Vårdprogram Demens. Ett samarbete mellan Söderhamns kommun och primärvården i Söderhamn.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram Demens. Ett samarbete mellan Söderhamns kommun och primärvården i Söderhamn."

Transkript

1 Vårdprogram Demens Ett samarbete mellan Söderhamns kommun och primärvården i Söderhamn.

2 Fastställare primärvården: Janet Kling tillförordnad verksamhetschef Fastställare Söderhamns kommun: Else-Marie Nilsson förvaltningschef Britt-Marie Blom Lindström medicinskt ansvarig sjuksköterska Birgitta Löjdström verksamhetschef omsorgen Monica Roos verksamhetschef hemtjänsten Marianne Söderberg verksamhetschef särskilda boenden och rehab Upprättare: Jessica Stenberg demenshandläggare/projektledare Söderhamns kommun Fastställande datum: Revideras senast:

3 Innehållsförteckning Sidnummer Arbetsgrupp Bakgrund Syfte och målgrupp 2. Demenssjukdomar Primärdegenerativa sjukdomar 2.2 Vaskulära sjukdomar 2.3 Sekundära sjukdomar 2.4 Blanddemens 3.Demensutredning Basal utredning 3.2 Utvidgad demensutredning 4.Palliativ vårdfilosofi Personcentrerad omvårdnad Individanpassat förhållningssätt 5.2 Levnadsberättelse 5.3 Kontaktmannaskap 6. Multiprofessionellt team Hälsocentraler inom landstingets regi 6.2 Privata hälsocentraler 6.3 Rehabiliteringsinsatser- arbetsterapeut, dietist och sjukgymnast 6.4 Minnesmottagningen 6.5 Dagverksamhet 6.6 Stöd till anhöriga 6.7 Hjälp- och stöd insatser enligt SoL och LSS 6.8 Socialtjänstlagen-SoL 6.9 Hemtjänst 6.10 Korttidsvistelse 6.11 Särskilda boenden 7. Samverkansgrupp Stöddokument

4 Arbetsgrupp En arbetsgrupp tillsattes 2010 för att utforma ett vårdprogram utifrån de nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen fastställt under Flera yrkesgrupper representerades i arbetsgruppen. Arbetsgruppen har bestått av följande personer: Söderhamns kommun Barbro Sahlin- anhörigkonsulent, enhetschef Anita Säll- ledningsansvarig sjuksköterska Katarina Eriksson- enhetschef Jessica Stenberg-demenshandläggare/projektledare Martina Strömqvist- arbetsterapeut Inger Swensson- vårdkoordinator Susanne Blanck- sjuksköterska Primärvården Gävleborg Mona Olovsson Håberg- distriktssköterska/demenssköterska Helena Olsson- arbetsterapeut Privata vårdgivare Carina Rammelt-Johansson-enhetschef Mitt hjärta Referensgrupp Håkan Åsberg-medicinsk rådgivare i primärvården Per Kronmann- familjeläkare HC Linden Per Ahlström - läkare Oxtorgets HC Vårdprogrammet har slutförts den 1 februari Samverkansgruppen ansvarar för att revidering sker senast Söderhamns kommun är sammankallande. 4

5 1. Bakgrund Sett ur ett nationellt perspektiv har det hänt mycket inom demensvården de senaste åren. Regeringen har tillsatt statliga stimulansmedel till kommuner och landsting för att utveckla demensvården. Under år 2006 besökte representanter från närsjukvården i Söderhamn Vimmerby kommun och omvårdnadsnämnden i Söderhamn besökte Kalmar kommun samma år. Söderhamns kommun sökte stimulansmedel för att utveckla demensvården. Med det som utgångspunkt beslutades att ett demensteam skulle starta i Söderhamns kommun. Demensteamet startade i september I teamet ingår en distriktssköterska från primärvården och en demenshandläggare från kommunen. Inom primärvården togs distriktssköterskebefattningen från redan befintlig verksamhet, medan kommunen till en början finansierade demenshandläggarens befattning med stimulansmedel. Under 2008 beslutade omvårdnadsnämnden att befattningen skulle permanentas. Teamet arbetade till en början i hela Söderhamns kommun. Genom hälsovalet som infördes inom landstinget från första januari 2010 har innevånarna i kommunen rätt att välja en hälsocentral var som helst i länet. I och med införandet av hälsovalet så arbetar distriktssköterskan inte mot de privata hälsocentralerna. Demenshandläggaren arbetar mot samtliga kommuninnevånare oavsett vilken hälsocentral personen tillhör. Syftet med demensteamets arbete är att samverka mellan kommun och primärvård för att hitta gemensamma riktlinjer och en strävan efter att möta den demenssjuke så tidigt som möjligt i sjukdomsprocessen. Detta för att stödja och erbjuda hjälp i personens egen närmiljö, i det egna hemmet. Demensteamet har arbetat efter riktlinjer som funnits gemensamt för kommun och primärvård sedan år Olika förändringar har bidragit till att nuvarande riktlinjer bör ses över. Ytterligare en anledning till översyn är att Socialstyrelsen har utarbetat nationella riktlinjer för demens som blev klara Utifrån dessa har de lokala riktlinjerna som funnits tidigare omarbetats. 1.1 Syfte och målgrupp Syftet med vårdprogrammet är att tydliggöra hur olika aktörer i vårdkedjan samverkar kring den demenssjuke. Även att det ska bidra till en ökad kunskap om demens och demensvård. Vårdprogrammet avser vara en kvalitetssäkring rörande vård, diagnostik och omvårdnad av personer med demenssjukdom. Vårdprogrammet vänder sig till alla som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som drabbats av demenssjukdom, samt till personer med demenssjukdom och deras anhöriga. 5

6 2. Demenssjukdomar Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symtom som orsakas av hjärnskada. Man brukar tala om tre huvudgrupper: Primärdegenerativa sjukdomar, vaskulära sjukdomar och sekundära sjukdomar. 2.1 Primärdegenerativa sjukdomar Primärdegenerativa sjukdomar orsakar demens genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Typiskt för dessa sjukdomar är att de kommer smygande. Tillståndet försämras gradvis i takt med att hjärnskadan sprider sig. Förloppet går inte att hejda men symtomen kan i vissa fall lindras. Symtomen varierar, bland annat beroende på vilken del av hjärnan som skadas. Därför brukar de primärdegenerativa sjukdomarna delas in i olika undergrupper: Alzheimers sjukdom (hjässloberna och tinningloberna skadas) Sjukdomen kommer smygande, att fastställa en exakt tidpunkt för när den debuterar går inte. Den drabbade brukar märka av tilltagande glömska och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Efterhand försämras språk, tidsuppfattning och andra såkallade kognitiva förmågor. Oro och ångest är vanliga symtom. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar tillhör sjukdomsbilden. I slutfasen tillkommer grava kroppsliga symtom Frontotemporaldemens (pannloberna och tinningloberna skadas) Vid frontotemporal demens förtvinar nervceller, framför allt i hjärnans pannlob och främre delen av tinningloberna. Sjukdomen har samma smygande förlopp som är typiskt även för Alzheimers sjukdom men symtomen skiljer sig en hel del. Anhöriga till personer som insjuknat i frontotemporal demens kan märka att personligheten börjar förändras, språket utarmas och att omdömet allt oftare brister. Den drabbade blir rastlös, självupptagen och känslomässigt avtrubbad. Även plötsliga vredesutbrott och överkonsumtion av alkohol kan förekomma. I slutet av sjukdomsförloppet blir talet även mer enahanda och mimiken stel och uttryckslös. Lewy Body demens och Parkinsons sjukdom med demens (skadan finns i hjärnans vita substans) Typiska drag vid Lewy Body demens är synhallucinationer och nedsatt uppmärksamhetsgrad med påtaglig trötthet. Symtomen kan variera från milda till starka under samma dag. Minnesstörningar förekommer, framför allt senare i sjukdomsförloppet, men är inte lika framträdande som vid Alzheimers sjukdom. Patienterna är ofta väl orienterade men har svårt att bedöma avstånd och uppfatta 6

7 saker tredimensionellt. Sjukdomen börjar ofta med störd drömsömn personen ropar och fäktas när han drömmer flera år före andra symtom visar sig. Vanliga symtom vid parkinsondemens är koncentrationssvårigheter, minnesstörningar och brist på energi. Även den exekutiva förmågan försämras. Det gör det svårare att planera en uppgift och att fokusera och skifta uppmärksamhet, något som krävs för att kunna utföra uppgiften. Den sjuke blir därför beroende av sin omgivning för att klara av många vardagssysslor. Beteendestörningar och hallucinationer kan också tillhöra sjukdomsbilden. En del drabbas också av upprepade fall som kan bero på en försämrad blodtrycksreglering. 2.2 Vaskulära sjukdomar De vaskulära sjukdomarna kallas ibland blodkärlsdemens. Dessa sjukdomar orsakar demens genom att blodproppar eller blödningar stryper syretillförseln till hjärnan. Även vid vaskulär demens kan skadan uppstå i olika delar av hjärnan. Till skillnad mot de primärdegenerativa sjukdomarna kommer demenssymtomen ofta plötsligt och märkbart, inte sällan efter en stroke. Tillståndet kan sedan vara stabilt en period för att sedan försämras igen. Vanliga symtom är nedsatt initiativförmåga, svårigheter att planera och genomföra saker, personlighetsförändringar och gångsvårigheter. 2.3 Sekundära sjukdomar Sjukdomar och skador som kan men inte behöver leda till demens. Totalt handlar det om ett sjuttiotal sjukdomar och skador. Könssjukdomar som syfilis och HIV tillhör denna grupp, liksom alkoholmissbruk. Även långvarig exponering för vissa lösningsmedel kan framkalla demens. 2.4 Blanddemens Det är vanligt att personer har mer än en demenssjukdom. Ibland kan det till och med vara svårt att avgöra om det är primärdegenerativa eller vaskulära orsaker som ligger bakom demenssymtomen, det gäller särskilt i de högre åldersgrupperna. Studier har visat att en majoritet av personer med diagnosen vaskulär demens haft alzheimerförändringar i hjärnan Källa:

8 3. Demensutredning Diagnos ställs efter WHO:s diagnos system ICD 10. Följande kriterier ska vara uppfyllda: - Försämring av minnesförmågan, så att den påverkar dagliga aktiviteter, men inte förhindrar ett oberoende liv. - Försämring av andra kognitiva funktioner som försämrad bedömningsförmåga och tänkande som planering och organisering. - Medveten om omgivningen (det vill säga frånvaro av grumlat medvetande). - Sämre emotionell kontroll och motivation eller förändrat socialt beteende. - Symtomen ska ha funnits i minst 6 månader. Det är inte enbart närminnessvikt som är tecken på demenssjukdom. Följande symtom kan vara tecken på demenssjukdom: Att inte veta vilken dag, månad eller år det är brister i tidsorientering. Rumslig desorientering att inte veta var man befinner sig. Förändrad personlighet, omdömeslöshet, aggressivitet, blödighet Depression, misstänksamhet, svartsjuka, synhallucinationer eller andra psykiska symtom. Brister i förmåga att hantera t.ex. mobiltelefon, laga mat, köra bil. Svårt att uttrycka sig i tal och skrift. Sämre initiativförmåga, drar sig undan, isoleringstendens, ser inte på TV, lyssnar inte på radio. Det är av stor vikt att man påbörjar en demensutredning så tidigt som möjligt. Då kan man bibehålla en hög livskvalitet och anhörigstödet kan komma igång i ett tidigt skede. Det finns även medicinska behandlingsmöjligheter som har effekt på vissa demenssjukdomar. Källa: J. Marcusson m.fl. (2008): Alzheimer sjukdom och andra kognitiva sjukdomar Liber förlag Basal utredning Primärvården är ansvarig för den basala demensutredningen. Utredningen syftar till att fastställa: Om personen har en demenssjukdom eller annan sjukdom som orsakar symtomen Vilken typ av demenssjukdom det handlar om Vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen medför och vad man kan göra för att minimera eller kompensera för dessa. 8

9 Diagnostiken grundar sig på en sammanvägd bedömning av omvårdnadsanamnes och social bakgrund, anhörigintervju, bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd, kognitiva test i form av MMT och klocktest, blodprovtagning, i vissa fall provtagning av ryggmärgsvätska (lumbalpunktion) och strukturell hjärnavbildning med datortomografi eller magnetkamera för att upptäcka sjukdomstillstånd som kan förklara eller bidra till kognitiv svikt samt strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga. Det finns tillfällen då inte alla delar av utredningen kan göras. Ett sådant tillfälle är då personen är svårt sjuk och utredningens resultat inte skulle tillföra personen ytterligare livskvalitet. Hälso- och sjukvården avväger utredningsåtgärderna utifrån personens helhetssituation och behov. Källa: Socialstyrelsen. (2010): Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Det kan variera vilken yrkeskategori som utför olika delar i den basala utredningen beroende på vilken hälsocentral personen tillhör Utvidgad demensutredning När den basala utredningen inte gett tillräckligt med information kan en utvidgad utredning behöva göras för att fastställa diagnos. Primärvården kan remittera en person med misstänkt demenssjukdom för utvidgad utredning. Familjeläkare kan remittera till minnesmottagningen i Gävle eller Ljusdal i de fall där en basutredning är gjord och det är tveksamt om diagnos och/eller: Då patienten är yngre än 65 år (flexibelt beroende på patientens biologiska ålder). Vid misstänkt MCI-mild kognitiv störning och BPSD beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Vid önskemål om second opinion Vid terapisvikt (utebliven effekt av insatt behandling) Vid önskemål om utvidgad undersökning Vid misstanke om frontallobsdemens Vid misstanke om Lewy body demens 9

10 Två centrala begrepp inom demensvård är palliativ vårdfilosofi och personcentrerad omvårdad. Begreppens innebörd presenteras i de avsnitt som följer: 4. Palliativ vårdfilosofi Palliativ vårdfilosofi i demensvård och omsorg införlivades av professor Barbro Beck- Friis 1996.Vårdfilosofin ger ett arbetssätt genom de fyra hörnstenarna. Målet är högsta möjliga livskvalitet för den som är demenssjuk och för de anhöriga. De fyra hörnstenarna används för att uppnå detta oavsett vilken grad av demenssjukdom det handlar om. Det vill säga från tidiga symtom till vård i livets slut vid demenssjukdom. För det handlar om att lindra när ännu inte något bot finns. De fyra hörnstenarna är Symtomkontroll, anhörigstöd, teamarbete samt kommunikation och relation där specifik kunskap och kompetens måste finnas. När det gäller symtomkontroll måste individen betraktas ur fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt perspektiv. Här måste kunskap finnas om demenssjukdomarnas utveckling över tiden och om god behandling, vård och olika omsorgsstrategier. Det gäller då kunskap om metoder som reminiscens, validation, taktil beröring, musik, färgernas betydelse, miljöns betydelse, olika tekniska hjälpmedel liksom läkemedel m.m. Anhörigstöd innebär både kunskap om anhörigas situation men också deras behov av stöd hela vägen och hur detta stöd kan förmedlas. Teamarbete handlar om att ha kunskap om nödvändigheten att vara en god lagspelare och att alla olika professioner i vårdkedjan är lika viktiga för att få till en god vård och omsorg och att anhöriga är självklara team medlemmar. Kommunikation och relation handlar om vikten av rätt bemötande i alla lägen då långa relationer ska byggas då demenssjukdomarna ofta pågår under många år. Här gäller kunskap om hur vi förmedlar oss och hur vi måste kunna tolka när den demenssjuke inte själv kan förmedla sig som tidigare. Den etiska basen vilar på människans lika värde oavsett sjukdom, ålder, kulturell bakgrund, kön och sexuell tillhörighet. Källa:

11 5. Personcentrerad omvårdnad Begreppet personcentrerad omvårdnad innebär att personen och inte demenssjukdomen sätts i fokus. Utgångspunkten är den demenssjukes upplevelse av sin verklighet. Personcentrerad omvårdnad syftar till att göra omvårdnaden och vårdmiljön mer personlig och förstå beteenden och psykiska symtom ur den demenssjukes perspektiv. Den personcentrerade omvårdnaden utgår från information om den demenssjukes livsmönster, värderingar och preferenser. I de nationella riktlinjerna för demens understryks att ingen insats betyder så mycket som att personen sätts i centrum. Vetenskapliga studier som har gjorts visar att personcentrerad omvårdnad ger stöd för att öka individens livskvalité på olika sätt. Genom att arbeta med personcentrerad omvårdnad börjar personen lita mer på andra, känna sig tryggare och upplever att de kan mer utan hjälp från omgivningen. I praktiken innebär det att hela tiden fokusera på personcentrerad omvårdnad även om resurserna är knappa. En förutsättning för att arbeta med personcentrerad omvårdnad är att man bygger en relation och för att kunna göra det bör man känna till den enskildes vanor, intressen och bakgrund. källa: För att upprätthålla en personcentrerad omvårdnad inom socialtjänst och hälso- och sjukvård krävs följande: Upprätta en relation till individen. Bibehålla och bevara individens personlighet trots sviktande funktioner Förstå vad som är bäst för individen utifrån dennes perspektiv Värna om individens självbestämmande och möjlighet till medbestämmande Se individen som en aktiv samarbetspartner Bekräfta individen i dennes upplevelse av världen Involvera individens sociala nätverk i vården Källa: Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Verksamheterna inom omvårdnadsförvaltningen i Söderhamn arbetar med personcentrerad omvårdnad på följande sätt: 5.1 Individanpassat förhållningssätt Ett gemensamt och övergripande mål för omvårdnadsnämndens verksamhet är att arbeta med ett individanpassat förhållningssätt. Det innebär att varje människa är unik. Den demenssjukes personliga behov, önskningar, vanor och intressen ska respekteras och så långt som det är möjligt styra omvårdnaden av personen. 11

12 5.2 Levnadsberättelse Levnadsberättelsen är ett hjälpmedel för att säkerställa att varje person med demenssjukdom ses som individ. Levnadsberättelsen används för att beskriva den demenssjukes tidigare levnadsförhållanden, vanor och intressen. Syftet är att personalen ska lära känna personen bättre, bemöta denne på ett individuellt sätt och stödja personens intressen och förmågor. Genom att informera sig om personens tidigare levnadshistoria kan personen få en större förståelse för personens vanor, seder och annat som har samband med den personliga bakgrunden. Viktigt att understryka att levnadsberättelsen är frivillig för den demenssjuke och anhöriga. Levnadsberättelsen är speciellt viktig att använda när den demenssjuke själv inte kan ge informationen. Det är viktigt att en levnadsberättelse upprättas i tidigt skede. Levnadsberättelsen kan upprättas i samband med hembesök hos personer som bor i ordinärt boende. Detta görs av kontaktmannen i hemtjänsten i samband med att en genomförandeplan görs. Levnadsberättelsen följer med personen från det ordinära boendet i samband med inflyttning till särskilt boende. I de fall där personen inte har några insatser i hemmet och flyttar till ett särskilt boende, kan även levnadsberättelsen upprättas i samband med inflyttning till det särskilda boendet. Levnadsberättelsen är till stor hjälp för personalen i det dagliga arbetet och i samtal med den demenssjuke. Den möjliggör ett individanpassat förhållningssätt och ett meningsfullt liv för den enskilde. 5.3 Kontaktmannaskap Alla personer inom omvårdnadsnämndens verksamheter erbjuds en kontaktman i personalgruppen. Kontaktmannaskapet avser såväl särskilt boende som hemtjänst inom äldreoch handikappomsorg, men uppgifterna utifrån ansvaret kan skilja mellan de olika verksamheterna. Syftet med kontaktmannaskap är att se till att varje person får god individuell omvårdnad och omtanke, samt underlätta för den demenssjuke att delta i önskade aktiviteter och gemenskap. Syftet är också att skapa tydliga ansvarsområden för personalen. Målen med kontaktmannaskap är att: - Den demenssjuke får individuellt anpassad omvårdnad, och känner trygghet och kontinuitet i omvårdnaden. - Den demenssjukes anhöriga känner trygghet och kontinuitet i att kunna vända sig till kontaktmannen i vardagsfrågor som rör deras anhörig. - Personalen arbetar med ett individanpassat förhållningssätt samt tydliga ansvarsområden, och har därigenom lättare att planera arbetet och ökad möjlighet att känna tillfredsställelse i arbetet. 12

13 13

14 6. Beskrivning av multiprofessionellt team kring den demenssjuke Ett multiprofessionellt arbete syftar till att underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser, att finna problem och hitta lösningar samt att personens behov av vård och omsorg tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Vilka som ska delta i ett multiprofessionellt team kan variera över tid. Många gånger är läkare och sjuksköterska de första som personen med demenssjukdom får kontakt med. Allt eftersom personen försämras i sin sjukdom och behov av hjälp och stöd förändras, kan personen behöva kontakt med andra yrkeskategorier. Dessa kan utifrån sin profession bidra med sin pusselbit, vilket gör att omvårdnaden av den demenssjuke blir komplett. Ett multiprofessionellt team kan på ett smidigare sätt tillgodose behoven hos den demenssjuke och anhöriga I Söderhamn sker ett multiprofessionellt samarbete enligt följande: 6.1 Hälsocentraler inom landstingets regi Koordinator för demensutredning är ansvarig demenssköterska som ingår i demensteamet. Det krävs ingen remiss för att komma i kontakt med demenssköterskan. Initiativet till demensutredning kan komma från anhöriga, personen själv eller annan vårdpersonal inom kommun och landsting. Då demenssköterskan får ärendet görs ett hembesök med omvårdnadsanamnes och social bakgrund (se bilaga 2). Demenssköterskan kan gör även kognitiva tester med MMT och klocktest och en viktig del i utredningen är anhörigintervju som kan göras vid hembesök eller i vissa fall via telefonkontakt detta utgör sedan underlag för första läkarbesöket. (se bilaga 4). Kontakt med arbetsterapeut för bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga. Distriktsläkaren beslutar utifrån en checklista vilka åtgärder som ska vidtas (se bilaga1). Vid första läkarbesöket görs en allmän undersökning inklusive neurologstatus, gärna med anhörig närvarande. Nödvändiga remisser skrivs. Vid andra läkarbesöket lämnas information till patient och anhöriga om utredningens resultat, diagnos och läkemedel. Ställningstagande till körkort och vapeninnehav samt god man. Om diagnos inte kunnat fastställas så remitteras personen till specialist. Behandling enligt läkemedelsverkets rekommendationer för demenssjukdom. Uppföljning sker av demenssköterska en månad efter insatt behandling. Efter fyra till sex månader och ett år med behandling görs MMT, klocktest och utvärdering via anhöriga. Demenssköterskan har även omvårdnadsansvar för personer med demenssjukdom som tillhör Söderhamns hälscocentral. Det innebär att demenssköterskan gör alla distriktssköterskeuppgifter hos personen i hemmet eller i vissa fall på mottagning. Läkarbesök minst en gång per år eller efter överenskommelse. 14

15 Det krävs ingen remiss till kurator för personer som är listade vid hälsocentralerna inom landstinget. Vid behov av samtalsstöd kan den demenssjuke eller anhöriga själva kontakta kurator för att boka en tid. Kuratorerna inom landstingets primärvård ingår i en psykosocial enhet. 6.2 Privata hälsocentraler De privata hälsocentralerna i Söderhamn följer innehållet i vårdprogrammet. Om behov av samtalsstöd finns hos personer som tillhör de privata hälsocentralerna så remitterar familjeläkarna till de kuratorer som arbetar inom deras verksamheter. 6.3 Rehabiliteringsinsatser- arbetsterapeut, dietist och sjukgymnast Vid demenssjukdom kan rehabiliteringsinsatser bli aktuella under hela sjukdomsförloppet. Rehabpersonal kontaktas vid behov. I samband med demensutredning kan arbetsterapeut bidra med strukturerad funktions- och aktivitetsbedömning. Arbetsterapeut och sjukgymnast finns knutna till alla hälsocentraler och vid kommunens särskilda boenden. Dietist finns i primärvården, är anställd inom landstingets rehabiliteringsenhet, men arbetar på uppdrag till alla hälsocentraler vare sig de är landstingsdrivna eller privata. Dietisten har ansvar för kost- och näringsfrågor, remiss från läkare behövs. En vanlig åtgärd vid demenssjukdom är förskrivning av näringsdryck. Arbetsterapeut utför en bedömning av hur vardagen och de dagliga aktiviteterna fungerar för den demenssjuke. De motoriska och kognitiva funktionerna/funktionsnedsättningarna analyseras för att få en förståelse av vad som kan orsaka de svårigheter som uppmärksammas, samt eventuellt kan åtgärdas. Sjukgymnast bedömer i första hand den fysiska förmågan, och planerar insatser/träning för att bibehålla fysiska funktioner, förebygga fallrisk och risk för annan ohälsa. Bedömning och planering av åtgärder för aktuella problem sker ofta i samverkan mellan arbetsterapeut och sjukgymnast, men ibland var för sig utifrån rådande förutsättningar. Bedömning och åtgärder sker även i dialog med den demenssjuke och eventuell anhörig och/eller omvårdnadspersonal. Åtgärder har som huvudsyfte att öka den demenssjukes självständighet/delaktighet i vardagsaktiviteter och att bibehålla funktionsförmåga. Exempel på åtgärder är anpassning av boendemiljön, utprovning av hjälpmedel, förflyttningsstrategier. 6.4 Minnesmottagningen Minnesmottagningar finns i Gävle och Ljusdal. Där finns samlad kompetens och bred erfarenhet omkring sjukdomar som kan drabba minnet. Minnesmottagningarna samarbetar med vårdgivare inom kommun och primärvård. Mottagningen i Gävle har Gävleborgs län som upptagningsområde. Ljusdals upptagningsområde är hela Hälsingland. Det som genomsyrar minnesmottagningarnas arbetssätt är att de konsultativt arbetar utåt för att delge kunskap om de demenssjuka. Vid mottagningen utreds minnesnedsättning och andra kognitiva svårigheter I mottagningens verksamhet ingår även konsultationer och hembesök. I verksamheten arbetar läkare, sjuksköterskor och kurator. 15

16 6.5 Dagverksamhet Dagverksamheten Klockarbo är en kommunal verksamhet som är specifikt anpassad till personer med demenssjukdom. Verksamheten är till för personer som bor i ordinärt boende. Klockarbo är Söderhamns kompetenscentrum inom demensområdet. Personal vid dagverksamheten har genomgått utbildning inom demensområdet. Dagverksamhetens lokaler ligger i bottenplanet på särskilda boendet Åsgården. Dagverksamheten har två inriktningar. En enhet är riktad till äldre och en till yngre personer med demenssjukdom. Den sistnämnda enheten kallas för Guldklubben. Det är inte alltid åldern som avgör vilken verksamhet en person kan vistas vid utan det kan avgöras utifrån var i demenssjukdomen personen befinner sig, intresseområden etc. Dagverksamheten har cirka 15 besökare dagligen och verksamheten är öppen dagtid måndag till fredag. Verksamheten har även öppet en lördag per månad samt några storhelgdagar. Det är en biståndsbedömning som ligger till grund för att en person vistas vid dagverksamheten. Antal dagar som gästerna vistas vid verksamheten varierar utifrån det individuella behovet. Det varierar från en dag i veckan till fem dagar. Klockarbo arbetar efter den palliativa vårdfilosofin. Målet med dagverksamheten är att ge gästerna en meningsfull dag och samtidigt vara en avlösning för anhöriga. Exempel på aktiviteter på dagverksamheten är allsång, promenader, bowling, bakning, högläsning med mera. Aktiviteterna anpassas efter de besökandes intressen och förutsättningar Handledare I de nationella riktlinjerna för demensvård är det högsta prioritering att personal skall ges regelbunden handledning och feedback. Fyra personal vid Klockarbo dagverksamhet har genomgått en handledar- och reflektionsutbildning vid stiftelsen Silviahemmet. Handledarnas uppgift är att handleda personal inom hemtjänst och särskilda boenden. Handledarna vid dagverksamheten kan användas regelbundet i en arbetsgrupp eller vid behov tillfälligt när arbetsgruppen behöver handledning i ett specifikt ärende. Varje handledare har ett speciellt område med äldreboenden och hemtjänstområden som ansvarsområde Silviasyster En personal vid dagverksamheten påbörjade under hösten 2010 sin utbildning till Silviasyster vid Sophiahemmet i Stockholm. Utbildningen vänder sig till undersköterskor som studerar det nätbaserade utbildningsprogrammet Specialisering i demensvård för undersköterskor. Utbildningen utgår från den palliativa vårdfilosofin. Efter genomgången utbildning får studenterna ta emot Silviahemmets brosch och rättighet att bära titeln Silviasyster. Silviasysterns kunskaper kan dels användas till att vidareutbilda sina arbetskamrater samt hålla i interna såväl som externa utbildningar för övriga medarbetare i kommunen och övriga kommuner i länet. Silviasysterns kompetens kan även användas i demensteamet för att bygga upp kompetensen inom verksamheter inom äldre- och handikappomsorgen när det gäller demensvård. En ytterligare del är att handleda personal inom verksamheterna. Silviasystern uppdaterar sig 16

17 med nya forskningsrön och förmedlar detta till verksamheterna. Tillsammans med anhörigkonsulenten kommer Silviasystern att vidareutveckla anhörigstödet och demensvården, samt hålla i anhöriggrupper. Silviasystern har sin tjänst vid dagverksamheten och är en av handlederna där Samtalsgrupper Personer som befinner sig i ett tidigt skede i sin demenssjukdom erbjuds att delta i en samtalsgrupp. Lika viktigt som att anhöriga får stöd i sin situation är att personer med demenssjukdom i ett tidigt skede får träffa andra med demens och utbyta erfarenheter, tankar och känslor med varandra. Samtalsgrupperna består av max fyra-fem personer för att det ska bli ett samtal där var och en får komma till tals. Samtalsgrupperna leds av Silviasystern i kommunen och tanken är att Silviasystern är den som följer personerna hela vägen genom deras sjukdom. Det kan handla om att finnas med vid start av vistelse vid dagverksamhet. 6.6 Stöd till anhöriga Begreppsdefinition Begreppet närstående innefattar personer med demenssjukdom. Begreppet anhörig avser den/de som vårdar den demenssjuke Anhörigcenter I centrala Söderhamn finns kommunens anhörigcenter i samma lokaler som seniorcentret Solgläntan, Köpmangatan 25. Vid anhörigcentret hålls bland annat anhöriggrupper, samtalsgrupper och informationstillfällen Anhörigkonsulent Anhörigkonsulenten ger information, råd och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Det kan ske genom enskilda stödsamtal, anhöriggrupper, anhörigcafé, må bra dagar, föreläsningar och olika utbildningar för anhöriga. Anhörigkonsulenten är även enhetschef för dagverksamheten Anhöriggrupper Anhöriga till personer med demenssjukdom erbjuds att delta i anhöriggrupper. Det bör inte vara fler än tio deltagare i varje grupp. De första åtta träffarna är ett utbildningsprogram som demensteamet tillsammans med anhörigkonsulenten ansvarar för. Innehållet i programmet: - Presentation, genomgång av hur utbildningen är upplagd - Läkare deltar, information om demenssjukdomar och behandlingsformer - Information om hjälp i hemmet och olika boendeformer. Information om god man och förvaltarskap - Symtom och symtomkontroll - Bemötande, råd och tips. - Information om hjälpmedel 17

18 - Kost, nutrition, inkontinens - Anhörigas hälsa - Studiebesök på ett särskilt boende - Föreläsningar - Film om demens Om speciella önskemål finns i gruppen att något särskilt tas upp så tas hänsyn till det. Efter de åtta utbildnings- och informationsträffarna fortsätter anhörigstödjare från dagverksamheten att hålla i träffarna med anhöriggruppen. Det övergår då till ett psykosocialt stödprogram med fokus på kommunikation och relation. En del anhöriga kan behöva ha avlösning i samband med deltagande i anhöriggrupp. Detta kan tillgodoses på olika sätt. Det kan vara genom avgiftsfri avlösning, insatser från hemtjänsten eller att den närstående vistas på dagverksamhet. 6.7 Hjälp- och stöd insatser enligt SoL och LSS LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en rättighetslag som innebär särskilt stöd för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Personer med demenssjukdom kan omfattas av LSS. För att få rätt till LSS insatser görs en prövning i tre steg: 1. Om personen omfattas av lagen 2. Om personen har behov av stöd 3. Om behoven inte redan är tillgodosedda Exempel på insatser enligt LSS: - Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Ansökan görs hos landstinget. - Personlig assistent Behovet kan handla om hjälp att kommunicera, klä sig, att klara hygien eller att äta. Ansökan om personlig assistent måste göras innan den sökande fyller 65 år. Insatser efter denna ålder kan ges endast om de beviljades före 65 års ålder. Dessa insatser kan dock ej utökas efter 65 års ålder - Ledsagarservice Innebär hjälp att komma ut på fritids- och kulturaktiviteter mm. - Biträde av kontaktperson - Avlösarservice i hemmet för den som vårdar en person med funktionsnedsättning. - Korttidsvistelse utanför det egna hemmet. För att ge anhörig avlastning och personer med funktionsnedsättning rekreation och miljöombyte - Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad - Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder 18

19 Källa: Anhörigboken (2006): demensförbundet 6. 8 Socialtjänstlagen-SoL Socialtjänstlagen skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Äldreomsorgen är en del av socialtjänsten som regleras av socialtjänstlagen. I 4 kap 1 i socialtjänstlagen står det följande: Den som inte själv kan tillgodoses sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett skälvständigt liv Källa: Anhörigboken (2006): demensförbundet Exempel på bistånd enligt socialtjänstlagen är hemtjänst, korttidsvistelse, avgiftsfri avlösning och dagverksamhet för demenssjuka Handläggare inom SoL och LSS Handläggarna i kommunen ansvarar för information om stöd och hjälpinsatser som finns inom kommunen. Detta kan ske i informativt syfte i ett tidigt skede för att den enskilde och anhöriga, alternativt rättslig företrädare skall känna trygghet i att veta var de kan vända sig om de vill ansöka om insatser. LSS handläggarna i kommunen informerar, utreder och fattar beslut om LSS insatser. SoL handläggarna (hemtjänsthandläggare, boendehandläggare, demenshandläggare) ansvarar vid ansökan för bedömning av behov av bistånd enligt socialtjänstlagen. När en person behöver ansöka om ett särskilt boende sker kontakt med boendehandläggare. Uppföljning av beviljade insatser sker regelbundet (minst en gång per år) vilket handläggaren ansvarar för. Demenshandläggaren ingår i demensteamet. Demenshandläggaren ansvarar för personer som inte har några insatser från kommunen sedan tidigare och där primärvården inlett en demensutredning. Demenshandläggaren tar över ansvaret för personer som får en demensdiagnos och enbart har serviceinsatser sedan tidigare. Om personen har omvårdnadsinsatser sedan tidigare och därmed har kontakt med hemtjänsthandläggaren inom det geografiska området så fortsätter hemtjänsthandläggaren att ansvara för personen. Demenshandläggaren har ansvar gällande vårdplaneringar för de personer som kontakten finns med sedan tidigare. 19

20 6.9 Hemtjänst I de fall när bistånd beviljas meddelar handläggaren detta till den enhetschef och hemtjänstgrupp för det geografiska område som personen bor inom. Dag- och kvällstid ansvarar hemtjänsten för insatserna. Tre personal inom varje hemtjänstområde har spetskompetens inom demens. Nattetid arbetar en nattpatrull i kommunen i samverkan med landstinget. I nattpatrullen arbetar undersköterskor och sjuksköterskor som utför både sociala - och medicinska insatser. Enhetschefen ansvarar för personalen och att beslutet om bistånd verkställs. Vid beslut om dagverksamhet kontaktas enhetschefen för denna Korttidsvistelse I Söderhamn finns det 59 korttidsplatser fördelat på 2 våningar. Boendet är beläget på sjukhusområdet och heter Västerbacken, här finns det sjuksköterskor och omvårdnadspersonal dygnet runt. För att erhålla korttidsvistelse görs alltid en behovsprövning av en handläggare. Vid beslut om korttidsvistelse kontaktas den samordningsansvariga sjuksköterskan vid korttidsboendet av handläggaren. Det finns en enhet inom Västerbacken som kallas Klippan och har 7 platser. Klippan är en mindre enhet speciellt anpassad efter personer med demenssjukdom. En enhetschef ansvarar för verksamheten Särskilda boenden I Söderhamns kommun finns både småskaliga boenden riktade till personer med demenssjukdom och blandade boendeformer för personer med olika vårdbehov. De olika boendeformerna har benämningarna gruppboenden för personer med demens, ålderdomshem, servicehus och sjukhem. Det finns 6 gruppboenden om totalt 56 platser i kommunen för personer med demenssjukdom. I samband med att en person ansöker om särskilt boende ger boendehandläggaren den första informationen. Den innefattar dels var boendeformerna finns geografiskt i kommunen och om kostnader. Information ges även om möjlighet till att besöka ett boende för att få en bild av hur ett särskilt boende ser ut. När ett rum eller en lägenhet blir ledig informerar boendehandläggaren enheten om den tilltänka hyresgästen. Under samtal med den enskilde och/eller den anhörige rekommenderas att ta kontakt med respektive enhet för att åka dit och att den enskilde och dennes anhöriga får se det erbjudna boendet. Det är då den ledningsansvarige sjuksköterskan eller enhetschefen vid enheten som fortsätter ha kontakten. En social utredning görs av boendehandläggaren vilken enheten får ta del av. Den sociala utredningen innehåller såväl den sociala bakgrunden som den medicinska. Utredningen finns tillgänglig för enheten i skriftlig form. Berörd personal vid enheten får i god tid ta del av utredningen innan personen flyttar in. I samband med inflyttning sker ett inflyttningssamtal. Flera enheter har som ambition att hälsa på den kommande hyresgästen i hemmet eller i vissa fall på Västerbacken innan inflyttningen. De särskilda boendena arbetar efter den palliativa vårdfilosofin. 20

21 7. Samverkansgrupp En samverkansgrupp med olika yrkesgrupper representerade träffas en gång per termin. I gruppen ingår demensteamet, primärvårdsläkare, arbetsterapeut inom primärvården, sjuksköterska inom särskilt boende, enhetschef för korttidsboende, vårdkoordinator samt anhörigkonsulent. Syftet med samverkansgruppen är att skapa ett lokalt kontaktnät för gemensamma utvecklingsfrågor inom demensområdet. Samverkansgruppen har till uppgift att revidera innehållet i vårdprogrammet. Stöddokument Dokumentnamn Checklista basal utredning Bilaga 1 Omvårdnadsanamnes Bilaga 2 Anamnes anhörigintervju Bilaga 3 Källa: Kalmars riktlinjer MMT Mini-Mental-Test Bilaga 4 Ortostatiskt prov Bilaga 5 Vapenlagen Bilaga 6 Patientföreningar, lokala kontakter och Bilaga 7 länkar till myndighetsblanketter 21

22 Sida 22(35) Checklista - basal utredning (individuell hantering). Bilaga 1 Patienten informerad om att utredning påbörjas Anhöriga informerade om att utredning påbörjas Omvårdnadsanamnes av demensansvarig ssk S-TSH Elektrolytstatus inklusive kalcium albumin korrigerat Blodstatus Blodglukos B12 och folsyra Kolesterol Leverstatus Ortostatisk blodtrycksserie MMT Klocktest Läkarundersökning inkl neurologstatus EKG CT - hjärna Patienten informerad om resultatet av utredningen Anhöriga informerade om resultatet av utredningen Vårdplanering Körkortsbedömning Innehav av skjutvapen God man intyg alternativt förvaltarskap Vid speciell misstanke Borrelia Lues HIV

23 Sida 23(35) OMVÅRDNADSANAMNES Bilaga 2 Datum Personnummer Namn Postadress Postnummer Ort Telefonnummer Födelseort Civilstånd Make/maka Barn Livsstil Yrke Körkort Vänner/umgänge Tidigare sjukdomar

24 Sida 24 (35) OMVÅRDNADSANAMNES FORTS Glasögon/hörapparat Namn Personnr Sömn Nutrition Elimination Cirkulation Smärta Läkemedel Tobak Alkohol Aktiviteter/ADL Insatser via SOL, LSS Insatser av anhöriga Vem sköter ekonomi Färdtjänst/förflyttningshjälp Psykosociala Övrigt 24

25 Sida 25 (35) Bilaga 3 Anamnes anhörigintervju Patient... Namn, personnummer, adress och telefon Intervjuad... anhörig, namn och telefon... relation till patienten Intervjuare... namn, titel, arbetsplats, telefon Datum för intervjun... Markera vilka angivna exempel som stämmer i det aktuella fallet. Komplettera och exemplifiera med egna noteringar. Minnesstörning Amnesi oftast nedsättning av närminne/episodiskt fjärrminne Svårare än tidigare att komma ihåg aktuella händelser både massmediala och privata? Tillkomna svårigheter att minnas tidpunkter, överenskommelser eller innehållet i förda samtal? Försämrad tidsuppfattning? Ökat behov av minneshjälpmedel (lappar, anteckningsbok etc)? Visuospatial oförmåga Agnosi (visuell) avtagande formsinne och rumsuppfattning Svårare än tidigare att hitta i nya miljöer eller välkända omgivningar? Tillkomna svårigheter att känna igen föremål, bilder, symboler eller ansikten? Försämrad avståndsbedömning?

26 Sida 26(35) Språkstörning Afasi Ordglömska? Benämningssvårigheter? Stakningar eller omkastningar av ord/stavelser? Upprepning av ord eller uttryck? Avtagande intresse för eller förmåga till samtal, läsning, radiolyssnande, tv-tittande eller brevskrivning? Svårare att fylla i blanketter, betala räkningar eller växla pengar? Praktisk oförmåga Apraxi Tillkommen osäkerhet (felaktiga rörelser eller handgrepp) vid utförande av vardagliga praktiska sysslor? Exempel: Klä sig. Handskas med köks- eller hobbyredskap. Sköta reglage på hushållsapparater eller i bilen. Notera även om motoriska störningar i egentlig mening observerats Förlamningssymptom? Muskelkramper eller muskelstelhet? Allmänt trögare kroppsrörelser? Förändring av gångmönster eller kroppshållning? Balansrubbning? Darrhänthet? Otydligt tal? Förändring av personlighetsdrag Avtagande engagemang och handlingskraft? Mental förlångsamning (trögare tänkande)? Förändring av temperament eller sinne för humor? Emotionell avflackning (avtrubbade/mindre spontana känsloreaktioner)? Nedsatt omdöme eller insikt? Ändrat sätt i umgänget med andra? Tillkomst av störande, generande eller på annat sätt problematiskt beteende? Aktuella psykiska symptom Nedstämdhet? Omotiverad upprymdhet? Labilt humör? Aggressivitet? Ängslan? Ångest? Rastlöshet? Sömnsvårigheter? Tvångstankar eller tvångshandlingar? Syn- eller hörselvillor? Vanföreställningar (t.ex. obefogad misstänksamhet)?

27 Sida 27(35) För hur länge sedan och i vilken situation märkte anhöriga att patientens minne eller annan intellektuell funktion sviktade? Har anhöriga idéer om eventuella utlösande faktorer? Skallskada? Stroke eller annan sjukdom med påverkan på nervsystemet? Förgiftning? Medicinbiverkningar? Psykisk sjukdom? Traumatisk livshändelse? Misstänkt ärftlig belastning? Med vilket förlopp anger anhöriga att symptomen utvecklats? Gradvis/smygande? Stegvis/etappvis? Plötsligt? Periodvis/episodiskt? Har patienten för de anhöriga nämnt att hon/han upplevt något symptom eller något i sin situation som särskilt svårt?... Uppfattar anhöriga några alarmerande varningssignaler? Uttryckta suicidtankar? Trafikincidenter? Farlig vapenhantering? Ovarsamhet med eld? Svårigheter att sköta medicinering? Missbruksproblem? Inkontinens? Störd omgivning? Hotad ekonomi? Risk att utnyttjas? Upplever anhöriga särskilda påfrestningar.... Plats för övriga kommentarer Tänk på att det arbete som lagts ned på intervjun kan vara viktigare för rätt diagnos, behandling och omvårdnad än någon annan enskild del av en väl genomförd utredning.

28 Bilaga 4 Sida 28(35)

29 Sida 29(35)

30 Sida 30(35) Klocktest Pat namn Personnummer Datum: Testansvarig INSTRUKTIONER På ytan nedan, var snäll och rita en urtavla och placera siffrorna på det korrekta stället. Rita sedan in visarna på tio minuter över elva.

31 Sida 31 (35) Klocktest Att rita en klocka på fri hand är en komplex uppgift som kräver olika färdigheter såsom konstruktionsförmåga. Det har visat sig att klocktestet är ett känsligt mått som mäter konstruktionsförmågan, men det kan även reflektera generella brister i tidsuppfattningen. Det här testet är särskilt användbart som ett screening-verktyg för att särskilja normala äldre från individer med kognitiv försämring, och speciellt Alzheimers sjukdom som utgör omkring 75 % av alla demenser. Det är viktigt att notera att utslag på detta kortfattade test inte utgör några kriterier för demens. Dock kan det vara användbart för att bestämma huruvida ytterligare kognitiv utvärdering är nödvändig 31

32 Sida 32 (35) Bilaga 5 Ortostatiskt prov Namn... Personnummer... Datum... Utfört av... Liggande.puls Stående puls.. Efter 1 min.. puls.. Efter 3 min...puls. Efter 5 min. puls.... Efter 10 min puls. Låt patienten vila min. Notera eventuella subjektiva symtom. Ortostatiskt blodtryck är mest framträdande vid Lewybodydemens och Parkinsons sjukdom. Personer med demenssjukdom får ofta ett sjunkande blodtryck även om de tidigare haft hypertoni. 32

33 Sida 33 (35) Bilaga 6 Vapenlagen Läkares skyldighet att göra anmälan enligt 6 kap 6 vapenlagen (1996:67) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:18) Vid vissa psykiska störningar kan det vara olämpligt att inneha skjutvapen. Den läkare som är ansvarig för vården av en patient med en psykisk störning är då skyldig att göra en anmälan till polismyndigheten på den ort där patienten är folkbokförd. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkares skyldighet att göra anmälan enligt 6 kap 6 vapenlagen anges vilka krav som ställs på vårdgivare och verksamhetschef vad gäller skriftliga direktiv och upprättande av instruktioner för hur en anmälan ska gå till och i vilka fall den ska göras. Källa: Socialstyrelsen. 33

34 Sida 34 (35) Bilga 7 Länkar: Socialstyrelsen Nationella riktlinjerna för demensvård Riktlinjer för demensutredning i primärvården wwwlg.se/halsovalhc Patientföreningar och nationella center Alzheimerföreningen i Sverige Box 4109, Lund Telefon: , Fax: Jourtelefon (må-fr ) E-post: Demensförbundet Drakenbergsgatan 13, nb, Stockholm Telefon: , Fax: E-post: Kontakta Demensförbundet om lokala demensföreningar. Svenskt demenscentrum Gävlegatan 16, Stockholm. Tfn E-post Lokala Kontakter Demensteamet Handläggare: Jessica Stenberg Telefon , telefontid vardagar kl 08:00-09:30. Demenssköterska: Mona Olovsson-Håberg Telefon , telefontid vardagar kl 08:00 09:00 Väntjänsten i Söderhamn. Drivs på frivillig basis med medarbetare från lokala föreningar, organisationer och kyrkor. Telefon måndagar till torsdagar kl 9:00-11:00 34

35 Sida 35 (35) Klockarbo dagverksamhet. Anhörigkonsulent/ enhetschef Barbro Sahlin Telefon eller Sjuksköterska telefon Länkar till myndighetsblanketter 1/ Uppföljning av demenssjukdom 2/ Läkarintyg om godmanskap C214726B50F8/0/B76322.pdf 3/ Läkarintyg om förvaltarskap B661DA750191/0/B76332.pdf 4/ Körkort och läkares anmälan 35

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Lokal handlingsplan för demensvård

Lokal handlingsplan för demensvård Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Lomma kommuns Demensprogram Inledning Demensprogram för Lomma kommuns demensvård skall vara ett vägledande dokument för

Läs mer

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Britt Undin, Upplands Väsby kommun och Inga- Britt Hagman, FOU

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram för personer med demenssjukdomar och deras närstående

Lokalt vård- och omsorgsprogram för personer med demenssjukdomar och deras närstående SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-06 AN-2014/403.730 1 (3) HANDLÄGGARE Maria Premfors 08-535 379 62 maria.altersten-premfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun

Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun 1 Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun Denna plan ska revideras minst en gång under varje mandatperiod. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3

Läs mer

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31 Program för god demensomvårdnad Inriktningsdokument år 2011-2014 Elisabeth Svensson 2011-10-31 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund. 2 Mål/Syfte.. 2 Definition av demens... 2 Inledande

Läs mer

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information STENUNGSUNDS KOMMUN 2009-10-15 För mer information Biståndshandläggare: Telefontid måndag-onsdag och fredag 8.30-9.30 Telefon: 0303-73 25 38 Stöd och hjälp vid demenssjukdom Demenssjuksköterska söks via

Läs mer

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Vårdprogram Demens. Ett samarbete mellan Söderhamns kommun och primärvården i Söderhamn.

Vårdprogram Demens. Ett samarbete mellan Söderhamns kommun och primärvården i Söderhamn. Vårdprogram Demens Ett samarbete mellan Söderhamns kommun och primärvården i Söderhamn. Fastställare primärvården: Janet Kling tillförordnad verksamhetschef Fastställare Söderhamns kommun: Else-Marie Nilsson

Läs mer

Demensprogram för Alingsås Kommun 2010

Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 - Lokala riktlinjer som stöd för styrning och ledning Sammanfattning Demensprogram för vård och äldreomsorgen har tagits fram för att ge stöd för styrning och ledning

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24 Handlingsplan för demensomvårdnad Oxelösunds kommun 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte och mål sid 3 Värdegrund

Läs mer

Lokala samverkansrutiner. För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun

Lokala samverkansrutiner. För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun Lokala samverkansrutiner För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun Innehållsförteckning Till dig som i ditt arbete möter personer med kognitiva nedsättningar eller demenssjukdom

Läs mer

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Geriatriska kliniken Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriska kliniken Vår- och höstterminen 2014 Besöksadress Postadress Telefon Skånes universitetssjukhus Geriatriska kliniken

Läs mer

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Geriatriska kliniken Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriska kliniken Vår- och höstterminen 2012 Besöksadress Postadress Telefon Skånes universitetssjukhus Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam OMVÄRLDSANALYS Att drabbas av en demenssjukdom innebär att drabbas av obotlig och långvarig sjukdom

Läs mer

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16 Riktlinje 2014-10-16 Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård-

Läs mer

Plan för demensvård i Eslövs kommun. Plan för demensvård i Eslövs kommun. Inledning

Plan för demensvård i Eslövs kommun. Plan för demensvård i Eslövs kommun. Inledning Plan för demensvård i Eslövs kommun Inledning Plan för demensvård i Eslövs kommun Demens är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomar som drabbar hjärnan. Demenssjukdom kännetecknas av en stadigvarande

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Service och omvårdnad FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Service och omvårdnad FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Service och omvårdnad FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva ett normalt och

Läs mer

Flexibel demensdagvård Örebro kommun

Flexibel demensdagvård Örebro kommun 2008-05-07 Dnr 115-08 Flexibel demensdagvård Örebro kommun Projektledare: Marita Eklöf 019-21 43 52 Programkansli Social välfärd Box 30300 701 35 Örebro Åbylundsgatan 8, entré A 019-21 10 00 social.valfard@orebro.se

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som

Läs mer

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311 Projekt Demensvård 2009/2012 Kontorsnamn Socialkontoret Innehållsförteckning Bakgrund Projekt 1. Syfte / Mål 1. Målgrupp 1. Tidplan för projektet 1. Ekonomi 1. Uppföljning av projektet 1. Resultat 1. Antal

Läs mer

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.

Läs mer

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete -

Systematiskt förbättringsarbete - Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Anhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Anhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Anhörigstöd Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2 Innehållsförteckning Stöd för dig som stödjer 3 Olika former av socialt stöd 3 Enskilda

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35.

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. T jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. Tjänstebeskrivning; insatser för vuxna Dnr. 05/SN 0244 05/SN H 01055 Målgrupp:

Läs mer

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2013-11-14 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård och omsorgsnämnden 2014-02-17

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2013-11-14 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård och omsorgsnämnden 2014-02-17 Handlingsplan för demensomvårdnad Oxelösunds kommun 2013-11-14 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård och omsorgsnämnden 2014-02-17 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte och mål sid 3 Värdegrund

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 23 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp

Läs mer

Det skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet.

Det skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet. P Å G O T L A N D Det skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet. Du som hjälper och stödjer en make, maka, förälder, barn, vän eller

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 2015-01-09 SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar

Läs mer

Din roll som kontaktperson

Din roll som kontaktperson Din roll som Bjurholms kommun Kontaktperson Enligt SoL 5 kap. Alla personer som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det ska äldreomsorgen bland annat värna och

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att

Läs mer

Berga vård- och omsorgsboende år 2014

Berga vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-09 SID 1 (5) Berga vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Berga vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Berga har 96 lägenheter uppdelade på tolv våningar. Verksamheten har

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga

Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Utbildning för biståndshandläggare Göteborg 21 mars 2013 Karin Lindgren Handläggarens utmaningar i demensärenden Tidig kontakt som skapar

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Geriatrisk vård för framtiden

Geriatrisk vård för framtiden Lägg grunden för den framtida geriatriska vården! Geriatrisk vård för framtiden Stärk helhetssynen och teamarbetet för den äldre patienten på sjukhuset Så möjliggör du en personcentrerad vård av den geriatriska

Läs mer

Information om Torsås kommuns

Information om Torsås kommuns 1(12) Information om s Omsorg för äldre och funktionshindrade Foto: Johan Blomqvist. Potatissättning på Olssonska gården -06. 2(12) Insatser för äldre och funktionshindrade som ges med stöd av Socialtjänstlagen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun ANHÖRIGSTÖD för äldre i Karlskrona kommun 2 Denna broschyr ger dig information om vilket anhörigstöd som finns i Karlskrona kommun. Broschyren är framtagen genom samarbete mellan Karlskrona kommun, Svenska

Läs mer

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD Tag min hand och håll den ömt. Hjälp mig minnas det jag glömt. Ta det stilla, lugnt och varligt. Säg att livet ej är farligt. Behavioral and Psychological Symptoms

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker:

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen.

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer