Kvalitetsredovisning 2009 Sörgårdens förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 Sörgårdens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Gun Åslund Biträdande rektor

2

3 Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN 6 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 7 4 ARBETET I VERKSAMHETEN Normer och värden, avdelningen Jordgubben Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med normer och värden? Normer och värden, avdelningen Nyponet Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med normer och värden? Utveckling och lärande, avdelningen Smultronet Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med utveckling och lärande? Utveckling och lärande, avdelningen Videungen Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med utveckling och lärande? Barns inflytande, avdelningen Ugglan Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Barns inflytande, avdelningen Nyckelpigan Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 30 6 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA 31 7 LIVSSTIL OCH HÄLSA 32 8 JÄMSTÄLLDHET 33 9 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 38 3

4

5 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDO- VISNINGEN De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är; Kommunstatistiken som redovisas till SCB Budgetuppföljningar och bokslut Arbetsmiljöbokslut Dokumentation från skolledarträffar, förskolans ledningsgruppsträffar och utvecklingsledarträffar Löpande dokumentation från arbetslag, lärgrupper, och lärande samtal Rutiner för kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen: Vi använder oss av verktygen: Lärande samtal, föreställningskarta och SWOT-analys. Vi använder oss av dokumentationsmallar som vi använt i vårt tidigare projekt; problembaserad skolutveckling (PBS). I vårt kalendarium finns: två tillfällen under våren (mars, juni) för uppföljning av avdelningarnas Lokala arbetsplan. Dessa uppföljningar mailas till bitr. rektor. ett tillfälle under våren (maj) för arbetslagssamtal tillsammans med bitr. rektor, då vi reflekterar, samtalar och utmanas kring utvecklingsarbetet med vår verksamhet utifrån lokal arbetsplan, uppföljningar som gjorts och hur vi ser avtryck i verksamheten. ett tillfälle under tidig höst (augusti), då arbetslagen sammanställer en utvärdering dvs. deras egen kvalitetsredovisning, som mailas till bitr. rektor och blir en del i enhetens underlag inför kvalitetsredovisningen. ett tillfälle i mitten av höstterminen (oktober) för arbetslagssamtal tillsammans med bitr. rektor, då vi reflekterar, samtalar och utmanas kring vårt utvecklingsarbete; vilka avtryck ser vi i verksamheten, vilka slutsatser och lärdomar drar vi utifrån detta och vilka förbättringar och åtgärder behöver vi ta med i vår planering inför nästa år. Varje arbetslag är en lärgrupp och har egna arbetslagsträffar, skriver sin egen lokala arbetsplan och kvalitetsredovisning. Vi har gemensamma arbetsplatsträffar både på den egna enheten och för det södra förskoleområdet. Vid dessa träffar arbetar vi bl.a. med vårt utvecklingsarbete. I kvalitetsredovisningen skriver enhetens arbetslag under rubrik 4 och under övriga rubriker skriver bitr. rektor, utifrån mitt perspektiv. 5

6 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSRE- DOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPE- RIODEN Vad vi har arbetat med utifrån föregående Kvalitetsredovisning Samarbete Strukturera och organisera tiden Vad lär sig barnen genom? Sätta in sig själv praktiskt i olika sammanhang Tydliggöra definition av problemområdet och frågeställningen i den lokala arbetsplanen Likabehandlingsplanen och Skolplanen Mayers Briggs (MBTI), använda våra styrkor och ta hjälp av varandras Föräldraenkäten Fysisk och psykosocial hälsa Vad vi inte har arbetat så mycket med utifrån föregående kvalitetsredovisning Andra kulturer och barn med annat modersmål Planera in reflektionstid i planeringstiden Bidra till utmanande möten och ta ansvar i diskussioner, beslut och vid genomförandet Utvecklingsområdet vi fördjupat oss i under året är: Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Mål ur förskolans läroplan, som vi arbetat med är: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö. 6

7 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Ansvarsområden och verksamhet Sörgårdens förskola ingår tillsammans med förskolorna Biet och Fasanen i det södra förskoleområdet. Styrning Förskolans styrdokument är: Läroplan för förskolan (Lpfö 98), Skolplan antagen av kommunfullmäktige samt den lokala arbetsplanen. Dessa finns att ta del av på varje förskoleavdelning. Ledningsfunktioner Arbogas förskolor leds av rektor och bitr. rektor, som samarbetar i team. Rektor arbetar på förvaltningsnivå. Bitr. rektor har operativt ansvar på förskolorna fördelat på förskoleområdena: söder, centrum och norr. Organisation Sörgården är en sexavdelnings förskola, med två småbarnsavdelningar, där barn är i åldern 1-3 år och fyra syskon avdelningar (varav en avd är en språkavdelning), på dessa fyra avd är barnen i åldern 3-5 år. Personalkategorier, som verkar på Sörgårdens förskola är förskollärare, barnskötare och ekonomibiträde. Bitr. rektor har operativt ansvar på det södra förskoleområdet och min organisation ser ut på följande sätt: Ledningsgrupp; 1 personal från varje enhet på södra förskoleområdet Utvecklingsgrupp; utvecklingsledare, 2-3 personal per enhet på södra förskoleområdet Lärledare; 2-3 personal per arbetslag Hälsa- och arbetsmiljögrupp; 2-3 personal per enhet på södra förskoleområdet Hälsoinspiratörer; 1-3 personal per enhet på södra förskoleområdet Ekonomigrupp; 1 ansvarig personal per arbetslag Kokerskegrupp; 1 kokerska per enhet IT värd och Superanvändare; 1 personal på södra förskoleområdet IT-resurs; 1-2 personal per enhet För att stärka personal och ge möjlighet till delaktighet och inflytande, öka samarbetet mellan förskolorna och därmed gynna förskolans utvecklingsarbete, så har vi gemensamma arbetsplatsträffar, där all personal på det södra förskoleområdet deltar. Vi har andra tvärgrupper som: Hälsa- och arbetsmiljögrupp, Utvecklingsledargrupp, Ledningsgrupp, Kokersketräffar, Ekonomigrupp och IT-grupp. Ekonomi Vi har hållit den budget vi fått tilldelat. 7

8 4 ARBETET I VERKSAMHETEN På förskolan Sörgården har vi arbetat med följande utvecklingsområden i lärgrupper/arbetslag: Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Vi utgår från de problem och dilemman vi möter i vardagen när vi ska förverkliga uppdraget med att på bästa sätt bidra till barnens utveckling och lärande. Våra utvecklingsområden är valda för att de är angelägna i nuvarande situation. I kvalitetsredovisningen beskriver vi hur långt vi kommit i processen med att lära och förstå problemets natur och vad vi kommit fram till hittills. Den lärprocess vi följer ser ut så här: Planering av nytt görande Erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Forskning, andras erfarenheter Agerande Reflekterar.. Utmanande möte 8

9 4.1 Normer och värden, avdelningen Jordgubben Mål i förskolans läroplan: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Vår problemformulering frågeställning: Hur bidrar vi till att alla barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar? Vår definition av problemområdet: Barn ställer mycket frågor om vad/när/hur saker ska ske. De får olika svar från oss och de får ofta vänta därför att vi diskuterar med varandra, i verksamheten, innan vi ger klara besked. Vårt arbete i arbetslaget är ostrukturerat och ansvarsfrågan bland oss är inte uttalad. Det finns en viss form av osäkerhet i barngruppen och i vårt arbetslag. Mönster i underlaget När vi gör tankekartor, skriver ner det barnen säger och tycker, visar vi att deras tankar och idéer är viktiga. Vi upplever att barn tar mera ansvar. Ett exempel är Solsagan, massagesagan vi har före lunchen, då det ska vara en lugn stund. När vi började vårt utvecklingsarbete var det väldigt stökigt. Tillsammans med en vuxen fick barnen säga hur de tyckte att det skulle vara. Vi skapade struktur. Vi dokumenterade allas tankar och skrev ner dem. Efter det har det blivit mycket lugnare och barnen tar mera ansvar genom att påpeka för varandra det de själva bestämt. Vi har, tillsammans med barnen, flyttat dockvrån. Barnen fick vara med och välja genom att rösta, ta ansvar för vad som skulle vara kvar. Vi flyttade sakerna till annan plats och det blev en annan typ av lek på båda ställena. Sedan dec 2008, förra KR, har vi diskuterat, strukturerat och gjort personalens ansvarsområden ännu tydligare. Idag ser vi hur viktigt det är med struktur och ansvar. Struktur på verksamheten skapar trygghet hos alla, både barn och vuxna. Ett exempel är att vi idag delar barngruppen varje dag. De flesta barnen vet och tar sitt ansvar, har jag varit inne och skapat på förmiddagen så ska jag gå ut på eftermiddagen. Att ha mindre grupper gör också att alla barn blir sedda ochlyssnade på vilket stärker självkänslan och vi upplever att barnen oftare uttrycker det de vill. Slutsatser Barnen tror nu mer på sin egen förmåga och sig själva, de tar mera ansvar när de får vara delaktiga och blir lyssnade på. 9

10 Lärdomar Genom att strukturera verksamheten, personalens ansvarsområden och låta barnen vara delaktiga, komma med egna tankar, idéer och att vi lyssnar på dem, så undviker vi många orosmoment och barnen har inflytande och tar mera eget ansvar. Planering av nytt görande Vi kommer att använda tankekartor oftare, för att göra barnen ännu mera delaktigare och ge förutsättningar till att ta mer ansvar. En del barn tar inte till sig att ansvar gäller alla. Hur ska vi ta tillvara på allas olikheter? Vi kommer att fortsätta med lärgrupp tillsammans med Nyckelpigan, där vi diskuterar NTA-frågor (Natur och teknik för alla) och hur vi ska fånga alla barns olika erfarenheter runt teknik. Vi kommer även att ingå i en större grupp tillsammans med andra förskolor som arbetar med NTA. Vi kommer att arbeta med Normer och Värden genom att starta lärgrupp tillsammans med Nyponet och då använda oss av boken: Hissad och dissad, som handlar om relationsarbete i förskolan. Nästa steg i lärprocessen Vi behöver mer utmaning, det hoppas vi få tillsammans med kollegorna när vi diskuterar och tar del av varandras erfarenheter. Vi har också påbörjat sökandet efter litteratur och att få kontakt med en förskola som jobbar med Reggio Emilia. I lärspiralen befinner vi oss under rubrikerna: Reflektion, Utmanande möten, Andras erfarenheter och Forskning 10

11 4.2 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med normer och värden? Barns inflytande Utveckling och lärande Förskola och hem Normer och värden Vi gjorde tankekartor när vi skulle måla med vattenfärger. Alla fick komma till tals och säga vad de tyckt var viktigt och hur vi skulle göra. Vi dokumenterade och satte upp tankarna och idéerna på väggen. Barnens har en egen samling, där barnet själva planerar, genomför och utvärderar tillsammans med en vuxen. Vi använder röstning som en modell för medbestämmande. Ute på gården öser två av barnen vatten i varsin hink. Sedan fyller de på hinkarna med gräs, blad mm. De går vidare till stora eken där de hittar ekollon. Titta! De här två sitter ihop! På den här sitter en stor och en liten. Den här har Hatt, men inte den här. En är grön och en är brun. Ett lärande som går att jämföra med Jämföra och mäta, lika och olika, ur NTA-lådan. Det ena barnet funderar vidare. Jag undrar om de flyter eller sjunker? Barnen testar. De små flyter å de stora sjunker i min hink, säger det ena barnet. Alla flyter i min, säger det andra barnet. Personalen frågar: - Vad tror ni det beror på? Det ena barnet svarar: - Vi har olika vatten! Det andra barnet säger: - Jag har mera vatten och han har mindre. Vi hör ofta barn använda ord som; mäta, lika, olika, ytspänning och startlinje. Det är nya begrepp som barnen tagit till sig genom arbetet med NTA projektet. Vi har familjeträffar, föräldramöten, utvecklingssamtal och använder IUP och portfolio. Genom dokumentation och daglig kontakt får föräldrarna insikt i vårt förhållningsoch arbetssätt. Veckobreven där vi försöker göra föräldrarna nyfikna på vår verksamhet. Vi får ofta bekräftelse från familjer på hur barnen tar med sig vårt förhållningssätt utanför förskolan. En förälder ordnar MINIKNAT för hela förskolan en gång per år. 11

12 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Överlämnandesamtal sker på våren, där vi berättar om vårt arbets- och förhållningssätt. Barnen lämnar själva sin portfolio vid skolstarten. Vi deltar i ett EU projekt och ett Teknik projekt där vi träffar personal från andra verksamheter. Vi besöker Brattbergsskolan 2ggr i slutet av vårterminen. 12

13 4.3 Normer och värden, avdelningen Nyponet Mål i förskolans läroplan: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Vår problemformulering frågeställning: Hur kan vi bidra till att barn visar respekt för andra och för förskolans miljö? Vad innebär det att visa respekt? Vår definition av problemområdet: Barn visar inte alltid respekt för andra och inte heller för vår miljö. Barn är inte rädda om saker. Mönster i underlaget När vi visar respekt för varandra i vårt görande, så har vi märkt att barnen får en lugnare och tryggare tillvaro. Barnen vet vad som gäller på Nyponet och att vi alla respekterar reglerna. När vi vuxna på avdelning slappnar av mer i Nyponets regler och rutiner dvs. att vi frångår dem, blir gruppen orolig och barnen vet inte vad som gäller på avdelningen. Barnen visar stort intresse och kunskap kring naturen, de påminner varandra om hur man ska bete sig i naturen och delger föräldrarna om sina kunskaper. Vid konstruktionslek med lego är leken lugnare. Vi ser att vårt arbete med hälsa och livsstil har bidragit till att barnen berättar och visar glädje om vad de har lärt sig eller gjort. Vi är där barnen är! Slutsatser Tydliga gemensamma regler, som följs bidrar till barns trygghet. Närvarande vuxna, i tanke och handling, är gynnsamt för barns utveckling och lärande. Barn växer i sitt lärande, då de tar ansvar, genom att få möjlighet till inflytande och att vara delaktiga. Lärdomar Vi ser vikten av att samarbeta och följa det vi kommit överens om. Ha respektfulla samtal med fördjupande frågor tillsammans med barnen. Planering av nytt görande Vi känner att vi behöver ha ett lärande samtal i början av terminen och ett i mitten av terminen gällande respekt och vår lokala arbetsplan, för att hålla levande under hela terminen. Vi planerar ett samarbete med Jordgubben om Normer och värden. Vi ska då utgå från boken: Hissad och dissad. 13

14 Nästa steg i lärprocessen I lärspiralen befinner vi oss under rubrikerna: Reflektion, Utmanande möten, Andras erfarenheter och Forskning 14

15 4.4 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med normer och värden? Normer och värden Barns inflytande Utveckling och lärande Förskola och hem Barnen får rösta om skogsplats en dag i veckan, vi pratar då om att respektera valet av plats och att alla kan tycka olika. Barnen är med och bestämmer hur legobitarna ska fördelas vid lego-lek. Vi förtydligar detta genom att ta kort på bitarna och siffror på hur många bitar per barn de får ta. Till hösten önskar vi att fler regler beslutas tillsammans med barnen och att vi förtydligar detta med bilder. I Mulle verksamheten samt Nyponets skogsverksamhet lär vi barnen att respektera naturen, som t.ex. på Mulle där barnen får lära sig om Allemansrätten och att allt har en mening i naturens kretslopp. Vi visar och förmedlar en positiv inställning till skogsvistelsen Vi har även haft musik och rörelse tillsammans med 4- åringarna på avdelningen. Där har barn fått lära sig om olika instrument och tränat sin motorik, taktkänsla. Vi har drop-in fika tillsammans med föräldrarna på avdelningen, då föräldrar har möjlighet att träffa varandra och oss under lite småprat. Under vårterminen har vi haft utvecklingssamtal med föräldrar och barn, samt en familjefest tillsammans med Nyckelpigan. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Överlämnande samtal, besök, inskolningssamtal med föräldrar och barn. Portfolio 15

16 4.5 Utveckling och lärande, avdelningen Smultronet Mål i förskolans läroplan: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Vår problemformulering frågeställning: Hur kan vi bidra i möten med barn, så att de utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga? Hur påverkar vår lek- och lärmiljö barns självständighet? Vår definition av problemområdet: Barn är inte alltid självständiga och tror inte alltid på sin egen förmåga. Detta syns ganska tydligt då barn blir styrda av andra barn i leken. Mönster i underlaget När vi är tillsammans med barnen och har ett tydligt förhållningssätt där vi uppmuntrar och stöttar dem ser vi att barnen hittar egna lösningar till de problem de stöter på. De tar för sig och väntar inte på att bli servade från oss. De visar och hjälper varandra. När vi vuxna inte är lika tydliga blir barnen mer osäkra och det blir mer oro i gruppen. Det kan vara svårt att hinna följa upp det barnen gör eftersom de tar mycket egna initiativ. Om vår arbetssituation förändras t ex vid inskolning, personalfrånvaro eller vid ökad arbetsbelastning av andra orsaker har vi lätt att glömma bort hur vi ska förhålla oss och det avspeglas direkt i barngruppen. t.ex. om vi vuxna pratar med varandra blir det oroligt i barngruppen. Genom våra tydliga rutiner, så vet barn vad som ska hända. De tar egna initiativ t.ex. går och tvättar sig efter maten, tar en pall för att nå sin napp och nalle vid vilan osv. Att vi har bestämda platser vid samling, matbord, vilan och barnens hyllor skapar ett lugn och barnen hittar direkt till sin plats. Vi ser hela tiden över vår lärmiljö och försöker hitta nya lösningar så att det gynnar barnens självständighet. T. ex har vi satt upp en grind till ett av våra lekrum så att vi kan begränsa antalet barn som leker där. Genom att få bekräftelse från föräldrar samt övrig personal på förskolan vet vi att vårt arbetssätt ger ett positivt resultat. Slutsatser Genom det förhållningssätt vi har, får vi barn som är självständiga och trygga. Genom vårt medvetna förhållningssätt får vi ett positivt och tilllåtande klimat där barnen vågar att prova på nya saker. Vårt förhållningssätt är avgörande för hur barnen ska lyckas. Tydliga och närvarande vuxna ger ett lugn i gruppen. Vår närvaro i leken är av betydelse. När vi ger barnen tid och uppmuntran och låter barnen prova på lär de sig nya saker hela tiden. 16

17 Lärdomar Små barn kan!, när vi ger dem rätt förutsättningar att lyckas. Att vara tydliga mot varandra och påminna när vi inte följer vårt överenskomna arbetssätt. Vikten av att föra en dialog kring våra rutiner och förändrar vid behov. Stannar upp och tänka efter innan vi säger nej, så håller vi barnets upptäckarglädje vid liv. Vuxen närvaro bidrar till en lugnare och tryggare miljö. Indelning av barn i mindre grupper gör att vi lättare ser och bekräftar varje barn. Verkställa beslut och saker som behöver göras bidrar till att vi får energi till annat. Planering av nytt görande Vi behöver ha en stående punkt på dagordningen på våra arbetslagsträffar, för att hålla arbetet, dialogen levande. Vi behöver bli bättre på att bekräfta varandra och våga fråga, vara nyfiken på varför vi gör som vi gör, våga säga stopp när vi inte håller oss till våra gemensamma beslut osv. För att få nya infallsvinklar har vi planerat att läsa gemensam litteratur som vi sedan har lärande samtal kring, för att delge varandra de reflektioner vi gjort och om de kan bidra till att utveckla vår verksamhet. Troligtvis gör vi det tillsammans med de andra småbarnsavdelningarna på södra förskoleområdet. Nästa steg i lärprocessen För att komma vidare i vår utveckling på avdelningen kommer vi att välja ett nytt lärområde att arbeta med. I lärspiralen befinner vi oss under rubrikerna: Föreställningar, Slutsatser och Lärdomar 17

18 4.6 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med utveckling och lärande? Utveckling och lärande Normer och värden Barns inflytande Förskola och hem Genom vårt medvetna förhållningssätt lär vi barnen hur man ska vara mot varandra. T ex visa hänsyn, vänta på sin tur, dela med sig och hjälpa varandra. Vi förklarar för barnen vad som är rätt och fel. Vi ger barnen mycket positiv bekräftelse när de gör något bra. Vi försöker vara lyhörda för barnens önskemål och intressen så att de kan påverka sin dag på förskolan. Även om barnen inte kan uttrycka sig verbalt försöker vi fånga upp barnens intressen och behov och tillgodose dem. Det gör vi bland annat genom att dela in barnen i mindre grupper och lekområden. Vi ser hela tiden över och förbättrar lärmiljön. T ex har vi ett bord där man i lugn och ro kan få sitta och rita, lägga pussel, baka med deg osv. Vi har också satt upp en grind till ett av lekrummen så att barnen kan välja att vara där tillsammans med några kompisar. Vi lägger stor vikt vid att skapa en bra relation mellan personal och föräldrar redan under inskolningen. Vi bjuder in våra nya föräldrar till en träff där vi informerar om vår verksamhet och där föräldrarna har möjlighet att ställa frågor. Vi tycker att tamburkontakten är viktig och försöker alltid att möta upp föräldrar och barn när de kommer på morgonen och berätta om hur dagen har varit när de går hem. Vi för hela tiden en dialog med föräldrarna om barnets utveckling och lärande samt vilka behov barnen har. Vi försöker tillgodose föräldrarnas önskemål och funderingar utifrån vad som är bäst för barnet och verksamheten t.ex. barnets sovtid. Varje termin erbjuder vi föräldrarna utvecklingssamtal. I de fall föräldrarna önskar eller om behov finns har vi samtal oftare. 18

19 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi bygger grunden för att barnen ska bli självständiga och tro på sin egen förmåga vilket är viktigt för barnens framtid. 19

20 4.7 Utveckling och lärande, avdelningen Videungen Mål i förskolans läroplan: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Vår problemformulering frågeställning: Hur kan vi bidra till att barnen utvecklar självständighet? Vår definition av problemområdet: Barnen sitter inte stilla när de är klara och det blir konflikt om vem som ska öppna dörrarna då vi ska gå ut. Våga tillåta barn att prova nytt, då de själva vill. Tro på att barnet klarar saker på egen hand. Mönster i underlaget Under vintern var vi inte lika noga med att följa våra rutiner då vi skulle gå ut. På våren blev det rörigt i hallen, Vi upplevde mot slutet av våren att barnen vid vissa tillfällen tog över för mycket. Vi var inte tydliga och satte ordentliga gränser. Barnen hade svårt att vänta på sin tur vid mellanmålet och försökte överrösta varandra. Barnen hade även svårt att lyssna på oss vuxna ibland. Under våren hade vi flera pedagogiskt genomtänkta teman på samlingarna. Barnen deltog aktivt och provade själva på. Vi tog upp olika begrepp, kroppsdelar och färger. Vi blev även bättre på att delge föräldrarna vad vi arbetade med genom månadsbrev och dokumentation ute i hallen. Slutsatser Vi var dåliga på att ta upp med varandra sådant som vi upplevde inte fungerade så bra. Viktigt att följa rutinerna även om det fungerar, för att få in mönstret och vara steget före. Föräldrarna visade intresse och frågade mer när vi delgav dem vad vi gjorde, de blev på så sätt mer delaktiga. Lärdomar När vi vuxna visar att vi tror på barnen och ger dem möjligheter att ta ansvar och prova på, så tar barnen själva egna initiativ och i ochmed detta, så stärks barnens självkänsla. Det är viktigt med rutiner bl.a. att ha en stående punkt på arbetslagsträffar för att diskutera vad vi upplever som både positivt och negativt. Att prova nytt bidrar till barns nyfikenhet och stimulerar lärandet och utvecklingen. Närvarande vuxna i ord och handling gynnar barns samspel i leken. 20

21 Planering av nytt görande Vi kommer att fortsätta med olika teman på samlingarna som kategorier till exempel djur och deras läten, kläder och kroppsdelar. Vi fokuserar och blir mer tydliga med regler och rutiner. Nästa steg i lärprocessen I lärspiralen befinner vi oss under rubrikerna: Reflektion, Utmanande möten 21

22 4.8 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med utveckling och lärande? Normer och värden Barns inflytande Förskola och hem Utveckling och lärande När något barn hjälper en kompis, som är lite osäker i t.ex. samlingen, så uppmuntrar vi detta och berömmer barnens positiva och empatiska sätt mot varandra. Barnen försöker lösa konflikter genom dialog. Vi är stödjande i detta. Vi arbetar tillsammans med barnen utifrån våra tydliga regler då det gäller att inte knuffas eller att ta saker från varandra. I den fria leken får barnen själva välja vad och med vem de vill leka. Får hjälp av vuxen att få fram material som de önskar. Barnen får välja ordningen på sångerna som vi sjunger i samlingen. Barnen bestämmer vilka böcker vi ska läsa och de stora barnen väljer även hur mycket mat de ska ta på tallriken. Vi informerar föräldrarna om vad vi arbetade med, teman i samlingarna och upplever då att vi får mer respons från föräldrarna och att de frågar mer, blir mera intresserade av det vi gör. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi lägger grunden till det sociala samspelet. Barnen börjarträna på att prata inför gruppen. Vi arbetar med att barnen ska klara av toalettbesök och av- och påklädning för att rusta dem för livet. 22

23 4.9 Barns inflytande, avdelningen Ugglan Mål i förskolans läroplan: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Vår problemformulering frågeställning: Hur kan vi med hjälp av tankekartor påverka barns delaktighet i verksamheten? Vår definition av problemområdet: Det är stökigt i rum, barn plockar inte undan. Saker ligger på golvet i en enda röra och ingen ville städa. Det finns för mycket saker i vissa rum. Det är svårt att se och hitta saker i rummen. Barnen har inte varit delaktiga i lek- och lärmiljön. Mönster i underlaget Många barn följer varandra och barn har egna idéer och genomför dem. När vi är mer tillåtande mot barn, så blir det förändringar både i miljön och i genomförandet. Barn är väldigt noga med att alla ska få genomföra vad just det barnet har bestämt. Då vi skriver på ett stort papper tillsammans med barnen så blir det så tydligt för dem att allas tankar och åsikter är lika mycket värda. De påpekar själva att alla ska få vara med och säga vad de tycker och att det blir nedskrivet på tankekartan. Utifrån att vi skrev tankekartor tillsammans med barnen om dockvrån, så förändrades innehållet i rummet. Vi plockade bort alla lösa saker och barnen fick bestämma vad som skulle vara där och vilka lekar man kunde leka där. Det vi upptäckte var att det blev annorlunda lekar som att de ville bygga med lego och leka med bilar. Dessutom inspirerade rummet till att klättra och göra olika banor med möblerna när det inte fanns så mycket saker där. Rummet blev lika populärt både för både pojkar och flickor. Vi gjorde också tankekartor tillsammans med barnen om samlingen och vad den ska innehålla. Det som kom fram var att leka lekar var det som de flesta vill göra. Ett barn ville att vi skulle leka med lego i samlingen. Barnen fick prova att genomföra vad de ville göra och utvärdera efter samlingen hur det gick. Detta stärkte barns självkänsla. Slutsatser Ansvar, tillit och förtroende hänger ihop med inflytande och delaktighet. Tankekarta/Föreställningskarta synliggör barns tankar med respekt, vilket sedan bidrar i deras lärande och utveckling och att komma vidare till beslut och en ökad förståelse. Vi har upplevt att det betyder så mycket hur vi pedagoger ger feedback till våra barn, om de ska tycka att det är okey vad alla säger. Vi måste på- 23

24 peka när vi ser att kollegor har en negativ inställning eller kroppsspråk gentemot barnens förslag. Lärdomar Tankekartor/Föreställningskartor behöver vi använda oftare. Då vi låter barnen vara delaktiga i beslut, så förankrar vi besluten samtidigt, vilket är gynnsamt. Barnen är måna om att alla är lika viktiga, att allas åsikter ska vara med. Vi måste arbeta mer på detta sätt och utveckla det vidare. Vi ser att vi har traditionella uppfattningar om hur vi ska använda vår inne miljö och vilka saker som passar var. Men lyssnar vi på barnen så öppnar vi upp för förändring som gynnar dem. Genus, demokrati och empati arbetet får vi på köpet. Planering av nytt görande Vi ska använda tankekartor mera för att få barnen mer delaktiga i fler sammanhang och för att det är spännande för oss som pedagoger att det inte blir som man tror. Nästa steg i lärprocessen Vi ska fortsätta att läsa boken Lyssnandets pedagogik och ha lärande samtal med Nyckelpigan om barns inflytande och även om dokumentation för att få lite input och andras åsikter Besöka Reggio Emilia i Italien för att lära mer om dokumentation och barns inflytande. I lärspiralen befinner vi oss under rubrikerna: Reflektion, Utmanande möten, Andras erfarenheter och Forskning 24

25 4.10 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Normer och värden Utveckling och lärande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Barns inflytande Genom positiv uppmuntran får barnen självförtroende så att de vågar säga vad de tycker. Barnen ser varandras styrkor och tar efter goda sidor hos varandra. Genom att vi arbetar med tankekartor så lyssnade barnen på varandra. Ett barn sa stolt: Åh, vilka bra tankar vi har! Det är viktigt att vi är goda förebilder och berömmer och hjälper varandra. Det finns en förståelse och vilja hos barnen att lära sig nya saker. Vi ser också att barn lär av barn. En pojke satt vid datorn och visste inte hur han skulle göra. Han kom då på att ett annat barn kunde det. Han ropade då på honom. Det är viktigt att vi ser deras lärande och sätter ord på det vad de lärt sig så att de blir stolta och det stimulerar till fortsatt lärande. Genom föräldramöten, föräldrafika, utvecklingssamtal, dokumentation och daglig kontakt får föräldrarna insikt i vårt arbete och förhållningssätt. Föräldrarna ordnade familjefesten på vårterminen efter en förfrågan från oss. Några anmälde sig frivilligt. Vi har möten under våren inför överlämnandet till förskoleklass, till flera olika skolor. Vi åkte till Nybyholm och Ladubackskolan vid tre tillfällen. Till Brattbergskolan fick vi hjälp av annan personal. Vi har även haft besök på Ugglan av förskoleklassens personal. 25

26 4.11 Barns inflytande, avdelningen Nyckelpigan Mål i förskolans läroplan: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Vår problemformulering frågeställning: Vad kan barnen vara med och påverka och ha ansvar över i vår verksamhet? Vår definition av problemområdet: Barn uttrycker inte alltid sina tankar och åsikter. Ju mer vi lär desto större blir vår förståelse för hur betydelsefullt och gynnsamt det är med att låta barn ha inflytande och vara delaktiga i sitt eget lärande och i sin egen utveckling. Barnen hos oss skulle kunna vara mer delaktiga än vad de är idag. Hur gör vi för att barnen ska få inflytande i verksamheten? Vad är viktigt för barnen att ha inflytande över? Mönster i underlaget Barnen tar efter vårt förhållningssätt, därför är det viktigt hur vi förhåller oss gentemot varandra. Det är viktigt för barnen med tydliga ramar och rutiner och dessa kan barnen ha inflytande över, därför gjorde vi upp gemensamma regler för vad som skulle gälla på vilan. Att lyssna och vara lyhörda med alla sinnen samt att samtala, samarbeta med varandra och att vara konsekventa har bidragit till att det blivit en trygg och fungerande barngrupp, konflikter har minskat. Positiv feedback och uppmuntran är gynnsamt vid arbete med beteende förändring. Barnet blir sedd och bekräftad vilket gör att barnet vill mer. Inflytande ger ansvar och barnen bygger tillit till sin egen förmåga. Inflytande gynnar verksamheten då barnen tar egna initiativ och personalen behöver inte serva utan kan fokusera på att vara ett stöd för barnen. Barnens medverkan under förändring är viktigt t.ex. val i verksamheten, inköp av nytt material, regler, barnen medverkar då vi har inskolning etc. Då vi pedagoger är tydliga och konsekventa leder det till att barnen känner trygghet och det blir en lugnare miljö. Slutsatser Vi ser att barnen blir tryggare och tror mer på sin egen förmåga då de får vara med och påverka. Det som har kommit fram i barnens utvärdering är att de tycker att det är viktigt att kompisarna lyssnar på dem i samlingen. Viktigt att vi använder begrepp såsom rösta, demokrati, ansvar, förtroende, inflytande etc. vilket ökar barns ordförråd och kan lättare uttrycka tankar och åsikter. 26

27 Öppna frågor hjälper barn att sätta ord på känslor och tankar samt deras handlande. Vi behöver bli ännu mer lyhörda över varje enskilts barns tankar och åsikter, så att alla barn känner sig sedda och bekräftade. Vi försöker få med barnen i beslut som rör Nyckelpigans verksamhet. Vi har tagit hjälp av barnen under inskolningen. Ett gammalt barn får ta emot och visa runt det nya barnet. Detta leder till att det gamla barnet får känna sig värdefull och betydelsefull och det nya barnet tycker att det är roligt att bli mottagen av en vän. Detta har fungerat väldigt bra. Lärdomar Inflytande gynnar verksamheten ur både barn, personal och föräldraperspektiv. Det är viktigt att använda rätt begrepp så att barnen förstår vad det handlar om, t.ex. demokrati, majoritet, rösta. Vi vill utveckla vårt arbetssätt så att vi samtalar med alla barnen. Därför jobbar vi med gruppindelning, planering och dokumentation. När barnen får vara med i beslut som fattas på Nyckelpigan, ser vi att de tar mer ansvar. Använda föreställningskartor, för att synliggöra tankar med respekt. Planering av nytt görande Vi behöver bli utmanade inom området. Detta kan vi bli genom exempelvis lärande samtal då vi träffa andra pedagoger som arbetar inom samma utvecklingsområde. Vi ska också ta reda på vad forskningen säger. Nästa steg i lärprocessen Att utmanar varandra mer än vad vi gör idag. Att påminna och prata med varandra om vårt förhållningssätt och att vi förhåller oss som vi har kommit överens om. Bli bättre på att ta till vara på barns nyfikenhet, t.ex. då barn undrar över något ska vi vara flexibla och tillgodose deras behov och nyfikenhet. Det känns som att vi har kommit en bra bit på väg. Vi känner att vi behöver utmanande möten med andra kollegor och andra förskolor där vi får ta del av andras erfarenheter (idag har vi lärande samtal tillsammans med Ugglan). I lärspiralen befinner vi oss under rubrikerna: Reflektion, Utmanande möten, Andras erfarenheter och Forskning 27

28 4.12 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Normer och värden Utveckling och lärande Förskola och hem Barns inflytande Barnen tar ansvar för sig själva och andra. De kan på eget initiativ trösta en kompis, hjälpa någon med kläderna ellerta ner något från hyllan. Att tala om för en kompis hur man känner och bli respekterad för det t.ex. jag blir ledsen om du förstör min koja. Vi uppmuntrar barnen att prata med varandra då de uppstår en situation då man inte är överens och se vuxna som ett stöd. Ett exempel på detta är när ett barn kom och berättade att två barn var på väg upp på berget, då kunde vi se att det barnet tog ansvar. Vi stöttar barnen att själva reda ut och lösa konflikter, alla parter blir hörda. Det är viktigt att vi vuxna är positiva förebilder och att vi tänker på vårt förhållningssätt. Att vi ser möjligheter och ger positiv feedback. Vi vill att barnen ska känna sig trygg och stärker den egna individen. Utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för tankar och åsikter. Lita på sig själv och den egna förmågan. I den fria leken finns det stora utrymmen för detta. Vi ser att flera barn har utvecklat sin tillit till den egna förmågan. De vill gärna hålla i samlingar, tar fler egna initiativ, vill hela tiden lära sig nya saker och tycker att det är intressant och stimulerande med den pedagogiska verksamheten. Vi stimulerar barn till att diskutera och resonera kring olika problem och dilemman. Vi vill förmedla att ingens tanke är rätt eller fel, utan att vi kan lösa saker på olika sätt. Det är processen som är det viktigaste. Vårt projektarbete, NTA (Natur och teknik för alla) bygger på detta förhållningssätt. Barns lärande syns i IUP och barnets portfolio. Vi lyssnar på föräldrarnas åsikter och tar till vara på dessa. Vi ser också till att ha fortlöpande samtal vid bl.a. lämning och hämtning. Drop-in fika ser vi som en viktig del i föräldrakontakten, då vi småpratar tillsammans. Vi informerar föräldrarna om vårt förhållningssätt, så att de kan fortsätta utmana barnen och lyssna vidare på barnens intresse och tankar hemma. 28

29 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Överlämnande samtal, besök, inskolningssamtal med föräldrar och barn. Portfolio 29

30 5 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Förskolans läroplan anger följande riktlinjer: Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Arbetslaget skall ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Barn i behov av särskilt stöd integreras i befintliga barngrupper. Det individuella stödbehovet kartläggs. Den egna verksamheten samt hela förskolans organisation inventeras för att finna möjliga insatser och lösningar. När vi bedömer att den ordinarie verksamheten inte kan tillgodose stödbehovet kontaktas resursteamet Fyren, där det finns specialpedagogisk kompetens och psykolog att tillgå. Dessa kan ge stöd och handledning till arbetslaget. Om det bedöms som nödvändigt kan extra personal tillsättas. En lärdom vi dragit är att personal och föräldrar behöver ha ett nära samarbete runt barnen för att nå framgång och goda resultat med stödinsatserna. Vi planerar verksamheten efter barnets kunskap, behov och förutsättningar. Vid behov har vi kontakt med Fyren och logoped. Vi använder oss också av våra kollegor på språkavdelningen Ugglan. Vi använder bilder och tecken som stöd och förstärkning. Hela arbetslaget är insatt och positivt engagerat i arbetet med barnet. Det är viktigt att barnet är delaktigt och känner sig som en del i gruppen. 30

31 6 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Modersmålsundervisning sker på barnets hemspråk med lärare som behärskar språket. I förskolan ska barn med annat modersmål erbjudas stöd. En handlingsplan ska utarbetas för att fastställa från vilken ålder barnet ska erbjudas modersmålsstöd. Barn med annat modersmål än svenska kan, inom ramen för den ordinarie verksamheten, få extra stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling, för att stärka sin utveckling av det svenska språket. Förskolans pedagogik ger många tillfällen varje dag där barnet på ett lekfullt sätt får tillgång till svenska språket. De sker i samtalet, genom sång, rim och ramsor och i leken. I förskolan är det viktigt att barnet och familjen har tillgång till en person som under en begränsad period, ex, inskolningen, finns med och tolkar situationer och information. Det är ett stöd som håller på att byggas upp. 31

32 7 LIVSSTIL OCH HÄLSA Förskolans läroplan framhåller bl.a.: Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Förskolan skall erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Livsmedelsverket har utarbetat råd för bra mat i förskolan. Förskolans ledningsgrupp har beslutat att följa rekommendationerna. För barn och personal i förskolan är det viktigt att måltider blir en stund med trevlig samvaro. En lugn måltidssituation skapar möjligheter till samtal, där alla barn kan komma till tals och bli bekräftade. Vi vill också bidra till att barnen får en positiv inställning till mat och bra kostvanor. Barnen bjuds på frukt vid flera tillfällen per dag. För att både barn och vuxna ska må bra försöker vi skapa en trivsam miljö. Vi månar om allas lika värde och arbetar efter vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Utevistelse och rörelse är en delar i en hälsofrämjande förskola, där leken har en framträdande roll. Barnen vistas ute varje dag och de äldre barnen gör utflykter och nya upptäckter i närmiljön. Vi är noga med hygienen. Barnen lär sig tidigt att tvätta händerna. Vi följer rekommendationerna som finns i Smitta i förskolan. Vi arbetar aktivt med ljudmiljön med hjälp av ett ljudöra, som registrera ljudnivån och signalerar då den är för hög. Vi har gemensamma fester och familjeträffar utomhus. Vi har hälsovecka med uteaktiviteter. 32

33 8 JÄMSTÄLLDHET Förskolans uppdrag är att hävda läroplanens grundläggande värden, där jämställdhet är ett av perspektiven: Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Behandlar vi våra pojkar och flickar lika? Forskningen på detta område visar att visst gör vi skillnad på pojkar och flickor, men frågan är; när börjar detta egentligen, är det redan i förskolan? Barn och utbildningsförvaltningen har en Genuspedagog anställd på halvtid. Hennes uppdrag är att ge stöd till verksamheten i förskolan. Hon kan hjälpa till att söka litteratur och forskningsresultat inom genus och jämställdhet som verksamheten har behov av. Vid en gemensam arbetsplatsträff under hösten gick innehållet helt i jämställdhetens tecken vilket måhända har bidragit till att genusfrågor allt oftare förs på tal. En allmän föreställning är att barnen bemöts utifrån individ och behov, inte utifrån kön. Vi försöker att tänka på hur vår lärmiljö ser ut, så att vi undviker att falla in i traditionella könsmönster. Vi har gjort medvetna inköp och t.ex. köpt en pojkdocka samt en docka med asiatiskt utseende. Vi har också köpt in verktyg, arbetshandskar, hjälmar och en skottkärra för att utveckla leken och ge barnen större valmöjligheter. När barnen fick välja vad so skulle finnas i dockvrån, så blev det nya saker som lego och bilar. Leken förändrades från traditionell mamma- pappa lek till mer konstruktionslek och alla barn utnyttjar rummet idag. Några pojkar har börjat leka med flickor vilket de inte gjort tidigare. 33

34 9 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN När kunskapen ökat har innehållet reviderats och blivit mer fylligt och omfattande. Från att vi haft en Likabehandlingsplan där vi inte alldeles tydligt berört alla områden har vi nu arbetat fram en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Södra förskoleområdets Likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling har gemensam utformning och gemensamma rubriker, då innehållet är tillämpligt i områdets samtliga förskolor. Vår Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har följande innehåll: Inledning Främjande, förebyggande och åtgärdande Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1: Dokumentation vid kränkande behandling Bilagor: BRUK FÖRSKOLAN A. Pedagogisk verksamhet A1 Demokratiskt förhållningssätt och samspel PROCESS A 1.9 Motverkande av kränkande behandling och 1.10 Förskolans likabehandlingsplan 34

35 10 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Verksamhetens förutsättningar Under året har vi inte haft någon större omsättning av personal, vilket bidragit till ett gynnsamt läge för barngruppen och verksamhetens utveckling. Då arbetslag ändå gjort en mindre förändring med ny personal, så har inte det optimala samarbetet och tryggheten hunnit infinna sig, vilket bl.a. kan ha bidragit till att man inte alltid har genomfört det som blivit överenskommet på arbetsplatsen eller i arbetslaget. Vilket skulle kunna betyda att man prioriterat på annat sätt, att man har en annan förståelse, att man inte tyckt att det varit viktigt eller inte haft förståelse för vikten av det som bestämts. Vi förstår mer och mer hur viktiga vi är och vilken betydelse vi har för barns utveckling och lärande. Att vi i förskolan har betydelse för hur elever lyckas med godkända betyg i år 9. Kompetensutveckling i olika former i samband med våra reflektioner är en förutsättning i vårt arbete med barn och i vårt utvecklings arbete. Samarbete och samverkan förekommer i större utsträckning på nivåerna; förskoleteamet (rektor och bitr. rektorer), förskolor emellan på södra området och mellan avdelningar på respektive enhet, vilket är väldigt gynnsamt i ett utvecklingsarbete. Då vi haft ekonomiska sparkrav i förvaltningen under året, så har det blivit vissa konsekvenser. Barnantalet i barngrupperna ökade under vårterminen, det blev fler barn per vuxen, vilket bidrog till en känsla av att inte hinna med alla barn i samma utsträckning. Inköp av material har inte gjorts i samma utsträckning som tidigare. Vi måste ha med i beräkningen att ett visst slitage förekommer och inom en snar tid behöver vi göra större inköp. Verksamhetens utvecklingsarbete I lärspiralen upplever jag att Sörgårdens arbetslag befinner sig pendlande mellan Reflektion, Utmanande möten och Andras erfarenheter. Genom att använda föreställningskartor, så synliggörs tankar med respekt vilket ökar den gemensamma förståelsen och kunskapen tillsammans med barnen. Föreställningskartor ger en möjlighet till inflytande, att påverka sitt eget lärande och sin egen utveckling. Det är också ett positivt verktyg vid barns meningsskiljaktighet. Vi säger att vi förstår vikten och nyttan med styrdokumenten (Lpfö98, Skolplan, Kvalitetsredovisningen och den lokala arbetsplanen). Min upplevelse är att alla inte tagit till sig styrdokumenten fullt ut med att omvandla kloka tankar till handling. Vi har under 2008 och tidig vår

36 arbetat med att lägga arbetet med barnen i vårt eget knä, för att få in oss själva i sammanhanget dvs. att övertydligt arbeta med vilken stor betydelse vi har för att ge barnet förutsättningar till en gynnsam miljö kring sitt eget lärande och sin egen utveckling. Våren 2009 börjar övergången med att fokus ska vara på barnen och inte på oss vuxna. Under 2009 försöker vi arbeta med att gå från att äga problemet till att omvandla det till Vad lär sig barnen i mötet med mig/oss? och Hur är jag som person i mötet med barnen?, Hur gynnar vår verksamhet och miljö barns inflytande, utveckling och lärande? och Vad ger vi barn möjligheter att lära sig och utvecklas kring? och Hur, på vilket sätt, skapar vi möjligheter för barns lärande? En viss problematik finns att i ord och skrift beskriva sitt dilemma/problem och sedan utifrån detta skriva en problemformulering dvs. att få en röd tråd igenom hela utvecklingsarbetet med ett gynnsamt fokus på barngruppens lärande och utveckling. Nästa steg i lärprocessen Att pendla mellan Reflektion, Utmanande möten, Andras erfarenheter och Forskning Bidra till utmanande möten och ta ansvar i diskussioner och vid genomförandet i arbetslagets lärgrupp, på enhetens APT-träffar och vid de gemensamma arbetsplatsträffarna på det södra förskoleområdet. Det finns behov av att reflektera mot värdegrund och utveckling i vardagens arbete.. Jag upplever en nyfiken, positiv personal med stor vilja till att se möjligheter. Det finns potential och dynamik bland oss alla, vilket gynnar utvecklingsarbetet. Jag är stolt över mina medarbetare och deras arbete med barnen! Bedömning Barn sätter ord på sitt eget lärande och efterfrågar föreställnignskartor för att synliggöra sina tankar på ett respektfullt sätt. Barn tar mer initiativ, vågar prova mer, vågar stå för sin sak, tar mer eget ansvar och är mer självständiga. Utifrån detta underlag vi presenterat bedömer vi måluppfyllelsen som mycket bra. 36

37 11 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Utveckla lek- och lärmiljön Använda föreställningskartor tillsammans med barnen Arbeta med längre teman Utveckla den pedagogiska dokumentationen Plocka in experiment och forskning i verksamheten Vara Här och nu i tanke och handling utifrån uppdraget Planera in reflektions tid i planeringstiden Lära mer om kulturer och barn med annat modersmål Lära mer om jämställdhet Bidra till utmanande möten, vara nyfiken på andras erfarenheter (att ej förstå för snabbt)/forskning och ta plats/ansvar i diskussioner, beslut och vid genomförandet Tydliggör och Definiera problemområdet/dilemmat i skrift kopplat mot problemformuleringen (fråga eller konstaterande), så det bildar ett sammanhang dvs. en röd tråd. Bli trygg med dokumenten: Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och Skolplan 37

38 12 BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVIS- NINGEN Sörgårdens kvalitetsredovisning har fastställts vid en arbetsplatsträff 18 januari 2010 och via mail. Ansvarig för kvalitetsredovisningen är biträdande rektor. Gun Åslund Biträdande rektor Förskolan Söder 38