Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8"

Transkript

1 Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8 Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet) Kapitel 5 Föreläsare professor Agneta Öjehagen och doktor Gunilla Cruce RIS GIR Text: Alf Midholm Foto: Kia Benroth Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Göteborgs Implementering av Riktlinjer

2 Temat för den femte kunskapskonferensen om Nationella Riktliner var Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet). Föreläsare var Agneta Öjehagen, professor i psykosocial forskning och en av de experter som tog fram underlaget till kapitel 8 i Nationella Riktlinjer och Gunilla Cruse, doktor i medicinsk vetenskap och socionom/ kurator i ett integrerat behandlingsteam, som behandlar personer med samsjuklighet. Öjehagen redovisade riktlinjerna, deras bakgrund och underlag och Cruse beskrev hur riktlinjerna kan omsättas i praktiken. Ett stort problem för patienter/klienter med samsjuklighet är att de ofta blir hänvisade till andra vårdgivare. Antingen att de först ska behandlas för sitt missbruk inom beroendevården eller att beroendevården hänvisar till psykiatrin. Klienten hamnar på så vis mellan stolarna. Budskapet från både Öjehagen och Cruse var entydigt missbruk och psykiatrisk sjukdom ska behandlas samtidigt. Omkring 500 personer hade samlats på Draken för att lyssna till föreläsningen, som hölls på två ställen i Västra Götaland. Föreläsarna pekade på svårigheter att få till stånd samtidig behandling av missbruksproblem och psykisk sjukdom. Detta återspeglades tydligt i åhörarnas professionella tillhörighet på Draken-konferensen. Socialtjänsten dominerade som vanligt bland besökarna, men det var många åhörare från beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och psykiatriska mottagningar utanför Göteborg, som ofta också ansvarar för beroendefrågor. Primärvården fanns också på plats. Psykiatrin i Storgöteborg (Psykiatri Östra) hade anmält 9 personer varav 7 från rättspsykiatrin. Staffan Schött, projektledare i RIS, som vi numera är vana att se på scenen, inledde med att berätta att 3250 besökare deltagit i de 5 konferenser som RIS anordnat (inklusive denna). Många har naturligtvis gått på flera föreläsningar. Staffan berättade om kommande utbildningar. Först och främst den sjätte riktlinjeföreläsningen om graviditet och missbruk i november 2009 (se under kalendarium). I början av nästa år kommer RIS att anordna dels en chefsutbildning, dels uppföljning av kompetensstödjarutbildningen. I nuläget ingår alla som utbildades till kompetensstödjare i olika nätverk runt om i Västra Götaland. RIS arbete kommer sedan alltmer att involveras i SKL Sveriges kommuner och landstings- satsning Kunskap till praktik. Bl a ska en 4 dagars basutbildning ges till all personal som kommer i kontakt med missbruks/beroendeproblematik. Till stora delar har basutbildningen samma innehåll som de riktlinjekonferenser som genomförts i Västra Götaland. På något sätt ska man kunna ekvivalera detta, så att man inte behöver gå samma utbildning två gånger för att få intyg på genomgången basutbildning. 1

3 Vad säger riktlinjerna om samsjuklighet? Agneta Öjehagen beskrev bakgrunden till problematiken kring samsjuklighet och gick sedan igenom riktlinjerna. Öjehagen betonade behovet av ett gemensamt språk, att vi förstår begrepp på samma sätt inom sjukvård och socialtjänst. Hon återgav Riktlinjernas definition av samsjuklighet patienter/klienter med psykisk sjukdom, personlighetstörning och samtidigt missbruk och/eller beroende. Missbruk/beroende definieras inom sjukvården i ICD 10 och DSM-IV, emedan socialtjänstens definition av missbruk i SoL/LVM är mindre exakt (Bild 3) Vid samsjuklighet försämras ofta både den fysiska och psykiska problematiken och det finns en överdödlighet hos denna patientgrupp. Beroendeproblematiken å sin sida blir också svårare att hantera. Patienterna söker ofta akut, men avbryter också ofta kontakten. Då ansvaret för den psykiska problematiken åligger sjukvården, medan missbruk/ beroende främst hör till socialtjänsten, missar man ofta det ena eller det andra tillståndet inom respektive organisation. Inte minst beror detta på samverkansproblem. Under 90-talet började detta uppmärksammas alltmer, men är fortfarande ett stort problem (Bild 4) Samsjuklighet kan utvecklas olika och det är inte alltid lätt att veta vad som är hönan och ägget. Beroendetillstånd kan leda till psykisk sjukdom, som t ex haschpsykos. Samtidigt får inte alla haschrökare psykos, det finns uppenbarligen en förhöjd sårbarhet hos vissa personer. Om psykisk störning föregår missbruket, ser man gärna det senare i termer av självmedicinering men egentligen finns det inte så stora belägg för detta. Man kan också tänka sig att respektive problematik har en gemensam grund, som t o m kan vara ärftlig. Allt sedan den stora mentalvårdsreformen, då de stora mentalsjukhusen lades ner, har fokus alltmer kommit på gruppen med samsjuklighet. Öppenvården har inte byggts ut/ formats så att den kan möta behoven hos denna grupp, med följder som svår utslagning, hemlöshet mm (Bild 5) Olika studier visar att samtidig psykisk sjukdom och missbruk/beroende är mycket vanligt. Hur vanligt är det med samsjuklighet? Stora befolkningsstudier har gjorts, främst i USA, som visar påtagligt ökad risk för psykisk sjukdom vid missbruk/beroende (2-4 ggr relativt befolkningen). Bland personer med schizofreni finns missbruksproblem hos nästan 50 %, borderline personlighetsstörning 60 % - jämfört med att knappt 20 % av den totala befolkningen har missbruks/beroendeproblem. Öjehagen refererar här till bl a Kim Mueser, som gästade Göteborg i våras (referat från den föreläsningen finns under dokumentation ). En stor studie, omfattande ca personer som sökte hjälp för missbruk/beroendeproblem, visade att ca 40 % av dem med alkoholproblem och 60 % av dem med drogrelaterad problematik led av depression. Motsvarande siffror för ångestsjukdom var 33 % respektive 43 %. Diagnoserna ställdes ca 4 veckor efter att patienten sökte hjälp och varit fri från alkohol/droger, sjukdomen var alltså inte relaterad till abstinens. Vänder man på problematiken, fann samma forskare att bland patienter som sökte för depression hade 21 % missbruk/beroendeproblem och bland patienter med ångest hade17% problem med alkohol/droger. Bland personer med allvarligare psykisk störning i form av personlighetsstörningar, fann man att 40 % hade 2

4 alkoholberoende och 70 % narkotikaberoende. Här varierar naturligtvis beroendeproblematiken stort i förhållande till typ av personlighetsstörning. I de nordiska länderna finns inte lika stora studier och de som finns visar något olika resultat. Man har t ex studerat livstidsprevalens för psykisk sjukdom (förekomst av psykisk sjukdom under en persons liv) hos personer i behandling för sitt missbruk/beroende. Studierna visade t ex att denna prevalens var 76 % på Island, 48 % i Norge. En studie på 6 svenska LVM-hem visade 52-82% och en studie på danska alkoholmottagningar visade 34 %. Öjehagen visade också att suicidförsök är mycket vanligt hos personer med missbruks/beroendeproblematik, ca 30 % hos personer med alkoholproblem och 39 % hos personer med narkotikaproblem. (Bild 6-12) Agneta Öjehagen gick kort igenom underlagen för riktlinjerna, dvs. de genomgångar av internationella och nationella studier som expertgrupperna gjort. Hur detta arbete gått till och hur evidensen värderas finns bl a beskrivet i reportaget från konferensen om alkohol (konferens 4 med Fredrik Spak). Du hittar det under dokumentation. ( Bild 13-14) Sjukvården har ett ansvar för patientens fysiska och psykiska problem även om patienten har ett missbruk. Socialtjänsten har ett huvudansvar för missbruksvården, men ska kontakta sjukvården vid misstanke om psykisk sjukdom. Ansvaret för missbruks- och beroendevården i Sverige är delat. Sjukvården, psykiatri, primärvård ansvarar för abstinensbehandling, läkemedelsassisterad behandling, somatiska problem samt bedömning och behandling av psykisk störning OCKSÅ vid missbruk och beroende. (HSL 3). Socialtjänsten har ett grundläggande ansvar för att hjälpa personer med missbruk och beroende (Sol 9) och har också ett ansvar för initiativ till samverkan. SiS (Statens institutionsstyrelse) har ansvaret för vård enligt LVM. Riktlinjerna berör områdena identifikation och bedömning av samsjuklighet, samordning av behandling och behandlingsmetoder vid samsjuklighet. Riktlinjerna säger t ex att socialtjänsten omgående ska ta kontakt med hälso- och sjukvården, när en klient med missbruksproblem misstänks ha psykisk sjukdom. Primärvård och psykiatrisk vård har ansvar att bedöma och behandla det psykiatriska tillståndet. Bedömningen bör ske snarast möjligt, men det krävs att patienten varit nykter/drogfri 1-4 veckor. Ju längre tid, ju säkrare diagnos. När personer söker för psykisk sjukdom, ska sjukvården söka identifiera förekomst av samtidigt missbruk/beroendeproblematik och samverka för att de olika tillstånden ska behandlas samtidigt. Vissa akuta insatser kan naturligtvis behöva göras först. Även riskbruk ökar de negativa konsekvenser för de psykiska problemen, därför bör sjukvården använda screeningsinstrument som AUDIT och DUDIT. Kort rådgivning som behandling vid lätta till medelsvåra alkohol/drogproblem har visat god effekt både inom somatisk vård och psykiatri. Samordningen av insatser som rekommenderas betyder att man inte får vänta på att det ena eller det andra tillståndet ska behandlas klart innan det andra behandlas, dvs. behandlingen får inte fördröjas. Detta markeras tydligt i riktlinjerna. Dessa riktlinjer vilar inte på evidensbedömning av samma slag som olika metodgenomgångar, utan mer på beprövad erfarenhet. 3

5 (Bild 15-20) Efter att riktlinjerna publicerats har kunskapen om olika samverkansmodeller ökat. De modeller som används i USA vid svåra psykiska störningar och beroende är främst integrerade team (ACT-team/ assertive community treatment) och den mindre intensiva case management. Psykiatrireformen i Sverige förordade samordnad vårdplanering och behandlingsteam vid svåra psykiska störningar och beroende. Även konsultation mellan verksamheter (socialtjänst, primärvård, psykiatri, beroendevård, kriminalvård) nämns. Integrerade team (ACT) innebär att man samlar all kompetens som behövs i vården, som ofta ges dygnet runt. I teamet finns alltid en ansvarig för den enskilde patienten och man har sällan ansvar för fler än 10 patienter. Arbetet har fokus på hur missbruket och den psykiska sjukdomen påverkar varandra, man försöker motivera till avhållsamhet från alkohol/droger, men förväntar sig inte omedelbar nykterhet/drogfrihet. Behandlingen innefattar hög grad av kontinuitet och länkas ofta till boendestöd, aktiviteter/sysselsättning, nätverksarbete mm I de riktlinjer för behandling vid schizofreni, som kom 2009, refereras till 25 studier, vilket är ganska tunt underlag. Både vad gäller integrerade team och intensiv case management fann man att underlagen var otillräckliga för att bedöma effekt på missbruk. Man kunde inte se att någon av metoderna minskade avbrott i behandlingen för gruppen med samsjuklighet. Dessa riktlinjer beskriver främst effekter av behandling vid psykos, där det inte finns missbruk samtidigt. Man kan se att integrerade team minskar vårdtider och inläggningar och ger färre avbrott i behandling. Fler får eget boende, arbete, färre är hemlösa och generellt minskar patienternas symtom. Man har också studerat mindre intensiv case management. Där finns inte lika positiva resultat, fler är kvar i vården, inläggningarna ökade och man fann inga kliniska eller sociala förbättringar. Förmodligen beror detta på att det inte funnits resurser att samordna insatser. Case management har studerats vid enbart missbruk/beroende och här har man funnit viss 4

6 evidens för förbättringar, särskilt om manualen för metoden följts. En studie kunde t ex visa på minskat heroinmissbruk. Inom ramen för psykiatrireformen har olika samverkansformer provats. En studie av samtidig svår psykisk sjukdom och missbruk/beroende, omfattande 358 patienter, där 2/3 hade alkoholberoende och 1/3 narkotikaberoende, beskriver samverkan i integrerade team respektive vårdplaneringsteam. Skillnaden här var att patienten hörde till de integrerade teamen, de kunde möta de flesta av patientens behov, medan vårdplaneringsteamen byggde på samverkan av olika myndigheters insatser. Dessa skedde med hjälp av en koordinator. Uppföljning skedde efter 5 år. Man fann att samverkan måste vara väl förankrad i organisationen, i avtal, rutiner mm. Inte minst gäller detta det ekonomiska ansvaret för olika insatser. Man kunde inte se skillnader i resultat mellan de olika vårdformerna. Hälften av patienterna hade efter 5 år inget missbruk/beroende. Det fanns en 8 gånger förhöjd dödlighet. Stödbehovet fanns kvar, men hade minskat. En tredje modell är konsultation mellan verksamheter, där huvudansvaret läggs på någon verksamhet, beroende på bedömning av problemtyngd i missbruket/ den psykiska störningen. Vanligtvis är problemet var huvudansvaret ska ligga. ( Bild 21 29) Det finns svårigheter att utvärdera resultaten vid behandling av samsjuklighet, eftersom så många olika faktorer spelar in; missbruket, patientens psykiska störning, nätverket, behandlingsmetoden och andra insatser, samordningsformen. En samordningsmodell kan t ex utvärderas och jämföras med en behandlingsmodell utan samordningsinsats. (Bild 30) Studier av effekter av behandlingsmetoder vid samsjuklighet visar - psykofarmakologisk behandling av den psykiska sjukdomen ger effekt på denna, men inte på missbruket. Det behövs alltså något annat för att behandla missbruket - läkemedelsbehandling av missbruket/beroendet är dåligt studerat, men det finns inget som talar emot användningen av t ex Campral eller Revia vid samsjuklighet - Vissa specifika metoder som t ex MI har utvärderats i några få studier och i dessa kan man se effekter på missbruket - de metoder som har evidens vid enbart beroende eller psykisk sjukdom kan användas även vid samsjuklighet. Vid missbruk/beroende kännetecknas dessa bl a av fokus på missbruket, klar struktur och väldefinierade insatser 5

7 En annan stor översikt, som kom samtidigt som riktlinjerna, kom fram till ungefär samma resultat: - de effektiva behandlingar som finns vid psykisk sjukdom respektive missbruk/beroende fungerar också vid samsjuklighet -effekten av behandling i integrerade team är fortfarande oklar 2008 kom en stor Cochrane-studie över behandling vid svår psykisk störning och missbruk/beroende, innefattande 25 RCT-studier. Kognitiv beteendeterapi, MI, färdighetsträning och 12-stegsbehandling studerades och ingen visade påtagligt bättre effekt än sedvanlig behandling. Även här påtalades problem vid jämförelser; bortfall, olika patientkarakteristika, vårdform, otrohet mot vårdprogram mm. Många fler studier behövs. (Bild 31-35) Våra grannar i Norge kommer att ge ut riktlinjer på området samsjuklighet nästa år. I dessa konstaterar man att evidensen för olika insatser är ganska låg. Man rekommenderar ändå att MI och KBT ska kunna erbjudas. För patienter som har instabil psykisk sjukdom och missbruk/beroende och som inte förbättras i öppenvård rekommenderas institutionsbehandling. Integrerade team rekommenderas när andra vårdformer inte fungerar. ( Bild 36) Sammanfattningsvis betonar Öjehagen vikten av snabb diagnos och samtidig behandling av missbruket och den psykiska störningen. Behandlingen ska samordnas. Om man använder integrerade team har den s.k. ACTmodellen visat effekt. Case management har däremot inte visat effekt. Man ska använda de metoder som finns/ fungerar för respektive psykisk störning och missbruk/beroende, som t ex kognitiv behandling och MI vid enklare missbruksproblem. Det behövs långa perspektiv i behandlingen. Det behövs också mycket mer forskning på området och fler studier är på väg. (Bild 37) Nationell psykiatrisamordning 2007 gjorde en kartläggning av 64 olika verksamheter för personer med samsjuklighet, dessa finns återgivna i en bok, en slags katalog av erfarenheter. Slutsatserna var att samverkan måste ske på alla nivåer politiskt, administrativt, verksamhetsmässigt. Samverkan ska ske inom tydliga ramar och baseras på formella beslut och avtal, utföras i en formell struktur och kopplas till ekonomiskt ansvar. Samverkan måste accepteras av dem som ska samverka. Särskilt svårt är det att upprätthålla samverkan kring utåtagerande personer. (Bild 38) Psykiatrin liksom primärvården behöver bli bättre på att upptäcka riskbruk, missbruk och beroende, för att kunna sätta in behandling som t ex Motiverande intervju och/eller samverka med socialtjänsten kring problematiken. Men detta görs alltför sällan, MI används t ex sparsamt inom psykiatrin. Screening av patienter för att upptäcka skadligt bruk av alkohol/narkotika görs inte, trots att man t ex vet att mellan % av patienter på en psykosenhet har skadligt bruk av alkohol/narkotika. Upptäcker man riskbruk/missbruk kan man förebygga att det får negativ inverkan på psykossjukdomen. Under den andra delen av konferensen berättade Gunilla Cruse om hur POM-teamet i Lund arbetade med identifikation, utredning/bedömning av riskbruk/missbruk och integrerad behandling av samsjuklighet. I Lund gjorde man en studie för att undersöka riskbruk av alkohol, narkotika och cigaretter bland patienter med psykossjukdom, följa upp 6

8 hur dessa vanor utvecklades under 1½ år och även relatera det man fann till ålder och kön. Den metod man använde var att tillfråga alla patienter vid en psykosklinik om deras alkohol/drog- och tobaksvanor med hjälp av tre olika frågeformulär. Personal/ kontaktpersoner hjälpte till och feed-back gavs till ansvarig psykiater. Formulären var AUDIT, DUDIT och FTND och syftet var att bestämma grad av missbruk/beroende och lämpliga insatser i förhållande till detta. Här följde man gängse manualer. Under de tre månader man screenade patienter deltog 241 patienter av 374 möjliga, ungefär lika många män som kvinnor, merparten (70 %) med diagnosen schizofreni. Medelåldern var 45 år. De som inte deltog skilde sig inte från undersökningsgruppen avseende kön, ålder, diagnos. Man fann att riskbruk av alkohol fanns hos 22 % av männen och 13 % av kvinnorna, beroende hos 4 % respektive 3 %. Dessa siffror är ungefär samma som hos normalbefolkningen. Riskpoäng på DUDIT, dvs. narkotiska preparat, var mycket högre än hos normalbefolkningen. 5 % av männen och 14 % av kvinnorna fick riskpoäng här. Dudit omfattar förutom illegal narkotika också läkemedel som missbrukas, dvs. inte tas enlig ordination. Ca hälften av patienterna var rökare, också här långt fler än hos normalbefolkningen, ca 25 % var svårt beroende av nikotin. Efter 1½ år gjordes en uppföljning, där ca 4/5 av patienterna deltog. Alkohol- och nikotinproblemen kvartstod nästan oförändrade, emedan narkotikabruket halverats. Studien påvisade lägre grad av riskbruk/missbruk än andra studier från andra länder. Kanske berodde detta på att kontaktpersoner användes som intervjuare. De mått/gränsvärden som använts för skadligt bruk är samma som man brukar använda. Detta kanske inte är helt rättvist, gruppen psykossjuka är sårbara, så kanske gränserna för riskbruk mm skulle vara lägre. Andra studier som gjorts inom psykiatrin, främst på patienter med ångest/depressionsdiagnos, har visat att upp mot 25 % har problem med alkohol. Kort rådgivning har här visat positiv effekt. Psykiatrin behöver bli mycket bättre på att använda screeninginstrument de fungerar bra även på psykiatrins patienter. (Bild 1-22) Man kan också vända på problemet. En stor grupp av klienter med missbruk/beroendeproblematik inom socialtjänsten lider av psykisk sjukdom, som inte behandlas. Även här är det viktigt med upptäckt och insatser och det finns olika instrument man kan använda ( MATE, Mini). Sedan ska psykiatrin kopplas in för diagnos och behandling. Psykiatrin har dock visat sig ovillig att ta emot dessa patienter. I Lund kunde man t ex se att psykiatrin krävde att patienten skulle uppvisa en längre tids nykterhet/drogfrihet innan man tog emot dem. 7

9 I Lund startades då ett team PM-teamet som skulle utreda och bedöma samsjuklighet. Teamet bestod av läkare, psykolog, socionom och sekreterare. Förutom att utreda problemen skulle teamet initiera samordnad behandling, detta skedde genom nätverksmöten där utredningen presenterades. Remisser kom från olika håll socialtjänst - som stod för 2/3 -, beroendevård, primärvård, kriminalvård. I remissen ingick en genomgång av journal och intervju med patienten, bl a togs patientens motiv för deltagande upp. Själva utredningen bestod sedan av ASI och social, medicinsk och psykologisk utredning. Man tittade på patientens sjukdomshistoria och allt utmynnade i en diagnos/ bedömning och behovsbeskrivning. Denna presenterades på ett nätverksmöte med patient,/klient, närstående och alla inblandade myndigheter. På dessa möten fanns tid för reflektion och de skulle leda till en handlingsplan. Pilotprojektets resultat visar att klienterna/patienterna hade en mängd olika diagnoser och beroendetillstånd. Ingen led av schizofreni, förmodligen fick denna patientgrupp behandling av psykiatrin. Guppen utan psykisk störning var mycket liten. Vid utvärderingen menade patienterna att de fått bättre förståelse för sina problem och att man kunnat göra mera realistiska planer. Detta ledde till att de i högre grad fick rätt behandling och att olika aktörer samarbetar. Patienterna förstod mer om sig själva, fick större självkännedom. Formen för nätverksmöte ansåg de vara bra, att mötet speglade en helhetssyn på problemen. Några var missnöjda med att PM-teamet inte kunde erbjuda behandling. Remittenterna var nöjda med att utredningstiden var kort och arbetet kostnadseffektivt. PM-teamet arbetade uppsökande och detta bidrog till att det fungerade bra. Det var positivt med en samlad bedömning och att vägar in till psykiatrin öppnades upp. Nätverksmötet var en mycket god samverkansform, där alla kom till tals och klientens/patientens behov kom i centrum. Även remittenterna saknade i viss mån möjligheten till behandling. Om någon aktör saknades på nätverksmötet var det negativt. Ytterligare möten, minst ett till, hade behövts. PM teamet var ett exempel på koordination av samarbetet. Andra former är konsultation - där en verksamhet behåller ansvaret för behandlingen - och integration, där alla insatser sköts inom t ex ett team. (Bild 23-31) Gunilla använde sista delen av sin föreläsning till att beskriva arbetet inom det s.k. POM-teamet (psykos- och missbruksteamet), som drivs gemensamt av psykiatrin/region Skåne och socialtjänsten i Lund sedan Teamet består av läkare, sjuksköterskor, kurator och socialrådgivare. Teamet är ett slags ACT-team, men har inte öppet 24 timmar om dygnet. På kvällar och helger finns telefonsvarare, dit patienten kan ringa och prata in och som håller problemen tills man kan få kontakt med patienten. Efterfrågan har varit stor på teamets tjänster, man har hitintills fått ca 90 remisser. Teamet har varit strikta med intagningen, det ska finnas både psykos och missbruk/beroende. Från början togs 25 patienter in och allteftersom har man sedan tagit in nya efter att platser blir lediga. Flertalet har psykos och alkohol- eller blandmissbruk. Det är mest män, bara 1/5 är kvinnor. 8

10 Utmärkande för POM-teamets patienter var att det var svängdörrspatienter, att vården var otillräcklig och inte kunde upprätthålla kontakten med dem. Teamet har till viss del arbetat uppsökande för att nå patienterna. Tanken med teamet är att integrera behandlingsinsatserna och skräddarsy dem efter individens behov och önskningar. Man har därför valt att inte ha ett fastställt behandlingsprogram. Man strävar efter hög tillgänglighet, patienter kan t ex komma spontant. De kan närvara varje dag eller kanske bara någon dag i veckan. Teamet har beredskap att agera snabbt på signaler från patienten, att hon/han t ex börjar få psykotiska symtom. Ambitionen är att familjen/nätverket involveras, men det sker ändå ganska sällan. Patienterna avkrävs inte nykterhet/drogfrihet, man ser dessa problem i ett längre perspektiv. För många kan det dröja 5-6 år innan man slutar missbruka, ofta behöver man hitta något annat att göra, andra relationer, annan mening i livet. Ambitionen är att missbruket ska minska och många patienter upplever deltagandet i sig som motivation att sluta med/skära ner på alkohol/droger. Vid djupintervjuer med 8 patienter upplevde många negativa konsekvenser av missbruket, men förknippade samtidigt alkohol/droger med avslappning och lust och tillhörighet. Med hjälp av alkohol/droger bröt de sin isolering, fick vara med i någon slags gemenskap med andra. Det är mer attraktivt att se sig som missbrukare än att ha en identitet som psykiskt sjuk. När man lägger av med missbruket uppstår ofta skuld- och skamkänslor, man blir sårbar. Man får inte glömma att dessa personer också är mer sköra i sin person. Abstinens kan leda till psykossymtom och ibland kan inläggning behövas. Patienterna har genomgående dåliga erfarenheter av och låg tilltro till vården. Ibland förstärks dessa erfarenheter av t ex paranoida idéer. Alliansen mellan behandlare och patient blir mycket viktig, att patienten får se att personalen är pålitlig och tar honom på allvar. Psykofarmaka är en del av behandlingen. Medicineringen sköts ganska flexibelt och i pågående dialog med läkaren. Man kan t ex ge mediciner polikliniskt, som normalt bara ges till inlagda patienter. 9

11 Huvuddelen av arbetet är färdighetsträning, habilitering, boendestöd mm. Sociala stödinsatser sker parallellt boende, ekonomisk sanering, sysselsättning, fritid, här används de resurser som finns Alla har egna lägenheter eller stödboende. Man använder vissa program för problemlösningsträning. Förhållningssättet är pedagogiskt, syftar till träning av färdigheter. Detta gäller även t ex utbildningsinsatser för anhöriga. Insiktsbetonad psykoterapi finns inte med i behandlingen. Patientgruppen har ofta dålig fysisk hälsa och de är bekymrade över detta, rädda att dö. Hälsokontroller erbjuds och man hjälper till med remisser till andra delar av sjukvården. En del av insatserna handlar om att ändra vanor, t ex minska på/ sluta med rökning, börja motionera, äta bättre. Vissa deltar i motionsaktiviteter som stavgång. Teamet har nu varit i gång i snart 8 år. Till viss del är det idag nya patienter, men en del har varit med från början. Ingen skrivs ut mot sin vilja. Blir det fullt och långa väntetider är det bättre att starta ett nytt team. Detta understöds också av de 10-årsuppföljningar som gjorts av andra ACT-team. (Bild 32-38) Efter två år kunde POM-teamet se att patienterna stannade kvar i behandlingen, några fullföljde också behandlingen. Missbruket blev mindre och den sociala funktionen förbättrades något, men de psykiska symtomen kvarstod. Antalet vårddygn i slutenvård minskade till hälften, vilket innebär att behandlingen är kostnafseffektiv trots den relativt stora personalinsatsen. Även anhöriga och samverkanspartners var mycket positiva till teamets insatser. Teamets arbete ledde också till att sjukvård och socialtjänst samverkade bättre även i övrigt. Teamet är nu en del av ordinarie verksamhet. De har t ex en sviktplats på en akutpsykiatrisk avdelning, där POM-teamets läkare sköter inläggningen. Året efter utvärderingen fick POM-tealet vårdens stora kvalitetspris för sina insatser. Psykiatrin har aldrig fått detta pris tidigare (Bild 39-42) Gunilla summerar sin föreläsning: -Riskbruk/missbruk ska identifieras inom psykiatrin och psykisk sjukdom inom socialtjänsten. - samsjuklighet ska utredas - samordning av insatser ska ske vid samsjuklighet Text: Alf Midholm Foto: Kia Benroth 10

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö Problembeskrivning Samsjuklighet förekomst någon gång under livet Missbruk/beroende Bipolär sjukdom

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det? Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuna Lindriga till medelsvåra tillstånd behandlas generellt i primärvård (till primärvårdsnivån hör även 1177), svåra

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 3 347 personer var anmälda på utbildningen dag 3, 244 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist Vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblematik Förvaltningen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 27 Feb 2009 Utbildningsdel 2 Tidig upptäckt och tidiga insatser Kapitel 3 & 4 Föreläsare docent Sven Andreasson RIS Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland GIR Text/bild/layout:

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge 2012-04-18 Anne Holmqvist Enhetschef öppenvårdsenheten Missbrukssektionen 1 ACT betyder Assertive Community Treatment ungefär

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Dess bakgrund & innehåll Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se 1. Arbetet bakom och med riktlinjerna

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

SIKTA Process missbruk cannabis

SIKTA Process missbruk cannabis SIKTA Process missbruk cannabis Kriminalvården: Frivårdsinspektör Fredrik Eliasson Lunds socialförvaltning: Socialsekreterare Tale Wide Svensson Statens institutionsstyrelse: Utredningssekreterare Maria

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Beroendecentrum I Norrbotten

Beroendecentrum I Norrbotten 2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad

Läs mer

Case Management i Sävsjö kommun

Case Management i Sävsjö kommun Case Management i Sävsjö kommun Verksamhetsrapport 2010 2013-10-16 Eva Salomonsson Monica Lagerqvist Ann-Charlotta Lagerqvist INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Målgrupp 2 Arbetssätt

Läs mer

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag I dagsläget görs en brukarrevision, som startade hösten 2015, på avdelning 4B. Revisionen genomförs av fyra utbildade revisorer från Brukarnas revisionsbyrå BRiU. Vision och uppdrag "Vår verksamhet ligger

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer