innehåll inledning 3 del av ett globalt sammanhang 12 fira tillsammans 39 vi vill vara en solidarisk 24 församling hur?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "innehåll inledning 3 del av ett globalt sammanhang 12 fira tillsammans 39 vi vill vara en solidarisk 24 församling hur?"

Transkript

1 delande

2 innehåll inledning 3 Om Världens kurs 4 Genomgående tankar 4 Till ledarna 5 jag är människa 8 alltså delar jag Övning Vi gör porträtt tillsammans 8 Övning Vi delar med oss i gruppen 9 Att ge och att ta emot 9 Övning Fyra hörn om delande 9 Övning Dela-ord 10 Att dela eller avstå? 11 Ge och ta emot i bönen 11 del av ett globalt sammanhang 12 Övning Fyra hörn om Svenska kyrkans internationella arbete 12 Att vara solidarisk? 12 Vi hör ihop 13 Svenska kyrkan är en del i vida nätverk 14 Varför är det så svårt? 15 Förändring är möjlig 15 Övning Fyra hörn om rättighetsbaserat arbete 16 Fotspår 17 Människa med förmågor och rättigheter 17 Exempel på Svenska kyrkans arbete med partners världen över 18 Svenska kyrkans internationella arbete internationell mission och diakoni 19 Visionen för Svenska kyrkans internationella arbete 19 Skapelsen Hållbarhetsperspektivet 20 Människan Genus- och rättighetsperspektivet 20 Korset Försoningsperspektivet 21 Vaddå utveckling? 22 Det kan gå fel 22 Rätt medicin? 22 Övning Hissprat om Svenska kyrkans internationella arbete 23 vi vill vara en solidarisk 24 församling hur? Ett liv i solidaritet 24 Varför stödja just Svenska kyrkans internationella arbete? 25 Det internationella uppdraget ett gemensamt uppdrag 25 Gåvorna når medmänniskor världen över 25 Varje människa är unik och oändligt värdefull 25 Flera sätt att arbeta mot samma mål 26 Övning Bössinsamlingstalet 26 Övning Idéstorm om vad vi kan göra i vår församling/vårt sammanhang 27 Till vilket pris som helst? 27 Övning Kan min gamla tröja skapa utveckling? 27 Hela församlingen kan bidra! 28 Hur gör vi i vår församling? 29 Den internationella gruppen i församlingen 29 Internationella ombud? 30 Så samlar vi in etiskt 30 Så här använder Svenska kyrkans internationella arbete 100 kr. 31 Idag går kollekten till Svenska kyrkans internationella arbete..? 31 Dela tro, liv och resurser? 31 Hur fungerar det med kollekterna? 32 Övning Dagens kollekt 32 Pålysa kollekter 33 Prata om kollektens betydelse 33 Svenska kyrkans Jul- och fastekampanjer 33 Fastekampanjen 34 Julkampanjen 35 Vem knackar på dörren? 35 Övning Planera en kampanj! 35 Projekt- och temagivande 37 Använd insamlingskatalogen 37 Samla och dela mera 38 fira tillsammans 39 Utvärdera och fira 39 Fira andakt och gudstjänst tillsammans! 39 Övning Livets bröd som vi delar med varandra 40 Eldsjälar vårt behov av hjältar och hjältinnor 41 Övning Rum för eftertanke och fördjupning 41 Trosbekännelse från Brasilien 43 bilaga 1 Dela-ord 45 bilaga 2 Fakta om rättighetsbaserat arbete 46 bilaga 3 Kollekcirkulär 47 bilaga 4 Notblad: Dela det är stort 49

3 inledning 3 inledning För ett antal år sedan besökte jag ett flyktingläger i Södra Afrika. Under brännande sol satt jag och samtalade med en grupp kvinnor som flytt inbördeskriget och som hade förlorat både sina män och sina barn. Efter en stunds samtal började kvinnorna prata intensivt med varandra och därefter började de samla in småmynt. Gruppens talesperson, Gloria, tog emot mynten, gav dem till mig och sa: gå och köp dig något att dricka. Inte kan du sitta här i solen med din ljusa hy. Gå och köp dricka och kom sedan tillbaka. Jag minns att jag blev alldeles stum. Hur var det möjligt för dessa kvinnor, som varit med om så fruktansvärda saker, att tänka på vad jag behövde? Glorias ord har stannat i mitt minne. För mig är de en påminnelse om att alla människor har en enorm inneboende värdighet. Att vi aldrig får fastna i bilder av oss som hjälpare och de som mottagare. När vi samlar in pengar för Svenska kyrkans internationella arbete ska vi alltid komma ihåg att projekten handlar om människor som Gloria, som av olika omständigheter berövats möjligheten att själva forma sina liv i frihet. Det är en sorg och en stor orättvisa att människor inte får möjlighet att växa i enlighet med sina inneboende gåvor och rättigheter. Vi är alla älskade och skapade till Guds avbild. Vi har alla en oändlig värdighet. Internationellt solidaritetsarbete på kristen grund handlar djupast sett om detta. Att möjliggöra för den andre att leva det liv som hon eller han vill leva. REDAKTION: Sofia Svarfvar, Eva Pérez Järnil, Anna-Clara Söderberg, Sofie Lindestrand Psilander, Jakob Sundmark, Marit Norén, Mona Keränen och Gudrun Norrfjärd. Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarnas. Du kan vara med och dela ditt liv och dina resurser. Svenska kyrkans internationella arbete är beroende av dina gåvor. När du stödjer Svenska kyrkans internationella arbete blir du del av en världsvid handling för rättvisa och en tydlig röst för ett arbete som gör skillnad i världen varje dag! /Erik Lysén, internationell chef på Svenska kyrkan

4 inledning 4 OM VÄRLDENS KURS världens kurs, delande så är materialet upplagt Materialet är förutom inledningen uppdelat i fyra kapitel. I kapitlet Jag är människa alltså delar jag börjar vi prata om vårt eget delande och hur vi ser på det. Här finns många olika övningar för att komma igång och prata om varför vi delar som vi gör och hur vi skulle vilja dela. Sedan följer Del av ett globalt sammanhang, detta kapitel fokuserar på samhörighet. Mänskligheten som Kristi kropp, solidaritet och hur hänger Svenska kyrkans internationella arbete ihop med detta? Vi vill vara en solidarisk församling hur? heter kapitlet som framförallt fokuserar på den lokala församlingen och hur den kan vara solidarisk på olika sätt. T.ex. genom att arbeta med insamling till Svenska kyrkans internationella arbete och också reflektera över hur insamlingsarbetet görs. Till sist, men verkligen inte minst, kommer kapitlet Fira tillsammans. Ibland glömmer vi bort att tillsammans fira det solidariska arbete som görs i församlingen, vi vill verkligen uppmuntra till att fira tillsammans! I detta kapitel finns tips på hur ni kan fira och glädjas. Genomgående tankar Världens kurs vill försöka hjälpa till att se sambanden mellan det lokala och det globala. Vi lever i en värld där vi ständigt påverkar och påverkas av människor både nära och långt borta, vare sig vi vill eller inte. Genom att se och vara medveten om detta finns det möjlighet att agera på ett mer medvetet sätt, ens handlingar spelar faktiskt roll. När jag blir medveten om att mina handlingar spelar roll börjar jag också reflektera över hur jag vill handla och varför vad är det som har betydelse för hur jag vill agera? Spelar det någon roll att jag tror på Gud? Hur syns det då i mina handlingar? Eller är tro och liv två separata saker? Världens kurs bygger på övertygelsen att tron på Gud behöver hänga ihop med livets vardagliga handlingar, och att tro och handling hela tiden samspelar. Först då tro och handling får höra samman kan tron spela en verklig roll och bidra till positiv förändring. Världens kurs grundar sig i övertygelsen om att vi som kyrka och kristna är sända att göra det vi kan för en hållbar värld utan orättvisor, fattigdom och förtryck, där varje människa får leva i frihet och värdighet. Gud visar sig i sin skapelse i naturen och i varje människa. Vi har i uppdrag att vara verktyg för Guds vilja att den skapelsen ska leva och vara hel. Då låter vi tron bli handling. för ytterligare information om världens kurs som koncept: Se särskilt inledningsavsnittet i Världens kurs, Grund. samtliga världens kursmaterial finns att hämta på

5 inledning 5 stöd från sensus Sensus är ett studieförbund som arbetar med folkbildning och som särskilt lyfter fram livsfrågor, mångfald och globala frågor. Genom Sensus kan du få stöd och hjälp att ordna en studiecirkel eller kurs. Sensus finns över hela landet, ta reda på vem som är din närmsta kontakt på och klicka på Kontakta oss. Genom Sensus finns möjlighet att utveckla dig själv som ledare. Sensuspedagogen är en fortbildning i folkbildningspedagogik. Den bygger på såväl deltagarnas erfarenheter som Sensus pedagogiska policy. Utbildningen är på cirka nio timmar. På kan du läsa mer. Håll även utkik på för särskilda kurstillfällen Till ledarna Grunden för lärandet i Världens kurs är samtalet, utgångspunkten är den enskilda människans erfarenheter och lust att lära. När vi pratar med varandra får vi tillfälle att lyssna på varandras erfarenheter och pröva våra egna synsätt och åsikter. Det finns olika vägar för att nå fram till den givande pratstunden, förhoppningsvis kommer du att upptäcka några av dessa vägar här i Världens kurs. I vissa fall kan en övning vara en bra ingång till samtalet och ibland kan nyckeln vara en text att utgå ifrån. Ofta är det bra att dela in sig i mindre grupper för pratstunderna. Som ledare för en kurs eller cirkel har du i uppgift att stödja gruppens samtal så att olika perspektiv och erfarenheter får chans att komma fram. Världens kurs bygger på övertygelsen om varje människas inneboende förmåga, där vi kompletterar varandra med olika gåvor. Här kommer några tips till dig som ledare, dessa kan hjälpa dig att vara en positiv katalysator under pratstunderna: Ställ effektiva frågor som Hur ser du på det? Berätta mer Hur menar du då? Ställ öppna frågor (som inte kan besvaras ja/nej) som Vad? eller Hur? Bekräfta det deltagarna säger genom att uppmuntra, kommentera och anknyta Sammanfatta och synliggör vad som sagts Se till att alla kommer till tals och var observant på att vissa individer inte blir tysta på grund av till exempel genus, funktionshinder eller språksvårigheter inledning/avslutning Vare sig man väljer att genomföra Världens kurs som studiecirkel eller kurs kan det vara bra att ha en tydlig början och ett tydligt slut på varje träff. Ett sätt att inleda eller avsluta en träff är rundan. I en runda får alla i gruppen berätta om sina tankar utan att bli kommenterade. När alla har sagt sitt kan man välja att be om kommentarer. Ett sätt att visa vem som talar är att använda ett föremål dvs. så länge den som talar håller i ett visst föremål är alla andra tysta, därefter skickas föremålet vidare till nästa talare. Rundan kan även fungera för utvärdering. Frågor för en runda kan t.ex. vara: Så här mår jag just nu/ det här förväntar jag

6 inledning 6 mig av kursen/ det här tar jag med mig från den här dagen/ så här ser jag på världen. Ytterligare ett sätt att inleda eller avsluta en träff är att helt enkelt sitta avslappnade och lyssna på någon stilla musik i ett par minuter. Avslappningen kan vara särskilt bra om ni t.ex. möts på kvällen efter jobbet eller skolan, då den kan vara ett sätt att varva ner och släppa dagens bekymmer. Se även tips nedan om bildövning som också kan användas för inledning eller avslutning. värderingsövningar Värderingsövningar kan användas för att starta samtal och bearbeta värderingar inom områden som saknar givna svar. Förutom att bearbeta attityder och värderingar bidrar ofta metoden till ett ökat självförtroende eftersom man i mindre grupp får uttrycka sin åsikt utan att någon kan säga att det är rätt eller fel. Den är ett bra instrument för demokrati. I värderingsövningar får deltagarna tillfälle att tänka efter och ta ställning, uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter, bli lyssnade till och lyssna till andra samt reflektera och bearbeta attityder. Det är viktigt att som ledare tala om för deltagarna att man har rätt att ändra den åsikt som framförts under övningen. Som deltagare kan man tänka om både under och efter övningen. Det finns inga rätt och fel i en värderingsövning. Här ges tillfälle att provtänka! Följande värderingsövningar används i detta material: heta stolen Deltagarna sätter sig i en ring. Ledaren säger ett påstående i taget och deltagarna byter stol om de håller med påståendet. Om det bara är en person som väljer att byta stol, låt personen stå upp och markera och därefter sätta sig ned igen på samma stol. Det är viktigt att det är tempo i övningen. Ledaren kan ställa frågor till deltagarna om hur de tänkte när de valde att antingen sitta kvar eller byta stol. fyra hörn Ställ en fråga och ge tre färdiga svarsalternativ samt som fjärde alternativ möjligheten för deltagarna att formulera sitt eget svar fritt. Låt gruppen veta vilket av rummets fyra hörn som representerar vilket svar. Be gruppen att stå stilla tills du presenterat alla svarsalternativ och be dem sedan gå till det hörn de tycker stämmer bäst in på sin egen uppfattning. Låt sedan personerna som ställt sig i samma hörn berätta för varandra hur de tänkt, låt sedan någon eller ett par från varje hörn berätta för hela gruppen om sina tankar. Som ledare kan du gärna hjälpa deltagarna genom att formulera sina tankar genom att ställa frågor av typen: Hur tänker du? Vilka blir konsekvenserna av det?

7 inledning 7 linjen Deltagarna ska genom att ställa sig på en linje ta ställning. Beskriv en tänkt linje i rummet, exempelvis från en vägg till en annan. Presentera ett påstående. Längst ut i ena änden håller man med om påståendet, i den andra håller man inte med alls. Mellan dessa punkter finns en fallande skala. Deltagarna får välja var på linjen de vill placera sig utifrån sin åsikt i frågan. Diskutera inom gruppen hur ni tänkte vid valet av placering. bildövning Bilder kan vara ett bra sätt att få igång tankarna. Ett antal bilder placeras ut framför deltagarna. Bilder kan exempelvis klippas ut ur tidningar. Från Ordbruket AB går det också att beställa färdiga bildserier på olika teman, se eller kontakta dem på Ordbrukets bildserier kan även gå att låna från ditt lokala Sensuskontor. Ledaren ställer en fråga som exempelvis Välj en bild som representerar hur du ser på X eller vad betyder X för dig? Deltagaren väljer en bild utan att plocka upp den, på så sätt kan flera deltagare välja samma bild. När alla valt får var och en presentera sitt bildval och varför man valde just den bilden. övning pratstund bibelställe

8 jag är människa alltså delar jag 8 JAG ÄR MÄNNISKA ALLTSÅ DELAR JAG Ibland när jag tänker på världen och jag ser mig själv känns det svindlande. Jag kan se mig själv sitta uppkrupen i soffan. Där sitter jag, en av sju miljarder. Och där sitter du. Kan du se mig? Och de andra människorna? Vi delar på den här planeten. Inte alltid särskilt jämlikt och rättvist, men i någon mening delar vi ändå. Kanske är det enklare att visualisera sig själv i sin stad, i sin klass, på sin arbetsplats eller i sin familj. Närmre, mer direkt. Vi sitter vid samma matbord, delar kanske skohylla och tandborstmugg. Det direkta delande kan vara enklare att se. Men vi delar också med oss till, och tar emot från, människor vi inte träffar varje dag. Många möter vi inte någonsin. Likväl delar vi på olika sätt och olika saker. I detta kapitel får vi hjälp att prata om vårt eget delande. Hur, vad och varför delar vi? Vi gör porträtt tillsammans syfte: Att börja lära känna varandra genom att på ett roligt sätt hjälpas åt att göra porträtt av samtliga deltagare. beskrivning: Ni behöver papper och pennor eller kritor till alla deltagare. Dela gruppen i två mindre grupper. Den första gruppen sätter sig eller ställer sig i en ring med varsitt blankt pappersark och pennor/kritor framför sig. Den andra gruppen ställer sig/sätter sig mittemot. En grupp i taget ska rita. I den här övningen ska man rita en detalj i taget. Ledaren talar om vad som ska ritas: näsa, ögon, mun, öron, hår, panna och så vidare. För varje detalj ges endast en kort stund. När en detalj är klar ska gruppen som ritar flytta ett steg till vänster. Pappret ligger kvar framför personen som ritas av. Fortsätt runt tills porträttet är färdigt. Byt sedan så att den avporträtterade gruppen också får rita. Alla kommer tillslut att ha varsitt porträtt av sig själv som många hjälpt till att skapa. Skriv namn och sätt upp på väggen och ha vernissage om ni vill. tidsåtgång: Ca 20 min, beroende på gruppens storlek.

9 jag är människa alltså delar jag 9 Vi delar med oss i gruppen syfte: Att få en känsla för att vi finns i en generös grupp. Vi är olika bra på att dela med oss av olika saker, men alla delar vi med oss av något. beskrivning: Alla får varsin papperslapp. På lappen ska var och en skriva ned något som man själv tycker att man är bra på att dela med sig av. Det kan vara allt från tankar, idéer och tid till pengar, mat och kläder. Vill man kan man skriva flera lappar per person, en sak på varje lapp. De skrivna lapparna samlas ihop i en korg eller skål. Lapparna är anonyma. Sätt er i en ring och låt korgen gå runt. Den första personen tar en lapp och läser vad som står på följande sätt: I den här gruppen delar vi med oss av [goda idéer] Sedan skickar man korgen vidare och läser på samma sätt tills alla lappar blivit lästa. tidsåtgång: ca 10 minuter, beroende på gruppens storlek. Att ge och att ta emot Vi delar alla med oss. Vi är olika bra på att dela med oss av olika saker, bland annat eftersom vi är olika bra på olika saker och har olika mycket av olika saker. Vi delar inte bara med oss och ger till andra av sådant vi själva har vi tar också emot. Vi är alla mottagare. Vad blir du gladast för när någon delar med sig till dig av? Har du ibland svårt att ta emot? Vad beror det på tro? Läs Heb 13: 16 och Luk 12:13 Har man rätt att säga åt någon annan att dela med sig? Vilka kan konsekvenserna bli? Har ni några exempel från verkligheten? 4 hörn om delande syfte: Att tillsammans med andra reflektera över vad vi delar med oss av. beskrivning: Läs om värderingsövningar samt beskrivning av Fyra hörn på s. 6. På nästa sida finns påståenden och svarsalternativ.

10 jag är människa alltså delar jag 10 Påståenden (ta ett åt gången eller välj endast det ena): Jag tycker att det är viktigast att man delar med sig av: Jag är bäst på att dela med mig av: Svarsalternativ: Kunskap/erfarenheter Saker/pengar Tid Öppet hörn tidsåtgång Ca 15 min. per påstående. Läs 2 Kor 9:6 8 Spelar det någon roll varför och på vilket sätt jag ger? Om ja, hur då? Läs Mark 12:41 44 Hur tolkar ni texten? Vad är överflöd? Dela-ord syfte: Att fundera över och sätta ord på hur man tänker kring sitt eget givande/delande. Vilka drivkrafter och motiv har jag för att dela med mig? Samt att dela dessa tankar med övriga deltagare. beskrivning: Längst bak i materialet finns en sida med ord om delande (bilaga 1), kopiera sidan och klipp isär orden så ni får lappar med ett ord på varje lapp. Alternativt skriv av orden på egna lappar. Det ska också finnas tre blanka lappar för möjlighet att tänka på ett eget ord som inte finns nedskrivet. Sprid ut lapparna, med texten synlig, på golvet eller på ett stort bord. Deltagarna ställer sig runt lapparna. Varje person får i uppgift att välja ut de två ord som man själv tycker stämmer överens med ens egna motiv till delande. Välj genom att endast bestämma i huvudet, lapparna ska ligga kvar på golvet. Kanske är det flera personer som väljer samma ord. Efter några minuter när alla valt sina ord får den som vill berätta vad man valt och även möjlighet säga något om varför. Är ni många i gruppen kan det vara bra att först samtala t.ex. tre och tre. Avsluta när alla som vill har fått berätta. Kanske är det någon deltagare som vill byta ord längs vägen det är helt okej. tidsåtgång Ca 15 min. beroende på gruppens storlek.

11 jag är människa alltså delar jag 11 Att dela eller avstå? Ibland kan delandet handla om att man själv faktiskt avstår från något för någon annans skull eller kanske för Guds skull. Allt från att man vid fikabordet säger jag behöver ingen bulle, ta den sista du. Till att man avstår från att äta kött flera gånger i veckan eftersom köttätande snabbar på klimatförändringarna ytterligare vilka framförallt drabbar människor i de fattiga delarna av världen där utsattheten redan är som störst. Vad tänker ni om det här med att avstå något för någon annans skull? Har ni några exempel, bra eller dåliga? Läs Hebr 13:2 Vad skulle texten kunna få för konsekvenser i vardagslivet om vi skulle förhålla oss som det står? Finns det något som hindrar oss? Om ja, vad och varför? Läs Mark 10:17 22 Vad tänker ni om att avstå och ta emot utifrån denna text? Ge och ta emot i bönen I Brasilien får kroppen ofta vara med på olika sätt i gudstjänsten. Ibland håller man varandra i händerna på ett särskilt sätt. Allas högra handflata riktas ner mot marken, allas vänstra handflata riktas upp mot himlen. Det blir en kedja, en hand neråt, en hand uppåt. Genom vänster hand, som är riktad uppåt, tas kärlek, nåd och omsorg emot från Gud och från vår nästa. Genom höger hand, som är riktad nedåt, ges kärlek, nåd och omsorg vidare till vår nästa. De två kärlekspärlorna i Frälsarkransen symboliserar i vår tradition det samma. Vi tar emot kärlek och vi för vidare kärlek. Vi är älskade och vi älskar.

12 del av ett globalt sammanhang 12 DEL AV ETT GLOBALT SAMMANHANG Svenska kyrkan är en del i ett globalt sammanhang den världsvida kyrkan. Hur visar det sig egentligen? Får det några konsekvenser? Ja, att vi hör ihop med kyrkor, församlingar och människor runt om i hela världen får konsekvenser det är anledningen till att Svenska kyrkan har ett internationellt arbete. Vi är sända av Gud med uppdrag att vara redskap händer, fötter och hjärtan i Guds mission. Tillsammans i den världsvida kyrkan och lokalt där vi lever. Hur gör vi då det? Och varför gör vi som vi gör? Detta är frågor som det här kapitlet försöker svara på. Fyra hörn om Svenska kyrkans internationella arbete syfte: Att tillsammans fundera på motiven till varför Svenska kyrkan jobbar internationellt. beskrivning: Läs om värderingsövningar samt beskrivning av Fyra hörn på s. 6. Påstående: Svenska kyrkan jobbar internationellt därför att Svarsalternativ: vi är goda och snälla människor som bryr oss vi har resurserna och möjligheterna det är en del i kyrkans grundläggande uppdrag öppet hörn (egen motivering) tidsåtgång: Ca 15 min. Att vara solidarisk? Hur skulle ni beskriva ordet solidaritet? Läs definitionen av solidaritet från Wikipedia här bredvid, håller ni med om den? Att det handlar om gemensamt ansvar och att ta hänsyn till andra utan egenintresse? Vad kan det innebära att leva ett solidariskt liv? Vill ni komplettera beskrivningen här bredvid? Hur då? SOLIDARITET (av latinets solidum, hela summan, kapitalet) innebär för kollektiv att gemensamt ta ansvar för något, inbördes gemenskap, att i egenskap av del av en grupp verka hänsynsfullt utan egenintresse för denna grupps bästa. (Wikipedia) Hebr 6:10 Läs texten. Till denna hänvisade Agnes Aboum, direktor för TAABCO Research and Development Consultants i Kenya, under ett av sina seminarier på Världens fest i Malmö Vilka tankar får ni utifrån detta bibelställe? Vad säger det er? Hur kan vi förhålla oss till texten?

13 del av ett globalt sammanhang 13 Vi hör ihop Orkanen närmar sig Haitis kust. Det är en katastrof för varje enskilt liv som drabbas. Lokala partners som är del i den globala ACT alliansen är på plats redan innan. Samordning sker med andra organisationer, med FN och med lokala myndigheter för att stödet till de drabbade ska bli så effektivt som möjlig. Hundra mil söder ut, i Costa Ricas huvudstad, ber kvinnor för de som drabbats i Haiti. Innan gudstjänsten har de tillsammans lagat kyrkfrukosten med lokalt odlade grönsaker, de samtalar om näringslära och om att odla i sin lilla trädgård. Prästen har läst på universitetet i Kwazulu Natal i Sydafrika. Hennes teologi skapar sammanhållning och reflektion över den värld vi alla lever i. Samma söndagsmorgon går en bonde till spargruppen i Bangladesh. Om en månad kommer hon ha råd att köpa den efterlängtade symaskinen. Hon ser sin granne gå mot fälten och ber en bön. Grannens fru dog i malaria för några veckor sedan. Historien i Bangladesh bärs av en kvinna i Uganda som ligger i smärtor då aidsviruset inte går att stoppa. Hon har inte haft tillgång till bromsmediciner på en månad. I sina böner lägger hon all världens sjukdomar. I Betlehem står en svensk kille tillsammans med en sydafrikansk kvinna och bevakar den israeliska vägspärren mellan Betlehem och Jerusalem. Den internationella närvaron skapar i alla fall på ytan ett lugn för de palestinska barn, både kristna och muslimer, som denna morgon ska till Jerusalem. I Genève arbetas det för fullt med att förstå situationen i Haiti samtidigt som ACT alliansens styrelse har möte. Styrelsemötet inleddes med en bön. Samma bön ber syföreningen i Åmål. Församlingen är rund och den världsvida kyrkans arbete för att minska lidande och fattigdom och för att stärka fred och demokrati tar sig många olika uttryck. Vi är en del av en världsvid gemenskap. Svenska kyrkans internationella arbete finns närvarande genom kyrkor och organisationer runt om i världen. Ibland är det en lokal gräsrotsorganisation, ibland ett nätverk av organisationer, ibland en kyrka, ibland en organisation som arbetar med mänskliga rättigheter. Samarbete uppstår när vi har gemensamma mål för den framtida värld vi vill ha. Många relationer har byggts upp under lång tid. I de globala nätverk vi finns med i genom Kyrkornas Världsråd, Lutherska världsförbundet och ACT alliansen har vi unika relationer med människor och organisationer.

14 del av ett globalt sammanhang 14 Svenska kyrkan är en del i vida nätverk ACT-alliansen är ett globalt samarbete mellan kyrkor och organisationer för katastrofinsatser, utvecklings- och påverkansarbete. Genom att arbeta tillsammans med kollegor och medmänniskor i 145 organisationer i 157 länder kan arbetet samordnas och effektiviseras. Läs mer på Kyrkornas världsråd är ett samarbetsorgan av 342 kyrkor i 100 länder som tillsammans vill arbeta för fred, rättvisa och demokrati. Läs mer på Lutherska världsförbundet är de lutherska kyrkornas globala nätverk med 136 medlemskyrkor i 76 länder. Bedriver katastrof- och långsiktigt utvecklingssamarbete i Asien, Afrika och Latinamerika. Läs mer på Aprodev är kyrkornas lobby- och påverkansorgan i Bryssel när det gäller utvecklingsfrågor för en mer rättvis värld. Aprodev granskar och följer upp EU:s beslut och arbete i frågor kring bland annat internationell handel, genus och klimat. Läs mer på Ecumenical Advocacy Alliance är ett nätverk med 60 kyrkor och kyrkliga organisationer som tillsammans driver kampanjerna Food for Life Mat för livet och en kampanj kring hiv/aids. Läs mer på

15 del av ett globalt sammanhang 15 Varför är det så svårt? Dagens värld är komplex och problemen är många. Vi ser en snabb ekonomisk tillväxt i stora delar av Afrika, Asien och Latinamerika som skapar oändliga möjligheter för många människor. Samtidigt lever miljontals människor fortfarande i fattigdom och utsatthet. I slumområden, på landsbygden och i utkanten av samhällen. Människor exkluderas på grund av kön, etnicitet, klass och sexuell läggning. Stora ekonomiska klyftor mellan människor skapar oro och frustration. tips Gå gärna in på och följ utvecklingen i olika länder! Trots att det blir bättre på många håll i världen så lever människor under ovärdiga förhållanden som vi inte borde kunna acceptera. Alla de som inte får del av den positiva utveckling som sker på många håll förblir i en marginaliserad situation eller hamnar i ett liv i fattigdom och utsatthet om inget görs. Orsakerna till fattigdom och utsatthet är många. Orsakerna kan variera beroende på vart i världen vi vänder blicken och de ändras över tid. Ofta handlar det dock i grunden om diskriminering, maktstrukturer som förtrycker och om förtryck av kvinnor och barn i utsatta situationer. Det handlar även om maktstrukturer i politik och ekonomi. Exempelvis när det gäller den ökade konkurrensen om naturresurser som skapar ett hårt ekonomiskt klimat där människor och miljö utnyttjas. Konkurrensen om resurser leder också allt oftare till våld och väpnade konflikter som drabbar människor skoningslöst och fasanfullt. Den ekonomiska tillväxten och de positiva sidor som handel kan medföra kommer inte alla till del. Utveckling är inget statiskt utan sker i olika takt och på olika sätt i olika sammanhang. Utmaningen är att skapa en rättvis och hållbar utveckling för alla i en försonad värld. Den som lever i utsatthet måste själv kunna vara med och påverka sin utveckling, ges möjlighet att organisera sig och kunna utkräva ansvar av makthavare. Det krävs trygghet och fred. Förändring är möjlig När andra organisationer stannar upp fortsätter vi 10 mil till. Boel Skoglund, internationellt ombud. Efter en ombudsresa i Bangladesh. Kyrkans inneboende tro på hoppet är en viktig drivkraft för förändring. Det är möjligt att förändra! Svenska kyrkan arbetar tillsammans med organisationer och kyrkor runt hela världen. Hos dem finns människor som förstår den lokala verkligheten, traditionen och språket. Genom att arbeta tillsammans kan vi göra skillnad för dem som lever i utsatta situationer. Det är viktigt att se helheten och till hela människan. Det räcker inte med att lindra symptomen, vi söker bakomliggande och ibland dolda orsaker och agerar därefter.

16 del av ett globalt sammanhang 16 För att kunna göra verklig skillnad behövs ett samlat och koordinerat humanitärt arbete som finns på plats innan, under och efter katastrofen. Genom våra partners arbetar vi just så. I det långsiktiga arbetet tillsammans med organisationer och kyrkor världen över måste vi värna den jord vi fått och bygga förutsättningar för rättvisa och hållbara samhällen. Det handlar även om att granska och förändra vår egen roll, t.ex. vår klimatpåverkan och våra konsumtionsmönster. Maktstrukturer som förtrycker finns även inom kyrkan och hos religiösa ledare. Därför är det viktigt att arbeta inom kyrkan och stärka teologisk utbildning. Teologi är inte heller något statiskt utan något som utvecklas i varje samhälle. Som del i en global kyrklig gemenskap är vi med och utvecklar kyrkan och stöttar kyrkor runt hela världen att kunna stå på den utsattes sida. Många kyrkor runt om i världen som arbetar med människor i utsatthet, i slumområden eller på landsbygden, har begränsade ekonomiska och personella resurser. Här finns vi med och stöttar. Alla är skapade till Guds avbild och alla människor har rätt till liv, rätt att äta sig mätta, och rätt att uttrycka sig fritt. Som medmänniskor har vi ett ansvar att värna den rätten. Det ansvaret har också kommuner, stater och ytterst det internationella samfundet. Därför grundar sig Svenska kyrkans internationella arbete på ett rättighetsperspektiv. Människor som befinner sig i utsatta situationer ses inte som passiva offer utan som rättighetsbärare som har rätt att få sina mänskliga rättigheter uppfyllda. Ett rättighetsbaserat arbete innebär också att motverka de maktstrukturer som är orättvisa och diskriminerande, både i samhället i stort och i kyrkan. Begrepp som deltagande och egenmakt ( empowerment ) är centrala i det rättighetsbaserade arbetet. Fyra hörn om rättighetsbaserat arbete TIPS: Skriften Pengar i handen från Svenska kyrkans internationella arbete handlar om sociala trygghetssystem som en metod för att minska fattigdomen. Sociala trygghetssystem är offentligt finansierade bidrag direkt till de människor som behöver. I Sverige är vi vana vid barnbidrag och folkpension. Nu inför allt fler länder i världen olika typer av sociala trygghetssystem. Resultaten visar på större ekonomisk trygghet, minskad fattigdom och hunger. Till skriften finns ett samtalsunderlag för fem träffar som berör fattigdom, egenmakt, rättigheter och social trygghet utifrån Sverige och andra delar av världen. I samtalsunderlaget kopplas det globala ihop med det lokala. Hur jobbar vi som kyrka för att stötta människor i utsatta situationer? Hur ser vi på människor som är i behov av hjälp? Materialet finns att hämta på: default.aspx?id= syfte: Att fundera över hur vi på bästa sätt kan jobba med utvecklingsarbete som är rättighetsbaserat och hållbart beskrivning: När man pratar om mänskliga rättigheter är det i första hand individer som är rättighetsbärare medan stater är skyldighetsbärare. Staten är alltså skyldig att uppfylla individens rättigheter. Läs om värderingsövningar samt beskrivning av Fyra hörn på s. 6. Fråga med svarsalternativ: Fokus för Svenska kyrkans internationella arbete bör vara: Hjälp och stöd i form av tak över huvudet, mat och vatten (katastrofhjälp) Förändring av vår livsstil i Sverige Stöd till människor att organisera sig så att de kan påverka sina beslutsfattare Öppet hörn

17 del av ett globalt sammanhang 17 Att prata vidare om: En viktig del i rättighetsbaserat och hållbart utvecklingsarbete är att långsiktigt påverka de strukturella grundorsakerna till att människors rättigheter inte tillgodoses och se till att det leder till en långsiktigt hållbar förändring för individen. Är det möjligt att jobba både med förändring av strukturer och direkt katastrofarbete? Hur jobbar kyrkan med människor i utsatthet i Sverige? Kan ni se några paralleller? Vilka problem och möjligheter kan ni se? TIPS: Läs mer fakta om rättighetsbaserat arbete längst bak i materialet (bilaga 2). tidsåtgång: Ca 20 min inklusive samtal. Fotspår En natt hade jag en dröm. Jag drömde att jag gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen trädde bilder ur mitt liv fram. Jag såg på varje bild två par fotspår i sanden: ett par var mina och det andra paret var Guds. När den sista bilden syntes såg jag tillbaka på fotspåren. Jag upptäckte att många gånger under mitt liv fanns endast ett par fotspår. Jag såg också att detta var under de mest ensamma och svåra stunderna av mitt liv. Detta bekymrade mig mycket och jag frågade Gud om detta. Gud, du sa att när jag en gång bestämde mig för att följa dig, lovade du att du skulle gå med mig hela vägen. Men jag ser att under de svåraste tiderna i mitt liv Finns det bara ett par fotspår Jag förstår inte att du lämnade mig när jag behövde dig som mest. Gud svarade: Mitt kära barn. Jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig. Under tider av svårigheter och prövningar när du bara kan se ett par fotspår, då bar jag dig. Margaret Fishback-Powers Läs 2 Kor 8:8 15 Vad tänker ni utifrån denna text? Hur långt kan vi komma med den goda viljan? Vad eller vem avgör min förmåga och mitt överflöd eller min brist? Människa med förmågor och rättigheter Vad innebär det att utgå från fattiga människors behov och rättigheter i det arbete som vi bedriver som kyrka runt om i världen? Blir det någon skillnad om man utgår från någons behov eller om man utgår från någons rättigheter? Kan behov och rättighet vara samma? Hur tänker ni? Läs också Fotspår här ovan och prata om vad den ger för bild av att stödja en annan människa.

18 del av ett globalt sammanhang 18 EXEMPEL PÅ SVENSKA KYRKANS ARBETE MED PARTNERS VÄRLDEN ÖVER Att arbeta rättighetsbaserat får konsekvenser. Här följer några exempel på det. Religionsöverskridande nätverk för konfliktförebyggande arbete i Afrika Program for Christian Muslim Relations in Africa (PROCMURA) har arbetat sedan 1959 för att skapa goda relationer mellan muslimer och kristna i Afrika. Detta görs både genom utbildning och genom seminarier, läger, konferenser samt enskilda samtal. Svenska kyrkan stödjer PROCMURA i syfte att öka deltagandet av kvinnliga ledare i arbetet då vi vet att kvinnor spelar en viktig roll för konfliktförebyggande och fredsbyggande arbete. Påverkansarbete genom partner för barns rättigheter i Filippinerna I Filippinerna har Svenska kyrkan bidragit till viktiga resultat genom arbetet med vår partner ECPAT Philippines (ECPAT Ph) när det gäller handel och sexuell exploatering av barn. År 2009 var Svenska kyrkan genom ECPAT Ph med och arbetade för att den nya antibarnpornografilagen skulle antas, vilket också gjordes. Därefter har ECPAT Ph arbetat intensivt med Inter Agency Council Against Child Pornography (IACACP), som har ansvar för implementeringen och populariseringen av den nya lagen. TIPS: Lär dig mer om mänskliga rättigheter genom boken Människorätt (Jesper Hansén, red.) En grundbok om mänskliga rättigheter som Sensus och Fonden för mänskliga rättigheter gjort tillsammans. Beställ på Läs också Rättighetsbaserat arbete i kyrkorna (Gerdes, Hjalmarsson, Öjermo) om hur vi kan jobba rättighetsbaserat även i det lokala församlingsarbetet i Sverige. Boken finns på Argument förlag. Marginaliserade människors rätt att hävda sin röst och sina rättigheter i Bangladesh Svenska kyrkan har genom organisationen RDRS lyckats organisera och mobilisera ett mycket stort antal fattiga och marginaliserade individer i över 350 federationer med fler än medlemmar i Bangladesh. Dessa medlemmar har utbildats och tar aktiv del i arbetet mot de lokala myndigheterna för ökat ansvarsutkrävande och insyn i lokal administration och resurstilldelning. Psykosocialt arbete i långdragen humanitär kris i Colombia Svenska kyrkans arbete i Colombia går genom Lutherska världsförbundet. Här arbetar de med ett psykosocialt arbete tillsammans med ursprungsbefolkningen i ett speciellt konfliktutsatt område i norra Colombia. Arbetet har bidragit till förbättrad sammanhållning och ett reducerat antal interna konflikter. Man har bland annat utbildat kvinnliga och manliga ledare i lokalsamhället som nu arbetar aktivt med olika typer av psykosociala insatser på lokal nivå. Utbildningsarbete och lokal organisering i Egypten I Egypten är drygt 40 % av den vuxna befolkningen analfabeter. Den koptisk-ortodoxa kyrkans utvecklingsorganisation COC/BLESS erbjuder vuxna, främst kvinnor, möjligheten att lära sig läsa och skriva. Med stöd från Svenska kyrkan har COC/BLESS uppnått följande resultat: analfabeter certifierades (av myndigheter) som läs- och skrivkunniga, av de personer som fått certifikat genom COC/BLESS verksamhet valde att börja läsa på grundskolenivå och 720 personer gick vidare till gymnasienivå. (Partnerexemplen är hämtade ur årsredovisningen 2011.)

19 Svenska kyrkans internationella arbete internationell mission och diakoni Svenska kyrkans internationella arbete handlar om internationell mission och diakoni. Mission betyder att vi som kyrka och som kristna är sända av Gud med uppdrag att vara Kristi kropp i världen. Diakoni betyder tjänst och handlar om att stå på de förtrycktas sida och försvara människors rätt. Tillsammans med att fira gudstjänst och undervisa hör mission och diakoni till församlingens grundläggande uppdrag. I Sverige och i världen. Visionen för Svenska kyrkans internationella arbete del av ett globalt sammanhang 19 TIPS: På sidan 55 i materialet Världens kurs, Tron som drivkraft finns en övning om hur vi kan läsa och tänka att det finns olika missionsbefallningar. Materialet finns att hämta på Svenska kyrkans internationella arbete har en vision som handlar om hela människan i hela den värld och de samhällen hon lever i. Den handlar också om att en trasig värld ska helas en värld skadad av vår egen mänskliga oförmåga att förvalta skapelsen, att hålla fred med varandra, att respektera och försvara varandras rättigheter och friheter och vår oförmåga att leva nära Gud. Vi arbetar för visionen hållbara och rättvisa samhällen frihet och värdighet för varje människa en helad och försonad värld Det finns många anledningar till att kyrkan ska engagera sig i samhället och för utsatta människor. T.ex. att kyrkan är sänd av Gud för att bidra till att hela och upprätta, till att försöka göra som Jesus sa och gjorde. En annan anledning är att vi kan! Den världsvida kyrkan är ett globalt nätverk, som kan uträtta oerhört mycket i det stora och det lilla, om den mobiliserar sina resurser. Kyrkan når ofta dit ingen annan organisation når. Kyrkan finns på plats, även när inte världens blickar eller TV-kameror är riktade dit. Religiösa ledare har på många håll i världen människors öra och förtroende, och om det förtroendet används ansvarsfullt kan kyrkan verkligen bidra till förändring. I arbetet att nå visionen möts vi av dilemman och vägval. Hur skapas utveckling? Hur nås en rättvis värld utan förtryck? Då är det viktigt att vila i vägledande perspektiv. Svenska kyrkans internationella arbete har valt perspektiven hållbarhetsperspektivet, rättighets- och genusperspektivet och försoningsperspektivet. Dessa ska vara ett stöd för hur vi ser på vårt uppdrag.

20 del av ett globalt sammanhang 20 Skapelsen Hållbarhetsperspektivet Gud skapar världen och ger liv det ska vi förvalta! Gud skapar ständigt naturen, där människan är en del. Naturen har ett eget värde, men är också något som människan är beroende av och som påverkar hennes liv. Människan skapades inte först. Om hon gjort det skulle hon inte ha överlevt. Gud har omsorg om hela sin skapelse, hela naturen lever och finns till inför Guds kärleksfulla blick. Men enligt bibeln finns ett särskilt ansvar hos människan för att förvalta och bruka jorden. Skapelsen innehåller också dimensionen av gemenskap. Gud ser att det inte är bra att människan är ensam, utan skapar fler. Vi är sända till varandra! Därför har Svenska kyrkan ett hållbarhetsperspektiv som ska genomsyra all internationell verksamhet och därför arbetar vi med frågor som berör både människan och den miljö hon lever i. Vi vill bidra till en rättvis fördelning av jordens resurser, motverka biståndsberoende och ha förtroende för de resurser och kompetenser som finns lokalt hos dem vi samverkar med. Jes 42: 5 7, Job 38: 4 35, Kol 1: Människan Genus- och rättighetsperspektivet Guds avbild får inte kränkas det ska vi försvara! Gud visar sig i var och en av oss och i människan Jesus. Därför är människovärdet okränkbart. När en människas friheter och rättigheter kränks, skadas eller förminskas då kränks Gud. Jesus stod alltid på de mest utsattas sida. En utgångspunkt för kyrkans arbete måste vara att alltid försvara människovärdet. Grundläggande är respekt för varje människas förmåga och ansvar. Därför har Svenska kyrkan ett rättighets- och genusperspektiv, där vi ser människor som rättighetsbärare med rätt att vara subjekt i sina egna liv, inte behövande objekt för vår godhet. Och därför vill vi analysera maktstrukturer, bidra till att bryta ned förtryck och öppna för befrielse. En sådan människosyn gör att vi litar på våra vänner runt om i världen. De har rätt kompetens och förståelse för sitt sammanhang. Vi sänder inte ut medarbetare som de inte bett om, och vi vill respektera och bejaka mångfald - i trosfrågor, i levnadssätt och i bekännelse. Joh 17:20 23, Rom 12: 4 5, 1 Kor 12: 21 27, Matt 5: 14 15

samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT

samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT Pengar i handen År 2011 tog Svenska kyrkan fram antologin Pengar i handen tillsammans

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Bibelstudiet: Att dela för livets skull

Bibelstudiet: Att dela för livets skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Att dela för livets skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

1. Mission över alla gränser... 3. 2. Våra utgångspunkter...4. 3. Vad gör vi och hur gör vi?... 7. 4. Hur vet vi om vi har lyckats?...

1. Mission över alla gränser... 3. 2. Våra utgångspunkter...4. 3. Vad gör vi och hur gör vi?... 7. 4. Hur vet vi om vi har lyckats?... 1 1. Mission över alla gränser... 3 2. Våra utgångspunkter...4 3. Vad gör vi och hur gör vi?... 7 4. Hur vet vi om vi har lyckats?... 10 5. Till sist...12 2 I vår tradition och historia har mission ofta

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta.

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta. 1.Alla får sjunga den Låt er uppfyllas av Anden Underordna er varandra i Kristi fruktan. Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor,

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer