Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret

Transkript

1 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret Förskola: Kobjer Ansvarig för KR: Gunilla Cederholm 1. Förutsättning Antal förskolebarn 64 Antal årsarbetare (uttryckt i heltidstjänster) 12,5 Närområde: Förskolan Kobjer är beläget i ett lummigt grönområde i västra Lund med närhet till järnvägsstationen och centrum. Området är homogent och består av både villor och hyreshus. Utemiljö: Förskolan har närhet till natur, kultur, bibliotek och fina lekplatser vilket ger bra komplement till den egna utemiljön. Lokaler: På förskolan finns fyra avdelningar fördelat på tre syskon och en småbarnsavdelning. Lokalerna är bra och ändamålsenliga. De är väl utformade och erbjuder goda möjligheter att användas utifrån barnens och personalens behov. Demografi: Barnantalet har ökat det senaste året det föds många barn. Nu finns ytterligare en syskonavdelning, Förskolan består nu av tre syskonavdelningar och en småbarnsavdelning. Pedagogisk materiel och miljöer: Förskolan har kontinuerligt kunnat utrustas utifrån de pedagogiska önskemål som finns. Det finns dator, digital kamera och digitala fotoramar på varje avdelning samt projektor och videokamera på förskolan. Under läsåret har det införskaffats två digitalkameror till varje avdelning, som barnen ska använda. 1

2 Kompetens: All avdelningspersonal är antingen förskollärare eller barnskötare. Förskolan har ca 2,75 % i tjänst på varje avdelning. Kompetensutvecklingen de senaste åren har planerats utifrån Hållbar utveckling. Under detta läsår har samtliga gått en utbildning med Naturskolan vid två tillfällen. Pedagogisk inriktning: Förskolan arbetar efter Reggio Emilias synsätt och har tidigare läsår kompetensutvecklats kring detta. Det kompetenta barnet som förespråkas i synsättet är vägledande för verksamheten. Att arbeta på detta sätt kan man tydligt märka på barnen. Efter två år med hållbar utveckling har de blivit specialister på att sortera samt utbilda sina föräldrar med detsamma. Att arbetet inte bara handlar om sortering och sopor ser man om man tittar på solen som skolverket har kring Hållbar utveckling. Förskolan har en laminerad sol på varje avdelning. 2. Kvalitetsområde Förskolan har under läsåret arbetat med Hållbar Utveckling & IKT. Pedagogerna ska beskriva arbetet på en mässa som hela området hade i maj månad. Hela skolområdet som innefattar barn från 1-16 år presenterade sina arbeten. Processbeskrivning läsåret 2010/2011 Inför utställningen samlades arbete in som gjorts under läsåret. Barnen har använt dator, bildbehandlingsprogram, kamera. De flesta av barnen är intresserade och de hjälper till att inspirera. Pedagogerna presenterade arbetet med barnkonventionen som pågått hela läsåret. Förskolan har arbetat utifrån FN s Barnkonvention och förskolans styrdokument med att fördjupa barnens kunskaper kring sina rättigheter samt sitt inflytande och sin delaktighet i så väl förskolan som i samhället. Andra syften är att stärka deltagarnas självkännedom, synliggöra rätten till sin egen åsikt samt att lära sig samarbeta i olika gruppkonstellationer. Arbetet har filmats så att men på mässan kunde se & höra hur arbetet gått till. En avdelning har haft projekt Hjärtestund kopplat till Barnkonventionen, likabehandlingsplanen och Läroplanen. Områden vi arbetat med under Hjärtestunden är: Känslor Förhållningssätt Demokrati Ett samarbete med Naturskolan presenterades. Förskolan valde att arbeta med plantering. Pedagogerna inledde med att prata med barnen om vad som behövdes för att det skulle växa och åkte sedan och handlade jord och fröer. Pedagoger och barn förkultiverade fröerna på olika sätt utifrån hur barnen trodde det skulle ge bäst resultat (mycket/lite vatten, ljus/mörker, jord/papper, olika saker att vattna med osv.). Tillsammans reflekterade pedagoger och barn kring resultaten och jämförde det med olika hypoteser. Tillsist planterades allting ut i pallkragar på gården, där arbetet med vattning, gallring, kompostering och ogräsrensning fortgår. Pedagoger och barn dokumenterade hela förloppet vilket blev ett dokument som presenterades på andra träffen med Naturskolan. 2

3 Ansökan som Holken/Kobjer gjort till skolverket kring skola för hållbar utveckling beviljades vid årsskiftet. För att få utmärkelsen ska förskolan beskriva hur arbetet kring följande punkter behandlats. Delaktighet Hur är verksamheten organiserad så att alla barn, studerande och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling Ny personal Vilka rutiner finns för hur ny personal informeras och involveras i arbetet för hållbar utveckling Kompetensutveckling Vilken kompetensutveckling får personalen som stöd för att kunna delta i arbetet för hållbar utveckling Samverkan med omvärlden Hur informerar och delar verksamheten med sig av sina erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och samarbetet med andra aktörer utanför verksamheten Måluppfyllelsen Vilka mål har ni och på vilket sätt är ert lärande för hållbar utveckling kopplat till aktuella styrdokument På vilket sätt görs barnen delaktiga i arbetet med hållbar utveckling Utvärdering/resultat/nuläge Barnen är väldigt positiva och uppmärksamma under på mässbesöket, de upptäcker nya saker och ställer mycket frågor. Besöket bidrog till att barnen reflekterade över de arbeten som gjorts. Att titta på fåglarna i fågelholken var något som fängslade många. Det var roligt att arbeta utifrån det undersökande arbetssätt vi lärt tillsammans med Naturskolan och kändes givande med frågor, hypotes, genomförande och resultat. Nu ser alla fram emot att kunna skörda och smaka på det som planterats. Det planerade dramapasset blev inte av eftersom det krockade med andra pass samt att innehållet inte kom med i programmet. Arbetet med Hjärtestunden har bidragit till att barnen har lättare att uttrycka sina känslor, vilket också märks i barnens egen lek och i vardagssituationer. Under dramapassen för 3-5 åringar har pedagogerna satt fokus på lika värde, genus och demokrati för att introducera barnen i att fundera kring dessa ämnen. Diskussioner i dramagruppen har spridit sig även till de yngre barnen. Dramaarbetet under terminen har fortgått likt förra terminen med fokus på normer och värden. Det har varit en positiv utveckling och det känns att arbetet har gett effekt. Planteringsprojektet fungerade bra och barnen engagerade sig mycket. Det var roligt att arbeta utefter det vi pratat om tillsammans med Naturskolan och kändes givande att arbeta med frågor/hypotes/genomförande/resultat. Nu ser alla fram emot att kunna skörda och smaka på det vi har planterat. Analys Förskolan har ytterliggare vidgat synen på hållbar utveckling och tydliggjort att hållbar utveckling inte bara har att göra med den yttre miljön (sopsortering, miljöförstöring etc.) utan även om hur vi bemöter varandra och hur det påverkar hur var och en mår. I dramaarbetet och i det vardagliga arbetet på avdelningen har det handlat om självkänsla, empati, värden, hur vi lär av leken och rätten att utrycka sina egna åsikter. I naturkunskapsarbetet har pedagogerna fokuserat på plantering och väckt nyfikenhet och diskussioner kring hur vår mat hamnar på bordet. Att arbeta inför mässan gjorde oss mer medvetna om arbetet som redan var igång. Det visade sig att vi hade många projekt som gick att koppla till hållbar utveckling. SOLEN KRING HÅLLBAR UTVECKLING ÄR ETT MYCKET BRA VERKTYG 3

4 Mål I arbetet med drama och arbetet i vardagen på avdelningen har pedagogerna lagt mycket fokus på målen under Normer och värden samt Barns inflytande. Detsamma har pedagogerna tänkt när det gäller arbetet med Hjärtestunden. I naturkunskapen har fokus varit på Utveckling och lärande. Men naturligtvis har pedagogerna arbetat efter riktlinjerna under alla rubriker i läroplanen. Pedagogerna vill att barnen i olika uttrycksformer ska kunna återge situationer och upplevelser från aktiviteterna. Pedagogerna har sett att våra diskussioner under både Hjärtestunden och Dramapassen har gett ringar på vattnet i barnens fria lek. I slutet av varje Dramapass har barnen fått reflektera över passet i en runda. Veckan efter har pedagogerna också återkopplat till passet innan för att barnen återigen ska få uttrycka sina tankar om passet och på samma sätt har pedagogerna arbetat med hjärtestunden Hjärtestunden har barnen även reflekterat kring under lunchen. Arbetet med normer och värden har resulterat i lugnare och mer harmoniska barngrupper med känsla för empati och respekt för varandra och allas olika åsikter. Arbetet med planteringen har lett till att barnen fått kunskaper och nu kan känna igen olika växter, exempelvis: solros, rödbetor vitlök och olika örtkryddor. Pedagogerna har även märkt att barnen känner ett större ansvar för att sköta planteringen när de varit med och arbetat med det och följt processen från ruta ett. Barnen har ställt mycket frågor och funderat mycket kring dessa och pedagogerna känner att de verkligen väckt barnens nyfikenhet och lust att fortsätta forska kring detta. Åtgärder Utöka komposten och fortsätta kompostera och i framtiden kunna plantera i vår egen jord. Ge barnen ytterliggare redskap att på egen hand lösa konflikter. I ett tidigt skede uppmärksamma och hantera barn med låg status, höja barnets självkänsla och öka barngruppens förståelse. Genom kontinuitet och upprepning av samma procedur, skapas en vana i att tänka efter och reflektera. Delge arbetet för alla pedagoger på förskolan. Vi kan äta mera vegetariskt! Tänka på att ge tid/ta tid till att utvärdera olika projekt och verksamheten. 3. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/Likabehandlingsplan Pedagogerna har arbetat med konfliktlösning och empati. Tillsammans med barnen har pedagogerna satt upp gemensamma regler som ska gälla på förskolan. I den mån det fungerar försöker pedagogerna låta barnen själva lösa sina konflikter sinsemellan. Pedagogerna har arbetat långsiktigt och tagit tag i problemen på olika sätt och nått resultat. 4

5 Pedagogerna har arbetat mycket med att stärka barnens självkänsla och självförtroende. Pedagogerna i har upplevt det som att gruppen har växt ihop mycket och att barnen är snällare och goare mot varandra Det är viktigt att arbeta med enskilda barn som har behov av extra stöd för att stärka dessa. Fokus har lagts på det positiva för att på så vis höja barnens status eller ändra deras roller i de olika gruppkonstellationerna på avdelningen. Pedagogerna har delat ut speciella uppgifter till barn med behov av extra stöd för att genom dessa få dem att känna sig duktiga och därmed växa. Det är viktigt att pedagogerna är extra observanta och hjälper de barn som behöver extra stöd i leksammanhang. Många givande samtal och diskussioner med barnen, både i grupp och individuellt har skett under året. Barnintervjuerna var givande och ledde till bra samtal gällande barnens inflytande på avdelningen. Barnen berättade att de själva kände att de fick vara med och styra arbetet med tema och att de hade stort inflytande över sin fria lek. - Jag får vara med att bestämma om vad man ska göra och sånt. Att man ska leka mamma, pappa, barn och var man ska sitta när man äter Pedagogerna har varit extra observanta och arbetat för att tillgodose vad som kom fram i riskinventeringen. Bland annat genom att som vuxen vara närvarande vid de platser där konflikter ofta uppstår. Detta har gett bra resultat. Pedagogerna dramatiserar ofta barnens diskussioner och konflikter. Barnen stannar upp och tänker till. Pedagogerna skulle kunna göra mer filmer om olika situationer som uppstår i barnens lek och konflikter. Pedagoger och barn pratar om hur man skall vara mot varandra. Hur man är en bra kompis och hur man uppträder mot varandra. Pedagogerna har under våren intervjuat barnen om vad de har lärt sig under sin förskoletid och det var roligt att en del svarade: - hur man skall vara mot varandra. Förskolan behöver utvärdera den årliga planen i början på terminen eftersom vi inte hunnit det nu samtidigt som vi tycker det är en bra sak att börja med vid terminsstart 4. Resultat och helhetsbedömning Normer och värde Personalen har under året arbetat mycket med normer och värde. Vid arbetsplatsträffar, veckokonferenser och reflektionsmöte/veckor har det getts tid att reflektera över detta både tillsamman med barnen och mellan vuxna. Under läsåret har två enkäter genomförts en om inflytande och delaktighet och en om trivsel 5

6 Utveckling och lärande Pedagogerna uppmuntrar barnens nyfikenhet, vetgirighet och upptäckarglädje. Att barn är kompetenta och intresserade av att själva söka kunskap vet pedagogerna. Det är den vuxnes uppgift att skapa förutsättningar för barnen. Barn behöver medvetna vuxna som kan skapa utmaningar så att deras förståelse för och kunskap om både sig själva och omvärlden successivt ökar. Barnens ges rika möjligheter att söka kunskap som leder till nya frågor, nytt forskande och experimenterande. För att barnen i alla åldrarna ska komma till tals är pedagogerna medvetna om sin betydelse som språklig förebild. När det gäller de allra minsta barnen är bilden oerhört viktig för att de ska kunna kommunicera genom dem. Högläsning och böcker är ett levande inslag i förskolans vardag. Genom leken stimuleras barnen till att både läsa och skriva när de visar intresse för det. I förskolan arbetar pedagogerna med att barns sociala, fysiska och emotionella utveckling präglas av att de lär hela tiden och med alla sina sinnen i samspel med omgivningen. Att barnen utvecklar sin förståelse och delaktighet i naturens kretslopp och kunnandet om växter och djur har det senaste året haft prioritet i vårt arbete med hållbar utveckling. Det finns rutiner på förskolan när det gäller sopsortering. Pedagogerna stimulerar barnen till lek med att dramatisera olika händelser samt att erbjuda ex utklädningskläder för barnens egna rollekar. Barn som har svårt att fantisera och komma igång med leken uppmärksammas och får stöd. Pedagogerna är medvetna om att inte avbryta barnens lekar i onödan. I vardagen tar pedagogerna vara på de situationer där barnen kan öka sina kunskaper om och förståelse för matematiska begrepp. Detsamma gäller vid ex bak att väga och mäta eller musik att räkna takten, klappa sitt namn etc. Till detta kommer arbetet med den digitala tekniken såsom exempelvis filmtillverkande och att söka på Internet. Barns inflytande Barnen föreslår och hjälper till att planera innehållet i förskolan Barnen kommer själva med initiativ och tar med ökad ålder eget ansvar och vuxna visar respekt för detta Pedagogerna använder bilder som hjälp för barnen ska kunna uttrycka sina önskningar. Ju yngre barnen är desto viktigare är bilden som hjälpmedel Pedagogerna utmanar barnen genom att ställa motfrågor för att de ska kunna påverka sin vardag. Barnens egna initiativ tas tillvara. Barnen är delaktiga i arbetet med Hållbar utveckling Barnen är med och diskuterar för att kunna fatta demokratiska beslut Barnen reflekterar tillsammans med varandra och vuxna för att få en återkoppling på sina synpunkter. Pedagogerna gör observationer för att upptäcka vad barnen samtalar om och vilka tankar de har för att ge dem inflytande i verksamheten.. Genom att våga ge barnen inflytande över sin dag tar barnen ett ansvar både för sig själva och för sina kompisar i barngruppen För att bli inspirerade och ta ansvar för sina egna handlingar behöver barnen vuxna med en tillåtande attityd. Barnen är delaktiga i utvärderingar av verksamheten Pojkar och flickor utmanas att pröva leka typiska lekar oavsett kön Barnen är med och diskuterar vad som gäller och varför samhället ser ut som det gör 6

7 Förskola hem När ett barn börjar på förskolan får både barn och föräldrar en god introduktion. Förskolan inbjuder regelbundet föräldrar till diskussion t.ex. föräldramöte, utvecklingssamtal drop-in, förskole och områdeskonferens. Förskolan ser den dagliga kontakten med föräldrar som oerhört viktig och givande. Vi har diskuterat att ha tredagarsinskolning för nya barn. Samverkan med förskoleklassen skolan och fritidshemmet Pedagogerna träffar förskoleklassen på hösten och våren. Då planeras övergångarna, grupper och hur vi skall träffas. Pedagogerna träffar personal som skall ha barnen och har överlämnde samtal. Vid behov sker skriftliga överlämnanden och kontakt med resursteam och föräldrar. Detta gäller för Lerbäckskolan/Oskarskolan som vi tillhör. Övriga skolor tar kontakt med oss vid behov. Uppföljning, utvärdering och utveckling Reflektionsveckorna har varit en god hjälp i arbetet med att kontinuerligt utvärdera vårt arbete med läroplansmålen. Även våra planeringar och arbetsplatsträffar används till utvärdering och utveckling. Barn i behov av särskilt stöd Vi har i området avsatt pengar till barn i behov av särskilt stöd. Dessa går till vårt förskoleteam bestående av psykolog, socionom och specialpedagog. Vi har stort stöd i teamet och är väldigt glada att de finns. Hjälpen kan bestå av handledning, observationer stöd i litteratur och samtal med föräldrar. Modersmålsstöd Ett fåtal av våra barn har annat modersmål än svenska och de får stöd ifrån modersmålsundervisningen varje vecka. Man kan få modersmålsundervisning från 4 års ålder. Undervisningen ska ske som en del av den planerade verksamheten. Helhetsanalys Med hänsyn till att barn lever i olika miljöer, med olika förutsättningar, har pedagogerna genom ett brett utbud av olika aktiviteter försökt skapa förståelse nyfikenhet och sammanhang, så att nya reflektioner och frågeställningar öppnas. Förskolan blir ständigt bättre och bättre på att utgå ifrån barnens intressen. Framöver behöver pedagogerna skaffa sig bättre och mera kontinuerlig dokumentationsteknik. En framgångsfaktor i detta är att använda de forum som finns på ett bättre sätt. Göra reflektionsveckor, infomöten mm bättre exempelvis genom att utarbeta en tydlig årsklocka. Mål för läsåret 2011/2012 Fortsatt arbete med Hållbar utveckling Implementering av den reviderade läroplanen Åtgärder All personal som finns i våra verksamheter ska involveras och känna till och vara delaktiga i arbetet. I våra olika yrkeskategorier kan vi belysa arbetet från flera håll. Personalen behöver ge varandra mer tips och idéer i verksamheten. 7

8 8