en tidning från diakonia nummer Stärkta kvinnor Nu ifrågasätter de könsstympning

Transkript

1 en tidning från diakonia nummer Dela med Stärkta kvinnor Nu ifrågasätter de könsstympning

2 Vi har svikit miljarder barn vi lever i en värld där fattigdom och klimat är de två största utmaningar vi står inför. Barnen är vår framtid. Därför bör vi, vuxna, ställa oss frågan: Vad är det för värld vi överlämnar till våra barn, vilka värderingar och vilken framtidsvision? I många av de fattigaste delarna av världen är barn och ungdomar en majoritet av befolkningen. Vi har svikit vårt ansvar för dem. Det handlar om gatubarn som inte har något hem. Barnsoldater som är involverade i krig. Sexuellt utnyttjade barn. Och barn som inte får mat och utbildning. Det är förfärande vilken bild av brist på värdighet och människogrund vår generation har överlämnat till nästa generation. Miljarder barn har upplevt svek, övergivenhet och blivit utnyttjade av en vuxen värld. Hur ska vi bygga en rättvis och fredlig värld när så många barn och ungdomar aldrig upplevt kärlek eller rättvisa? Barn är inte uttalad fokus i Diakonias arbete. Men då majoriteten av befolkningen i de allra fattigaste länderna är barn och ungdomar, är barn ofta målgruppen i Diakonias arbete för global rättvis utveckling. Diakonia, tillsammans med sina samarbetsorganisationer runtom i världen, arbetar för att ge barn och ungdomar en ny start och möjlighet att leva ett nytt och värdigt liv. i egypten arbetar vi med frågan kring könsstympning av unga kvinnor. Vi informerar om farorna med könsstympning, bryter tystnaden kring denna praxis och genom diskussioner och engagemang ger vi barn och ungdomar ett större inflytande i alla beslut som rör deras liv. I Kenya och Moçambique arbetar vi med gatubarnens rättigheter. Genom stöd till lokala barnhem som tar emot barn som levt hela sitt liv på gatan, samt flickor som tidigt blivit mödrar, som lockats in i prostitution eller utsatts för andra övergrepp, ger vi gatubarnen ett hem, utbildning, ett nytt liv med vänskap, kärlek och hopp. I Thailand arbetar vi med unga flickors rehabilitering från prostitution. Utsatta flickor som befinner sig i riskzonen för, eller redan har utsatts för sexuell exploatering, får boende i lokala center, där de får utbildning från grundskole- till universitetsnivå och olika yrkesutbildningar som ett led i strävan att de ska hitta jobb och försörja sig själva i framtiden. På Västbanken och i Gaza arbetar vi med traumatiserade barn med svåra upplevelser på grund av krig och blockaden. Genom rehabiliteringsprogram, men också genom barnlitteraturprogram, översättning av svensk barnlitteratur till arabiska och läskampanjer, ger vi barnen en möjlighet att få nya fantastiska upplevelser, sunda förebilder och stimulerar deras språkförmåga. Ett led i att ge barn och ungdomar en mer hoppfull syn på sin framtid. De utmaningar vår värld står inför är stora. För att kunna fullfölja vår ambition i arbetet för en ny framtid för barn och ungdomar, behöver vi ditt stöd. Behoven är enorma. Ju fler vi är som bärs av samma vision, desto mer kan vi åstadkomma. bo forsberg, generalsekreterare Innehåll Att bryta tystnaden... 3 Ingela har ordet... 9 Nyheter, notiser och insamling Information och nyheter från Redaktör Viktoria Myrén Projektledare Andreas Torsténi Ansvarig utgivare Bo Forsberg Adress Starrbäcksgatan 11, Sundbyberg Gåvoplusgiro (OCR) Telefon Telefax E-post diakonia@diakonia.se Webbplats diakonia.se Diakonia är en kristen biståndsorganisation som tillsammans med lokala samarbetsorganisationer arbetar för en varaktig förändring för de mest utsatta människorna i världen. Tryck Edita Västra Aros, på miljövänligt papper Layout Blue media Dela med utkommer under 2010 med fyra nummer och distribueras till Diakonias understödjare. Dela med publiceras med ekonomiskt stöd från Sida, som dock inte har medverkat vid utformningen av materialet. ISSN-nr Första sidan Amal Eid Habib leder en diskussion om kvinnlig könsstympning i Eldawedya, utanför Minia, Egypten. Foto: Shawn Baldwin. Diakonias givarservice Till Diakonias givarservice kan du ringa om du har frågor kring gåvor, autogiro, adressändringar m.m. Hit kan du också ringa in din minnes- och hyllningsgåva. Givarservice når du genom att ringa , vardagar mellan och 15.00, eller genom att e-posta till gavor@diakonia.se. Du kan också skicka in din minnes- eller hyllningsgåva på diakonia.se. nummer Dela med

3 En affisch från Nationella projektet mot kvinnlig könsstympning. Affischens text ifråga sätter budskapet att kyskhet och könsstympning går hand i hand. Den säger i stället att kyskhet handlar om värderingar och att de får man hemifrån. Det här är början på slutet för könsstympning slår affischen fast. En egen röst Unga egyptiska kvinnor kan säga nej till könsstympning Siffrorna är ofattbara. Bland äldre egyptiska kvinnor har nio av tio könsstympats. Det är en utbredd och rotad sedvänja som har varit svår att ifrågasätta. Men sedan sex år tillbaka stöder Diakonia ett projekt söder om Kairo som bland annat inriktat sig på att stärka flickors självförtroende, sprida kunskap om sexuella rättigheter, och på att förmå barnmorskor att inte utföra omskärelse. En av de viktigaste framgångarna med projektet är att i dag diskuterar man könsstympning öppet samtidigt som antalet könsstympade flickor har minskat drastiskt. Text: Ursula Lindsey Foto: Shawn Baldwin Dela med 3

4 Aziz Toussa, tillsammans med sin trettonåriga dotter Mariam och fru Samia, en lördag i deras hem utanför Minia, Egypten. Samia toussa och hennes man sitter beskyddande vid sidan av sin trettonåriga dotter Miriam i soffan. Hon är vår enda dotter och jag oroade mig för henne, berättar Samia. Innerst inne ville jag inte omskära henne. Men det krävdes ett starkt skäl för att jag skulle låta bli. Det starka skälet kom när Samia deltog i ett möte om kvinnlig könsstympning i sin by. Mötet anordnades av Diakonias samarbetsorganisation BLACD, Better Life Association for Comprehensive Development. Läkare och religiösa sakkunniga talade om riskerna med kvinnlig omskärelse. Jag kom hem och berättade allt jag hört för min man, säger Samia. Den första diskussionen följdes av många fler och till sist beslöt sig familjen för att inte låta omskära dottern Miriam. Kvinnlig könsstympning, där en del av klitoris skärs bort, är en gammal och fortfarande utbredd sed i Egypten. Trots en växande kampanj från regeringens sida mot kvinnlig könsstympning, inklusive ett lagförbud från 2007, är åttio procent av egyptiska kvinnor i åldrarna 15 till 19 omskurna (i jämförelse med 96 procent bland den äldre generationen). Magda Nagiub Wahba är projektledare hos BLACD och arbetar med könsstympningsfrågor. Den vanliga uppfattningen bland befolkningen, säger hon, är att omskärelse skyddar flickan, gör henne väluppfostrad och ser till att hon skyddar sin mans heder i framtiden. Samtidigt tror folk att om man låter bli att omskära en flicka så leder det till en felaktig fysisk och moralisk utveckling, äventyrar hennes möjlighet att bli gift och sätter familjens rykte på spel. 4 Dela med

5 Sprider kunskap Sedan 2004 har Diakonia och organisationen BLACD bedrivit ett projekt i åtta samhällen runt Minia vid Nilens delta söder om Kairo. Målet har varit att få bort bruket av kvinnlig könsstympning. Man har vänt sig till flickor, föräldrar, barnmorskor, kommunala företrädare, religiösa ledare, unga män och media. Arbetet har bland annat gått ut på att stärka flickornas självförtroende samt sprida kunskaper om sexualitet och reproduktiv hälsa. Ett annat mål har varit att förmå barnmorskorna att sluta utföra omskärelse. Resultatet av kampanjen är lyckat. Av kvinnor som befann sig i riskgruppen har 91 procent sluppit bli utsatta för könsstympning. Tidigare har andelen som blivit utsatta för könsstympning varit procent av flickorna. Av de flickor som inte blivit könsstympade finns omkring 250 som är så unga att riskerna för stympning finns kvar. Inom projektet bevakar man vad som händer dessa kvinnor. Samia Toussa och hennes familj lever i Faragalla, en av många byar längs östra banken av Nilen, i närheten av storstaden Minia. På ena sidan är byarna och deras glänsande gröna fält omringade av Nilen och på andra sidan av branta kalkklippor. Landskapet är vackert men verkligheten hård. Männen odlar sina små åkrar, fiskar i Nilen och arbetar vid bergklipporna med stenbrott. De har en månadslön på 300 egyptiska pund, motsvarande 400 svenska kronor. Det var BLACD:s långsiktiga engagemang i dessa byars utveckling som möjliggjorde för organisationen att skapa goda relationer med befolkningen, och så småningom, driva frågan om könsstympning, en fråga som alla här beskriver som väldigt känslig. BLACD startade sin verksamhet i dessa byar I början handlade det om att ge befolkningen rent vatten och sanitet, förbättra levnadsförhållandena i deras hem, hjälpa lokala fiskare att bättre bemöta ekonomiska och miljömässiga utmaningar och utbilda byborna i medborliga rättigheter och lära dem läsa och skriva. Först år 2004 började BLACD arbeta med könsstympningsfrågor. Det var viktigt att folk kände till oss, att de ser att könsstympning inte är vår enda prioritet, att vi ser till att hjälpa dem med deras mest nödvändiga behov först, säger Magda Nagiub Wahba på BLACD. Det är omöjligt för mig att gå in i ett hus som saknar vattenkran och toalett och säga till kvinnan i huset att våld utövas mot din dotter. Jag var tvungen att få folk att lita på BLACD, och de litar på oss om vi ger dem hjälp i konkreta frågor. Bryta en lång tystnad BLACD är den enda icke-statliga organisationen som arbetar med könsstympningsfrågor i byarna öster om Minia. Innan BLACD började sin kampanj, berättar Samia Toussa, var frågan tabu. Det var skamligt att prata om det. En av de stora framgångarna med projektet är att frågan i dag diskuteras öppet. I byn Dawadeya, i närheten av Samia Toussas hem, sitter femton kvinnor på golvet i ett avskalat rum. Rummet där ett möte om kvinnlig könsstympning pågår är fullt av högljutt prat, argument och till och med skratt. Amal Eid Habib, 26 år, leder diskussionen. Hon har ansvaret för 65 flickor i byn, alla mellan 8 och 18 år. De befinner sig i riskzonen för att bli könsstympade. En gång i veckan besöker hon flickorna och deras familjer, kontrollerar hur de mår och diskuterar riskerna med kvinnlig omskärelse. Amal Habib berättar för mig hur svårt det var att ta upp frågan om könstympning i början. När jag gick hem till folk, var jag rädd för att prata om könsstympning. I stället pratade jag om andra saker, om hälsa i allmänhet. Det var först när folk vande sig vid mig som jag tog upp ämnet. I början reagerade folk negativt. Det är en del av traditionen, hur kan vi ändra på det? undrade de. Den diskussionen fortsätter än idag. Umm Ahmed, som är en av deltagarna på mötet i byn Dawadeya, säger att hon och hennes man kommer omskära alla sina flickor, och citerar en Hadith, ett talesätt som påstås vara från profeten Muhammed. Minns du inte sheikhen (religiös sakkunnig) som var här och som sade att det inte gick att bekräfta huruvida denna Hadith var från profeten eller inte?, svarar Magda Nagiub Wahba, projektledare på BLACD. Profeten lät inte omskära sin egen dotter, fortsätter hon. Det var skamligt att prata om köns stympning. samia toussa Alla de andra kvinnorna i rummet säger att de har bestämt sig för att inte omskära sina döttrar. En av kvinnorna vänder sig till Umm Ahmed och säger: Hoppas du inte får några döttrar! Amal Habib har själv en femårig dotter och säger uppriktigt till gruppen: Jag hoppas min dotter blir en bättre flicka än jag, bättre än alla flickor jag känner. Men det är inte könsstympning som ser till att detta blir verklighet, det är snarare hur man uppfostrar sina barn, konstaterar hon. Amal Habib är en av sex anställda av BLACD i byn Dawadeya. Var och en av dem har sin grupp av flickor att ta ansvar för, totalt 1500 flickor i åtta byar. Senare säger Habib till mig: Jag har räddat 25 flickor. Några oomskurna tjejer har nu gift sig och fått barn en förebild för andra att omskärelse inte är nödvändig för att en kvinna ska vara en god hustru och mor. Dela med 5

6 Två miljoner flickor könsstympas Könsstympning är ett ingrepp på en kvinnas könsorgan utan medicinsk motivering. Ingreppen utförs i vissa länder av gammal tradition, vanligen på flickor i 4 12 års ålder. Könsstympning omfattar ett eller flera av följande: klitoris skärs bort, blygdläpparna skärs bort helt eller delvis, ingången till slidan sys till stor del ihop. Könsstympning är inte bara ett otroligt smärtsamt ingrepp utan medför också risk för allvarlig infektion och senare risk för komplikationer vid förlossning. UNICEF bedömer att ca 2 miljoner flickor könsstympas varje år. Lagstiftning i vissa av de aktuella länderna förväntas efter hand minska antalet könsstympningar. Källa: Nationalencyklopedin 6 Dela med

7 Amal Eid Habib, medlem i flickornas stödgrupp, lyssnar uppmärksamt under ett möte för att medvetandegöra och informera om kvinnlig könsstympning. Barnmorskor ändrar sin uppfattning Umm Khaled har en djup röst och utstrålar auktoritet. När hon sällar sig till gruppen i Dawadeya, görs det snabbt plats för henne på golvet. 55 år gammal, är hon en av byns tre barnmorskor, och det är barnmorskorna som traditionellt utför omskärelsen. Men för fyra år sedan ändrade Umm Khaled åsikt om könsstympning. På ett möte anordnat av BLACD, hörde hon en religiös sakkunnig kritisera könsstympning. Det jag hörde gjorde ont i mig, säger hon. Sedan den dagen har jag inte lagt min hand på någon av flickorna. Nu konstaterar Umm Khaled bestämt: Det finns ingen anledning att omskära kvinnor. Det är bara lögner. Den oomskurna flickan är bättre än den omskurna. Hon tittar sig omkring i rummet och frågar de andra utmanande: Har någon av er under de senaste fyra åren knackat på min dörr och jag har följt med? Jag har till och med vägrat omskära min egen brors döttrar! Det jag hörde gjorde ont i mig.«umm Khaled Beslutet att avstå från att utföra omskärelse har kostat Umm Khaled. Jag brukade omskära tjugo flickor varje månad, säger hon. Jag brukade få 30, 40 eller 100 egyptiska pund. Folk brukade ge mig smör, socker, ägg och allt annat. Men sen blev jag övertygad av Gud att detta var fel. Nu skulle jag inte göra det för alla pengar i världen. Umm Khaled är dock glad över att få en ersättning på 110 egyptiska pund i månaden för att prata om sina erfarenheter på möten, liknande det i dag. BLACD erbjuder också barnmorskor mikrolån, för att underlätta övergången till andra inkomstkällor. Umm Samuel, 84 år, började som lärling hos en barnmorska när hon var tio år gammal. Hon är kristen (det finns en betydande kristen befolkning i området) och har omskurit alla kristna kvinnor i byn. Nu har även hon bestämt sig för att överge metoden. Vår präst sade att det är Haram (förbjudet), förklarar hon. Att omskära är en synd och jag beslöt att jag hade syndat nog. Med lånet hon fick av BLACD på 3000 egyptiska pund, motsvarande cirka kronor, köpte hon en vattenbuffel. Av hennes tio kvinnliga barnbarn är bara tre omskurna. Resten insisterar hon kommer inte att bli det. Dela med 7

8 En kvinna leder diskussionen om kvinnlig könsstympning. Tack vare det Diakoniastödda projektet är frågan inte längre tabu. mellan opponenter och anhängare av omskärelse. Tantawi Abdel Aziz Ali, 47 år, är grundskollärare i byn Manshiyat Sawada. När BLACD började sin verksamhet i byn, var han en av dess opponenter. Men efter att ha deltagit på några föreläsningar, säger han: jag ville veta mer och började få information från specialister. Nu arbetar han med BLACD. Han diskuterar könsstympning med andra män, förklarar att det kan ha negativ inverkan på äktenskapet och att det inte är bättre att gifta sig med en omskuren kvinna. Det kommer att ta lång tid innan man utplånat kvinnlig könsstympning, säger Tantawi Abdel Aziz Ali. För en far, förklarar Ali, är hans dotters omskärelse ett tecken på Effa, som betyder dygd på arabiska. Det betyder att fadern tar hand om sin dotter. Trots det har Ali bestämt sig för att ta hand om sin 13-åriga dotter på ett annat sätt. Barnmorskan Umm Khaled, poserar med sin vattenbuffel utanför sitt hem. BLACD hjälpte henne att få ett mikrolån och för pengarna köpte hon buffeln, tanken är att hon ska få en alternativ inkomstkälla och sluta omskära flickor. Att få hjälp av experter Alla tre barnmorskorna i Dawadiya har slutat utföra omskärelser. Dessvärre vänder sig familjer även till läkare för att få sina döttrar omskurna, så BLACD bjuder in experter till byn, som förklarar att könsstympning är farlig och onödig. BLACD har också ansträngt sig för att nå ut till medlemmar i de religiösa samfunden både de muslimska och kristna. För trots att det inte finns något stöd för kvinnlig omskärelse i den kristna traditionen, så ses kritik mot omskärelse som att du går emot samhället, säger Magda Nagiub Wahba. Det muslimska etablissemanget är å sin sida delat Flickor och deras drömmar BLACD:s mål är att hjälpa flickor i dessa samhällen att få ett större inflytande i alla beslut som berör dem, inte bara i frågan om könsstympning. Ett slut på könsstympning går hand i hand med andra samhälleliga förändringar. Alla våra seder håller på att förändras, säger Samia Toussa, mor till Miriam. Förut stannade tjejer hemma och folk ansåg att de måste övervakas. Nu får alla en utbildning och de gifter sig inte längre tidigt. Hennes dotter Miriam säger att hon vill studera på universitet och bli ingenjör. Walaa Abdel Kafi, 13 år, vill också studera på universitet för att bli jurist eller läkare. När det gäller könsstympning, säger hon: Hemma säger de till dig: Du är så ung, du vet ingenting, du ska inte prata om det, det angår inte dig. Men genom BLACD:s aktiviteter, säger hon, har jag lärt mig att framföra min egen åsikt. Walaa är mycket stolt över att hon har intervjuats i TV och kritiserat kvinnlig könsstympning. Hon deltog också i en av fyra manifestationer BLACD har genomfört mot könsstympning, där hundratals flickor, deras släkt och anhängare, högljutt protesterade mot praxisen. Dagen vi demonstrerade var jag så lycklig, säger Walaa. Vi var inte rädda för någon. 8 Dela med

9 VAD BETYDER DIAKONIA FÖR DIG? Besök i den andinska byn Khapi, Bolivia där klimatförändringarna påverkar den lokala befolkningen hårt. Vikten av anpassning och klimaträttvisa blir påtaglig när de allra fattigaste drabbas av en klimatpåverkan som de själva aldrig bidragit till. Foto: Els-Marie Carlbäcker Ingela har ordet Att inte engagera sig är en omöjlighet för Ingela Svedin, 31. I våras var hon med Diakonia på en ombudsresa till Latinamerika. En resa som visat att Diakonias arbete kan vara avgörande för förändring. Berätta kort om dig själv: Jag genomsyras av ideellt engagemang och har gjort det sedan tonåren. Fram till årsskiftet jobbade jag med svenska ordförandeskapet i EU på Regeringskansliet och dessförinnan på Sida. Just nu är jag vice ordförande i Kristna Fredsrörelsen och praktiserar på UD. Vad betyder Diakonia för dig? Att förändring är möjlig och att det är här och nu vi måste verka tillsammans för den förändring vi vill se i världen. På vilket sätt är du engagerad i Diakonia? Jag är Diakoniaombud i min församling. Den här resan är en del av det. Jag sitter också i internationella rådet och har i omgångar varit med i Diakonias aktivistgrupp och hållit i workshops för ungdomsgrupper. Vilken fråga fokuserar ni framför allt på i församlingen och varför? I internationella rådet i Abrahamsbergskyrkan har vi bland annat fokuserat på Kongo och En hållbar värld. Vi har även tittat på de nya utmaningarna Diakonia står inför, där vi utmanat Diakonia och Missionskyrkan kring internationella frågor och hur man förblir relevant. Jag inspireras själv mycket av den möjliga synergin mellan folkrörelse, professionalism och de nya snabba nätverken kring rättviseengagemang. Varför är Diakonias arbete viktigt? Därför att Diakonia arbetar med att förändra strukturer på ett långsiktigt strategiskt sätt utan att tappa fokus på de människor som gör förändringen möjlig runt om i världen. På vilket sätt ser du att Diakonias arbete ger resultat? Till exempel på en sådan här ombudsresa. Då kan man se personliga exempel på hur saker förändrats där Diakonia har bidragit eller varit avgörande för den förändringen, även när man arbetar i komplexa miljöer där det finns många olika orsaker till förändring. Varför är det viktigt att engagera sig? Därför att det inte går att låta bli. Vi är alla intrikat sammanvävda. Sydafrikanska begreppet Ubuntu driver mig: Jag blir till i relation till andra människor. Om någon lider så lider jag. Det handlar om samhörighet. Hur orkar du fortsätta, även när saker inte förändras? Kraft, energi och ork kommer ofta från min familj, vänner och i mötet med andra. Jag tror också att man måste acceptera att man har olika ork och energi över tid. Ett annat sätt för att orka är att följa sin inre etiska kompass, meditation och så klart inspiration från andra som gått före. Dela med 9

10 Politikerutfrågning om global utveckling Är du intresserad av utvecklingsfrågor men osäker på var riksdagspartierna står? Under hösten anordnar ett flertal församlingar i Sverige utfrågningar av riksdagskandidater om deras syn på Sveriges politik för global utveckling (tillsammans med Diakonia och Bilda). Du är välkommen att delta i dessa samtalskvällar där politikerna frågas ut om bistånd, mänskliga rättigheter och globala frågor. På diakonia.se/kalendarium ser du var och när utfrågningarna äger rum. Gaza: Blockaden är totalt oacceptabel I samband med Israels attack mot Ship to Gaza konvojen tog den offentliga debatten om blockaden mot Gaza fart. Även i Israel hördes många röster som pekade på blockadens orättfärdiga och kontraproduktiva effekter. Diakonia har under lång tid hävdat att den illegala blockaden måste upphöra. Blockaden är en huvudkomponent i Israels kollektiva bestraffning av Gazas civilbefolkning och är totalt oacceptabel. Blockaden har också blivit en garant för Hamas illegala makt och kontroll över Gaza. Deras ledare och aktiva saknar ingenting av livets goda och drar istället både politisk och ekonomisk nytta av blockaden. Gazas civilbefolkning lider däremot av brist på varor och förnödenheter och har fått uppleva krig och hur hela det civila samhället rasat samman. Det är dags för omvärlden att agera. Blockaden måste brytas. Övergrepp, straffrihet och tomma fredsförhandlingar har genomsyrat konflikten i Israel och Palestina. Civilbefolkningen drabbas hårt av konflikten dagligen. Diakonia anser att det behövs en ny politik och Sverige och EU bör sätta folkrätten och mänskliga rättigheter som ram för att hantera konflikten och tvinga parterna till förhandlingsbordet. Ge bort rätten till fredskultur så är du med och skapar framtidsdrömmar för Jonhatan Rodriguez och många andra ungdomar runt om i världen. Ge bort en rättighet Vill du ge en vän en present med mening? Och vill du samtidigt ge Diakonia möjlighet att kämpa för människors rättigheter i över trettio länder? Då ska du ge bort en rättighet! Varje rättighet kostar hundra kronor och ger dig ett gåvoblad med ett symboliskt paket att ge bort. Du viker själv ihop paketet och skriver på etiketten. Pengarna används till hela vårt rättighetsarbete. Dessutom bidrar Sida med 900 kronor för varje hundralapp! LÄS MER om, och ge bort, rättigheterna på: diakonia.se/rattighet Foto: Jon Restpo En almanacka som förändrar världen Snart är Diakonias almanacka för 2011 klar! Varje månad illustreras med en vacker bild från något av de länder där Diakonia arbetar. Under bilden finns månadens dagar, helger markerade med rött. Till varje bild finns det också en kort text som berättar om bilden och människorna på den. Almanackan är cirka 28x28 centimeter. Den är spiralbunden, och har ett hål så att den lätt kan hängas upp på väggen. Du som är Förändringsfadder och ger minst 300 kr per månad får almanackan sänd till dig i oktober som ett extra tack för att du stödjer Diakonias arbete. Du som inte är Förändrings fadder eller som ger mindre än 300 kr per månad, kan köpa almanackan för 150 kr inklusive porto. Ett annat sätt att få almanackan är att antingen bli Förändringsfadder eller att höja din månadsgåva! Det gör du genom att kontakta givarservice på Almanackan beställer du på diakonia.se/material 10 Dela med

11 Gnetar sig fram till en bättre värld Iréne Ambjörn i Leksand, som följde med på Diakonias ombudsresa till Sydamerika i våras, har funnit ett eget sätt att förändra världen: genom att kombinera nytta med nöje. Av gamla tyger syr hon påsar som hon sedan säljer i bland annat kyrkan och på sommargården. Jag älskar att sy, och tycker det är fantastiskt roligt att leta gamla tyger på loppisar och ta till vara sådant som andra inte tycker är någonting. Helst ska det vara 70-talsmönster, säger Iréne. I varje påse lägger Iréne en Dela med, så blir det lite information om Diakonia också. Jag har förstått att vill man förändra världen, så är det på det här sättet; med ett envist gnetande och med små steg som till slut ger resultat, och till det behövs pengar. Jag tycker det är så roligt att jag kan kombinera min lust att sy med mitt intresse för återanvändning, och samtidigt göra något nyttigt. Väskorna är ju också en sak som inte är alldeles onödig, en fördel i vårt prylsamhälle. Visste du? att du kan starta en egen insamling till Diakonia i samband med din högtidsdag? Din insamling kan du också koppla till ditt Facebookkonto så att det i din logg syns när någon har skänkt pengar till insamlingen! LÄS MER och starta DINinsamling på: diakonia.se/insamling Mål ,1 milj Insamlat hittills 9,2 milj t.o.m FöRändringsfaddrar 4,4 milj DET HÄR KAN DU GÖRA! ULF FRÖDIN Anordna en klädbytardag där intäkterna går till Diakonia. Det kommer att bli ett utmärkt tillfälle att göra sig av med gamla kläder och skaffa nya vid ett och samma tillfälle! Sätt upp anslag om klädbytardagen och be allmänheten men också dina vänner, bekanta och arbets-/studiekamrater att ta med sig de kläder som de vill byta. Kläderna ska naturligtvis vara hela och rena, och det kan vara bra att ha angivit ett minsta antal plagg att ta med. Varje person får sedan betala en liten summa i inträde, som går till Diakonia. Låt alla lägga ut sina kläder och sedan är det bara att börja fynda. Inte nog med att du kommer hem med nya kläder både miljön och Diakonia kommer att vara tacksamma för ditt initiativ! Privatpersoner Testamenten 0,9 milj Fondsparande 1,5 milj 0,5 milj Minnes- och högtidsgåvor 1,2 milj 0,5 milj Församlingsgåvor Företag och föreningar ÖVRIGT 0,1 milj 0,1 milj Dela med 11

12 Kalender för en speciell sorts människor Somliga människor vet att det går att förändra världen. De lever i övertygelsen att mänskliga rättigheter, jämställdhet, rättvisa och demokrati kan genomföras överallt. Och de arbetar för detta, varje dag direkt och indirekt via samarbetsorganisationer över hela världen. De hjälper människor att själva ta sig ur fattigdom och förtryck. De skapar nya och bättre förutsättningar på lokal nivå och de medverkar till globala förändringar. De finns i Sverige, Ouagadougou, de finns överallt. Det här är en kalender för dessa människor. Den är 250x250 mm och kostar 150 kr inkl porto. Köp den om du vill känna dig lite speciell. Kalendern kan beställas på diakonia.se eller på telefon Tel PG diakonia.se DIAKONIA ÄR EN KRISTEN BISTÅNDSORGANISATION SOM TILLSAMMANS MED LOKALA SAMARBETSORGANISATIONER ARBETAR FÖR EN VARAKTIG FÖRÄNDRING FÖR DE MEST UTSATTA MÄNNISKORNA I VÄRLDEN.