar skjuts över från gärningsmannen och på så sätt neutraliserar de sina brott genom omskrivningar av sina avvikande handlingar. Sykes och Matza fokuserade på ungdomsbrottslighet och menade på

18 13 att ungdomar lär in ett antal neutraliseringstekniker och utifrån detta skapas ett brottsligt beteende (Ibid. s ). Sykes och Matza delade in neutraliseringsteknikerna i fem kategorier: Förnekandet av ansvar - Genom gärningsmannens definition av sig själv som en som saknar ansvar över sina handlingar reducerar han skarpt sitt eget ogillande och ansvar. Det tas upp ett exempel där en hund kan skilja mellan någon som råkar knuffa till den och någon som avsiktligen sparkar den. Detta ser vi också i brottsbalken där man skiljer på avsiktligt uppsåt och oavsiktligt uppsåt. Denna neutraliseringsteknik går mycket längre än att bara hävda att den brottsliga handlingen var en olyckshändelse, utan dessa beror således starkt på yttre faktorer såsom oälskad av föräldrar, dåligt umgänge, slumområden etc. Individen ser sig således som en biljardboll där denne hjälplöst skjuts in i nya situationer bortom personens kontroll (Sykes & Matza, 1957, s. 667). Förnekandet av skada - Här tar Sykes och Matza upp hur rättsväsendet använder sig av en distinktion mellan brott vars handlingar är fel och handlingar som också är fel men inte omoraliska. Dessa kan gärningsmän också använda sig av och gör således samma distinktion när de värderar sina avvikande beteenden som kan leda till brottsliga handlingar. Dessa egna tolkningar utgör en bred variation där dessa individer rättfärdigar med exempel som: låna bilar istället för att ha stulit dem, gängbråk som privata uppgörelser, sönderslagna byggnader där de som äger dessa har råd att bygga upp dessa igen. Detta rättfärdigande ursäktas genom att deras handlingar inte gör någon speciell skada för den involverade. Genom att samhället ibland förmildrar detta med termer såsom bus och skolk etc. medför det att gärningsmannen ser sin egen handling som en förlängning utav detta och inte som en stark oppositionshandling mot samhället (Sykes & Matza, 1957, s ). Betydelsen för de olika skadorna kan leda till motstridigheter där samhället tillåter att vissa skador blir mer förmildrande och öppnar upp för legitima handlingar såsom halloween bus mot grannar, medan andra skador betyder mer strängare påföljd (Ibid. s. 68), Följaktligen kan detta leda till att gärningsmannen värderar på samma sätt som samhället värderar, olika skadors betydelser utifrån sina egna värderingsskalor. Förnekandet av offer - Även om gärningsmannen accepterar sitt eget ansvar över sina avvikande handlingar och är villig att erkänna den skada som dessa handlingar har medfört

19 14 kan däremot den moraliska skada som har skett mot andra eller i sig själv neutraliseras. Skadan blir således inte en riktig skada utan ses mer som ursäktande under vissa omständigheter eller till och med som ett straff. Sykes och Matza tar upp exempel som brott mot homosexuella och minoritetsgrupper, vandalism eller stöld från en ohederlig ägare. Detta kan leda till att gärningsmännen ser sig själva som Robin Hood, där han söker rättvisa utanför samhällets lagar och regler. På så vis förnekar de offrets existerande och transformerar om offret till en person som förtjänar dessa skador (Sykes & Matza, 1957, s. 668). Fördömandet av fördömarna - Brottslingen skiftar fokus på uppmärksamhet från dennes avvikande handlingar till de motiv och beteenden av individer som inte gillar dennes avvikande handlingar. Dessa individer kan således neutralisera detta genom att kalla personerna för hycklare, ulv i fårakläder etc. På så vis byggs en cynisk stämpel upp på dessa personer vars dominanta ställning i samhället uttrycker dess normer. Genom att attackera andra neutraliserar de sina egna avvikande handlingar (Sykes & Matza, 1957, s. 668). Åberopandet av andra högre lojaliteter - Denna teknik handlar om hur gärningsmannen offrar de kraven som samhället i stort kräver för att vara laglydig, för de gruppkonstellationer individen ingår i såsom familj, vänskapsförhållanden, gängmedlemskap etc. Gärningsmannen kan se sig själv i ett så kallat dilemma som måste lösas på bekostnad av konformitet. Sykes och Matza tar upp en viktig punkt inom detta där det avvikande beteendet från normer uppkommer, inte som ett motstånd till dessa normer formade av samhället, utan mer som att andra normer som uppkommer från andra gruppkonstellationer som ligger nära individen har en starkare effekt och inverkan på individen där den inger en högre lojalitet. Detta leder således till ett uppkommande dilemma där vänskap kontar lagar d.v.s. "hjälpa en kompis" väger tyngre än samhällets regler. På så vis ursäktar personen att han hjälpte en vän i nöd och rättfärdigar således sina lagöverträdelser. (Sykes & Matza, 1957, s. 669) Sammanfattningsvis hävdar Sykes och Matza att dessa neutraliseringstekniker inte är starka nog att täcka en hel individ ifrån att känna skam och skuld över sina handlingar utan mer kunskap behövs för att veta hur teknikerna kan vara fördelade utifrån kön, ålder, klass och etnicitet etc.( Sykes & Matza, 1957, s. 669).

20 15 5. Metod I detta avsnitt redogör jag för den litteratursökning som gjordes, materialet jag använde mig av samt de avgränsningar jag var tvungen till att göra. Vidare presenterar jag den kunskapsteoretiska utgångspunkten som ligger till grund för studien, den dataanalysmetoden jag använde mig av för att besvara syfte och frågeställningarna, tillvägagångsproceduren, samt diskuterar forskningsetiska överväganden relaterat till studien jag har genomfört. 5.1 Litteratursökning En litteratursökning genomfördes i databasen EBSCO, Google schollar och i kurslitteraturen för att få fram relevanta vetenskapliga artiklar till tidigare forskning och till det teoretiska ramverket utifrån mitt syfte och frågeställningar. Artiklarna skulle innefatta hur personer som begår white collar crime använder sig av neutraliseringstekniker kopplat till sina lagöverträdelser. Utifrån syftet identifierades och kombinerades sökorden som jag använde mig av: White collar crime AND neutralization theory AND accounts White collar crime AND neutralization techniques, justification, White collar crime AND neutralization techniques, rationalization. De artiklar som motsvarade till stor del det jag ville undersöka lästes noggrant igenom för att kunna ta ut de mest relevanta delarna i artiklarna och använda mig av dessa i tidigare forskning och i det teoretiska ramverket. 5.2 Material För att få djupare förståelse för hur neutraliseringstekniker kan användas i rättsliga sammanhang av en person vars ekonomiska brottslighet kräver avancerade anpassningar utav lagen gick jag först igenom två domar. Mål nr B från Stockholms tingsrätt där han blev fälld för de åtalspunkter som åklagaren framförde, och mål nr. B av Svea

21 16 hovrätt där han senare friades. Domstolshandlingen från Stockholms tingsrätt ingår bakgrund om själva händelseförloppet, två åtalspunkter, de åtalades berättelser relaterat till åtalspunkterna, framförandet av straff påföljder och domsluten. Domstolshandlingen från Svea hovrätt var kortfattat och innehöll således inte några nya beskrivningar av de medverkandes berättelser. Jag har selektivt valt ut från det rättsliga materialet en av åklagarens åtalspunkter, åklagarens framförande samt Jisanders beskrivning utav sin medverkan relaterat till åtalspunkten. 5.3 Avgränsning Jag har valt att fokusera enbart på den fällande domen från Stockholms tingsrätt då den friande domen från Svea hovrätt 2001 var alltför kortfattad redogörelse utan nya beskrivningar och skildringar från Jisander. Således valde jag bort domstolshandlingen från hovrätten och fokuserade enbart på tingsrättens rättsakt som var betydligt mer omfattande. Den senaste domen från 2009 där han återigen dömdes av både tingsrätt och hovrätt för någon annan åtalspunkt inom Trustor har jag uteslutit, då materialet skulle bli alltför omfattande för att hinnas studera. Denna studie fokuserar enbart på en individs berättelser om sin medverkan inom åtalad ekonomisk brottslighet från en rättegångs akt. Detta då denna person var den enda som blev dömd för ekonomisk brottslighet för sin medverkan inom Trustor. På grund av Trustormålens komplexitet var jag tvungen att avgränsa studien och fokusera på endast en av åtalspunkterna åklagaren framförde och personens försvars beskrivning utav dessa. Således kommer domstolsutlåtanden från tingsrätten inte analyseras ingående på hur dessa svarade på det eventuella användandet utav individens neutraliseringar av sina lagbrott. Inte heller kommer straffpunkterna att analyseras till följaktligen utav detta. 5.4 Kunskapsteoretisk utgångspunkt I denna studie kommer jag utifrån en socialkonstruktivistisk ansats att analysera en persons uppfattning kring sina åtalade lagöverträdelser inom ekobrott från en rättsakt. Socialkonstruktuvismen innebär en kunskapssyn där verklighet skapas genom individen och dess relation till dennes omvärld. Således skapas en individs verklighet genom dennes

22 17 sociala konstruktioner, vilket innebär att vad som anses vara verklighet kan skilja sig i olika sammanhang. Genom att studera personers upplevelser och deras relation till verkligheten nås emellertid kunskap (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 76). Därför är denna vetenskapsteoretiska utgångspunkt att föredra relaterat till min studie då kunskap nås genom att studera i detta fall en persons upplevelser av sina brottsliga handlingar. 5.5 Kvalitativ Innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys fokuserar på egenskaperna i språket som kommunikation med hänsyn till innehållet och den kontextuella innebörden av textmaterialet man studerar (Hsieh & Shannon, 2005, s. 1278). Syftet med denna studie var att få djupare förståelse för hur neutraliseringstekniker kan användas i rättsliga sammanhang av en person vars ekonomisk brottslighet kräver avancerade anpassningar utav lagen. Således vill jag finna de mönster av neutraliseringar som jag kan utvinna utifrån rättsmaterialet. Därför finner jag att kvalitativ innehållsanalys är den mest lämpade analysmetoden för detta. Hsieh och Shannon beskriver riktad innehållsanalys som en strukturerad process där en teori eller relevant forskning fungerar som en vägledning för ett inledande av koder, kategorier och teman (Ibid. s. 1277). Därför har jag således valt att tolka rättsakterna utifrån denna metod då tidigare teori och forskning har använts som vägledning för mitt inledande av kategorier. Målet med den kvalitativa riktade innehållsanalysen är att validera eller utöka den kunskap man får utifrån en teori eller tidigare forskning (Ibid. s. 1281). Följderna med en deduktiv ansats är att med hjälp av den riktade innehållsanalysen kan man hitta stöd för eller emot en teori och även nyansera redan existerande teorier. Dock kan denna deduktiva ansats begränsa mig som forskare i och med att denna ansats utgår från teorier och man blir således starkt bunden till dem. Även kan en av följderna bli att man utifrån den teori man utgår från när man tolkar ett material, är att man missar själva sammanhanget då man drar ut saker från texten vilket kan skapa en stark bias där man medvetet eller omedvetet stödjer partiskt teorin (Ibid. s. 1283). Mer om detta diskuteras i nästa avsnitt. 5.6 Förförståelse, validitet och reliabilitet

23 18 Min förförståelse handlar om mina individuella upplevelser, uppfattning av världen och den kunskap jag har förvärvat. Denna förförståelse påverkar min tolkning av den text jag tar mig an för att analysera. Detta är något som alla forskare tampas med under sin tolkningsprocess utav textmaterial. Men utan denna förförståelse är tolkning inte möjligt. Den måste emellertid finnas, men en forskare måste alltid vara vaksam och ha kännedom inför det faktum att ens förförståelse kommer till viss del finnas med i den tolkning man gör (Bergström & Boréus, 2014, s. 31). Utifrån detta är det av stor vikt att jag är vaksam inför detta, då den riktade innehållsanalysmetoden förhåller sig vara extra sårbar då min förförståelse kan bidra med en partiskhet inför teori och tidigare forskning jag har presenterat och som ligger till grund för de kategorierna jag har förutbestämt utifrån frågeställningarna. Validitet i en studie brukar nämnas som att man mäter det som är avsett att mätas. Inom samhällsvetenskapen handlar det mer om att Den undersökning man genomför för att besvara en fråga verkligen kan ge svar på just denna fråga (Bergström & Boréus, 2014, s. 41). Därför är det som sagt extra viktigt validitetsmässigt att jag förstår den roll min förförståelse spelar in i den undersökning jag genomför, då en partiskhet uppstå och benägenheten att plocka ut det som ges stöd till den redan existerande teorin gör så att man missar avsiktligt eller oavsiktligt det som inte passar in eller ger stöd för teorin man forskar inom (Hsieh & Shannon, 2005, s. 1283). Reliabilitet d.v.s., hur tillförlitlig studien är genomförd, blir således tolkningsprocessen en reliabilitetsfråga. Därför är det av stor vikt att textläsning av materialet jag använder mig av präglas av en noggrannhet (Bergström & Boréus, 2014, s ). Dock kan min vetenskapsteoretiska utgångspunkt komma att påverka intersubjektiviteten, d.v.s. olika forskare får fram samma resultat av samma tillvägagångssätt och från samma material (Ibid. s. 43), då resultatet och den analys jag har gjort är utifrån en socialkonstruktivistisk ansats. Andra personer kan således få andra resultat och analyser av samma rättsmaterial. Denna studie har inte som avsikt att generalisera resultat och analys utifrån statistisk generalisering, utan denna studie kan öppna upp för en således analytisk generalisering där resultatet kan ge vägledning för vad som kan hända i en annan situation (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 312). Utifrån den riktade innehållsanalysmetoden jag använder mig av, kan således resultat bli en argumentering för en generalisering som bygger på teori (Ibid. s. 312), i detta fall neutraliseringsteorin och tidigare forskning, vilket ligger till grund för den tolkning jag gör i analysen.

24 Tillvägagångsproceduren Eftersom mina frågeställningar var starkt relaterade till neutraliseringsteorin och tidigare forskning arbetade jag fram de kategorierna som skulle användas i resultat och analysen innan jag började arbeta med genomläsningen. Således tog jag mig an rättsmaterialet utifrån en deduktiv ansats där jag hade teori och tidigare forskning som en ram att förhålla mig till i min genomläsning utav materialet. Jag läste först hela domstolshandlingen från början till slut innan jag började arbeta med det för att få en känsla av helheten av fallet. Vidare läste jag åtalspunkten och åklagarens framförande för att sammanfatta detta kortfattat i resultatavsnittet. Efter detta tog jag mig an själva Jisanders skildring av sina åtalade lagöverträdelser. Detta avsnitt lästes flera gånger innan jag började arbeta med textmaterialet. Under bearbetningen av texten strök jag systematiskt under alla de nyckelmeningar och stycken som kunde kopplas till de förutbestämda kategorierna. Under denna bearbetning utav texten strök jag även under det som kunde mot strida dessa kategorier för att få en mer objektivitet i studien och på så sätt förhålla mig mer öppnare till min förförståelse. De kategorier jag hade förutbestämt var således relaterade till frågeställningarna: Förnekandet av ansvar, neutralisering med hjälp av lagen och åberopandet av andra högre makter. Kategorin förnekelse av ansvar gick in i viss mån in i kategorin åberopandet av andra högre lojaliteter. Detta kan således ha uppstått under tillvägagångsproceduren där jag eventuellt utifrån nyckelmeningarna och styckena tolkade åberopandet av andra högre lojaliteter mer latent och indirekt. Under min bearbetning av textmaterialet såg jag hur kategorin förnekelse av ansvar var den mest primära kategorin med uttalanden som starkt kunde kopplas till denna neutraliseringsteknik. Jag har inte analyserat de andras medverkan inom fallet Trustor, vilket möjliggör en situation där text kan har blivit tagen ur dess sammanhang och inte fått det djup inom hur neutraliseringstekniker kan ha använts i Trustorfallet utifrån flera infallsvinklar. Följaktligen kan detta ha försämrat validiteten i det jag ville undersöka. Även den deduktiva ansatsen kan ha möjliggjort en reliabilitetsförsämring där, som tidigare nämnts, meningar och stycken som

25 20 stödjer den bakomliggande neutraliseringsteorin och tidigare forskning kan ha plockats ut ur dess egentliga kontext (Hsieh & Shannon, 2005, s. 1283). Dock har jag försökt på ett medvetet plan att förhindra detta när jag granskat djupgående materialet genom att vara vaksam på att detta är en svaghet med den metod och vetenskapsteoretiska utgångspunkt jag har valt att använda. 5.8 Forskningsetiska överväganden Vetenskapsrådet tar upp fyra huvudkrav på forskningen utifrån det grundläggande individskyddskravet där informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet ingår (Vetenskapsrådet, 2014, s. 6). Dessa personer som involveras i rättsakterna har i sin tur inte blivit informerade, godkänt eller haft möjlighet att samtycka till denna genomförda studie (Ibid. s. 12). Utifrån detta kan jag således handlat i strid mot det grundläggande individskyddskravet. Dock vill jag poängtera att Trustorfallet har varit enormt media bevakat där journalister har granskat och skrivit böcker berörande dessa personer. Personerna bakom Trustorhärvan själva har ställt upp på flertalet intervjuer i massmedia och varav en även skrivit en bok om sin medverkan. Således har detta inte varit något anonymt fall. Dock på grund av inga fingerade namn, då detta skulle kunna skapa förvirring ifall jag använde mig utav detta i studien då personerna är såpass offentliga, har jag valt att fokusera endast på den person som slutligen blev fälld för sin medverkan inom Trustor: Jisanders beskrivning av sina åtalade lagöverträdelser. Jag vill belysa det faktum att detta är min analys av det material jag har studerat utifrån domstolshandlingen, vilket inte ska tas som en given tolkning. Detta är således inte en beskrivning utav Jisander som person utan endast mina tolkningar utav dennes beskrivningar av de lagöverträdelser som han blev åtalad för. Jag använde mig av icke konfidentiella rättsakter som ligger öppna för allmänheten att ta del av. Dock kommer denna studie i enlighet med nyttjandekravet endast vara till för akademisk forskning (Vetenskapsrådet, 2014, s. 14). 6. Resultat och analys

26 21 I detta avsnitt, för att läsaren ska kunna följa lättare de tolkningar som görs i analysen inleds kapitlet med en kort redogörelse av åklagarens framförande utav åtalspunkten. Sedan diskuterar jag utifrån resultatet möjliga tolkningar relaterat till tidigare forskning och teori. Citaten jag använder mig från rättsakten återges i kursiv. 6.1 Åtalspunkt - Thomas Jisander har gjort sig skyldig till grov förskingring eller medhjälp till grov förskingring. - Thomas Jisander har gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman, eller medhjälp därtill. Thomas Jisander har under 1996 och början av 1997 varit med och planerat att förvärva röstmajoriteten i Trustor AB med bolagets egna medel och har således kontaktat Lord Moyne för att medverka i genomförandet av planen. Thomas Jisander har under våren 1997 medverkat eller deltagit i förhandlingar med Per Olov Norberg, för att köpa dennes majoritetsaktier i Trustor för kr. Thomas Jisander har haft ett inflytande över driften av bolaget. På initiativ utav bl.a. Thomas Jisander har nya konton till Trustor öppnats vid Barclays Bank, London. Transaktioner från Trustors konto vid SEB, 770 mkr, överfördes till Trustors nya konto vid Barclays Bank. Därefter har Thomas Jisander och Lord Moyne öppnat konton vid samma bank. Följaktligen har en del av denna summa överförts till Jisanders privata konto och senare till Lord Moyne som i sin tur, i samråd med bl. a Jisander, betalade köpet utav Trustor, kr, utav dessa. Sammanfattning av åklagarens åtalspunkt 1 (B , s.11). 6.2 Förnekande av ansvar Utifrån åklagarens framförande, där Jisander uppsåtligt har varit med och deltagit i planerandet och utförandet i att förvärva Trustor med bolagets egna medel, påvisade denne ett antal handlingar som fanns i Jisanders lägenhet, dels i hårddisken i hans dator, dels i en pärm.