Utmaningar och lättnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utmaningar och lättnad"

Transkript

1 FREDSTIDNINGEN NR 2 / SPECIALTIDNING FÖR BURMA/MYANMAR 2014 MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN TEMA: CIVILSAMHÄLLET I BURMA/MYANMAR Utmaningar och lättnad Lättnad. Många problem återstår i Myanmar, men nu vågar allt fler engagera sig öppet. FOTO:PAX Glädje i gemenskapen. Byborna i New Tone har samlats för att berätta om problemen med koppargruvan i området (reportage på sid 2-3). Svenska Freds har rest runt i olika delstater i Burma/Myanmar och träffat aktivister och vanliga människor. Gemensamt för dem vi träffade var en känsla av lättnad. Fattigdomen är utbredd, övergrepp sker fortfarande och det är långt kvar till hållbar demokrati. Men människor vågar prata öppet om problemen och engagera sig. Pax temanummer berättar om dem. Svenska Freds samarbetar med det burmesiska civilsamhället i olika projekt för att främja freds-och demokratiarbete. Civilsamhället i Burma/Myanmar består av en rad olika grupper som nu får organisera sig och uttrycka sina åsikter. Det finns en enorm längtan och kraft hos människorna som väntat i 60 år på chansen att få sina rättigheter tillgodosedda. Svenska Freds partnerorganisationer är måna om att informera och verka tillsammans med människor på landsbygden och på så sätt få med sig hela folket i processen för fred och demokrati. FOTO: KENNETH HOTZ Khin Zaw, före detta politisk fånge. FÖRTROENDE I STÄLLET FÖR HÄMND sida 8 Tortyren var outhärdlig, de 20 åren i fängelse var ännu värre. Men Khin Zaw vill inte hämnas. Det viktigaste för honom är att det blir demokrati i Myanmar. De fyra före detta politiska fångar Pax träffar tror på att bygga förtroende, inte på straff och hämnd. FRED MED TOM MAGE OMÖJLIGT sida 5 Chin Khan Lian lämnade ett välbetalt jobb för att kunna göra skillnad på riktigt. Organisationen Ar Yone Oo arbetar både med att hjälpa fattiga och med att stärka fredsprocessen. Han menar att fred med tom mage är lika omöjligt som god försörjning utan fred. KUKI-KVINNOR ARBETAR MOT VÅLD I HEMMEN sida 6 Nu Ngangai är ordförande för en kvinnoorganisation som både kämpar för att uppmärksamma de brott som begåtts mot folkgruppen Kuki av regimen, och mot det våld som många Kuki-kvinnor drabbas av i sina hem. Nu Ngangai har själv erfarenhet av det.

2 2 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2/SPECIALTIDNING OM BURMA/MYANMAR / 2014 Bybors kamp för överlevnad utmanar regimens löften Byborna som drabbas av kopparutvinningen i Letpaduang-gruvan är förtvivlade. Hela tillvaron står på spel. Deras protester utmanar regimen och dess löften om demokrati och reformer. FOTO: SAVE THE LETPADAUNG-KOMMITTÉN Protesterna mot koppargruvan fortsätter. De berörda kämpar både för sin överlevnad och för miljön. Vi kör på träbron över vattnet som riskerar förgiftning, längs med bergen fulla med koppar där maskinerna arbetar och in på de smala sandvägarna i byn New Tone, en av de byar som riskerar att drabbas när gruvorna expanderar. Utanför ett buddistiskt tempel har bybor både från New Tone och omgivande byar samlats för att berätta sin historia för oss. På ett bord har de dukat upp lokalt odlade ekologiska bananer, majskolvar och jordnötter. Vi är helt beroende av våra små jordlotter. Hur ska vi kunna överleva? undrar Aung Than Myo. I byn New Tone bor omkring 500 människor. Totalt är ungefär människor i 26 byar berörda av koppargruvans expansionsplaner. Gruvnäringen ger inga lokala arbetstillfällen, i stället tar den bort försörjningsmöjligheterna för alla dem som bor i området. Viss kompensation har erbjudits, men de flesta vägrar ta emot den. Dels vill de helt stoppa gruvan, dels anser de att kompensationen inte på långa vägar täcker den förlust de står inför. De kan kompensera bortfallet för ett år eller kanske upp till fem år, men vad händer sedan? Och det handlar inte bara om pengarna, säger Aung Than Myo. Byborna är också oroliga för hur gruvnäringen kommer att påverka miljön den riskerar att förgiftas av de kemikalier som används och vattnet kanske till och med försvinner. Det finns ingen plan för hur effekterna på miljön ska hanteras och ingen tar ansvar för de sociala konsekvenserna, påpekar byborna. De har inte konsulterat FOTO: EKF Ma San Win visar upp ärren efter brännskadorna hon fick när hon blev beskjuten med vit fosfor. oss lokalt, det råder en total brist på rättssäkerhet. Vi anser att naturresurserna borde ägas av oss som bor här, säger en av byborna. Besvikelse Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi satt med i undersökningskommissionen som tillsattes efter det att polisen använt vit fosfor mot demonstranterna (se faktarutan). Besvikelsen på henne blev stor när kommissionens rapport kom. Rapporten ansåg inte att gruvarbetet skulle stoppas, även om den medgav att gruvan saknade kraftfulla miljöskyddande åtgärder och inte skulle skapa arbete för boende i området. Den föreslog att mer kompensation skulle erbjudas till de drabbade. Ingen hölls ansvarig för att vit fosfor användes. I stället Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste , Skribent om inte annat anges: Redaktören Adress: Polhemsgatan 4, Stockholm ISSN:

3 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2/SPECIALTIDNING OM BURMA/MYANMAR / FOTO: PAX Samling utanför byns tempel. Ma Sandar Tun berättar vid mötet med Svenska Freds om bybornas oro och behov. rekommenderade rapporten att polisen skulle tränas bättre i att kontrollera upplopp. Aung San Suu Kyi måste förstå att gruvnäring inte är som vilken industri som helst. När gruvan väl tagits i bruk är miljöförstöringen ett faktum, menar Myint Aung, generalsekreterare i Save the Letpadaung-kommittén. Förra året satt han i fängelse för att han demonstrerat mot gruvan. Letpaduang-gruvan har blivit en symbol för de problem med landkonfiskering som Burma har. Det är ett stort bekymmer för den civila regeringen under president Thein Sein. Fattiga bönder ställs mot mäktiga intressen, inklusive militären och de affärsmän som den vill gynna. Det har också blivit en symbol för hur Aung San Suu Kyi förlorar sin hjältestatus. Hon anklagas för att gå militärens och regimens ärenden. Ber om hjälp Byborna som samlats utanför templet ställer sig upp, en och en, och ber om hjälp i sin kamp. De vill lära sig engelska, få tillgång till datorer och internet, få kunskap om effektiva påverkansmetoder. De är fattiga och ofta outbildade. Om deras odlingsmöjligheter försvinner har de inga försörjningsmöjligheter alls. En av byborna framhåller att det är hög risk att det blir ett konfliktområde men de kommer att kämpa tills de vinner. Det många också lyfter fram är bristen på öppenhet och rättssäkerhet. Det finns ingen transparens. Bybornas lidande till följd av koppargruvan negligeras. Vi vill ha öppenhet mellan oss och företaget och mellan företaget och regeringen. Oftast är företagen skyddade av regeringen, berättar Aung Than Myo. Ma San Win är en av dem som besköts med vit fosfor i november Hon visar upp brännskadorna på låret. Det gjorde ont, men det Vit fosfor mot demonstranter Gruvan ligger i Saganjregionen, ett par timmars bilväg från Mandalay, och ägs av ett gemensamt företag med det kinesiska gruvföretaget Wan Bao, dotterbolag till ett kinesiskt krigsmaterielföretag, och den burmesiska militären. I november 2012 slogs en ockupation av gruvområdet ner med våld av den burmesiska polisen, som använde vit fosfor mot demonstranterna. Vit fosfor orsakar fruktansvärda brännskador som är svåra att släcka. Över 100 människor ska ha skadats, bland dem många munkar (buddistiska tempel är också hotade av expansionen). Detta upprörde hela landet och orsakade demonstrationer även i Rangoon. Tre kullar har exploaterats men ytterligare omkring 30 kullar står på tur. Byar och odlingsfält kommer att begravas när gruvarbetet expanderar. Efter våldsamheterna i november 2012 pausades arbetet ett tag medan en kommission undersökte vad som hänt och föreslog åtgärder. Kommissionens slutsatser har mötts av besvikelse, och någon överenskommelse har inte nåtts med byborna. Men arbetet vid gruvorna har ändå satts igång igen, och byborna fortsätter demonstrera. värsta var inte den fysiska smärtan, utan sorgen över vad som hände, berättar hon. Inte rädd Ma Sandar Tun är 32 år, bonde och innehavare av en matvarubutik. Hon berättar att många kvinnor är med i rörelsen för att stoppa gruvan, och hon har en ledande roll. Hon är inte rädd för att bli arresterad. Jag kämpar för mina rättigheter och därför är jag inte rädd. De begår brott mot de mänskliga rättigheterna, och mot kvinnornas rättigheter. Många av de boende här överlever på jordbruket. De älskar sin mark. Om deras mark tas illegalt förlorar de sina mänskliga rättigheter, säger Ma Sandar Tun. Hon vill gärna ha hjälp med ickevåldsstrategier. Ickevåld är mer effektivt än våld för att försvara våra rättigheter. Hon drömmer om mer än att försvara byarna mot koppargruvan. Jag skulle vilja bli frivilligarbetare för humanitär hjälp. Jag vill förbättra människors liv, säger hon.

4 4 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2/SPECIALTIDNING OM BURMA/MYANMAR / 2014 Det var bäst att hålla tyst Nichulas Thang Po Pau växte upp under britternas styre, var lärare under militärregimernas tid och känner nu att någonting har lättat i Burma. FOTO: Det har varit många tuffa år, både psykiskt och fysiskt. Det fanns ingen frihet, ingen yttrandefrihet. Ja, jag var rädd. Det var bättre att hålla tyst. De hade många spioner här, säger han om tiden som lärare. Schemat ändrades under den första militärregimen. Vi tvingades undervisa om den goda socialismen, det var propaganda. För de nya lärarna var det lättare att acceptera, men vi äldre kände oss inte bekväma med det. Elevernas kunskaper blev sämre och sämre. Nichulas Thang Po Pau bor i byn Tonzang där husen klättrar på bergen på 2000 meters höjd i Chin-staten. Utsikten är svindlande vacker, luften klar och kylig trots solen. De som bor här får arbeta hårt för att få mat på bordet, några svälter och det finns stora problem med opiumodlingar och drogberoende. Men de vi träffar älskar sin by och sina berg. Vi träffar Nichulas Thang Po Pau på organisationen Ar Yone Oos kontor i byn. Här arbetar de med att dela ut ris och matolja till familjer som svälter. Som motprestation får människorna bygga vägar till byn. Nichulas Thang Po Pau föddes 1931 och är näst äldst i byn. Han har haft fru och tio barn men hans fru dog 2005 och alla barn utom två döttrar har också dött. Nu lever han med en av sina döttrar, också hon lärare. Upplevt många förändringar. Nichulas Thang Po Pau fick fly till djungeln under andra världskriget, tvingades undervisa socialistisk propaganda under militärregimen och känner nu en viss lättnad. Intervjun med Nichulas Thang Po Pau blir en personlig resa genom Burmas historia, från britternas tid till i dag. Han pratar väl om tiden under britternas styre. Mat och skola Utbildningssystemet var bra, vi kunde äta och dricka. När burmeserna tog över var det inte så, vi blev fattiga och hade lite mat, berättar han. Han pratar om burmeserna som ett annat folk. Majoritetsbefolkningen i Burma är burmaner, som har annan Byn Tonzang klättrar på berget. kultur, språk och religion. I Chinstaten är de flesta kristna, majoriteten i Burma är buddister. Missionärer har haft stort inflytande i Chinstaten och det skriftliga språket skrivs med latinska bokstäver, till skillnad från burmesiska. Under en period förstördes kyrkor och kors. Men innan Burma blev självständigt kom andra världskriget till Tonzang. I maj 1944 inledde japanerna en ockupation av byn. Byborna flydde ut i djungeln och levde där i sju månader, tills britterna tog tillbaka Tonzang. Vi odlade majs, jams och mango och samlade ätbara saker från djungeln, likt apor. Det var svårt med maten. Många barn led av dysenteri. Ingen dog av kriget, men många dog i dysenteri, berättar Nichulas Thang Po Pau. Burma blev självständigt från britterna Den första perioden efter självständigheten var det ändå rätt bra, menar Nichulas Thang Po Pau. Problemen kom när general Ne Win 1962 störtade regeringen i en militärkupp och upprättade ett militärt revolutionsråd som införde socialism i Burma. Allting skulle nationaliseras och centralstyras. Tyst av rädsla Det kallades den burmesiska vägen till socialism. Väldigt annorlunda, säger Nichulas Thang Po Pau och skrattar lite. Alla som försökte opponera sig fängslades. Nichulas Thang Po Pau berättar hur bra personer, bland annat en rektor, försvann. Själv valde han att vara tyst, han var rädd. Vad vi kände? Vi hatade, mer och mer. Men den värsta perioden inföll efter 1989, när en ny junta tog över. Militärerna styrde överallt, fanns överallt. Burma har behandlats som pariastat av omvärlden. Till slut föll regimen för trycket och började införa reformer hölls val. Även om det ännu är långt till verklig demokrati är det en enorm skillnad mot tiden före Nu har vi en så kallad demokrati. Många saker händer, det känns bra. Även om inte så mycket ändrats finns det en lättnad i allas hjärtan.

5 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2/SPECIALTIDNING OM BURMA/MYANMAR / Fred och försörjning hör ihop Cin Khan Lian blev frustrerad på det välbetalda jobbet för UNDP och startade en egen organisation. Han ville jobba på gräsrotsnivå och se att arbetet gjorde verklig skillnad. I dag har han över 100 anställda och kontor över hela Burma/Myanmar. Ar Yone Oo gryning på burmesiska arbetar för att människor ska ha drägliga levnadsförhållanden och tar aktiv del i fredsprocessen i landet. Kontoret i Kalay arbetar till exempel med mikrolån, kontoret i Tedim i Chinstaten arbetar med konflikthantering kring markrättigheter. Svenska Freds har samarbete med Ar Yone Oo. Vi tror att fred är lika viktigt som försörjning. Bra försörjning utan fred är omöjligt, samtidigt som fred med en tom mage är lika omöjligt. Demonstration En viktig händelse i hans liv ägde rum I augusti hölls demonstrationer nästan varje dag. Cin Khan Lian var inte så politiskt intresserad då, men han arbetade som volontär och samlade in mat och vatten till demonstranterna. Den 7 augusti var en väldigt varm och kvav dag. Tusentals demonstranter fyllde de flerfiliga vägarna i utkanten av Rangoon. Militären samlades på en bro och hade pansarvagnar på vägen. Omkring klockan två på eftermiddagen byttes soldaterna ut mot nya. Efter omkring tjugo minuter skrek de åt oss att gå hem, annars skulle vi skjutas. Det kom en första varning, sedan en andra, sedan sista. Plötsligt sköt de. Jag var bara 50 meter från Nära hembyn Tonzang i delstaten Chin äger Cin Khan Lian mark där han låtit påbörja odling av grödor som ska hjälpa fattiga bybor. människorna i frontlinjen. Jag vet inte hur många som dog, tiotals, kanske hundratals. Jag såg allt blod. Det var en mardröm. Människorna var chockade och livrädda men det fanns ingenstans att fly. Först var jag chockad. Sedan blev jag arg. Nästa dag demonstrerade vi igen, berättar Cin Khan Lian. Hans politiska intresse väcktes där. Han lyssnade på Aung San Suu Kyi när hon höll tal och blev inspirerad. Han engagerade sig lokalt i hennes parti NLD, men kort därefter fick han arbete som ingenjör för FN:s utvecklingsorgan UNDP och arbetade bland annat i hemstaten Chin. Men han blev alltmer besviken. Det var toppstyrt. De var inte så intresserade av att lyssna på folket. De brydde sig bara om projektens framgång, inte om de gjorde livet bättre för människorna. Det fanns en stor klyfta mellan UNDP:s arbete och människor på gräsrotsnivå. Cins vision var att arbeta Förtryck sedan militärkuppen 1962 Burma blev fritt från det brittiska kolonialväldet störtades regeringen i en militärkupp. Inbördeskrig, militärt och politiskt förtryck har präglat landet sedan dess inleddes en protestvåg i Burma som slogs ner brutalt av militären.tusentals människor dog eller fängslades. Styret togs över i en kupp 1989 och Burma har sedan dess styrts av olika mycket hårdföra militärjuntor. Under den så kallade Saffransrevolutionen 2007 inleddes en ny protestvåg som även den slogs ner brutalt. Landet behandlades som en pariastat av omvärlden och isoleringen ledde till slut till att regimen började införa reformer. I november 2010 hölls det parlamentsval. Militären garanterades dock 25 procent av platserna. I fyllnadsvalet 2012 fick oppositionsledaren Aung San Suu Kyi plats i parlamentet. Politiska fångar har släppts, fredsförhandlingar pågår med de etniska arméerna och censuren har släppts. Det är dock långt kvar till verklig demokrati och fred i Burma. Konstitutionen ger fortfarande militärerna stort inflytande och alla arméer är inte med i fredsförhandlingarna. Övergrepp fortsätter begås framför allt mot etniska minoriteter. Särskilt utsatta är muslimer i gruppen Rohingyas. Landets officiella namn är Myanmar sedan Det börjar användas alltmer både inne i landet och av omvärlden. FOTO: EKF direkt med människorna, och därför lämnade han UNDP 1998 och startade Ar Yone Oo. Mat och skola 1998 var det svårt att verka som ideell organisation. Hans organisation var varken legal eller illegal. Den började med socialt arbete bland fattiga. Vändpunkten kom 2008 när cyklonen Nargis drabbade Myanmar. Militärjuntan vägrade ta emot internationell hjälp. Ar Yone Oo kunde snabbt göra insatser i de drabbade områdena eftersom de redan var etablerade där. Regimen uppskattade deras arbete och de fick också internationellt stöd. Därmed kunde Ar Yone Oo registrera sig och verka som en legal organisation, och den har vuxit alltsedan dess såg de över organisationens uppdrag och bestämde sig för att, förutom det sociala arbetet, också aktivt ta del i fredsprocessen. Även här riktade de in sig på gräsrotsnivån. Fredsförhandlingarna Cin Khan Lian. och vapenstilleståndsavtalet sker på en hög nivå, men människorna på de lägre nivåerna får inte delta. Det oroade oss. De som är på den högre nivån kommer inte att bryta mot fredsöverenskommelsen, men de beväpnade människorna på lägre nivåer kan komma att göra det. De tillfrågades aldrig. Ar Yone Oo har till exempel arbetat i delstaten Karen. De arbetar på informella sätt med att bygga vänskap och förtroende och involverar kyrkoledare, munkar och lokala myndigheter. Kanske var det lite galet av Cin att lämna det välbetalda jobbet på UNDP, även om han hade ett eget företag så att han kunde försörja sin familj. Visst är pengar viktigt, men de kan inte göra allt. Jag ville inte slösa bort min tid.

6 6 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2/SPECIALTIDNING OM BURMA/MYANMAR / 2014 FOTO: Nu Ngangai har själv erfarenhet av det våld i hemmen som ofta drabbar Kuki-kvinnorna. Hon arbetar för fredlig konflikthantering men är gift med ledaren för Kuki-armém och försvarar dess existens. Vill uppmärksammas. Snälla, låt världen veta hur Kuki lidit under Myanmars regim, vädjar Seigin, från Kuki National Organization of Burma. Kukifolket eftersträvar inte självständighet, säger han,men vill att deras existens erkänns i Burma, vilket inte riktigt är fallet i dag. Deras armé har inte fått svar på sin begäran att delta i fredssamtalen. Kuki-kvinnor jobbar mot våld i hemmen och för fred Nu Ngangai kämpar för Kukikvinnornas rättigheter och mot det våld som många drabbas av i sina hem. Hon har personlig erfarenhet av det. Nu Ngangai är ordförande för Kuki Women s Human Rights Organization (KWHRO) som också, bland mycket annat, arbetar med att uppmärksamma de brott som begåtts och begås mot folkgruppen Kuki av regimen. Vi träffar Nu Ngangai, La Lum och Boi Nu från Kuki Women s Human Rights Organization (KWHRO) i Tamu, en stad som ligger precis vid gränsen till Indien i norra delen av Saganjregionen. Kuki finns både i Indien och i Burma/Myanmar. I likhet med många andra etniska grupper har de förföljts av den burmesiska militären och de har också en egen armé, Kuki National Army. Men till skillnad från 135 andra folkgrupper i Burma räknas de inte som en folkgrupp i landet. En stor folkräkning pågår just nu i Burma och där finns Kuki inte med. Kuki-armén har heller inte fått möjlighet att delta i de nationella fredssamtalen som pågår. Närheten till Indien och Manipur har betydelse av flera skäl. Gränsen är porös och drogerna flödar över gränsen. Opium som odlas i Burma hittar till Indien och kemiska droger tar sig från Indien till Burma. I varje hem är minst två drogberoende. Det är en av orsakerna till att det finns så mycket våld i hemmen, berättar Nu Ngangai. Olika rebellarméer verkar också på båda sidor av Manipur på andra sidan floden. Mitt på bron går gränsen mellan Myanmar och Indien. gränsen. I Manipur pågår en väpnad konflikt mellan Indien och rebellarméer, och på den burmesiska sidan finns etniska arméer som stridit mot den burmesiska regimen. De indiska rebellsoldaterna vilar ut på den burmesiska sidan, samtidigt som de burmesiska etniska arméerna har sin bas i Indien. Just nu pågår inga strider på den burmesiska sidan om gränsen, men vapnen och soldaterna finns där och en konflikt kan lätt utvecklas till att bli väpnad. Urartar lätt La Lam förklarar hur enkelt en konflikt kan urarta. Det kan handla om två grannkvinnor som tidigare varit vänner. Så försvinner den ena familjens hundvalp, och de anklagar den andra familjen för att ha tagit den. Konflikten tas upp till byns ledning, som troligen ställer sig på den rikare kvinnans sida. Det blir en konflikt för hela byn. Den här typen av konflikt kan växa, du förstår,

7 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2/SPECIALTIDNING OM BURMA/MYANMAR / systemet är korrumperat. Orättvisor finns överallt. Vi måste börja på gräsrotsnivå. Om det inte finns rättvisa uppstår konflikter lätt, säger La Lam. KWHRO har många punkter på sin agenda. De dokumenterar övergrepp som begåtts under många år mot Kuki och tar fram vittnesmål. De arbetar med fredsträning för kvinnor och flickor, bland annat en tvådagarsträning där deltagarna diskuterar vad fred innebär, vilket inte alltid är så självklart. KWFRO arrangerar också workshops och andra utbildningar för kvinnor i mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och kunskaper för att ge kvinnor mer inflytande. De har också säkra hus för våldsutsatta kvinnor och barn. Diskrimineras Nu Ngangai är självsäker, talar utmärkt engelska, är proffsig och driven. Men sådan är inte kvinnans typiska roll i Myanmar/Burma och bland Kuki, inte heller hennes egen visar det sig senare. KWHRO vill förändra Kuki-traditioner som diskriminerar kvinnor och bedriver påverkansarbete mot religiösa ledare, inflytelserika personer och Kuki-armén. Det handlar till exempel om arv. I en familj som inte har några söner får döttrarna ändå inte ärva. Och om mannen i ett par som inte har barn dör, så får kvinnan inte ärva. Det är inte rättvist. Det är diskriminerande, säger hon Kvinnorna lever ofta ett hårdare liv än sina män, berättar Nu Ngangaj. De sköter allt hemarbete, odlar grönsaker och tar hand om djuren. Om männen är arbetslösa, vilket många är, är det inte ovanligt att de tar droger och missbrukar alkohol. De flesta familjer är drabbade av våld i hemmet, men många av kvinnorna är rädda för att berätta om det. De känner skam, säger Nu Ngangaj. Kvinnorna i KWHRO behöver komma flera gånger till samma by innan kvinnorna vågar berätta om våldet. De berättar om ett besök i en by lördagen innan vårt möte. Omkring 40 kvinnor kom för att lyssna. Vi frågade dem om våld i hemmet, men de Folkgruppen som inte räknas. Burma/Myanmar genomför just nu den första folkräkningen sedan 1983, med hjälp av det internationella samfundet. I folkräkningen registreras också etniska folkgrupper, men stammen Kuki finns inte med. Lhu Kho Pao är engagerad i kukiernas egen folkräkning, och han visar upp de listor de använder. De kräver att också räknas som en av Myanmars etniska grupper. Enligt kukierna ska det finnas kukier i Myanmar och i Indien. var tysta, rädda. En kvinna förklarade att om de berättade för oss, skulle de få problem sedan. Efter mötet medgav de att alla familjer hade drogproblem hemma, men om männen skulle få reda på att de berättat det skulle de straffas med misshandel. I andra byar, där vi varit tre, fyra gånger, vågar de berätta mycket mer. Make leder armé Nu Ngangai tror på att lösa konflikter med fredliga medel. Det kan då tyckas märkligt att hennes make leder Kukiarmén. Men i Burma är det inte så enkelt. I ett land där staten inte skyddat sina medborgare, utan tvärtom stått för det största hotet mot dem, uppfattas de etniska arméerna ibland som det enda skyddet för civilbefolkningen. De etniska arméerna begår också övergrepp och är inte alltid populära, men det är inte svartvitt. Vi behöver Kukiarmén säger Nu Ngangai. Hennes man tränades av Kachinarmén och har suttit i fängelse för att han är aktiv i en rebellarmé, totalt 11 år. För att träffa honom måste hon åka till Indien han kan inte komma till Burma, eftersom Kuki-armén inte har något fredsavtal med Burma. När vi gifte oss 2007 behandlade han mig som en soldat och gav mig order. Efter ett år började jag jobba med kvinnors rättigheter och han fick mer respekt för mig. Våldet i hemmet minskade, berättar hon som i en bisats. Jag frågar om hennes man misshandlade henne, och svaret är ja. Men inte nu längre, konstaterar hon. Hon berättar också om deras problem med att få barn. Nu har de en tio månaders baby. En dotter. Jag kämpar för min dotter, för att hon ska få ett bra liv. FOTO: ALLA FOLKS HISTORIA SKA ERKÄNNAS Antropologen Saw Eh Htoo och hans forskarkolleger har startat ett ideellt institut för att dokumentera hela Burmas historia. Under åren med militärregimer påtvingades burmeserna en enda historia, en kultur, ett språk, en religion och en enda politik. Majoriteten i Burma tillhör folkgruppen burmaner och är buddister. Men Burma, eller Myanmar som allt fler börjar säga, inte bara regimen, består av över 100 olika folkgrupper med olika bakgrund, kultur och språk. De senaste årens reformer har gjort det möjligt för Saw Eh Htoo och hans kolleger att arbeta öppet med Institute of Alternative Histories and Popular Culture. Institutet drivs av historiker, ekonomer, sociologer och antropologer. Om Burma ska kunna lösa sina konflikter fredligt och bli en demokratisk välfungerande nation i framtiden är det en nödvändighet att alla folks historia och kultur erkänns och får samma värde, påpekar Saw Eh Htoo. Saw Eh Htoo. Vi kan inte ha en grupp som dominerar över de andra. Saw Eh Htoo tillhör folkgruppen Karen. Jag har alltid känt mig som andra klassens medborgare. Mitt första språk är karen. När jag började skolan fick jag slåss mot en stor barriär språket. Samtidigt som han framhåller hur viktigt det är att varje folkgrupp känner till sin historia och sina traditioner, vill han också att burmeserna ska känna att de har mycket gemensamt: Vi är alla människor och vi ska behandla varandra lika, som människor. Alla folkgrupper behöver erkänna varandra, och känna varandra, för att kunna bygga en nation tillsammans.

8 8 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2/SPECIALTIDNING OM BURMA/MYANMAR / 2014 FOTO: KENNETH HOTZ Kyaw Sway Linn, Tham Tham Htay, Wanna Nwe Nwe och Khin Zaw är engagerade i en organisation som ger stöd till politiska fångar. Förtroende i stället för hämnd Efter tortyren försökte Khin Zaw ta livet av sig. Men tanken på att kämpa för ett demokratiskt Burma fick honom att härda ut. Han satt fängslad i 20 år, varav sju i total isolering. Men någon hämnd vill han inte ha, inte ens en juridisk process i domstol. Det viktigaste för mig är att det ska bli demokrati och bra i Burma. Om jag samarbetar med regeringen ökar chansen för det, förklarar Khin Zaw. Vi träffar fyra före detta politiska fångar i ett kvavt rum i Rangoon. Lugnt och odramatiskt berättar de sina fruktansvärda historier. De är svåra att ta in. Ännu svårare är det att förstå att ingen av dem vill ha hämnd på något sätt, och att de fortsatt kämpa. Men de har inte glömt och drömmer fortfarande mardrömmar. Khin Zaw engagerade sig i NLD, National League for Democracy (lett av Aung San Suu Kyi), från starten Han fick skulden för att vara delaktig i en explosion, vilket han understryker att han inte var. Han menar att polisen ville se honom i fängelse. Efter gripandet inleddes tortyren. Den pågick i en månad. Ansiktet täcktes med en mask, de slog och torterade honom och förstörde hans tänder. Han fick ingen mat. När de tog av masken försökte han ta livet av sig. Han sprang in i väggen med huvudet före. Jag stod inte ut med mer tortyr. Om jag är död känner jag ingenting, tänkte han. Först efter den månadslånga tortyren började de fråga ut honom, och samtidigt fortsatte tortyren. Till slut erkände han och skrev under. Då upphörde tortyren och först då fick han mat. Dömd till döden Men Khin Zaw var inte beredd på att dömas till döden. Vi var medvetna om att vi riskerade att gripas om vi höll på med politik, men dödsstraff hade vi inte räknat med. De första sju åren satt han i isoleringscell. Det var mörkt dygnet runt. En kvart om dagen släpptes han ut. Han sov direkt på golvet. 20 år i fängelse är en mycket större påfrestning än tortyren, det leder till depression. Ändå sitter han här, blid och vänlig och utan hämndkänslor. Hur överlever man något sådant? Efter tortyren accepterade jag att de måste göra sitt jobb. Jag överlevde för att jag ville förändra Burma. Jag behövde överleva för att kunna kämpa för demokrati, svarar Khin Zaw. Jag kan förlåta, men jag kan inte glömma det som hänt. Tham Tham Htay var studentledare i Democratic Party of new society. Hon utsattes för samma typ av tortyr som Khin Zaw. Hon dömdes till sex års fängelse men släpptes efter 1,5 år. Också hon fick sitta i isoleringscell. När hon släppts fortsatte hon att arbeta för demokrati, trots att hon visste exakt vad hon riskerade. Burma behöver demokrati. Före tortyren var jag rädd, men sedan, när jag hade erfarenhet av den, var jag inte rädd längre. Jag arbetar för det som är rätt. Därför var jag inte rädd. Hon hade kontakter med burmeser i exil. Regimen fick reda på detta och hon greps på nytt. Denna gång blev behandlingen annorlunda och straffet längre. Jag fick inte sova, fick ingen mat. Under två dagar fick jag inte sätta mig. När jag föll ihop tvingade polisen mig att ställa mig upp igen. Jag hade huvudet täckt hela tiden, berättar Tham Tham Htay. Hon dömdes till 17 års fängelse. I samband med reformerna och valet 2010 började den burmesiska regimen släppa politiska fångar fria. I oktober 2011, efter elva år och fyra månader i fängelse, blev hon fri. Mardrömmar Jag arbetar för att alla före detta politiska fångar ska få hjälp. Jag drömmer fortfarande mardrömmar. Min familj vill ha hämnd, men inte jag, berättar hon. Kyaw Sway Linn greps för att han haft samröre med exilrörelsen. Han satt sex år i fängelse, och släpptes Jag vill att regeringen ska säga att det var fel, det som hände. Jag behöver ingen ursäkt och jag vill inte ha hämnd, men jag vill att sanningen ska komma fram. Jag tror inte på någon straffdomstol. Vad vi behöver i vårt land är att bygga förtroende, säger Kyaw Sway Linn. Det är långt kvar tills Burma/Myanmar är en riktig demokrati. Minst tio år kommer det att ta, gissar de, och utgången är inte given. Men en sak är säker de kommer att göra allt de kan för att det ska bli bra i Burma. De har offrat mycket för den drömmen.

9 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2/SPECIALTIDNING OM BURMA/MYANMAR / En del mödrar gillar inte mig för jag stöttar döttrarna att stå på sig Sao Haymar Taike, dotter till Burmas förste president, drog sig tillbaka till Shans huvudstad Taunggy när hon tröttnat på förföljelserna i Rangoon. Hon engagerar sig för att stärka kvinnorna i området. FOTO: Sao Haymar Taikes far Sao Schwe Taike var den siste saopha av Nyaungschwe, en kunglig titel. Sao Haymar Taike växte därför upp i palatset där och minns kurragömmalekarna och byta pelare -leken. När militärjuntan tog över i Burma och fadern dött 1962 konfiskerades palatset. Vi träffas på delstaten Shans nationaldag, som kommer att firas på två olika ställen denna dag. Ett officiellt firande och ett alternativt, och hon är engagerad i det senare. I stället för nationaldagsfirande kallar de det statsfirande. Vi kallar den för Shan State Day. Det är för att alla de närmare 50 olika etniska grupper som bor i Shan-staten ska känna sig inkluderade, förklarar hon, som själv tillhör gruppen shan. Det alternativa firandet har bara varit möjligt att genomföra de senaste åren sedan regimen börjat inför reformer. President 1948 Sao Haymar Taikes far blev president i Burma 1948 när engelsmännen lämnade över styret. Han var president i fyra år och därefter talman i nationaliteternas kammare i parlamentet. Under militärkuppen Sao Haymar Taike i trädgården till sitt hem i Taunggy. Där bor hon med sin mor och ett syskonbarn. i mars 1962 dödades en av hans söner, 17 år gammal, och han själv fängslades. Han dog i fängelset den 21 november samma år. Sao Haymar Taike och hennes mor, som då inte längre var gift med honom, fick höra om hans död på radion. Hennes fars dåvarande hustru och deras son Han flydde landet (boken White Umbrella handlar om dem) men Sao Haymar Taike och hennes mor stannade kvar i hembyn Nyanungschwe. Hon gick klart gymnasiet och läste sedan ekonomi på universitetet började hon arbeta på amerikanska ambassaden som revisor på ambassadklubben. Jag arbetade också som guide för amerikanska gäster. Varje gång jag varit på en utflykt kom militären till mitt hem och frågade ut mig om vad jag gjort. Jag tror att det var för att min pappa varit president. De ville ha bort mig från den amerikanska ambassaden. Militärerna ställde också frågor om jag hade någon kontakt med min bror Han, säger hon. Sista gången militärerna kom grep de henne. Hon hölls fängslad i 59 dagar, sedan släpptes hon. De sade efteråt att det varit ett misstag. Det blev droppen för henne. Hon orkade inte jobba kvar längre på amerikanska ambassaden utan återvände 1986 till hemmet i Taunggy. Hur var det att leva i en diktatur? Det var bäst att stänga ögon, öron och mun, förklarar Sao Haymar Taike. Kvinnonätverk Hon är engagerad i arbete med att stärka kvinnor och flickor på olika sätt, bland annat i Shan Action Women Network. Det är svårt att arbeta med genderfrågor i Burma. Det finns en tradition att kvinnor ska stanna i hemmet. Ibland måste man acceptera att man först måste säga att det inte handlar om att så split mellan män och kvinnor, att det inte handlar om att förolämpa traditionerna. Annars går det inte att komma vidare med att arbeta för att kvinnor ska få sina rättigheter, berättar hon. Många fattiga kvinnor åker till Kina eller Thailand för att de inte kan försörja sig hemma. I nätverket försöker de ge kvinnorna möjligheter att stanna kvar, bland annat genom olika typer av verkstäder och genom lektioner i engelska. Vi vill ge kvinnor medel och vägar att komma ut ur sina celler, beskriver hon det. En del mödrar gillar inte mig för att jag stöttar unga kvinnor att stå på sig. Sao Haymar Taike förhåller sig lite avvaktande till reformerna i Burma. Den nya regeringen är öppnare, men inte särskilt öppen. Systemet är fortfarande centraliserat. Administrationen måste decentraliseras, understryker hon. Men en odelat positiv sak har reformerna fört med sig. För första gången sedan 1962 har hon kunnat träffa sin halvbror Han. Han fick äntligen tillstånd att besöka Burma. Jag var så lycklig. Lycklig, och lättad.

10 10 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2/SPECIALTIDNING OM BURMA/MYANMAR / 2014 Nätverk länk i konflikter Nätverket Upper Chin Dwin Youths Network löser lokala konflikter genom att vara en neutral länk mellan gräsrötter och myndigheter. FOTO: Först ville Ko Phyo Wai Aung ta till vapen mot den burmesiska regimen, som han hatade för vad den gjort mot hans far. Men fadern gick inte med på det. I stället kämpar Ko Phyo Wai Aung för demokrati i Burma/ Myanmar med fredliga medel i nätverket Upper Chin Dwin Youths Network. När Ko Phyo Wai Aung var sex år torterades och fängslades hans far, som var advokat och politiskt aktiv. Fadern satt sju år i fängelse. När han släpptes förlorade han sitt tillstånd att arbeta som advokat. Fadern var en bruten man och ett år senare dog han. Vi levde under starkt tryck från den militära regimen. Jag bestämde mig för att följa i min faders spår och kämpa för demokrati, berättar Ko Phyo Wai Aung när vi ses i staden Kalay i regionen Saganj, precis vid gränsen till Chinstaten, och nära gränsen till Indien. Ko Phyo Wai Aung är 32 år och arbetar som lärare i engelska. Han undervisar också ideellt om landets historia, inbördeskrigen och om vad demokrati innebär. Men när han var riktigt ung ville han gå med i en armé i Chinstaten och bekämpa regimen med vapen. Fadern sa att det inte var rätt väg att gå. När jag blev äldre och mognare insåg jag det själv. Jag bestämde mig för att engagera mig på andra sätt. Jag tror på ickevåld, för vi i Myanmar har lång erfarenhet av att bekämpa varandra med vapen och det är fortfarande Ko Phyo Wai Aung ser nätverket som pionjärer som arbetar för samhället. Målet är verklig demokrati. inte fred. Ickevåld är enda sättet att få verklig demokrati. Den burmesiska militärjuntan, som behandlats som paria av bland annat EU och USA som hade hårda sanktioner mot landet, började införa reformer i samband med valet i november Reformerna är långt ifrån tillräckliga. Misstänksam Å ena sidan, menar Ko Phyo Wai Aung, är det fortfarande generalerna som styr, om än i civil skepnad, och därför finns det skäl att vara misstänksam mot demokratiprocessen. Å andra sidan har landet deklarerat att det ska införa demokrati, vilket gjort det möjligt för Ko Phyo Wai Aung, och många andra, att öppet verka för att engagera människor i demokratiska processer. Nätverket, som är baserat i Kalay och verkar i områdena i närheten, består av omkring 900 personer. Nätverkets mål är att verka för demokrati. För att uppnå det samarbetar de ibland med lokala myndigheter, till exempel mot droghandel och för att förebygga gränskonflikter med Indien. Nätverket fungerar bland annat också som en länk mellan bybor och myndigheter. Ko Phyo Wai Aung förklarar att de som jobbar med nätverket försöker vara så neutrala som möjligt, för att både lokalbefolkning och myndigheter ska lita på dem. Ett vanligt problem är land grabbing, det vill säga att bönder blir av med mark som ska användas till exempelvis gruvnäring. Det leder lätt till konfrontationer med armén eller polisen. Nätverket uppmärksammar olika fall av landgrabbing, vilket också lett till att land lämnats tillbaka. Nickelgruva Aktuellt just nu är planerna på en nickelgruva tog ett kinesiskt företag kontakt med bybor och delade ut information om att de skulle starta nickelgruvor, och därmed hjälpa byborna med elektricitet och skolor. För många bybor är detta goda nyheter. Det nätverket vill verka för, genom Chin natural resources watchgroup, är att allt sker öppet. Viktiga frågor är hur kompensationen ser ut till de bybor som drabbas, och hur miljökonsekvenserna blir och hanteras. Nätverkets engagemang kring nickelgruvan har lett till flera möten med både lokala och statliga myndigheter och ministrar. Det som från början troddes vara ett färdigt kontrakt är nu under förhandling, och byborna har fått löfte om att de ska konsulteras innan kontraktet skrivs på. Vi är pionjärer. Jag ser det som att vi verkligen arbetar för samhället. Vi vill ge det lokala civilsamhället en röst som myndigheterna lyssnar på. Vi försöker att inte attackera utan bygga vänskap och förtroende med den lokala regeringen, berättar Ko Phyo Wai Aung. Nätverkets strategi i Kalay är att samarbeta och se till att gruvnäringen blir så bra som möjligt för bybor och miljön, inte att stoppa gruvan som trots allt kan ge byborna ofta mycket fattiga sådant som de saknar, som skola och el. Ko Phyo Wai Aung drivs av tron på en fungerande rättsstat. Min far hade inte begått något brott, men blev torterad. Vårt land behöver bli en rättstat om vi blir det, får vi fred.

11 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2/SPECIALTIDNING OM BURMA/MYANMAR / FOTO: DIANNE BAASCH, PHOTOGRAPHER C2013 Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi tackade Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och alla andra som gjort utställningen med Richard K Dirans bilder möjlig: Fred och skiljedom, eller snarare, fred genom skiljedom, är vad vi strävar efter i det här landet. Unika bilder för försoning Fotografen Richard K. Diran har med sina bilder dokumenterat Burmas ursprungsbefolkning. Projektet vill väcka frågan om nationell försoning och lika rättigheter för alla. Den 28 september öppnade oppositionsledaren Aung San Suu Kyi och Svenska Freds ordförande Anna Ek den unika fotoutställningen i Burma. Våren 2014 visas den i Sverige och Norge. Verklig fred kommer från erkännandet att vi alla måste leva tillsammans, och tillsammans arbeta för välstånd i framtiden. Känslan av samhörighet kan stärkas av sådana här utställningar. De visar att vi kan vara stolta över vårt arv, stolta över att tillhöra ett land med olika folkgupper, olika kulturer och språk, stolta över att kunna möta utmaningarna, sade Aung San Suu Kyi. Med finansiering från Svenska PostkodLotteriet arrangerar Svenska Fredsoch Skiljedomsföreningen fotoutställningen i Burma och i Sverige. Svenska Freds arbetar tillsammans med fotografen Richard K. Diran och sin lokala partnerorganisation i Burma, Ar Yone Oo Social Development Association. Projektet vill väcka frågan om nationell försoning och lika rättigheter för alla människor och grupper, genom bilder av den etniska mångfalden i Burma. Efter att Richard K Diran fotograferat över 35 etniska Svenska Freds i Burma/Myanmar Svenska Freds har arbetat med olika Burmaprojekt sedan Då inleddes ett samarbete med grupper ur den burmesiska demokratirörelsen. Projektet gick ut på att ordna seminarier kring SSR, säkerhetssektorreform. Svenska Freds har också startat ett nytt projekt med det burmesiska civilsamhället kring fred och demokrati, som man hoppas kunna fortsätta med i större skala. Det senaste projektet är fotoutställningen Vanishing tribes of Burma som finansieras av Svenska PostkodLotteriet. Utställningen visades i Uppsala i mars och visas i Stockholm, Oslo och Göteborg i maj 2014 (se exakta tider och platser på Svenska Freds hemsida). I projektet ingår också att berätta om situationen i Burma, med utgångspunkt i utställningen. I februari reste därför Eva Kellström Froste och projektledaren Kenneth Hotz från Svenska Freds runt i olika delstater och gjorde de intervjuer som ligger till grund för detta temanummer. grupper, under mer än 20 år, publicerade han bilderna i boken The Vanishing Tribes of Burma som lanserades under introducerandet av FN:s permanenta forum för ursprungsfolk Många av de grupper som fotograferats lever inte längre enligt sina ursprungliga traditioner och bilderna är ett kulturarv som nu har donerats och hängts upp som en permanent utställning på Nationalmuseet i Rangoon. Anna Ek höll ett tal om vikten av en sann, hållbar freds- och demokratiprocess i Burma. Vi hoppas att dessa fotografier kommer att bli en stor konstnärlig upplevelse för alla som ser dem, men vi hoppas också att de kommer att bidra till både kunskap och diskussioner om betydelsen av att involvera minoritetsgrupper i demokratiprocessen i alla världens länder, sade Anna Ek. För mer information: www. thevanishingtribesofburma. com.

12 Svenska Freds arbetar internationellt Vi arbetar för fredlig konflikthantering, demokrati och mänskliga rättigheter i Burma, Afghanistan, Ryssland och Moldavien-Transnistrien. Vi är Sveriges största och världens äldsta fredsförening med en 130-årig historia. Vi är över 8000 medlemmar idag men vi behöver bli fler för att kunna utveckla och nå ut med vårt viktiga fredsarbete. Ditt medlemskap gör skillnad i vårt engagerade arbete för en fredligare värld. SMS:a FRED nu och läs mer på

Hemlig plan för Jas-köp

Hemlig plan för Jas-köp FREDSTIDNINGEN NR 1 2014 MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN Hemlig plan för Jas-köp sida 6 Sverige försöker påverka folkomröstningen i Schweiz om Jas Gripen i maj. FOTO:MILAN

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

KVInnornAS SITUATIon I AFGHAnISTAn

KVInnornAS SITUATIon I AFGHAnISTAn KVInnornAS SITUATIon I AFGHAnISTAn Bilder Framsida Titel: Angiza, 18 år Fotograf/Källa:Jenny Matthews/ActionAid Creative Commons erkännande http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/actionaid/image/view/angiza-18-aar-95025

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Ni arbetar i grupper (fyra personer i varje grupp). Varje grupp får fyra beskrivningar av olika människoöden, en uppgiftsbeskrivning och en matris.

Ni arbetar i grupper (fyra personer i varje grupp). Varje grupp får fyra beskrivningar av olika människoöden, en uppgiftsbeskrivning och en matris. I den här uppgiften får ni fördjupa er i några enskilda människoöden från olika delar av världen. Det är handlar om människor som på olika sätt fått sina mänskliga rättigheter kränkta. UPPGIFT Ni arbetar

Läs mer

Semestra i Burma!? Tio tips för ansvarsfullt resande

Semestra i Burma!? Tio tips för ansvarsfullt resande Semestra i Burma!? Tio tips för ansvarsfullt resande 1 Nu ökar turismen explosionsartat i Burma. Sedan slutet av 2010 har många aktörer som tidigare krävt bojkott av resor till landet ändrat sin hållning

Läs mer

Barn efter krig. Ledarmaterial

Barn efter krig. Ledarmaterial Barn efter krig Ledarmaterial Instruktioner till ledaren Det här är ett material som riktar sig till ungdomar i högstadieåldern. Vad behövs? Dator Projektor Projektorduk En utskrift av det här häftet Sax

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Sinhéad O connor Just A Rebel Song

Sinhéad O connor Just A Rebel Song Sinhéad O connor Just A Rebel Song Ämne: So/Sv Namn: Henrik Estander Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Sinhéad O connor Just A Rebel Song 1 Innehållsförteckning 2 Sinhéad

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Burmas gömda skatter - 2015

Burmas gömda skatter - 2015 Burmas gömda skatter - 2015 NYHET! 14 DAGAR YANGON-INLE LAKE-MANDALAY -BAGAN-NGAPALI BEACH 14 dagar Följ med på vår omfattande rundresa till ett av Asiens mest spännande länder. Vi får uppleva fantastiska

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik TÖI ROLLPEL C 013 idan 1 av 6 Vardagsjuridik Ordlista personuppgifter avgöra grundval sanningsenliga uppgifter tystnadsplikt obehörig person ansökan om uppehållstillstånd politisk asyl uppväxtmiljö ekonomiska

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Sanningen gör ofta ont En alternativ syn på spelet om Burmas demokratisering

Sanningen gör ofta ont En alternativ syn på spelet om Burmas demokratisering Burma Center Söndag 30 januari 2011 Aung San flankerad av från vänster Aung Shwe, Ne Win, Kyi Maung och Tin Oo Kollage: Burma Center från arkivfoton Sanningen gör ofta ont En alternativ syn på spelet om

Läs mer

Chans att agera i Burma

Chans att agera i Burma FREDSTIDNINGEN NR 1 2013 MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN Chans att agera i Burma sida 2 Reformerna i Burma har gjort det möjligt för demokratioch fredsaktivister att agera

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Spelaren kommer med hjälp av flera faktioner att ta sig närmare sitt mål.

Spelaren kommer med hjälp av flera faktioner att ta sig närmare sitt mål. Introduktion Annie s Revenge är ett singleplayer spel som utspelar sig i en alternativ värld som liknar den industriella revolutionen. Spelaren tar rollen som en ung kvinna vid namn Annie, som är fast

Läs mer

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda Frälsningsarmén, som finns i 127 länder, är engagerade för att erbjuda utsatta en trygg och fredad zon. Allt stöd vi ger syftar till att återupprätta människors frihet och värdighet så att varje människa

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Patrioten, Ledaren, Mannen

Patrioten, Ledaren, Mannen Patrioten, Ledaren, Mannen Sofie Ahlgren, SAMgymnasiet HT-07 Vi ska gå mot frihetens sol eller mot döden; och om vi dör, så kommer vår sak ändå att leva vidare. Andra kommer att följa oss. (Sandino, Augusto

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Värderingsövning. Vad är ett personnummer värt?

Värderingsövning. Vad är ett personnummer värt? Värderingsövning Vad är ett personnummer värt? I den här övningen får deltagarna lära sig mer om arbetet som Diakonias partnerorganisation Social Life Project i Thailand utför. De får också fundera kring

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

PAVING THE WAY FOR DEMOCRACY IN BURMA

PAVING THE WAY FOR DEMOCRACY IN BURMA svensk utgåva PAVING THE WAY FOR DEMOCRACY IN BURMA dokumentation från konferensen 26 november 2004 malmö högskola Publicerad: 2004-12-05 Dokumentation från konferensen Paving the way for democracy in

Läs mer

VUXTIDNINGEN. Södervärn. Att kastas rätt in i språket

VUXTIDNINGEN. Södervärn. Att kastas rätt in i språket Årgång 1, Nummer 1 Augusti 2009 Årgång 1 Nummer 1 Augusti 2009 Redaktör: Susan Englund I DET HÄR NUMRET: Att kastas rätt in i språket 1 Tema Sverige: Positiva och negativa bilder 1 När jag kom till Sverige

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer