Stress och utbrändhet bland lärare i dagens skola

Transkript

1 Malmö Högskola Lärarutbildningen SÄL II:2 Examensarbete, 5 poäng Hösttermin 2003 Stress och utbrändhet bland lärare i dagens skola Ludmila Johansson Handledare: Karin Nyström Examinator: Karin Nyström

2 Sammanfattning Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som orsakar stress och utbrändhet bland lärare och vilka förebyggande åtgärder kan man vidta för att undvika och motverka dessa företeelser. Jag valde att genomföra en intervjuundersökning. Fyra lärare fick besvara mina frågor. Resultatet visade att det finns flera faktorer som orsakar stress på arbetsplatsen bland lärare. Alla är relaterade till den situationen som skolan befinner sig i idag nämligen ständiga ekonomiska besparingar, ökad arbetsbörda, samhälleliga problem, dåligt ledarskap med flera. Nyckelord: Stress, utbrändhet i dagens skola, arbetssituation, sjukskrivningar. 2

3 Innehåll Sammanfattning 1 1 Inledning Introduktion Syfte 1.3 Frågeställningar 4 2. Teoretisk bakgrund Vad är stress? Vad är utbrändhet Vad är det som skapar skadlig stress och utbrändhet? Frånvaro av positiv feedback Avbyråkratiserade arbetsliv Att vara professionella Omorganisationer Arbetsmiljön som orsak till utbrändhet Chefens ledarstil skapar stress 9 3 Metod Metod Urval Procedur 11 4 Resultat Presentation av de intervjuade Vilka faktorer framkallar stress och utbrändhet bland lärare i skolan? Hur stress/utbrändhet och känslan om krav hänger ihop? På vilket sätt upplever lärarna att de har stöd på arbetsplatsen? Vad kan man göra åt arbetssituationen för att minska stressen? 15 5 Diskussion 17 6 Avslutning. Rekommendationer 19 Referenser 21 3

4 1 Inledning 1. 1 Introduktion Stress och utbrändhet har blivit en del av vårt nutidsspråk. Allt fler lärare blir sjuka av sitt arbete. Sjukskrivningar på grund av stress eller utbrändhet har ökat kraftigt under de senaste åren. Ökningstakten är alarmerande. Mellan 1999 och 2001 ökade andelen långtidssjukskrivna totalt sett med 45 procent. Lärare och skolledare känner sig utbrända, undersökningar om orsakerna pågår och personer sjukskrivs med diagnosen utbrändhet. (Preisz, 2003) Preisz (2003) refererar till SCB:s undersökningen som visar tydligt hur lärarna har det. Över 80 procent har svårigheter att koppla av efter arbetet. Lärarna ligger i topp bland dem som har sömnsvårigheter på grund av arbetet; som har svårt att få stöd i beslut om vad som skall prioriteras när resurserna inte räcker och som inte anser sig kunna bestämma arbetstakten. Mer än 40 procent av lärarna är i riskzonen för att bli utbrända. Detsamma gäller var fjärde anställd i skolan. Det framgår av en annan forskningsrapport Psykisk ohälsa bland skolans personal från Yrkesmedicinska enheten vid Stockholm läns landsting. Drygt 900 anställda vid grundskolan har besvarat enkätfrågor om stress och utbrändhet. Graden av utmattning ökade kraftigt redan efter ett års anställning. Enligt Nenzen (2000) kan detta tyda på brister i utbildningen, dålig introduktion och alltför hög arbetsbelastning. Utmattningen ökar för varje år i yrket. Bara sju procent av de svarande var över 60 år, vilket tyder på att skolpersonal inte orkar arbeta fram till pensionsåldern. Detta gäller även skolledare och fritidspedagoger. 4

5 Arbetet tillhör ett av våra mest centrala livsvärden. Både vår identitet, självkänsla och vårt välbefinnande bygger till stora delar på våra erfarenheter från arbetet. Det är därför viktigt att arbetet bidrar till välbefinnande, arbetsglädje och personlig utveckling. I läroplanen (Lpo 94, sid. 5) står det att omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egen värde och respekten för vår gemensamma miljö. Har inte skolpersonalen en bra fungerande arbetsmiljö och passande arbetsvillkor, är de stressade och utbrända kan de inte vara effektiva och uppnå ett gott arbetsresultat Syfte Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på vad som orsakar stress och utbrändhet bland lärare i dagens skola och hur man kan förebygga och minska stress och sjukskrivningar på jobbet Frågeställningar För att uppnå mitt syfte arbetade jag utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka faktorer framkallar stress och utbrändhet bland lärare i skolan? 2. Hur stress, utbrändhet och känslan om krav hänger ihop? 3. På vilket sätt upplever lärarna att de har stöd på arbetsplatsen? 4. Vad kan man göra åt arbetssituationen för att minska stressen? 2. Teoretisk bakgrund 2.1 Vad är stress? Stress är ett begrepp med många sidor som lanserades på 50-talet av Hans Selye, tidigare användes begreppet som utarbetad och överansträngd. Första 5

6 gången ordet stress nämns i ett svensk uppslagsverk år Begreppet stress användes i första hand för att beskriva det karakteristiska och likartade kroppsliga reaktionsmönstret på olika typer av fysiska påfrestningar. Man upptäckte att samma reaktioner kunde utlösas också vid psykisk påfrestning. Denna ökning av kroppens beredskapsnivå förbättrar inom vissa gränser prestationsförmågan. Kontroll, inflytande och förutsägbarhet i en situation är avgörande för om en person upplever stress som negativt eller positivt. Att arbeta på högvarv eller uppleva alltför höga krav är ett vanligt sätt att beskriva stress idag. (Bronsberg, 2000) 2. 2 Vad är utbrändhet? Man kan vara stressad utan att vara utbränd och man kan vara deprimerad utan att vara utbränd. Lider man däremot av en långvarig, hög stress och har depressionssymptom kan man vara utbränd. (Bronsberg, 2000) Ordet utbränd har varit aktuellt från sena 90-talet och framåt och har kopplats till den specifika reaktion som förekommer till följd av överbelastning i arbetet med andra människor. (Bronsberg, 2000) Som så mycket annat kommer ordet utbränd från USA: The burn-outsyndrome. Där har det forskats och skrivits om utbrändhet sedan slutet av 1970-talet. Utbrändhet beskrevs ursprungligen i yrken med täta människokontakter (till exempel socialarbetare och lärare) och enligt Bronsberg (2000) består av de tre grundpelarna: 1. En gradvis förlust av idealism, energi och mening hos personal som arbetar i klientyrken, som en följd av deras arbetsförhållanden. 2. Ett försvagande psykologiskt tillstånd som en följd av ständig stress i arbetet som resulterar i: uttömda energireserver, lägre motståndskraft mot sjukdomar, ökat missnöje och pessimism, frånvaro och ineffektivitet i arbetet. 6

7 3. Ett tillstånd av fysisk, emotionell och mental utmattning. Detta tillstånd är en följd av svikna förhoppningar och brustna ideal. Utbrändhet är en av de svåraste formerna av stress. En vis typ av personer anses löpa en förhöjd risk att drabbas av utbrändhet. Det handlar om kreativa, ambitiösa, perfektionistiska och emotionellt engagerade individer med stort behov av uppskattning, som har svårt för att delegera, svårt att säga nej till merarbete och som befinner sig i hierarkiska organisationer som t.ex. vård, omsorg, skola. Kvinnor mellan 35 och 50 år är överrepresenterade i denna kategori. (Andersson, 2002) Bronsberg (2000) rapporterar i sin undersökning bland annat att utbrändhet är ett resultat av en process som pågått en längre tid. I slutstadiet kollapsar man fysisk, emotionellt och/eller mentalt. Man kan tvingas sjukskriva sig en längre tid, bli omplacerade, tvingas sluta jobba eller leva resten av livet med kroniska sjukdomar. Ingen blir utbränd över en natt. Att det är en process betyder också att man kan påverka den Vad är det som skapar skadlig stress och utbrändhet? Skolan har förändrats mer under det senaste tio åren än under hela talet. Denna utveckling har orsakat hög psykisk belastning bland skolans personal som i sin tur har lett till psykisk ohälsa. Nenzen (2000) i sin artikel försöker sammanfatta orsakerna till ökad stress och utbrändhet i dagens skola. Enligt honom arbetar skolpersonal i en konfliktfylld organisation med höga krav från olika håll och liten egenkontroll. Arbetsdagarna kan bli mycket långa. Dessutom har flera omorganisationer skett i skolan. Allt detta kan leda till minskad produktivitet. Följande anses vara orsaker till det som gör anställda utbrända: 7

8 Frånvaro av positiv feedback När man gör någonting på jobbet vill man gärna höra hur det gick om det var bra eller inte, om det var till nytta, om det gjorde någon skillnad. Genom en sådan feedback får man dels veta om man gjort det bra, dels om ansträngningarna uppskattades. Det händer ofta att man gör goda insatser på jobbet men man får inget beröm. Men om förväntningarna inte fylls blir kritiken hård. Det är en ständig förlustsituation antingen förlorar man eller också får man ingenting Just detta att det negativa framhävs och det positiva förbises, leder till obehagliga och frustrerade kontakter mellan människor. För många kommer det en dag då de känner att de har fått nog. (Koskinen, 1999) Avbyråkratiserade arbetsliv Arbetet med människor styrs framför allt mer av personalens inre värderingar än av vad chefen säger. En del av stressen i arbetslivet beror på bristen på god byråkrati menar Margareta Edling (2003). Läraryrket är fritt från byråkrati och det bidrar till moralisk stress för de anställda. Lärarna har en gammaldags arbetsmoral, byggd på flit och noggrannhet som inte passar det avbyråkratiserade arbetslivet, där de själva har ansvar för att uppfylla de diffusa målen som var och en försöker leva upp till. Därför blir frågan om vad som är ett bra eller dåligt utfört arbete lätt alltför personligt. Arbetsmaterialet utgörs av människor och det är svårt att säga exakt vad man skall göra i olika situationer. I sådana situationer sätts den moraliska kompetensen på prov. Lärare kan drabbas av s.k. moralisk stress. De utsätts för höga moraliska krav, men känner att de inte har tillräcklig kompetens och inte får tillräckligt stöd. (Edling, 2003) Utbildning, erfarenheter eller tyst kunskap skapar en uppsättning bärande värderingar. Men när villkoren för arbetet förändras, när de ekonomiska resurserna och tiden att utföra arbetet på krymper så är det nödvändigt med 8

9 en diskussion om hur jag gör när jag gör ett bra jobb, vad jobbet egentligen går ut på. Var skall ribban ligga? Vilka krav bör man som lärare ställa på sig själv och vilka krav ställer egentligen den organisation där arbetar i? Konflikter i personalgruppen som leder till ökad stress beror på att det finns oklarheter i värderingssystemet. Det finns en viss risk för att det blir en ständig besvikelse över att inte kunna utföra arbetet på ett sätt man själv är nöjd med. Det kan föra med sig att attityden mellan lärare och elev gradvis blir hårdare. Det blir ett slags strategi personalen tar till för att skydda sig själv. (Edling, 2003) Att vara professionella Utbrärningen kan påverkas av alla möjliga regler som styr kontakten mellan människor i organisationer. Den mest påtagliga av dessa underförstådda regler är etiketten för lämpligt beteende på jobbet. Etiketten kräver att anställda skall vara vänliga, omtänksamma, lugna, kunniga, tåliga och inte skapa oro. I stället för öppenhet finner de sig i en missriktad ansträngning att vissa en glad och obekymrad uppsyn. Ibland lägger man lock på sina emotioner därför att de av opassande eller oprofessionella. Men man kan bli upprörd eller missnöjd över något som sker på jobbet. Känslorna döljs dock därför att de lätt kan tolkas som tecken på svaghet, obeslutsamhet eller dessvärre inkompetens. Men denna professionella saklighetsregel kräver sitt pris (Maslac, 1986). - Omorganisationer Skolan har genomgått stora förändringar som har lett till platta organisationen med på chefsnivåer. Detta i kombination med förändringar av arbetstider, arbetssätt och organisation har lämnat lärare vilsna. De upplever verksamheten som ostrukturerad och har ingenstans att vända sig. Ovanpå det pedagogiska arbetet får lärarna ta hand om uppgifter som annars brukar skötas av chefer. (Edlun, 2003) Samtidigt har svenska skolan fått för höga målsättningar men för att nå dem har lärarna för lite inflytande och för små förutsättningar för att klara målen, 9

10 menar Preisz. (2003) Arbetsmiljön som orsak till utbrändhet Tillgängliga resurser, regler och målsättningar fastställs i stort sett av organisationer inte av den enskilde anställde. Klasserna har blivit större, eleverna jobbigare och kringpersonalen kraftigt nedskuren. Gemensamt för många arbetsmiljöer med risk för utbränning är just detta för mycket. En arbetsbörda, emotionell eller fysisk, som överstiger vad en människa orkar med är precis vad som menas med stress. För mycket information kommer in, för många krav ställs, och allt händer så fort att individen inte hinner med en situation som bäddar för utbränning. Också när det gäller den rent fysiska miljön far lärarna illa. De utsätts under en stor del av arbetstiden för så höga ohälsosamma ljudnivåer att det är omöjligt att föra ett normalt samtal. (Ackerot, 2000) Chefens ledarstil skapar stress Dålig organisation och dålig ledning av en organisation bidrar också till utbrändhet. Om verksamhetens mål är oklara, om personalens roller är illa definierade, om byråkratiskt krångel breder ut sig och kommunikationen mellan överordnade och personal är oklar och inte ger stöd då är det inte lätt för anställda göra sitt bästa på jobbet. (Arvonen, 2000) 3. Metod 3. 1 Metod Arbetet bygger i första hand på litteraturstudier, samt i viss mån på intervjuer med lärare som på olika sätt har kommit i kontakt med stress och utbrändhet i arbetet. Litteraturen har jag hittat på biblioteket och på Internet. Utifrån 10

11 litteraturstudier, intervjuer och egna erfarenheter har jag sedan dragit mina slutsatser. Det finns många olika undersökningsmetoder. Man brukar skilja på två olika typer: kvantitativa (t.ex. enkätundersökningar) och kvalitativa (t.ex. intervjuer) metoder. I min undersökande del av examensarbetet använde jag mig av intervjuer. Fördelen med att genomföra intervjuer är att man får en bättre kontakt med intervjupersonerna och har större möjligheter att förstå personernas tankar än vad skriftliga svar på frågor skulle ha gjort. Med en intervju får man även en bättre dialog med dem därför att personerna är mer avspända och detaljerade i sina svar. Enligt Patel Runa (1991) får man fram en högre kvalité på informationen. Jag tror att intervjuer kan vara en bra metod. Jag kunde anpassa mina frågor efter situationen och förklara otydliga frågor. Här finns också möjligheter att ställa följdfrågor som kan vara omöjligt i en enkät. Nackdelen med intervjuer i mitt fall var dock att det var svårt att boka tid för att träffas på grund av tidsbrist hos lärarna Urval Undersökningen genomfördes på en grundskola i Västra Götaland med ca 140 elever i klasserna 7-9. Det är en mångkulturell skola med ett stort antal invandrarelever. På skolan finns även en s.k. förberedelseklass. Här går elever som har nyss kommit till Sverige och inte kan svenska språket. Lärarkåren består av 21 lärare. Undersökningen gjordes under september månad Totalt intervjuade jag tre kvinnliga och en manlig lärare med olika antal tjänsteår på en och samma skola och en varierande yrkeserfarenhet bakom sig. De intervjupersonerna som jag har valt arbetar med mig i samma arbetslag. 11

12 3. 3 Procedur Intervjuerna som jag genomförde var individuella. De inleddes med att jag berättade om syftet med mitt examensarbete och att intervjuade personer skulle vara anonyma. Jag valde att utgå från färdiga frågor ( se sid. 4, Frågeställningar) för att få mer konkreta svar på mina frågor och för att spara tid både för lärarna och för mig själv. Varje intervjuad lärare fick ett introduktionsbrev i förväg där jag presenterade mina frågor för att de skulle kunna förbereda sig innan. I genomsnitt varade varje intervju ca minuter. Svaren spelade jag in på band och förklarade att det bara var jag som skulle lyssna på dessa inspelningar. Sedan bearbetade jag svaren på bandet och förstörde banden när jag var färdig. 4. Resultat I resultatet redovisar jag de tankar och åsikter som framkommit i lärarintervjuerna och som har anknytning till uppsatsens syfte och frågeställningar Presentation av de intervjuade Lärare A: Hon har jobbat som låg- och mellanstadielärare i sju år och undervisat i årskurserna 5-9 i hemkunskap och bild. Dessutom har hon även hand om elevens val (hemkunskap). Lärare B: Han har jobbat som lärare i 16 år. Under åren har han även haft hand om undervisningen på finska för finsktalande elever i SO och NO och nu undervisar han även i matte och SO för svensktalande elever. Han arbetar nu med årskurserna 7 9. Lärare C: Hon har jobbat som lärare i fem år och undervisar i svenska, svenska som andra språk och religion. På senare tid har hon haft i stort sett förberedelseklasser i årskurserna

13 Lärare D: Hon har arbetat 21 år som lärare. Under åren jobbade hon i förskolan, som mellanstadielärare och med vuxna på Komvux. Nu jobbar hon med förberedelseklasser i årskurserna Vilka faktorer framkallar stress och utbrändhet bland lärare i skolan? För lärare A är det fram för allt när hon har mycket att göra på för kort tid under en lång period eller att hon har varit i stressmoment många gånger tätt och återkommande under en länge tid. För mycket man måste hinna med, för många krav ställs, för många elever och för lite tid för deras behov, man hinner inte hjälpa alla elever individuellt. Antal elever som ökar i förhållande till personalen leder till att man får mindre tid för samtal och det upplever hon som stressmoment i jobbet, samt färre åtgärder och färre eller ingen uppföljning av allt som sker i skolan. Hon har känt sig stressad många gånger men aldrig varit utbränd på jobbet. Lärare B har ingen familj så arbetstiderna och större arbetsbörda stressar inte honom mycket. Han har möjligheter att vila upp sig på sin fritid. Det som gör honom stressad på jobbet är eleverna som kan vara oförskämda eller t.o.m. elaka mot lärarna. Det är så här att nu för tiden måste vi, lärare tåla mycket från eleverna, vi får inte säga någonting till eleverna när de är elaka. Jag vet att det är många elever som mår dåligt i skolan men samtidigt tycker jag att de bör hantera sina utbrott på något annat sätt och inte ge sig på lärarna. Utbränd har han inte blivit någon gång. Lärare C känner sig stressad när allt går i ett. Hon berättar att när man jobbar i förberedelseklassen då är man mer än bara lärare. Här är man en länk mellan eleverna och svenska samhället. Klassen är blandad och eleverna har olika åldrar och ligger på olika kunskapsnivåer. Här händer det saker hela tiden. Hon tycker att det kan vara stressigt för henne att ha så många bollar i luften hela tiden. Ett annat problem som hon anser som stressframkallande faktor är att det aldrig är tyst på arbetsplatsen. Att jobba 13

14 i en skola där är det aldrig tyst tycker jag är jättejobbigt. När jag kommer hem vill jag bara ha tyst. Jag har blivit mycket ljudkänslig. Alla ljud, alla röster, alla som vill något från mig på en och samma gång är jobbigt. Stressmoment upplever hon ofta på jobbet och har varit ganska nära gränsen att bli utbränd, tycker hon. Jag har inte blivit utbränd bara vidbränd, säger hon. Lärare D framhåller att hon känner sig stressad när hon inte kan påverka sin situation fast hon vill. Ett av kriterierna när man tar jobbet är att man skall vara med och påverka och sedan fråntas man det av olika orsaker. Sådant tror hon kan framkalla stress. Man får inte tillräckligt med tid, man jagar vidare hela tiden och hinner aldrig stanna till och få känna att nu är det bra och jag har kontroll över den här situationen eller tvärtom. Man måste ha tid att få reflektera. Man vet aldrig var går gränsen mellan utmattning och utbrändhet enligt henne. Jag tror att ibland står jag ganska nära gränsen Hur stress/utbrändhet och känslan om krav hänger ihop Lärare A är säker på att det är just kvinnorna som har ett krav på sig att vara duktiga, snälla och fixa allt och de är dåliga på att säga i från om arbetsbördan blir för stor och situationen för stressig. Män, tror jag många gånger, är smartare, de kommer ihåg sig själva och det är bra och det måste vi, kvinnor lära oss. Hon har lärt sig att sätta gränser för att må bra. Med åldern, anser hon blir gränserna tydligare, man lär sig att tala klarspråk och kan motivera det man gör och varför man gör just så här. Lärare B tror att han klarar ganska bra kraven som ställs i skolan. Han känner sig flexibel och kan anpassa sig till rådande arbetsförhållanden. Han tror att hans relativt långa studier som han har bakom sig underlättar för honom att inte känna stressen vid ökande krav. Lärare C upplever att det ställs en enorm press och krav på lärarna i dagens skola. Samhällsklimatet har ändrats och det påverkar skolan också. Klimatet är tufft och människofientligt. Det krävs att man skall klara så mycket. Det 14

15 kommer oroliga, okoncentrerade elever och så har man kravet på sig att lära dem någonting. Idag tror hon att i dagens skola handlar det mycket om att uppfostra elever snarare än att undervisa dem. Att ha ett krav på sig att uppfostra andra barn för att ha möjligheter att utföra sitt arbete som lärare känns stressigt Hon känner sig ibland otillräcklig som lärare. Och då tycker hon att man måste hitta sina gränser och vara tydlig med dem. Om man bara håller på att ge och ge till andra då blir man lätt utbränd. Jag har tränat mycket på att sätta gränser och tycker att jag har blivit bättre och bättre på det. Nu kan jag skilja på mitt privata och jobbet. Så säger lärare D: Vi är uppfostrade i luthersk anda i Sverige. Man skall vara väldigt duktig, man har nästan en s.k. duktighetssyndrom. Man skall klara av precis allting och gör man inte det då är man ingenting värd. Även om kraven inte är uttalade så finns de ändå. Men samtidigt tror hon att hon har lärt sig på senare tiden att sätta gränser och säga nej. Det måste man göra för att orka just i vårt yrke. Annars kan risken för utbrändhet öka och det ser man på alla sjukskrivningar för lärarna. Hon är övertygad om att man inte skall sträva efter att vara perfekt i sitt yrke utan får misslyckas ganska mycket På vilket sätt upplever lärarna att de har stöd på arbetsplatsen? Lärare A känner att hon har stöd på arbetsplatsen men däremot inte från alla håll. Men det tycker hon är inte nödvändigt heller. Alla människor behöver en s.k. bollplats där kan du ställa dina frågor även om du inte får svar på alla, men det finns någon som du kan dela dina tankar med och kan faktiskt tala om att idag mår du så pass dåligt att du inte orkar dagen. Många gånger räcker det att bara få säga det så mår man bättre. Lärare B får mycket stöd av kollegorna. Jag brukar framför allt lösa mina problem med kollegorna som har upplevt likadana situationer. Vi pratar ut, diskuterar och hittar lösningar tillsammans. Det tycker jag är bästa medicinen att få prata ut. För mig är det bästa sättet att bearbeta stressen. Även eleverna kan ge stöd genom att visa positiva beteende. Från ledningen har 15

16 han inte fått mycket stöd, kanske någon enstaka gång. Samma situationen upplever även lärare C och D. Så säger de: Vi får inget stöd från arbetsledningen. Ibland känns det att vi inte har någon överhuvudtaget. Ledningen förstår inte riktigt vad vi håller på med i förberedelseklasserna. Skolledningen bör ha mer personalvård enligt läraren C. Det stödet hon får kommer från hennes kollega som hon jobbar ihop och delar samma elever med. Men med de andra kollegorna är samarbetet dåligt. Så förklarar hon: Andra lärare fokuserar sig på sitt eget och orkar inte engagera sig i de andra, de är inställda på att göra sitt jobb och gå hem och leva. Hon kan förstå dem ändå. Om de inte hade det fungerande på det viset då skulle de inte orka i längden. Det stöd lärare D får kommer från folk som jobbar med annat, inte som lärare samt från familjen. Båda lärarna känner stöd från sina elever. De brukar tala om för eleverna om de inte mår bra då är barnen förstående. Lärare D tycker att taket på yttrandefrihet har blivit lägre på skolan. Förut kunde jag komma in i lärarrummet och vräka ut mina problem och få hjälp och stöd från kollegorna. Men nu tycker hon att saker har ändrats på skolan Vad kan man göra åt arbetssituationen för att minska stressen? Alla intervjuade lärarna har upplevt någon gång en s.k. orkar inte gå till jobbet känsla. Om lärare A blir stressad för mycket på jobbet då tänker hon så här: Om jag ändå fått vara hemma idag. Samtidigt tycker hon att få stanna hemma är ingen lösning på problemet, hon vill hellre fly från problem än att lösa det. Hon tycker att det bättre att vara på jobbet och lösa sina problem där än att stanna hemma ensam med sina tankar. Det är viktigt att man tänker på sig själv också. Måsten som hon byggde själv och som var oerhört viktiga förut blev mindre viktiga. Man skall inte lösa och fixa alla saker på jobbet och även hemma, något måste man låta bli. Med åren lär man sig att prioritera. Om man inte hinner med något på jobbet då måste man kunna fördela det med andra, tillåta sig att begära hjälp menar hon. Det som utgör stressmoment för mig på jobbet är oförskämda och osociala 16

17 elever i klassrummet säger lärare B. Det som skulle minska stressen för honom är att placera dessa elever i mindre grupper och låta specialpedagoger ta hand om dem på ett professionellt sätt. Han tycker att de inte skall förstöra för lärare och andra elever. Den känslan har lärare C upplevt någon gång och den känslan tycker hon är fruktansvärd. Man orkar inte gå upp ur sängen och allt känns bara tungt. Hon stannade hemma och nu efteråt tycker hon att det var det bästa hon kunde göra för att då fick hon tid att reflektera, tänka över och få kunna förändra situationen efteråt. Tack vare att hon fick tid att tänka över på problemet kunde hon komma på vad det var som gjorde henne så trött och stressad på sista tiden. Det var mina kollegor som jag delade arbetsrum med som var gnälliga, negativa och stressade mig mest. När jag kom tillbaka till jobbet flyttade jag mitt bord till ett annat rum och på så sätt undvek jag i framtiden den negativa stressen från kollegorna. Hennes andra råd att minska på stressen är Ge dig aldrig i en strid som du aldrig kommer att vinna. Det går åt så mycket energi och man förlorar så mycket prestige. - försök inte att ändra på situationen som du inte kan påverka att vara generösa, vänliga, hjälpsamma och tilltalande mot varandra. vi behöver förståelse uppifrån. Arbetsledningen måste vara mer lyhörd. Lärare D anser att för att undvika stress behövs det mer resurser och tid för eleverna. Lärarna behöver ha mer studiedagar där de kan prata ut om sina problem och samtidigt lära sig att hantera dem på ett kompetent sätt. Hon tror att lärarna behöver mer tid tillsammans för att kunna lära känna varandra bättre för att i framtiden kunna delegera till varandra och ha mer förståelse för varandra. Men allt hänger inte bara på lärarna, skolledningen borde göra mer för att få bättre trivsel på skolan. 17

18 5. Diskussion Mitt mål var att ta reda på vad som orsakar stress och utbrändhet bland lärare i dagens skola och hur man kan förebygga och minska stress och sjukskrivningar på jobbet. Tendensen i mitt resultat tyder mer på att arbetsplatsen i den moderna skolan har genomgått många drastiska förändringar. Stressen på jobbet har ökat. Kraven på att hela tiden tillägna sig nya färdigheter, nya arbetsmetoder ökar och samtidigt minskar personalresurser, skolan genomgår kraftfulla ekonomiska besparingar. Större klasser, färre lärare, otydliga mål att uppnå i undervisningen. Allt detta är stressframkallande. Det är intressant att notera att den offentliga sektorn verkar ännu värre drabbad av stressproblem än företagen (Nensen, 2000). Man skulle annars kunna tänka sig att en sektor som skola hade en vana att se till mänskliga behov och därmed även skulle måna om sina anställda. Att det inte är så har säkert flera orsaker. Dålig ekonomi och kortsiktiga politiska beslut är säkert en del av förklaringen. En annan kan vara att det inom en skola finns så många människor som engagerar sig starkt i sitt arbete. För att hjälpa elever försöker man kompensera bristande resurser med egna ansträngningar och när man ändå inte räcker till drabbas man av stress och utbrändhet. Enligt min undersökning är lärarens syn på faktorer som framkallar stress och utbrändhet att det ställs många krav på lärarna idag, man måste hinna med för mycket samtidigt räcker inte tiden till för allt som skall göras. Trots detta är lärarna mycket ambitiösa och entusiastiska och har en stor pliktkänsla och då kan det hända att man går i väggen för att motivationen och orken försvinner så småningom. Då får de dåligt samvete för att de inte räcker till. Samtidigt känner de sig maktlösa och får otillräcklighetskänslor eftersom de inte kan ändra eller påverka situationen de har hamnat i fast de vill. Lärarna har för lite inflytande och ges inte förutsättningar att nå den höga målsättning som 18

19 svensk skola har. Ett annat problem som kan framkalla stress och utbrändhet på jobbet enligt de intervjuade lärarna är samhälleliga problem, som arbetslöshet och svårigheter i många familjer som i stor grad påverkar skolan och ökar kraven på läraryrket. Många barn i samhället mår dåligt idag och har sämre förutsättningar att lära. Miljön på skolan har blivit tuffare precis som i det svenska samhället. Läraryrket har tappat respekt hos många elever, kunskaper och studier är inte något värdefullt idag och som följd av detta förekommer det oengagerade, stökiga elever som kan vara oförskämda mot lärarna eller rentav elaka och t.o.m. aggressiva. När det gäller kraven på lärarrollen har den ändrats också. Att vara lärare är mycket mer idag än det var tidigare. Kraven som ställdes förut på lärarna var framför allt att förmedla kunskaper. Idag är lärarna mer extra föräldrar eller socialarbetare. Den renodlade lärarrollen har försvunnit. Allt detta sliter på lärarna väldigt mycket. Generellt utifrån min undersökning kan man säga att det verkar så att med åldern och erfarenheten lär sig lärarna att ta eget ansvar för sitt välmående på jobbet genom att sätta tydliga gränser. Lärojobbet är ett sådant jobb som kan göras bättre än bra. Man kan alltid vara bättre förberedd och ge mer kunskaper. Man lär sig att visa saker kan vänta, man behöver inte gå på högvarv hela tiden eller vara på topp, man lär sig att prioritera. Ibland kan det vara bra att dela på arbetet med sina kollegor. Man behöver inte göra allt själv. I detta har arbetsledningen ett stort ansvar för att de anställda klarar av ansträngningarna. Detta ansvar följer av att det är arbetsgivaren som formulerar kraven och ställer resurser till förfogande, och arbetsledaren som organiserar arbete och skall se till att krav och resurser går ihop. Det som framgår av mina intervjuer är att lärarna idag känner dåligt stöd från arbetsledningen. Däremot får de stödet ifrån sina kollegor, elever eller utomstående (hemifrån t.ex.) 19

20 20

21 6. Avslutning - Rekommendationer Ett vanligast förekommande förslag till lösning av alla slags problem även stress och utbrändhet är mer mer personal, mer pengar, mer tid, mer utrustning. I praktiken blir det fråga om att räkna ut hur stress och utbrändhet kan motarbetas genom att tillgängliga resurser används på andra och bästa sätt. När människor tycker att de inte hinner med sitt arbete är den vanliga reaktionen att de arbetar mer i ett försök att komma ifatt och få läget under kontroll. Men mer arbete bidrar ofta till utbrändhetsstressen i stället att lindra den. Och då blir det svårt eller rentav omöjligt att någonsin komma ifatt med arbete. Man får en känsla av frustration och personlig otillräcklighet. Att arbeta mer är alltså inte bästa sättet att motverka stress och utbrändhet. Arbetet måste organiserats på ett effektivare sätt; man ändrar sitt sätt att arbeta så att man blir mindre stressad och få mer gjort. När det gällde åtgärder mot stress och utbrändhet då kom några förslag från de intervjuade lärarna. De tankar som fanns har jag sammanfattat. Hur kan man undvika och motverka stress och utbrändhet? Lyssna till kroppens varningssignaler och lära känna egna stressreaktioner. Kanske är det dags att slå av på takten, sjukskriva sig eller t.o.m. byta jobb? Försöka ta reda på vad det är som man blir stressad av. Jobbet, familjen eller något annat? Egna krav eller andras? Är kraven rimliga? Man skall lära sig prioritera och sätta realistiska mål genom att sätta gränser. Även den anställde har ett ansvar för att tänka efter hur man skall ordna sitt 21

22 yrkesliv så att det är hållbart på sikt. Ansvaret för egen hälsa och arbetssituationsförbättring ligger i första hand hos den anställde själv. Man skall våga säga ifrån om arbetsbördan blir för stor. Man skall kunna delegera till sina medarbetare. Man kan motivera arbetsgivaren att vidta åtgärder. Arbetsgivaren skall ta stressrelaterade problem på allvar och komma med konstruktiva förslag på åtgärder som minskar stressen. Organiserade ritualer t.ex. kan ge individer tillfälle att delta i vissa beteenden utan att behöva försvara dem med hänvisning till personliga motivationer eller målsättningar. Eller ge möjligheter att komma ifrån (t.ex. kurser där anställda kan få tillfälle att komma ifrån en eller ett par dagar ibland i en helt annan miljö) Få beröm och hjälp av ledningen eller arbetskollegorna. Förbättra och förändra arbetsmiljön. Förslag till detta kan komma inifrån personalen eller ledningen. Man skall lära sig uppskatta allt det som är gott. 22

23 Referenser Ackerot, Magdalena, Inte individens fel. ( ) Andersson, Björn, 2003, Tunneln varslar om fara, ( ) Arvonen, Jouko, 2000, Chefens ledarstil skapar stress. ( ) Bronsberg, Barbro, 2000, Vad är utbärandet? ( ) Edling, Margareta,, Lärare bör byta moral, Skolvärden, nr 2, 30 jan Edlun Ulf, 2003, Platt organisation och litet inflytande ger höga sjuktal, Lärarnas tidning nr 5/2003 Koskinen, Lennart, 1999, Etik, ekonomi och företagets själ. Bokförlaget prisma, Stockholm. Maslac, Christina,1986, Utbränd. Bokförlaget Natur och Kultur. AB Fälths Tryckeri, Värnamo. Nenzen, Börje, 2000, Lärare riskerar bli utbrända ( ) Patel, Runa, Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Preisz, Eva-Lis, Allt fler lärare är långtidssjuka, GP, 12 februari, Utbildningsdepartement (1998), Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Skolverket. 23