CANNABISODlING I MAROCKO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CANNABISODlING I MAROCKO"

Transkript

1

2 CANNABISODlING I MAROCKO Marocko är världens största producent av hasch. I de marockanska Rif-bergen finns de enorma cannabisfält som utgör grundpelaren för haschproduktionen. Den färdiga produkten exporteras sedan till Europa, där den till slut hamnar hos konsumenten... Över 90% av det hasch som kommer till Sverige har Marocko som ursprungsland Text: Johan Nilsson Magnus Krook Marocko är en monarki och en fd fransk koloni som blev självständig Landet har 32 miljoner invånare. Till ytan är Marocko lika stort som Sverige och är en av världens största haschproducenter samt den i särklass störste leverantören av hasch till Europa med Spanien som främsta inkörsport. Av allt hasch som beslagtas i Europa kommer cirka 80% från Marocko och i Sverige över 90% beslagtogs 60 ton hasch i Marocko vilket ska jämföras med kg hasch som togs i beslag varje dag i Spanien enligt statistik från 2004, vilket blir cirka 90 kg per timme och totalt 522 ton per år! I Europa beslagtas sammanlagt cirka 700 ton hasch per år. Beslagen i Spanien har minskat avsevärt de senaste åren på grund av radarbevakningssystemet SIVE som finns utmed spanska solkusten från Cadiz till Algeceiras, och på grund av de av FN/EU genomförda reduceringsprogrammen i Marocko. Haschsmugglarna väljer nu också andra rutter för smugglingstrafiken, som Portugal, norra Spanien, Sydfrankrike och Syditalien. I Marocko är cannabisodling, haschtillverkning och haschsmuggling officiellt allvarliga brott men det förekommer en mycket omfattande illegal odling i fem provinser i Rifbergen i norra Marocko - Larache, Tetouan, Chefchaouen, Taounate och Al Hoceima. Provinserna är fattiga med hög arbetslöshet och saknar fortfarande en grundläggande infrastruktur. I Provinsen Chefchaouen odlas det cannabis på 68% av den odlingsbara jorden och i de övriga provinserna på cirka 15% av den odlingsbara jorden. I Rifbergen bor sex miljoner invånare och provinserna omfattar i storlek cirka kvadratkilometer. Cannabis odlas av bönder på cirka hektar av sammanlagt cirka familjer eller personer med en årsproduktion som totalt uppgår till ton hasch enligt en FNrapport från Man uppskattar värdet i försäljningsledet/ gatupris på den internationella marknanden till cirka 15 miljarder amerikanska dollar. Enligt en källa är det mycket eftertraktat att som polis bli kommenderad till provinsen Chefchaouen under tre år, vilket är möjligt för den polis som kan betala cirka dirham (motsvarande cirka svenska kronor.) Under den tiden kan man tjäna i biinkomster omkring svenska kronor för att exempelvis släppa igenom haschtransporter. Efterfrågan på hasch ökade i samband med hippiekulturen på talet vilket medförde att odlingarna tjugodubblades. Utförselkontroll I Tanger är Port Police District ansvarig för gränspolisen, hamnpolisen och underrättelseavdelningen och samarbetar med tullväsendet när det gäller kontroller av lastbils-, personbils- och passagerartrafiken till Spanien. Färjetrafiken har förbindelse med Algeciras, Tarifa och Malaga i Spanien och även hamnar i Italien och Frankrike. Snabbfärjan till Tarifa i Spanien tar cirka 35 minuter och de större färjorna cirka 3,5 timmar. Man beräknar att resandeströmmen per år är cirka två miljoner personer, dvs ungefär per dag lastbilar undersöks varje dag i en flyttbar röntgenscanner samt ett okänt antal personbilar i en mindre personbilsscanner. I Tanger togs cirka 30 ton hasch i beslag 2006 av totalt 60 ton i hela Marocko. Resterande beslag gjordes vid övriga utförselhamnar som t ex Casablanca, Ceuta och Nador. Cannabisskörden Jorden och klimatet i Rifbergen - medelhavsklimat - är mycket gynnsamt för cannabisodling med höga temperaturer vår/ sommar/höst samt relativt låga temperaturer vintertid. Cannabisen skördas en gång om året i augusti/september efter sådd i december. Plantorna som är cirka 2-3 meter höga

3 Marockanska myndigheter har tillgång till mobila fordonscanners, som kan röntga misstänkta lastbilar och personbilar. Kartan visar det marockanska haschets väg till och genom Europa. Det har färdats långa vägar när det slutligen når Sverige... skärs av några decimeter från marken och får ligga i buntar/kvaster för torkning i dagar övertäckta med plast. Cannabisen kan även skördas redan i juni månad och paketeras då i balar om 100 kilo omlindade med plast för en långsam mognadsprocess (tre månader) vilket ger en högre kvalité på haschet. En bonde har i genomsnitt cirka 1,3 hektar mark som han odlar cannabis på. 1 hektar är 100 x 100 meter - som en stor internationell fotbollsplan. 1,3 hektar åkerjord ger cirka 500 kg torkade cannabisplantor och med konstgjord bevattning kan skörden fördubblas. Av 500 kg cannabis kan man producera cirka kg hasch. Produktion Produktionen sker på böndernas gårdar - i vissa distrikt/områden nattetid av säkerhetsskäl och även på grund av att temperaturen är lägre då. 10 kilo torkade cannabisplantor ger cirka gram hasch i puderform och hälls i en plastpåse som sedan kramas till en mjuk boll - färdigt hasch. Genom en process i flera steg erhåller man tre olika kvaliteter hasch varav den första omgången har högst kvalité. De tre olika kvaliteterna kan även blandas. Bonden tjänar omkring kronor per kg hasch och i genomsnitt per år kronor. Bonden använder mulåsnor för att transportera cannabisplantorna som är packade i balar från odlingarna som ligger runt byarna på otillgängliga stigar till gårdarna där produktionen sker för att sedan transporteras vidare till lagerlokaler belägna i anslutning till utskeppningshamnarna Tanger, Bab Sebta, Ceuta, Nador eller Casablanca för att sedan smugglas över till Europa med containertrafik, i lastbilar eller på speedbåtar. En del haschbönder pressar själva haschpulvret till haschkakor i 125-, 250- och 500-grams kakor i järn/stålformar och stämplar dessa på beställning av mediators (mellanhänder) eller snarare efter grossisternas önskemål. Haschpulvret kan också transporteras till lagerlokaler i närheten av utskeppningshamnarna för pressning och stämpling med grossisternas respektive bokmärke. Det är inte som man tidigare trott att stämplarna är bondens/odlarens signatur eller bokmärke samtidigt som det är en kvalitetsstämpel. Alla uppköp av hasch i byarna görs av så kallade mediators, som på uppdrag av haschgrossisterna åker runt i byarna och köper upp partier. Mellanhänderna kommer oftast från respektive by i området och en haschgrossist har ett större antal mellanhänder. Priset på hasch i Marocko genom köp av grossisterna ligger på omkring kronor per kilo och efter transport till Spanien på cirka kronor per kilo på spanska sydkusten. På gatan betalar man 8-10 dirham, dvs 6-8 kronor för ett gram hasch. Reduceringsprogrammen i Marocko En representant från jordbruksdepartementet som varit och fortfarande är delaktig i reduceringsprogrammen berättade att Marocko, som en av EU:s största externa bidragstagare, tillsammans med Europa/ EU och FN genomfört flera reduceringsprogram för att minska odlingen av cannabis och ersätta den med andra grödor. Fram till 1997 hade Europa satsat 47 miljoner pund i bidrag till ett projekt för bland annat utbyggnad av vägsystem och vattenförsörjning, vilket i högsta grad även gynnat cannabisodlarna! Reduceringsprogrammen har resulterat i att odlingarna har minskat från hektar till hektar (2003), och till cirka hektar Cannabis odlades av cirka familjer, som genom reduceringsprogrammen minskat till cirka familjer (2005). Det pågår också ett utbrett svedjebruk för att hitta nya odlingsmarker för cannabis med svåra erosionsskador som följd.

4 Under reduceringsprogrammet MEDA som pågick under 2006 fick projektet bidrag från EU med 30 miljoner euro för att förbättra infrastrukturen i provinsen Larache i nordvästra Marocko med ersättningsverksamhet som t ex biodling; stöd till bönderna med så kallade mikrolån och försök att få barnen att gå i skola. (50% av befolkningen i Marocko i åldrarna år är analfabeter). Samma år beslutade guvernören i provins en Larache att hundratals traktorer, grävskopor och militära bandvagnar skulle förstöra cannabisodlingarna i provinsen, vilket minskade odlingarna med 90%. Aktionen väckte mycket stor uppståndelse i Marocko med krav på att guvernören skulle avsättas eller förflyttas. Trots att odlingarna minskat och priset på hasch stigit kraftigt i Marocko på några år har priserna ännu inte förändrats nämnvärt i Europa. Resultat Det Wienbaserade FN-organet UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) sammanfattar resultatet av antidrogkampanjen fram till år 2005: Den minskade odlingsarealen beror på urlakning av jorden, erosion, reduceringsprogram och myndigheternas bekämpning av odlingarna. Trots detta har produktionen av hasch inte minskat i samma takt beroende på att cannabis i större utsträckning än tidigare odlas med hjälp av konstbevattning, vilket fördubblar skörden. Tillverkningen av råcannabis till hasch har också ökat i väsentlig grad. Bönderna har flyttat odlingarna till mer otillgängliga marker uppe i bergen - odlingar som till och med bevakas av beväpnade vakter. Cannabisindustrin har en begränsat nationell betydelse ekonomiskt - 1% av BNP - men är samtidigt av stor ekonomisk betydelse i regionen som är en fattig och underutvecklad region med hög arbetslöshet. Odlarna tjänar 25 gånger mer på att odla cannabis jämfört med att odla majs. Cannabisodlingarna i Rifregionen har slagit ut odlingen av andra grödor och både teknik och kunskap om traditionellt jordbruk har gått förlorad. Från att ha varit en utflyttningsbygd under och 70-talet tillhör nu Rifbergen ett av de befolkningstätaste områdena i Marocko med låg genomsnittsålder. Mobiltelefoni, internet och paraboler fungerar överallt i bergen och är av stor betydelse för narkotikahandeln. Cannabisodlingarna är en katastrof för provinserna i Rifbergen eftersom de stora inkomsterna från narkotikahanteringen flyttas utomlands och de pengar som stannar kvar i regionen inte investeras i något som kan öka sysselsättningen. Straff/påföljder I Marocko är cannabisodling, tillverkning och smuggling officiellt allvarliga brott sedan landet förklarades självständigt 1956 och påföljden är högst 10 år och kan under försvårande omständigheter uppgå till 30 års fängelse. Många odlare/bönder hänvisar fortfarande till kungliga dekret utfärdade före 1956 då det var tillåtet att odla cannabis för försäljning, bland annat till det marockanska statliga tobaksmonopolet som blandade haschet i en del tobaks-/cigarettsorter. En svensk man som greps i Tanger under 2007 med 41 kg hasch vid utresa dömdes till fängelse i fem år och 1 miljon dirham i böter, vilket motsvarar cirka kronor. Vid utebliven betalning omvandlas böterna till en tidsbestämd påföljd. Penningtvätt och haschsmuggling med speedbåt från staden Nador Öster om hamnstaden Nador ligger lagunen/hamnen Mar Chica varifrån de flesta haschtransporterna till Europa utgår. Haschet transporteras med speedbåtar som lastas med flera ton hasch per resa samt även ibland med flyktingar. Båtarna som är svartmålade för att inte upptäckas är meter långa och är utrustade med tre till fem kraftiga utombordsmotorer som gör att de kan komma upp i hastigheter kring knop. Båtarna kostar euro per styck och inköps dels på Costa del Sol i Spanien varifrån de sedan importeras olovligt till Marocko, dels köps båtarna direkt från tillverkarna i Storbritannien. Ingen båt eller motor kan identifieras. Besättningen består i regel av tre man: en kapten, en styrman och en man som ansvarar för bränslet. De mycket höga lönerna som betalas till besättningen medför att regionens ungdomar anser detta vara lukrativa framtidsjobb. Båtarna lastas med mellan två och tre ton hasch. För att ta sig ur hamnen i Mar Chica måste båtarna passera ett utlopp som är cirka 120 meter brett och som övervakas av polis. Staden Nador, som har invånare och cirka boende i regionen, har stor betydelse för marockansk ekonomi. Genomsnittsinkomsten för invånarna i Nador är cirka euro/år, vilket är elva gånger mer än vad man tjänar i Casablanca som är landets handelscentrum. Nador ligger på andra plats i Marocko efter Casablanca (med fem miljoner invånare) vad avser bankinsättningar. Många byar på omkring invånare har ingen bankverksamhet varför det är intressant att veta att Nador med omnejd har näs- Haschpulver pressas samman till en mjuk boll Haschet transporteras med speedboats från lagunen Mar Chica, genom en smal passage och vidare till Europa

5 tan 100 bankfilialer med bankinsättningar på sammanlagt 2,5 miljarder euro, varav 90% försvinner utomlands. Det är möjligt att gå in på en bank med en väska full med pengar utan att någon ställer några frågor om varifrån pengarna kommer. Penningtvätten blomstrar i Nador och någon lag mot denna företeelse finns inte. Bankerna har till och med öppet kvällsoch nattetid för haschsmugglarna när de återvänder från sina smugglingsresor med stora penningsummor. Marocko saknar en rättsenhet och lagar som bekämpar penningtvätt och man besvarar kritiken från Spanien med att bankerna i den spanska enklaven Melilla alldeles norr om Nador också är djupt inblandade i narkotikahandeln. Under hösten 2006 har det varit flera tillslag mot narkotikasmugglare i Marocko, t ex i Tanger och Tetuan. I närheten av Ceuta arresterades en känd narkotikabaron och en minister, Abdelaziz Izzou, ansvarig för säkerheten vid det kungliga palatset, tillsammans med ett tjugotal polismän och militärer. Däremot har man inte gjort några större tillslag mot Nador och mot hamnen Mar Chica eftersom det antagligen skulle medföra alltför stora negativa effekter. Nador är präglad av en stillastående ekonomi och tiotusentals invånare lever direkt eller indirekt av haschsmugglingen. I oktober 2006 krävde presidenten för mänskliga rättigheter i Rifregionen, Chakib Al Khayari i ett öppet brev till kung Mohammed VI att snarast ingripa mot narkotikasmugglingen. I brevet, som inte uppmärksammades av marockansk press, hävdades det att säkerhetsstyrkor, polis, militär och centrala/lokala myndigheter är involverade i haschsmugglingen och att myndigheterna borde förstå vad som föregick i hamnen Mar Chica med vanligtvis 200 speedbåtar samt en mängd stora lagerbyggnader utmed hamnpirarna. Al Khayari anklagade även polisen i Nador för att vara inblandad i narkotikahandeln, vilket borgmästaren i Nador förnekade, och han menade att smugglingen inte är mer omfattande i regionen än i Tanger och Tetouan. Det har emellertid varit fler aktioner/tillslag mot dessa städer än mot Nador, som anses vara den viktigast eoch största utskeppningshamnen för narkotika i Marocko. Först efter en tidningsartikel i El Pais i Spanien med rubriken Narkotikaflottan kastar loss från Nador agerade myndigheterna i Marocko med ett tillslag i Nador. I november 2006, efter en veckas planläggning - arresterade marockanska säkerhetssyrkor fyra smugglare, 24 båtar med tiotals ton hasch, fem robotar, en kanon, en bil och tusentals liter bensin. Aktionen betraktades som lyckad av myndigheterna men Al Khayari var däremot fortfarande mycket kritisk och menade att 24 beslagtagna båtar var ett klent resultat med tanke på att det veckan innan fanns 163 båtar i hamnen! Man hävdade också genom flera informatörer att narkotikabaronerna blivit förvarnade och därmed fått tid att flytta båtar och narkotika. Grossisterna själva sökte sin tillflykt till det närliggande bergsområdet och till Melilla. Marockanska myndigheter har stora ambitioner att försöka minska cannabisodlingarna med hjälp av de pågående reduceringsprogrammen med bidragshjälp från EU/FN samtidigt som man anser att Europa måste minska efterfrågan på hasch. Myndighetspersoner i Marocko är också mycket kritiska till den liberala inställning till hasch som flera länder i Europa förespråkar. Även det utbredda haschmissbruket bland marockaner har medfört stora sociala problem i landet och den marockanska regeringen har till och med utlovat att försöka stoppa haschtillverkningen senast % av det hasch som produceras i Marocko konsumeras i utlandet... 70% av det hasch som konsumeras i Europa kommer från Marocko ,000 marockaner är inblandade i cannabisodling % av den omsättning som haschhandeln genererar hamnar hos bönderna... Haschbeslagen i Marocko ökade från 89 ton 2006 till 118 ton Källor: U.S Dep. of State International Narcotics Control Strategy Report 2008 INCB Annual Report 2008

6 Narkotika och lagen Vi besökte Astrid Eklund, vice överåklagare och ställföreträdande chef på utvecklingscentrum i Stockholm för att diskutera svensk narkotikalagstiftning möjligheter och svårigheter. Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm har det övergripande ansvaret för ett antal brottsområden, till exempel narkotika, dopning och lagen om hälsofarliga varor ur ett nationellt åklagarperspektiv. Hur ser narkotikalagstiftningen i Sverige ut? Vi har tre huvudbrott. Narkotikabrott av normalgraden där man kan få fängelse upp till tre år. Vi har ett grovt brott med minimistraff två års fängelse och maxstraff på tio års fängelse och sedan har vi det som brukar kallas ringa brott med böter eller fängelse upp till sex månader. Det kan vara intressant att känna till att om man begår flera narkotikabrott då kan man dömas till längre straff än tio år, och har man dessutom tidigare dömts för narkotikabrott kan straffet bli ända upp till 18 års fängelse. Det kan bli väldigt kännbart alltså. Många undrar om det är möjligt att inneha en ringa mängd narkotika och ändå klara sig undan. Lagstiftningen är väldigt tydlig och klar. I princip all hantering av narkotika är straffbar. Nolltolerans gäller. Du får inte inneha narkotika, inte bruka, inte transportera, inte odla, inte förvara och inte köpa eller sälja. Man kan inte inneha en liten bit, en lite mängd utan i Sverige är all olovlig befattning med narkotika ett brott. Sen bedöms brottets allvar och straffet utifrån en rad olika faktorer. Finns det några klara gränsdragningar mellan innehav, brott av normalgraden och grovt narkotikabrott när det gäller cannabis? Generellt sett, om man bara skulle titta på mängden så går gränsen mellan ringa brott och normalbrott vid cirka 50 gram. Men har man till exempel sålt cannabis till ungdomar ser man allvarligare på det och kan få fängelse även vid betydligt mindre mängder. Riktlinjerna kan brytas upp eller ner beroende på omständigheterna. Om man sen tittar på samma sak nä det gäller gränsen mellan normalbrott och grovt brott går gränsen vid två till två och ett halvt kilo ungefär. Det skulle kunna innebära att någon slarvig tonåring tycker att Det är ingen fara, jag kan ha några gram för det blir nog ändå inte mer än böter. Jag skulle inte våga rekommendera en sådan släpphänt attityd för det beror väldigt mycket på omständigheterna hur brottet bedöms. Har man dömts tidigare anses det vara försvårande. Dessutom kan böterna bli väldigt kännbara. Det kan också nämnas att det kan bli svårt att få körkort om man dömts för narkotikabrott. Tolkas bestämmelserna relativt lika över hela riket eller är det större tolerans i storstadsområden än vad det kanske är på landsbygden? Det ska givetvis vara likartad bedömning över hela landet. Det förekommer ibland att man gör specialsatsningar av olika slag och då kan man se lite allvarligare på brottet, men generellt sett ska det naturligtvis bedömas lika. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm är det organ inom åklagarmyndigheten som har rätt, men också skyldighet att utöva tillsyn på områden. Vi kan vid behov vidta åtgärder om vi ser att det finns omotiverade olikheter. Aktiv uppsökande tillsyn är ett sätt. Vi läser en mängd domar och vi har ett brett kontaktnät som ger oss bra information. Om vi ser likheter kan vi se till att till exempel en hovrättsdom prövas i Högsta domstolen. Vi läser naturligtvis också artiklar och litteratur på olika håll och kanter och vi är med på konferenser. Den kanske viktigaste källan är våra åklagare runt om i landet. Vi får alltså väldigt många input och när vi anser att det behövs någon särskild satsning, informationssatsning till exempel, då agerar vi för det. Vi ger också rekommendationer till åklagare om hur man bör se på olika frågor. Finns det något exempel som du kan berätta om antingen när det gäller informationssatsning eller förslag till förändring av lagstiftning någonting som ni har upptäckt i verksamheten? Jag kan ta ett väldigt konkret exempel som inträffade förra året och som handlar om kokain. Det var en person som på en

7 restaurang i Stockholm ertappades med att inneha 0,72 gram kokain. Vederbörande greps och det blev förundersökning och åtal. Personen dömdes i tingsrätten för ringa narkotikabrott till dagsböter. Det uppmärksammades vi på av den åklagare som hade målet och som tyckte att det var konstigt för så här ska det väl inte vara. För att göra en lång historia kort så hamnade målet till sist i Högsta domstolen som sa att innehav av 0,72 gram kokain inte är ett ringa brott utan ett brott som normalt ska leda till fängelse. Gränsen ska gå vid högst 0,6 gram. Det bedömdes som normalbrottet och det var typiskt en sån här situation där det hade börjat glida iväg, men vi bidrog till att återställa ordningen kan man säga. Vad innebar det för den här personen i straffhänseende? Det innebar att han istället för böter fick villkorlig dom och dagsböter. Beroende på en rad personliga omständigheter blev det inte fängelse, vilket det normalt ska bli. Det viktiga i det målet var faktiskt att det blev bedömt som normalbrott. Det kan synas som ett lite obetydligt mål, men det där målet har mycket större betydelse än man kan tro därför man kan dra slutsatser från det målet till andra sorters mål. Om vi tar kokainfallet här till exempel 0,6 gram var det som skulle vara gränsen för att komma upp till normalbrottet. Vem har bestämt dem här gränserna och varför har man valt just 0,6 gram när det gäller kokain? Det är inget hokuspokus med detta. Man kan läsa i förarbetena till narkotikastrafflagen och se om det finns någon ledning för hur saken ska bedömas. Man kan också fråga experter av skilda slag hur missbruksmönstret ser ut och vilka skador som narkotikan leder till. Även frågan om vilka doser som tas och om narkotikan är livsfarlig och har betydelse för gränsvärdena. Genom årens lopp har till exempel Högsta domstolen beslutat i ett antal frågor men tingsrätterna och hovrätternas domar har också stor betydelse. I Sverige anses sedan länge heroin vara den farligaste narkotikan. Kokain är också farligt men av helt andra skäl än heroin. Högsta domstolens dom i detta kokainmål har stor betydelse eftersom man nu säkert vet hur liknande fall ska bedömas. Farlighetsbedömningen av själva preparatet är viktigt. Även vilka doser som används. I juridikens värld räknar vi en dos som den mängd som en icke tillvand person skulle nyttja för att uppnå ett rus. Detta är viktigt att komma ihåg. Det är många som tror att man menar en dos för Jag tror inte att narkotikalagstiftningen ensamt kan komma åt problemet med narkotika. Det är många andra faktorer som spelar roll. Men om man pratar om att komma åt de straffvärda beteendena då tycker jag att lagstiftningen i stor utsträckning ger oss de redskap vi behöver en narkotikamissbrukare, men så är det inte. Det finns nu ett antal fall från Högsta domstolen som berör just de här farlighetsbedömningarna, doserna och mängden Rohypnol till exempel. Flunitrazepam är ett ganska bra exempel på hur en sak kan utvecklas. Jättekort: För drygt 10 år sedan ansåg man att Flunitrazepam i form av t ex Rohypnol och de andra bensodiazepinerna var ungefär lika allvarliga i narkotikasammanhang, men så började det visa sig att Rohypnol användes för att lättare kunna begå brott, för att komma till en annan sinnesstämning och så vidare. Den praxis som då hade utvecklat sig försökte vi rucka på. Det var en rad olika faktorer som gjorde att Rohypnol 2003 kom att bedömas som ett betydligt allvarligare narkotikapreparat än tidigare. Det var tack vare den ökade kunskapen vi fick om detta preparats farlighet som praxis kunde ändras. Vi har sammanställt en rapport om olika narkotikapreparats farlighet. I rapporten beskrivs också vad vi menar med farlighet. Det kan gälla giftighet, vanebildning eller risk för fysiska eller psykiska skador. Har personer som i form av specialister, läkare i den mån dom nu är specialister, eller forskare som håller på med dom här frågorna inflytande i dom här diskussionerna? Ja, indirekt har dom ett väldigt stort inflytande därför att läkare och andra på den vetenskapliga och medicinska fronten har väldigt mycket kunskap att ge oss om hur kroppen reagerar, fysiska och psykiska skador på kroppen och så vidare. Detta har stor betydelse för oss när vi bedömer farligheten. Dom har väldigt mycket kunskap att ge oss om hur kroppen reagerar, fysiska och psykiska skador på kroppen och så vidare. Detta har stor betydelse för oss när vi bedömer farligheten. För farligheten är ju, om du har läst vår produkt, indelad i en 11-kriterielista där man försöker fånga upp olika slags farlighet så att vi vet vad vi pratar om. Om jag talar om farlighet av ett visst preparat med en kompis som inte är jurist kanske hon/han tänker något annat än vad jag menar med farlighet. Det är bättre, och dessutom helt nödvändigt, att vi talar om saker på ett sätt så att vi säkert vet att vi menar samma sak. Är det t ex giftighet vi talar om eller är det snabb vanebildning eller toleransutvecklingen? I domstolen måste vi precisera oss ordentligt och väl argumentera och underbygga våra påståenden. I förarbetena talar man egentligen bara om två viktiga egenskaper som är viktiga för farlighetsbedömningen, nämligen vanebildningen och giftigheten. Dessa kriterier för farlighet får anses ha en särställning och preparat som både är giftiga och vanebildande (t ex heroin) bedöms som mycket viktiga. Olika expertkunskap kan bidra med viktiga pusselbitar när det gäller att bedöma farligheten hos ett narkotikapreparat. Det gäller forskare, läkare, socialarbetare, poliser och andra. I dagarna kommer vi ut med en uppdaterad version av vår rapport Farlighetsbedömningen av narkotika, som ersätter den tidigare publicerade från Vad är det som är nytt i den här upplagan jämfört med den som kom 2005? Det är framför allt en komplettering med de nya preparat som narkotikaklassats sedan Hur många handlar det om? Fem-sex stycken nyklassade preparat. Det är t ex Bromo Dragonfly och Tramadol. Dessutom har ny kunskap gällande missbruk av subutex kommit och praxis har skärpts på senare år. Detta finns beskrivet i den nya upplagan.

8 Och åt vilket håll går den bedömningen då? Har man skärpt bedömningen? En mycket strängare syn än den man hade tidigare. Det var framför allt kunskap från Finland som ledde oss på spåret. Suboxone? Suboxone finns också med, men det verkar ännu inte finnas så mycket kunskap om missbruk av suboxone. Suboxone i förhållande till Subutex? Vi nämner att det ännu inte finns någon praxis på suboxone, men vi bedömer att suboxone i vart fall inte riktigt kan jämstöllas med subutex. Vi kommer att följa praxis och sen får vi återkomma till det. Är den lagstiftning som vi har idag bra och tillräcklig tycker du? Har vi en bra svensk narkotikalagstiftning? Jag tycker nog generellt sett att vi har en väldigt bra narkotikalagstiftning. Den är som sagt tydlig och den är lätt att tilllämpa, och straffsatserna är bra. Det vi inte har och där vi har ett litet problem om vi säger så gäller preparat som ännu inte är klassade som narkotika, men som bevisligen är väldigt farliga och skadliga av olika skäl. Ibland kan man hantera sådana saker vi kan ta ett konkret exempel i form av GBL. GBL är ju inte narkotikaklassa idag men det blev klassat som en hälsofarlig vara för ett tag sedan. GBL är en prekursor till GHB. Man kan även döma för förberedelse till narkotikabrott (GHB) om man påträffar GBL hos någon tillsammans med t ex ett recept på hur man tillverkar GHB. Hittar man GBL och kaustiksoda och lite citrondryck kan man ofta dra slutsatsen att personen ska inte använda den här GBL:en för att rengöra en bil, utan omständigheterna talar snarare för att man avser att tillverka GHB. Det finns rättsfall på detta. I sådana situationer kan man även ta GBL:en i beslag och förverka den. Sedan kom det, som sagt, att klassas som hälsofarlig vara. Narkotikautredningen föreslår att GBL narkotikaklassas. Andra farliga ämnen som ännu inte klassats som narkotika eller hälsofarlig vara kan vi inte ta i beslag utan måste lämnas tillbaka. Narkotikautredningen har föreslagit att det införs en lag som ger möjlighet att i vissa situationer ändå ta omhand sådana farliga varor. Skyddsomhändertagandet? Exakt. Vad säger folk om det? Ur rättssäkerhetssynpunkt och så vidare? Narkotikautredningens förslag är nu ute på remiss, dvs myndigheter och andra får lämna synpunkter på förslagen. Jag var själv med som expert i utredningen så jag är väl lite jävig antagligen, men jag tycker förslaget är bra. Jag tycker att det är ett väldigt bra lagförslag och förslaget är också kringgärdat med en rad säkerhetsaspekter. Det gäller ju att finna, precis som du säger, olika balanser här men syftet, precis som rubriken säger, är ju att skydda människor från att skadas. Det är det som är syftet. Spice, som handlas enkelt på internet, är en av de senaste flugorna bland många ungdomar. Spice är inte klassat vare sig som hälsofarlig vara eller narkotika. Laboratorieundersökningar i Europa visar att Spice innehåller, i vart fall åtminstone, två syntetiska cannabinoider. Skulle det utifrån det nya förslaget kunna vara ett rimligt skäl att skyddsomhänderta Spice? Det kanske inte är så lätt att svara ja eller nej på den frågan, men det finns i alla fall en möjlighet att utreda. Det är nämligen så att om man ska kunna skyddsomhänderta en vara enligt det nya förslaget så ska det finnas ganska mycket kunskaper och material om det. FHI, Folkhälsoinstitutet får en viktig roll enligt förslaget. Du sa tidigare att du tycker att vi har en bra svensk narkotikalagstiftning. Räcker en bra lagstiftning för att komma åt narkotikaproblemet? Jag tror inte att narkotikalagstiftningen ensamt kan komma åt problemet med narkotika. Det är många andra faktorer som spelar roll. Men om man pratar om att komma åt de straffvärda beteendena då tycker jag att lagstiftningen i stor utsträckning ger oss de redskap vi behöver. Sedan kan det vara svårt ibland att hitta organisatörerna, huvudmännen och få fullödig bevisning för vilka som har medverkat, men det är ju en bevisproblematik. Brotten kan vara begångna utomlands men det finns numera bra möjligheter för polis och åklagare att få hjälp av sina kollegor i andra länder. De problem som kan uppstå har sällan med lagstiftningen att göra. Vår lagstiftning är välkänd och de juridiska svårigheterna är inte så stora och svåra. Däremot kan det finnas frågor som måste lösas i rättstillämpningen. Det kan gälla farlighetsbedömning av nya preparat. Lagstiftningen ger oss bra möjligheter. Sedan är det fråga om att använda den på ett bra sätt och det tycker jag att vi har gjort i Sverige. Det finns många bra exempel på detta. Men, som sagt, det krävs mycket, mycket mer än att bara ha en lagstiftning. Det krävs också bra kompetens hos dom som ska tillämpa lagstiftningen. Det krävs kunskap om narkotikaproblematiken i samhället, om lagstiftningen, om möjligheter att begära internationell rättslig hjälp och så vidare. Narkotika är ju inte något svenskt fenomen utan handeln med narkotika är gränslös. Klassificering av narkotika har varit ett hett ämne i England. Den brittiska regeringen har ett rådgivande organ, ACMD (Advisory Council on the Misuse of Drugs), under ledning av professor David Nutt från Bristol. Han producerade tidigare en lista om farligheten hos olika typer av droger. ACMD föreslog att ecstasy skulle nedklassificeras eftersom ecstasy, enligt ACMD:s uttalande, inte alls är så farligt och i en intervju som David Nutt gav i Radio New Zealand för inte så länge sedan menar han att LSD också kan nedklassificeras. Nu anger ACMD bra tre kriterier för farlighetsbedömning inte elva som ni har använt er av i er farlighetsbedömning. Man fråga sig hur det här fungerar internationellt. Finns det något internationellt samarbete när det gäller farlighetsbedömningen eller är det så att varje land tar fram sina egna farlighetsbedömningar och sedan gäller detta för brott som begås i riket?

9 Det är väldigt svårt, eller nästan omöjligt, att bara plocka ett russin från ett system och jämföra det med ett russin från ett helt annat lands system. Men vi följer naturligtvis med stort intresse andra länders sätt att agera och reagera och hantera saker och ting. Man kan notera att till exempel England har inte klassificerat kat som narkotika, men det har Sverige Det är inte särskilt många men i alla fall ett antal personer som tycker att det här med cannabis, om man använder det i ringa mängd för eget bruk, är det något att krångla med. Borde inte det kunna vara tillåtet, menar dom, alltså en mer tolerant inställning. Det finns en del som förespråkar legalisering. Hur ser man på det inom rättsväsendet? Jag tror inte att jag har hört någon sådan argumentation från någon inom rättsväsendet. Snarare tvärtom. Det finns ju faktiskt en hel del forskare och andra som hävdar att skadeverkningarna av missbruk, bland annat av cannabis, är betydligt allvarligare än dom som man har känt till och att det borde göra att vi skärper tillämpningen istället på olika sätt. Det internationella samarbetet är väl utvecklat. Samtidigt måste sägas att strafflagstiftningen är väldigt nationell. Det finns ingen harmonisering när det gäller strafflagstiftningen som det finns på andra områden. Den svenska narkotikalagstiftningen skiljer sig en hel del från andra länders lagstiftning. Vi har ju nolltolerans på ett väldigt tydligt och klart sätt. Andra länder har kanske lagstiftning som liknar vår men där det finns regler som gör det möjligt att underlåta åtal i större eller mindre utsträckning. Det finns också en helt annan viktigt fråga hur vi klassificerar narkotika i olika länder. Vi i Sverige har ju (förutom de internationella konventionerna på narkotikaområdet som vi är bundna av) ett speciellt system där varje preparat eller verksam substans måste klassas som narkotika för att det ska anses vara narkotika. I många andra länder har man ett annat system där man beskrivit om preparatet har vissa egenskaper så är det narkotika. I dessa fall är man ju mycket mer beroende av forskare och andra som i domstolen berättar om och talar om hur det är. I Sverige har man inte valt den metoden och utredningen jag nämnde hade ju bland annat i uppdrag att se över den frågan. Men utredningen lämnar inte något förslag till ändring av vårt system utan poängterar snarast att system passar ganska bra i Sverige. Detta kan man ha olika synpunkter på. Det engelska systemet skiljer sig alltså helt från det svenska. Men däremot är så att vi naturligtvis söker kunskap internationellt också. Det gjorde vi till exempel när det gäller Rohypnol, men jag tror att det är ganska avlägset att tro att vi ska ha någon enhetlig uppfattning i någon sorts vid mening över hela världen av farlighet Jag tycker nog generellt sett att vi har en väldigt bra narkotikalagstiftning. Den är som sagt tydlig och den är lätt att tillämpa, och straffsatserna är bra hos olika preparat. Vi har olika tradition och erfarenheter. Även när det gäller vilken narkotika som används mest i ett land så skiljer det sig avsevärt mellan länderna inom EU. Jag vet att i England hävdar man till exempel att GHB bara skördar två-tre liv per år, medan vi i Sverige har uppgifter om att GHB kanske skördar fem, tio eller tjugo liv per år. Jag vet inte om det är fel på statistiken i Sverige eller i England eller om skillnaderna beror på att GHB skulle vara betydligt vanligare i Sverige, men statistiken manar till eftertanke. Är det någon ändring när det gäller cannabis i det nya materialet om klassificering och farlighetsbedömning? Vi har inte fått fram något nytt material som skulle kunna leda till ett ändrat synsätt. Vi får invänta eventuella forskningsrapporter och ta ny ställning då. Go for the money tycker många när det gäller att beslagta bland annat pengar som någon skaffat sig genom kriminell verksamhet. Några synpunkter på det? Vi har fått ny lagstiftning om utvidgat förverkande. Det innebär att man på ett helt annat sätt än tidigare kan ta egendom och pengar från dom som har befattat sig med t ex narkotika. Har man noll inkomst och fina hus och dyra bilar och så vidare och samtidigt är misstänkt för allvarlig narkotikabrottslighet då finns det anledning att göra en utredning om den misstänktes ekonomiska förhållanden. Det kan leda till att värdefull egendom förverkas. Det kommer säkert att påverka en hel del av dom som kommer att misstänkas för narkotika.

10 Maria Larsson... Om svensk narkotikapolitik Ett samhälle utan narkotika ger bättre folkhälsa och ökad välfärd Narkotikapolitiken bygger på att människor ska ha rätt till ett värdigt liv i ett samhälle som slår vakt om enskildas behov av trygghet och säkerhet. Narkotikan får aldrig tillåtas hota individers hälsa, livskvalitet och trygghet eller den allmänna välfärden och demokratins utveckling. Det övergripande målet för Sveriges narkotikapolitik är ett narkotikafritt samhälle. (Ur regeringens handlingsplan för narkotikapolitiken ) Vi har varit på Socialdepartementet och talat med Äldreoch folkhälsominister Maria Larsson om regeringens narkotikapolitik. Regeringens ANT-sekretariat är något som ersatte det gamla Mobilisering mot narkotika, om man nu kan kallade för ersättning. Det hörs inte speciellt mycket kring det här ANT-sekretariatet. Kan du berätta lite grann om vad dom gör och varför vi inte hör så mycket. Målsättningen har varit att tillskapa en organisation som kan vara permanent och ha uthållighet. Därför behövs det ett ständigt pågående drogpreventivt arbete. Mobilisering mot narkotika var en projektorganisation som också levde ett ganska projektartat liv. De fick tillfälliga medel och hade aldrig medel för en hel mandatperiod. Vi vill ha en varaktig organisationsform och det betyder att vi måste använda våra myndigheter i större utsträckning. Det är myndigheterna som ska göra en hel del av det som Mobilisering mot narkotika gjorde. Det innebär att Folkhälsoinstitutet har fått en rad nya uppdrag och kommer att vara den som handleder den regionala organisationen. Vi har nu länssamordnare på plats som är avlönade med statliga medel för vi vet att det är nivån på det regionala och lokala arbetet som gör skillnad i praktiken. Dessa har också ett kampanjoch informationsansvar. ANT-sekretariatet som finns på departementet är till för att hålla samman arbetet, både inom departementet och med andra departement. De ska också organisera en del verksamheter ute i länen. Dessutom har vi ett ANT-råd som består av olika myndigheter, forskare och ideella organisationer. Där kan man på samma plats och vid samma tidpunkt ta del av de senaste forskningsresultaten, olika arbetssätt och metodutveckling inom respektive myndighet. Det är alltså tre olika delar som vi har satt på plats som tillsammans innebär ett mycket kraftfullt och långsiktigt arbete. Det här med att satsa på någon separat enhet som är så utagerande så att säga som Mobilisering mot narkotika var det är inte aktuellt i nuläget utan det här är mer en permanent form? Dom hade ju en egen organisation, dom var ute mycket, dom hade föreläsningar och dom tog fram mycket material men vad jag förstår nu är det här till stor del lagt på Folkhälsoinstitutet. Att ta fram kunskapsbaserade underlag för vilka metoder som fungerar är en jätteviktig uppgift. Då måste man använda dels forskningen där vi har ett nytt forskningsprogram för drogpreventivt arbete och dels Folkhälsoinstitutet (FHI) som är vår kunskapsmyndighet. FHI har till uppgift att vidarebefordra kunskapen ut i organisationerna, ut i länen, ut på det lokala planet. För det har vi nu en permanent organisation med tydligt uppdrag till Folkhälsoinstitutet, så den uppgiften finns i allra högsta grad kvar. Formerna för detta håller på att utvecklas nu. Frivilligorganisationerna har ju varit väldigt aktiva både inom arbetet mot alkohol, narkotika och andra droger i Sverige. Hur ser det ut med deras möjligheter att fortsätta sitt arbete med hjälp av finansiering av staten? Vi har tydligt betonat de ideella organisationernas viktiga roll. De har så mycket kunskap och kompetens. De har örat mot marken och lyssnar av nya behov och prövar ofta nya modeller för sitt arbete. Det är viktiga samarbetspartners för oss. Däremot är det ju så att det är det offentliga som har ett lagstadgat ansvar för att ge stöd och hjälp, exempelvis vid en missbrukssituation. Det ansvaret kan man inte lyfta från socialtjänsten och det är också anledningen till att vi låter våra myndigheter fördela stödet till frivilligorganisationerna. Däremot hoppas vi att många frivilligorganisationer ska vilja vara med och vi uppmanar kommunerna att samarbeta med frivilligorganisationerna. När det gäller ANT-sekretariatet vill jag också säga att en del utåtriktade evenemang håller ANT-sekretariatet i, till exempel länsträffar. De samlar alla berörda parter, inklusive frivilligorganisationerna, till hearings på länsnivå i varje län. Detta för att öka samarbetet och dela med sig av de goda exemplen. Då brukar antingen min statssekreterare Ragnwi Marcelind eller jag själv vara med. ANT-sekretariatet har också samlat samtliga länssamordnare till

11 träffar tillsammans med Folkhälsoinstitutet. ANT-sekretariatet är alltså inte bara aktiva på departementen. Om vi lämnar det och tittar på vad som ska hända inom en nära framtid, nu i mars, så kommer det att genomföras ett stort möte om narkotika. Det äger rum i Wien och är en uppföljning av UNGASS Där har ju en hel del frågor diskuterats i förhand, bland annat frågan om harm reduction. Så har till exempel USA:s regering haft vissa invändningar mot begreppet harm reduction och man säger att man är inte beredd att skriva under något dokument där harm reduction används därför det finns så många olika tolkningar av just det här begreppet. Hur blir den svenska regeringens förhållningssätt i frågor om harm reduction vid det här mötet i Wien? Jag vet att det finns en pågående diskussion om begreppet harm reduction och att det finns lite olika definitioner av det. Jag tycker att det vore olyckligt om begreppet harm reduction skulle tillåtas att bli kidnappat av liberaliseringsivrarna. Vi ska fortsätta att använda begreppet harm reduction men vi ska också definiera vad vi menar med det. Det är ett användbart begrepp när vi talar om skadebegränsningar. Det är viktigt att göra den typen av definition vid varje tillfälle då man använder det. Om det inte definieras tillräckligt tydligt bör man avstå från att använda det. Det som skrivs i dokument måste vara i enlighet med FN-konventionerna. Inte i någon stor utsträckning i Sverige, men i många andra länder pågår det en diskussion om avkriminalisering av innehav och användning för personligt bruk av cannabis och andra droger alltså en mer tolerant inställning helt enkelt. Hur ser den svenska regeringen på det? Vi har varit väldigt tydliga från svensk sida att både innehav och användning är förbjudet och att vi har en vision om ett narkotikafritt samhälle. Det finns det en stor politisk överensstämmelse om detta och det är också den fortsatta inriktningen på narkotikapolitiken i Sverige. Jag kan konstatera att behovet av vård för cannabismissbrukare ökar internationellt. Det indikerar att det inte alls är den ofarliga drog som en del vill göra gällande. Tvärtom kan man hamna i ett beroende som skapar livslånga problem. Jag ser väldigt allvarligt på den liberaliseringsdebatt som pågår och tycker att det är viktigt att vi är tydliga från svensk sida. Förra måndagen startade Storbritannien en omfattande kampanj mot cannabis som är den mest använda illegala drogen i världen. Finns det några diskussioner om liknande kampanjer i Sverige eller andra fokuserade insatser inom något eller några drogrelaterade områden. Det finns ju många som tycker att kampanjer inte är speciellt värdefulla men har du några synpunkter på det? Det är viktigt när man talar om kampanjer att man gör rätt saker. Många kampanjer har gjorts utan att det har lett till något ändrat beteende. Därför ska kampanjer göras omsorgsfullt och riktade på rätt sätt mot rätt målgrupp. Det är ett grannlaga arbete. Folkhälsoinstituten har fått ett Heroin är ju en mycket tung drog och de program som har genomförts, exempelvis i Danmark, ser jag med oro och allvar på. Jag följer naturligtvis utvecklingen i grannländerna och även inom FN men att använda sig av den här typen av program är inget som är aktuellt i Sverige uppdrag från oss att arbeta med informationsverksamhet. Det kan ske i kampanjform, men det kan också vara annan typ av information som man jobbar med, nya medier till exempel. Det kan man säga är en fortsättning på det som Mob och Alkoholkommittén gjorde. Vi har 18 miljoner kronor avsatta till Folkhälsoinstitutet för det här ändamålet under året så det är ganska mycket pengar. ANT-rådet ska också arbeta med de här frågorna under våren, men det är viktigt att man väljer former som man leder till förändrade beteenden. Kampanjer riskerar, fel utformade, att bara få tillfällig uppmärksamhet eller i värsta fall motsatt effekt, att det retar aptiten på fler personer att pröva. Internet blir ju en allt större handelsplats för handel med bland annat narkotika. Finns det någon beredskap för att mota nya narkotika och/eller droger med narkotikaliknande effekt, och att ha en omfattande överblick över handeln med droger på internet. Finns det några planer hos regeringen för hur man kan gå vidare med det här för det är alldeles uppenbart så att allt fler ungdomar använder Internet både för att skaffa sig information, läsa nyheter, men också för att utföra diverse transaktioner bland annat när det gäller narkotika. Finns det någon beredskap för det? Absolut, vi har försökt att ligga i framkant här för det här är ett problem i Sverige och det finns också i många andra länder. Handeln via Internet med narkotiska preparat och nya, ännu inte narkotikaklassade preparat, ökar dramatiskt. Då måste vi hitta nya sätt att förhålla oss till den utvecklingen. Narkotikautredningen som nyligen lämnades till mig föreslår bland annat att Folkhälsoinstitutet ska bevaka utbudet på Internet. De ska kontrollera utbudet av oklassificerade substanser och även kunna köpa in preparat för att analysera innehållet. På så sätt kan nya droger klassificeras snabbare. Att sälja olagliga preparat innebär större risker och avskräcker många, så det är viktigt att klassificeringen kan ske snabbt. Utredningen föreslår också en lag om individuellt skyddsomhändertagande av ännu icke kontrollerade substanser om de kan riskera enskildas liv och hälsa. Det innebär att polisen får ett kraftfullt verktyg att kunna gå in i en ungdomsgrupp och ta preparat som ännu inte är klassificerade. Enligt förslaget ska man kunna skyddsomhänderta drogerna under två månader för att hinna utreda vad det är för preparat. Och sedan narkotikaklassa dem om man behöver. Detta skulle göra att nya preparat inte så lätt kommer att kunna få fäste i en ungdomsgrupp på ett lokalt eller regionalt plan. Vi måste ge polisen verktyg att lokalt kunna jobba med narkotikaprevention på det här aktiva sättet. Narkotikautredningens förslag är ute på remiss och jag hoppas kunna lägga en proposition i den här riktningen. När kan vi förvänta oss en proposition tror du? Tyvärr tar lagstiftningsarbete lite tid. Remisstiden pågår nu, normalt tar det två till tre månader. Sedan måste vi sammanställa remissvaren och därefter ska Lagrådet ge sina synpunkter på en lagrådsremiss.

12 Först därefter kan vi skriva och lägga en proposition till riksdagen. Hur lång tid det tar är beror mycket på vad som händer längs vägen. Men det här är en prioriterad fråga för oss. Svenska insatser i det internationella arbetet mot narkotika en del älskar svensk narkotikapolitik i andra länder, andra gillar den inte eftersom vi är så restriktiva. En del tycker att vårt krig mot narkotika ja, det är inte uppskattat samtidigt som många tycker att det är bra. Vilka insatser gör vi i det internationella arbetet mot narkotika? Är vi stolta över vår politik, driver vi den hårt i internationella sammanhang eller har vi en tendens att vika oss och ställa in oss i harm reduction-ledet? Nej, definitivt inte vika oss och jag ser det som min uppgift att vara aktiv i debatten internationellt. Särskilt mot bakgrund av det vi ser idag, att flera tidigare presidenter i Sydamerika ställer in sig i ledet för att tala om en ökad liberalisering och avkriminalisering. Jag tycker att det är väldigt viktigt att den svenska rösten är tydlig och att vi är synliga i debatten. Det försöker vi vara i EU-sammanhang, även om det inte har varit någon intensiv narkotikadebatt inom EU den senaste tiden. Jag tror dock att den kan tillta framöver, men också naturligtvis i FN-sammanhang där UNGASS-mötet kommer att vara ett sådant viktigt tillfälle i närtid. Där kommer jag att medverka både med ett tal och i en runda-bords-samtal. Vi har alla skäl i världen att hålla den svenska fanan högt i den pågående internationella debatten. Avslutningsvis apropå internationellt arbete mot narkotika. I Norge ordnas sista veckan i februari en stor konferens och vi vet att den norske folkhälsoministern har varit på studiebesök i Schweiz och av medierapportering att döma så har han uppenbarligen uppskattat försöken med heroindistribution och det lär väl bli ett tema på konferensen i Norge. Hur ser vi på det i Sverige att ge opiatmissbrukare heroin? Är det någon framkomlig ide? Vad säger man inom regeringskansliet om detta? Heroin är ju en mycket tung drog och de program som har genomförts, exempelvis i Danmark, ser jag med oro och allvar på. Jag följer naturligtvis utvecklingen i grannländerna och även inom FN men att använda sig av den här typen av program är inget som är aktuellt i Sverige. Bild: Pawel Flato

13 Marijuana Inc - Big business För en tid sedan visade det amerikanska tv-bolaget CNBC en dokumentär, Marijuana Inc, om marijuanaodlingar i Kalifornien. Det finns en omfattande kriminell verksamhet med odling av marijuana i hem, på bakgårdar och i nationalparker i Kalifornien en verksamhet som också innebär mycket våld och stora pengar. Många kan odla i fred eftersom polisen är överbelastad av arbete och dessutom finns det konflikter mellan delstatlig och federal lagstiftning. Två tredjedelar av ekonomin i Mendocino County utgörs av marijuanaodlingarna. I programmet visar en odlare hur en stor planta kan ge en skörd per planta till ett värde av dollar. I det aktuella fallet ger odlingen med 20 plantor cirka dollar. Ett av skälen till den stora omfattningen av marijuanaodlingar i Kalifornien är den delstatliga lagstiftningen som tillåter odling av marijuana för så kallade medicinska ändamål. Ett annat skäl till de omfattande odlingarna är säkerhetsarbetet vid gränsen till följd av 9/11 vilket innebär färre utländska källor för marijuana, vilket i sin tur resulterat i ett stadigt ökande antal marijuanaodlingar i Kalifornien. Enligt den delstatliga lagstiftningen kan invånare odla ett antal marijuanaplantor för eget bruk medan den federala lagstiftningen totalförbjuder sådana odlingar. Men när man i programmet talar med de som förespråkar odlingar av det här slaget jämför man verksamheten med odlingar av annat slag, till exempel grapefrukt, vete eller kaffe. I programmet berättar man också om att det finns ett stort antal marijuanamäklare på platser över hela Kalifornien. Vad gör då sådana förmedlare? Det fungerar som vilken mäklarverksamhet som helst där mäklarna försöker få tag i marijuanan till ett så billigt pris som möjligt för att sedan sälja det så dyrt som möjligt till konsumenterna. Ekonomin är enkel. Det kostar cirka 400 dollar att ta fram ett halvt kilo marijuana. Samma mängd säljs sedan för dollar till en grossist som sedan kan få ut upp till 6000 dollar på gatan. Med tanke på de enorma vinsterna spelar marijuanaodlingarna en stor roll som ersättning för företagare i mindre framgångsrika industriella verksamheter som t ex träindustrin och fisket. En marijuanaodlare ställer i programmet frågan om hur kommunen skulle se ut om man inte hade marijuanaodlingarna. Sedan mitten av 1960-talet har den så kallade Emerald Triangle, (kommunerna Mendocino, Humboldt och Trinity i norra Kalifornien, blivit en paradis för de som vill ägna sig åt marijuanaodlingar. Hur förklarar man då att just Emerald Triangle blivit ett så populärt område för marijuanaodlingarna. En av marijuanaodlarna menar att det beror på att hippies från San Francisco-området emigrerade därifrån till Emerald Triangle i slutet av 1960-talet och mer än väl förstod hur man skulle göra marijuanaanvändningen till serious business. Men alla gillar inte odlingarna. I programmet berättar en familj om att man lämnar området eftersom hela omgivningen ägnar sig åt marijuanaodling. Då familjen lämnade området fanns det 13 odlingar i familjens omedelbara närhet. Flera hus har brunnit ner och den lokale brandchefen säger att 50 procent av bränderna i området är kopplade till marijuanaodlingar. Polisen i området säger att odlarna använder sig både av vapen och pitbulls för att skydda sig. I Mendocino County med sina invånare var det tidigare tilllåtet att odla upp till 25 marijuanaplantor för så kallad medicinsk användning som för rekreationsmässigt bruk. Den lokale polischefen säger att eleganta fasadhus, i ordets alla bemärkelser, byggts för att dölja det som finns inuti dom, och det är inte möbler utan marijuana-odlingar. Även om nya bestämmelser nu innebär att det bara är tillåtet att odla upp till 6 marijuanaplantor så har det inte betytt något för industrin som sådan i sin helhet. Handeln med marijuana är nu så omfattande så att odlarna inte drar sig för att skicka sina produkter med Fedex och UPS utan dessa företags godkännande. Politiker i området säger att om man skulle utrota marijuanaodlingarna i området till 100 procent så skulle området bli helt övergivet av den enkla anledningen att marijuanaodlarnas underleverantörer, som i mycket stor utsträckning är helt beroende av leveranser av olika produkter som behövs för odlingarna, inte skulle överleva. Hur många människor är då på ett eller annat sätt direkt eller indirekt engagerade i marijuanaodlingarna? Från politiskt håll uppskattar man att cirka 60 procent av de invånarna på ett eller annat sätt är inblandade i odlingarna av marijuana. De som gjort programmet Marijuana Inc. besökte också DEA för att försöka ta reda på hur det kommer sig att en drog som är förbjuden enligt den federala lagstiftningen kan blomstra som den gör. Svaret från DEA: Det är liten risk att odlaren blir arresterad men samtidigt säger representanten för DEA att det är fel at t lägga skulden på DEA. Brottslighet och våld ökar i området eftersom marijuanaodlingarna är eftertraktat byte bland tjuvar. Odlingarna nu blivit så omfattande att naturen tar stryk genom utsläpp av kemikalier som används vid odlingarna. Och inte sparar odlarna på vare sig krut eller pengar. Generatorer till ett pris av 3,5 miljoner styck används ofta för att driva odlingar på olika ställen och de dieseldrivna aggregaten tillsammans med bekämpningsmedel och andra kemikalier åstadkommer enorma skador. Att verksamheten är framgångsrik för enskilda entreprenörer framgår med önskvärd tydlighet i programmet där man ger exempel på familjer som flyttat in i området, gjort stora pengar på odling av marijuana, köpt flera hus och sedan bjudit in släktingar och bekanta från andra delar av USA för att arbeta med och få del av de vinster som ett engagemang i odlingen av marijuana innebär. Men odlingarna blir nu i allt större utsträckning än tidigare föremål för utrotning vilket gör att flera odlare och deras medhjälpare börjar hysa viss oro. Myndigheterna i Kalifornien har också upptäckt att mexikanska intressen är aktiva i USA, inte minst i national-parkerna, för att få del av de enorma vinster som finns att hämta från marijuanaodlingarna beslagtogs mer än 5 miljoner cannabisplantor enbart i Kalifornien. Tala om cannabusiness!

14 Foto: Bo Lundquist/SKL SKL - bakom kulisserna Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) i Linköping är ett opartiskt expertorgan vars huvuduppgift är att utföra undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. Vi besökte SKL under en dag för att få veta mer om det arbete som utförs där. SKL är ingen självständig myndighet utan tillhör polisväsendet och sorterar direkt under Rikspolisstyrelsen. Det är ett nationellt laboratorium. Det ser lite olika ut i olika länder men i Sverige finns ett forensiskt laboratorium och det är SKL i Linköping. De kriminaltekniska rotlarna i olika polisdistrikt har en del analysverksamhet men det gäller framför allt sådant som till exempel fingeravtryck, vapen och skospår. När det gäller droger och DNA så görs nästan alla undersökningar på SKL. Tullen har ett eget laboratorium men merparten av analyserna görs i Linköping. Omkring 300 personer, fördelade på fem enheter, arbetar på SKL. Av de fem enheterna är fyra operativa på så sätt att de jobbar med forensiska analyser. Dessutom finns en administrativ enhet, förvaltning och service, som servar de övriga enheterna. Den största enheten när det gäller personal är biologienheten som gör DNA-analyser. Den näst största är droganalysenheten. Dokument- och informationsteknikenheten arbetar med informationsbärare, dvs allting från handstil till it-forensik, urkunder och dokument, pass, sedlar och handlingar av olika slag. På den enheten arbetar man även med, och gör forensiska analyser av, bilder. På kemi- och teknikenheten finns det många olika grupper som har ansvar för den mer klassiska kriminaltekniken olika typer av spår skospår, verktygsspår, fingeravtryck. Den enheten gör också många kemisk-tekniska analyser av oljor, glas och färg, explosiva ämnen och vapen. Det är en stor enhet som spänner över många olika fält.

15 Vår huvuduppgift är att utföra undersökningar och analyser för att i samhällets tjänst bidra till ökad brottsuppklarning, och det gör vi genom att serva rättsväsendet med forensiska analyser. Våra uppdragsgivare är framför allt polis och åklagare. Birgitta Rasmusson, forskningsledare vid SKL. Kan utomstående använda sig av SKL:s tjänster? I vissa fall. Det kan till exempel vara advokater eller försäkringsbolag som vill göra det men då är det i mån av att vi har tid, och sedan får dom också betala för det, berättar Birgitta Rasmusson. Vi är väldigt restriktiva och det är väldigt få sådana ärenden. Det kan, som sagt, vara advokater och försäkringsbolag och det kan till exempel gälla brandundersökningar eller dokument den typen. När det gäller DNA då är det inte aktuellt utan det är mer de här specialundersökningarna. SKL:s bildlab... Anna Stenfelt, enhetschef för droganalysenheten berättade vid vårt besök att man inte tar emot analysuppdrag från utomstående. Vem som helt kan alltså inte skicka in material och till exempel fråga vad det är för narkotika man hittat. Huvuduppgiften, påpekar Rasmusson, är som sagt undersökning och analys och sen så finns det ju stödverksamheter till detta för att få det att fungera. För att utveckla den verksamheten så har vi forskning och utveckling och för 2009 går ungefär 10 procent av budgeten till multidisciplinär forskning och utveckling.. Det är både naturvetenskapliga projekt, men också projekt som handlar om bevisvärdering och kommunikation med rättsväsendet, verksamhetsutveckling, arbetsflöden, hur vi skriver och sådana saker. Vi har också forskningsprojekt i samarbete med universitet och andra laboratorier, så hela skalan är representerad. När det gäller forskning och utveckling kan vi inte göra allt själva utan vi gör det i samarbete med andra aktörer i många fall, och det är också något som ingår i mitt jobb att utveckla det. Har ni samarbete med andra forensiska institut på andra håll i världen? Ja, det har vi. Vi tillhör, och är också väldigt aktiva i, ENSI där vi finns med i de allra flesta arbetsgrupperna. Vi har också specifika samarbeten med andra laboratorier i olika frågor, så vi försöker finnas med på den internationella arenan, berättar Rasmusson. Vi har också en ganska stor u t b i l d n i n g s - verksamhet. Vi utbildar alla kriminaltekniker i Sverige här. Vi ger också utbildning för rättsväsendets Foto: Marcus Andrae/SKL aktörer, som domare, åklagare, poliser i olika positioner och också specialkurser mot Migrationsverket och Tullverket. På Linköpings universitet har vi kurser som vi ansvarar för, ofta i samarbete med Rättsmedicinalverket. Vi har gemensamma kurser i till exempel forensisk kemi som går på master-nivå. Vi har också forensisk genetik som går nu, kvalitetsteknik, resultatvärdering. SKL förmedlar information om verksamheten till rättsväsendet på olika sätt, men också ut till samhället. Årsberättelsen och SKL:s hemsida är också en del av informationsverksamheten, liksom en informationsgrupp som arbetar med både extern och interninformation. Denna slimmade skimmare är bara några millimeter tjock, och ser ut som ramen där du för in ditt kort i en bankomat. SKL försöker lägga så mycket som möjligt på internet. Därutöver är årsrapporten det mest omfattande tryckta materialet. Den intresserade kan också prenumerera på SKL:s tidskrift Kriminalteknik, som kommer ut fyra gånger per år. DNA-ANALYSER DNA-analyser är viktiga för att klara upp olika typer av brott och från SKL:s sida tycker man att polisen borde ta fler DNA-prov eftersom SKL har byggt upp kapacitet för att hantera åtminstone DNA-tester per år låg man på så det finns alltså god kapacitet för betydligt fler analyser av DNA-test. Det är biologienheten vid SKL som utför och utvärderar resultat av DNA-analyser i brottmål. Materialen består av prover från personer (oftast topsade av polisen) och spår från brottsplatser grova brott och volymbrott. Den DNA-lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2006 medger att DNAprover från personer kan tas som salivprov med hjälp av så kallad topsning. Proverna hanteras sedan på SKL i en automatiserad och datastyrd process. Tack vare detta kan handläggningstiderna hållas låga. Spår från brottsplatser kan vara mer komplicerade att hantera eftersom det kan röra sig om blandbilder (DNA från flera personer) och störande ämnen som ger ofullständiga profiler. Mycket handlar om själva spårsäkringen. Problematiken kan gälla var på materialet man ska söka, hur man ska söka, vilka metoder man ska använda för att förbereda provet för analys och eventuell kontamination. Foto: SKL

16 För en vanlig DNA-analys krävs cirka 100 celler (motsvarande en 2 gånger 2 mm bloddroppe men något som kallas LCN (Low Copy Number) kan användas när man bara har några få cellers DNA att utgå ifrån. LCN går i stort sett till som en vanlig DNA-analys, men är mycket känsligare för kontamination och materialet måste därför hanteras med allra största omsorg i alla steg från spårsäkring på brottsplatsen till den slutliga analysen. På SKL finns ett spårregister, ett utredningsregister och ett DNA-register. DNAregistret innehåller DNA-profiler från personer som dömts till annan påföljd än böter, exempelvis fängelse eller villkorlig dom. Utvärderingen är inte så enkel som att bara jämföra olika DNA-profiler med varandra. Den slutliga utvärderingen består av en sammanvägning av många faktorer inom varje ärende. Man tar hänsyn till såväl hur och när spåren har säkrats, vilka övriga undersökningar som har gjorts, vilka material som ingår och resultaten från laboratorieanalyserna. I vissa fall går det inte att få fram fullständiga DNA-profiler från spåren. Då kan statistiska beräkningar grundade på en databas för svensk normalbefolkning göras. Det behövs en omfattande forensisk kompetens för att göra dessa analyser och komma fram till relevanta slutsatser. FOTO: SKL Ibland vill man veta om en kula eller patronhylsa kan knytas till ett speciellt vapen. Om man har tillgång till det omstridda vapnet så kan man avfyra det i en vattentank. Kulan stannar i vattnet och kan tas om hand... När ett handhållet instrument ger utslag, är nästa steg att fordonsföraren får lämna utandningsprov i ett bevisinstrument (Evidenzer). Bilföraren får blåsa två gånger i instrumentet med 6-8 minuters mellanrum. Foto: Bo lundquist/skl Vilka arbetar på SKL? Birgitta Rasmusson berättar att de som är forensiker, dvs de som handlägger ärenden, är högskoleutbildade, ofta på magisternivå eller högre har forskarutbildning. På biologienheten är de ofta biologer, t ex molekylärbiologer. Dom kan vara tekniska biologer med civilingenjörsutbildning. På droganalysenheten är dom analytiska kemister, kemiingenjörer. Där finns också två biologer eftersom enheten arbetar med växtmaterial. På droganalysenheten arbetar också personer som inte har lika hög akademisk utbildning med ärenden, eftersom man lämnar en enklare typ av utlåtande och då är dom till exempel biomedicinska analytiker med fyraårig utbildning, men dom är inte kemister. När det gäller kemi-tekniken- heten finns det både kemister och ingenjörer, brandingenjörer och personer med vapenutbildning. Det finns också humanister, arkeologer, litteraturvetare och runologer. När det till exempel gäller fingeravtryck, handstil och sådana saker så har vi färdighetstester och då kräver vi att man ska ha en högskoleutbildning på en viss nivå, men ämnet är inte så väldigt viktigt för där gör vi anlagstester. Om du till exempel ska vara fingeravtrycksidentifierare så ska du vara väldigt duktig på att se detaljer och duktig på mönsterigenkänning. Det är mera en begåvning som inte har så mycket att göra med vilken utbildning du har. Vi har till exempel en runforskare, som arbetar med fingeravtryck här och vi har en arkeolog som jobbar med urkunder, berättar Birgitta Rasmusson Foto: Bo Lundquist/SKL När det gäller handstil är det många som undrar om det verkligen inte går att fuska med den, men det är inte så enkelt som många kanske tror. Handstil handlar ju mycket om mönsterigenkänning, att känna igen, att kunna avgöra kan det här ha skrivits av någon annan person. Man jämför skriftprov med det som är det omstridda provet. Det handlar inte om att titta på någons personlighet eller så utan det handlar om att avgöra om det är du som har skrivit det här eller om det kan vara en annan person som kan ha skrivit det och som utgett sig för att vara du. Det är egentligen samma typ av undersökning som när du gör en annan spåranalys. Du jämför två olika prover med varandra och ser hur lika de är. Man kan fuska men det finns saker som man inte kan fuska med och det är just där vetenskapen kommer in för man vet vad som händer när man försöker fuska. Allt som ligger som automatism i hjärnan kan man inte förvränga, kan man inte fuska med. Det gäller att veta vad som är vad. Det är svårare att fuska än man tror. Mycket, mycket svårare, säger Birgitta Rasmusson. ATT BLI FORENSIKER Det tar ungefär två år att bli forensiker och i vissa fall längre tid. På SKL har man

17 ... Sedan kan man jämföra den omstridda kulan eller hylsan med jämförelseobjektet. Bilden ovan visar en mikroskopisk jämförelse av tändspetsintryck i två hylsor. I bilden till höger ser man en mikroskopisk jämförelse av detaljer i bommärken. Dessa märken uppkommer till följd av att kulan tar i bommarna när den färdas i det räfflade loppet. både kurser och examinationer. På SKL finns det forensiker, handläggare, förste forensiker och också en nivå där man är generalist eller specialist. Generalisterna är ärendekoordinatorer koordinerar stora ärenden och komplexa ärenden med många olika typer av undersökningar. Dom har också mycket kontakt med utredare och polis och sitter ofta i konferenser om stora ärenden och planerar arbetet. FOTO: SKL FOTO: SKL Specialisterna är sådana som är specialister på ett visst ämnesområde och som har väldigt specifik djup kunskap om ett visst ämnesområde. På SKL finns det för närvarande 14 generalister, som också ofta används i utbildningssammanhang. På ledningsnivån finns det en ledningsgrupp som leds av en laboratoriechef. Till sin hjälp har han en stab där det finns ekonomidirektör, personaldirektör och också forskningsledaren Birgitta Rasmusson. Enheterna på SKL leds av enhetschefer och därutöver finns gruppchefer. Det finns ungefär 30 grupper på SKL. Vi gick vidare på SKL för att få veta mer och talade med Anna Stenfelt Hennings, som är enhetschef för droganalysenheten. DROGANALYSENHETEN VID SKL Vid droganalysenheten arbetar man med olika typer av narkotika- och dopningsbeslag och också med gifter och illegal alkohol. Beträffande droganalyserna ökar antalet för varje år genomfördes ungefär sådana analyser. Den allra största andelen, ungefär , kommer från polisen efter att man gjort ett beslag där man misstänker att det är narkotika. I hälften av dessa ärenden rör det sig om ganska små mängder lite pulver, några tabletter eller hasch. Polisen skickar det beslagtagna materialet till SKL, som har i uppgift att ta reda på om det finns något i materialet som är klassat och i en del av beslagen, cirka procent, ska vi också ta reda på vilken halt beslaget håller. Det man alltid gör är att ta reda på om det är narkotika eller ej. På droganalysenheten gör man också narkotikajämförelser, som kan vara intressant om man vill titta på distributionsnät och se om två eller flera olika material har ett gemensamt ursprung. Det görs till exempel på amfetamin, som är det absolut största området. Det är vi duktiga på i Sverige och vi har gjort det länge. Vi gör det också på hasch och på

18 brunt heroin. Det är ungefär 600 sådana ärenden per år, berättar Anna Stenfelt Hennings, som är enhetschef på droganalysenheten. På SKL finns också en grupp som tittar på giftärenden där narkotika ofta är inblandat. Det kan också vara att någon försökt förgifta djur ute, åtlar som läggs ut eller någon som förgiftar grannens träd. Det är ungefär 60 personer som arbetar på droganalysenheten. På enheten tittar man både på narkotika, hälsofarliga varor och dopningsmedel. När det gäller narkotika utgör amfetamin och hasch de största andelarna. Därefter kommer läkemedel bensodiazepiner som har vuxit mycket de senaste åren. Utöver detta får SKL in material som inte är klassat, och mycket sådant som ligger i gränslandet. Spice ligger i det gränslandet, en vanlig internetdrog som kanske blir klassad så småningom men som inte är det än. De flesta ärenden som kommer in till SKL kommer från Stockholm, följt av Västra Götaland och Skåne. Nästan alla analyser bygger på instrumentanalyser. På SKL har man köpt upp det som kallas referenssubstanser som lagts in i ett bibliotek, ett databibliotek och sedan när man kör det okända provet ber man datorn leta efter det bästa svaret och ganska ofta blir det en perfekt matchning. På växtsidan ser arbetet lite annorlunda ut. Man gör en hel del instrumentanalyser där också men där är det fortfarande ganska mycket manuellt arbete. Det finns idéer om att man ska föra över det på instrument också. Eftersom vi har det flöde vi har är det viktigt att hela tiden titta på handläggningstiden. När det gäller narkotikaärenden följer vi upp det hela tiden per vecka. Om man tittar i Europa så är vi faktiskt väldigt duktiga på att ha korta handläggningstider. Vi har arbetat mycket med det här i fem år och har verkligen fått till det här flödet, berättar Anna Stenfelt Hennings. På SKL upptäcker man också nya droger, som kunder ofta beställer via Internet. SKL arbetar för att upptäcka och rapportera dem tidigt så att lagstiftningen kan agera. På SKL finns GIOS-gruppen (Gruppen för identifikation av okända substanser), som är en grupp med mångsidig kompetens från olika kunskapsområden. Så snart en ny substans upptäcks sparas preliminär information om den i SKL:s referensbibliotek. Återkommer samma substans mer än en gång beslutar man oftast om en utredning av vad det kan vara. Sökningar i digitala bibliotek, i litteratur och på Internet görs och man tar fram en noggrann dokumentation där man sammanväger resultat från olika analyser. När man har fastställt substansen kan information om den lämnas vidare till Folkhälsoinstitutet, som bland annat har i uppdrag att bevaka och utreda behovet av narkotikaklassning av sådana varor som inte utgör läkemedel och behovet av kon- Från DNA-prov till DNA-profil Foto: Marcus Andrae /SKL Foto: EvaMarie Törnström/SKL En provtagningssats för salivprov innehåller allt som behövs för att ta ett DNA-prov. Den innehåller provtagningsanvisning, blankett med FTA-kort, steril provtagningspinne, engångshandskar samt ett föradresserat svarskuvert. I nästa steg stansas en liten rund disk ut ur FTA-kortet och placeras i en "brunn" på analysplattan. Diskarna, som nu finns i brunnarna på plattan, tvättas rena med sterilt vatten. Därefter tillsätts en PCR-mix som används vid DNA-analysen. Plattan placeras i PCR-maskinen, som kopierar upp utvalda delar av DNA:t till analyserbara mängder. Foto: Marcus Andrae/SKL Foto: Marcus Andrae/SKL Foto: Marcus Andrae/SKL

19 troll av varor enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Om man kommer fram till att det finns ett behov att reglera en substans som narkotika eller hälsofarlig vara lämnas ett förslag om detta till Regeringen. Vi besöker också den avdelning på SKL som arbetar med växtmaterial för att få reda på mer om vad som sker när växtmaterial kommer till SKL. Till den avdelningen kommer till exempel växtmaterial, som är märkt med ett unikt nummer, från polisen. Internt har man sedan en kod som materialet märks med. Varje material får ett undernummer så har det varit flera material i ett ärende så får det löpnummer 01 och uppåt. Med hjälp av mikroskop tittar man för att hitta två specifika hår som finns i cannabisväxten. Ser man dessa misstänker man att det är cannabis, men eftersom man måste ha två oberoende analyser görs en tunnskiktskromatografi där proverna sätts mot en referens. När man får det fläckmönster som referensen har så vet man att det är cannabis i provet och man kan svara att det här är växten cannabis och därmed är ärendet avslutat. Kan man tala om enkla och svåra ärenden när det gäller att komma fram till om det är cannabis eller inte cannabis? Ja, det kan man göra, får vi reda på av personalen, för vi har ju problematiken med industrihampa. Där finns ju ett undantag. Har man tillstånd att odla vissa typer av frön så är det lagligt. Då ser det lite annorlunda ut och då måste vi haltbestämma det eftersom det inte får överstiga 0,2 procent. Sådana ärenden är lite mer komplicerade. Analyser av cannabis utgör ungefär en tredjedel av alla ärenden som kommer till droganalysenheten och då handlar det om små haschbitar också. Man analyserar också bland annat svampar, khat och opium. I norra Skåne fanns ett stort antal cannabisfabriker i villor i mer eller mindre tätbefolkade områden och polisen har vid olika tillslag tagit stora mängder i beslag. Vi bad Åsa Klasén, gruppchef för instrumentanalys och växtmaterial vid SKL, att berätta om på vilket sätt SKL varit involverat i analys av material från sådana tillslag. Arbetet i sig är ju inte annorlunda om vi har 300 plantor eller om vi har en planta av cannabis. Vi analyserar det på samma sätt. Skillnaden är att det i det här fallet har varit så mycket material så det har fyllt våra lokaler och det har tagit väldigt mycket tid vilket det ju gör då man ska haltbestämma mycket av materialet. Det vi dessutom har bidragit med och som vi inte har gjort många gånger tidigare är att vi har gjort beräkningar på hur mycket små sticklingar eller små plantor skulle ha kunnat bli om dom hade fått växa till den största plantans storlek. När man gör beslaget skördar man plantorna och låter dom inte växa vidare, men däremot vill man ju gärna veta vilken odlingens omfattning egentligen är - åklagaren vill veta hur mycket det skulle ha kunnat bli, berättar Åsa Klasén och fortsätter, odlingar har vi ju inte haft förut, inte i den omfattningen som varit aktuell senast. Det har vi aldrig sett förut. Dom har inte förekommit förrän nu i höstas men det är ju möjligt att det kan återupptas, det vet vi ingenting om. Foto: Marcus Andrae /SKL Foto: Marcus Andrae /SKL Provtagningspinnen gnuggas noggrant mot insidan av kinderna. Därefter trycks den mot FTAkortets rosa specialbehandlade papper. Den rosa nyansen vitnar om provet överförts. Slutligen utvärderas resultatet med hjälp av avancerade dataprogram. DNA-profilen kan sedan lagras i en databas eller jämföras med DNA-prov från brottsplatser. Foto: Marcus Andrae/SKL

20

21

22 Intervju med Thomas Lundqvist Vi har varit och besökt Thomas Lundqvist på hans kontor i Lund. Thomas är docent i psykologi vid Lunds universitet och leg. psykolog vid Lunds universitetssjukhus. Han är verksam som klinisk psykolog för att arbeta med narkotikamissbrukare i öppenvård, disputerad i psykologi 1995 och fick docentkompetens Sedan slutet av 1970-talet har han intresserats av hur cannabis (cannabinoider) påverkar människans tankeförmåga, samt hur denna effekt bäst kompenseras av behandlaren (kognitiv neuropsykologi). Thomas har sin egen kran på kontoret. Vad tycker du är viktigt att ta upp om man ska diskutera cannabis med ungdomar och unga vuxna? Vi har under de senaste trettio åren fokuserat på farlighet, utan att på något sätt beskriva vad farlighet är för någonting. Man har med stor iver försökt att hitta det ena efter det andra. Man faller ju inte död ner när man röker cannabis. Man blir inte i så stor utsträckning psykiskt sjuk när man använder cannabis, men man försöker hela tiden lyfta fram detta som någon form skrämselpropaganda. För mig låter det som att man har dåliga argument. Det som är viktigast är att man hittar någonting som berör den enskilde. Det som berör mig är ju kanske inte detsamma som berör andra.

23 Så hur tror du att man tänker när man är i åldern 14-25? Man tänker ganska konkret. Man har fortfarande inte (14-17 år) separerat så mycket från föräldrarna på ett bra sätt. Man har inte hittat en form att leva i samhället, utan man lever i något slags ingenmansland utan ansvar där man hela tiden experimenterar och undersöker saker. För att kunna göra detta förutsätts det att hjärnan ska skifta funktionssätt, inte helt skifta funktionssätt naturligtvis men lyfta sig flera kvaliteter, ifrån att vara konkret-operativa, d.v.s. att man gör saker som man säger, - och så skruvar man till vänster och så skruvar man till höger och så kör man bil och så går man. Så småningom börjar man tänka på sig själv i tid och känslor och i relation till andra, och man börjar lösa problem genom att tänka igenom det utan att behöva göra det konkret. Och denna utveckling matchas ju naturligtvis av skolsystemet som höjer ribban på undervisningsnivån i åttan och nian för att sedan ännu mer fortsätta under gymnasiet. Sedan ungefär åtta år tillbaka har vi kunskap, en allt mer framväxande kunskap om transformeringen av en tonårshjärna till en vuxen hjärna som beskriva ungefär så här: om du har 10 linor (om vi tänker i bredbandstermer) i små modem, 28, som inte kan ta in några större bilder så är det som händer att man börjar beskära och sätta nya isoleringshylsor runt omkring det man har beskurit. För att denna process ska genomföras kan man anta att den endocannabinoida ämnet, anandamid, är involverat. Därför att det är involverat i fostret när det bakas i mammans mage och när det bakas i mammans mage och hon röker cannabis, så förlångsammas den mognadsutveckling som det lilla barnet skall gå igenom. Det är den ena delen. Det innebär att du får kanske inte behålla din tonårshjärna, utan du kommer att hamna någonstans mitt emellan en vuxen hjärna och en halvfärdig vuxen hjärna, vilket vi idag inte riktigt vet vad det innebär rent konkret. Men förmodligen sådana reaktioner som att du inte förstår abstrakta resonemang, så att du kan hålla tillbaka ångest och utvecklar sociala fobier o.s.v. Om detta är reversibelt om man slutar röka när man är år vet vi fortfarande för lite om. Men vi vet att varje haschrökare har ett ganska omoget beteende i förhållande till sin ålder, när dom har kommit upp i års åldern, och värre är det när dom är 50 och fortfarande fungerar som en 17-åring. Den andra delen som är oerhört intressant är att vi har, kan man säga, sju kognitiva funktioner - tankefunktioner, som vi använder för att hantera vardagsproblem. Och dom ska ju då utveckla sin kvalitet och sitt samarbete mellan varandra. När Cannabis tar bort övervakningskameran vi har av vårt beteende, så därför är det som att sitta i ett psykiskt fängelse utan att veta om att man sitter där det inte fungerar, så finns det slavsystem. Om du röker cannabis, så finns det slavsystem i hjärnan som ser till att kompensera för den här bristen som uppstår för alla utom en, och det är den psykospatiala funktionen, det som kallas för att se rummet, det vill säga att du ska bygga din sociala identitet. Det innebär att du kan bara förbättras på din sociala identitet om du arbetar hårdare, och det gör man inte när man röker hasch. Därför innebär det att du får automatiskt inbyggt en social tillbakadragenhet, och den tolkas som social fobi, men egentligen är det en social tillbakadragenhet därför att du inte har kompetensen. Det är dom två områden som ligger i pipelinen där som berör varje tonåring. För om man inte sköter den livsstilen av sitt liv under tonårsperioden, fram till 23 års ålder, så kommer man att vara märkt av det resten av sitt liv. Vi får återkomma till fler detaljer när forskningen har utvecklat sina tekniker för att just se nyanserna. Vilka observationer har du kunnat göra hos sporadiska cannabisanvändare? Om man bara prövar att röka nån gång då och då, är det mindre farligt? Man måste vara medveten om att vi har inga bra mätinstrument. Men frånvaro av resultat betyder inte att det inte finns några symtom, utan det betyder bara att man inte har några resultat på grund av att man inte har bra mätinstrument. Därför kan man bara mäta dom grova sakerna och dom är ju väldokumenterade, men det finns en undersökning som beskriver att man inte hittar några större problem, men går man in och tittar vad dom använder för mätmetoder, så kan jag konstatera att med dom mätmetoderna kan man inte mäta det som dom avser att mäta. Vi människor är så anpassningsbara så att vi kan koncentrera oss vid en fråga. Det kan också en kronisk haschrökare göra på en fråga koncentrera sig och svara så bra som möjligt. Om man till exempel jämför med cancerrisken hos de som röker en cigarett i veckan det finns inga studier på det. Det huvudsakliga problemet, om vi nu säger en gång i veckan eller rekreationellt som det heter på internationellt språk, att du röker när det kommer förbi nånting, att du inte har planerat och det blir inte för ofta, vilket ju är det som har stigit under de sista fyra åren det sättet att använda det - som en rekreationell drog, kommer snart att vara den tredje till synes lagliga rekreationella drogen efter alkohol och cigaretter. I alla fall så har dom som använder detta ett inneboende måttband på när dom inte fungerar lika bra som dom gjort tidigare i kognitivt hänseende och så säger dom nä nu måste jag nog hålla upp i två veckor. Det är ju det som dom argumenterar för i dom här legaliseringsdiskussionerna - denna drog är möjlig att kontrollera. Ja, det är den. Om du kan, men det vet du inte när du börjar. Om du är självmordsbenägen, depressiv, skär dig, har matstörningar och röker cannabis, så konserverar du din utveckling men du blir också till stor del fri från ångesten som är sammanbunden med detta. Och därför är det så att säga överlevare. Det är väl det enda positiva med cannabis kan man väl säga : Att det hjälper folk att bli kvar i livet under tonårsperioden efter som normala offentliga parter inte finner dem och tar hand om dem på ett adekvat sätt.

24 Thomas föreläser... tidsförlopp i sorteringen av informationen. Du kan inte heller orientera dig i rummet så att säga att man vet var man är, det som vi använder när vi skall göra någon sammanhangsmarkering och beskriva var vi är någonstans. Det kan naturligtvis också vara så att man går vilse i sin egen stad. Att man inte tänker på att möblera, att man inte är intresserad av samhället i stort, utan man vill leva sitt eget lilla alternativ och helhetsminnet som gör att du kan placera dig i ett sammanhang som gör att du strävar mot hälsa där förlorar man kvaliteten och det gör vi långsamt. Det kommer så smygande att man inte är medveten om det? Det skulle ju kunna vara ett argument för ungdomar att säga, men då kanske det inte är så farligt om jag bara gör det här nån gång i veckan. Jag brukar säga var sjätte vecka. Om du röker var sjätte vecka och bara gör det så kommer du aldrig att bygga på någon pålagring. För det är pålagringen som är intressant. Och då får man väl ta det som ett akademiskt intellektuellt samtal. Sen får du ju inte halka, din tjej får inte göra slut med dig, dina föräldrar får inte dö eller du får inte ha någon sån här konstig situation att du missar en tentan eller nåt sånt där, för då halkar du. Det är välbeskrivet av Zinberg i Drug Set & Setting. Vad menar du med halkar? Att man tappar fotfästet och går in i ett mer regelbundet användande. Men om man säger att man använder det en gång i veckan eller en gång varannan vecka? Du bygger på, du bygger ju på. Då tar det inte två år kanske men det tar tre år för att du bygger upp en så pass hög nivå så att du har ett cannabisberoende. Är det så att det kan utveckla sig på det viset utan att man egentligen är medveten om det? Så är det, det är dess karaktär. Cannabis tar bort den här övervakningskameran vi har av vårt beteende, så därför är det som att sitta i ett psykiskt fängelse utan att veta om att man sitter där. Och det kommer smygande, man märker det inte. Haschrökarna märker väldigt sällan det. De märker det kanske på sådana saker som att korttidsminnet inte fungerar ordentligt och att inlärningseffekten när man skall plugga är för liten. Om någon röker t.ex. en gång i veckan, hur lång tid tar det innan det här kommer att bli problem som blir manifest som man kanske själv och andra upptäcker? Ett och ett halvt år ungefär Vad är det som händer då, rent fysiskt/psykiskt? Rent psykiskt innebär det att du har ett underskott på kvaliteten av dina vardagsfunktioner. Språket till exempel, du hittar inte ord till det du vill beskriva, och du drar inte den korrekta slutsatsen att detta beror på att du röker cannabis utan du har en massa andra anledningar. Du har inte den flexibiliteten så att du kan hålla många bollar i luften och sortera dem i rätt ordning. Du har inte korttidsminnet med dig där du placerar dina upplevelser i tid som gör att vi har minnenas gallerier till exempel. Inte heller du sätter ihop delar till en helhet så att det blir ett sammanhang som du fungerar i, där du också har ett Föräldrarna ser det inte, och alla andra har ju bortförklaringar eller andra förklaringar till det. Fysiskt då? Det här var ju ganska tydliga psykiska förändringar efter ungefär ett och ett halvt år, men fysisikt, händer det nånting där? Nej, alltså cannabis påverkar testosteronhalten naturligtvis, och då måste vi börja i 12-årsåldern. Börjar du i 12-årsåldern så får du ett androgynt utseende. Du blir inte maskulin, du får inte skäggväxt. Därför är det ganska kul när dom hittar till behandling och vi hjälper dem att sluta och det går ur, och så plötsligt börjar dom prata med basröst och börjar raka sig och sådana trevliga saker. Likadant så byggs ju inte muskulaturen upp, alltså du blir ganska tanig. Personer som börjar röka när dom vuxit färdigt, riskerar de några permanenta kognitiva funktionsnedsättningar? I 28-årsåldern menar du? Nej, det gör dom inte. Jag har ärligt talat aldrig riktigt begripit varför man börjar röka hasch i 28-årsåldern och det vet dom inte själva heller. Vi träffar dem naturligtvis, och det vet inte dom själva heller. Dom har inte den här omogenheten eller nåt sådant, utan dom blir enslingar, tillbakadragna. Även när dom börjar i 24-årsåldern, 22, 23, vilket vissa tjejer gör så har dom ju gjort sin mognadsutveckling. Däremot så kan man ju säga att den enda bestående eftereffekten är hos en liten grupp som vi faktiskt inte vet än varför, som får problem med det sensoriska registret. Det betyder: När du sitter här och lyssnar så sorterar du bort ganska mycket information bara genom att fokusera på mig och vad jag säger. Skulle du hört allt det som pågår där ute, han sitter och gungar lite stillsamt, du undrar hur han tänker, så tar du in för mycket information och då har du inte den

25 här förmågan att sortera bort ovidkommande stimuli. Detta gör ju att de som är riktigt långvariga haschrökare blir eremiter ute i en glänta. En del av dem får inte tillbaka den här förmågan efter att ha slutat. Vi har två studier. Dels en från 1995, som Nadia Solowij gjorde, med sin ERP. Vi har en som hon släppte som delförfattare nu i juni om detta, där man kan konstatera att det är den här psykosociala att orientera sig i rummet -funktionen som inte utvecklas igen, efter att man har slutat. Jag har nu en sådan som jag försöker få en psykiater att skriva ut medicin till så att han åtminstone kan testa om systemet börjar funka om han tar den här medicinen, men det finns ganska mycket förakt mot narkotikamissbrukare. Just nu är jag inne i en period som gör att att jag blixtreagerar mot folk som har förakt mot narkomaner. Det är så vanligt att jag knappt vill gå utanför det här rummet längre. Dom behandlas inte som riktiga människor alltså, som vi i olika situationer alltså, utan med förakt - av mina kollegor. Det behövs mer kunskap kring detta område. Har du något att säga om cannabis och aggressivitet? Det är många andra som har något att säga om det. Jag har inte riktigt begripit hur dom tänker. Aggressivitet - vad är det? Det är en av våra överlevnadsstrategier, det är den sista vi använder för att överleva som människa. Så vad är det som händer? Om den här personen hamnar i en situation där han inte längre kan försvara sig, om han är pressad in i ett hörn, oftast rent verbalt, får han känslor av att bli krossad. Och då finns det inget i världen, inte ens cannabis, som kan hålla tillbaka. Den nivån på aggressivitet bryter igenom den passivitet på det här området som cannabis skapar, alltså det är det som är så skönt med cannabis, för den befinner sig bara på den tredje nivån, alltså den associativa nivån i hjärnans struktur. Därför kan man alltid med kraft från den primära och sekundära nivån bryta igenom med aggressivitet. Men att du skulle bli aggressiv bara för att du röker cannabis, det har jag oerhört svårt att tro att förstå. Om du har ett test, det känner jag ett par som har gjort och så provocerar man folk. Och när dom inte kan lösa det så blir dom lite aggressivare, dom blir förbannade helt enkelt och det blir väl vi också eller hur? När vi för tredje gången försöker starta om datorn efter att den har hakat upp sig, då är den ju på väg ut genom fönstret, eller hur? Vi måste hålla oss till nån form av sans och förnuft i diskussionen när de gäller cannabis. Cannabis fragmenterar informationsflödet. Vem du är som individ är det avgörande hur det påverkar dig. Jag har mycket svårt att förstå att cannabisrökning skulle vara direkt orsak till aggressivitet. Det finns idag en uppsjö genetiska varianter av cannabis som sägs kunna ge olika typer av rus... Dom har kul nere i dom nerlagda tulpanhusen i Holland. Dom har riktigt kul. När jag satte mig in i detta 1999 och försökte se vad dom gjorde, så jag pratade med killarna om hur de gör, hur de tänker, vad de kopplar ihop, vad som funkar och vad som inte funkar. Dom är ju flummare. Dom sitter och säger nu gör vi lite så och så gör vi lite så, dom har ju all tid i världen. Så dom kan ju låta det gå sex veckor, så får vi se hur det går när vi nu pollinerar dom här blommorna med dom här blommorna så får vi se vad som händer, hanblommor och honblommor. Och så ger vi dem lite olika växtförutsättningar. Så vet vi ju då att Indica till en början alltid var marijuanasorten och Sativa haschsorten. Till en början så var ju skunk en västindisk sinsemilla utan frö som man försökte hantera på det här viset. Till detta skall man då tillägga: i vilket område finns det? Om vi tar Nepal och Indien och dalarna upp mot Nepal så finns där riktigt bra hasch, men det kommer ju inte utanför det området. Varför är det så bra? Jo för det innehåller något som heter Varin. Varin är potentierar den psykoaktiva kraften hos THC, så om du har lite varin, det är därför man kan ha kul med den här JWH, därför att dom har sett detta som bara enstaka instrument. Du måste ha vad man kan kalla för en hjälpmotor. Den heter varin. Så THC, varin har då en högre kraft i dom asiatiska haschsorterna, än vad dom har i dom västindiska sorterna. Det är bara flumnördar som kan hålla reda på alla dom här grejerna och de tycker det är kul, och blanda ihop dem ungefär som vi kanske gjorde när vi försökte brygga eget vin hemma - det smakar ändå bara jäst. Förr eller senare så slutar du ganska snabbt. Eller blandar kaffebönor är ju någonting som vi sysslar med ibland. Vilket kaffe smakar bäst. Det är den typen. Sen kan man sitta och prata om det här. Alltså den smakar ju faktiskt... Och bouqueten av den... Grejen är ju att du blir ju full, för det är vad du blir oavsett vad du kallar det för. Har det effekt blir du stenad. Får du ingen effekt blir du inte stenad. Men det här är egentligen inte speciellt relevant menar du? Nej... Det är kalenderbitarna som har någonting att syssla med under tiden. Grejen är ju att dom tycker att dom har mycket mer kontroll över cannabiset, därför att dom har så mycket mer manipuleringserfarenhet. Det tycker jag är himla kul att de tror det. När det gäller effekten av det, alltså Indica eller det här andra, det har ingen större betydelse när det gäller effekten för slutresultatet av användningen? Nej. Känner du till något om cannabisinducerad HPPD? Jag har hört det en gång - att man har fastnat på en tripp alltså? Det är vad vi kallar det för. Jag har haft en klient som har sagt att han hade detta. Så jag var tvungen att ta Börjar du i 12-årsåldern så får du ett androgynt utseende. Du blir inte maskulin, du får inte skäggväxt. Därför är det ganska kul när dom hittar till behandling och vi hjälper dem att sluta och det går ur, och så plötsligt börjar dom prata med basröst och börjar raka sig och sådana trevliga saker reda på vad innebär det. Det innebär att man ständigt har trippkänslor helt enkelt. Tidningen delar sig, väggarna går igenom och så, och då frågade jag: Är det förbundet med ångest? Ja oftast. Okej, då är detta en reaktion på panikångest, vilket du ganska lätt kan få av en kombination mellan ecstasy och cannabis också. Snyggt, ordentligt, och den sitter i fyra år, och sen kan man då kalla dem för massor av saker men det är egentligen panikångest, att du inte kan orientera dig i förhållande till den ångest som du får. Marijuanablad under mikroskåp. Växten är täckt av så kallade trikomer som innehåller den främsta aktiva substansen i cannabis - THC.

26 De här symtomen sägs kunna ju ta olika former. Ibland kan det handla om subtila perceptionsförändringar utan tillhörande ångest och overklighetskänslor? Eftersom du hör att jag har hört om det en gång tidigare, och jag hör det mesta, så är det ju ganska ovanligt, men mer vanligt förmodligen på nätet när man pratar om olika saker. Det är ingenting som är allmänt vedertaget i det här. Det skulle förmodligen behandlats med antidepressiva mediciner. Är den för psykotisk skulle man ha lite neuroleptika, men också vänta för det tar rätt lång tid att laga sådant. Och ska vi bara säga: röker du cannabis får du fan i mig skylla dig själv om du har panikångest för då får du ännu mer panikångest. Det förvärrar symtomen alltså? Ja. Kan du förtydliga begreppet panikångest? Ja, om du plötsligt går i konsthallen och det är massor av människor runt omkring dig, och alla tittar och pratar och du tittar på de tavlorna som är utställda där, och plötsligt känner du att du inte får luft och du vet inte hur du ska ta dig ut ur det här stället. Du blir fullständigt förlamad och handikappad beslutsmässigt. Det är en panikattack. Och den typen av ångestattack kan förvärras vid användning av cannabis? Om den beror på att du inte sorterar informationen, så förvärras den ja. Vad är din inställning i cannabisdebatten? Skulle det vara förnuftigt att legalisera cannabis? Själva debatten, legaliseringsdebatten, är framför allt anarkistisk. Hur diskuterar man med en anarkist? Det gör man ju inte. Därför att dom vill få bort alla regler, och nu har de då valt att använda cannabisfrågan som ett av dom fokuserade ämnena. Dom heter Fria Moderaterna... Kan det vara i slutet på åttiotalet eller något sånt där. Jag var inbjuden att prata flera gånger med dem och jag frågade Vad är ni ute efter? Då säger dom faktiskt att Vi vill få bort alla regler. Okej. Så ska vi köra på höger sida eller på vänster sida eller ska vi få köra var som helst, eller ska vi ha några gemensamma regler och vilka ska i så fall dom vara? Får vi lov att skjuta varandra? Nej det får vi inte, där drar dom ju en gräns. Jaha. Så ni tycker då att ni är lite mer trotsiga genom att föra fram den här, för att folk blir uppeggade och förbannade helt enkelt o.s.v. Man ha den typen av samtal, men det mynnar ju verkligen inte ut i något mer än möjligtvis en kopp kaffe och en mazarin. Jag har ganska svårt att förstå varför man ska legalisera cannabis. Vad är det som blir bättre? Ja, vad svarar man då? Man stämplar inte oskyldiga. Cannabis har två effekter: Den första är ett akut rus, som har två faser. Den andra är en kronisk påverkan framkallad genom lagringen i fettvävnaderna och förändringar i den kemiska balansen. Det senare är ett tillstånd som växer fram efter en längre tids regelbundet användande av cannabis och som är en effekt av det THC som är lagrat i fettvävnaderna. Okej, du menar att du är oskyldig om du röker cannabis och försämrar en bromsförmåga med 75 procent. Vad tror du skolklassens föräldrar säger om det? När du har tappat uppmärksamheten? Jag tror nog att det är ganska många i samhället som uttalar en tydlig markering, och det är det genom att det får inte vara legalt. Nämen alkohol är ännu farligare, blir argumentet. Ja, men nu tar vi faktiskt och förbjuder alkohol också, ska vi inte göra det? Och cigaretter? Nämen det går ju inte. Just det! Så varför skall vi lägga till ytterligare ett problem som vi har någorlunda hyfsat under kontroll. För det är ju faktiskt inte mer än 17 procent av befolkningen mellan 16 och 26 som har testat cannabis. Det är inte mer än 450 personer om året som går vidare in i ett långvarigt tungt narkotikamissbruk, när det gäller cannabis, per generation. Det är väldigt svårt att använda alkoholen som en jämförelse, men det kan man göra och det har man gjort, rent sociologiskt. Och man kan naturligtvis se att alkohol är absolut farligare, det är det. Alkoholen kostar samhället miljoner varje dag. Och sedan kan man hålla på och ha sån här hjärngympa omkring detta. Igår var jag ute och undervisade på en utbildning och dom som var där var mellan 20 och 30 år. Så frågade jag: Medelst handuppräckning, hur många har rökt hasch?. Det är ju ingen som räcker upp handen. Hur många har haft sex? Ja då kan dom ju räcka upp handen. Hur många har använt alkohol? Hur många har rökt cigaretter? Hur många har skilda föräldrar? Sextio procent var det faktiskt. Hur många har rökt hasch? Då låter dom bli att räcka upp armarna. Så där kan man väl säga att vi har ett litet problem. Det syns inte. Men nu tror inte jag att det egentligen skulle bli så värst många andra som skulle börja röka. Kanske ökar med två procent, inte mer. Dom flesta människor är ju rätt ansvarskännande, och inte imbecilla idioter när det gäller saker och ting. Man testar och så kollar man vilken effekt det får och så känner man att man har testat på det. Det är därför det bara är 20% som fortsätter av dom som har testat. Numera är det 35%, så det är lite mer. Nu när vi pratar om detta med farlighet, beroende på hur man definierar det, men en del säger så här: Man kan inte dö av att röka cannabis. Man kan inte dö av själva ruseffekten... Nej. Vi brukar säga att du kan dö, bara om du får nåt ton i huvudet. Men det kanske man kan få utan cannabis? Ja. Vad är det som händer när man röker cannabis, alltså vad är det som händer i kroppen när man röker cannabis? Källa och bild: Haschguiden Det finns en fantastisk förklaring av två som hade narkotikaundervisning och dom skulle bland annat prata om cannabis Du tar en pipa, så blandar du den, och sen så röker du den, och sen så går den, röken ut i armen och sen så vill den inte lyfta sig

27 Vi brukar säga att det är 10% av dom som testar som behöver behandling. Får de inte behandling så går ungefär hälften vidare till ett tungt, långvarigt cannabisrökande mer. Det är ungefär vad som händer. Jag tyckte det var en riktigt rolig beskrivning. Armen blir lat och slö och vill inte arbeta. Det som händer är ju att när röken har passerat alla de system som den ska passera för att gå in så har du ju med hjälp av rökteknik och erfarenhet en mängd cannabis i systemet. Som nybörjare har du inte mer än 10% av det som finns i pipan. Är du duktig så har du kanske 25-28% av det som finns i pipan. Så det är ju inte allt som finns i pipan. Dessutom så titrerar du i förhållande till hur mycket tjära det finns i preparatet. Är det för mycket så röker du inte lika mycket. Det går igenom alla de här systemen, sen fäster detta på en mottagare, när det har passerat levern och så vidare, så fäster det vid mottagaren och kopplar ur systemet, därför att det påverkar ett ämne som heter GABA, som är en transmittorsubstans, som är till för att hindra saker från att utföras. Och då sprider det sig igenom systemen via dom här direkta receptorerna. Och då innebär det som ämnet i limbiska systemet, alltså där du färgsätter dina upplevelser. Det systemet behöver alltid tryckas ner. Och om du då får in ett ämne som hindrar det här systemet att hindras så ökar volymen i det området. Det är då det som kallas för ruset. Den andra delen är att tankeförmågan som då behöver knuffas igång för att man ska kunna tänka, planera och sortera information. Där hindras igångsättnings-mekanismen. Så det innebär att du funderar inte men du upplever en massa saker. Det är vad som händer. Och så äger detta rum som nybörjare i c.a. fyra timmar. Och sen finns det en eftereffekt där du egentligen bara är urkopplad. Och den kan vara i en 4-5 timmar. Om du sen fortsätter och gör detta till en tämligen regelbunden vana, förändras dom här faserna någonting? Den aktiva fasen förkortas ju successivt ner till en och en halv timme istället för fyra timmar, och det mellanrummet mellan gångerna du har rökt förändras ju till där du har varit normalt aktiv till att du är hela tiden är passivt påverkad, eller påverkad så att du är passiv och inte får tummen ur. Och det är ju därför du går in i ett mer regelbundet missbruk därför att du får en aktivering i ditt sätt att fungera, så ifrån början där du bara blir stenad o.s.v. så går du långsamt över till att du fungerar när du är påverkad. Ungefär som heroinister. Det här med dos- och toleransökning, hur är det med det och cannabis? Du kan ju röka upp till 2,5g om dagen, mer är bara onödigt. Så det är väl det man tolererar. Kroppen tar inte emot mer, så det är ganska oekonomiskt att röka dom sju resterande grammen, det hade varit bättre om man hade sparat dom till nästa dag så hade det varit billigare. Dosökningen är inte relaterad på samma sätt som med heroinet. Den finns. Om man blockerar receptorn så märker man att det finns en toleransökning, och den finns upp till en viss nivå naturligtvis, att du måste röka oftare och oftare för att få effekt. Men toleransökningen innebär ju också att du skulle få rejäla abstinenser om du slutade. På det viset är cannabis ett väldigt snällt preparat därför att det släcker ut sin egen abstinens i och med att det är fettlösligt. Det pytsas ut successivt. Visst finns det abstinensensproblem som svettningar, huvudvärk, diarré och rastlöshet men det är ju ingenting mot hur det skulle ha varit om det inte hade varit fettlösligt. Om man nu, säger vi då, upptäcker att man efter en kortare eller längre tid vill göra någonting åt det här, vi säger att man har rökt kanske då i ett par år. Chanserna att komma bort ifrån det här helt och hållet och bli, ska vi säga frisk då, och återvända till ett liv utan det här missbruket - är det svårt, enkelt, snabbt avklarat, vad kan man säga om rehabilitering? Vi brukar säga att det är 10% av dom som testar som behöver behandling. Får de inte behandling så går ungefär hälften vidare till ett tungt, långvarigt cannabisrökande. Drivkraften i detta är en social eller psykologisk brist. Får man hjälp med sin ätstörning, får man hjälp med sitt självskadebeteende, får man hjälp med sin manodepressivitet, får man hjälp med den grundläggande problematiken så är det inga problem att lägga av med cannabis. Dom allra flesta slutar ju. Dom flesta slutar på egen hand, vilket skapar ett problem för en del - dom blir socialfobiker, deprimerade, får inte så mycket gjort. Får de lite antidepressiv medicin så fungerarar det igen efter ett tag. Man kan nog säga att huvuddelen slutar innan dom är 24 år. Nästan alla slutar innan de är 24 år. Det är en väldigt liten del, 1.2% eller 1.8% som fortsätter efter 24-års-ålder. Finns det någon genomsnittlig tid för behandling för dom som kommer till er? Vi har två delar i behandlingen. Den ena är att restaurera den tankeförmåga som har försvunnit med att cannabis ska försvinna ur kroppen och den bygger på sex veckor. Därefter är man förmögen att fatta ett beslut om vad man vill göra. Och då kommer den andra delen i behandlingen, den sociala och psykologiska bristen som dom har med sig i detta. och då kan behandlingen pågå ett halvår till. Rent generellt har vi korta behandlingstider här. Om man räknar i snitt så har vi 14 sessioner. Sen är det naturligtvis många som har 20 och 24 sessioner, men också dom som bara har 2-3 sessioner. Snittet på en sån här rådgivningsbyrå som är ganska unik i Europa över huvudtaget, är 14 sessioner. Är behandlingen poliklinisk (öppenvård)? Ja. Dom flesta haschrökare behöver inte läggas in. Finns det nåt tillfälle då det skulle vara nödvändigt att lägga in någon? Ja, framför allt när du är i den situationen att du är jag-svag eller porös i jagets styrka så att säga. Där du känner att hela världen håller på att ramla ner och verkligheten kommer. Då är det rätt bra om de får lov att vara inne ett tag. En vecka kanske och bara samla sig. Men det är kanske en av hundra.

28 Om man tittar på resultaten på de här som ni har haft, har ni gjort någon utvärdering på de som går igenom den här typen av behandling? Hur ser det ut resultatmässigt? Jag gjorde en på min avhandling 1995, där jag tittade på de som hade 27 års missbruk i genomsnitt, och vad vi mäter då är ju nåt som heter känsla av sammanhang eller KASAM. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till ett stabilt värde som normalsvensken har. Vad man kan konstatera är att den kroniske haschrökaren som inte söker behandling och som är så att säga drogfri, förbättras lite men inte så pass mycket att man kommer in i det fönstret man behöver vistas i för att på ett automatiskt sätt söka efter hälsa. Det är ett ganska vanligt instrument som man använder nu i hälsoundersökningar, ett salutogent perspektiv. Kommer du till oss och går i behandling under sex veckor så normaliseras du. Vi gjorde en likadan studie på Maria Ungdom när det gäller dom som är 19 år och yngre. Vi fann samma resultat. Man gjorde dessutom uppföljning efter ett år där det visade att det var stabilt. Naturligtvis så kan man ju hacka på den här typen av undersökningar, Ni hade inga jämförelsegrupper, och då säger vi att dom är sina egna jämförelser. Man bör söka behandling eller åtminstone en utredning om man behöver behandling eller inte, med ett eller två samtal. Är det stor efterfrågan på hjälp för cannabisrelaterade problem? I slutskedet av Mobilisering mot narkotika konstaterade vi i en undersökning som vi gjorde på deras uppdrag, att 90% av enheter i storstäder och 44% i övriga kommuner, d.v.s. de som inte är Malmö, Stockholm och Göteborg, erbjuder specifik behandling för cannabismissbruk med hjälp av HAP, det vill säga det som är haschavvänjningsprogrammet påbörjades tusen HAP i det här landet. I Danmark anses den vara den i särklass vanligaste behandlingsmetoden. I Norge bygger man på olika ställen det man kalllar för öppenvårdskurser. Den vanligaste kategorin är kommuner med socionomer som arbetar med detta. 20 av dom 32 kommunerna som vi tittade på erbjuder särskild behandling både för unga och vuxna. Vi har haft väldigt mycket förfrågningar här under hösten och därför har vi bestämt oss för att vi ska ge en heldag, ett fördjupat studiebesök, där vi beskriver hur man arbetar, hur man tänker och vad vi gör för någonting runt omkring den här metoden. Vi fick 120 anmälningar, vilket vi inte trodde, vi hade en sal för 50. Så vi ska trycka in 2 x 60 personer. Det är en riktlinje, och långsamt börjar kommunerna vakna till liv. Sen handlar det, och det är det som också är viktigt i den här frågan och som också skulle varit ett ganska bra temanummer: Hur når man dom som inte vet om att dom faktiskt behöver hjälp och förmedlar det till dom på ett lugnt och sansat sätt? Hur når vi det målet? En av orsakerna till att vi har en kontinuerlig ström är inte för att vi heter rådgivningsbyrån i narkotikafrågor och har hundra års erfarenhet av detta och är välkända över jordens norra del. Det beror på att vi har ett fönster som samarbetar med skolor, med fritidsförvaltningar, med kommunens olika program i fältgrupper o.s.v. på ett naturligt sätt. Så att när det är ett problem och de inte kan hantera det själva så vet dom vem dom kan ringa. Sedan har vi en grund - att vi står på missbrukarnas sida och inte är en förlängning av polisens arbete. Hela det konceptet är ganska viktigt, det går inte att slå upp en HAP-låda på ett ställe om det inte finns samarbete Om vi ska prata om cannabisforskning så har du tidigare sagt att det är ett av de mest genomforskade områdena, men ändå vet vi ju långt ifrån allt tydligen. Vilka utmaningar eller vilka frågor är angelägna, tycker du, för forskningen att ta tag i för att vi ska få ökad förståelse och mer kunskaper kring cannabis? Sett utifrån mitt perspektiv, där jag sammanför forskning från olika discipliner - psykiatri, neuropsykologi, psykologi, biokemi, sociologi, socialpsykologi, o.s.v, så kan jag sakna forskningscentra som gör detta, tyvärr. Det finns idag ganska mycket information som man inte får tillgång till eftersom det inte översätts till begriplighet. Det som är forskningens hela framtid är ju att utveckla instrument så att man ser mer vad som händer. Brain imaging -studier med mer sofistikerade designer, ser vi växa fram, under de senaste två åren. Det där tar tid för universitetsgrupperna att utveckla därför att forskning kräver idag grupper, inte en enskild person som slår en forsk då och då och kommer fram till någonting, utan det är en långsiktighet där man adderar pusselbitar. Det är den ena delen. Den andra delen när det gäller forskning på cannabis är ju rent humanitär. Detta område är ju så extremt intressant, därför att cannabinoidsystemet är involverat i människan på ett mycket genomgripande sätt, som inte har med att bli stenad eller inte stenad att göra utan har att göra med mognadstillväxt och synapsträdsutveckling och formning av människan som social individ. Det är viktigt att den forskningen kommer att fortsätta. Och man kan tänka sig att om man översätter den forskningen och plockar in det som cannabisrökarna uppfattar som effekter, så får man ytterligare en bra bild av det förrädiska i cannabis. Men det är ett pusselläggande och det tar tid och tycks vara behäftat med tefloneffekt därför att kunskapen fäster inte så att man kan integrera den i annat. Det är mycket märkligt. Det innebär att jag får prata ofta. Säga samma sak ofta. Vilka är det som borde ta till sig mest av det som du och andra forskarkollegor pratar om? Var finns bristerna, varför får vi inte cannabiscenter, varför drivs inte det här? Det är politiskt. Man arbetar för närvarande på att skapa kompetenscenter. Sveriges kommuner och landsting är ju nu i färd med att ta sex regioner eller sex områden där man just ska skapa den typen av kompetenscenter. Norge har det. Danmark har skapat det på sistone tid, har gigantiskt sådant stort område i Odense. Vi ligger som vanligt, för vi tänker inte på det viset, tio år efter. Var kan det här ligga tidsmässigt i Sverige, om vi skulle kunna få något liknande tror du? Mobilisering mot narkotika var på väg att genomföra. Detta är strypt. Varför stryper man det tror du, är det brist på pengar eller är det brist på intresse eller är det...? Man är van vid att hantera detta på ett politiskt plan. Man tänker inte efter, men det finns en verklighet där ute. Jag kan inte förstå det på något annat sätt. Eller så är jag för korkad för att begripa dom geniala lösningarna som politikerna har på det här området. Du har inte haft besök av Maria Larsson eller hennes kollegor här nere?

29 Jag är med i Svenska föreningen för alkohol- och drogforskning och då uppvaktar man. Man skriver brev och man ber dem att komma och tala om sin strategi. Alltså det är det samtalet. Nu har vi ju fått Gerhard Larsson. Han har ju tagit på sig ett uppdrag som Gud hade tackat nej till, men han verkar ju tydligen veta vad han har gett sig in på och det ska vi vara glada för. Vi ser fram emot detta. Han tänker ta upp allt. Det ska bli oerhört spännande att se vad det kan vara för något som han kommer fram till. Så om vi kallar det för att det är en utveckling från Mobilisering mot narkotika, så kan man väl säga att Mobilisering mot narkotika redan hade börjat åtgärda det som på många sätt var fruktansvärt dåligt, nämligen utbildningen och kunskapen bland dom som är satta att jobba med narkotikamissbrukare. Hur många av oss skulle vilja sätta sig i en tandläkarstol där behandlaren lägger upp en Black&Decker och en hovtång på instrumentbrädan. Om du ska skilja dig från din fru eller din man, så går du till någon som kallar sig för äktenskapsrådgivare som inte kan sitt ämne, men är väldigt övertygad om att han är duktig. Hur många normala människor skulle göra det? Ingen. Så vad vi gör är att vi tvingar narkomaner att hålla tillgodo med, i många fall duktiga, men inte alltid duktiga personer som kan sitt yrke, som känner en ära i att arbeta med det här men då har de ofta skaffat sig utbildningen själv, eller så har möjligtvis kommunen varit välvillig under period och tyckt att nämen nu får vi väl ge dem utbildning. Vi har ingen högskoleutbildning. Mobilisering mot narkotika försökte plåstra ihop detta och gjorde det alldeles utmärkt. Det har man nu strukit, bara för att Gerhard Larsson skall undersöka detta i två och ett halvt år. Det förstår inte jag. Och en sådan sak som BUP, vars uppdrag är att ta hand om missbrukare som är under 18 år. Det är bara att gå ut och fråga hur mycket pengar lägger ni på detta?. Ja, inget och så förklarar man bort det. Definierar bort det som att det är ett socialt problem. För det är ju så Socialstyrelsen har sagt under en herrans massa år. Och det ändrar man inte på i första taget. Inte fan är det ett socialt problem. Ja, för den som börjar använda det sen. Men från början är det ett ganska djupt psykologiskt problem med tillkortakommanden, uppmärksamhet- och koncentrationsstörningar, trotssyndrom, Asperger, det finns... You name it. Så visst är det BUP:s. Ja, fast vi har inte pengar för det. Hur vanligt är det med bokstavsdiagnoser bland cannabisanvändare? Det förutsätter att man har gjort en undersökning för att jag ska kunna svara på den frågan. Och det har inte gjorts? Christopher Gillberg som vissa inte tycker om, men som bedrev en ganska vederhäftig forskning på frågan, som vi kan se det, konstaterar att av de som satt i fängelse och var amfetaminmissbrukare, så var det en tredjedel. Vi vet att det är i genomsnitt sex procent av varje generation. Vi vet också att de flesta som har någon form av uppmärksamhets-/ koncentrationsstörning, det skall inte kallas för ADHD, för det är en beteendediagnos, mognar ur detta och förbättras. Och så även narkomaner. Anledningen till att man skulle börja röka cannabis är ju för att initialt förstärka dopaminsystemet som gör att man blir bättre sammanhållen. Dessutom får du också ett eget rum, d.v.s. mamman som har varit vikarierande förnuft och frontallob om vi säger så, kan ju i tonåren inte bibehålla den rollen och då blir det en dubbelkonflikt. Det är då de kommer till oss, det märker vi. Har vi hundra haschrökare så är det kanske en sex-sju stycken sådana om året. Det är den nivån. Sen är det säkerligen många fler, men vi kan bara se dom vi träffar. På rådgivningsbyråns hemsida kan man utan kostnad ladda ner Haschguiden - en guide för dig som vill sluta med hasch och marijuana.

30 Män Kvinnor Andel män och kvinnor mellan 16 och 84 år som år 2007 har använt cannabis under det senaste året. Källa: FHI år år 25+ år Cannabis-relaterade narkotikabrott som begåtts under perioden , uppdelat i olika åldersgrupper. Källa: BRÅ Narkotikaanvändning kan innefatta allt från konsumtion vid enstaka tillfällen till mera regelbunden användning liksom långvarigt och dagligt missbruk. Olika användningsformer har olika konsekvenser för individ och samhälle. Vid en redovisning och diskussion av utvecklingen är det därför viktigt att olika konsumtionsmönster hålls isär och inte enbart klumpas samman under begreppet narkotikamissbruk. Undersökningar och statistik om narkotika speglar inte bara den faktiska situationen utan resultaten påverkas också av andra omständigheter, som till exempel förändringar i lagstiftning och tillämpning av lagarna samt förändrade inriktningar och resurser inom narkotikabekämpning, narkomanvård etc. Ökningen av tillgången på narkotika som iakttogs under 1990-talet verkar ha stannat av under 2000-talet. Man kan dra den slutsatsen eftersom prisfallet på narkotika har minskat. Samtidigt ligger priserna stabilt lågt trots attallt större mängder narkotika tas i beslag, vilket kan tolkas som att det råder en relativt god narkotikatillgänglighet i dagsläget. Uppgifter om tillfällig eller mindre regelbunden narkotikaanvändning fås i första hand genom frågeundersökningar. Sedan 1971 finns nationella data från skol- och mönstringsundersökningarna. Andelen ungdomar som prövat narkotika var högst i början av 1970-talet, för att sedan minska och under andra hälften av 1980-talet nå en låg nivå. Under 1990-talet mer än fördubblades andelen skolelever i årskurs 9 samt andelen mönstrande som prövade narkotika. Sedan början av 2000-talet har dock denna trend vänts i en nedgång och 2008 svarade 6% av eleverna i nian att de prövat narkotika. Motsvarande andel i de relativt nya undersökningarna i gymnasiets andra år var 16%. Det är svårt att säga något om utvecklingen under 2000-talet bland ungdomar äldre än 18 år och unga vuxna eftersom det saknas jämförbara data. År 2003 svarade 17% av åringarna i en telefonundersökning att de någon gång prövat narkotika. Debutåldern (för de som var 20 år och äldre) låg närmare 18 år, vilket speglar behovet av att följa utvecklingen även bland äldre ungdomar. Normalt visar olika frågeundersökningar att ca 60% av dem som prövat narkotika enbart använt cannabis, medan 5 10% enbart använt annan narkotika än cannabis. Amfetamin var tidigare den näst vanligaste narkotikasorten men numera delas andraplatsen med ecstasy, åtminstone bland ungdomar. Om illegalt använda läkemedel (oftast sömnmedel/ lugnande medel av bensodiazepintyp) tas med i bilden är de emellertid minst lika vanligt förekommande som ecstasy och amfetamin. Enligt en undersökning bland åringar kulminerar den regelbundna användningen runt 21-årsåldern.

31 Antal Antal kg Antal beslag och beslagtagna kvantiteter av tull och polis av cannabis under perioden Källa: RPS Pojkar, ÅK 9 Flickor, ÅK 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 Mönstrande Andelen elever i årskurs 9, gymnasiets årskurs 2 och mönstrande som uppgett att de någon gång prövat narkotika under perioden Källa: CAN Enligt en postenkät från 2007 riktad till åringar har ca 10% någon gång prövat cannabis, vilket motsvarar drygt personer i åldersintervallet. Bland åringarna har drygt en femtedel av männen och en sjättedel av kvinnorna gjort detta. Åtta respektive 4% i denna åldersgrupp hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna, jämfört med 2 respektive 1% bland samtliga tillfrågade. Narkotikaerfarenheter bland vuxna är alltså vanligare bland män än bland kvinnor och det kan konstateras att könsskillnaderna uppstår i gymnasieåldern och att de accentueras när man ser till mer regelbunden användning. I så gott som alla undersökningar framkommer tydliga regionala skillnader. Narkotikaerfarenheter är betydligt vanligare i storstadsområden och minst vanlig på mindre orter och i glesbygdsregioner. Detta gäller inte minst regelbunden användning. Genom olika undersökningar är det känt att ungdomar och unga vuxna som prövat narkotika i regel skiljer ut sig från andra ungdomar, t ex med avseende på skolk, otrivsel i skolan, lägre utbildningsnivå etc. Sådana skillnader blir tydligare vid aktuell/ regelbunden konsumtion. Detta betyder att de som fortsätter använda narkotika ofta skiljer ut sig med avseende på de egenskaper som nämnts, dels från dem som prövat narkotika enstaka gånger, och i synnerhet från dem som aldrig prövat narkotika. Andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika minskade betydligt under och 1980-talen. År 1989 låg andelen som använt narkotika på sin lägsta nivå (3%), men ökade därefter kontinuerligt fram till år 2001 (ca10%). Sedan dess har andelen som använt narkotika minskat och år 2008 var det sju procent av pojkarna och fem av flickorna. På motsvarande sätt har den upplevda tillgängligheten på narkotika förändrats också bland dem som aldrig prövat. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var det fler som uppgav att de haft möjlighet att pröva än det varit sedan början på 1970-talet. En minskning bland pojkarna och flickorna i årskurs 9 kan emellertid ses de senaste åren (19% 2008). I undersökningen 2008 liksom tidigare, var erfarenheten av narkotika påtagligt större i gymnasiet jämfört med eleverna i årskurs 9. Det var en större andel pojkar än flickor som prövat narkotika i gymnasiet (17 respektive 15% 2008). Andelen som uppgett att de haft möjlighet att pröva narkotika har minskat sedan Nu är det återigen ungefär lika stor andel pojkar som flickor som uppger detta (32 respektive 31%), under var det en något större andel pojkar än flickor. (Baserat på information från CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning)

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sida 1 (5) Kammaråklagare Nicklas Lagrell Ert datum Er beteckning Åklagarmyndigheten Brottmålsavdelningen Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sammanfattning Jag bestrider ändring

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2012-04-03 ÅM 2012/2362 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-03-23 B 965-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CJ./. riksåklagaren

Läs mer

ORGANISERAD BROTTSLIGHET

ORGANISERAD BROTTSLIGHET ORGANISERAD BROTTSLIGHET WALTER KEGÖ Senior Fellow Detective Superintendent Västra Finnbodavägen 2 131 30 Nacka-Stockholm Tel: +46(0)8-41056968 E-mail: wkegö@isdp.eu PRESENTATION Narkotikindustrin i världen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m. Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-03-08 ÅM 2012/1639 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Läs mer

Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län

Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsens organisation Miljöprövningsdelegationen Landshövding Länsråd Stab Rådet Viltförvaltningsdelegationen Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juli 2012 B 965-12 KLAGANDE CJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat JvH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 Storskaliga cannabisodlingar i svenska småhus Polisen i norra Skåne slog till mot tolv större marijuanaodlingar inomhus under sommaren 2008. Det har sedan

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad l_ l KRISTIANSTADS Rotel 7 meddelad i Kristianstad JMålnrB396-12 ----------~~~~~=~---------- p ARTER (Antal tilltalade: l) Åklagare Extra åklagare Christer Almfeldt Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Riktlinjer för bestämning av straffvärde

Riktlinjer för bestämning av straffvärde Riktlinjer för bestämning av straffvärde Narkotika Alkohol Tobak Antagna vid praxisdiskussion den mars Hovrätten över Skåne och Blekinge Hovrätten över Skåne och Blekinge Sida PM () Datum -- Riktlinjer

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-12-01 ÅM 2011/7069 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-28 B 2100-11 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm BN./. riksåklagaren

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Internationell utblick - Cannabistrender

Internationell utblick - Cannabistrender Internationell utblick - Cannabistrender - statistik, policy, legalisering etc Joakim Strandberg, Internationell narkotikarapportering Cannabismarknaden i EU Ökad inhemsk produktion efter kunskapsutbyte

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 B 4343-11 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PW Ombud och offentlig försvarare: JG SAKEN Grovt narkotikabrott

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

2009 2008 2007 Legal varehandel Importangivelser antal, handel med lande udenfor 1.240.746 1.339.956 1.330.550

2009 2008 2007 Legal varehandel Importangivelser antal, handel med lande udenfor 1.240.746 1.339.956 1.330.550 Tullen i Danmark Efter vårt reportage om tullen vid Svinesund i Norge reste vi vidare till det som idag heter Copenhagen Airport och som då den grundlades 1925 var en av de första civila flygplatserna

Läs mer

Kat. lönsammare än kaffe Ω

Kat. lönsammare än kaffe Ω I Etiopien har tuggdrogen kat gått från att traditionellt ha brukas socialt till att idag sprida sig till ungdomar i delar av landet där den inte odlas. Handeln har blivit big business och för allt fler

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-04 B 4371-11 Rotel 20. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-04 B 4371-11 Rotel 20. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (10) Datum Rättsavdelningen 2011-10-17 ÅM 2011/6400 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-04 B 4371-11 Rotel 20 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm JT./.

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m.

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Överklagande Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2014-01-08 ÅM 2013/10106 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Klagande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 april 2007 B 414-07 KLAGANDE OCH MOTPART 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. JG Ombud och offentlig försvarare: Advokat EN SAKEN

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom narkotikabrott

Överklagande av hovrättsdom narkotikabrott ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 1 (6) Byråchefen Stefan Johansson 2007-01-18 Ert ÅM 2007/0051 Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom narkotikabrott Klagande:

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Regional konferens om cannabis Karlstad 2012-09-03 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ. Ombud och offentlig försvarare: Advokat CB. Ombud och offentlig försvarare: Advokat FND

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ. Ombud och offentlig försvarare: Advokat CB. Ombud och offentlig försvarare: Advokat FND Sida 1 (24) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 juni 2011 B 5412-10 KLAGANDE 1. LB Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ 2. MK Ombud och offentlig försvarare: Advokat CB 3. NR

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

PRIME For Life - Nyhetsbrev. Hej alla instruktörer och programledare!

PRIME For Life - Nyhetsbrev. Hej alla instruktörer och programledare! PRIME For Life - Nyhetsbrev Hej alla instruktörer och programledare! Fortbildningen Tiden går och snart är det två månader sedan vi genomförde vår fortbildning i Norrköping tillsammans med Kriminalvården.

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Narkotikapriser i Sverige 1988-2013. av Ulf Guttormsson

Narkotikapriser i Sverige 1988-2013. av Ulf Guttormsson Narkotikapriser i Sverige 1988-2013 PM av Ulf Guttormsson PM Narkotikapriser i Sverige 1988 2013 Ulf Guttormsson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Stockholm 2014 Innehåll Inledning...

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

CANNABIS EN DEL AV LIVSSTILEN

CANNABIS EN DEL AV LIVSSTILEN CANNABIS EN DEL AV LIVSSTILEN (publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009) 1 De danska myndigheterna har tagit krafttag mot haschet i Danmark. Cannabisförsäljningen i Christiania har dock knappast minskat.

Läs mer

Kortanalys. Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan

Kortanalys. Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan Kortanalys Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren 2000 2012 Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren 2000 2012 Brå centrum

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 INLEDNING Olof Palmes Internationella Center ( Palmecentret ) är arbetarrörelsens organisation

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Aktbilaga 26 Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juli 2009 Ö 5345-08 SÖKANDE AH Ombud: Advokat ED MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

B./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om rattfylleri m.m.

B./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om rattfylleri m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2008-12-19 Ö 4667-08 Rotel 03 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM B./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat RS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK. Ombud och offentlig försvarare: Advokat CW

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat RS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK. Ombud och offentlig försvarare: Advokat CW Sida 1 (18) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 december 2011 B 2521-11 KLAGANDE 1. AM Ombud och offentlig försvarare: Advokat RS 2. HS Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK 3.

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM 1 Aktbilaga 42 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 september 2012 B 1607-11 KLAGANDE 1. JN Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN 2. EP Ombud och offentlig försvarare: Advokat

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0021 (NLE) 10010/15 CORDROGUE 49 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Utkast till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer