Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8"

Transkript

1 Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8 Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet) Kapitel 5 Föreläsare professor Agneta Öjehagen och doktor Gunilla Cruce RIS GIR Text: Alf Midholm Foto: Kia Benroth Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Göteborgs Implementering av Riktlinjer

2 Temat för den femte kunskapskonferensen om Nationella Riktliner var Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet). Föreläsare var Agneta Öjehagen, professor i psykosocial forskning och en av de experter som tog fram underlaget till kapitel 8 i Nationella Riktlinjer och Gunilla Cruse, doktor i medicinsk vetenskap och socionom/ kurator i ett integrerat behandlingsteam, som behandlar personer med samsjuklighet. Öjehagen redovisade riktlinjerna, deras bakgrund och underlag och Cruse beskrev hur riktlinjerna kan omsättas i praktiken. Ett stort problem för patienter/klienter med samsjuklighet är att de ofta blir hänvisade till andra vårdgivare. Antingen att de först ska behandlas för sitt missbruk inom beroendevården eller att beroendevården hänvisar till psykiatrin. Klienten hamnar på så vis mellan stolarna. Budskapet från både Öjehagen och Cruse var entydigt missbruk och psykiatrisk sjukdom ska behandlas samtidigt. Omkring 500 personer hade samlats på Draken för att lyssna till föreläsningen, som hölls på två ställen i Västra Götaland. Föreläsarna pekade på svårigheter att få till stånd samtidig behandling av missbruksproblem och psykisk sjukdom. Detta återspeglades tydligt i åhörarnas professionella tillhörighet på Draken-konferensen. Socialtjänsten dominerade som vanligt bland besökarna, men det var många åhörare från beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och psykiatriska mottagningar utanför Göteborg, som ofta också ansvarar för beroendefrågor. Primärvården fanns också på plats. Psykiatrin i Storgöteborg (Psykiatri Östra) hade anmält 9 personer varav 7 från rättspsykiatrin. Staffan Schött, projektledare i RIS, som vi numera är vana att se på scenen, inledde med att berätta att 3250 besökare deltagit i de 5 konferenser som RIS anordnat (inklusive denna). Många har naturligtvis gått på flera föreläsningar. Staffan berättade om kommande utbildningar. Först och främst den sjätte riktlinjeföreläsningen om graviditet och missbruk i november 2009 (se under kalendarium). I början av nästa år kommer RIS att anordna dels en chefsutbildning, dels uppföljning av kompetensstödjarutbildningen. I nuläget ingår alla som utbildades till kompetensstödjare i olika nätverk runt om i Västra Götaland. RIS arbete kommer sedan alltmer att involveras i SKL Sveriges kommuner och landstings- satsning Kunskap till praktik. Bl a ska en 4 dagars basutbildning ges till all personal som kommer i kontakt med missbruks/beroendeproblematik. Till stora delar har basutbildningen samma innehåll som de riktlinjekonferenser som genomförts i Västra Götaland. På något sätt ska man kunna ekvivalera detta, så att man inte behöver gå samma utbildning två gånger för att få intyg på genomgången basutbildning. 1

3 Vad säger riktlinjerna om samsjuklighet? Agneta Öjehagen beskrev bakgrunden till problematiken kring samsjuklighet och gick sedan igenom riktlinjerna. Öjehagen betonade behovet av ett gemensamt språk, att vi förstår begrepp på samma sätt inom sjukvård och socialtjänst. Hon återgav Riktlinjernas definition av samsjuklighet patienter/klienter med psykisk sjukdom, personlighetstörning och samtidigt missbruk och/eller beroende. Missbruk/beroende definieras inom sjukvården i ICD 10 och DSM-IV, emedan socialtjänstens definition av missbruk i SoL/LVM är mindre exakt (Bild 3) Vid samsjuklighet försämras ofta både den fysiska och psykiska problematiken och det finns en överdödlighet hos denna patientgrupp. Beroendeproblematiken å sin sida blir också svårare att hantera. Patienterna söker ofta akut, men avbryter också ofta kontakten. Då ansvaret för den psykiska problematiken åligger sjukvården, medan missbruk/ beroende främst hör till socialtjänsten, missar man ofta det ena eller det andra tillståndet inom respektive organisation. Inte minst beror detta på samverkansproblem. Under 90-talet började detta uppmärksammas alltmer, men är fortfarande ett stort problem (Bild 4) Samsjuklighet kan utvecklas olika och det är inte alltid lätt att veta vad som är hönan och ägget. Beroendetillstånd kan leda till psykisk sjukdom, som t ex haschpsykos. Samtidigt får inte alla haschrökare psykos, det finns uppenbarligen en förhöjd sårbarhet hos vissa personer. Om psykisk störning föregår missbruket, ser man gärna det senare i termer av självmedicinering men egentligen finns det inte så stora belägg för detta. Man kan också tänka sig att respektive problematik har en gemensam grund, som t o m kan vara ärftlig. Allt sedan den stora mentalvårdsreformen, då de stora mentalsjukhusen lades ner, har fokus alltmer kommit på gruppen med samsjuklighet. Öppenvården har inte byggts ut/ formats så att den kan möta behoven hos denna grupp, med följder som svår utslagning, hemlöshet mm (Bild 5) Olika studier visar att samtidig psykisk sjukdom och missbruk/beroende är mycket vanligt. Hur vanligt är det med samsjuklighet? Stora befolkningsstudier har gjorts, främst i USA, som visar påtagligt ökad risk för psykisk sjukdom vid missbruk/beroende (2-4 ggr relativt befolkningen). Bland personer med schizofreni finns missbruksproblem hos nästan 50 %, borderline personlighetsstörning 60 % - jämfört med att knappt 20 % av den totala befolkningen har missbruks/beroendeproblem. Öjehagen refererar här till bl a Kim Mueser, som gästade Göteborg i våras (referat från den föreläsningen finns under dokumentation ). En stor studie, omfattande ca personer som sökte hjälp för missbruk/beroendeproblem, visade att ca 40 % av dem med alkoholproblem och 60 % av dem med drogrelaterad problematik led av depression. Motsvarande siffror för ångestsjukdom var 33 % respektive 43 %. Diagnoserna ställdes ca 4 veckor efter att patienten sökte hjälp och varit fri från alkohol/droger, sjukdomen var alltså inte relaterad till abstinens. Vänder man på problematiken, fann samma forskare att bland patienter som sökte för depression hade 21 % missbruk/beroendeproblem och bland patienter med ångest hade17% problem med alkohol/droger. Bland personer med allvarligare psykisk störning i form av personlighetsstörningar, fann man att 40 % hade 2

4 alkoholberoende och 70 % narkotikaberoende. Här varierar naturligtvis beroendeproblematiken stort i förhållande till typ av personlighetsstörning. I de nordiska länderna finns inte lika stora studier och de som finns visar något olika resultat. Man har t ex studerat livstidsprevalens för psykisk sjukdom (förekomst av psykisk sjukdom under en persons liv) hos personer i behandling för sitt missbruk/beroende. Studierna visade t ex att denna prevalens var 76 % på Island, 48 % i Norge. En studie på 6 svenska LVM-hem visade 52-82% och en studie på danska alkoholmottagningar visade 34 %. Öjehagen visade också att suicidförsök är mycket vanligt hos personer med missbruks/beroendeproblematik, ca 30 % hos personer med alkoholproblem och 39 % hos personer med narkotikaproblem. (Bild 6-12) Agneta Öjehagen gick kort igenom underlagen för riktlinjerna, dvs. de genomgångar av internationella och nationella studier som expertgrupperna gjort. Hur detta arbete gått till och hur evidensen värderas finns bl a beskrivet i reportaget från konferensen om alkohol (konferens 4 med Fredrik Spak). Du hittar det under dokumentation. ( Bild 13-14) Sjukvården har ett ansvar för patientens fysiska och psykiska problem även om patienten har ett missbruk. Socialtjänsten har ett huvudansvar för missbruksvården, men ska kontakta sjukvården vid misstanke om psykisk sjukdom. Ansvaret för missbruks- och beroendevården i Sverige är delat. Sjukvården, psykiatri, primärvård ansvarar för abstinensbehandling, läkemedelsassisterad behandling, somatiska problem samt bedömning och behandling av psykisk störning OCKSÅ vid missbruk och beroende. (HSL 3). Socialtjänsten har ett grundläggande ansvar för att hjälpa personer med missbruk och beroende (Sol 9) och har också ett ansvar för initiativ till samverkan. SiS (Statens institutionsstyrelse) har ansvaret för vård enligt LVM. Riktlinjerna berör områdena identifikation och bedömning av samsjuklighet, samordning av behandling och behandlingsmetoder vid samsjuklighet. Riktlinjerna säger t ex att socialtjänsten omgående ska ta kontakt med hälso- och sjukvården, när en klient med missbruksproblem misstänks ha psykisk sjukdom. Primärvård och psykiatrisk vård har ansvar att bedöma och behandla det psykiatriska tillståndet. Bedömningen bör ske snarast möjligt, men det krävs att patienten varit nykter/drogfri 1-4 veckor. Ju längre tid, ju säkrare diagnos. När personer söker för psykisk sjukdom, ska sjukvården söka identifiera förekomst av samtidigt missbruk/beroendeproblematik och samverka för att de olika tillstånden ska behandlas samtidigt. Vissa akuta insatser kan naturligtvis behöva göras först. Även riskbruk ökar de negativa konsekvenser för de psykiska problemen, därför bör sjukvården använda screeningsinstrument som AUDIT och DUDIT. Kort rådgivning som behandling vid lätta till medelsvåra alkohol/drogproblem har visat god effekt både inom somatisk vård och psykiatri. Samordningen av insatser som rekommenderas betyder att man inte får vänta på att det ena eller det andra tillståndet ska behandlas klart innan det andra behandlas, dvs. behandlingen får inte fördröjas. Detta markeras tydligt i riktlinjerna. Dessa riktlinjer vilar inte på evidensbedömning av samma slag som olika metodgenomgångar, utan mer på beprövad erfarenhet. 3

5 (Bild 15-20) Efter att riktlinjerna publicerats har kunskapen om olika samverkansmodeller ökat. De modeller som används i USA vid svåra psykiska störningar och beroende är främst integrerade team (ACT-team/ assertive community treatment) och den mindre intensiva case management. Psykiatrireformen i Sverige förordade samordnad vårdplanering och behandlingsteam vid svåra psykiska störningar och beroende. Även konsultation mellan verksamheter (socialtjänst, primärvård, psykiatri, beroendevård, kriminalvård) nämns. Integrerade team (ACT) innebär att man samlar all kompetens som behövs i vården, som ofta ges dygnet runt. I teamet finns alltid en ansvarig för den enskilde patienten och man har sällan ansvar för fler än 10 patienter. Arbetet har fokus på hur missbruket och den psykiska sjukdomen påverkar varandra, man försöker motivera till avhållsamhet från alkohol/droger, men förväntar sig inte omedelbar nykterhet/drogfrihet. Behandlingen innefattar hög grad av kontinuitet och länkas ofta till boendestöd, aktiviteter/sysselsättning, nätverksarbete mm I de riktlinjer för behandling vid schizofreni, som kom 2009, refereras till 25 studier, vilket är ganska tunt underlag. Både vad gäller integrerade team och intensiv case management fann man att underlagen var otillräckliga för att bedöma effekt på missbruk. Man kunde inte se att någon av metoderna minskade avbrott i behandlingen för gruppen med samsjuklighet. Dessa riktlinjer beskriver främst effekter av behandling vid psykos, där det inte finns missbruk samtidigt. Man kan se att integrerade team minskar vårdtider och inläggningar och ger färre avbrott i behandling. Fler får eget boende, arbete, färre är hemlösa och generellt minskar patienternas symtom. Man har också studerat mindre intensiv case management. Där finns inte lika positiva resultat, fler är kvar i vården, inläggningarna ökade och man fann inga kliniska eller sociala förbättringar. Förmodligen beror detta på att det inte funnits resurser att samordna insatser. Case management har studerats vid enbart missbruk/beroende och här har man funnit viss 4

6 evidens för förbättringar, särskilt om manualen för metoden följts. En studie kunde t ex visa på minskat heroinmissbruk. Inom ramen för psykiatrireformen har olika samverkansformer provats. En studie av samtidig svår psykisk sjukdom och missbruk/beroende, omfattande 358 patienter, där 2/3 hade alkoholberoende och 1/3 narkotikaberoende, beskriver samverkan i integrerade team respektive vårdplaneringsteam. Skillnaden här var att patienten hörde till de integrerade teamen, de kunde möta de flesta av patientens behov, medan vårdplaneringsteamen byggde på samverkan av olika myndigheters insatser. Dessa skedde med hjälp av en koordinator. Uppföljning skedde efter 5 år. Man fann att samverkan måste vara väl förankrad i organisationen, i avtal, rutiner mm. Inte minst gäller detta det ekonomiska ansvaret för olika insatser. Man kunde inte se skillnader i resultat mellan de olika vårdformerna. Hälften av patienterna hade efter 5 år inget missbruk/beroende. Det fanns en 8 gånger förhöjd dödlighet. Stödbehovet fanns kvar, men hade minskat. En tredje modell är konsultation mellan verksamheter, där huvudansvaret läggs på någon verksamhet, beroende på bedömning av problemtyngd i missbruket/ den psykiska störningen. Vanligtvis är problemet var huvudansvaret ska ligga. ( Bild 21 29) Det finns svårigheter att utvärdera resultaten vid behandling av samsjuklighet, eftersom så många olika faktorer spelar in; missbruket, patientens psykiska störning, nätverket, behandlingsmetoden och andra insatser, samordningsformen. En samordningsmodell kan t ex utvärderas och jämföras med en behandlingsmodell utan samordningsinsats. (Bild 30) Studier av effekter av behandlingsmetoder vid samsjuklighet visar - psykofarmakologisk behandling av den psykiska sjukdomen ger effekt på denna, men inte på missbruket. Det behövs alltså något annat för att behandla missbruket - läkemedelsbehandling av missbruket/beroendet är dåligt studerat, men det finns inget som talar emot användningen av t ex Campral eller Revia vid samsjuklighet - Vissa specifika metoder som t ex MI har utvärderats i några få studier och i dessa kan man se effekter på missbruket - de metoder som har evidens vid enbart beroende eller psykisk sjukdom kan användas även vid samsjuklighet. Vid missbruk/beroende kännetecknas dessa bl a av fokus på missbruket, klar struktur och väldefinierade insatser 5

7 En annan stor översikt, som kom samtidigt som riktlinjerna, kom fram till ungefär samma resultat: - de effektiva behandlingar som finns vid psykisk sjukdom respektive missbruk/beroende fungerar också vid samsjuklighet -effekten av behandling i integrerade team är fortfarande oklar 2008 kom en stor Cochrane-studie över behandling vid svår psykisk störning och missbruk/beroende, innefattande 25 RCT-studier. Kognitiv beteendeterapi, MI, färdighetsträning och 12-stegsbehandling studerades och ingen visade påtagligt bättre effekt än sedvanlig behandling. Även här påtalades problem vid jämförelser; bortfall, olika patientkarakteristika, vårdform, otrohet mot vårdprogram mm. Många fler studier behövs. (Bild 31-35) Våra grannar i Norge kommer att ge ut riktlinjer på området samsjuklighet nästa år. I dessa konstaterar man att evidensen för olika insatser är ganska låg. Man rekommenderar ändå att MI och KBT ska kunna erbjudas. För patienter som har instabil psykisk sjukdom och missbruk/beroende och som inte förbättras i öppenvård rekommenderas institutionsbehandling. Integrerade team rekommenderas när andra vårdformer inte fungerar. ( Bild 36) Sammanfattningsvis betonar Öjehagen vikten av snabb diagnos och samtidig behandling av missbruket och den psykiska störningen. Behandlingen ska samordnas. Om man använder integrerade team har den s.k. ACTmodellen visat effekt. Case management har däremot inte visat effekt. Man ska använda de metoder som finns/ fungerar för respektive psykisk störning och missbruk/beroende, som t ex kognitiv behandling och MI vid enklare missbruksproblem. Det behövs långa perspektiv i behandlingen. Det behövs också mycket mer forskning på området och fler studier är på väg. (Bild 37) Nationell psykiatrisamordning 2007 gjorde en kartläggning av 64 olika verksamheter för personer med samsjuklighet, dessa finns återgivna i en bok, en slags katalog av erfarenheter. Slutsatserna var att samverkan måste ske på alla nivåer politiskt, administrativt, verksamhetsmässigt. Samverkan ska ske inom tydliga ramar och baseras på formella beslut och avtal, utföras i en formell struktur och kopplas till ekonomiskt ansvar. Samverkan måste accepteras av dem som ska samverka. Särskilt svårt är det att upprätthålla samverkan kring utåtagerande personer. (Bild 38) Psykiatrin liksom primärvården behöver bli bättre på att upptäcka riskbruk, missbruk och beroende, för att kunna sätta in behandling som t ex Motiverande intervju och/eller samverka med socialtjänsten kring problematiken. Men detta görs alltför sällan, MI används t ex sparsamt inom psykiatrin. Screening av patienter för att upptäcka skadligt bruk av alkohol/narkotika görs inte, trots att man t ex vet att mellan % av patienter på en psykosenhet har skadligt bruk av alkohol/narkotika. Upptäcker man riskbruk/missbruk kan man förebygga att det får negativ inverkan på psykossjukdomen. Under den andra delen av konferensen berättade Gunilla Cruse om hur POM-teamet i Lund arbetade med identifikation, utredning/bedömning av riskbruk/missbruk och integrerad behandling av samsjuklighet. I Lund gjorde man en studie för att undersöka riskbruk av alkohol, narkotika och cigaretter bland patienter med psykossjukdom, följa upp 6

8 hur dessa vanor utvecklades under 1½ år och även relatera det man fann till ålder och kön. Den metod man använde var att tillfråga alla patienter vid en psykosklinik om deras alkohol/drog- och tobaksvanor med hjälp av tre olika frågeformulär. Personal/ kontaktpersoner hjälpte till och feed-back gavs till ansvarig psykiater. Formulären var AUDIT, DUDIT och FTND och syftet var att bestämma grad av missbruk/beroende och lämpliga insatser i förhållande till detta. Här följde man gängse manualer. Under de tre månader man screenade patienter deltog 241 patienter av 374 möjliga, ungefär lika många män som kvinnor, merparten (70 %) med diagnosen schizofreni. Medelåldern var 45 år. De som inte deltog skilde sig inte från undersökningsgruppen avseende kön, ålder, diagnos. Man fann att riskbruk av alkohol fanns hos 22 % av männen och 13 % av kvinnorna, beroende hos 4 % respektive 3 %. Dessa siffror är ungefär samma som hos normalbefolkningen. Riskpoäng på DUDIT, dvs. narkotiska preparat, var mycket högre än hos normalbefolkningen. 5 % av männen och 14 % av kvinnorna fick riskpoäng här. Dudit omfattar förutom illegal narkotika också läkemedel som missbrukas, dvs. inte tas enlig ordination. Ca hälften av patienterna var rökare, också här långt fler än hos normalbefolkningen, ca 25 % var svårt beroende av nikotin. Efter 1½ år gjordes en uppföljning, där ca 4/5 av patienterna deltog. Alkohol- och nikotinproblemen kvartstod nästan oförändrade, emedan narkotikabruket halverats. Studien påvisade lägre grad av riskbruk/missbruk än andra studier från andra länder. Kanske berodde detta på att kontaktpersoner användes som intervjuare. De mått/gränsvärden som använts för skadligt bruk är samma som man brukar använda. Detta kanske inte är helt rättvist, gruppen psykossjuka är sårbara, så kanske gränserna för riskbruk mm skulle vara lägre. Andra studier som gjorts inom psykiatrin, främst på patienter med ångest/depressionsdiagnos, har visat att upp mot 25 % har problem med alkohol. Kort rådgivning har här visat positiv effekt. Psykiatrin behöver bli mycket bättre på att använda screeninginstrument de fungerar bra även på psykiatrins patienter. (Bild 1-22) Man kan också vända på problemet. En stor grupp av klienter med missbruk/beroendeproblematik inom socialtjänsten lider av psykisk sjukdom, som inte behandlas. Även här är det viktigt med upptäckt och insatser och det finns olika instrument man kan använda ( MATE, Mini). Sedan ska psykiatrin kopplas in för diagnos och behandling. Psykiatrin har dock visat sig ovillig att ta emot dessa patienter. I Lund kunde man t ex se att psykiatrin krävde att patienten skulle uppvisa en längre tids nykterhet/drogfrihet innan man tog emot dem. 7

9 I Lund startades då ett team PM-teamet som skulle utreda och bedöma samsjuklighet. Teamet bestod av läkare, psykolog, socionom och sekreterare. Förutom att utreda problemen skulle teamet initiera samordnad behandling, detta skedde genom nätverksmöten där utredningen presenterades. Remisser kom från olika håll socialtjänst - som stod för 2/3 -, beroendevård, primärvård, kriminalvård. I remissen ingick en genomgång av journal och intervju med patienten, bl a togs patientens motiv för deltagande upp. Själva utredningen bestod sedan av ASI och social, medicinsk och psykologisk utredning. Man tittade på patientens sjukdomshistoria och allt utmynnade i en diagnos/ bedömning och behovsbeskrivning. Denna presenterades på ett nätverksmöte med patient,/klient, närstående och alla inblandade myndigheter. På dessa möten fanns tid för reflektion och de skulle leda till en handlingsplan. Pilotprojektets resultat visar att klienterna/patienterna hade en mängd olika diagnoser och beroendetillstånd. Ingen led av schizofreni, förmodligen fick denna patientgrupp behandling av psykiatrin. Guppen utan psykisk störning var mycket liten. Vid utvärderingen menade patienterna att de fått bättre förståelse för sina problem och att man kunnat göra mera realistiska planer. Detta ledde till att de i högre grad fick rätt behandling och att olika aktörer samarbetar. Patienterna förstod mer om sig själva, fick större självkännedom. Formen för nätverksmöte ansåg de vara bra, att mötet speglade en helhetssyn på problemen. Några var missnöjda med att PM-teamet inte kunde erbjuda behandling. Remittenterna var nöjda med att utredningstiden var kort och arbetet kostnadseffektivt. PM-teamet arbetade uppsökande och detta bidrog till att det fungerade bra. Det var positivt med en samlad bedömning och att vägar in till psykiatrin öppnades upp. Nätverksmötet var en mycket god samverkansform, där alla kom till tals och klientens/patientens behov kom i centrum. Även remittenterna saknade i viss mån möjligheten till behandling. Om någon aktör saknades på nätverksmötet var det negativt. Ytterligare möten, minst ett till, hade behövts. PM teamet var ett exempel på koordination av samarbetet. Andra former är konsultation - där en verksamhet behåller ansvaret för behandlingen - och integration, där alla insatser sköts inom t ex ett team. (Bild 23-31) Gunilla använde sista delen av sin föreläsning till att beskriva arbetet inom det s.k. POM-teamet (psykos- och missbruksteamet), som drivs gemensamt av psykiatrin/region Skåne och socialtjänsten i Lund sedan Teamet består av läkare, sjuksköterskor, kurator och socialrådgivare. Teamet är ett slags ACT-team, men har inte öppet 24 timmar om dygnet. På kvällar och helger finns telefonsvarare, dit patienten kan ringa och prata in och som håller problemen tills man kan få kontakt med patienten. Efterfrågan har varit stor på teamets tjänster, man har hitintills fått ca 90 remisser. Teamet har varit strikta med intagningen, det ska finnas både psykos och missbruk/beroende. Från början togs 25 patienter in och allteftersom har man sedan tagit in nya efter att platser blir lediga. Flertalet har psykos och alkohol- eller blandmissbruk. Det är mest män, bara 1/5 är kvinnor. 8

10 Utmärkande för POM-teamets patienter var att det var svängdörrspatienter, att vården var otillräcklig och inte kunde upprätthålla kontakten med dem. Teamet har till viss del arbetat uppsökande för att nå patienterna. Tanken med teamet är att integrera behandlingsinsatserna och skräddarsy dem efter individens behov och önskningar. Man har därför valt att inte ha ett fastställt behandlingsprogram. Man strävar efter hög tillgänglighet, patienter kan t ex komma spontant. De kan närvara varje dag eller kanske bara någon dag i veckan. Teamet har beredskap att agera snabbt på signaler från patienten, att hon/han t ex börjar få psykotiska symtom. Ambitionen är att familjen/nätverket involveras, men det sker ändå ganska sällan. Patienterna avkrävs inte nykterhet/drogfrihet, man ser dessa problem i ett längre perspektiv. För många kan det dröja 5-6 år innan man slutar missbruka, ofta behöver man hitta något annat att göra, andra relationer, annan mening i livet. Ambitionen är att missbruket ska minska och många patienter upplever deltagandet i sig som motivation att sluta med/skära ner på alkohol/droger. Vid djupintervjuer med 8 patienter upplevde många negativa konsekvenser av missbruket, men förknippade samtidigt alkohol/droger med avslappning och lust och tillhörighet. Med hjälp av alkohol/droger bröt de sin isolering, fick vara med i någon slags gemenskap med andra. Det är mer attraktivt att se sig som missbrukare än att ha en identitet som psykiskt sjuk. När man lägger av med missbruket uppstår ofta skuld- och skamkänslor, man blir sårbar. Man får inte glömma att dessa personer också är mer sköra i sin person. Abstinens kan leda till psykossymtom och ibland kan inläggning behövas. Patienterna har genomgående dåliga erfarenheter av och låg tilltro till vården. Ibland förstärks dessa erfarenheter av t ex paranoida idéer. Alliansen mellan behandlare och patient blir mycket viktig, att patienten får se att personalen är pålitlig och tar honom på allvar. Psykofarmaka är en del av behandlingen. Medicineringen sköts ganska flexibelt och i pågående dialog med läkaren. Man kan t ex ge mediciner polikliniskt, som normalt bara ges till inlagda patienter. 9

11 Huvuddelen av arbetet är färdighetsträning, habilitering, boendestöd mm. Sociala stödinsatser sker parallellt boende, ekonomisk sanering, sysselsättning, fritid, här används de resurser som finns Alla har egna lägenheter eller stödboende. Man använder vissa program för problemlösningsträning. Förhållningssättet är pedagogiskt, syftar till träning av färdigheter. Detta gäller även t ex utbildningsinsatser för anhöriga. Insiktsbetonad psykoterapi finns inte med i behandlingen. Patientgruppen har ofta dålig fysisk hälsa och de är bekymrade över detta, rädda att dö. Hälsokontroller erbjuds och man hjälper till med remisser till andra delar av sjukvården. En del av insatserna handlar om att ändra vanor, t ex minska på/ sluta med rökning, börja motionera, äta bättre. Vissa deltar i motionsaktiviteter som stavgång. Teamet har nu varit i gång i snart 8 år. Till viss del är det idag nya patienter, men en del har varit med från början. Ingen skrivs ut mot sin vilja. Blir det fullt och långa väntetider är det bättre att starta ett nytt team. Detta understöds också av de 10-årsuppföljningar som gjorts av andra ACT-team. (Bild 32-38) Efter två år kunde POM-teamet se att patienterna stannade kvar i behandlingen, några fullföljde också behandlingen. Missbruket blev mindre och den sociala funktionen förbättrades något, men de psykiska symtomen kvarstod. Antalet vårddygn i slutenvård minskade till hälften, vilket innebär att behandlingen är kostnafseffektiv trots den relativt stora personalinsatsen. Även anhöriga och samverkanspartners var mycket positiva till teamets insatser. Teamets arbete ledde också till att sjukvård och socialtjänst samverkade bättre även i övrigt. Teamet är nu en del av ordinarie verksamhet. De har t ex en sviktplats på en akutpsykiatrisk avdelning, där POM-teamets läkare sköter inläggningen. Året efter utvärderingen fick POM-tealet vårdens stora kvalitetspris för sina insatser. Psykiatrin har aldrig fått detta pris tidigare (Bild 39-42) Gunilla summerar sin föreläsning: -Riskbruk/missbruk ska identifieras inom psykiatrin och psykisk sjukdom inom socialtjänsten. - samsjuklighet ska utredas - samordning av insatser ska ske vid samsjuklighet Text: Alf Midholm Foto: Kia Benroth 10

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Organisations- och gruppsykologi

Organisations- och gruppsykologi Organisations- och gruppsykologi samverkan team - parallellprocesser Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg. Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk

Läs mer

SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012

SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012 SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012 Efter psykiatrireformen nationell och internationell utblick Agneta Öjehagen Lunds universitet Presentation Tillbakablick: - Några ex. kända prevalens- och behandlingsstudier

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Översyn av missbruks- och beroendevården Dir. 2008:48 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs Psykiatriska öppenvården Karlstad Socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Maj 2010. Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland

Maj 2010. Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland 2 200 Maj 2010 Överenskommelse Missbruks och beroendevården en I Värmland Socialtjänstens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks och beroendeproblematik Invånarna i kommunen ska

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer R I S R I SVästra Götaland Nationella Riktlinjer Konferens 31 Okt 2008 R I S R I S GIR R I S Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Text/layout: Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer I Göteborg

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken?

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken? Ny möjlighet att delta på SIPU:s missbrukskonferens! Konferensen hölls första gången i maj 2015, med 100% nöjda deltagare! Nu genomför SIPU åter konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks-

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Pusselbiten som saknades

Pusselbiten som saknades Pusselbiten som saknades Utvärdering av Resursgrupp med två vård- och stödsamordnare, - samverkan för personer med komplexa vårdbehov i Partille kommun www.grkom.se/valfard Solveig Olauson Fil. dr., leg.

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer