Ungdomsbrottslighet och fysisk aktivitet
|
|
- Anita Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Centrum för idrottsvetenskap BOX Göteborg Ungdomsbrottslighet och fysisk aktivitet Idrott som medel i behandlingsarbete med brottsliga ungdomar Anna-Lena Kilborn C-uppsats i idrottsvetenskap Handledare: Göran Patriksson Idrottsvetenskapliga rapporter nr. 2003:10
2 Sammanfattning Titel: Författare: Arbetets art: Ungdomsbrottslighet och fysisk aktivitet. Idrott som medel i behandlingsarbete med brottsliga ungdomar. Anna-Lena Kilborn C-uppsats i idrottsvetenskap, 10 p Sidantal: 73 Handledare: Examinator: Göran Patriksson Sten Eriksson Rapport nr: 2003:10 Sökord: Ungdomsbrottslighet, kriminalitet, idrott, behandlingsarbete, ungdomar i riskzonen Bakgrund Ungdomsbrottsligheten är ett stort problem i samhället, men det är svårt att säga vilka orsakerna är till att ungdomar börjar begå brott. Även om det är en svår fråga att svara på, kan man säga att sociala förhållanden spelar en stor roll och att risken är större för de barn och ungdomar som växer upp under dåliga hemförhållanden och med droger och kriminalitet runt omkring sig - de barn som befinner sig i den så kallade riskzonen. Det görs en hel del insatser i Sverige, både för ungdomar som redan etablerat ett brottsligt beteende och i förebyggande syfte för ungdomar i riskzonen. En del av dessa projekt eller aktiviteter har haft positiv effekt och en del av dem har haft idrott som metod i verksamheten. Lagidrotter har ibland nämnts som speciellt fördelaktiga i detta sammanhang, eftersom man där får uppleva känslan av grupptillhörighet och laganda och dessutom lär sig saker som lagarbete och samarbete. Idrotten har många fördelar. Förutom de positiva fysiska och psykiska effekterna man får av själva utövandet, medför den även positiva sociala effekter genom den socialisering som sker i idrottsmiljön, samt genom skapande av sociala kontakter. Det finns, förutom dessa skäl, dessutom ekonomiska skäl till att försöka förebygga brottsligt beteende istället för att sätta in åtgärder i efterhand, när det kanske redan är för sent. Fungerande behandlingsåtgärder behövs självklart också, men det skulle kunna satsas mer resurser på förebyggande verksamhet - och det är inte bara resurser i form av pengar det finns behov av, utan även kunskap, "rätt" personer och "rätt" idéer är viktigt. För att utöka kunskapen om fungerande brottsförebyggande insatser, behövs dock uppföljningar och utvärderingar. 2
3 Syfte Huvudsyftet är att ta reda på om idrotten kan vara en hjälp för brottsliga ungdomar att komma ur kriminaliteten, samt om idrott kan fungera som metod i brottsförebyggande arbete med barn och ungdomar i riskzonen. I studien undersöks olika påverkansfaktorer, vilka olika faktorer som påverkar när ungdomar "väljer" en kriminell livsstil, samt vad det finns för möjligheter att påverka dessa ungdomar i positiv riktning. Följande undersöks i litteraturgenomgången; tänkbara orsaker till kriminalitet ungdomskriminalitet som gruppfenomen ungdomars fritidsvanor, idrottsutövande och deltagande i föreningsverksamhet socialisation till idrott och socialisation genom idrott ungdomars behov av aktivitet och spänning sensationssökande personligheter, en jämförelse mellan brottsliga individer och högriskidrottare idrott, aggressioner och våldsamt beteende narkotikamissbruk och idrott förebyggande verksamhet för ungdomar i riskzonen misslyckad vård utvärderingsproblemet Dessa frågor behandlas såväl ur ett allmänt, som ur ett idrottsligt perspektiv. Under rubriken Åtgärdsprogram redovisas ett antal genomförda idrottsprojekt. Några av dem är inriktade mot ungdomar som redan etablerat ett brottsligt beteende, för att försöka få dem att komma ur brottsligheten, och några är inriktade mot brottsförebyggande arbete med ungdomar i riskzonen. Syftet med denna sammanställning är att försöka få kunskap om vad det är som fungerar i denna typ av verksamheter, det vill säga vad som påverkade ungdomarna i positiv riktning. Metod Den empiriska undersökningen genomfördes på Högsbo-anstalten, en kriminalvårdsanstalt i Göteborg. Som metod för insamling av data användes enkäter. Vid redovisning av resultat användes kvantitativ metod. Urvalsgruppen bestod av 83 män i åldern år. Av dessa satt 49 stycken på en avdelning för motiverade, vilket innebar att de ville - och arbetade aktivt med att försöka - sluta med droger och kriminalitet. Bortfallet var stort, endast 30 av de intagna svarade på enkäten. Resultat I studien undersöktes de intagnas socioekonomiska position, deras brottslighet, idrottsintresse och egna idrottsutövande. Huvudfrågorna var om deltagarna hade utövat någon idrott i 3
4 barndomsåren, om de blivit påverkade av familj eller vänner att hålla på med idrott, om de utövade någon idrott under anstalttiden, vid vilken ålder de hade börjat begå brott och vilka orsakerna var. Dessutom undersöktes om de intagna var motiverade att försöka komma ur sin brottsliga livsstil och om de i så fall trodde att idrotten kunde vara en hjälp att nå det målet. Sammanställning av resultat De flesta av deltagarna, ca 30 %, var år. Det var något fler som hade grundskoleutbildning (53 %) än gymnasieutbildning (40 %) som högsta utbildning. Endast en av deltagarna hade universitets-/högskoleutbildning. Som barn hade 60 % bott i lägenhet och 50 % i villa/radhus. De flesta hade vuxit upp i storstad (60 %). När det gäller bostadsförhållanden kunde man välja flera svarsalternativ. Några av deltagarna hade bott både i lägenhet och i villa/radhus som barn. Majoriteten (80 %) hade tidigare haft någon anställning och de tre vanligaste yrkena var byggnadsarbetare, lagerarbetare/truckförare och fastighetsskötare. De flesta (47 %) hade suttit inne på anstalt 6-12 månader. Detta gällde nuvarande straff. Majoriteten av deltagarna (60 %) var dömda för narkotikabrott. För 37 % av deltagarna var det första gången de satt inne på anstalt och därefter följde svaret "4 gånger eller fler" (30 %). De flesta (40 %) hade begått sitt första brott när de var år. Sedan följer alternativet "12 år eller tidigare". I 87 % av fallen hade man begått stöld som första brott. Några av orsakerna till att deltagarna hade börjat begå brott var droger, rastlöshet, grupptryck, behov av pengar, dåliga hemförhållanden, spänning och nyfikenhet. Kamrater/grupptryck var den vanligaste orsaken. På frågan vad deltagarna hade haft för intressen som barn, svarade 66 % idrott. Därefter följde musik (10 %). Majoriteten (83 %) var idrottsintresserade som åskådare och de mest populära idrotterna var fotboll, kampsport, bilsport och ishockey (i den ordningen). Majoriteten hade också idrottat i barndomsåren (87 %) och av dessa hade de flesta utövat någon form av bollspel. Av de 22 personer som begick sitt första brott före 15 års ålder hade 20 av dem idrottat i barndomen. Endast 20 % av föräldrarna hade själva idrottat, men däremot hade de flesta av kamraterna utövat någon idrott (77 %). När de satt inne på anstalt (nuvarande straff) var det 70 % som utövade någon form av fysisk aktivitet. Styrketräning var det mest populära. Majoriteten av deltagarna (83 %) svarade att de vill pröva på någon idrott/gå med i någon idrottsförening efter anstalttiden. Det man helst ville utöva var styrketräning, motorsport, simning/löpning och fotboll (i den ordningen). Majoriteten av deltagarna (90 %) ville ha hjälp när de kom ut, att inte återgå till sitt gamla liv. De ville främst få hjälp med bostad, pengar och arbete. Slutsatser Tidigare forskningsresultat inom området visar ett antal motstridiga resultat, där en del av resultaten talar för medan andra talar emot idrott som fungerande metod. Detta gäller både åtgärdsprogram för brottsliga ungdomar och brottsförebyggande arbete med barn och ungdomar i riskzonen. 4
5 En påverkansfaktor som framkommit som speciellt viktig är dock idrottsledaren. En vuxen förebild som barnen kan få förtroende för och som till och med ibland kan fungera som ersättare för de egna föräldrarna. I en del studier har också framkommit att det sociala livet runt omkring själva idrottsutövandet varit viktigare för barnen än vilken idrott de utövat, samt att idrottsledare haft störst betydelse för att uppnå positiva socialiseringseffekter, på grund av den nära relationen de skapar med utövarna. Att ha något roligt och meningsfullt att göra och någonstans att ta vägen har också visat sig ha stor betydelse. När det gäller studien på kriminalvårdsanstalten, innebär det stora bortfallet att det är svårt att dra några slutsatser beträffande idrott som brottsförebyggande metod. Bortfallet kan bero på flera saker, som till exempel ointresse av idrott eller motvilja att delta i denna typ av undersökningar. Enligt uppgift från kriminalvårdsanstalten var också en stor del av de intagna dyslektiker. Resultatet av de svar jag fick in visade att idrottsintresset hos deltagarna var stort, både när det gällde eget utövande och som åskådare. Detta kan ha flera orsaker, men en tänkbar förklaring kan vara att det bara var de som var idrottsintresserade som svarade på enkäten. Majoriteten hade idrottat i barndomsåren och de flesta hade även haft kamrater som idrottat, men det var även kamrater och grupptryck som var den vanligaste orsaken till att de börjat begå brott. Dåliga hemförhållanden var också en vanlig orsak till att man börjat med brottslighet och det verkar inte som om föräldrarna påverkat deltagarna att hålla på med idrott i barndomsåren. Att de flesta hade begått sitt första brott före 15 års ålder stödjer resonemanget att man bör sätta in brottsförebyggande åtgärder i tid, om man skall ha möjlighet att lyckas. Studier har också visat att det är mycket svårt att få ungdomar som redan etablerat ett brottsligt beteende, att bryta detta. De flesta av deltagarna uppgav att de ville utöva någon idrott efter anstalttiden och kanske gå med i någon idrottsförening. De flesta svarade också att de ville ha hjälp när de kom ut, med saker som arbete och bostad, men det var få som trodde att de skulle få det. En slutsats man kan dra av resultat från tidigare forskning, samt resultaten från studien på kriminalvårdsanstalten, är att man inte kan förutse hur enskilda individer kommer att handla. Vad man däremot kan förutse är hur en grupp människor kommer att handla, förutsatt att gruppen är tillräckligt stor. Därför kan man också ganska väl förutse att ungdomar i riskzonen löper större risk än andra ungdomar att börja begå brott och att det därför är viktigt att sätta in brottsförebyggande åtgärder i tid. 5
6 Referenser Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Blomberg, D. (1960). Den svenska ungdomsbrottsligheten. Stockholm: Natur och Kultur. Breivik, G. & Kvikstad, I. (1990). Stoffmisbrukere og fysisk aktivitet. Kultur- og vitenskapsdepartementet. Ungdoms- og idrettsavdelingen. Otta: Universitetsforlaget. Brännberg, T. (1987). Visst behövs det mer än vård! Socialdepartementet. Allmänna arvsfonden Stockholm. Rapport från Idrottsgruppen, rapp. nr. 4. Halmstad. Brännberg, T. (1998). Bakom kulisserna - en socialpsykologisk studie av en förening. Floda: Zenon Förlag. Chreisti, K. (1993). Anabola steroider, ungdomar och mansideal. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan. Civildepartementet (1995). Plus för unga - Slutsatser från lokalt utvecklingsarbete. Slutrapport från PLUS-gruppen inom Civildepartementet. Ds 1995:54. Stockholm: Fritzes, Offentliga Publikationer. Coakley, J. (1990). Sport in Society, Issues and Controversies. 4th. ed. Center for the Study of Sport and Leisure. University of Colorado, Colorado Springs. St. Louis: Times Mirror/Mosby College Publishing. Engström, L.-M. (1999). Idrott som social markör. Stockholm: HLS Förlag. Hastad, D., Segrave, J., Pangrazi, R. & Petersen, G. (1984). Youth Sport Participation and Deviant Behavior. Sociology of Sport Journal, vol. 1, no. 4., s Champaign, Illinois: Human Kinetics Publishers. Høigaard, R. & Lidbom, P.-A. (1999). Gruppepsykologi i idrett. Kristiansand: HøyskoleForlaget AS - Norwegian Academic Press. Ingebrigtsen, J.-E. (1995). Pedagogik, idrett og samfunn, i et internasjonalt perspektiv. Barneog ungdomsidrett, et studium i gruppeprosesser, s Kristiansand: HøyskoleForlaget AS Norwegian Academic Press. Johansson, A. (2002). Drogsatsningar utan effekt. Expert: Information om alkohol kan leda till att elever ökar sin konsumtion. Tidningsartikel. Göteborgs-Posten, Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. KVVFS (2000). Allmänna råd om utevistelse enligt 14 andra stycket lagen om kriminalvård i anstalt. Kriminalvårdsverkets författningssamling. KVVFS 2000:2. 6
7 Larsson, J. (1998). Streetbasket. Proost, Belgien: Bonner Carlsen Förlag. Ljung, M. (2002). Killar slåss och tjejer stjäl. Tidningsartikel. Göteborgs-Posten, Mosesson, M., Melkersson, H. & Karlsson, J. (1995). Plus för unga i Malmö, Norrköping och Sundsvall. Rapport från ungdomsprojekt. PLUS-gruppen inom Civildepartementet. Ds 1995:54, bil. 2. Stockholm: Fritzes, Offentliga Publikationer. Olsson, E. (1996). Idrott som metod i socialt arbete med unga. C-uppsats. Högskolan i Halmstad. Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap. Patriksson, G. (1979). Socialisation och involvering i idrott. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Patriksson, G. (1994). Sport and physical activity as a socialisation environment. Committee for the development of sport (CDDS). Sport pedagogical reports 47. Dept. of Education, Göteborg University, Sweden. Persson, R. & Dahlgren, A. (1975). Ungdomens fritid och samhällssyn. Sammanfattning av en undersökning gjord inom statens ungdomsråd. Stockholm: Prisma Förlag. Sarnecki, J. & Ekman, L. (1980). Vad skall vi ha gårdarna till? En bok om mål och metoder i ungdomsarbetet på fritidsgårdar. Stockholm: Publica, Liber Förlag. Sarnecki, J. (1981). Ungdomsbrottslighet. Omfattning, karaktär, orsaker och samhällsreaktion. Stockholm: Liber Förlag. Sarnecki, J. (1982, a). Varför är det så svårt att förändra ungdomars situation i samhället. Täby: Bokförlaget Robert Larson. Sarnecki, J. (1982, b). Brottslighet och kamratrelationer. BRÅ-rapport 1982:5. Forskningsenheten. Stockholm. Sarnecki, J. (1983). Fritid och brottslighet. BRÅ-rapport 1983:7. Forskningsenheten. Stockholm. Sarnecki, J. (1999). Skolan och Brottsligheten. 3e uppl. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Sarnecki, J. (2001). Delinquent Networks, Youth Co-offending in Stockholm. Cambridge, U.K.: Cambridge University Press. Sarnecki, J. (2002). Professor Jerzy Sarnecki attackerar oprofessionella behandlingar av unga brottslingar: "Banar väg för krav på hårdare tag". Internet. En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, Segrave, J. & Hastad, D. (1984). Interscholastic Athletic Participation and Delinquent Behavior: An Empirical Assessment of Relevant Variables. Sociology of Sport Journal, vol. 1, no. 2., s Champaign, Illinois: Human Kinetics Publishers. 7
8 Sernhede, O. (1984). Av drömmar väver man Ungdomskultur, socialisation, ungdomsarbete. Socialstyrelsen. Ungdom i riskzon. Malmö: Utbildningsproduktion. SOU (1979). Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Betänkande av utredningen om isolering inom kriminalvården. Statens Offentliga Utredningar 1979:4. Justitiedepartementet. Stockholm. Strömberg, J. (2002). Knockar boxningshatarna. Tidningsartikel. Göteborgs-Posten, Säfvenbom, R. (1998). Four thousand hours a year. Leisure time and its developmental potential for adolescents at youth protection institutions. Norges Idrottshögskola. Oslo. Thomas, J. & Nelson, J. (2001). Research methods in physical activity. 4th ed. Champaign, Illinois: Human Kinetics Publishers. Trost, Jan. (2001). Enkätboken. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur. Undheim, J. (1988). Statistik från ord till formel. Lund: Studentlitteratur. Uppdrag granskning (2002, a). Barn och idrott. Toppning och utslagning inom barnidrotten. Reporter: Winblad, J. Internet. TV-sänt Uppdrag granskning (2002, b). Misslyckad ungdomsvård. Med samhället som förälder. Reporter: Rocksén, A. Internet. TV-sänt Uppdrag granskning (2002, c). Misslyckad ungdomsvård. Vägen ut ur droger och våld. Reporter: Zadig, C. Internet. TV-sänt Wettre, K. & Hedlund, A. (2002). Norsk samtalsmodell ska minska brottslighet. Tidningsartikel. Göteborgs-Posten, Yiannakis, A. & Greendorfer, S. (1992). Applied Sociology of Sport. Physical Challenge as a Treatment for Delinquency. Chapt. 12. Champaign, Illinois: Human Kinetics Books. 8
Ungdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.
Läs merFastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25
Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla
Läs merFramtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merBARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER
BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER BARN TOM 12 ÅR UNGDOM 13-20 ÅR BAKGRUND Varför har RF skärpt riktlinjerna för barn och ungdomsidrotten? Riktlinjer - Idrott för barn Idrott för barn ska bedrivas ur
Läs merRörelse i sexan Vilka tankar och vilken inställning har eleverna kring fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa o skolan?
Lärarutbildningen Examensarbete Hösten 2004 Rörelse i sexan Vilka tankar och vilken inställning har eleverna kring fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa o skolan? Handledare: Kristina Johansson -
Läs merVad ska vi göra på gympan i idag? En studie om elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa
Lärande 61-90 hp. Vårteminen 2011:20 s. 213-224 Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Vad ska vi göra på gympan i idag? En studie om elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa Anne Asp,
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merDet viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt.
Svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning tar bl.a. upp följande: Fotbollen ska vara tillgänglig för alla och bidra till samhällsnyttiga värderingar samt ge ett bättre, roligare och friskare liv. Barn-
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökningen
LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och
Läs merResultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland. Rolf Dalin, Göran Bostedt
Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland Rolf Dalin, Göran Bostedt Livsområden/politikområden i LUPP SKOLA FRITID ARBETE TRYGGHET ÅK 7-9
Läs mer6 Foto: Anette Andersson
6 Foto: Anette Andersson Föräldrapress Nästan inga föräldrar anser att de själva sätter press på sina barn, men nästan hälften tycker att andra gör det. Din inställning och attityd avgör om ditt barn ska
Läs merHur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?
Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merSÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som
Läs merKänsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun
EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs merRF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott
RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott Idrotten vill bakgrunden till anvisningarna Idrotten vill är svensk idrotts idéprogram. Här beskrivs idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund. Här beskrivs
Läs merSkolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för
Läs merBrukarundersökning inom boende LSS
SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merVår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!
Allmänt om kriminalvården 2010 Vår vision Vårt arbete ska vara inriktat på att förändra brottslingarnas situation och inställning till det liv som lett till kriminalitet. Vi ska tillföra klienten färdigheter,
Läs merAtt arbeta på avdelningen Stöd och service
Att arbeta på avdelningen Stöd och service Stöd och service är en avdelning på socialkontoret. På Stöd och service arbetar vi med stöd till personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning
Läs merBarnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)
Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merEnkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år
Enkät Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder...år 3. Hur stor är den ort, där du verkar som tränare? Landsbygd/liten tätort upp till
Läs merRapport från tillsyn av På rätt väg 2009
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 Hägersten-Liljeholmens
Läs merSOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?
SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till
Läs mernarkotika-, uppdrag av Stad
Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd
Läs merOm mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:
Läs merPapers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London
1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merResultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009
Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat
Läs merGe oss den ljusnande framtiden åter!
Ge oss den ljusnande framtiden åter! 2 (10) 3 (10) I den här rapporten vill jag berätta vad Socialdemokraterna i Västerås vill göra för stadens ungdomar, men också vad det innebär för dem om vi tillsammans
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merSPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS
1 (6) SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS Basdata Kursen ingår i ämnesstudier och är en obligatorisk kurs inom Sport Managementprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
Läs merNÄSETS SK:s VÄRDERINGAR
NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR Värderingsdokumentet är ett komplement till vår Vinröda tråd som är klubbens strategiska inriktningsdokument. I Näsets SK är alla som vill, välkomna att spela fotboll. Vi bedriver
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs merTjänsteskrivelse 1 (5)
Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till
Läs merUngdomsbrottslighet och fysisk aktivitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Centrum för idrottsvetenskap BOX 300 405 30 Göteborg Ungdomsbrottslighet och fysisk aktivitet Idrott som medel i behandlingsarbete med brottsliga
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs merGREBBESTADS IF. Barn- och ungdomsfotboll. Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar. Fastställd 2013-03-20
GREBBESTADS IF Barn- och ungdomsfotboll Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar Fastställd 2013-03-20 Grebbestads IF Policy Barn och ungdomsfotboll Grebbestads IF erbjuder fotbollsverksamhet för att alla
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs merMedling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser
Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling
Läs merKriminalvårdens författningssamling
Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade
Läs merIDROTT DIDAKTISK INRIKTNING, FORTSÄTTNINGSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION WITH AN EDUCATIONAL PERSPECTIVE, INTERMEDIATE COURSE, 20 CREDITS
IDROTTSHÖGSKOLAN KURSPLAN 1 (5) IDROTT DIDAKTISK INRIKTNING, FORTSÄTTNINGSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION WITH AN EDUCATIONAL PERSPECTIVE, INTERMEDIATE COURSE, 20 CREDITS LADOK-kod: LIDDFO BESLUT OCH
Läs merPOLICY - Umeå City IBF -
POLICY - Umeå City IBF - Umeå City IBF:s policy finns till för att visa vad Umeå City IBF står för. All verksamhet och alla beslut som tas på alla nivåer i Umeå City IBF ska bedrivas och tas i enlighet
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,
Läs merHar fängelset en avskräckande effekt?
Kriminologiska institutionen Har fängelset en avskräckande effekt? En kvalitativ intervjustudie med fem tidigare intagna män Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2011 Amanda
Läs merART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland
ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella
Läs merALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO
ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar
Läs merNolltolerans i Bollebygds kommun
Nolltolerans i Bollebygds kommun Den 29 april 2009 beslutade kommunfullmäktige om en avsiktsförklaring och att Bollebygds kommun ska arbeta för Nolltolerans. Med gemensamma krafter arbetar kommunen, räddningstjänsten,
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merKortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid
Kortanalys Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Innehåll Livstids fängelse och tidsomvandling av straffet... 3 Antalet livstidsdomar har ökat åren 1975 2004, därefter minskat... 4 Livstids fängelse
Läs merSundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy
Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Antagen på Sundbybergs Idrottsklubbs ordinarie årsmöte den 26 mars 2003 Sundbybergs Idrottsklubbs verksamhetside Sundbybergs Idrottsklubb är en ideell förening,
Läs merKandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer
Kursplan Uttagen: 2014-11-21 Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments 30.0
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merBachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits
1 av 6 Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 2PE121 Ansvarig institution: Pedagogiska inst Datum för
Läs merSportis. Idrottskola med barn i centrum
Sportis Idrottskola med barn i centrum 1 Bra barnidrott är när barnen trivs, har roligt och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 2 Idrottsskolan Sportis En idrottskola eller Sportis som vi väljer
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merNordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan
Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merÖverenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping
Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Beslut om åttapunktsprogrammet 1. Ungas tillgång till alkohol och droger ska minskas genom tidig upptäckt 2. Minska risken för
Läs merIDROTT DET HÄR ÄR FRIA LÄROVERKEN IDROTT FÖR DIG SOM SKA SÖKA TILL GYMNASIET OCH ÄR LITE EXTRA INTRESSERAD AV IDROTT OCH HÄLSA LAROVERKEN.
IDROTT DET HÄR ÄR FRIA LÄROVERKEN IDROTT > > Möjlighet att kombinera studier med idrott > > Lärare och instruktörer med specialkompetens > > Bra lokaler och samarbeten med ledande klubbar > > Idrottsläger
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merPOLICY FÖR SPELARUTVECKLING
POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,
Läs merFOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1
FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merVarför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89
Varför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89 2010 04 21 Ulf Hall Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att undersöka spelare som
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merVåra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.
Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merTransnationellt utbyte Reggio Emilia
CREARE VIVERE Transnationellt utbyte Reggio Emilia Rapport från resa 16 20 mars 2014 Reflektioner från resan till Reggo Emilia med deltagare från Sunne kommun, Torsby kommun och Munkfors kommun genom EU-projektet
Läs merUng och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merFOLKHÄLSA II, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH SCIENCE II, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS
Senast rev. 2011-12-14 1 (6) FOLKHÄLSA II, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH SCIENCE II, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en inriktningskurs
Läs merAtt vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370
Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:
Läs merVälkommen till LEV -06!
Välkommen till LEV -06! Lövestad IF, Esperöd SK och Vanstad IF beslöt 2006 att samarbeta kring ungdomsverksamheten i föreningarna under namnet LEV -06. Vi har just nu fotbollslag i följande åldrar: Knattar
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merSTRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN
STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och
Läs merUngas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund?
Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund? Idrott och mångfald 12-13 februari 2013 Föreläsare: Stefan Wagnsson Idrottsvetenskap, Karlstads universitet Har alla samma
Läs merInnehållsförteckning. Version
Yoksas väg Innehållsförteckning Version... 2 Förord... 1 Definition av Yoksas väg... 1 Policy för ledare i Yoksa... 2 Policy för utövare i Yoksa... 3 Policy för förädlar & anhöriga i Yoksa... 4 Taekwondo
Läs merÄmnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa
Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet
Läs merSammanfattande kommentarer
Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något
Läs mer2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola
2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för
Läs merPå fritidsgår n kallar man inte nå n för hora. Fritidsgården en trygg plats för ungdomars
På fritidsgår n kallar man inte nå n för hora Fritidsgården en trygg plats för ungdomars Innehåll: Fritidsgård Vad menas med det? Vad står fritidsgård för? Vuxna med ansvar Fritidsledarens uppgift Vad
Läs merFOLKHÄLSA II, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH SCIENCE II, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS
1 (6) FOLKHÄLSA II, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH SCIENCE II, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en inriktningskurs inom Lärarprogrammet
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merUngdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor
Ungdomar är viktiga implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Joakim Ekberg Institutionen för Medicin och Hälsa Projektet Ungdomar
Läs merElevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi
Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta
Läs merSlutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merSCR:s PUNKTER FÖR 2020
20 PUNKTER 2020 SCR:s PUNKTER FÖR 2020 Vårt arbete med att utveckla vår bransch tar nu verklig fart. Sedan 2011 har vi tillsammans jobbat med våra framtidsfrågor och lyft fram vad vi vill göra och hur
Läs merUngdomars psykiska hälsa Skövde 2014
Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014 En rapport av Daniel Larsson, Utrednings- och forskningsservice vid Fakulteten för samhällsvetenskap, Linnéuniversitetet, i samverkan med Skövde kommun Bakgrund Samtliga
Läs mer