Brandsäkerhet i pannanläggningar för fasta bränslen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brandsäkerhet i pannanläggningar för fasta bränslen"

Transkript

1 Brandsäkerhet i pannanläggningar för fasta bränslen

2 BRANDSÄKERHET I PANNANLÄGGNINGAR FÖR FASTA BRÄNSLEN Anvisning 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Föreskrifter och anvisningar 3. Definitioner 4. Brandrisker då fasta bränslen används 5. Konstruktiv brandsäkerhet 6. Säkerhetssystem mot bakbrand 7. Pannanläggningens övriga brandskydd 8. Styrenhet och larmfunktioner 9. Inspektioner och test 10. Förhindrande av skadegörelse och risksituationer 11. Teknisk dokumentation och utbildning 1. Inledning Denna anvisning är ett komplement till myndigheternas föreskrifter och anvisningar. Anvisningen ersätter Försäkringsbolagens Centralförbunds tidigare publikationer Kiinteitä polttoaineita käyttävät pienehköt lämpökeskukset, Ohje 2001 (Mindre värmecentraler för fasta bränslen, Anvisning 2001) och Pellettilämpökeskuksen paloturvallisuus, Ohje 2002 (Brandsäkerhet i pelleteldade värmecentraler, Anvisning 2002), utgivna enbart på finska. I denna skyddsanvisning behandlas brandsäkerheten i fastbränsleanläggningar där pannans effekt är större än 30 kw och mindre än 1 MW och pannvattentemperaturen är under 110 o C. Särskild uppmärksamhet vid användande av fast bränsle skall ägnas säkerhetssystem avsedda att förhindra spridning av bakbrand från värmepannans eldstad via bränslematningsutrustningen till bränsleförrådet. För eldstäder av lägre effektklass än 30 kw skall i första hand tillverkarens skyddsanvisningar följas. 2. Föreskrifter och anvisningar Finlands byggbestämmelsesamling innehåller föreskrifter och anvisningar om pannrums och bränsleförråds brandsäkerhet. De gäller närmast den konstruktiva brandsäkerheten. Föreskrifterna och anvisningarna är: - ByggBS del E1 Byggnaders brandsäkerhet - ByggBS del E2 Produktions- och lagerbyggnaders brandsäkerhet - ByggBS del E3 Små rökkanaler - ByggBS del E 7 Ventilationsanläggningars brandsäkerhet - ByggBS del E8 Murade eldstäder - ByggBS del E9 Brandsäkerheten i pannrum och bränsleförrråd Värmepannor där övertryck råder eller kan uppstå är tryckbärande anordningar och omfattas av lagstiftningen om dessa. Planering och tillverkning av värmepannor där pannvattnet upphettas till högst 110 o C skall ske i överensstämmelse med god verkstadspraxis. Pannor med lägre effekt än 1 MW behöver då inte registreras och inte heller genomgå periodisk besiktning för tryckbärande anordning. Denna anvisning från Finansbranschens Centralförbund, enheten Försäkringslagstiftning, skadeskydd och säkerhet, är inte bindande för försäkringsbolagen att använda, utan varje bolag får fritt avvika från den i sina egna försäkringsvillkor.

3 2 Värmepannan skall vara planerad och tillverkad på så sätt att den inte äventyrar någons hälsa, säkerhet eller egendom. Några standarder som motsvarar lagstiftningen om tryckbärande anordningar finns inte för mindre pannanläggningar, men vid deras planering kan man utnyttja standarderna SFS 3330, SFS 3331 och SFS 3332, baserade på den upphävda lagen om tryckkärl. Dessa standarder förutsätter att värmepannan är utrustad bl.a. med följande: termometer som visar temperaturen i värmepannans frånledning anordning som automatiskt reglerar pannans värmeeffekt tömningsventil i värmepannans nedersta del påfyllningsanordning för påfyllning av pannvatten säkerhetsanordningar som träder i funktion om högsta tillåtna driftstryck överskrids expansionskärl för variationer i vätskevolymen tryckmätare som visar trycket i värmepannan fläns för fastsättning av kontrolltryckmätare tillverkningsskylt. Ägaren och innehavaren ansvarar för att pannanläggningen placeras, drivs, sköts och kontrolleras enligt tillverkarens anvisningar så att den inte äventyrar någons hälsa, säkerhet eller egendom. Säkerhetsteknikcentralen övervakar tryckbärande anordningar som finns på marknaden och ger vid behov tilläggsinformation om dem. Innan man gör ombyggnadsarbeten i eller bygger en pannanläggning skall man hos byggnadstillsynsmyndigheten ta reda på om projektet kräver åtgärds- eller byggnadslov. I lovet förutsatta granskningar som utförs av byggnadstillsyns- och räddningsmyndighet skall vara gjorda innan anläggningen tas i bruk. 3. Definitioner Bakbrand (tillbakabrand). Brand som från brinnande bränsle i eldstaden sprider sig längs bränslematningssystemet bakåt mot bränsleförrådet. Bränsleförråd. Utrymme, behållare eller silo för förvaring av bränsle. Fallrör. Till ett pelletsystems matarutrustning hörande del som smälter i händelse av bakbrand och hindrar branden från att sprida sig bakåt längs matningssystemet. Fallschakt. Del där bränslet faller från transportskruven till matarskruven i ett bränslematningssystem med två skruvar. Fast bränsle. Olika former av biomassa (ved, flis, pellets, torv, spannmål m.m.) för bränslebruk. Flamvakt. Anordning som övervakar förbränningen i eldstaden och stoppar matningen av bränsle om elden har slocknat. Förrådsbox. I värmepannan beläget förråd där bränsle placeras för matning till eldstaden. Heta arbeten. Arbeten där gnistor uppstår eller låga eller annan värme används vilket orsakar brandfara. Matarskruv. För transport av bränsle avsedd skruv och dess rör som matar bränsle till eldstaden. Pannanläggning (värmecentral). Helhet som utgörs av värmepanna och bränsleförråd samt tillhörande utrustning. Pannrum. Utrymme som är särskilt planerat och avsett för värmepanna. Rökgasfläkt. Fläkt som monteras mellan pannan och skorstenen för säkerställande av drag. Rökkanal. Ett utrymme med tillhörande väggar som används för att leda ut rök som uppstår i eldstaden. Skorsten. En i allmänhet vertikal byggnadsdel med minst en rökkanal. Skyddsfläns. Lufttät flänsanslutning på matarrör för bränsle, försedd med värmeisolerande tätning och avsedd att fördröja spridning av bakbrand i bränslematningssystemet. Slussmatare. Anordning i bränslematningssystem som stänger av direkt förbindelse mellan värmepanna och bränsleförråd fastän matning av bränsle pågår. Släckningsystem mot bakbrand. Utrustning som automatiskt upptäcker en brand som börjat sprida sig i bränslematningssystemet och släcker branden genom insprutning av släckmedel i matningssystemet. Tillförselrum. Från pannrummet separerat utrymme där fast bränsle förvaras före påfyllning. Transportskruv (siloskruv, förrådsskruv). För transport av bränsle avsedd skruv och dess rör som matar fram bränsle från bränsleförrådet till en matarskruv.

4 3 4. Brandrisker då fasta bränslen används Med tanke på brandsäkerheten i en pannanläggning för fast bränsle är det speciellt viktigt att beakta risken för bakbrand. Särskilt i torrt och luftigt bränsle, såsom hyvelspån, sprider sig en brand lätt till bränslematningsutrustningen om omständigheterna är ägnade att främja det. Bakbrand uppstår bl.a. av följande orsaker: störning orsakad av elavbrott, varvid bränslet i eldstaden fortsätter att brinna men matarutrustningen upphör att fungera och bränsle stannar kvar i matarröret till värmepannan; kan även störa draget i pannan uppkommet fel på utrustningen för bränslematning övertryck i eldstaden till följd av avbrott i rökgasfläktens funktion dragvariationer eller dåligt drag i värmepannan skapar övertryck i eldstaden så att heta rökgaser och brinnande bränsle passerar till matarsystemet häftig antändning av stoftaktigt bränsle höjer trycket i eldstaden så att heta gaser och brinnande bränsle tränger in i matningsutrustningen dålig förbränning vid funktionsstörning i värmepannan ger upphov till kolos som sprider sig till matarsystemet och kan flamma upp eller explodera låg driftsnivå hos anläggningen t.ex. sommartid då matning av nytt bränsle till pannan sker sällan och omständigheterna bidrar till att bränslet kan börja brinna i matarröret delar av utrustningen passar inte ihop med varandra, t.ex. dåligt drag i värmepannan på grund av olämplig skorsten störning i bränslematningssystemet, t.ex. matningen fortsätter tills pannans eldstad är fylld med bränsle och både pannan och matningsutrustningen går sönder störning i bränslematningssystemet på grund av fuktigt bränsle som frusit valvbildning i bränsleförrådet leder till att bränslematningssystemet töms, vilket gör att brandgaser kan strömma mot bränsleförrådet. Ytterligare brandrisker är: spricka eller skada i rökkanal beroende på alltför kraftig värmebelastning av rökgaser gnista från skorstenen vid överlastning av pannan het rökkanal som inte är tillräckligt värmeisolerad från brännbara konstruktioner brand i rökkanal eller tilltäppt rökkanal på grund av försummad sotning het aska förvaras i behållare av brännbar konstruktion eller på sätt som gör att het aska kommer i kontakt med brännbara material yta i värmesystemet blir het och antänder damm som samlats på ytan, eller alltför litet avstånd eller otillräcklig värmeisolering mellan het yta och brännbart material driftsstörning på grund av att temperaturen i värmepannan blir för hög elutrustning som inte är lämpad för användningsmiljön självantändning i fast bränsle kvalitetsvariationer i fast bränsle vårdslöshet vid hett arbete i samband med underhåll friktionsvärme till följd av att lager eller annan komponent gått sönder. 5. Konstruktiv brandsäkerhet Syftet med konstruktiv brandsäkerhet är att begränsa brandskador. Byggandet styrs i brandsäker riktning med föreskrifter och anvisningar. I en fastbränsleeldad pannanläggning skall den konstruktiva brandsäkerheten utföras minst enligt byggbestämmelsesamlingens delar E1, E2 och E9. Den konstruktiva brandsäkerheten skall upprätthållas genom regelbundna kontroller och underhållsåtgärder. En byggnad för fastbränsleeldad pannanläggning utförs i brandklass P1, om ett avbrott i värmeproduktionen till följd av brandskada kan orsaka betydande ekonomiska förluster och följdskador. I klass P1 skall även utföras pannanläggningsbyggnad med flera än två våningar.

5 4 En byggnad för fastbränsleeldad pannanläggning kan utföras i brandklass P2, om ett avbrott i värmeproduktionen till följd av brandskada orsakar skador bara i det enskilda objektet och ersättande värmeproduktion snabbt kan sättas igång. Separat pannanläggningsbyggnad i klass P2 med två våningar kan vara högst 9 meter hög. Byggnad i klass P2 med en våning kan vara högre än så. En byggnad för fastbränsleeldad pannanläggning kan utföras i brandklass P3, om det inte finns risk för att en brand i pannanläggningen sprider sig till omgivningen och ett avbrott i värmeproduktionen inte orsakar skador. Separat pannanläggningsbyggnad i klass P3 får vara endast i en våning och högst 9 meter hög. I den konstruktiva brandsäkerheten måste särskild uppmärksamhet ägnas genomföringar i sektionerande byggnadsdelar. Enligt föreskrifterna E1 får nödvändiga rör, slitar, kanaler, ledningar och rökgångar dras genom sektionerande byggnadsdel (vägg, tak, golv) under förutsättning att detta inte väsentligt försvagar byggnadsdelens sektionerande funktion. En väsentlig riskfaktor i sektionerande byggnadsdel mellan bränsleförråd och pannrum är genomföring för utrustningen som matar det fasta bränsle som används i anläggningen, eftersom en brand i matningsutrustning utan säkerhetsanordningar kommer åt att sprida sig obehindrat från en brandcell till en annan. För att förhindra brandspridning skall utrustningen för transport och matning av bränslet ha skyddsanordningar enligt punkt 6 Säkerhetssystem mot bakbrand. Brandmotståndstider för branddörrar, fönster och andra öppningar i sektionerande byggnadsdelar skall vara sådana att de inte väsentligt försvagar byggnadsdelens sektionerande funktion. Branddörrar och brandluckor i sektionerande byggnadsdelar skall vara självstängande och självreglande. 5.1 Pannanläggning som separat byggnad Från brandsäkerhetssynpunkt är en separat byggnad för pannanläggning den bästa lösningen. En pannanläggningsbyggnad är separat om avståndet från dess yttersta byggnadsdelar till andra byggnader är minst åtta (8) meter. En pannanläggning för fast bränsle skall vara placerad i en byggnad som endast betjänar pannanläggningens funktion, om en brand i pannanläggningen genom spridning till annan byggnad kan äventyra människors och djurs säkerhet eller orsaka stora ekonomiska skador. En separat byggnad för pannanläggningen skall också uppföras, om det av bränslet som används eller vid hanteringen av det uppstår finfördelat damm i så stor utsträckning att det tillsammans med luften kan bilda en explosiv eller lättantändlig och häftigt brinnande blandning. Separata pannanläggningsbyggnaders pannrum och bränsleförråd sektioneras från varandra i byggnad i brandklass P1 med byggnadsdelar av klass EI 120. Pannrummets och bränsleförrådets invändiga vägg- och takytor skall vara lägst av klass B-s1, d0 (motsvarar 1/I) och golv av klass A2 FL -s1 (motsvarar obrännbar). i byggnad i brandklass P2 med byggnadsdelar av klass EI 30. Pannrummets och bränsleförrådets invändiga vägg- och takytor skall vara lägst av klass B-s1, d0 (motsvarar 1/I) och golv av klass A2 FL -s1 (motsvarar obrännbar). Om konstruktionerna är utförda i byggnadsvaror av klass C-s2, d1 eller lägre, skall invändiga väggoch takytor förses med skyddsbeklädnad utförd i byggnadsvaror av klass A2-s1, d0. i byggnad i brandklass P3 med byggnadsdelar av klass EI 30, även om anvisningen E9 möjliggör att pannrum och bränsleförråd avskiljs med byggnadsdel som enbart förhindrar spridning av damm. Pannrummets invändiga vägg- och takytor skall vara lägst av klass B-s1, d0 (motsvarar 1/I) och golv av klass A2 FL -s1 (motsvarar obrännbar). Bränsleförrådets invändiga vägg- och takytor skall vara lägst av klass D-s2, d2 (motsvarar 2/-), för golv finns inget klasskrav. I pannanläggning som huvudsakligen är belägen under markytan skall brandsektioneringen mellan pannrum och bränsleförråd vara utförd i byggnadsvaror lägst av klass A2-s1, d0. Dessutom skall sektionerande byggnadsdelar i byggnad i brandklass P2 vara av klass EI 60. I en separat pannanläggningsbyggnad får endast finnas utrymmen som har med anläggningens funktion att göra. Mindre (under 10 m 2 ) sektionerade förrådsutrymmen eller motsvarande får dock placeras i byggnaden. Brandsektioneringarna skall

6 5 utföras med byggnadsdelar av klass EI 60 oavsett byggnadens brandklass. De brandtekniska kraven för gårdsbruksbyggnader som understöds förutsätter att pannanläggning för fast bränsle inte byggs i anslutning till husdjursbyggnad om den resulterande byggandshelhetens areal överstiger 2000 m 2. (Jord- och skogsbruksministeriets förordning nr 85/05) 5.2 Pannanläggning som del av byggnad Pannanläggningen utgör del av byggnad när anläggningen är ansluten till en byggnad i annat bruk eller när avståndet från pannanläggningsbyggnadens yttersta konstruktioner till den andra byggnaden är mindre än åtta (8) meter. Pannrum och bränsleförråd i pannanläggning som del av byggnad skall genom brandsektionering avskiljas från varandra och från byggnadens övriga utrymmen. Sektioneringskravet gäller alla byggnadsdelar som omger pannrummet och bränsleförrådet. Den sektionering enligt användningssätt som avskiljer pannanläggningens pannrum och bränsleförråd från övriga utrymmen i den byggnad som pannanläggningen är del av skall vara utförd som en brandmur. Det innebär att den sektionerande konstruktionen dras ända upp till yttertaket, vars konstruktioner förses med avbrott vid sektioneringen. Brandklassen för dörr eller motsvarande byggnadsdel i sektioneringen enligt användningssätt skall vara minst lika hög som den brandklass som krävs för konstruktionen Brandsektionering av pannrum I bostadsutrymmen kan utan sektionering placeras för detta ändamål avsedd värmepanna. Annan värmepanna med effekt på högst 30 kw i byggnad i brandklass P1 sektioneras från övriga utrymmen med byggnadsdelar av klass EI 60. i byggnad i brandklass P2 och P3 sektioneras från övriga utrymmen med byggnadsdelar av klass EI 30. Pannrummets invändiga vägg- och takytor skall vara lägst av klass B-s1, d0 (motsvarar (1/I) och golv av klass A2 FL -s1 (motsvarar obrännbar), oavsett byggnadens brandklass. Om konstruktionerna i en byggnad i brandklass P2 är utförda i byggnadsvaror av klass C-s2, d1 eller lägre, skall invändiga vägg- och takytor förses med skyddsbeklädnad utförd i byggnadsvaror av klass A2-s1, d0. Pannrum i källare skall sektioneras med konstruktioner utförda i byggnadsvaror lägst av klass A2-s1, d0 (motsvarar obrännbar). Dessutom skall sektionerande byggnadsdelar i byggnad i brandklass P2 vara av klass EI 60. Värmepanna med effekt på över 30 kw skall sektioneras från övriga utrymmen med byggnadsdelar av klass EI 60 oavsett byggnadens brandklass. De sektionerande konstruktionerna skall utföras i byggnadsvaror lägst av klass A2-s1, d0 (motsvarar obrännbar). Tillförselrum eller askrum invid pannrummet hör till pannrummets brandcell Brandsektionering av bränsleförråd I pannrum som sektionerats från övriga utrymmen får fast bränsle placeras i obrännbar förrådssilo med tätt lock och i pannans förrådsbox till en sammanlagd mängd av högst 0,5 m 3 när bränslet är placerat i separat förrådssilo och pannrummet är sektionerat från övriga utrymmen med byggnadsdelar av klass EI 30 högst 0,5 m 3 när bränslet är placerat i förrådssilo i anslutning till pannan och i pannans förrådsbox och pannrummet är sektionerat från övriga utrymmen med byggnadsdelar av klass EI 60 utförda i byggnadsvaror lägst av klass A2-s1, d0. högst 2,0 m 3 när bränslet är placerat i separat förrådssilo i ett tillförselrum som avskiljts från pannrummet med vägg som förhindrar spridning av damm och pannrummet är sektionerat från övriga utrymmen med byggnadsdelar av klass EI 60 utförda i byggnadsvaror lägst av klass A2-s1, d0. Bränsleförråd skall vara brandsektionerat om mängderna förvarat bränsle är större än ovan angivna mängder. Sektioneringen av bränsleförrådet utförs i byggnad i brandklass P1 med byggnadsdelar av klass EI 120. Invändiga vägg- och takytor skall vara av klass B-s1, d0 (motsvarar 1/I) och golv av klass A2 FL -s1 (motsvarar obrännbar).

7 6 i byggnad i brandklass P2 med byggnadsdelar av klass EI 30. Invändiga vägg- och takytor skall vara av klass B-s1, d0 (motsvarar 1/I) och golv av klass A2 FL -s1 (motsvarar obrännbar). Om konstruktionerna är utförda i byggnadsvaror av klass C-s2, d1 eller lägre, skall invändiga väggoch takytor förses med skyddsbeklädnad utförd i byggnadsvaror av klass A2-s1, d0. i byggnad i brandklass P3 med byggnadsdelar av klass EI 30. Invändiga vägg- och takytor kan vara av klass D-s2, d2 (motsvarar 2/-), för golvbeläggning finns inga klasskrav. Om bränsleförrådet huvudsakligen är beläget under markytan, skall sektioneringen utföras i byggnadsvaror lägst av klass A2-s1, d0 (motsvarar obrännbar) i byggnad i brandklass P1 med byggnadsdelar av klass EI 120 i byggnad i brandklass P2 med byggnadsdelar av klass EI 60 i byggnad i brandklass P3 med byggnadsdelar av klass EI 30. Brandmotståndstiden för sektionerande dörr är minst hälften av den brandmotståndstid som fordras av sektionerande byggnadsdel. 5.3 Flyttbar pannanläggning Om en flyttbar pannanläggning placeras på minst åtta (8) meters avstånd från annan byggnad, skall pannanläggningen vara brandsektionerad enligt kraven i punkt 5.1 Pannanläggning som separat byggnad. Om en flyttbar pannanläggning placeras på mindre än åtta (8) meters avstånd från annan byggnad, skall pannanläggningen vara brandsektionerad enligt kraven i punkt 5.2 Pannanläggning som del av byggnad. 6. Säkerhetssystem mot bakbrand Risken för bakbrand påverkas väsentligt av det bränsle som används i anläggningen. Utrustningsleverantören skall i pannrummet fästa en skylt som anger det för värmepannan i fråga avsedda bränslet och dess kvalitet. Värmesystemsleverantör som i värmesystemet installerar andra tillverkares utrustning och anordningar skall iaktta respektive utrustningstillverkares anvisningar och rekommendationer. Om pannan och matningsutrustningen är avsedda för flera bränslen, skall säkerhetssystemen planeras och installeras med tanke på det bränsle som orsakar störst risk för bakbrand. Automatisk utrustning för matning av bränsle skall alltid skyddas mot spridning av bakbrand. Skyddet skall ta hänsyn till bakbrandsförlopp både i fast bränsle och som gasbrand. Vid uppkomst av bakbrand skall eldstadens förbränningsluftfläkt stanna och rökgasfläkten skall fortsätta att fungera. I matarröret skall spalten mellan skruv och rör vara så liten att ingen luftströmning sker inne i matarskruven. Matarskruv och transportskruv skall vara dimensionerade så att skruvens periferihastighet är högst 1 m/s. Då ger eventuell kontakt mellan skruven och rörets insida inte upphov till så kraftig friktionsvärme att antändning kan ske. Röret för bränslematarskruven skall nära eldstaden ha en värmeisolerande och lufttät flänsanslutning som förhindrar att värme leds längs matarröret, eftersom ett hett matarrör gör att bränslet torkar snabbt och främjar spridning av bakbrand. Säkerhetsflänsens täthet skall kontrolleras regelbundet. Matningsutrustning för fast bränsle skall ha minst två separata säkerhetssystem som fungerar oberoende av varandra. Säkerhetssystemen skall fungera också under elavbrott. Säkerhetssystem är: Släckningssystem. Ett av säkerhetssystemen skall vara ett släckningssystem för bränslematningsutrustningen. Slussmatare. Det andra säkerhetssystemet skall vara en slussmatare om bränslet är dammande eller torrt, finfördelat och luftigt till beskaffenheten (sågspån, hyvelspån, torv e.dyl.) Fallschakt och två skruvtransportörer (matarskruv och transportskruv) samt vattenlås. Bränslebehållare. Fallrör.

8 7 Säkerhetssystemen skall uppfylla fordringarna i punkterna I anläggning med en enda skruvtransportör (kombinerad transport- och matarskruv) skall den andra säkerhetsanordningen utöver släckningssystem vara antingen bränslebehållare eller slussmatare i enlighet med fordringarna. 6.1 Släckningssystem som säkerhetsanordning Som släckmedel kan vatten eller pulver användas. Vid installering av släckningssystem skall beaktas att spridning av bakbrand i matarskruven kan ske snabbare än vad det tar för matarskruvens yttemperatur att stiga. Avståndet mellan temperaturgivaren på matarskruvens ovansida och släckningssystemets munstycke skall vara så stort att en bakbrand inte hinner passera munstycket förrän släckningen sker. Bakbrand skall ge upphov till larm med ljud- och ljussignal. Larmöverföring skall ordnas så att larmet upptäcks tillräckligt tidigt för undvikande av skador Släckningssystem med vatten Vattensläckning för bränslematningsutrustningen skall utföras med minst två ändamålsenliga munstycken som monteras på lämpliga ställen för att förhindra spridning av bakbrand. Vattnet från munstyckena skall väta matningsutrustningens inre så att inget bränsle vid släckningsstället är torrt. Munstyckena skall monteras så att vattnet från dem inte kyler temperaturgivarna alltför tidigt. Vattensläckningssystemets behållare skall förses med nivåvakt eller trycklarm som via styrenheten larmar om vattennivån sjunker för mycket eller om trycket blir för lågt. Vattenbehållaren skall installeras så att munstyckena har tillräckligt vattentryck. Som lösning rekommenderas en tryckbehållare med bakslagsventil. Släckvattnet skall räcka till minst två släckningar. Släckvattenmängden skall fylla det vattenlås som bildas i matarutrustningen, om detta utgör en del av säkerhetssystemet. Släckningsutrustningen skall fungera också utan bruksvattennätets tryck. Behållarens påfyllningsrör och rören för släckvatten skall vara fast monterade. Släckningsrörens och munstyckenas funktion skall kunna testas med hjälp av ventiler för manuell öppning. För utlösning av vattensläckning skall systemet ha temperaturgivare, elektronisk och / eller av kapillärtyp (självdriven). Temperaturgivaren skall monteras på matarskruvens ovansida så nära värmepannan som möjligt men så att släckningssystemet inte utlöses vid normal drift. Utlösning av släckningssystemet skall ske senast då temperaturen vid temperaturgivaren överstiger den normala yttemperaturen med mera än 30 o C. Ledningen av värme från röret till temperaturgivaren skall testas. Att värme leds till temperaturgivare av kapillärtyp skall säkerställas med hjälp av värmeöverförande massa. Impuls från temperaturgivaren skall via styrenheten (eller självdrivet) leda till att vattenventilen öppnas i händelse av bakbrand; öppningstemperaturen skall testas och anges i bruksanvisningarna. Vattenventilen skall sluta sig när matarskruvens yttemperatur vid temperaturgivaren har blivit normal igen. Temperaturens normalisering får inte avbryta larmet som bakbranden gett upphov till. Utrustning som använder vatten för släckning skall också ha möjlighet till manuell utlösning. Släckningssystemets funktion skall testas innan utrustningen tas i bruk och med intervaller angivna i bruksanvisningarna. I stället för temperaturgivare kan man använda gnistdetektor som upptäcker heta partiklar i fallschaktet för bränsle. Gnistdetektor skall planeras, installeras och testas av ett företag som är specialiserat på gnistdetekterings- och släckningssystem. Släckningsutrustningen skall utföras så att dess funktion inte orsakar betydande vattenskada Släckningssystem med pulver I matningsutrustning för pellets där släckvatten kan orsaka risk för att matningsutrustningen går sönder på grund av att bränslet sväller kan i stället för vattensläckningsystem användas system med pulver som släckmedel. Pulversläckningssystem skall planeras och installeras av sakkunnig. Pulversläckningssystemet skall planeras och installeras så att utlösningen av pulver inte medför att bränsle blåses från bränslematningsutrustningen till pannrummet eller eldstaden. Pulvret skall strömma ut över det brinnande bränslet i matarröret så att branden slocknar och återantändning förhindras.

9 8 För utlösning av pulversläckning skall systemet ha elektronisk eller självdriven temperaturgivare. Temperaturgivaren skall monteras på matarskruvens ovansida så nära värmepannan som möjligt men så att släckningssystemet inte utlöses vid normal drift. Utlösning av släckningssystemet skall ske senast då temperaturen vid temperaturgivaren överstiger den normala yttemperaturen med mera än 30 o C. Ledningen av värme från röret till temperaturgivaren skall testas. Pulversläckningssystemets släckmedelsbehållare och reservsläckmedelsbehållare skall kontrolleras av handsläckarföretag minst en gång vartannat år. Pulversläckningssystemet skall ha en reservbehållare med släckmedel för enkelt utbyte av en förbrukad behållare. Släckmedelsbehållaren skall bytas ut genast när bakbranden har slocknat, även om bara en del av släckmedlet i behållaren har kommit ut. Förbrukad släckmedelsbehållare skall genomgå service hos handsläckarföretag snarast möjligt. Värmesystemet får inte användas utan funktionsberett släckningssystem. 6.2 Slussmatare som säkerhetsanordning Slussmatare skall vara utformad så att spridning av bakbrand förhindras effektivt. Till konstruktionen kan slussmataren vara - en roterande matare med fack (fackmatare) - en matare av behållartyp med minst två brandhärdiga slussplåtar som inte får vara öppna samtidigt - eller en anordning som ger motsvarande skydd. Slussmatarens konstruktion skall vara sådan att det inte uppstår öppen förbindelse mellan värmepannan och bränsleförrådet (silon) under pågående bränslematnng. Slussmataren skall motstå brand i 30 minuter. Matarens täthet skall kontrolleras minst två gånger per år. En slussmatare som blivit sliten måste genast repareras eller bytas ut mot en ny. Ett av munstyckena i släckningssystemet skall alltid placeras ovanför slussmataren. 6.3 Fallschakt och två skruvtransportörer (matarskruv och transportskruv) samt vattenlås som säkerhetsanordning Matarskruv, fallschakt och transportskruv skall till konstruktionen bilda ett vattenlås som när släckningssystemet fungerar fylls med vatten så att luft inte kommer igenom. Vattenlåset skall ha tömningsmöjlighet. Fallhöjden mätt från transportskruvens botten till matarskruvens topp skall vara minst 2 x matarskruvens diameter. Matningsutrustningen skall fungera så att matarskruven reglerar mängden bränsle som matas till eldstaden. Matarskruven skall i allmänhet ha större bränslematningskapacitet än transportskruven. Matarskruven skall utformas så att röret och fallschaktets botten hålls så rena som möjligt. Vid larm om bakbrand skall transportskruven stanna och matarskruven skall fungera ända tills den är tömd. Om fel uppstår i matarskruven skall också transportskruven stanna. I matningsutrustning med fallschakt skall ett av släckningsmunstyckena placeras i schaktets övre del. 6.4 Bränslebehållare som säkerhetsanordning Behållare för bränsle skall vara lockförsedd och lufttät så att gaser förhindras att strömma i fel riktning. Bränslebehållaren och dess lock skall vara av obrännbar konstruktion och de skall tåla övertryck som uppstår vid förbränningen. Bränslebehållare skall ha följande anordningar: - larm för lägsta bränslenivå - fast installerat släckvattenrörsystem och munstycken, i normalsituation torrt, som är anslutet till vattenledningsnätet och försett med manuell ventil, om bränslebehållaren är större än 8 m 3 - ventilanslutning för släckvattenslang och snabb beredskap för vattentillgång, om bränslebehållaren är 8 m 3 eller mindre - temperaturgivare som larmar när temperaturen i bränslebehållaren stiger - indikator som larmar om bränslebehållarens lock inte har blivit stängt.

10 9 För bränslebehållare ställs inga konstruktionskrav om behållaren är utrustad med slussmatare enligt kraven i punkt 6.2. Bränslebehållarens lock skall man öppna med försiktighet och varje gång kontrollera att ingen bakbrandssituation föreligger. Innan man går in i bränslebehållaren måste den vädras tillräckligt med tanke på eventuell kolosrisk eller syrebrist. 6.5 Fallrör som säkerhetsanordning Fallröret skall finnas mellan brännaren och bränslematningssystemet. Röret skall vara av material som inte upprätthåller brand och som smälter vid ca 100 o C. Rörets längd skall vara minst 500 mm. Bränslematningsutrustningen skall vara försedd med temperaturgivare som gör att matningen av bränsle avbryts när temperaturen stiger och fortsatt bränslematning när fallröret har smält förhindras. Placeringen av fallrörets övre och nedre ända får inte vara sådan att heta brandgaser som uppstår vid bakbrand kan strömma mot bränsleförrådet efter att fallröret har smält. 6.6 Annat skyddssystem som säkerhetsanordning Skyddssystem enligt punkt kan ersättas med annat skyddssystem bara om detta lika effektivt förhindrar spridning av bakbrand. Effektiviteten hos annat säkerhetssystem än dem som är beskrivna i punkt måste påvisas genom typspecifik testning av värmepanna och dess bränslematningssystem. Vid testningsförfarandet skall gynnsammaste möjliga omständigheter skapas för uppkomst och spridning av bakbrand. Testningen skall utföras av ett testningslaboratorium. Testningsförfarandet och testresultaten skall dokumenteras. 7. Värmeanläggningens övriga brandskydd 7.1 Rökkanal och skorsten samt sotning Rökgastemperaturen i rökkanalen får vara högst +350 o C eller den temperatur som tillverkaren har meddelat. Rökgasernas temperatur skall mätas så att man kan upptäcka om rökgaserna som strömmar från eldstaden till rökkanalen är alltför heta. Speciellt måste temperaturen på rökgaserna hållas under uppsikt vid ändring av bränslekvalitet. Fast bränsle och låg röktemperatur som orsak till fukt och korriosion i rökkanalen är en risk som måste beaktas om rökgastemperaturen i rökkanalen sjunker under +150 o C. Yttemperaturen på rökkanal inne i byggnad får inte överstiga +80 o C. Genomföring för rökkanal skall brandisoleras från brännbara byggnadsmaterial. Skorstenens höjd och lämplighet skall stå i överensstämmelse med panntillverkarens anvisningar. Undertrycket som skorstenen och rökgasfläkten åstadkommer skall motsvara kraven för värmesystemet. Skorstenens höjd och lämplighet för den nya användningen skall kontrolleras vid byte av panna eller vid övergång till annat bränsle. Om det kommer gnistor eller delvis förbrunnet bränsle från rökkanalen skall man omedelbart justera förbränningen och försäkra sig om omgivningens brandsäkerhet. En sotare med yrkesexamen skall inspektera och sota pannan och rökkanalerna minst en gång om året i enlighet med sotningsförordningen och anteckna sotningsarbetet i driftsjournalen i pannrummet. Horisontell del av rökkanal skall ha rengöringsluckor så att hela anslutningen till vertikal rökkanal kan rengöras. 7.2 Hantering av aska Aska skall avlägsnas i enlighet med anvisningar från värmepannans tillverkare. Alla anordningar och behållare för maskinell eller manuell hantering och förvaring av aska skall vara av obrännbart material och täta. Skyddsavstånden till brännbara material skall vara så stora att ingen antändning sker. Genomföringar för asktransportanordningar får inte försvaga brandsektioneringen och anordningarna skall brandisoleras från brännbara byggnadsmaterial. Konstruktionerna i rum där aska förvaras skall vara obrännbara.

11 Värmepannans placering i pannrummet och krav på skyddsavstånd Skyddsavståndet från heta ytor där temperaturen kan överstiga 80 o C till brännbara material och konstruktioner skall vara minst 600 mm eller annars måste de heta ytorna värmeisoleras. Inga material eller föremål får förvaras på värmeutrustningen eller dess delar. Ytorna skall också vara fria från damm. Värmepannan placeras vanligen i ett separat utrymme (pannrum) som utgör en egen brandcell. Kring värmepannan och dess tillbehör och kring bränslematningsutrustningen skall finnas tillräckligt med fritt utrymme för rengöring, sotning, underhåll och reparationer samt för skyddsavstånd. Det fria utrymmet skall i allmänhet vara minst 1000 mm. 7.4 Elutrustning Elanordningarna skall vara lämpade för användningsmiljön. Om damm kan samlas på elanordningens yta skall anordningen vara av kapslingsklass IP5X. Elanordningens yttemperatur skall vid kontinuerlig drift vara så låg att eventuellt bränsle eller damm på ytan inte kan börja brinna. I utrymmen där det vid hanteringen av bränsle uppstår damm som tillsammans med luften kan bilda en explosiv blandning, skall elektriska och mekaniska anordningar vara lämpade för det explosionsfarliga utrymmet. 7.5 Värmepanna för manuell matning Förrådsbox som är ansluten till värmepanna utan mataranordningar och transportörer skall uppfylla de krav som ställs på värmepannan i fråga om täthet, luckors trycktålighet och skyddsavstånd. 7.6 Ledande av förbränningsluft till pannrummet Då fast bränsle används skall kanal och ventil för förbränningsluften ha en tvärsnittsareal som är minst 1,5 gånger rökkanalens tvärsnittsareal. När rökgasfläkt används skall man för ventilationens del iaktta panntillverkarens anvisningar. Tillräcklig tilluft skall säkerställas och luftens kylande inverkan (t.ex. frysning av vattenrör eller pumpar) vid köldgrader skall beaktas. 7.7 Bränsletransport Överföring av bränsle till förrådsutrymmet eller bränslebehållaren skall ske med iakttagande av tillräcklig aktsamhet. En lockförsedd silo får inte öppnas om dess temperatur har stigit. När pelletbränsle transporteras med hjälp av tryckluft skall man se till att frånluftsystemet i placeringsutrymmet fungerar. Mängden frånluft som lämnar bränsleförrådet skall motsvara den luftmängd som används för bränsletransporten. Utrustningen för transport och matning av bränsle skall vara försedd med säkerhetsanordningar såsom brytstift, överbelastningsskydd, rotationsvakter m.m. för att förebygga brandrisk och skador på utrustningen. Om det i samband med bränsletransport uppstår explosiva dammluftblandningar, skall bränslebehållarens eller bränsleförrådets elektriska och mekaniska anordningar vara lämpade för sådana förhållanden. 7.8 Säkerhetsanordningar för eldstad Värmesystemet skall ha en flamvakt som stoppar matningen av bränsle till pannan och larmar i händelse att elden slocknar. En värmepanna med rökgasfläkt skall vara utrustad med en övertryckskontakt som stoppar systemets funktion. 7.9 Brandsläckningsredskap I värmepannans omedelbara närhet skall finnas åtminstone en handbrandsläckare av effektklass 27A 144 B-C (A - B III E) och en snabbrandpost eller en snabbt användningsklar vattenslang som alltid är kopplad till vattenledningsnätet. Vattenslangen skall vara så lång att den når ända till bränsleförrådet. Om tilluftkanalen leds utifrån till pannrummet genom andra utrymmen, skall den vara brandisolerad enligt EI 30. Tilluft får inte tas från angränsande rum.

12 11 8. Styrenhet och larmfunktioner Styrenhetens accumulatorkapacitet skall vara dimensionerad för säkerställande av släckningsoch larmfunktionerna för en tid av 12 timmar. Otillräcklig laddningsstatus i ackumulatorer skall ge larm. Styrcentralen skall ha reglervärden för användande av olika bränslen om eldstaden är avsedd för flera slag av bränslen med olika egenskaper. Reglervärdena skall också vara angivna i manualen för värmepannan. Funktionsstörning eller bakbrand skall ge larm med ljud- och ljussignal. Larmöverföringen skall vara ordnad så att larmet blir upptäckt i tillräckligt god tid för undvikande av skador. Kablar till styrenhet, larmanordningar och släckningsutrustning skall ha övervakat jordfelssystem. 9. Inspektioner och test Den som ansvarar för pannanläggningens byggnads- eller ombyggnadsarbete skall se till att de myndighetsgranskningar som åtgärds- eller byggnadslovet förutsätter innan anläggningen tas i bruk är utförda och konstaterade brister avhjälpta. Innan anläggningen tas i bruk skall pannans och bränslematningssystemets styr- och larmfunktioner samt säkerhetsanordningarnas funktion testas av utrustningens leverantör, installatör och användare. Protokoll över utförd testning ges av utrustningsleverantören till anläggningens innehavare. Elutrustning skall ibruktagningsbesiktigas och vid behov kontrollbesiktigas. Över ibruktagnings- och kontrollbesiktning skrivs besiktningsprotokoll/-intyg. Visuell inspektion av pannanläggningen görs en gång i veckan. Styr- och larmanordningarna funktionstestas minst två gånger per år och alltid efter ändringar. Av utrustningsleverantören givna service- och kontrollanvisningar skall förvaras i pannrummet. Service, funktionstest och inspektioner skall antecknas i driftsjournalen. 10. Förhindrande av skadegörelse och risksituationer Pannanläggningsutrymmen och -byggnad skall alltid vara låsta när ingen vistas där. Tillträde till bränsleförråd, silor och motsvarande skall förhindras även på grund av olycksfallsrisk. Brandfarliga arbeten skall utföras i överensstämmelse med anvisningar för hett arbete. Brännbart material får inte förvaras invid pannanläggningens ytterväggar. Pannanläggningen skall ha tillräcklig belysning. 11. Teknisk dokumentation och utbildning Pannanläggningens leverantör eller utrustningsleverantörer skall skriftligen på finska och vid behov på svenska ge alla upplysningar och anvisningar som behövs för anläggningens drift och ordna tillräcklig driftsutbildning. Anvisningarna skall också beskriva typiska störningssituationer och ange hur man skall gå till väga vid störningar. Om det är möjligt att använda olika bränslen skall nödvändiga tilläggsanvisningar ges för inställningar och drift av pannan och dess utrustning. Om annat bränsle kan användas uppblandat med det huvudsakliga bränslet, skall anvisningar också ges om detta. Vid leverans av utrustning skall samtidigt ges inspektionsblanketter, enligt vilka utrustningen granskas och nödvändiga testningar kan göras, samt en driftsjournal där kontroller och testningar antecknas. Anvisningarna och inspektionsprotokollen skall bevaras och vid behov visas för pannanläggningsinspektören, räddningsmyndigheterna och försäkringsbolaget. Ändringar som väsentligt påverkar driften får utföras endast av person eller företag som har tillräcklig kompetens. Anteckning om ändringar skall göras i tekniska data och anvisningar. Om det inte finns en huvudleverantör som svarar för hela anläggningens leverans, måste beställaren själv samla ihop informationen. Om de uppräknade uppgifterna och anvisningarna inte finns att tillgå, skall åtminstone säkerhetsanvisningar skaffas eller göras upp i efterhand också för gamla anläggningar.

13 Bulevarden Helsingfors

Miljöministeriets förordning. om brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd

Miljöministeriets förordning. om brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd E9 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd Anvisningar 2005 Miljöministeriets förordning om brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd Given i Helsingfors den 22 mars

Läs mer

Elektronikbox till pelletsbrännare Janfire Flex-a

Elektronikbox till pelletsbrännare Janfire Flex-a Elektronikbox till pelletsbrännare Janfire Flex-a R0 SV Janfire 2010 Innehållsförteckning 1 Funktionsbeskrivning...3 1.1 Manöverpanelen...4 1.1.1 Drift indikations dioder...4 1.1.2 Larmdioder...5 1.1.3

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSBFS Remissutgåva Förslag till Myndigheten för

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 21 november 2014 Myndigheten

Läs mer

MEGAMODULE MEGACONT MC II MC II COMPACT MEGATILA MEGASILO. GSM 0500 666 867 tel (06) 487 4700. Hellanmaantie 601 62130 Hellanmaa

MEGAMODULE MEGACONT MC II MC II COMPACT MEGATILA MEGASILO. GSM 0500 666 867 tel (06) 487 4700. Hellanmaantie 601 62130 Hellanmaa AGRICONT POWER MAXICONT MEGAMODULE MEGASILO MEGACONT MC II MC II COMPACT MEGATILA AGRICONT POWER Den moderna bondens val! Effektklass: 120, 150, 200, 250, 300 kw Yttre mått: 3 x 5 m (EW-modell 3,5 x 5

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 SRVFS 2005:9 Statens räddningsverks föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll

Läs mer

Innan du installerar din kamin

Innan du installerar din kamin Gratulerar till köpet av en genuin Olymberyl gjutjärnskamin. Rätt brukat kommer denna kamin att ge många års säker användning. Manualen har utvecklats för att försäkra användaren optimal effektivitet.

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning. Sverigekassetten. Avser installation i befintlig öppen spis

Monterings- och bruksanvisning. Sverigekassetten. Avser installation i befintlig öppen spis Monterings- och bruksanvisning Sverigekassetten Avser installation i befintlig öppen spis Utgåva 01.2004 En investering i värme Vi gratulerar dig till en bra produkt och en god investering. En investering

Läs mer

CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING

CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING www.heta.dk SE 1 Grattis till din nya Classic kassett insats! Vi är övertygade om att du kommer att få stor nytta och glädje av din investering, särskilt om du följer

Läs mer

Teknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD

Teknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD Teknik brandskydd Allmänt... 70 Projektering... 73 Dimensionering... 76 Redovisning... 77 Appendix 1 - Skyddsavstånd - Utrymmande personer (3kW/m 2 )... 78 Appendix 2 - Skyddsavstånd

Läs mer

INSTALLATION- OCH DRIFTANVISNING. ARIMAX TPYM Skrapförråd

INSTALLATION- OCH DRIFTANVISNING. ARIMAX TPYM Skrapförråd INSTALLATION- OCH DRIFTANVISNING ARIMAX TPYM Skrapförråd INNEHÅLLSFÖRTECKNING Beskrivning av systemet...3 Att beakta vid planeringen...3 Delar som ingår i leveransen...4 Installering: Verktyg och utrustning

Läs mer

Brand och explosion risker vid bränslehantering

Brand och explosion risker vid bränslehantering Brand och explosion risker vid bränslehantering Ulf Liljequist R:\Miljökonsult\Sektionen EP\g. Kurser och konferenser\5. Korrosionsseminarie\2009\Presentation seminariet Antändning - Var/varför brinner

Läs mer

SOTNINGSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND R.F.: S ARBETSANVISNINGAR FÖR SOTNINGTJÄNSTER

SOTNINGSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND R.F.: S ARBETSANVISNINGAR FÖR SOTNINGTJÄNSTER Bilaga till avtal mellan Österbottens räddningsverk och sotningsfirma gällande sotningstjänster för ett sotardistrikt. SOTNINGSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND R.F.: S ARBETSANVISNINGAR FÖR SOTNINGTJÄNSTER Dessa

Läs mer

[ UPPHÄVD ] Allmänna råd och kommentarer om sotning och kontroll enligt 17 räddningstjänstlagen (1986:1102) beslutade den 9 december 1996.

[ UPPHÄVD ] Allmänna råd och kommentarer om sotning och kontroll enligt 17 räddningstjänstlagen (1986:1102) beslutade den 9 december 1996. Allmänna råd och kommentarer om sotning och kontroll enligt 17 räddningstjänstlagen (1986:1102) beslutade den 9 december 1996. Enligt 17 räddningstjänstlagen (1986:1102) skall genom sotning eldstäder och

Läs mer

Dovre 100 CB. Utgåva 01/06

Dovre 100 CB. Utgåva 01/06 M O N T E R I N G S - & S K Ö T S E L A N V I S N I N G Dovre 100 CB Utgåva 01/06 Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är

Läs mer

Bruksanvisning för gasolkamin 430-045

Bruksanvisning för gasolkamin 430-045 Bruksanvisning för gasolkamin 430-045 Värna om miljön! Får ej slängas bland hushållssopor! Denna produkt innehåller elektriska eller elektroniska komponenter som skall återvinnas. Lämna produkten för återvinning

Läs mer

Bruksanvisning. Värmekanon, Galaxy 25 AP Art.: 90 42 827

Bruksanvisning. Värmekanon, Galaxy 25 AP Art.: 90 42 827 Bruksanvisning Värmekanon, Galaxy 25 AP Art.: 90 42 827 Annelundsgatan 7A I 749 40 Enköping I Tel 010-209 70 50 I Fax 0171-44 14 10 I www.p-lindberg.se Lycka till med din produkt från P. Lindberg! Innan

Läs mer

Installations- och användningsmanual. Zaragoza

Installations- och användningsmanual. Zaragoza Installations- och användningsmanual Zaragoza Bäste Kund, Tack för att Ni valde en kamin från Kaminexperten. Denna produkt kommer ge Er många år av trivsel och värme. För att få optimal livslängd är det

Läs mer

Installations- och skötselanvisning

Installations- och skötselanvisning OPEX Installations- och skötselanvisning 2009-05-01 www.trebem a.se Innehåll Leveransomfattning...2 Komponentförteckning...2 Installation Pannrum och skorsten...3 Rökrörsanslutning...3 Elektrisk installation...3

Läs mer

Undersökningsprotokoll

Undersökningsprotokoll Räddningstjänsten Förebyggande enheten Gert Lönnqvist, brandinspektör Telefon: 0370-37 79 06 (direkt) Mobil: 070-300 86 24 E-post: gert.lonnqvist@varnamo.se Datum 2013-02-27 Beteckning Undersökningsprotokoll

Läs mer

Gasol för hem- och fritidsmiljö

Gasol för hem- och fritidsmiljö Gasol för hem- och fritidsmiljö Foto: Scanpix Inledning Varje år inträffar ett antal olyckor i samband med att privatpersoner använder gasol. De flesta tillbud sker vid användning av gasolgrillar, men

Läs mer

2011-09-06U2. Installations- och användaranvisning. Gjutjärnskassett. NSP 51 och NSP 53. NSP Brasvärme -funktion och design

2011-09-06U2. Installations- och användaranvisning. Gjutjärnskassett. NSP 51 och NSP 53. NSP Brasvärme -funktion och design 2011-09-06U2 Installations- och användaranvisning Gjutjärnskassett NSP 51 och NSP 53 NSP Brasvärme -funktion och design Bra att veta före installation Egen härd guld värd! Tack för att Du valde en produkt

Läs mer

INSTALLATIONS- OCH DRIFTANVISNINGAR

INSTALLATIONS- OCH DRIFTANVISNINGAR 3.8..2007 INSTALLATIONS- OCH DRIFTANVISNINGAR PELLETSPANNA METRO THERM AB FRANSKAVÄGEN 24 393 56 KALMAR TEL 0480-42 07 30 FAX 0480-42 07 31 info@metrotherm.se www.metrotherm.se METRO THERM EXPERT PÅ UPPVÄRMNING

Läs mer

Driftinstruktioner Arbrå

Driftinstruktioner Arbrå Driftinstruktioner Arbrå Före start av anläggningen. - Stäng alla dräneringsventiler för vatten och tryckluftledningarna (OBS tryckluften i botten på barnbacken) - Använd dränkpumpen i brunnen så att flödet

Läs mer

Brand/brandgasspjäll EKO-SRB1

Brand/brandgasspjäll EKO-SRB1 Brand/brandgasspjäll EKO-SRB1 Monterings-, drift- och underhållsanvisning 2014-04 Monterings-, drift och underhållsanvisning EKO-SRB1 Innehåll Produkthantering...3 Allmänt montering...4 Monteringstillbehör...5

Läs mer

FÖRVARING AV BRÄNSLEN

FÖRVARING AV BRÄNSLEN FÖRVARING AV BRÄNSLEN eldningsolja, diesel, gas med mera LBK:s rekommendation 11 PULVER PULVER GASOL PULVER Lantbrukets brandskyddskommitté Tfn 08-588 474 00 Brandskyddsföreningen Sverige Fax 08-662 35

Läs mer

Installationsanvisning

Installationsanvisning Installationsanvisning 2 DE Installationsanleitung 17 FR Guide d installation 33 GB IT NL Installation instruction 49 Istruzioni di montaggio 65 Installatie instructies 81 Installationsanvisning C 635

Läs mer

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 2175/2575CB 2575CB 2175CB. Utgåva 01/08

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 2175/2575CB 2575CB 2175CB. Utgåva 01/08 MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING Dovre 2175/2575CB 2575CB 2175CB Utgåva 01/08 Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är transportskadat.

Läs mer

Installationsanvisning 011994 MOS 9207-1 1992-02-14 MODELL 2

Installationsanvisning 011994 MOS 9207-1 1992-02-14 MODELL 2 Installationsanvisning 011994 MOS 9207-1 1992-02-14 MODELL 2 Innehållsförteckning Allmänt...2 Uppackning/Demontering... 3-4 Installationsavstånd till väggar och tak...5 Skorstensanslutning (Toppanslutning)...6

Läs mer

Projekteringsanvisning 2014-09. Backströmningsskydd EKO-BSV

Projekteringsanvisning 2014-09. Backströmningsskydd EKO-BSV Projekteringsanvisning 2014-09 Backströmningsskydd EKO-BSV Projekteringsanvisning Backströmningsskydd EKO-BSV 1. Inledning Enligt BBR 5:533 ska luftbehandlingsinstallationerna utformas så att ett tillfredställande

Läs mer

Handbok brandskydd Författare: Andreas Eiman Mars 2011

Handbok brandskydd Författare: Andreas Eiman Mars 2011 Handbok brandskydd Författare: Andreas Eiman Mars 2011 Om det börjar brinna OBS! Ordningen nedan är ett förslag; använd sunt förnuft i varje situation! Om branden är liten - släck den direkt! Rädda Rädda

Läs mer

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 425 CB. Utgåva 01/06

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 425 CB. Utgåva 01/06 MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING Dovre 425 CB Utgåva 01/06 Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är transportskadat. Anmäl

Läs mer

Gaggenau Bruksanvisning. Frihängande fläkt AI 480

Gaggenau Bruksanvisning. Frihängande fläkt AI 480 Gaggenau Bruksanvisning Frihängande fläkt AI 480 Innehåll Säkerhetsanvisningar 4 Före första användningstillfället 5 Apropå användningen 5 Detta är din nya apparat 6 Frihängande fläkt AI 480 6 Kontrollpanel

Läs mer

Dovre 500 CB. Utgåva 01/06

Dovre 500 CB. Utgåva 01/06 M O N T E R I N G S - & S K Ö T S E L A N V I S N I N G Dovre 500 CB Utgåva 01/06 Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är

Läs mer

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Attityd 300. Utgåva 01/09

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Attityd 300. Utgåva 01/09 MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING Attityd 300 Utgåva 01/09 Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är transportskadat. Anmäl omedelbart

Läs mer

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN INVENTERING BEFINTLIGT Antal sidor: 14 : Roman Marciniak Göteborg 2004-05-18 BENGT DAHLGREN AB GÖTEBORG LINKÖPING MALMÖ STOCKHOLM BENGT DAHLGREN AB BENGT DAHLGREN LINKÖPING AB BENGT DAHLGREN MALMÖ AB BENGT

Läs mer

Tukes-anvisning S6-2011 UNDERHÅLL, ÄNDRINGSARBETEN OCH BESIKTNINGAR AV HISSAR

Tukes-anvisning S6-2011 UNDERHÅLL, ÄNDRINGSARBETEN OCH BESIKTNINGAR AV HISSAR Tukes-anvisning S6-2011 UNDERHÅLL, ÄNDRINGSARBETEN OCH BESIKTNINGAR AV HISSAR 1. Inledning Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) meddelar med stöd av 56 i elsäkerhetslagen (410/1996) kompletterande anvisningar

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad

Läs mer

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre Astro2. Utgåva 01/06

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre Astro2. Utgåva 01/06 MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING Dovre Astro2 Utgåva 01/06 Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är transportskadat. Anmäl

Läs mer

BioAir. Varmluftspanna. Datum 151202, rev 0

BioAir. Varmluftspanna. Datum 151202, rev 0 BioAir Varmluftspanna Datum 151202, rev 0 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN VIKTIG INFORMATION... 3 LÄS NOGA IGENOM DENNA INSTRUKTION INNAN PANNAN STARTAS... 3 GARANTIVILLKOR... 3 LEVERANSKONTROLL...

Läs mer

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 40 CB. Utgåva 01/06

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 40 CB. Utgåva 01/06 MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING Dovre 40 CB Utgåva 01/06 Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är transportskadat. Anmäl omedelbart

Läs mer

ATT PLANERA, UTFÖRA & DRIFTA ARKIVLOKALER. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT PLANERA, UTFÖRA & DRIFTA ARKIVLOKALER. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT PLANERA, UTFÖRA & DRIFTA ARKIVLOKALER en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att leverera arkivhandlingar Att fastställa arkivansvar

Läs mer

Drift och underhåll AgroTec-brännaren

Drift och underhåll AgroTec-brännaren Drift och underhåll AgroTec-brännaren INSTRUKTIONSBOK FÖR MODELL AGROTEC MED MAXEFFEKT ca 20 kw Förvara denna instruktionsbok väl så att den är lätt tillgänglig för framtida behov. Läs igenom instruktionsboken

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 35CB3 & 350CB. Utgåva 01/06

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 35CB3 & 350CB. Utgåva 01/06 MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING Dovre 35CB3 & 350CB Utgåva 01/06 Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är transportskadat.

Läs mer

Byggnaders värmeisolering Föreskrifter 2010

Byggnaders värmeisolering Föreskrifter 2010 C3 Finlands byggbestämmelsesamling Miljöministeriet, Avdelningen för den byggda miljön Byggnaders värmeisolering Föreskrifter 2010 Miljöministeriets förordning om byggnaders värmeisolering Given i Helsingfors

Läs mer

Din manual JANFIRE NH http://sv.yourpdfguides.com/dref/2471364

Din manual JANFIRE NH http://sv.yourpdfguides.com/dref/2471364 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för JANFIRE NH. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information, specifikationer,

Läs mer

Utgåva 2000-09-05. Wärmo Rak. Monterings- och skötselanvisning

Utgåva 2000-09-05. Wärmo Rak. Monterings- och skötselanvisning Utgåva 2000-09-05 Wärmo Rak Monterings- och skötselanvisning Innehållsförteckning Förberedelser... sid 3 -tillverkarförsäkran -allmänt -leveransinnehåll -tillval -skorsten -eldstadsplan Montering... sid

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning 3110 & 3140 TYPGODK.NR. 1188/00

Monterings- och bruksanvisning 3110 & 3140 TYPGODK.NR. 1188/00 Monterings- och bruksanvisning 3110 & 3140 TYPGODK.NR. 1188/00 MORSØ JERNSTØBERI A/S. DK-7900 NYKØBING MORS E-Mail: stoves@morsoe.com Website: www.morsoe.com 1 Lycka till med Er nya Morsø kamin. Morsø

Läs mer

K 185P. Bruksanvisning

K 185P. Bruksanvisning K 185P Bruksanvisning Varning Om denna enhet innehåller kolvätekylmedium var god se riktlinjerna nedan. Då enheten innehåller ett lättantändligt kylmedium är det ytterst viktigt att säkerställa att kylledningarna

Läs mer

Installationsanvisning

Installationsanvisning Installationsanvisning Läs följande instruktioner noga innan du installerar enheten. Tack för att du valt en Embraco Sliding Unit, som är ett luftkylt utomhusaggregat. Denna enhet är speciellt designad

Läs mer

Bruksanvisning EuroFire mod 2080-84.

Bruksanvisning EuroFire mod 2080-84. 1(6) Rev 1 Bruksanvisning EuroFire mod 2080-84. Tack för att ni valde en EuroFire Kamin som värmekälla i ert hem, vi hoppas att ni skall få mycket glädje av detta val. Var vänlig och förvara dessa informationsblad

Läs mer

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten.

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten. Eldningsinstruktion Eldningsinstruktion Tack för ditt köp av en kamin från Kaminexperten och vi hoppas att du får mycket glädje av din nya kamin. I detta häftet hittar viktig information om hur du hanterar

Läs mer

Föreskrifter om sotningsfrister i Lekebergs kommun

Föreskrifter om sotningsfrister i Lekebergs kommun Föreskrifter om sotningsfrister i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-10-21 Ansvarig för revidering: Nerikes brandkår Diarienummer: XKS 15-484 >Förskrift Förskrift 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

AKRON BIO400/BIO400+ FLISPANNA

AKRON BIO400/BIO400+ FLISPANNA PRODUKTSPECIFIKATION 4390 0014 utg 3 150624 1 AKRON BIO400/BIO400+ FLISPANNA 1 Funktion 1.1 Generellt Akron Bio400 är en fliseldad varmluftspanna med en nominell effekt på 400-1000 kw värme beroende på

Läs mer

Förebygg brand och rädda djur ditt ansvar!

Förebygg brand och rädda djur ditt ansvar! Januari 2016 Förebygg brand och rädda djur ditt ansvar! Information från Lantbrukets Brandskyddskommitté Bränder på lantbruk och i hästverksamhet Räddningstjänsten dröjer Brandriskerna i lantbruk och hästverksamhet

Läs mer

Osby PB2 350 till 3000 kw

Osby PB2 350 till 3000 kw Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning

Läs mer

Bruksanvisning för gasolkamin

Bruksanvisning för gasolkamin Bruksanvisning för gasolkamin 430-042 Bruksanvisning i original 21.03.2013 Jula AB SÄKERHETSANVISNINGAR Läs bruksanvisningen noggrant innan användning! Läs bruksanvisningen innan du använder värmaren.

Läs mer

MONTERINGS-, BRUKS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR BAS- TUUGNAR KOTA LUOSTO, LUOSTO VS OCH KOTA INARI

MONTERINGS-, BRUKS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR BAS- TUUGNAR KOTA LUOSTO, LUOSTO VS OCH KOTA INARI MONTERINGS-, BRUKS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR BAS- TUUGNAR KOTA LUOSTO, LUOSTO VS OCH KOTA INARI 1. TEKNISKA DATA Kota Luosto Kota Luosto VS Kota Inari 1.1 Mått höjd (mm) 750 +/- 15 750 +/- 15 765 +/- 15

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun 1(7) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap. 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner

Läs mer

MONTERINGS, BRUKS OCH SKÖTSELANVISNING TILL RÖKGÅNGAR FÖR EN KOTA SKORSTEN

MONTERINGS, BRUKS OCH SKÖTSELANVISNING TILL RÖKGÅNGAR FÖR EN KOTA SKORSTEN MONTERINGS, BRUKS OCH SKÖTSELANVISNING TILL RÖKGÅNGAR FÖR EN KOTA SKORSTEN Innan du börjar monteringen kontrollera att produkten stämmer överens med orderbekräftelsen och är fri från defekter. En stålskorsten

Läs mer

BRANDFÖRSÄKRING Allmänna villkor Gäller från 01.03.2010

BRANDFÖRSÄKRING Allmänna villkor Gäller från 01.03.2010 Ö 36A BRANDFÖRSÄKRING Allmänna villkor Gäller från 01.03.2010 FÖRSÄKRINGENS INNEHÅLL 10 BRANDFÖRSÄKRING 1 Försäkringens innehåll 2 2 Försäkringens ändamål 2 3 Försäkringens föremål 2 4 Försäkringens giltighetsområde

Läs mer

MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING 4600-4640 4650-4660 MORSØ JERNSTØBERI A/S. DK-7900 NYKØBING MORS

MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING 4600-4640 4650-4660 MORSØ JERNSTØBERI A/S. DK-7900 NYKØBING MORS MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING 4600-4640 4650-4660 MORSØ JERNSTØBERI A/S. DK-7900 NYKØBING MORS E-Mail: stoves@morsoe.com Website: www.morsoe.com 1 Lycka till med Er nya Morsø kamin. Morsø har tillverkat

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Rörsystem. Biobränslesystem 1 (10)

Tekniska krav och anvisningar. Rörsystem. Biobränslesystem 1 (10) Tekniska krav och anvisningar Rörsystem Biobränslesystem Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet gäller

Läs mer

ELDNINGSINSTRUKTION Version 1.2 KAMINEXPERTEN SVERIGE AB 2005-01-01

ELDNINGSINSTRUKTION Version 1.2 KAMINEXPERTEN SVERIGE AB 2005-01-01 VAL AV BRÄNSLE Alla sorters ved, såsom ved av björk, bok, ek, alm, ask, barrträd och fruktträd kan användas som bränsle i kaminen. Olika träslag har olika densitet, ju högre densitet veden har desto högre

Läs mer

Montering och installation av solfångare

Montering och installation av solfångare Montering och installation av solfångare 2007-07-01 Innehåll www.trebema.se 1. Allmänna monteringsråd... 2 2. Montering och uppsättning av solfångarna... 4 3. Driftsättning av solfångarna... 5 4. Service

Läs mer

Bilaga B - Hantering av brandfarlig gas

Bilaga B - Hantering av brandfarlig gas Sida 1(7) Bilaga B - Hantering av brandfarlig gas Brandfarlig gas I skolan är det vanligast att det förekommer gasol. Vanligast är att gasolbehållarnas volym varierar från under litern upp till ett tiotals

Läs mer

1410, 1440 & 1450 S/EN 13240

1410, 1440 & 1450 S/EN 13240 Monterings- och bruksanvisning 1410, 1440 & 1450 S/EN 13240 MORSØ JERNSTØBERI A/S. DK-7900 NYKØBING MORS E-Mail: stoves@morsoe.com Website: www.morsoe.com 1 Lycka till med er nya braskamin från Morsø!

Läs mer

Läs igenom denna bruksanvisning innan Lossnay-fläkten tas i bruk. Spara bruksanvisningen som framtida referens.

Läs igenom denna bruksanvisning innan Lossnay-fläkten tas i bruk. Spara bruksanvisningen som framtida referens. LOSSNAY FÖR HEMMABRUK TYP VL-100U-E Bruksanvisning (Till kunden) Läs igenom denna bruksanvisning innan Lossnay-fläkten tas i bruk. Spara bruksanvisningen som framtida referens. Viktiga säkerhetsföreskrifter

Läs mer

Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden

Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden F1 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Hinderfri byggnad Föreskrifter och anvisningar 2005 Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden Given i Helsingfors den 1 oktober 2004 I enlighet med miljöministeriets

Läs mer

Installationsanvisning

Installationsanvisning Installationsanvisning 2 DE Installationsanleitung 17 NO Installasjonsanvisning 33 FR GB DK FI IT NL Guide d installation 49 Installation instruction 65 Monteringsvejledning 81 Asennusohje 97 Istruzioni

Läs mer

FOSTER F130, F200 och F300

FOSTER F130, F200 och F300 ISMASKINER FOSTER F130, F200 och F300 INSTALLATION ANVÄNDNING Vi reserverar oss rättigheten att ändra specifikationerna. man_f130_300.indd / april 06 Hobart Foster Scandinavia ApS Box 2101-196 02 Kungsängen

Läs mer

PK-I-R EI90 / EI120 / EI90S / EI120S Cirkulärt brand/brandgasspjäll & PK-I-S EI90 / EI90S Rektangulärt brand/brandgasspjäll

PK-I-R EI90 / EI120 / EI90S / EI120S Cirkulärt brand/brandgasspjäll & PK-I-S EI90 / EI90S Rektangulärt brand/brandgasspjäll PK-I-R EI90 / EI120 / EI90S / EI120S Cirkulärt brand/brandgasspjäll & PK-I-S EI90 / EI90S Rektangulärt brand/brandgasspjäll SE Anvisningar för installation samt drift och skötsel 1 Introduktion Anvisningarna

Läs mer

BALKONG- OCH TERRASSINGLASNING

BALKONG- OCH TERRASSINGLASNING BALKONG- OCH TERRASSINGLASNING ANVISNING OM BYGGSÄTT ANVISNING Den här anvisningen om byggsätt gäller inglasning av balkonger och terrasser i bostadsvåningshus och -småhus. Åtgärdstillstånd eller utlåtande

Läs mer

INSTALLATIONS- OCH BRUKSANVISNING

INSTALLATIONS- OCH BRUKSANVISNING SE INSTALLATIONS- OCH BRUKSANVISNING NARVI STONET 6kW 907230 NARVI STONET 9kW 907232 1. PAKETET MED ELEKTRISKT BASTUAGGREGAT INNEHÅLLER: 1. Bastuaggregat med styrenhet 2. Fästplattor + fästskruvar 3. Temperaturgivare

Läs mer

SCAN-LINE 40 SCAN-LINE 50 BRUKSANVISNING

SCAN-LINE 40 SCAN-LINE 50 BRUKSANVISNING SCAN-LINE 40 SCAN-LINE 50 BRUKSANVISNING www.heta.dk SE 1 Grattis till din nya braskamin! Vi är övertygade om att du kommer att få stor nytta och glädje av din investering, särskilt om du följer nedanstående

Läs mer

Datum Ert datum 1(6) Räddningstjänsten 2012-09-19 Handläggare, telefon Vår beteckning David Hultman, 016-710 74 71 540.2012.00342.

Datum Ert datum 1(6) Räddningstjänsten 2012-09-19 Handläggare, telefon Vår beteckning David Hultman, 016-710 74 71 540.2012.00342. Datum Ert datum 1(6) Räddningstjänsten 2012-09-19 Handläggare, telefon Vår beteckning David Hultman, 016-710 74 71 540.2012.00342.7296 Er beteckning BRANDUTREDNING Insatsrapport nr. 2012/01018 Larmtid

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Gasol på restauranger Den vanligaste hanteringen av brandfarlig vara i restauranger är gasol. Gasolen används som bränsle till bl a gasolspisar. Det förekommer också gasol för uppvärmning av sk. terrassvärmare.

Läs mer

Spiskassetter. Modell 100, 200. Monteringsanvisning Skötsel- och eldningsinstruktion

Spiskassetter. Modell 100, 200. Monteringsanvisning Skötsel- och eldningsinstruktion Spiskassetter Modell 100, 200 Monteringsanvisning Skötsel- och eldningsinstruktion INNEHÅLLSFÖRTECKNING CERTIFIKAT...2 ALLMÄNT...3 VIKTIGA PUNKTER...3 FÖRUTSÄTTNINGAR...4 Bygganmälan Rökkanal Förbränningsluft

Läs mer

HANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm

HANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm HANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm Sprängämnesinspektionens författningssamling Sprängämnesinspektionens föreskrifter

Läs mer

Monteringsanvisning för Modulex T250 skorstenssystem

Monteringsanvisning för Modulex T250 skorstenssystem Monteringsanvisning för Modulex T250 skorstenssystem Tack för att Du valde Modulex T250 Denna monteringsinstruktion är sk tillhörandehandling för besiktningsmannen och skall finnas tillgänglig på arbetsplatsen.

Läs mer

KERAMISK SPIS. Installations- och användningsanvisningar

KERAMISK SPIS. Installations- och användningsanvisningar KERAMISK SPIS ARDOX C TYP: C4, C6 Tillbehör Chef 220 Chef 240 Installations- och användningsanvisningar Översättning av de ursprungliga anvisningarna S/N: 085528/01 Rev.: 3.0 22.3.2010 Rev. 3.0 Bästa

Läs mer

Lär dig hantera gasol. Råd och regler.

Lär dig hantera gasol. Råd och regler. Lär dig hantera gasol. Råd och regler. 2 Lär dig hantera gasol Lär dig hantera gasol 3 Lite lättare med gasol. Både i yrkeslivet, i hemmet och på fritiden kan gasolen göra din dag lite lättare. Gasol är

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

Installation och bruksanvisning Eldarado

Installation och bruksanvisning Eldarado Installation och bruksanvisning Eldarado Vi gratulerar till ert val av Eldarado som värmekälla i ert hem och vi hoppas att den skall bringa er mycket värme, nytta och glädje. Var vänlig och förvara dessa

Läs mer

Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor i Uddevalla kommun

Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor i Uddevalla kommun Räddningstjänsten Uddevalla Information och anvisningar vid tillståndsansökan för brandfarliga varor BRANDFARLIGA VAROR. Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga

Läs mer

Gilles 12,5-160kW. Pelletspanna

Gilles 12,5-160kW. Pelletspanna Pellets Flis Pelletspanna Gilles,-60kW Gilles har väl beprövade produkter med hög kvalité till ett konkurrenskraftigt pris. Anläggningarna har stor driftsäkerhet tack vare Gilles smarta självkorrigerande

Läs mer

Grundläggande definitioner:

Grundläggande definitioner: Övnings underlag BRANDVENTILATION Från boken brandventilation Förkunskaper : Innehåll: För att brand skall uppstå och kunna fortsätta Brandförlopp: För att kunna ventiler: Först ventilation i allmänhet:

Läs mer

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING. Miljöministeriets förordning om bostadsplanering

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING. Miljöministeriets förordning om bostadsplanering G1 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Bostadsplanering Föreskrifter och anvisningar 2005 Miljöministeriets förordning om bostadsplanering Given i Helsingfors den 1 oktober 2004 I enlighet med miljöministeriets

Läs mer

Installationsanvisning

Installationsanvisning Installationsanvisning 2 DE Installationsanleitung 17 NO Installasjonsanvisning 33 FR GB DK FI IT NL Guide d installation 49 Installation instruction 65 Monteringsvejledning 81 Asennusohje 97 Istruzioni

Läs mer

Driftmiljöer inom elområdet

Driftmiljöer inom elområdet 2003-10-10 Sida 1 (9) AFEL *AF EL -* Driftmiljöer inom elområdet Innehållsförteckning 1 Driftmiljöer i Försvarsmakten... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Ordförklaringar... 3 2 Förtydliganden av

Läs mer

FDI Brand/Brandgasspjäll för cirkulära kanaler

FDI Brand/Brandgasspjäll för cirkulära kanaler FDI Brand/Brandgasspjäll för cirkulära kanaler Version: 31.01.2012 Typgodkänd och uppfyller kraven i normerna EN 1366-2 och EN 13501-3. Brandklass EI 60 (ve,ho,io) S, och i betongbjälklag även E 90

Läs mer

Installationsanvisning CS- stokeranläggning

Installationsanvisning CS- stokeranläggning Installationsanvisning CS- stokeranläggning Version 2.0 fr.o.m. mars 2007 Läs noggrant igenom hela manualen innan installationen påbörjas! Generalagent Sverige BN Energikonskult AB Norbergsvägen 30 * Box

Läs mer

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 2180. Utgåva 01/08

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 2180. Utgåva 01/08 MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING Dovre 2180 2180CBS 2180CBGD Utgåva 01/08 2180 CB Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är

Läs mer

Gratulerar till ny täljstenskamin!

Gratulerar till ny täljstenskamin! Gratulerar till ny täljstenskamin! Vänligen ta god tid på dig och läs igenom hela bruksanvisningen innan monteringen påbörjas. Tänk på att underlaget ska vara dimensionerat för att bära kaminens (och skorstenens)

Läs mer

BRUKSANVISNING. Designkapa. Nova Trend 90 EXTM

BRUKSANVISNING. Designkapa. Nova Trend 90 EXTM Nova Trend 90 EXTM BRUKSANVISNING Designkapa Nova Trend 90 EXTM 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I Generella upplysningar II Delar III Tekniska data IV Driftsvillkor V Montering 1. Montering av väggbeslag 2. Montering

Läs mer

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD Allmänt T illståndshavaren är huvudansvarig för säkerheten på anläggningen. I Lagen om brandfarliga

Läs mer

MANUAL. FOTOGENKAMIN Modell Ruby och Kero Art.nr 14-1700 och 14-1750. www.exergon.se Tel. 08-7420170

MANUAL. FOTOGENKAMIN Modell Ruby och Kero Art.nr 14-1700 och 14-1750. www.exergon.se Tel. 08-7420170 MANUAL FOTOGENKAMIN Modell Ruby och Kero Art.nr 14-1700 och 14-1750 www.exergon.se Tel. 08-7420170 TEKNISKA SPECIFIKATINER Modell Ruby Kero Konvektor typ Strålningskonvektor Strålningskonvektor Värmeeffekt

Läs mer

Datum 2015-02-04. Denna brandskyddsbeskrivning, förhandskopia, upprättas i enlighet med kapitel 5:12 i BBR21.

Datum 2015-02-04. Denna brandskyddsbeskrivning, förhandskopia, upprättas i enlighet med kapitel 5:12 i BBR21. Carl Johan Herbst Brandingenjör LTH/Civilingenjör riskhantering ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Tel: 010-505 38 89 carljohan.herbst@afconsult.com Internkontroll: Tobias Karlsson Brandingenjör LTU Brandskyddsbeskrivning

Läs mer

Mellanspänningsställverk. Monteringsanvisning för tryckavlastningskanaler

Mellanspänningsställverk. Monteringsanvisning för tryckavlastningskanaler Uniswitch Mellanspänningsställverk Monteringsanvisning för tryckavlastningskanaler INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 1 2 Transport och lagring... 2 2.1 Tillstånd vid leverans... 2 2.2 Uppackning

Läs mer