Central Sweden. Europa 2020-strategin Att uppnå samart och hållbar tillväxt för alla Lars Åkerstedt och Maria Edvardsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Central Sweden. Europa 2020-strategin Att uppnå samart och hållbar tillväxt för alla Lars Åkerstedt och Maria Edvardsson"

Transkript

1 Central Sweden Europa 2020-strategin Att uppnå samart och hållbar tillväxt för alla Lars Åkerstedt och Maria Edvardsson

2 Innehåll Varför ska jag bry mig?... 3 Ansvarsområden... 5 Den nationella nivåns koppling till Europa Årscykeln för genomförandet av Europa 2020-strategin... 5 Regionernas koppling till strategin... 7 Ramverk och tematik... 8 Fortsatt arbete med Europa 2020-strategin i RUP/RUS... 9 De sju flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen Unga på väg En digital agenda för Europa Ett resurseffektivt Europa En industripolitik för en globaliserad tid En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen En europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning... 31

3 Europa 2020-strategin Varför ska jag bry mig? De nationella reformprogrammen påverkar de regionala utvecklingsplanerna Kommande regionala utvecklingsplaner kommer få ta ökad hänsyn till strategin Kommande EU-finansiering knyts hårdare till gemensamma mål i strategin Strategin utgör en gemensam referensram som andra arbetar efter Diskussioner pågår hur regioner skulle kunna påverkas av hur väl den nationella nivån uppfyller strategins mål Mellan år arbetade EU efter Lissabonstrategin som förvisso fick utstå en del kritik, men som ändå blottlagt att Europa står inför en rad samhälleliga utmaningar. Till dessa hör en stagnerande konkurrenskraft, låg tillväxt och sysselsättning, klimatförändringar, energi- och resurseffektivitet, folkhälsan och en åldrande befolkning. Dessa utmaningar måste övervinnas ifall den europeiska sociala modellen ska kunna bevaras. När Lissabonstrategins efterföljare, Europa 2020-strategin, arbetades fram av kommissionen, var EU:s medlemsstater därför relativt eniga om att en ny kraftfullare strategi var nödvändig under löptiden Likaså framfördes starka önskemål om en fokusering och ett innehåll som var lättare att kommunicera med medborgarna. Resultatet blev tre övergripande prioriteringar som ska förstärka varandra: Smart tillväxt utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning För att fastställa var man vill stå år 2020, föreslår Europeiska kommissionen därför fem överordnade EU-mål (se figur nedan) som ska ha uppnåtts till år 2020 för att kunna mäta våra framsteg och kunna jämföra resultaten på vägen. Målen anger den kurs som EU:s medlemsstater bör hålla och ska styra processerna kring strategin. Vidare är målen sammanflätade med varandra och stödjer varandras mål. Investeringar i teknik för energibesparingar ger exempelvis även en förbättrad livsmiljö och kanske även fler arbetstillfällen. Utöver dessa mätbara mål krävs en lång rad åtgärder på medlemsstats- och EU-nivå samt på internationell nivå för att understödja dem. Kommissionen föreslår därför sju huvudinitiativ (från och med nu kallade flaggskeppsinitiativ ) som ska påskynda framstegen inom varje prioriterat område (se figur nedan). Förutom rekommendationer och riktlinjer kan flaggskeppsinitiativen bestå av både lagstiftande och icke lagstiftande förslag:

4 EUROPA 2020: ÖVERSIKT 1. Höja sysselsättningsgraden för befolkningen i åldrarna år från nuvarande 69 % till minst 75 %. 2. Nå målet att investera 3 % av BNP i FoU särskilt genom att förbättra villkoren för den privata sektorns FoU-investeringar, och utveckla en ny indikator för att kartlägga innovation. 3. Minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % jämfört med 1990-års nivåer och med 30 % på vissa villkor, öka andelen förnybara energikällor i vår slutliga energiförbrukning till 20 % och öka energieffektiviteten med 20 %. 4. Minska den andel ungdomar som slutar skolan i förtid till 10 % från nuvarande 15 % och öka den andel av befolkningen i åldrarna som har avslutad högre utbildning från 31 % till minst 40 %. 5. Minska antalet EU-medborgare som lever under de nationella fattigdomsgränserna med 25 %, vilket skulle innebära att över 20 miljoner personer lyfts ut ur fattigdom. SMART TILLVÄXT HÅLLBAR TILLVÄXT TILLVÄXT FÖR ALLA INNOVATION EU:s huvudinitiativ Innovationsunionen ska förbättra ramvillkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation för att stärka innovationskedjan och höja investeringsnivåerna i hela EU. UTBILDNING EU:s huvudinitiativ Unga på väg ska stärka utbildningssystemens resultat och öka den internationella attraktionskraften hos Europas högre utbildning. ETT DIGITALT SAMHÄLLE EU:s huvudinitiativ En digital agenda för Europa ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag. KLIMAT, ENERGI OCH RÖRLIGHET EU:s huvudinitiativ Ett resurseffektivt Europa ska bidra till att koppla isär ekonomisk tillväxt och resursanvändning genom en övergång till en koldioxidsnål ekonomi och genom att öka användningen av förnybara energikällor, modernisera vår transportsektor och främja energieffektivitet. KONKURRENSKRAFT EU:s huvudinitiativ Industripolitik för en globaliserad tid ska förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, och stödja utvecklingen av en stark och hållbar industribas med internationell konkurrenskraft. SYSSELSÄTTNING OCH KOMPETENS EU:s huvudinitiativ En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen ska modernisera arbetsmarknaderna genom att underlätta arbetskraftens rörlighet och genom kompetensutveckling under hela livet i syfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden och bättre anpassa tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden. FATTIGDOMSBEKÄMPNING EU:s huvudinitiativ Europeisk plattform mot fattigdom ska garantera social och territoriell sammanhållning så att tillväxtens och sysselsättningens fördelar kommer många till del och så att människor som drabbats av fattigdom och social utestängning kan leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället.

5 Ansvarsområden Inom EU kommer Europeiska rådet att ta ansvar stå i centrum för den nya strategin. Europeiska kommissionen kommer att övervaka framstegen mot målen, underlätta politiskt utbyte och lägga fram de förslag som krävs för att styra åtgärderna och föra EU:s huvudinitiativ framåt. Europaparlamentet kommer att vara en drivkraft för att mobilisera invånarna i EU och fungera som medlagstiftare för centrala initiativ. Strategin eftersträvar att partnerskapsstrategin ska utvidgas till EU:s kommittéer, till medlemsstaternas parlament och nationella, lokala och regionala myndigheter, till arbetsmarknadens parter och till andra berörda aktörer samt det civila samhället för att få alla att bidra till att förverkliga denna vision. Den nationella nivåns koppling till Europa 2020 Europa 2020-strategin gäller för samtliga 27 medlemsländer, men för att förverkliga målen i strategin måste vart och ett av medlemsländerna översätta målen till strategier i nationella reformprogram som är anpassade efter nationella förutsättningar. Medlemsstaterna ansvarar för att genomdriva nödvändiga reformer för att nå de nationella målen. Utifrån respektive medlemsstats reformprogram, utarbetar kommissionen landsspecifika rekommendationer. Varningar kan utfärdas om lämpliga åtgärder inte vidtas. Vidare sätts press på medlemsländer då resultatuppfyllelsen kontinuerligt kommer att jämföras med andra. Kommissionen betraktar alltså det nationella reformprogrammet som ett kontrakt och förutsätter att den regionala nivån tar del i förarbetet. Regional involvering, en så kallad partnerskapsstrategi, ses som en nyckel till framgång för att strategin ska nå framgång. Regionernas möjlighet till delaktighet uttrycks även i Europeiska rådets ekonomiska riktlinjer för genomförandet av Europa 2020-strategin. I april 2011 lämnade Sverige in sitt nationella reformprogram till kommissionen och påbörjade därmed en ny arbetsordning som beskrivs nedan. En kortare version finn även 2011 års ekonomiska vårproposition. Årscykeln för genomförandet av Europa 2020-strategin Grunden för arbetsmetoden är att EU:s medlemsstater enats om att man vill synkronisera det landsspecifika arbetet med att nå de gemensamma målen genom att länka de nationella budgetarna till varandra och strategin. De nationella reformprogrammen ska spegla den politik som medlemsstaten

6 avser föra för att uppfylla konvergenskriterierna i stabilitetspakten 1. I dessa sammanhang talar man ofta om en europeisk termin. 1 Stabilitetspakten: Medlemsstaternas åtagande att uppfylla nationalekonomiska mål, exv om inflation och skuldsättning. De brukar även betecknas konvergenskriterier. Reglerar medlemsstaternas möjlighet att skapa alltför osunda statsfinanser.

7 Regionernas koppling till strategin Europa 2020 kommer att engagera EU, medlemsstaterna och den lokala/regionala nivån. I Europeiska rådets ekonomiska riktlinjer för genomförandet av Europa 2020-strategin betonas som tidigare nämnt vikten av att den regionala nivån involveras. Likväl tolkas denna ambition olika av olika parter. Generellt sett kan sägas att de svenska regionerna eftersträvar större delaktighet i den svenska regeringens planering och detta på ett tidigt stadium. Ett intressant inlägg i denna debatt utgör två resolutioner som skrevs i höstas av Europaparlamentet och Regionkommittén om utökat flernivåstyre inom EU. I Sveriges nationella reformprogram kan man läsa: En lokal och regional förankring av Europa 2020-strategins mål och intentioner och därmed i det regionala och lokala tillväxtarbetet i Sverige, är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av strategin. Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning anger regeringens prioriteringar för regional tillväxt och utgör ett viktigt instrument för att omsätta EU:s gemensamma målsättningar för tillväxt och sysselsättning i regionala och lokala prioriteringar. Inriktningen ligger till grund för de regionala utvecklingsprogrammen och strukturfondsprogrammen. Den nationella strategin tillsammans med de regionala utvecklingsprogrammen bidrar således till ett ökat samspel mellan nationell och regional nivå. Regionala aktörer bidrar därmed till genomförandet av det nationella reformprogrammet utifrån sina särskilda förutsättningar och möjligheter inom ramen för i första hand de regionala utvecklingsprogrammen. Den lokala nivån har i ljuset av det kommunala självstyret i Sverige en central roll i att genomföra delar av de målsättningar som svenska regeringen lagt fast. (Vår fetstil) Lokala och regionala aktörer har alltså en väldigt viktig roll i genomförandet av strategin. En integrering av strategin i de regionala utvecklingsprogrammen ligger även i regionernas intresse för att på ett strategiskt och samordnat sätt verka för regional tillväxt. Sannolikt kommer man från regional nivå att sträva efter en vokabulär som överensstämmer med sina regionala utvecklingsprogram, men även efter att fokusera en del av sina aktiviteter i linje med det nationella reformprogrammet och självklart Europa 2020-strategin. Förmågan att kunna knyta an till de sju flaggskeppsinitiativen blir avgörande för att kunna ta del av framtida EU-finansierade program. Vinnova pekar till exempel på att mycket tyder på att de återstående åren för sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling kommer att genomsyras av den nya strategin. Även om Sverige relativt sällan står som måltavla för kritik om misskötta nationella finanser och dålig skötsel av EU-finansierade projekt, kan det vara bra att känna till att det under en längre tid förts en intensiv debatt om möjligheten att inför så kallad konditionalitet i för mottagande av strukturfondsstöd och koppla detta till Stabilitetspakten. Med detta menas att EU kan ställa villkor

8 för att motta EU-finansiering. Kritiken mot detta är att en region skulle straffas för sin medlemsstats misskötsel av statsfinanserna. Ramverk och tematik Diskussioner om hur strukturen för program som ska finansiera aktiviteterna kring arbetet med Europa 2020-strategin pågår för närvarande. EU:s flerårsbudget för (presenteras den 29 juni) sätter ramarna för hur innehållet i Europa 2020-strategin ska förverkligas. Innan innehållet i den är känt kan vi bara göra kvalificerade gissningar. Vissa konturer framträder dock allt tydligare (se figur nedan). Bilden ovan strävar efter att återge hur man talar om att sammanföra program som idag står på egna ben inom ramverk som man lättare kan känna igen allt för att förenkla för användaren och samtidigt kunna fokusera resurserna mot färre områden och så kallad smart specialisering. Programmen kommer som tidigare nämnt att knytas hårt till Europa 2020-strategin för att bemöta de stora samhälleliga utmaningarna.

9 Fortsatt arbete med Europa 2020-strategin i RUP/RUS På flera håll i Sverige ser man nu över hur man på bästa sätt integrerar strategin i de regionala utvecklingsplanerna. En linje som verkar framkomlig är att utgå från den vokabulär som används i strategin och se hur ens aktiviteter passar in. Central Sweden har jämfört regionernas RUP/RUS med Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ för att finna likheter och skillnader. Jämförelserna nämner områden där RUP:en lyfter samma frågor som i flaggskeppsinitiativen och belyser också om det finns några luckor, dvs. punkter där flaggskeppsinitiativen och de regionala utvecklingsplanerna skiljer sig åt. Dessa jämförelser återfinns i ett separat dokument. Eftersom flaggskeppsinitiativen är avsedda att förstärka effekten av varandra, blir konsekvensen att de överlappar varandra. Det ska inte ses som en sammanblandning, utan snarare som att aktiviteterna hänger ihop. Lite ironiskt är att överlappningen skulle kunna tänkas få till följd att fokuseringen på färre områden samtidigt öppnar upp för en bredare tolkning av varje område i projektsammanhang.

10 Europa 2020-strategin de sju flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen Bakgrund Flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen syftar främst till att uppfylla Europa 2020-strategins mål om smart tillväxt. Tre procent av unionens BNP ska investeras i forskning, utveckling och innovation. Europa står inför en rad samhälleliga utmaningar. Till dessa hör en stagnerande konkurrenskraft, låg tillväxt och sysselsättning, klimatförändringar, energi- och resurseffektivitet, folkhälsan och en åldrande befolkning. Dessa utmaningar måste övervinnas ifall den europeiska sociala modellen ska kunna bevaras. Innovation är en viktig del av lösningen på alla dessa problem. Därför står innovationsfrågor högt upp på den politiska dagordningen och har således fått en framträdande roll i strategin Europa Förslagets innehåll Med Innovationsunionen ska Europa bli världsledande inom vetenskap. De hinder som för närvarande finns för att idéer ska nå marknaden ska avskaffas. Till dessa hör dyr patentering, marknadsfragmentering, långsamt sättande av standarder samt kompetensbrist. Offentliga sektorns och näringslivets samarbetssätt ska revolutioneras. Detta gäller i synnerhet genom innovationspartnerskap mellan företag och europeiska institutioner, nationella och regionala myndigheter. På EU-nivå kommer kommissionen att sträva efter följande Slutföra det europeiska området för forskningsverksamhet, utveckla en strategisk forskningsagenda inriktad på utmaningar som till exempel energitrygghet, transport, klimatförändringar och resurseffektivitet, hälsa och åldrande, miljövänliga produktionsmetoder och markförvaltning samt förbättra den gemensamma programplaneringen tillsammans med medlemsstaterna och regionerna. Förbättra företagens ramvillkor för innovation (dvs. inrätta det särskilda EU-patentet och en specialiserad patentdomstol, modernisera ramverket för upphovsrätt och varumärken, förbättra små och medelstora företags tillgång till skydd av immateriella rättigheter och påskynda införandet av driftskompatibla standarder, samt förbättra tillgången till kapital och fullt ut utnyttja åtgärder på efterfrågesidan, t.ex. genom offentlig upphandling och smart lagstiftning). Inrätta europeiska innovationspartnerskap mellan EU och den nationella nivån i syfte att påskynda utvecklingen och utbyggandet av den teknik som behövs för att ta itu med de utmaningar som identifierats. Det första partnerskapet kommer att omfatta

11 uppbyggandet av en bioekonomi senast 2020, central kompetensskapande teknik för att forma framtiden för EU:s industri och teknik för att äldre ska kunna klara sig själva och vara aktiva i samhället. Stärka och ytterligare utveckla EU-instrumentens roll när det gäller att stödja innovation (t.ex. strukturfonder, landsbygdsutvecklingsfonder, FoU-ramprogrammet, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, SET-planen), däribland genom närmare samarbete med EIB, och förenkla administrativa förfaranden för att underlätta tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, samt införa innovativa incitamentmekanismer för koldioxidmarknaden, för de som agerar snabbt. Främja kunskapspartnerskap och stärka kopplingarna mellan utbildning, företag, forskning och innovation, inbegripet genom EIT, och främja entreprenörskap genom att stödja nya innovativa företag. På nationell nivå måste medlemsstaterna göra följande: Reformera nationella (och regionala) FoU- och innovationssystem för att främja spetskompetens och intelligent specialisering, stärka samarbetet mellan universitet, forskning och företag, genomföra gemensam programplanering och öka det gränsöverskridande samarbetet på områden där EU tillför mervärde samt anpassa de nationella finansieringsförfarandena i enlighet med detta, för att se till att teknik sprids inom EU. Se till att det finns tillräckligt många personer med examen inom vetenskap, matematik och teknik och inrikta skolornas kursplaner på kreativitet, innovation och entreprenörskap. Prioritera utgifter för kunskap, däribland genom att använda skattelättnader och andra finansiella instrument för att främja större privata FoU-investeringar. Hur målen ska uppnås Prioriterade områden för insatser är förstärkt kunskapsbas i samhället, kommersialisering och spridning av innovationer, social innovation, offentlig-privata partnerskap och internationellt samarbete. Vad gäller implementering har regionerna en viktig roll att spela, just därför att den innovativa utvecklingen sker på regional nivå. Klicka på en åtgärdspunkt för detaljer: Promoting excellence in education and skills development Delivering the European Research Area Focusing EU funding instruments on Innovation Union priorities Promoting the European Institute of Innovation and Technology (EIT) as a model of innovation governance in Europe Enhancing access to finance for innovative companies Creating a single innovation market

12 Promoting openness and capitalising on Europe's creative potential Spreading the benefits of innovation across the Union Increasing social benefits Pooling forces to achieve breakthroughs: European Innovation Partnerships Leveraging our policies externally Reforming research and innovation systems Measuring Progress För att läsa vidare Innovationsunionens huvudsidor Initiativets huvudsida Sida med förteckning över nyckeldokument i innovationsunionen Hela meddelandet om Innovationsunionen FAQ om Innovationsunionen Innovationsunionen och innovationspolitik Innovation priorities for Europe Presentation of J.M. Barroso to the European Council, 04/02/11 Background on innovation in Europe Information prepared for the European Council, 04/02/11 Accompanying document to the Communication - Rationale for Action Raising the innovation potential of regions - a Communication on 'Regional Policy contributing to smart growth in Europe 2020' Reference documents on Innovation Policy

13 Unga på väg Bakgrund Flaggskeppsinitiativet Unga på väg lanserades främst för att nå EU:s mål om smart tillväxt. Det utarbetades i nära anslutning huvudinitiativet för utbildning: En agenda för ny kompetens och nya jobb. De båda initiativen skiljer sig emellertid åt. Medan huvudinitiativet är utformat för att förbättra kompetensen i Europa överlag, är Unga på väg ett mer riktat initiativ för ökad rörlighet, internationalisering, mer flexibla utbildningsbanor samt högkvalitativa och resultatgivande utbildningar för unga. Unga på väg är således även ett led i den europeiska integrationen för att föra Europas unga närmare varandra. Förslagets innehåll Unga på väg syftar till att förbättra resultaten och öka den internationella attraktionskraften hos EU:s institutioner för högre utbildning samt höja den övergripande kvaliteten på alla utbildningsnivåer i EU, och därvid kombinera spetskompetens med rättvisa, genom att främja de studerandes rörlighet, och förbättra ungas anställningsmöjligheter. Kort sagt, unga på väg syftar till att: Studenter och praktikanter ska få hjälp att studera och praktisera utomlands. De unga ska rustas bättre för arbetsmarknaden. Högskolans resultat och internationella dragningskraft ska stärkas. Utbildning på alla nivåer ska förbättras (akademiska topprestationer, lika möjligheter). På EU-nivå kommer kommissionen att sträva efter följande: Integrera och förbättra EU:s rörlighets-, universitets- och forskningsprogram (t.ex. Erasmus, Erasmus Mundus, Tempus och Marie Curie) och koppla samman dem med nationella program och resurser. Intensifiera moderniseringen av den högre utbildningen (kursplaner, styrning och finansiering), inbegripet genom att jämföra universitetens kvalitet och utbildningsresultat globalt. Utforska sätt att främja entreprenörskap genom mobilitetsprogram för unga yrkesmänniskor. Främja erkännandet av icke-formellt och informellt lärande. Lansera en ram för ungdomssysselsättning med strategier för att minska ungdomsarbetslösheten: tillsammans med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter bör den främja ungdomars inträde på arbetsmarknaden genom lärlings- eller praktikplatser eller annan arbetslivserfarenhet, däribland ett initiativ ( Ditt första EURES jobb ) inriktat på att öka ungdomars möjlighet att få ett arbete genom att stimulera rörligheten inom EU. På nationell nivå måste medlemsstaterna göra följande:

14 Säkerställa effektiva investeringar i utbildningssystem på alla nivåer (från förskola till högre utbildning). Förbättra utbildningsresultaten genom att ta itu med varje segment (förskola, grundskola, gymnasieskola, yrkesskolor och högre utbildning) inom ramen för ett integrerat arbetssätt som omfattar nyckelkompetens och syftar till att minska skolavhopp. Öka utbildningssystemens öppenhet och relevans genom att bygga upp nationella referensramar för kvalifikationer och bättre anpassa läranderesultaten efter arbetsmarknadens behov. Förbättra ungas inträde på arbetsmarknaden genom integrerade åtgärder som bl.a. omfattar vägledning, rådgivning och praktikplatser. Hur ska målen uppnås? Förslaget har fyra huvudlinjer för insatser: 1. Livslångt lärande 2. Bredare deltagande i högre utbildningen 3. Rörlighet 4. Sysselsättning År Centrala insatser ATT UTARBETA MODERNA UTBILDNINGSSYSTEM SOM KAN TILLHANDAHÅLLA VÄSENTLIGA FÄRDIGHETER OCH SPETSKUNSKAP 2010 Föreslå ett utkast till rådets rekommendation om att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid 2010 Inrätta en högnivågrupp om läskunnighet 2010 Förbättra dragningskraften, tillhandahållandet och kvaliteten i yrkesutbildningen 2011 Föreslå en europeisk kvalitetsram för praktikplacering Stödja bättre tillträde till och ökat deltagande i praktik av hög kvalitet Föreslå ett utkast till rådets rekommendation om främjande och validering av icke-formellt och informellt lärande 2011 ATT GÖRA HÖGRE UTBILDNING MER ATTRAKTIV MED TANKE PÅ KUNSKAPS- EKONOMIN Stödja reformen och moderniseringen av högre utbildning genom att lägga fram ett meddelande, där man fastställer en ny förstärkt agenda för högre utbildning 2011 Riktmärka högskolornas resultat 2011 Föreslå en flerårig agenda för strategisk innovation 2010 ATT STÖDJA EN KRAFTIG UTVECKLING AV TRANSNATIONELL RÖRLIGHET FÖR UNGDOMAR I UTBILDNINGS- OCH ARBETSSYFTE Inrätta en särskild webbplats för Unga på väg med information om EU-möjligheter till lärande och rörlighet 2010 Föreslå ett utkast till rådets rekommendation om att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte

15 Ta fram ett Unga på väg-kort för att underlätta rörlighet för alla ungdomar 2010 Offentliggöra en vägledning om EU-domstolens avgöranden om rättigheter för mobila studerande 2011 Föreslå ett europeiskt färdighetspass Föreslå ett nytt initiativ: Ditt första Eures-jobb" 2010 Inrätta en Europeisk övervakning av lediga platser EN RAM FÖR UNGDOMSSYSSELSÄTTNING Kartlägga de mest verkningsfulla stödåtgärderna, inbegripet praktikplacering, fortbildning, rekryteringsstöd och lönearrangemang, trygghetsåtgärder och förmåner kombinerade med aktivering, samt föreslå lämplig uppföljning. Inrätta en systematisk övervakning av situationen för ungdomar som inte har arbete eller deltar i utbildning 2010 Inrätta ett nytt program, med stöd av Progress-programmet, för lärande av varandra, avsett för de europeiska offentliga arbetsförmedlingarna Förstärka den bilaterala och regionala politiska dialogen om ungdomssysselsättning med EU:s omvärld Stöd till potentiella unga företagare via det nya europeiska instrument för mikrolån inom Progress Medlemsstaterna inrikta sig på följande: Se till att alla ungdomar arbetar, genomgår vidareutbildning eller deltar i aktiveringsåtgärder inom fyra månader efteravslutad skolgång och tillhandhåller detta som en ungdomsgaranti. Erbjuda en bra jämvikt mellan rätt till förmåner och riktade aktiveringsåtgärder Angripa segmenteringen av arbetsmarknaden i linje med gemensamma principer för flexicurity, bland annat med införande av ett enhetligt tillsvidarekontrakt. ATT FULLT UT UTNYTTJA FINANSIERINGEN UR EU-PROGRAMMEN Granska ESF-insatserna och föreslå att man bättre upplyser om ESF och maximerar dess potential att stödja ungdomar Medlemsstaterna bör se till att ESF snabbt stöder ungdomar och förverkligandet av målen i Europa Se över alla relevanta EU-program som främjar rörlighet i utbildningssyfte och lärande, inbegripet via ett öppet samråd med intressenter Undersöka genomförbarheten för inrättandet av möjligheter till studielån på EU-nivå För att läsa vidare Huvudlänkar Hela meddelandet Initiativets huvudsida FAQ om initiativet Powerpointpresenation om Unga på väg Rådsrekommendation Unga på väg främjande av rörlighet för unga människor

16 Arbetsdokument Results of the 2009 public consultation on learning mobility (PDF) Guidance on European Court of Justice rulings on the rights of students (PDF) Overview of recent employment policy measures specifically targeting young people Recent developments in the EU-27 labour market for young people aged (PDF)

17 En digital agenda för Europa Bakgrund En digital agenda för Europa är främst utformad för att nå EU:s mål om smart tillväxt. Det övergripande målet är att bygga upp en inre digital marknad på basis av snabbt eller supersnabbt internet och driftskompatibla tillämpningar. Den digitala agendan ska bemöta flera samhälleliga problem. Europas marknad för e-tjänster är fragmenterad då handeln över gränserna fungerar väldigt ineffektivt. Hela 60 % av alla e-köp över gränserna misslyckas på grund av tekniska eller byråkratiska hinder. Interoperabiliteten, det vill säga förmågan hos ett system att arbeta med eller använda delar eller utrustning av ett annat system, är bristfällig mellan olika de europeiska länderna. Ett resultat av detta är IKT används på olika sätt för att bemöta samhällets utmaningar i olika länder, vilket i sin tur leder till att man går miste om stordriftsfördelar och synergieffekter. Till andra stora problem hör en tilltagande cyberbrottslighet, vilket skadar förtroendet för e-handeln, och att Europa ligger efter sina huvudkonkurrenter vad gäller forskning och innovation på IKT-området. Dessutom är kompetens på IKT-området undermålig i större delen av Europa. Företag i EU står i dagsläget enbart för en fjärdedel av världsmarknaden för IT och telekom, värd 2 biljoner euro. Vad gäller nätverksutbyggnad är Europa också lång efter sina konkurrenter. Snabbt internet införs för långsamt, vilket negativt påverkar EU:s förmåga att skapa och sprida kunskap. Även distributionen av varor och tjänster skulle gynnas av bättre anslutningar. Sättande av standarder, offentlig upphandling och samordning fungerar inte så bra som de borde. En av tre européer har aldrig använt internet, och denna andel varierar stort mellan olika socioekonomiska grupper. Förslagets innehåll Initiativet går främst ut på att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt internet samt kompatibla applikationer, med tillgång till bredband för alla senast 2013 och till mycket snabbare internet (30 Mbps eller mer) senast 2020, där 50 % eller fler av hushållen i EU har internetuppkopplingar med över 100 Mbps. Kommissionen har även ställt upp ett antal mål för den digitala inre marknaden som ska nås senast år E-handeln ska främjas och minst 50 % av Europas befolkning ska näthandla. Dessutom bör minst 20 % av befolkningen handla över gränserna på nätet. Minst 33 % av de små och medelstora företagen ska köpa och sälja online. En inre marknad för telekomtjänster ska skapas. Skillnaden mellan roamingpriserna och priserna för nationella samtal bör närma sig noll. På EU-nivå kommer kommissionen att sträva efter följande

18 Tillhandahålla en stabil rättslig ram som stimulerar investeringar i en öppen och konkurrenskraftig infrastruktur för höghastighetsinternet och därmed förknippade tjänster. Utveckla en effektiv spektrumpolitik. Underlätta användningen av EU:s strukturfonder för att fullfölja denna agenda. Inrätta en verklig inre marknad för onlineinnehåll och onlinetjänster (dvs. säkra EU-marknader över gränserna för webbtjänster och digitalt innehåll med hög tilltro och högt förtroende, ett balanserat regelverk med tydliga rättighetssystem, främjande av licenser för flera länder, tillräckligt skydd och lämplig ersättning för rättighetsinnehavare och aktivt stöd till digitaliseringen av Europas rika kulturarv, och forma den globala styrningen av Internet). Reformera finansieringen av forskning och innovation och förbättra stödet på IKT-området för att öka EU:s tekniska styrka på centrala strategiska områden och skapa förutsättningar för små och medelstora företag med hög tillväxt att bli ledande på tillväxtmarknader och stimulera IKT-innovation inom alla företagssektorer. Främja tillgång till och användning av Internet för alla EU-medborgare, särskilt genom stöd till digital kompetens och tillgänglighet. På nationell nivå måste medlemsstaterna göra följande Utarbeta operativa strategier för höghastighetsinternet och inrikta offentlig finansiering, inbegripet strukturfonder, på områden som inte helt omfattas av privata investeringar. Inrätta en rättslig ram för samordning av offentliga arbeten för att minska kostnaden för nätverksutbyggnad. Främja utbyggnad och användning av moderna och tillgängliga onlinetjänster (t.ex. e-förvaltning, webbaserade hälso- och sjukvårdstjänster, intelligenta hem, digital kompetens och säkerhet). Hur målen ska uppnås Kommissionen har sju grundpelare för insatser. Under varje grundpelare läggs ett antal praktiska åtgärder (Sammanlagt 121 stycken) klicka på en grundpelare för mer information: 1. Digital inre marknad 2. Interoperabilitet och standardsättande 3. Säkerhet och förtoende 4. Väldigt snabbt internet 5. Forskning och innovation 6. Främjande av digital kompetens 7. IKT- lösningar för samhälliga utmaningar För att läsa vidare Huvudlänkar Huvudsida

19 Hela meddelandet Genväg till samtliga huvuddokument Power point-presentationer om initiativet Power point 1 Power Point 2

20 Ett resurseffektivt Europa Bakgrund Flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa siktar in sig på den hållbara delen av Europa strategins tillväxtmål. Således fastställer Europa 2020-strategin att Ett resurseffektivt Europa ska bidra till att koppla isär ekonomisk tillväxt och resursanvändning, stödja omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, öka användningen av förnybara energikällor, modernisera vår transportsektor och främja energieffektivitet. 2 Varför är det viktigt med resurseffektivitet? Det finns många orsaker men några av de viktigaste är att vi helt enkelt inte kan fortsätta att exploatera vår planets resurser på det sätt vi idag gör. Resurserna blir alltmer ansträngda allteftersom jordens befolkning växer och det faktum att människor i u- länderna strävar efter samma konsumtions- och välfärdsnivå som västvärlden. Att öka resurseffektiviteten är inte bara bra för vår planet och för vår resursförsörjning utan främjar även tillväxt och sysselsättning i Europa. Genom resurseffektivitet skapas stora ekonomiska möjligheter, minskar kostnaderna, ökar konkurrenskraften samt förbättrar produktiviteten. Förslagets innehåll Flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa handlar om att använda naturresurser på ett effektivare sätt. Initiativets övergripande mål är att skapa ett politiskt ramverk för att stödja övergången mot en resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp och hållbar tillväxt genom att: - Främja den ekonomiska utvecklingen och samtidigt minska resursanvändningen. - Trygga försörjningen av nödvändiga resurser. - Identifiera och skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt, ökad forskning och innovation samt stärkande av EU:s konkurrenskraft. - Bekämpa klimatförändringen och begränsa resursanvändningens skadliga miljöpåverkan. Flaggskeppsinitiativet fastställer resurseffektivitet som en vägledande princip för EU:s politik inom en rad olika områden, t.ex. fiske, energi, råvaror, industri, transport och jordbruk. En positiv samverkan mellan dessa områden kan bidra till att en rad olika EU-mål uppnås, bland annat målet att minska Europas utsläpp av växthusgaser med procent jämfört med 1990 års nivå senast år För att uppnå målen kommer kommissionen på EU-nivå att sträva efter följande (några exempel): - Lägga fram förslag om att modernisera och minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn och därigenom bidra till ökad konkurrenskraft. Detta kan ske genom en kombination av åtgärder, t.ex. infrastrukturåtgärder såsom tidig utbyggnad av nätinfrastruktur för elektrisk mobilitet och lanseringen av ett EU-initiativ för gröna bilar. - Slutföra den inre energimarknaden och genomföra planen för strategisk energiteknik (SET). 2 Meddelande från Kommissionen, Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, s. 6.. Tillgänglig från

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Europa 2020. En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Europa 2020. En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2010 KOM(2010) 2020 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla SV SV Förord 2010 måste bli en

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter.

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Europa 2020 - Kommisionens program för att hantera vägen ut ur krisen - Består av sju huvudinitiativ - Smart tillväxt - En digital

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Initiativet om öppen utbildning vanliga frågor

Initiativet om öppen utbildning vanliga frågor EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 25 september 2013 Initiativet om öppen utbildning vanliga frågor Vad menar vi med öppen utbildning? Öppen utbildning handlar om att föra in den digitala revolutionen

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Vänersborg, 21 augusti 2015 Kajsa Sundström Van Zeveren kajsa.sundstrom@regionvarmland.se Isabel Poli isabel.poli@regionvarmland.se Vad

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 HORISONT 2020 EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 Den fleråriga budgetramen 2014 2020: Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013 Främsta utmaningen: att stabilisera det

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Vad innebär Europa 2020 för Västmanland och arbetet med länsplanen?

Vad innebär Europa 2020 för Västmanland och arbetet med länsplanen? Västmanlands Kommuner och Landsting 30 mars 2012 Vad innebär Europa 2020 för Västmanland och arbetet med länsplanen? Clas Tegerstrand, Euroclas AB och Jonny Paulsson, Inspirarum AB Disposition 1. Vad betyder

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

REKOMMENDATIONER. RÅDETS REKOMMENDATION av den 13 juli 2010 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010/410/EU)

REKOMMENDATIONER. RÅDETS REKOMMENDATION av den 13 juli 2010 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010/410/EU) L 191/28 Europeiska unionens officiella tidning 23.7.2010 REKOMMENDATIONER RÅDETS REKOMMENDATION av den 13 juli 2010 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010/410/EU)

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Sammanfattning av partneravtal för Finland 2014-2020

Sammanfattning av partneravtal för Finland 2014-2020 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, 7 oktober 2014 Sammanfattning av partneravtal för Finland 2014-2020 Övergripande information PA täcker fyra medel: Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Samråd om Europa 2020-strategin

Samråd om Europa 2020-strategin YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Annika Liedholm Helena Gidlöf Tor Hatlevoll Malin Looberger Jeanette Grenfors Statsrådsberedningen Europeiska kommissionen Samråd om Europa 2020-strategin Sammanfattning Sveriges

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Frågor och svar om Erasmus+

Frågor och svar om Erasmus+ EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Strasbourg och Bryssel den 19 november 2013 Frågor och svar om Erasmus+ (se även IP/13/1110) Vad är Erasmus+? Erasmus+ är det nya EU-programmet för utbildning, ungdom och idrott

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution.

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution. EUROPEISKA U IO E S RÅD Bryssel den 31 oktober 2008 (10.11) (OR. en) 15030/08 EDUC 257 SOC 653 RAPPORT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 14398/08 EDUC 241

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Arbetstagargruppens bidrag

Arbetstagargruppens bidrag SV Arbetstagargruppens bidrag De fackliga organisationernas och arbetsmarknadsparternas roll vid programplanering och uppföljning av politiska åtgärder för ekonomisk och social sammanhållning i anslutning

Läs mer

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

West Sweden. 71 medlemmar 3 regioner och 68 kommuner. Kontor i Bryssel och Göteborg. Projektutveckling, lobbying, utbildning och information

West Sweden. 71 medlemmar 3 regioner och 68 kommuner. Kontor i Bryssel och Göteborg. Projektutveckling, lobbying, utbildning och information Äldreomsorg i EU West Sweden West Sweden är en serviceorganisation för kommuner och landsting med uppgift att stimulera och stödja den lokala och regionala utvecklingen i Västsverige, med hjälp av de möjligheter

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Erasmus+ strategiska partnerskap vuxenutbildning (KA2)

Erasmus+ strategiska partnerskap vuxenutbildning (KA2) Informationsmöte Erasmus+ strategiska partnerskap vuxenutbildning (KA2) 10 och 14 februari 2014 Yrkeslärande Högre utbildning Vuxnas lärande i Erasmus + är allt lärande som vuxen = röd cirkel minus de

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Björne Hegefeldt Tillväxtverket 1 Östersjöstrategin i Sverige Vad är det? Vad gör vi? 2 Varför Östersjöregionen? Gemensamma utmaningar kring miljö,

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer