Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

Transkript

1 Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

2 Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning Beställare: Varbergs kommun Varberg Beställarens representant: Jenny Jakobsson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Anna Lena Frennborn Johanna Gervide Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx Erland Kjellson Norconsult AB

3 n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx 3 (15) Innehållsförteckning 1 Orientering Trafikbuller Förutsättningar och metodik Riktvärden, tillämpningsanvisningar Resultat Möjliga åtgärder Flygbuller Förutsättningar Riktvärden, tillämpningsanvisningar Resultat Möjliga åtgärder Slutsats Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

4 n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx 4 (15) Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

5 n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx 5 (15) 1 Orientering Öster om bostadsområdet Brunnsberg, ca 1 km nordost om Varbergs centrum planeras nya bostäder samt förskola. Planområdet gränsar i sydöst till Gödestadsvägen. Nordväst om planområdet är Varbergs flygplats belägen, se figur 1. Figur 1 Planområdet, Brunnsberg (röd markering) Varbergs flygplats (blå markering) Källa: Eniro Ljudnivåer från väg- och flygtrafiken kan komma att medföra störningar för planerade bostäder. Norconsult AB har därför utarbetat denna utredning på uppdrag av Varbergs kommun. Utredningen syftar till att redovisa förutsättningar, gällande riktvärden samt resultat av beräknade bullernivåer. 2 Trafikbuller 2.1 Förutsättningar och metodik Föreslagen bebyggelse Planförslaget innebär en utbyggnad med ca 180 nya bostäder samt förskola. Två alternativa bebyggelseförslag har tagits fram, se figur 2. Alternativ 1 Lamellhus, tillåts uppföras i 5 våningar Alternativ 2 Punkthus, tillåts uppföras i 8 våningar i sydvästra delen och 6 våningar i nordöstra delen Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

6 n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx 6 (15) Alternativ 1. Lamellhus Alternativ 2 Punkthus Figur 2 Alternativa illustrationer Trafik Trafikflödena mättes på Gödestadsvägen till fordon/årsdygn år 2014 och på Västkustvägen till fordon/årsdygn år Trafikflödena har räknats upp med 1 % per år till år 2030 till följd av bebyggelsetillväxten i staden (någon generell trafikökning i Sverige har däremot inte noterats under de senaste åren). Planerad bebyggelse bedöms alstra ca 900 fordon/dygn (180 lägenheter * 5 trafikrörelser). Av dessa har 80 % antagits köra mot väster och 20 % mot öster. Gödestadsvägen har idag en skyltad hastighet om 50 km/h men vid genomförande av planen planeras en sänkning av skyltad hastighet till 40 km/h. Då planen inkluderar en förskola vid Gödestadsvägen planeras sänkt hastighet, 30 km/h på en sträcka om 100 m på ömse sidor om denna. Trafikförutsättningar, för vilka bullerberäkningarna baserats på, redovisas i tabell 1. Tabell 1 Väg Trafikförutsättningar Trafikmängd år 2030 (fordon/ årsdygn) Andel tung trafik (%) Skyltad hastighet (km/) Gödestadsvägen /30 Västkustvägen Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

7 n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx 7 (15) Metodik Ljudnivåerna har beräknats enligt Nordisk beräkningsmodell för vägtrafik. Beräkning och redovisning av ljudutbredning har tagits fram med programmet SoundPlan 7.3. I detta program konstrueras som bas för beräkningarna en tredimensionell modell av planområdet med vägar, byggnader och övriga ytor. Trafikmängder och andra trafikförutsättningar läggs också in i modellen. Som underlag för beräkningarna har grundkarta samt illustration enligt figur 2 legat. 2.3 Riktvärden, tillämpningsanvisningar Bostäder Riksdagsbeslutet Riksdagen antog 1997, vid beslut om Infrastrukturinriktning för framtida transporter (Prop 1996/97:53), följande riktvärden för trafikbuller. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Ekvivalentnivå inomhus Maximalnivå inomhus nattetid Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 30 dba 45 dba 55 dba 70 dba Riktvärdenas formella status Riktvärdena anger den kvalitet på ljudmiljön som riksdag och regering har satt upp som långsiktiga mål. Riktvärdena ska vägleda bland annat arbetet med fysisk planering och behandling av enskilda tillståndsärenden enligt plan- och bygglagen. Riktvärdena är inte inskrivna i någon författning utan uttrycker riksdagens ambitionsnivå för åtgärder mot trafikbuller i prop 1996/97:53. Ur propositionen citeras: Riktvärdena är inga rättsligt bindande normer, utan skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Riktvärdena för buller bör ses som långsiktiga mål. Det är stor skillnad på möjligheterna att uppnå god miljökvalitet mellan olika plansituationer, och tillämpningen av riktvärdena kommer därför till en början att skilja. En utgångspunkt bör därvid vara att riktvärdena bör klaras, dels vid nybyggnad av Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

8 n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx 8 (15) bostäder, och dels vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av trafikanläggningar så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Förskola Vad avser undervisningslokaler, som t ex förskola finns inga bindande riktvärden. Praxis har dock blivit att riktvärden enligt nedan ska klaras Ekvivalent ljudnivå inomhus 30 dba Maximal ljudnivå inomhus 45 dba Ekvivalentnivå på vistelseytor 55 dba Sällan ställs krav på ljudnivå vid fasad utomhus vilket hänger samman med att komfortkrav och annat innebär att teknisk ventilation numera får ses som standard. Fönster behöver därmed inte öppnas för ventilation och byggnad kan då lokaliseras mot bullerkällan så att den ger bullerskydd åt vistelseytor. 2.4 Resultat Bullerberäkningarna har utförts för två alternativa bebyggelseförslag enligt figur 1. Resultatet av beräkningarna redovisas dels som ljudutbredningskarta för markplan, 1,7 m ovan mark, och dels som frifältsvärden vid fasad för respektive våning i tabellform. Ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå 55 dba avser ljudnivå vid fasad samt uteplats i anslutning till bostad. Bebyggelseförslag 1 Bilaga 1A Ekvivalenta ljudnivåerna vid mest utsatt bostadsfasad - gaveln mot Gödestadsvägen - beräknas få ljudnivåer mellan 53 och 55 dba. Riktvärdet beräknas klaras för samtliga byggnader och fasader. Bebyggelseförslag 2 Bilaga 1B Ekvivalenta ljudnivåerna vid mest utsatt bostadsfasad - fasad mot Gödestadsvägen - beräknas få ljudnivåer mellan 52 och 55 dba. Riktvärdet beräknas klaras för samtliga byggnader och fasader Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

9 n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx 9 (15) Ekvivalent- och maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dba, avser ljudnivå vid fasad samt uteplats i anslutning till bostad. Vad gäller riktvärdet för maximal ljudnivå, 70 dba, avser det (endast) ljudnivå för uteplats i anslutning till bostad alltså ej längs hela fasaden. Varje bostad bör ha en uteplats, gemensam eller privat, där riktvärdena klaras. Om en uteplats uppfyller riktvärdena kan ytterligare uteplats med sämre ljudmiljö utgöra ett komplement. På bilagorna 1A och 1B har områden markerade med grönt ekvivalent ljudnivå om 55 dba eller lägre. På bilaga 2A och 2B har områden markerade med grönt maximal ljudnivå om 70 dba eller lägre. Bebyggelseförslag 1 Bilaga 1A och 2A Maximala ljudnivåerna vid mest utsatt bostadsfasad gaveln mot Gödestadsvägenberäknas få ljudnivåer mellan 71 och 75 dba och ekvivalenta ljudnivåer mellan 53 och 55 dba. Riktvärdet klaras vid gemensam uteplats inom områden markerade med grönt och vid privata uteplatser i norra delen av huslängorna. Riktvärdet överskrids på privata uteplatser vid fasad närmast Gödestadsvägen. Vid förskolan beräknas ekvivalenta ljudnivån till mellan 40 och 50 dba på större delen av vistelseytorna, d v s riktvärdet klaras. Bebyggelseförslag 2 Bilaga 1B och 2B Maximala ljudnivåerna vid mest utsatt bostadsfasad fasad mot Gödestadsvägenberäknas få ljudnivåer mellan 71 och 75 dba och ekvivalenta ljudnivåer mellan 52 och 55 dba. Riktvärdet klaras vid gemensam uteplats inom områden markerade med grönt och vid privata uteplatser i norra delen av huslängorna. Riktvärdet överskrids på privata uteplatser vid fasad närmast Gödestadsvägen. Vid förskolan beräknas ekvivalenta ljudnivån till mellan 40 och 50 dba på större delen av vistelseytorna, d v s riktvärdet klaras. Ekvivalent- och maximalnivå inomhus Riktvärdena inomhus klaras med normala treglasfönster (dämpar ca 30 dba) för både bostadslägenheter och förskola Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

10 n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx 10 (15) 2.5 Möjliga åtgärder Om ambitionen är att riktvärdena ska klaras även på privata uteplatser vid fasad närmast Gödestadsvägen kan balkongerna skärmas lokalt. 3 Flygbuller 3.1 Förutsättningar Varbergs flygplats är belägen ca 2 km nordväst om planområdet. Flygtrafiken lyder under internationell tid (GMT) och kan därmed i princip pågå 24 timmar per dygn. Banan är dock inte markerad med banljus vilket gör att trafik inte förekommer under mörker. Varbergs flygplats är en godkänd certifierad allmän flygplats vilket gör att flygplatsen råder under Transportstyrelsens författningssamling vilket innebär att flygplatsen är en öppen flygplats. Enligt flygplatsen sker det 1,2-1,8 starter/dygn (på en årsbasis) mot staden. En flygbullerutredning har tagits fram av Ramböll Komplettering. Varbergs flygplats, ny asfaltbana (Ramböll ). Utredningen är gjord på en P28A- 181 eller liknande typ av Cessna 182P. Klagomål har inkommit från boende i Brunnsberg. 3.2 Riktvärden, tillämpningsanvisningar Riksdagsbeslutet Riksdagen antog 1997, vid beslut om Infrastrukturinriktning för framtida transporter (Prop 1996/97:53), följande riktvärden för trafikbuller vid bostäder. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: Ekvivalentnivå inomhus Maximalnivå inomhus nattetid Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 30 dba 45 dba 55 dba 70 dba För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dba Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

11 n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx 11 (15) Enligt riksdagsbeslutet är riktvärdena inga rättsligt bindande normer, utan de skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Boverkets allmänna råd 2009:1, Flygbuller i planeringen Ur Boverkets allmänna råd till plan- och bygglagen 2 kap 3 : Vid planering och bygglovprövning för nya bostäder bör följande kunna uppfyllas genom bebyggelsens placering och utformning: - att lokaliseringen säkerställer att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls - att lokaliseringen säkerställer att bebyggelsen kan placeras och utformas så att FBN 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid byggnadens fasader inte överskrids - att lokaliseringen säkerställer att bebyggelsen kan placeras och utformas så att maximalnivån 70 dba inte överskrids utomhus vid byggnadens fasader mer än 30 gånger per dag/kväll samt - att lokaliseringen säkerställer att bebyggelsen kan placeras och utformas så att maximalnivån 70 dba inte överskrids utomhus vid byggnadens fasader mer än tre gånger per årsmedelnatt. Tredje och fjärde punkten ovan gäller varken buller från försvarsrelaterad verksamhet eller buller från helikopter eller ambulansflyg för räddnings och sjukvårdsrelaterad verksamhet. 2.4 Resultat Flygbullerutredningen (Ramböll ) baseras på flygplanstyper P28A-181 eller liknande typ Cessna 182P. Bullerberäkning har gjorts vid start och landning inom stråk 06/24 respektive bana 12/30. Beräkningarna visar att ljudutbredningen är störst vid start, se figur 3 och Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

12 n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx 12 (15) Figur 3 Bullerutbredning vid start stråk 06/24 och bana 12/30. Översikt Figur 4 Bullerutbredning vid start stråk 06/24 och bana 12/30. Detalj Enligt utredningen klaras riktvärdet för maximal ljudnivå 70 dba för Brunnsberg, se figur 3 och 4. Detta förutsätter dock att utflygning sker i stråk 06/24 alternativt på bana 12/30 med fortsatt flygning över väg 153 eller hamninloppet. Idag sker dock vid start på bana 12/30 utflygning även rakt över Brunnsberg Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

13 n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx 13 (15) Enligt Boverkets allmänna råd bör riktvärdet för maximal ljudnivå, 70 dba, inte överskridas mer än 30 gånger per dag/kväll och tre gånger per årsmedelnatt. Flygvägarna är i nuläget inte reglerade utan varje pilot bestämmer efter egen säkerhet utflygning beroende på vindförhållanden. Enligt uppgifter från flygplatsen sker endast 1,2-1,8 starter/dygn (på en årsbasis) mot staden. Troligen överskrids riktvärdet för maximal ljudnivå, 70 dba, vid start på bana 12/30 och med överflygning över Brunnsberg. Riktvärdet får dock överskridas upp till 30 gånger per dag/kväll. Sannolikheten att 30 starter kommer att ske över Brunnsberg dag- och kvällstid är mycket liten även en maxdag. Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dba FBN, bedöms klaras med god marginal då flygtrafiken är mycket begränsad. Riktvärdena inomhus klaras med standardfönster förutsatt att riktvärdena utomhus innehålls. 2.5 Möjliga åtgärder För att minska störande flygbuller för planerad bostadsbebyggelse i Brunnsberg är det fördelaktigt om flygvägarna och/eller antal starter över Brunnsberg regleras. Kommunen har i tidigare utredningar gjort bedömningen att rekommenderad flygväg på flygplatskortet bör anges som: Start bana 12 ska ske med utflygning Värnamovägen/Väg 153. Avsikten var då att bestämmelsen om rekommenderade flygvägar ska uppfattas som ett åtagande och inte ett förslag. 4 Slutsats Vägtrafikbuller Samtliga riktvärdena för vägtrafikbuller klaras för båda bebyggelseförslagen. Om ambitionen är att riktvärdena ska klaras på privata uteplatser vid fasad närmast Gödestadsvägen kan balkongerna skärmas lokalt. Flygtrafikbuller Riktvärdet för maximal ljudnivå, 70 dba, klaras förutsatt att utflygning sker i stråk 06/24 eller bana 12/30 över väg 153 eller hamninloppet. Men då flygvägarna inte är reglerade väljs utflygningsväg beroende på vindförhållanden vilket betyder att flygning även sker rakt över Brunnsberg. Detta sker dock relativt sällan, ca 1,2-1,8 starter/dygn (på en års basis) enligt flygplatsen Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

14 n:\104\03\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm docx 14 (15) Troligen överskrids riktvärdet för maximal ljudnivå, 70 dba, vid start på bana 12/30 och med överflygning över Brunnsberg. Riktvärdet får dock överskridas upp till 30 gånger per dag/kväll. Sannolikheten att 30 starter kommer att ske över Brunnsberg dag- och kvällstid är mycket liten även en maxdag. Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dba FBN, bedöms klaras med god marginal då flygtrafiken är mycket begränsad. Riktvärdena inomhus klaras med standardfönster förutsatt att riktvärdena utomhus innehålls. För att minska störande flygbuller för planerad bostadsbebyggelse i Brunnsberg är det fördelaktigt om flygvägarna och/eller antal starter över Brunnsberg regleras. Norconsult AB Väg och Bana Trafik Johanna Gervide johanna.gervide@norconsult.com Anna-Lena Frennborn anna-lena.frennborn@norconsult.com Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs kommun Väg- och flygtrafikbullerutredning

15 BILAGA 1A Brunnsberg Varbergs kommun VÄGTRAFIKBULLER Framtid år 2030 Byggnadsförslag 1 Ekvivalent ljudnivå [db(a)] <= < <= < <= < <= < <= < <= < Ljudutbredning 1,7 m över mark samt frifältsvärden per våningsplan Bostadshus Nya planerade hus m Upprättad av: Johanna Gervide Datum: Uppdragsnummer:

16 BILAGA 1B Brunnsberg Varbergs kommun VÄGTRAFIKBULLER Framtid år 2030 Byggnadsförslag 2 Ekvivalent ljudnivå [db(a)] <= < <= < <= < <= < <= < <= < Ljudutbredning 1,7 m över mark samt frifältsvärden per våningsplan Bostadshus Nya planerade hus m Upprättad av: Johanna Gervide Datum: Uppdragsnummer:

17 BILAGA 2A Brunnsberg Varbergs kommun VÄGTRAFIKBULLER Framtid år 2030 Byggnadsförslag 1 Maximal ljudnivå [db(a)] <= < <= < <= < <= < <= < <= < Ljudutbredning 1,7 m över mark samt frifältsvärden per våningsplan Bostadshus Nya planerade hus m Upprättad av: Johanna Gervide Datum: Uppdragsnummer:

18 BILAGA 2B Brunnsberg Varbergs kommun VÄGTRAFIKBULLER Framtid år 2030 Byggnadsförslag 2 Maximal ljudnivå [db(a)] <= < <= < <= < <= < <= < <= < Ljudutbredning 1,7 m över mark samt frifältsvärden per våningsplan Bostadshus Nya planerade hus m Upprättad av: Johanna Gervide Datum: Uppdragsnummer:

19 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

20 Naturvärdesinventering Brunnsberg Varbergs kommun 2015

21 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 Rapportdatum: Beställare: Fredrik Olausson, Stadsbyggnadskontoret, Varbergs kommun Utförande konsult: Calluna AB, Lilla torget 4, Göteborg Projektledare: Jakob Sörensen, Calluna AB Naturvärdesinventering: Jakob Sörensen, Calluna AB Foto: Jakob Sörensen, Calluna AB, om inget annat anges Kartor: Jakob Sörensen, Calluna AB Kvalitetsgranskning: Elisabeth Östlund Fält, Calluna AB Konsultens interna projektnamn: JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 Kontaktperson för denna rapport: Jakob Sörensen, eller Rapport citeras som: Sörensen J Naturvärdesinventering Brunnsberg, Varbergs kommun 2015, Calluna AB

22 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 Sammanfattning Varbergs kommun arbetar med en ny detaljplan vid Brunnsberg, strax nordost om Varbergs centrum. Våren 2015 gjorde Calluna AB en naturvärdesinventering i planområdet samt i närliggande områden som sammanlagt ger ett inventeringsområde. Vidare undersöktes områdets ekosystemtjänster. Inom ramen för naturvärdesinventering enligt SIS-standard så har tre områden pekats ut med betydelse för biologisk mångfald varav det ena täcker in större delen av planområdet. Två områden klassades till klass 3 påtagligt naturvärde och ett området till klass 4 visst naturvärde. Vid inventeringen identifierades fyra naturvårdsarter. Inga områden med klass 1 eller 2 har identifierats inom inventeringsområdet. De främsta ekosystemtjänster som området omfattas av är naturupplevelser, rekreation, pollinerande insekter och naturlig skadedjursbekämpning samt parkbris, rening av luft och skuggning. Då det endast gjordes ett besök till inventeringsområdet är det svårt att utifrån det göra en bedömning av områdets förmåga att rena och flödeshantera vatten. 2

23 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 Innehåll 1. Bakgrund Uppdrag och syfte! Allmän beskrivning av planområdet och dess närhet! 4 2. Naturvärdesinventering 6 3. Resultat Naturvärdesinventering! Områdesbeskrivning! Naturvårdsarter! Ekosystemtjänster! Slutsatser Referenser 14 Bilaga 1. Metod för naturvärdesinventering (NVI) 15 3

24 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI Bakgrund 1.1 Uppdrag och syfte Varbergs kommun arbetar med en detaljplan vid Brunnsberg, strax norrost om Varbergs centrum. Detaljplanens syfte är att göra det möjligt att bygga flerbostadshus och en förskola. Vid samrådet kom det in yttranden gällande naturmiljö och kommunen har därför efterfrågat att en naturvärdesinventering görs i området. Calluna AB fick under våren 2015 uppdraget att genomföra denna naturvärdesinventering. Syftet med inventeringen är att få en överblick samt att lokalisera värdefulla miljöer inom planområdet och i närliggande naturområden. Vidare har ekosystemtjänster för området översiktligt undersökts. 1.2 Allmän beskrivning av planområdet och dess närhet Planområdet ligger i anslutning till Brunnsberg och sträcker sig längs med Gödestadsvägen. Det består av mindre bebyggda ytor belägna mot söder med bland annat en befintlig förskola, samt ett trädbeklätt grönområde mot nordost (figur 1). Varberg, Brunnsberg NVI 2015 ± Svarta havet Gödestadsvägen ± Förskola S:t Jörgens kyrkogård Meter Teckenförklaring Planområde Inventeringsområde Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AE, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community Figur 1. Inventerings- och planområdet är beläget vid Gödestadsvägen i södra delen av Brunnsbergsskogen. 4

25 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 Enligt figuren ovan är det viktigt att ha avgränsningen i åtanke. Planområdet är området som tänks bebyggas och inventeringsområdet omfattar planområdet och närmiljön enligt figur 1. Både områdena ingår i sydvästra delen av Brunnsbergsskogen. Planområdet är cirka 2,5 ha stort och gränsar i väster mot bebyggelse samt en större gräsyta med basket- och fotbollsplan samt boulebana som ingår i inventeringsområdet. Norrut fortsätter inventeringsområdet och utanför detta fortsätter Brunnsbergsskogen. Svarta havet ligger utanför inventeringsområdet och ca Figur 2. Till väster syns öppnare ytan väster om planområdet sett från söder mot Brunnsbergsskogen. Till höger syns en del av planområdet sett från Gödestadsvägen från nord mot söder. 100 meter från planområdet. Söderut, på motsatt sida Gödestadsvägen tar S:t Jörgens kyrkogård vid. Inom planområdet och dess närhet finns idag inget område med naturskydd, men Brunnsbergsskogen är ett väl använt rekreationsområde. 5

26 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI Naturvärdesinventering Inventeringen har utförts enligt SIS standard ftss :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i en avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. I NVI:n ingår ingen bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte en konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en exploateringsplan. Den är däremot ett användbart underlag vid en konsekvens- och känslighetsbedömning och en grund vid fortsatta inventeringar av kvaliteter som friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild. Naturvärdesinventeringen vid Brunnsberg utfördes av Jakob Sörensen (ekolog) den 18 maj I studien ingick både en förstudie och en fältinventering. Förstudien omfattar en mindre studie av ortofoton samt hantering av underlag. Fältinventeringen utfördes på nivå översikt, vilket innebär identifiering av naturvärdesobjekt med minsta karteringsenhet för yta 1 ha eller för linjeformade objekt på 100 m. Vidare har naturvärdesklass 4 ingått. 3. Resultat 3.1 Naturvärdesinventering Tre områden har klassats enligt metoden i avsnitt 2 (figur 4). Nedan beskrivs områdena och dess naturvärden. Övrig area inom inventeringsområdet anses inte uppnå den lägsta klassen för en inventering med denna nivå och detaljeringsgrad, nämligen visst naturvärde. Två områden har klassats som Klass 3 påtagligt naturvärde och ett områden har klassats som Klass 4 visst naturvärde. Vidare har en mindre samling träd pekats ut i södra delen av planområdet. Dessa består av grövre ädellövträd. Inventeringsområdet och därmed de klassade områden ingår vidare i ett större perspektiv. Tre gröna stråk går att urskilja i Varbergs kommun och här ingår Brunnsbergsskogen i det ena. Detta stråk utgår från hamnen till Brunnsbergsskogen mot Hästensskogen samt Hammerkulle och därefter vidare till Trönningebjär ( Simma, leka, svärma 2013) 6

27 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 ± Svarta havet Gödestadsvägen ± Förskola Teckenförklaring S:t Jörgens kyrkogård Planområde Inventeringsområde Calluna NVI Naturvärdesklass Klass 3 "påtagligt naturvärde" Klass 4 "visst naturvärde" Äldre träd Meter Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AE, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community Figur 3. Resultatet av NVI:n med de tre klassade områden samt utpekade äldre träd. Ingen områden med klass 1 eller 2 har identifierats enligt SIS standard för NVI. 7

28 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI Områdesbeskrivning Här följer en beskrivning av de tre klassade områden. Område #1 ingår till stor del i planområdet varemot områdena #2 och #3 ansluter till planområdet. Naturvärdena fortsätter troligen mot nord men dessa delar ingår inte i denna inventeringen. Område 1: Blandskog!!!! Klass 3 Påtagligt naturvärde Beskrivning: Ett blandskogsområde som omfattar största delen av planområdet. Området fortsätter utanför planområdet mot nordöst. Söderut dominerar löv som vidare norrut övergår allt mer i talldominerad mark. Ung skog dominerar (<80 år) men norrut och utanför inventeringsområdet är förekomsten av äldre träd (>80 år) större. I söder förekommer främst lövträd med arter som ek, lönn och rönn. I resten av området dominerar tall med stort inslag av ek och björk samt lönn och rönn. Buskskiktet är flerskiktat med arter som brakved, nyponros och kaprifol. På sina håll förekommer mindre områden av örttyp med arter som vitsippa i fältskiktet, men även partier med ristyp och blåbär förekommer. Bottenskiktet är fattigt med få markmossor och varierar i fuktighet från torr till friskt. Naturvärden: Området har ett visst biotop- och artvärde enligt standarden för NVI, vilket sammanslaget ger bedömningen Klass 3 påtagligt naturvärde. I området förekommer måttligt med död ved samt ett mindre inslag av äldre träd. Död ved är främst torrträd av tall men även ett fåtal lågor finns spridda i området. Området är 8

29 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 flerskiktat och luckigt vilket skapar variation och förutsättning för t.ex. insekter på solexponerade tallar. De skogliga naturvärden inom avgränsat område ökar på mot nordöst utanför planområdet och trädskiktet blir här äldre. Västerut och i riktning mot Gödestadsvägen finns mindre brynzoner med blommande buskar och flora som indikerar en viss ökad artrikdom med arter som stagg, gökärt och ängsvädd. I området finns spridda förekomster av den fridlysta idegranen och gransångare hördes. Båda arterna förekommer inom gränsen för planområdet där idegran finns främst mot nordöst. Område 2: Ädellövskog!!!! Klass 3 Påtagligt naturvärde Beskrivning: Området ligger norr om planområdet och har inventerats översiktligt. Det domineras av bokskog som på sina håll delas av tät buskage. Skogen består av unga träd (>80 år) med inslag av äldre och grövre träd. Den täta kronvegetationen gör att området huvudsakligen består av ett enda vegetationsskikt med enstaka förekomster av trädföryngring och buskar. Dessa finns huvudsakligen vid kantzonerna mot öppnare mark i anslutning til en stengärdesgård. Generellt brukar fältskiktet i bokskog vara minimalt, vilket det även är i detta området. Bottenskiktet är friskt. Naturvärden: Området har en stor betydelse för den biologiska mångfalden med flera viktiga biotopvärden som död ved, stengärdsgård och berg i dagen. Vidare är ädellövskogen en minskande naturtyp, vilket gör biotopen extra värdefull. Det förekommer äldre och grövre träd i området. Här kan olika organismer trivas och i området hördes gröngöling som är ny på rödlistan sedan Område 3: Gräsmark!!!!!! Klass 4 Visst naturvärde Beskrivning: Större gräsmark väster om planområdet med öppna ytor och vissa anläggningar för bollspel. I östra kant finns en asfalterat stig men över gräsmarken finns enstaka naturstigar. Trädskiktet är intill obefintligt och buskage förekommer endast i kanterna mot öst och nord varav vissa blommande arter förekommer. I fältskiktet finns en viss variation i floran. Det förekommer kvävegynnade arter som brännäslor och hundkex 9

30 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 men även mer krävande arter som stagg, ängsvädd, styvmorsviol och blodrot. Generellt dominerar gräsarter fältskiktet och bottenskiktet är torrt till friskt. Naturvärden: Området har ett lågt biotopvärde, men ett visst artvärde och klassningen blir därmed visst naturvärde. Det förekommer små partier med blommande buskar som gynnar insektsfaunan, samt bistår med bland annat föda och skydd för mindre fåglar. Vidare finns det mindre till storlek torrare områden som skulle kunna gynna en mer krävande flora. Stagg är en TUVA-signalart som förekommer spridd i området. I övrigt finns det enstaka förekomster av styvmorsviol, ängsvädd och blodrot. Dessa är typiska arter i Natura-2000, men eftersom området inte kvalificerar in under Natura-2000 så kan dessa arter inte användas som naturvårdsarter. Däremot kan de vara ett tecken på att gräsmarken tidigare har varit hävdad genom slåtter eller bete. 3.3 Naturvårdsarter Vid naturvärdesinventeringen har 4 naturvårdsarter noterats. En av dessa är rödlistad, nämligen gröngöling (NT 1 ). Inom planområdet identifierades idegran, stagg och gransångare. Idegran är fridlyst enligt paragraf 8 i bland annat Hallands län och stagg är en TUVA-signalart. Gransångaren har mellan minskat med 50% men anses inte som rödlistad. Enligt nationella databanken för artregistrering (Artportalen ) finns en registeringspunkt för fåglar kallat Brunnsberg. Denna ligger intill planområdet i norr och ett antal fåglar har registrerats vid denna punkt däribland de rödlistade arterna brun glada (EN), duvhök (NT), berguv (VU), tornseglare (VU), höksångare (VU) och stare (VU). Förutom höksångare bedöms dessa arter inte som potentiella häckande fåglar för planområdet, men vissa av dem kan använda området i syftet att söka föda. Observationens noggrannhet på samtliga fåglar ligger på 5000 meter vilket är kopplat till fåglars rörlighet. Det råder därför en viss osäkerhet vart mer exakt observationerna har gjorts. 1 10

31 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 Från sjön Svarta havet finns förekomst av både större och mindre vattensalamander (Artportalen och Länsstyrelsens yttrande ) och Calluna bedömer att det i närheten av tjärnen finns övervintringsplatser för båda arterna. Med undantag från lekperioden lever båda arterna av vattensalamander ett liv på land. Arterna håller till under murkna trädstammar och stubbar, i smågnagargångar, under mossbeklädda stenar och i blockterräng, vanligen i fuktig huvudsakligen lövdominerad skog. De påträffas sällsynt under vandring på öppen mark som t.ex. i fuktiga hagar med högvuxet gräs eller på vägar. Studier från Sverige och Frankrike visare på att större vattensalamander tycks vara mycket specifika i sitt val av landmiljö, samt att en majoritet av individerna i en population tycks vandra endast mellan m från det småvatten de reproducerar sig i. Detta under förutsättning att lämpliga landmiljöer finns inom detta avstånd. Den lokala populationens hemområde runt lekdammen bör betraktas som artens vilo- eller övervintringsplats. Arealen på artens habitat varierar beroende på lokal men omfattar ofta 1-5 ha och liknande area bör finnas för mindre vattensalamander (Naturvårdsverket 2009:2, bilaga 4). Bedömningen är den att det förekommer lämpliga miljöer inom 100 meter från Svarta havet och sannolikheten att arterna förekommer i planområdet är ytterst liten. 3.3 Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är ekosystemens (naturens) direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Tjänsterna som kommer från ekosystemen ger oss bland annat luft- och vattenrening, jordbildning, primärproduktion och naturupplevelser som kan påverka vår hälsa positivt. Eftersom planområdet ligger inom den kommunala grönstrukturen har det generellt god tillgång eller goda förutsättningar för olika ekosystemtjänster. Den mest direkta ekosystemtjänsten som inventeringsområdet kan bidra med är naturupplevelse och rekreation. Det går flera stigar genom området som främst är anlagda men även av mer naturstigskaraktär. Två förskolegrupper sågs i området vid inventeringstillfället och flera tecken tyder på att området används flitigt av närliggande förskolor och skolor. På den öppna ytan i västra delen av inventeringsområdet finns både fotbolls- och basketplan samt en boulebana. Den största delen av planområdet består av skog med mindre naturstigar som ofta verkar användas av hundägare. Denna del är troligen inte lika välbesökt som det övriga inventeringsområdet. I inventeringsområdet förekommer en mindre del av en så kallade Hälsans Stig som, i detta fall, är en 4 km lång, trygg och promenadvänlig slinga (figur 4). 11

32 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 Figur 4. Skyltning av Hälsans Stig strax norr om planområdet. Inventeringsområdets utseende samt närmiljön gör att möjligheterna för dessa ekosystem att tillhandahålla pollinerande insekter och naturlig skadedjursbekämping bedöms som goda. Naturmarkensvariation passar olika arter av pollinerare och skadedjursbekämpare. Det finns öppna till mer halvöppna miljöer samt slutna miljöer, vilka erbjuder en rad småmiljöer som kan fungera som både boplatser och födosöksområden för pollinerande insekter. Huvudsakligen i brynzonerna och i de öppna miljöerna med ängs- och hagmarksväxter bedöms det förekomma bra tillgånger för insekter både vad gäller föda och reproduktion. Det finns vidare förutsättningarna för växtätande insekter som gynnar olika typer av predatorer som jordlöpare, spindlar och fåglar. Genom att dessa äter myggor, löss och fästingar kan de bidra till att hålla dessa skadedjur borta. Då endast ett besök till inventeringsområdet gjordes är det svårt att bedöma områdets förmåga att rena och flödeshantera vatten. Det är däremot klart att skogen i dagsläget fungerar som vattenrenare och flödesreglerare eftersom träden (och även annan vegetation) tar upp näringsämnen och stora mängder vatten. Det gäller även de öppnare miljöer väster om planområdet som vid inventeringstillfället var torra. Skogen har dessutom en förmåga att klimatreglera genom lagring av kol. Eftersom inventeringsområdet till stora delar består av skogsmark är förutsättningarna för parkbris, rening av luft och skuggning påtaglig god. Om man även väger in att det finns en variation av trädslags är förutsättningar för rening av luft särskilt god. Planområdet domineras av tall, men förekomsten av löv är i övrigt stor. Barrträd ofta är mer effektiva luftrenare då de är städsegröna och har större bladyta än lövträd. Samtidigt är dock lövträd effektivare på att absorbera förorenande gaser och barrträd känsligare för luftföroreningar. 12

33 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI Slutsatser Denna rapport skall vara ett underlag för vidare planarbete vid Brunnsberg. Vad gäller de klassade områdena anges det i standarden för NVI och miljöbalken, att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Vidare är naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass och landskapsobjekt kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen är således ett stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap 3. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald bidrar man till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtagande samt de av riksdagen antagna miljömålen. Därför är denna rapport ett nödvändigt underlag för att veta var dessa områden med positiv betydelse för biologisk mångfald finns, så att det blir möjligt att ta hänsyn till dem. Vidare kan denna rapport ligga till grund för arbetet med kommande kompensationsåtgärder samt vid arbetet med gestaltningen i planområdet. Vad gäller ekosystemtjänster så finns det även här en risk för att dessa påverkas vid en eventuell exploatering. Här är det främst kulturella ekosystemtjänster som kan påverkas. Sådana tjänster ger ett upplevelsevärde och bidrar till god hälsa exempelvis genom möjligheten till rekreation. Även de reglerande ekosystemtjänster som avser till exempel pollinering, luft- och vattenrening kan påverkas. Överstående tjänster är i sin tur beroende av de understödjande tjänsterna, som t.ex. biologisk mångfald och jordformationer för att genera sina tjänster. Eftersom tre tvärgående gröna stråk går att urskilja i Varbergs kommun och Brunnsbergsskogen ingår i ena av dessa, kan planområdets storlek och placering ha betydelse för ekologiska och biologiska samband genom stråket. En eventuell exploatering kan alltså försvåra spridningen av arter inom olika organismgrupper och naturtyper vilket kan resultera i att arter isoleras och i värsta fall försvinner ifrån en naturtyp. Fältarbetet i denna utredning har genomförts enligt SIS-standard för naturvärdesinventering och på detaljeringsgrad översikt. Slutsatsen är den att en lägre detaljeringsgrad troligen inte skulle ge ett särskilt annorlunda resultat. Detta med tanke på den homogena miljön som finns inom de klassade områden där inga tydliga värdekärnor framträder avsevärd. 13

34 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI Referenser Simma, leka, svärma 2013: cfd7a141efb9d7f01913/ /Simma,+lek+och+sv%C3%A4rma.pdf Naturvårdsverket 2009:2, bilaga 4 Nerladdningssida/?fileType=pdf&downloadUrl=/Documents/publikationer/ pdf Artportalen Utdrag från Artportalen utfört den 21 maj Länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsen Hallands yttrande på detaljplanen vid Brunnsberg, daterat 15 mars

35 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 Bilaga 1. Metod för naturvärdesinventering (NVI) Nedan följer en kortfattad beskrivning av metoden för naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS standard :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera natur områden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. I NVI:n ingår inte bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte en konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en exploateringsplan. Naturvärdesinventeringen är däremot ett användbart underlag för konsekvensbedömning och känslighetsbedömning och ger även en grund för inventering av andra aspekter, t.ex. friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och art. Bedömningsgrund biotop Bedömningsgrunden biotop omfattar två aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet och hot, och bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde. Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.ex. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Med sällsynta biotoper avses biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Om den inventerade biotopen utgör en Natura 2000 naturtyp så ger det vägledning om att den är nationellt eller internationellt sällsynt. Naturvårdsverket har utrett vilka Natura 2000 naturtyper som är hotade i olika biogeografiska regioner i Sverige, vilket är ett underlag för att bedöma om en biotop är hotad. Även andra kunskapsunderlag för bedömning av sällsynthet och hot kan användas. En helhetsbedömning av biotopvärde ska göras utifrån utfallet vid bedömning av de två aspekterna. Bedömningsgrund art Naturvårdsarter och artrikedom är två aspekter som ingår i bedömningsgrund art. Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter. I standarden hanteras dock nyckelarter separat och ingår därmed inte i begreppet naturvårdsart. Naturvårdsarter ska bedömas utifrån antalet naturvårdsarter, men också arternas livskraft samt hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är framförallt viktig bedömningsgrund i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Aspekterna naturvårdsart eller artrikedom bedöms på en fyrgradig skala för artvärde. 15

36 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 Naturvärdesklass, naturvärdesobjekt, landskapsobjekt En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrund art och biotop. I standarden finns en matris som ger vägledning till inventeraren om vilken klass som ska sättas. Följande naturvärdesklasser finns: högsta naturvärde, naturvärdesklass 1, störst positiv betydelse för biologisk mångfald Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. högt naturvärde, naturvärdesklass 2, stor positiv betydelse för biologisk mångfald Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3, påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. visst naturvärde, naturvärdesklass 4, viss positiv betydelse för biologisk mångfald Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Om inventeraren inte säkert kan avgöra naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. Landskapsobjekt Landskapsobjekt kompletterar naturvärdesobjekt och innebär att naturvärde av landskapsekologisk karaktär ska redovisas som geografiska områden. När landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse ska även ett större så kallat landskapsobjekt avgränsas. 16

37 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 Lågt naturvärde och övrigt område Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdes objekt. Dessa märks inte ut på kartan. Område som ingår i inventeringsområdet och inte avgränsats till naturvärdesklass, utgör antingen lågt naturvärde eller så kan området utgöra naturvärde men vara mindre än minsta karteringsenhet. Denna yta kallas övrigt område. Bevarandevärde och skyddsstatus I standarden anges några uppgifter om bevarandevärde och skyddsstatus som ger vägledning för bedömning av konsekvenser i de fall en NVI används som underlag i en MKB eller dylikt. I miljöbalkens [3] hushållningsbestämmelser (3 kap 3 ) anges dessutom att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass och landskapsobjekt kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen är således ett stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap 3. Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att verka för att bevara biologisk mångfald, bl.a. genom konventionen om biologisk mångfald [1,2] vilken varit en avgörande utgångspunkt för denna standard. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald bidrar vi till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtagande samt de av riksdagen antagna miljömålen [4]. NVI är ett nödvändigt underlag för att veta var dessa områden med positiv betydelse för biologisk mångfald finns, så att det blir möjligt att ta hänsyn till dem. (Källa: citat från SIS standard ftss199000) Nivå detaljeringsgrad och tillägg En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och detaljeringsgrader. Det finns fältnivå och förstudienivå (fältinventering ingår ej) som kan utföras på tre olika detaljeringsgrader med specificerad minsta karteringsenhet. Naturvärdesobjekt som är mindre än minsta obligatoriska karteringsenhet ska avgränsas om det är tidigare känt objekt (exempelvis nyckelbiotop från skogsstyrelsen). Om inventeraren påträffar ett objekt som är mindre än minsta karteringsenhet ska det avgränsas ändå om det inte tar väsentligt mer tid i anspråk. Vid NVI på ordinarie fältnivå identifieras naturvärdesklass 1, 2 och 3. Naturvärdesklass 4 är ett tillägg. Dessutom finns flera definierade tillägg i standarden. De vanligaste vid detaljplaner är inmätning av värdeelement (t.ex. naturvärdesträd), kartläggning av generellt biotopskydd och fördjupad artinventering. Genomförande I standarden beskrivs hur en NVI ska genomföras, vad avser förarbete, utförande samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Anvisning för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas (vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt) finns i standarden. 17

38 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 I standarden finns även definitioner beskrivning av naturtypsindelning och i en teknisk rapport finns för varje naturtyp vägledning vid naturvärdesbedömning. Registrering av fynd av naturvårdsarter Fynd av naturvårdsarter ska registreras i artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer. 18

39 JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015 Calluna AB Linköpings Slott Linköping Telefon: Fax:

40 VARBERGS BOSTAD DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR BRUNNSBERG ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FA WWW cowi.se INNEHÅLL 1 Sammanfattning 2 2 Orientering och bakgrund 2 3 Befintliga förhållanden Geoteknik och infiltrationsmöjligheter för dagvatten inom planområdet Förorenad mark Naturvärden Avrinningsområde och recipient Översvämningsrisk 4 4 Förhållanden och förutsättningar enligt ny plan 4 5 Föroreningshantering 4 6 Flödes- och magasinsberäkningar Flöden Magasinsbehov 6 7 Förslag på dagvattenhantering Område med förskola och flerbostadshus Område med parkeringshus 8 8 Slutsatser och diskussion Översvämningsväg vid extremflöde Alternativa materialval på hårdgjorda ytor 10 PROJEKTNR. A DOKUMENTNR. 1 VERSION 2 UTGIVNINGSDATUM UTARBETAD HHLM GRANSKAD MBLN GODKÄND MBLN /RAP_Brunnsberg.docx

41 2/10 DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR BRUNNSBERG 1 Sammanfattning Varbergs bostad avser att uppföra ett antal flerbostadshus, en förskola och ett parkeringshus inom området. Expolateringen kommer att leda till en ökad andel hårdgjorda ytor och ökade föroreningshalter i genererat dagvatten. Flödet till anslutningspunkt i Granvägen ska begränsas till 10 l/s*ha. Det betyder för det här området att flödet till anslutningspunkt ska begränsas till 22 l/s. Fördröjningsmagasin ska anläggas för att fördröja och utjämna flödet. Lösningsalternativ har tagits fram i utredningen. För ett regn med 10 års statistisk återkomsttid krävs en total fördröjningsvolym i storleksordningen 230 m 3. De föreslagna lösningarna omfattar också rening av dagvatten. 2 Orientering och bakgrund På uppdrag av Varbergs bostad, har COWI utfört föreliggande dagvattenutredning till detaljplan för Brunnsberg. Planen syftar till att möjliggöra utbyggnad bostäder, parkeringshus och förskolebyggnad. Hela planområdet omfattar ca 2,5 ha. Eftersom lokalgatan Gödestadsvägen kommer att vara kvar i befintligt läge och med samma avvattning undantas det området (ca 0,3 ha) från utredningen. Ungefärlig utbredning av detaljplaneområdet visas i bild 1. Bild 1, Orienteringskarta över området där aktuellt planområde är markerat med rött. Bilden är hämtad från digitala Varbergskartan /RAP_Brunnsberg.docx

42 DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR FÖRSKOLA VID RÖRMYREN 3/10 3 Befintliga förhållanden På området finns idag ett skogsparti i den nordöstra delen. På övrig mark ligger en förskola som ska rivas i samband med genomförandet av planen. Området där parkeringshuset ska byggas är idag en asfalterad parkeringsyta. 3.1 Geoteknik och infiltrationsmöjligheter för dagvatten inom planområdet Det kommer inte genomföras någon geoteknisk undersökning inom ramen för detaljplanearbetet. En sökning har genomförts i SGU:s kartvisare avseende jordartskarta. Ett utsnitt visas nedan. Bild 2, Utsnitt från SGU:s jordartskarta. Röda områden underlagras av berg och orange med prickar av svallsediment-grus. De teoretiska möjligheterna för infiltration av dagvatten skiljer sig inom området beroende på underlagrad jordart, se bild ovan. Delområdena med svallsedimentgrus kan ha en relativt god infiltrationskapacitet, medan infiltrationskapaciteten i områden som underlagras av berg är starkt begränsad. Fördröjningslösningarna bör därför utföras så att de kan tillåta infiltration där det är möjligt. På så sätt skapar man också bättre möjligheter till bibehållen grundvattennivå trots att delar av området hårdgörs. Det finns inga kända grundvattenmätningar i området. 3.2 Förorenad mark Huvuddelen av det nya planområdet är inte tidigare exploaterat och förväntas inte vara förorenat. Övriga områdens verksamheter antas inte ha gett upphov till förorenad mark. 3.3 Naturvärden Varbergs kommun har gjort följande bedömning av naturvärden för Brunnsberg: Ett av Brunnsbergs stora värden är att det är ett så pass stort skogsparti där man kan röra sig utan att hela tiden påminnas om närheten till staden (förutom stadens bakgrundsbrus vill säga.) Ett värde är också den relativa lättillgängligheten. Naturvärdena är inte dokumenterade på någon mer avancerad nivå, men i korthet kan /RAP_Brunnsberg.docx

43 4/10 DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR BRUNNSBERG sägas att Svarta havet och dess närområde har höga värden, så också de norra delarna av skogen. Planens genomförande kommer inte minska tillgängligheten till Brunnsbergs naturområden vid Svarta havet. 3.4 Avrinningsområde och recipient Hela området har en lutning mot sydväst och avrinner, Gödestadsvägen undantaget, mot en lågpunkt vid Granvägen. En sökning i länsstyrelsens webb-gis visar att området ingår i Himleåns avrinningsområde som mynnar i Getteröns naturreservat. Det är inte fastställt om kommunens ledningsnät följer de naturliga avrinningsområdesgränserna. En sökning i VISS 1 visar en måttlig ekologisk status och uppnår ej god ekologisk status vid utloppet vid Getterön. Kemisk status exklusive kvicksilver är inte klassad. Nämnda värden står som förslag till Miljökvalitetsnorm. I utredningen föreslås reningslösningar avseende dagvattenkvalitet. Förutsatt att föreslagna anläggningar eller anläggningar med motsvarande funktion anläggs förväntas inte miljökvalitetsnormen i recipienten påverkas av exploateringen. Området omfattas inte av något dikningsföretag. 3.5 Översvämningsrisk Exploateringen med ökade hårdgjorda ytor leder till ökad risk för översvämning i lågpunkten i Granvägen vid extrema regntillfällen. Höjdsättningen i parkeringshusets infart från Granvägen avgör om parkeringshuset riskerar att vattenfyllas vid extremregn. 4 Förhållanden och förutsättningar enligt ny plan Den nya planen kommer att medföra exploatering av skogsmarken längs med Gödestadsvägen. Befintlig förskola kommer att rivas och ersättas med en ny i områdets nordöstra del mot Svarta havet till. En parkeringsyta i planområdets sydvästra del kommer att ersättas med ett parkeringshus för att öka kapaciteten. Den förändrade exploateringen leder till en ökning av hårdgjorda ytor. För att inte belasta VIVAB:s ledningsnät med alltför höga momentanflöden ska dagvattenflödet fördröjas innan påkoppling i anslutningspunkt. 5 Föroreningshantering Den största källan till föroreningarna i dagvattnet generellt är trafikrelaterad. Föroreningshalten påverkas framför allt av läckage (drivmedel, smörjmedel mm) korrosion av fordon, slitage av däck, slitage av vägar och halkbekämpning. 1 VISS; Vatteninformation i Sverige, sökning på /RAP_Brunnsberg.docx

44 DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR FÖRSKOLA VID RÖRMYREN 5/10 Även material som exponeras utomhus, främst metallytor, bidrar till olika typer av föroreningar. Metallytor är korrosionsutsatta, vilket resulterar i att metaller hamnar i dagvattnet. De metaller som främst används utomhus är koppar och zink. Begränsning av föroreningsbelastning från byggnader görs bäst genom kloka materialval. Till stöd vid planering och projektering finns databaser med utvärdering av byggmaterial. Det finns krav på att utgående dagvatten ska klara Göteborgs stads riktvärden för utsläpp av förorenat vatten 2. Om inte kraven kan mötas ska argument visa att föreslagen lösning ändå är tillräcklig. För att visa att förslagen nedan möter reningskraven har en sammanställning baserad på schablonvärden på föroreningshalter från olika ytor och rening från olika anläggningstyper genomförts. Data från beräkningsverktyget StormTac 3 är använt. I sammanställningen ingår också riktlinjer från Göteborg 4 och Stockholm 5. Sammanställningen redovisas i sin helhet som bilaga 2. Med föreslagna lösningar bedöms exploateringen inte ge upphov till en betydande miljöpåverkan eller bidra till att några miljökvalitetsnormer överskrids. De föreslagna lösningarna kommer att medge infiltration i den mån det är möjligt. Eftersom Gödestadsvägen inte förändras har den undantagits från utredningen. Det gäller även föroreningar från trafikdagvatten för det delområdet. 6 Flödes- och magasinsberäkningar Flödet ut från området ska begränsas till 10 l/s, ha vid ett regn med upp till tio års statistisk återkomsttid och en klimatfaktor på 1,2. Eftersom området med Gödestadsvägen avräknat är 2,2 ha, innebär det att dimensionerande utflöde i anslutningspunkten är 22 l/s. Området ska ha en grönytefaktor på minst 60%. Det innebär att 40% av området får hårdgöras. I beräkningarna har antagits att 40% av ytan kommer att bli fullständigt hårdgjord. 2 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. Göteborgs stad, reviderad StormTac; 4 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. Göteborgs stad, reviderad Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp; Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen /RAP_Brunnsberg.docx

45 6/10 DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR BRUNNSBERG 6.1 Flöden Dagvattenflöden som genereras i området har beräknats med rationella metoden. Rinnhastigheter mm har hämtats från Svenskt Vattens publikation P90 6. Nederbördsdata har hämtats från Svenskt Vattens publikation P Klimatfaktor 1,2 har använts. Flöden för regn med 10 respektive 100 års statistisk återkomsttid har beräknats. Eftersom området delvis kommer att avvattnas i ledningsnät och området har ett relativt stort fall mot anslutningspunkten, vilket genererar en högre vattenhastighet är koncentrationstiden (den rinntid då hela området bidrar till flöde till anslutningspunkt) bedömd till 10 min. Flöden för ett regn med 100 års återkomsttid har också beräknats. De ligger till grund för diskussionen om behov av översvämningsvägar vid katastrofregn. Tabell 1, Dimensionerande flöde (l/s) beräknat på hela området (10min rinntid) 10-årsregn 100-årsregn Magasinsbehov Volymer för magasin är beräknat som erforderlig volym om inte flödet ut får överstiga 10 l/s, ha vid ett regn med 10 års statistisk återkomsttid. Det innebär för det här planområdet att ca 22 l/s får lämna området vid dimensionerande regn. Med tillåtet teoretiskt utflöde blir ett regn med den teoretiska varaktigheten 90 minuter dimensionerande. Erforderlig total fördröjningsvolym för att möta kraven ovan blir ca 230m 3. Eftersom förutsättningarna både avseende förorening och fördröjning skiljer sig åt för områdets olika delar har området med förskola och flerbostadshus respektive parkeringshus även beräknats var för sig. Tabell 2, fördröjningsbehov Fördröjningsbehov (m³) Maximal avtappning (l/s) Totalt Varav i anslutning till flerfamiljshus Varav vid parkeringshus Svenskt Vattens publikation P90, Dimensionering av allmänna avloppsledningar 7 Svenskt Vattens publikation P104, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, augusti /RAP_Brunnsberg.docx

46 DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR FÖRSKOLA VID RÖRMYREN 7/10 7 Förslag på dagvattenhantering För orientering, se Kartbilaga. Eftersom olika lösningar föreslås för de olika delområdena hanteras de här under olika rubriker. Om man i ett senare planeringsskede väljer att nyttja andra anläggningstyper för fördröjning och rening än de här föreslagna kan bilaga 2 nyttjas som stöd för att säkerställa erforderlig rening. 7.1 Område med förskola och flerbostadshus Området ligger i de högre belägna delarna av planområdet. Eftersom byggnaderna kommer att placeras relativt glest med grönytor emellan är multifunktionella ytor i form av fördröjnings- och infiltrationsanläggningar lämpliga här. Den mesta tiden är ytorna tillgängliga för lek, men vid dimensionerande regn kommer de att stå fulla med vatten en tid. Områdets topografi medger att vatten samlas till ledning från husen för att sedan ledas ut på grönytor, t ex svackdiken, för fördröjning, rening och infiltration. Om man väljer att utföra flera olika magasin för fördröjning är det viktigt att de läggs på platser dit tillräckligt mycket vatten kan ledas med tillräckligt fall. Delområdet som helhet ska enligt beräkningarna fördröja ca 180m 3 vatten. Eftersom detaljplanen inte är detaljerad ner till husstorlekar och placering är det inte möjligt att föreslå placering av fördröjningslösningar. Erforderliga volymer får fördelas i senare skede. För att illustrera följer i stället ett räkneexempel: Om man väljer att skapa 7 fördröjningsytor skulle de ha en kapacitet på 25m 3 vardera. Med utförande i form av svackdiken med maximalt djup på 0,5 m, bredd 5m och en sidlutning på 1:5 skulle de bli 20m långa Lågt liggande delområde Byggnader i planområdets sydvästra del (i kv. Sadeln) kan bli svåra att avvattna med självfall mot angiven anslutningspunkt. Eftersom nivåer på planerade byggnader inte är fastställda är det inte möjligt att i nuläget avgöra om möjlighet finns. Alternativa lösningar, t ex anslutning till nedströms liggande fastigheters nät eller bortledning mot Gödestadsvägen kan komma att behöva beaktas /RAP_Brunnsberg.docx

47 8/10 DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR BRUNNSBERG Vattenkvalitet Som man kan utläsa av bilaga 2 är föroreningsbelastningen från takytor starkt beroende av vilka materialval som görs för bland annat tak och stuprör. Det är i vidare planering och projektering lämpligt att ta stöd i information i materialdatabaser för att göra kloka materialval. För bedömningen har ett område definierat som flerfamiljsområde studerats. Av bilaga 2 sidan 2, Svackdike framgår att en rening av dagvatten från ett flerfamiljshusområde i ett svackdike ger tillräcklig rening i förhållande till Göteborgs ovan beskrivna riktlinjer, fosfor och zink undantaget. I förhållande till Stockholms ovan beskrivna riktvärden är reningen tillräcklig. Stockholms riktvärden är satta utifrån de föroreningshalter som förväntas förekomma i dagvatten från mindre förorenande markanvändningar, t ex skogsmark, ängsmark och normala villaområden, eftersom det inte ansetts rimligt att kräva rening för sådant dagvatten. Med Göteborgs riktlinjer skulle t ex vatten från ängsmark kräva rening avseende fosfor innan påkoppling på VIVAB:s nät. Den föreslagna reningsåtgärden svackdike anses ge tillräcklig rening. Om man i senare skede överväger en annan lösning kan bilaga 2 nyttjas för att utröna om anläggningen ger en tillräcklig reningseffekt. 7.2 Område med parkeringshus Vatten från parkeringshuset ska fördröjas och renas innan påkoppling på kommunens nät. Genom att leda vattnet från övre parkeringsdäck norrut mot områden med högre marknivå är det möjligt att fördröja och rena vattnet under mark eller på ytan och ändå få självfall mot anslutningspunkten. Det har inte antagits att det kommer att finnas fria ytor för dagvattenhantering på ytan. Därför föreslås i stället ett nedgrävt magasin utfört i makadam. Utbredning och placering av ett sådant magasin finns illustrerat i kartbilaga. Det är förutsatt att magasinet kan bli en meter djupt. Hålrumsvolymen i makadam är ca 1/3. Magasinet ska ha en kapacitet på 50 m 3 vatten. Det medför en utbredning om 150m 2. Anslutningspunktens nivå medger endast en måttlig täckning av ledningar vid anslutningspunkt. Det kan också bli nödvändigt att låta ledningen passera infarten till parkeringshuset där hög trafikbelastning kan förväntas. Ett lämpligt materialval är därför en betongledning. Dimensionen ska anpassas så att utflödes begränsas /RAP_Brunnsberg.docx

48 DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR FÖRSKOLA VID RÖRMYREN 9/ Kvalitet För bedömningen har ett område definierat som parkering studerats. Av bilaga 2 sidan 2, Makadamfyllt magasin framgår att en rening av dagvatten från en parkeing i ett makadamfyllt magasin ger tillräcklig rening i förhållande till Göteborgs ovan beskrivna riktlinjer, koppar, zink och suspenderad substans undantaget. I förhållande till Stockholms ovan beskrivna riktvärden är reningen tillräcklig. Stockholms riktvärden är satta utifrån de föroreningshalter som förväntas förekomma i dagvatten från mindre förorenande markanvändningar, t ex skogsmark, ängsmark och normala villaområden, eftersom det inte ansetts rimligt att kräva rening för sådant dagvatten. Med Göteborgs riktlinjer skulle t ex vatten från ängsmark kräva rening avseende koppar och suspenderad substans och ligga på gränsen för reningskrav avseende zink. Den föreslagna reningsåtgärden makadamfyllt magasin anses ge tillräcklig rening. Om man i senare skede överväger en annan lösning kan bilaga 2 nyttjas för att utröna om anläggningen ger en tillräcklig reningseffekt. Om parkeringshusets nedre plan har dagvattenbrunnar ska det vattnet hanteras separat. Oljeavskiljning är nödvändig. En vanlig lösning är att vatten leds till oljeavskiljare och sedan pumpas vidare till kommunens spillvattennät. 8 Slutsatser och diskussion Planområdet har ett antal riskpunkter som måste diskuteras vidare under planprocessen. I en så här tidig utredningsfas, när man vare sig vet byggnaders storlek eller placering, blir lösningsförslagen relativt allmänt hållna. De föreslagna lösningarnas funktion är beroende av att frågor om fall mot anslutningspunkt mot vissa delområden och att tillräckliga ytor avsätts för att möjliggöra utbyggnad av föreslagna lösningar. 8.1 Översvämningsväg vid extremflöde Dagvattensystemet dimensioneras efter ett bestämt regn, i det här fallet 10- årsregnet. För att regn med längre återkomsttid (högre intensitet) än så inte ska riskera att skapa skador på infrastruktur måste säkra översvämningsvägar skapas där inga byggnader placeras. Därför redovisas även flödena vid ett regn med 100 års återkomsttid. Det dimensionerande flödet vid ett 100-årsregn blir 600 l/s, se även tabell 1 i kap 6.1. Vid ett så stort regn kommer inte dagvattensystemets brunnar och ledningar ta emot allt vatten. Dagvatten kommer att avrinna på ytan mot Granvägen och ställa sig i lågpunkten vid busshållplatsen. Vid extremt höga flöden kan vattnet också börja leta sig ner mot parkeringsgaragen på västra sidan om Granvägen och ner i nytt parkeringshus. Höjdsättningen av rampen till parkeringshusets nedre plan blir avgörande för säkerheten vid högflöde. För att minimera risken att exploateringen leder till ett ökat flöde mot lågpunkt vid befintliga byggnader väster om befintlig förskola föreslås höjdsättningen anpassas så att gångvägen mot Gödestadsvägen blir en översvämningsväg, se bilaga /RAP_Brunnsberg.docx

49 10/10 DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR BRUNNSBERG 8.2 Alternativa materialval på hårdgjorda ytor Ett alternativ eller komplement till fördröjningsmagasin kan vara att välja beläggning som inte är helt tät på delar av de hårdgjorda områdena, t ex ett utförande av gångstigar och mindre parkeringsplatser med betonghålsten. Om man väljer att utföra delar av de hårdgjorda ytorna med alternativa materialval kan man minska fördröjningsvolymerna i motsvarande grad. Det förutsätter att t ex gångytor inte tillkommer utöver de 40% som har beräknats som hårdgjort /RAP_Brunnsberg.docx

50

51 Bilaga 2, Sammanställning av förväntade föroreningshalter och riktvärden. Beräkning av utgående halter ur olika typer av reningsanläggningar. Sida 1 P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil BaP Benz TBT As TOC PCB 7 Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans Olja Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn Arsenik Totalt organiskt kol ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Riktvärden GBG (1) , , , , ,014 Riktvärden Stockholm, verksamhetsutövare (2) , , ,1 Schablonhalter för dagvatten Tak utan zinkrännor och zinkrör ,8 4 4, ,01 0,09 0, ,082 StormTac, v Tak med zinkrännor och zinkrör ,8 4 4, ,01 0,09 0, ,082 Aluminiumtak ,8 4 4, ,01 0,09 0, ,082 Zinktak , ,01 0,09 0, ,082 Parkering , , ,06 0,09 0,036 2, ,091 Parkmark , , ,09 0, ,082 Flerfamiljshusområde , , ,05 0,1 0, ,082 (1) Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten Överskridande Göteborg markeras till recipient och dagvatten. Göteborgs stad, reviderad 2013 Överskridande Stockholm markeras (2) Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp; Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen Halter som inte överskrider riktvärden markeras Data saknas markeras x Beräknad generell reningseffekt % P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil BaP Benz TBT As TOC PCB 7 Från StormTac database Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans Olja Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn Arsenik Totalt organiskt kol Makadamfyllt magasin x x x x x Infiltrationsdike (m makadam m dränrör) x x 60 x x Sandfilter x x x x x Magasin med filter x x x x x Lamelloljeavskiljare x x x x x x x x x x Svackdike x x x x x

52 Svackdike P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil BaP Benz TBT As TOC PCB 7 Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans Olja Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn Arsenik Totalt organiskt kol Tak utan zinkrännor och zinkrör ,3 1,6 2,3 3, ,004 x x x x x Tak med zinkrännor och zinkrör ,3 1,6 2,3 3, ,004 x x x x x Aluminiumtak ,3 1,6 2,3 3, ,004 x x x x x Halt efter Zinktak ,4 1,6 2,3 3, ,004 x x x x x beräknad rening Parkering ,2 6,0 2,0 0, ,024 x x x x x Parkmark ,1 1,2 1,0 0, ,000 x x x x x Flerfamilshusområde ,2 4,8 4,5 0, ,020 x x x x x Sida 2 Makadamfyllt magasin P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil BaP Benz TBT As TOC PCB 7 Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans Olja Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn Arsenik Totalt organiskt kol Tak utan zinkrännor och zinkrör ,3 2 0,9 2, ,003 x x x x x Tak med zinkrännor och zinkrör ,3 2 0,9 2, ,003 x x x x x Aluminiumtak ,3 2 0,9 2, ,003 x x x x x Halt efter Zinktak ,4 2 0,9 2, ,003 x x x x x beräknad rening Parkering , , ,018 x x x x x Parkmark ,1 2 0,4 0, ,000 x x x x x Flerfamiljshusområde , , ,015 x x x x x P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil BaP Benz TBT As TOC PCB 7 Infiltrationsdike Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans Olja Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn Arsenik Totalt organiskt kol (m makadam m dränrör) Tak utan zinkrännor och zinkrör , , ,002 x x 1 x x Tak med zinkrännor och zinkrör , , ,002 x x 1 x x Halt efter Aluminiumtak , , ,002 x x 1 x x beräknad rening Zinktak , , ,002 x x 1 x x Parkering , , ,012 x x 1 x x Parkmark , , ,000 x x 2 x x Flerfamiljshusområde , , ,010 x x 1 x x

53 P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil BaP Benz TBT As TOC PCB 7 Sandfilter Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans Olja Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn Arsenik Totalt organiskt kol Tak utan zinkrännor och zinkrör , , ,002 x x x x x Tak med zinkrännor och zinkrör , , ,002 x x x x x Halt efter beräknad rening Aluminiumtak , , ,002 x x x x x Zinktak , , ,002 x x x x x Parkering , , ,012 x x x x x Parkmark , , ,000 x x x x x Flerfamiljshusområde , , ,010 x x x x x Sida 3 Magasin med filter Halt efter beräknad rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil BaP Benz TBT As TOC PCB 7 Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans Olja Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn Arsenik Totalt organiskt kol Tak utan zinkrännor och zinkrör , , ,002 x x x x x Tak med zinkrännor och zinkrör , , ,002 x x x x x Aluminiumtak , , ,002 x x x x x Zinktak , , ,002 x x x x x Parkering , , ,012 x x x x x Parkmark , , ,000 x x x x x Flerfamiljshusområde , , ,010 x x x x x Lamelloljeavskiljare P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil BaP Benz TBT As TOC PCB 7 Halt efter beräknad rening Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans Olja Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn Arsenik Totalt organiskt kol Tak utan zinkrännor och zinkrör x ,7 x x x x x x x x x Tak med zinkrännor och zinkrör x ,7 x x x x x x x x x Aluminiumtak x ,7 x x x x x x x x x Zinktak x ,9 x x x x x x x x x Parkering x ,4 x x x x x x x x x Parkmark x ,3 x x x x x x x x x Flerfamiljshusområde x ,6 x x x x x x x x x

54 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 1(4) rev Detaljplan för Brunnsberg vid Gödestadsvägen - del av Getakärr 2:21 och 2:57, del av Sadeln 2, Bumerangen 1- Varbergs kommun BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen är den analys som leder fram till ställningstagandet om huruvida en miljöbedömning behöver göras eller inte. Behovsbedömningen utgör också ett viktigt underlag för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan som behöver beskrivas vidare i planbeskrivningen eller i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning. PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR Nuvarande mark- eller vattenanvändning (Kort beskrivning) Planområdet består i gällande plan av allmän platsmark samt kvartersmark. Allmän platsmark utgörs av Natur vilket består av yngre blandskog i östradelen av planområdet. Till planområdet hör också en del av en allmän gång- och cykelväg. Kvartersmarken är planlagd för bostäder, förskola samt tekniskanläggning. Planområdet berörs av Nej Kanske Ja Kommentar Internationella konventioner (Natura 2000, Unescos världsarv etc.) Riksintressen och särskilda hushållningsbestämmelser enl. 3-4 kap MB Skyddad natur/kultur enl. 7 kap MB (biotopskydd, strandskydd, vattenskyddsområde natur- /kulturreservat etc.) Byggnadsminne el Fornminne Höga kulturhistoriska värden (T.ex. områden som ingår i kommunens bevarandeprogram el program för kulturmiljövård) Höga naturvärden (T.ex. områden som ingår i kommunens el. länsstyrelsens naturvårdsprogram) Ekologiskt känsliga områden (Områden som enl. ÖP är ekologiskt särskilt känsliga eller opåverkade) Skyddsavstånd (Industrier, djurhållning, kraftledningar etc.) Övriga störningar (buller, Området ligger inom det område längs Hallands kust som omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt Miljöbalkens 4 kapitel. Inom detta område ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Bestämmelserna ska inte utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter.