Central Sweden. Europa 2020-strategin Att uppnå samart och hållbar tillväxt för alla Lars Åkerstedt och Maria Edvardsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Central Sweden. Europa 2020-strategin Att uppnå samart och hållbar tillväxt för alla Lars Åkerstedt och Maria Edvardsson"

Transkript

1 Central Sweden Europa 2020-strategin Att uppnå samart och hållbar tillväxt för alla Lars Åkerstedt och Maria Edvardsson

2 Innehåll Varför ska jag bry mig?... 3 Ansvarsområden... 5 Den nationella nivåns koppling till Europa Årscykeln för genomförandet av Europa 2020-strategin... 5 Regionernas koppling till strategin... 7 Ramverk och tematik... 8 Fortsatt arbete med Europa 2020-strategin i RUP/RUS... 9 De sju flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen Unga på väg En digital agenda för Europa Ett resurseffektivt Europa En industripolitik för en globaliserad tid En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen En europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning... 31

3 Europa 2020-strategin Varför ska jag bry mig? De nationella reformprogrammen påverkar de regionala utvecklingsplanerna Kommande regionala utvecklingsplaner kommer få ta ökad hänsyn till strategin Kommande EU-finansiering knyts hårdare till gemensamma mål i strategin Strategin utgör en gemensam referensram som andra arbetar efter Diskussioner pågår hur regioner skulle kunna påverkas av hur väl den nationella nivån uppfyller strategins mål Mellan år arbetade EU efter Lissabonstrategin som förvisso fick utstå en del kritik, men som ändå blottlagt att Europa står inför en rad samhälleliga utmaningar. Till dessa hör en stagnerande konkurrenskraft, låg tillväxt och sysselsättning, klimatförändringar, energi- och resurseffektivitet, folkhälsan och en åldrande befolkning. Dessa utmaningar måste övervinnas ifall den europeiska sociala modellen ska kunna bevaras. När Lissabonstrategins efterföljare, Europa 2020-strategin, arbetades fram av kommissionen, var EU:s medlemsstater därför relativt eniga om att en ny kraftfullare strategi var nödvändig under löptiden Likaså framfördes starka önskemål om en fokusering och ett innehåll som var lättare att kommunicera med medborgarna. Resultatet blev tre övergripande prioriteringar som ska förstärka varandra: Smart tillväxt utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning För att fastställa var man vill stå år 2020, föreslår Europeiska kommissionen därför fem överordnade EU-mål (se figur nedan) som ska ha uppnåtts till år 2020 för att kunna mäta våra framsteg och kunna jämföra resultaten på vägen. Målen anger den kurs som EU:s medlemsstater bör hålla och ska styra processerna kring strategin. Vidare är målen sammanflätade med varandra och stödjer varandras mål. Investeringar i teknik för energibesparingar ger exempelvis även en förbättrad livsmiljö och kanske även fler arbetstillfällen. Utöver dessa mätbara mål krävs en lång rad åtgärder på medlemsstats- och EU-nivå samt på internationell nivå för att understödja dem. Kommissionen föreslår därför sju huvudinitiativ (från och med nu kallade flaggskeppsinitiativ ) som ska påskynda framstegen inom varje prioriterat område (se figur nedan). Förutom rekommendationer och riktlinjer kan flaggskeppsinitiativen bestå av både lagstiftande och icke lagstiftande förslag:

4 EUROPA 2020: ÖVERSIKT 1. Höja sysselsättningsgraden för befolkningen i åldrarna år från nuvarande 69 % till minst 75 %. 2. Nå målet att investera 3 % av BNP i FoU särskilt genom att förbättra villkoren för den privata sektorns FoU-investeringar, och utveckla en ny indikator för att kartlägga innovation. 3. Minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % jämfört med 1990-års nivåer och med 30 % på vissa villkor, öka andelen förnybara energikällor i vår slutliga energiförbrukning till 20 % och öka energieffektiviteten med 20 %. 4. Minska den andel ungdomar som slutar skolan i förtid till 10 % från nuvarande 15 % och öka den andel av befolkningen i åldrarna som har avslutad högre utbildning från 31 % till minst 40 %. 5. Minska antalet EU-medborgare som lever under de nationella fattigdomsgränserna med 25 %, vilket skulle innebära att över 20 miljoner personer lyfts ut ur fattigdom. SMART TILLVÄXT HÅLLBAR TILLVÄXT TILLVÄXT FÖR ALLA INNOVATION EU:s huvudinitiativ Innovationsunionen ska förbättra ramvillkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation för att stärka innovationskedjan och höja investeringsnivåerna i hela EU. UTBILDNING EU:s huvudinitiativ Unga på väg ska stärka utbildningssystemens resultat och öka den internationella attraktionskraften hos Europas högre utbildning. ETT DIGITALT SAMHÄLLE EU:s huvudinitiativ En digital agenda för Europa ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag. KLIMAT, ENERGI OCH RÖRLIGHET EU:s huvudinitiativ Ett resurseffektivt Europa ska bidra till att koppla isär ekonomisk tillväxt och resursanvändning genom en övergång till en koldioxidsnål ekonomi och genom att öka användningen av förnybara energikällor, modernisera vår transportsektor och främja energieffektivitet. KONKURRENSKRAFT EU:s huvudinitiativ Industripolitik för en globaliserad tid ska förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, och stödja utvecklingen av en stark och hållbar industribas med internationell konkurrenskraft. SYSSELSÄTTNING OCH KOMPETENS EU:s huvudinitiativ En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen ska modernisera arbetsmarknaderna genom att underlätta arbetskraftens rörlighet och genom kompetensutveckling under hela livet i syfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden och bättre anpassa tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden. FATTIGDOMSBEKÄMPNING EU:s huvudinitiativ Europeisk plattform mot fattigdom ska garantera social och territoriell sammanhållning så att tillväxtens och sysselsättningens fördelar kommer många till del och så att människor som drabbats av fattigdom och social utestängning kan leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället.

5 Ansvarsområden Inom EU kommer Europeiska rådet att ta ansvar stå i centrum för den nya strategin. Europeiska kommissionen kommer att övervaka framstegen mot målen, underlätta politiskt utbyte och lägga fram de förslag som krävs för att styra åtgärderna och föra EU:s huvudinitiativ framåt. Europaparlamentet kommer att vara en drivkraft för att mobilisera invånarna i EU och fungera som medlagstiftare för centrala initiativ. Strategin eftersträvar att partnerskapsstrategin ska utvidgas till EU:s kommittéer, till medlemsstaternas parlament och nationella, lokala och regionala myndigheter, till arbetsmarknadens parter och till andra berörda aktörer samt det civila samhället för att få alla att bidra till att förverkliga denna vision. Den nationella nivåns koppling till Europa 2020 Europa 2020-strategin gäller för samtliga 27 medlemsländer, men för att förverkliga målen i strategin måste vart och ett av medlemsländerna översätta målen till strategier i nationella reformprogram som är anpassade efter nationella förutsättningar. Medlemsstaterna ansvarar för att genomdriva nödvändiga reformer för att nå de nationella målen. Utifrån respektive medlemsstats reformprogram, utarbetar kommissionen landsspecifika rekommendationer. Varningar kan utfärdas om lämpliga åtgärder inte vidtas. Vidare sätts press på medlemsländer då resultatuppfyllelsen kontinuerligt kommer att jämföras med andra. Kommissionen betraktar alltså det nationella reformprogrammet som ett kontrakt och förutsätter att den regionala nivån tar del i förarbetet. Regional involvering, en så kallad partnerskapsstrategi, ses som en nyckel till framgång för att strategin ska nå framgång. Regionernas möjlighet till delaktighet uttrycks även i Europeiska rådets ekonomiska riktlinjer för genomförandet av Europa 2020-strategin. I april 2011 lämnade Sverige in sitt nationella reformprogram till kommissionen och påbörjade därmed en ny arbetsordning som beskrivs nedan. En kortare version finn även 2011 års ekonomiska vårproposition. Årscykeln för genomförandet av Europa 2020-strategin Grunden för arbetsmetoden är att EU:s medlemsstater enats om att man vill synkronisera det landsspecifika arbetet med att nå de gemensamma målen genom att länka de nationella budgetarna till varandra och strategin. De nationella reformprogrammen ska spegla den politik som medlemsstaten

6 avser föra för att uppfylla konvergenskriterierna i stabilitetspakten 1. I dessa sammanhang talar man ofta om en europeisk termin. 1 Stabilitetspakten: Medlemsstaternas åtagande att uppfylla nationalekonomiska mål, exv om inflation och skuldsättning. De brukar även betecknas konvergenskriterier. Reglerar medlemsstaternas möjlighet att skapa alltför osunda statsfinanser.

7 Regionernas koppling till strategin Europa 2020 kommer att engagera EU, medlemsstaterna och den lokala/regionala nivån. I Europeiska rådets ekonomiska riktlinjer för genomförandet av Europa 2020-strategin betonas som tidigare nämnt vikten av att den regionala nivån involveras. Likväl tolkas denna ambition olika av olika parter. Generellt sett kan sägas att de svenska regionerna eftersträvar större delaktighet i den svenska regeringens planering och detta på ett tidigt stadium. Ett intressant inlägg i denna debatt utgör två resolutioner som skrevs i höstas av Europaparlamentet och Regionkommittén om utökat flernivåstyre inom EU. I Sveriges nationella reformprogram kan man läsa: En lokal och regional förankring av Europa 2020-strategins mål och intentioner och därmed i det regionala och lokala tillväxtarbetet i Sverige, är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av strategin. Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning anger regeringens prioriteringar för regional tillväxt och utgör ett viktigt instrument för att omsätta EU:s gemensamma målsättningar för tillväxt och sysselsättning i regionala och lokala prioriteringar. Inriktningen ligger till grund för de regionala utvecklingsprogrammen och strukturfondsprogrammen. Den nationella strategin tillsammans med de regionala utvecklingsprogrammen bidrar således till ett ökat samspel mellan nationell och regional nivå. Regionala aktörer bidrar därmed till genomförandet av det nationella reformprogrammet utifrån sina särskilda förutsättningar och möjligheter inom ramen för i första hand de regionala utvecklingsprogrammen. Den lokala nivån har i ljuset av det kommunala självstyret i Sverige en central roll i att genomföra delar av de målsättningar som svenska regeringen lagt fast. (Vår fetstil) Lokala och regionala aktörer har alltså en väldigt viktig roll i genomförandet av strategin. En integrering av strategin i de regionala utvecklingsprogrammen ligger även i regionernas intresse för att på ett strategiskt och samordnat sätt verka för regional tillväxt. Sannolikt kommer man från regional nivå att sträva efter en vokabulär som överensstämmer med sina regionala utvecklingsprogram, men även efter att fokusera en del av sina aktiviteter i linje med det nationella reformprogrammet och självklart Europa 2020-strategin. Förmågan att kunna knyta an till de sju flaggskeppsinitiativen blir avgörande för att kunna ta del av framtida EU-finansierade program. Vinnova pekar till exempel på att mycket tyder på att de återstående åren för sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling kommer att genomsyras av den nya strategin. Även om Sverige relativt sällan står som måltavla för kritik om misskötta nationella finanser och dålig skötsel av EU-finansierade projekt, kan det vara bra att känna till att det under en längre tid förts en intensiv debatt om möjligheten att inför så kallad konditionalitet i för mottagande av strukturfondsstöd och koppla detta till Stabilitetspakten. Med detta menas att EU kan ställa villkor

8 för att motta EU-finansiering. Kritiken mot detta är att en region skulle straffas för sin medlemsstats misskötsel av statsfinanserna. Ramverk och tematik Diskussioner om hur strukturen för program som ska finansiera aktiviteterna kring arbetet med Europa 2020-strategin pågår för närvarande. EU:s flerårsbudget för (presenteras den 29 juni) sätter ramarna för hur innehållet i Europa 2020-strategin ska förverkligas. Innan innehållet i den är känt kan vi bara göra kvalificerade gissningar. Vissa konturer framträder dock allt tydligare (se figur nedan). Bilden ovan strävar efter att återge hur man talar om att sammanföra program som idag står på egna ben inom ramverk som man lättare kan känna igen allt för att förenkla för användaren och samtidigt kunna fokusera resurserna mot färre områden och så kallad smart specialisering. Programmen kommer som tidigare nämnt att knytas hårt till Europa 2020-strategin för att bemöta de stora samhälleliga utmaningarna.

9 Fortsatt arbete med Europa 2020-strategin i RUP/RUS På flera håll i Sverige ser man nu över hur man på bästa sätt integrerar strategin i de regionala utvecklingsplanerna. En linje som verkar framkomlig är att utgå från den vokabulär som används i strategin och se hur ens aktiviteter passar in. Central Sweden har jämfört regionernas RUP/RUS med Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ för att finna likheter och skillnader. Jämförelserna nämner områden där RUP:en lyfter samma frågor som i flaggskeppsinitiativen och belyser också om det finns några luckor, dvs. punkter där flaggskeppsinitiativen och de regionala utvecklingsplanerna skiljer sig åt. Dessa jämförelser återfinns i ett separat dokument. Eftersom flaggskeppsinitiativen är avsedda att förstärka effekten av varandra, blir konsekvensen att de överlappar varandra. Det ska inte ses som en sammanblandning, utan snarare som att aktiviteterna hänger ihop. Lite ironiskt är att överlappningen skulle kunna tänkas få till följd att fokuseringen på färre områden samtidigt öppnar upp för en bredare tolkning av varje område i projektsammanhang.

10 Europa 2020-strategin de sju flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen Bakgrund Flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen syftar främst till att uppfylla Europa 2020-strategins mål om smart tillväxt. Tre procent av unionens BNP ska investeras i forskning, utveckling och innovation. Europa står inför en rad samhälleliga utmaningar. Till dessa hör en stagnerande konkurrenskraft, låg tillväxt och sysselsättning, klimatförändringar, energi- och resurseffektivitet, folkhälsan och en åldrande befolkning. Dessa utmaningar måste övervinnas ifall den europeiska sociala modellen ska kunna bevaras. Innovation är en viktig del av lösningen på alla dessa problem. Därför står innovationsfrågor högt upp på den politiska dagordningen och har således fått en framträdande roll i strategin Europa Förslagets innehåll Med Innovationsunionen ska Europa bli världsledande inom vetenskap. De hinder som för närvarande finns för att idéer ska nå marknaden ska avskaffas. Till dessa hör dyr patentering, marknadsfragmentering, långsamt sättande av standarder samt kompetensbrist. Offentliga sektorns och näringslivets samarbetssätt ska revolutioneras. Detta gäller i synnerhet genom innovationspartnerskap mellan företag och europeiska institutioner, nationella och regionala myndigheter. På EU-nivå kommer kommissionen att sträva efter följande Slutföra det europeiska området för forskningsverksamhet, utveckla en strategisk forskningsagenda inriktad på utmaningar som till exempel energitrygghet, transport, klimatförändringar och resurseffektivitet, hälsa och åldrande, miljövänliga produktionsmetoder och markförvaltning samt förbättra den gemensamma programplaneringen tillsammans med medlemsstaterna och regionerna. Förbättra företagens ramvillkor för innovation (dvs. inrätta det särskilda EU-patentet och en specialiserad patentdomstol, modernisera ramverket för upphovsrätt och varumärken, förbättra små och medelstora företags tillgång till skydd av immateriella rättigheter och påskynda införandet av driftskompatibla standarder, samt förbättra tillgången till kapital och fullt ut utnyttja åtgärder på efterfrågesidan, t.ex. genom offentlig upphandling och smart lagstiftning). Inrätta europeiska innovationspartnerskap mellan EU och den nationella nivån i syfte att påskynda utvecklingen och utbyggandet av den teknik som behövs för att ta itu med de utmaningar som identifierats. Det första partnerskapet kommer att omfatta

11 uppbyggandet av en bioekonomi senast 2020, central kompetensskapande teknik för att forma framtiden för EU:s industri och teknik för att äldre ska kunna klara sig själva och vara aktiva i samhället. Stärka och ytterligare utveckla EU-instrumentens roll när det gäller att stödja innovation (t.ex. strukturfonder, landsbygdsutvecklingsfonder, FoU-ramprogrammet, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, SET-planen), däribland genom närmare samarbete med EIB, och förenkla administrativa förfaranden för att underlätta tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, samt införa innovativa incitamentmekanismer för koldioxidmarknaden, för de som agerar snabbt. Främja kunskapspartnerskap och stärka kopplingarna mellan utbildning, företag, forskning och innovation, inbegripet genom EIT, och främja entreprenörskap genom att stödja nya innovativa företag. På nationell nivå måste medlemsstaterna göra följande: Reformera nationella (och regionala) FoU- och innovationssystem för att främja spetskompetens och intelligent specialisering, stärka samarbetet mellan universitet, forskning och företag, genomföra gemensam programplanering och öka det gränsöverskridande samarbetet på områden där EU tillför mervärde samt anpassa de nationella finansieringsförfarandena i enlighet med detta, för att se till att teknik sprids inom EU. Se till att det finns tillräckligt många personer med examen inom vetenskap, matematik och teknik och inrikta skolornas kursplaner på kreativitet, innovation och entreprenörskap. Prioritera utgifter för kunskap, däribland genom att använda skattelättnader och andra finansiella instrument för att främja större privata FoU-investeringar. Hur målen ska uppnås Prioriterade områden för insatser är förstärkt kunskapsbas i samhället, kommersialisering och spridning av innovationer, social innovation, offentlig-privata partnerskap och internationellt samarbete. Vad gäller implementering har regionerna en viktig roll att spela, just därför att den innovativa utvecklingen sker på regional nivå. Klicka på en åtgärdspunkt för detaljer: Promoting excellence in education and skills development Delivering the European Research Area Focusing EU funding instruments on Innovation Union priorities Promoting the European Institute of Innovation and Technology (EIT) as a model of innovation governance in Europe Enhancing access to finance for innovative companies Creating a single innovation market

12 Promoting openness and capitalising on Europe's creative potential Spreading the benefits of innovation across the Union Increasing social benefits Pooling forces to achieve breakthroughs: European Innovation Partnerships Leveraging our policies externally Reforming research and innovation systems Measuring Progress För att läsa vidare Innovationsunionens huvudsidor Initiativets huvudsida Sida med förteckning över nyckeldokument i innovationsunionen Hela meddelandet om Innovationsunionen FAQ om Innovationsunionen Innovationsunionen och innovationspolitik Innovation priorities for Europe Presentation of J.M. Barroso to the European Council, 04/02/11 Background on innovation in Europe Information prepared for the European Council, 04/02/11 Accompanying document to the Communication - Rationale for Action Raising the innovation potential of regions - a Communication on 'Regional Policy contributing to smart growth in Europe 2020' Reference documents on Innovation Policy

13 Unga på väg Bakgrund Flaggskeppsinitiativet Unga på väg lanserades främst för att nå EU:s mål om smart tillväxt. Det utarbetades i nära anslutning huvudinitiativet för utbildning: En agenda för ny kompetens och nya jobb. De båda initiativen skiljer sig emellertid åt. Medan huvudinitiativet är utformat för att förbättra kompetensen i Europa överlag, är Unga på väg ett mer riktat initiativ för ökad rörlighet, internationalisering, mer flexibla utbildningsbanor samt högkvalitativa och resultatgivande utbildningar för unga. Unga på väg är således även ett led i den europeiska integrationen för att föra Europas unga närmare varandra. Förslagets innehåll Unga på väg syftar till att förbättra resultaten och öka den internationella attraktionskraften hos EU:s institutioner för högre utbildning samt höja den övergripande kvaliteten på alla utbildningsnivåer i EU, och därvid kombinera spetskompetens med rättvisa, genom att främja de studerandes rörlighet, och förbättra ungas anställningsmöjligheter. Kort sagt, unga på väg syftar till att: Studenter och praktikanter ska få hjälp att studera och praktisera utomlands. De unga ska rustas bättre för arbetsmarknaden. Högskolans resultat och internationella dragningskraft ska stärkas. Utbildning på alla nivåer ska förbättras (akademiska topprestationer, lika möjligheter). På EU-nivå kommer kommissionen att sträva efter följande: Integrera och förbättra EU:s rörlighets-, universitets- och forskningsprogram (t.ex. Erasmus, Erasmus Mundus, Tempus och Marie Curie) och koppla samman dem med nationella program och resurser. Intensifiera moderniseringen av den högre utbildningen (kursplaner, styrning och finansiering), inbegripet genom att jämföra universitetens kvalitet och utbildningsresultat globalt. Utforska sätt att främja entreprenörskap genom mobilitetsprogram för unga yrkesmänniskor. Främja erkännandet av icke-formellt och informellt lärande. Lansera en ram för ungdomssysselsättning med strategier för att minska ungdomsarbetslösheten: tillsammans med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter bör den främja ungdomars inträde på arbetsmarknaden genom lärlings- eller praktikplatser eller annan arbetslivserfarenhet, däribland ett initiativ ( Ditt första EURES jobb ) inriktat på att öka ungdomars möjlighet att få ett arbete genom att stimulera rörligheten inom EU. På nationell nivå måste medlemsstaterna göra följande:

14 Säkerställa effektiva investeringar i utbildningssystem på alla nivåer (från förskola till högre utbildning). Förbättra utbildningsresultaten genom att ta itu med varje segment (förskola, grundskola, gymnasieskola, yrkesskolor och högre utbildning) inom ramen för ett integrerat arbetssätt som omfattar nyckelkompetens och syftar till att minska skolavhopp. Öka utbildningssystemens öppenhet och relevans genom att bygga upp nationella referensramar för kvalifikationer och bättre anpassa läranderesultaten efter arbetsmarknadens behov. Förbättra ungas inträde på arbetsmarknaden genom integrerade åtgärder som bl.a. omfattar vägledning, rådgivning och praktikplatser. Hur ska målen uppnås? Förslaget har fyra huvudlinjer för insatser: 1. Livslångt lärande 2. Bredare deltagande i högre utbildningen 3. Rörlighet 4. Sysselsättning År Centrala insatser ATT UTARBETA MODERNA UTBILDNINGSSYSTEM SOM KAN TILLHANDAHÅLLA VÄSENTLIGA FÄRDIGHETER OCH SPETSKUNSKAP 2010 Föreslå ett utkast till rådets rekommendation om att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid 2010 Inrätta en högnivågrupp om läskunnighet 2010 Förbättra dragningskraften, tillhandahållandet och kvaliteten i yrkesutbildningen 2011 Föreslå en europeisk kvalitetsram för praktikplacering Stödja bättre tillträde till och ökat deltagande i praktik av hög kvalitet Föreslå ett utkast till rådets rekommendation om främjande och validering av icke-formellt och informellt lärande 2011 ATT GÖRA HÖGRE UTBILDNING MER ATTRAKTIV MED TANKE PÅ KUNSKAPS- EKONOMIN Stödja reformen och moderniseringen av högre utbildning genom att lägga fram ett meddelande, där man fastställer en ny förstärkt agenda för högre utbildning 2011 Riktmärka högskolornas resultat 2011 Föreslå en flerårig agenda för strategisk innovation 2010 ATT STÖDJA EN KRAFTIG UTVECKLING AV TRANSNATIONELL RÖRLIGHET FÖR UNGDOMAR I UTBILDNINGS- OCH ARBETSSYFTE Inrätta en särskild webbplats för Unga på väg med information om EU-möjligheter till lärande och rörlighet 2010 Föreslå ett utkast till rådets rekommendation om att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte

15 Ta fram ett Unga på väg-kort för att underlätta rörlighet för alla ungdomar 2010 Offentliggöra en vägledning om EU-domstolens avgöranden om rättigheter för mobila studerande 2011 Föreslå ett europeiskt färdighetspass Föreslå ett nytt initiativ: Ditt första Eures-jobb" 2010 Inrätta en Europeisk övervakning av lediga platser EN RAM FÖR UNGDOMSSYSSELSÄTTNING Kartlägga de mest verkningsfulla stödåtgärderna, inbegripet praktikplacering, fortbildning, rekryteringsstöd och lönearrangemang, trygghetsåtgärder och förmåner kombinerade med aktivering, samt föreslå lämplig uppföljning. Inrätta en systematisk övervakning av situationen för ungdomar som inte har arbete eller deltar i utbildning 2010 Inrätta ett nytt program, med stöd av Progress-programmet, för lärande av varandra, avsett för de europeiska offentliga arbetsförmedlingarna Förstärka den bilaterala och regionala politiska dialogen om ungdomssysselsättning med EU:s omvärld Stöd till potentiella unga företagare via det nya europeiska instrument för mikrolån inom Progress Medlemsstaterna inrikta sig på följande: Se till att alla ungdomar arbetar, genomgår vidareutbildning eller deltar i aktiveringsåtgärder inom fyra månader efteravslutad skolgång och tillhandhåller detta som en ungdomsgaranti. Erbjuda en bra jämvikt mellan rätt till förmåner och riktade aktiveringsåtgärder Angripa segmenteringen av arbetsmarknaden i linje med gemensamma principer för flexicurity, bland annat med införande av ett enhetligt tillsvidarekontrakt. ATT FULLT UT UTNYTTJA FINANSIERINGEN UR EU-PROGRAMMEN Granska ESF-insatserna och föreslå att man bättre upplyser om ESF och maximerar dess potential att stödja ungdomar Medlemsstaterna bör se till att ESF snabbt stöder ungdomar och förverkligandet av målen i Europa Se över alla relevanta EU-program som främjar rörlighet i utbildningssyfte och lärande, inbegripet via ett öppet samråd med intressenter Undersöka genomförbarheten för inrättandet av möjligheter till studielån på EU-nivå För att läsa vidare Huvudlänkar Hela meddelandet Initiativets huvudsida FAQ om initiativet Powerpointpresenation om Unga på väg Rådsrekommendation Unga på väg främjande av rörlighet för unga människor

16 Arbetsdokument Results of the 2009 public consultation on learning mobility (PDF) Guidance on European Court of Justice rulings on the rights of students (PDF) Overview of recent employment policy measures specifically targeting young people Recent developments in the EU-27 labour market for young people aged (PDF)

17 En digital agenda för Europa Bakgrund En digital agenda för Europa är främst utformad för att nå EU:s mål om smart tillväxt. Det övergripande målet är att bygga upp en inre digital marknad på basis av snabbt eller supersnabbt internet och driftskompatibla tillämpningar. Den digitala agendan ska bemöta flera samhälleliga problem. Europas marknad för e-tjänster är fragmenterad då handeln över gränserna fungerar väldigt ineffektivt. Hela 60 % av alla e-köp över gränserna misslyckas på grund av tekniska eller byråkratiska hinder. Interoperabiliteten, det vill säga förmågan hos ett system att arbeta med eller använda delar eller utrustning av ett annat system, är bristfällig mellan olika de europeiska länderna. Ett resultat av detta är IKT används på olika sätt för att bemöta samhällets utmaningar i olika länder, vilket i sin tur leder till att man går miste om stordriftsfördelar och synergieffekter. Till andra stora problem hör en tilltagande cyberbrottslighet, vilket skadar förtroendet för e-handeln, och att Europa ligger efter sina huvudkonkurrenter vad gäller forskning och innovation på IKT-området. Dessutom är kompetens på IKT-området undermålig i större delen av Europa. Företag i EU står i dagsläget enbart för en fjärdedel av världsmarknaden för IT och telekom, värd 2 biljoner euro. Vad gäller nätverksutbyggnad är Europa också lång efter sina konkurrenter. Snabbt internet införs för långsamt, vilket negativt påverkar EU:s förmåga att skapa och sprida kunskap. Även distributionen av varor och tjänster skulle gynnas av bättre anslutningar. Sättande av standarder, offentlig upphandling och samordning fungerar inte så bra som de borde. En av tre européer har aldrig använt internet, och denna andel varierar stort mellan olika socioekonomiska grupper. Förslagets innehåll Initiativet går främst ut på att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt internet samt kompatibla applikationer, med tillgång till bredband för alla senast 2013 och till mycket snabbare internet (30 Mbps eller mer) senast 2020, där 50 % eller fler av hushållen i EU har internetuppkopplingar med över 100 Mbps. Kommissionen har även ställt upp ett antal mål för den digitala inre marknaden som ska nås senast år E-handeln ska främjas och minst 50 % av Europas befolkning ska näthandla. Dessutom bör minst 20 % av befolkningen handla över gränserna på nätet. Minst 33 % av de små och medelstora företagen ska köpa och sälja online. En inre marknad för telekomtjänster ska skapas. Skillnaden mellan roamingpriserna och priserna för nationella samtal bör närma sig noll. På EU-nivå kommer kommissionen att sträva efter följande

18 Tillhandahålla en stabil rättslig ram som stimulerar investeringar i en öppen och konkurrenskraftig infrastruktur för höghastighetsinternet och därmed förknippade tjänster. Utveckla en effektiv spektrumpolitik. Underlätta användningen av EU:s strukturfonder för att fullfölja denna agenda. Inrätta en verklig inre marknad för onlineinnehåll och onlinetjänster (dvs. säkra EU-marknader över gränserna för webbtjänster och digitalt innehåll med hög tilltro och högt förtroende, ett balanserat regelverk med tydliga rättighetssystem, främjande av licenser för flera länder, tillräckligt skydd och lämplig ersättning för rättighetsinnehavare och aktivt stöd till digitaliseringen av Europas rika kulturarv, och forma den globala styrningen av Internet). Reformera finansieringen av forskning och innovation och förbättra stödet på IKT-området för att öka EU:s tekniska styrka på centrala strategiska områden och skapa förutsättningar för små och medelstora företag med hög tillväxt att bli ledande på tillväxtmarknader och stimulera IKT-innovation inom alla företagssektorer. Främja tillgång till och användning av Internet för alla EU-medborgare, särskilt genom stöd till digital kompetens och tillgänglighet. På nationell nivå måste medlemsstaterna göra följande Utarbeta operativa strategier för höghastighetsinternet och inrikta offentlig finansiering, inbegripet strukturfonder, på områden som inte helt omfattas av privata investeringar. Inrätta en rättslig ram för samordning av offentliga arbeten för att minska kostnaden för nätverksutbyggnad. Främja utbyggnad och användning av moderna och tillgängliga onlinetjänster (t.ex. e-förvaltning, webbaserade hälso- och sjukvårdstjänster, intelligenta hem, digital kompetens och säkerhet). Hur målen ska uppnås Kommissionen har sju grundpelare för insatser. Under varje grundpelare läggs ett antal praktiska åtgärder (Sammanlagt 121 stycken) klicka på en grundpelare för mer information: 1. Digital inre marknad 2. Interoperabilitet och standardsättande 3. Säkerhet och förtoende 4. Väldigt snabbt internet 5. Forskning och innovation 6. Främjande av digital kompetens 7. IKT- lösningar för samhälliga utmaningar För att läsa vidare Huvudlänkar Huvudsida

19 Hela meddelandet Genväg till samtliga huvuddokument Power point-presentationer om initiativet Power point 1 Power Point 2

20 Ett resurseffektivt Europa Bakgrund Flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa siktar in sig på den hållbara delen av Europa strategins tillväxtmål. Således fastställer Europa 2020-strategin att Ett resurseffektivt Europa ska bidra till att koppla isär ekonomisk tillväxt och resursanvändning, stödja omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, öka användningen av förnybara energikällor, modernisera vår transportsektor och främja energieffektivitet. 2 Varför är det viktigt med resurseffektivitet? Det finns många orsaker men några av de viktigaste är att vi helt enkelt inte kan fortsätta att exploatera vår planets resurser på det sätt vi idag gör. Resurserna blir alltmer ansträngda allteftersom jordens befolkning växer och det faktum att människor i u- länderna strävar efter samma konsumtions- och välfärdsnivå som västvärlden. Att öka resurseffektiviteten är inte bara bra för vår planet och för vår resursförsörjning utan främjar även tillväxt och sysselsättning i Europa. Genom resurseffektivitet skapas stora ekonomiska möjligheter, minskar kostnaderna, ökar konkurrenskraften samt förbättrar produktiviteten. Förslagets innehåll Flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa handlar om att använda naturresurser på ett effektivare sätt. Initiativets övergripande mål är att skapa ett politiskt ramverk för att stödja övergången mot en resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp och hållbar tillväxt genom att: - Främja den ekonomiska utvecklingen och samtidigt minska resursanvändningen. - Trygga försörjningen av nödvändiga resurser. - Identifiera och skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt, ökad forskning och innovation samt stärkande av EU:s konkurrenskraft. - Bekämpa klimatförändringen och begränsa resursanvändningens skadliga miljöpåverkan. Flaggskeppsinitiativet fastställer resurseffektivitet som en vägledande princip för EU:s politik inom en rad olika områden, t.ex. fiske, energi, råvaror, industri, transport och jordbruk. En positiv samverkan mellan dessa områden kan bidra till att en rad olika EU-mål uppnås, bland annat målet att minska Europas utsläpp av växthusgaser med procent jämfört med 1990 års nivå senast år För att uppnå målen kommer kommissionen på EU-nivå att sträva efter följande (några exempel): - Lägga fram förslag om att modernisera och minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn och därigenom bidra till ökad konkurrenskraft. Detta kan ske genom en kombination av åtgärder, t.ex. infrastrukturåtgärder såsom tidig utbyggnad av nätinfrastruktur för elektrisk mobilitet och lanseringen av ett EU-initiativ för gröna bilar. - Slutföra den inre energimarknaden och genomföra planen för strategisk energiteknik (SET). 2 Meddelande från Kommissionen, Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, s. 6.. Tillgänglig från

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Europa 2020-strategin Från EU till Småland-Blekinge

Europa 2020-strategin Från EU till Småland-Blekinge Europa 2020-strategin Från EU till Småland-Blekinge Författare: Clara Bolin, Sven Kastö, Johan Semberg Innehållsförteckning Europa 2020-strategin... 3 Ansvarsområden... 5 Den nationella nivåns koppling

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi och flaggskeppsinitiativen

Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi och flaggskeppsinitiativen Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi och flaggskeppsinitiativen Lissabonstrategin ersattes år 2010 av Europa 2020-strategin vars mål är att skapa en smart och hållbar tillväxt för alla. Dessa

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Europa 2020. En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Europa 2020. En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2010 KOM(2010) 2020 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla SV SV Förord 2010 måste bli en

Läs mer

senast den 5 november 2012

senast den 5 november 2012 - 1 - EU:s lokala och regionala myndigheters bidrag till halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin Utvärdering av flaggskeppsinitiativet Unga på väg Drygt två år efter antagandet av Europa 2020-strategins

Läs mer

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu Europa 2020 och Socialfonden Roland BLADH 30 augusti 2012 DG Employment, Social Affairs and Inclusion Roland.Bladh@ec.europa.eu www.ec.europa.eu/social europa eu/social Sammanhållningspolitiken 2014-20

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

Ny programperiod 2014-2020

Ny programperiod 2014-2020 Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.9.2010 KOM(2010) 477 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter.

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Europa 2020 - Kommisionens program för att hantera vägen ut ur krisen - Består av sju huvudinitiativ - Smart tillväxt - En digital

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen Regeringskansliet Faktapromemoria En europeisk pelare för sociala rättigheter Statsrådsberedningen 2017-05-31 Dokumentbeteckning KOM (2017) 250 Meddelande om etablerandet av en europeisk pelare för sociala

Läs mer

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv Sabine Mayer Hållbara Norrbotten från ambition till förändring! 12 april 2012 EU:s målbild förnybar energi År 2020: 20% andel förnybar

Läs mer

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Analysprocessen... Regional tillväxt 2013 En rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges

Läs mer

Ett europeiskt perspektiv på yrkesutbildning

Ett europeiskt perspektiv på yrkesutbildning Ett europeiskt perspektiv på yrkesutbildning Konferens om yrkesutbildning för morgondagen Stockholm den 4 december 2013 Kristina Cunningham, EU-kommissionen, Bryssel Rättslig grund för EU:s verksamhet

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

EUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål

EUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål EUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål Sysselsättning Forskning och innovation Klimat och energi Utbildning Fattigdom och socialutestängning 75 % av 20 64- arbeta. 3

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Strategi för internationellt arbete - remissvar

Strategi för internationellt arbete - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-21 SN-2015/1199.109 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Strategi

Läs mer

Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan?

Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan? Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan? Ebba Bjerkander Ebba.bjerkander@centralsweden.be 2016.03.18 Kontoret Eva Björk Director - Påverkansarbete inom sammanhållningspolitik Ebba Bjerkander

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

A7-0063/ Förslag till beslut (COM(2013)0497 C7-0221/ /0242(COD))

A7-0063/ Förslag till beslut (COM(2013)0497 C7-0221/ /0242(COD)) 10.4.2014 A7-0063/ 001-012 ÄNDRINGSFÖRSLAG 001-012 från utskottet för industrifrågor, forskning och energi Betänkande Niki Tzavela Europeiskt metrologiprogram för innovation och forskning A7-0063/2014

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen 1.2.2016 B8-0165/2 2 Skäl H H. Tillgängligheten till regionerna och förbindelserna mellan öarna utgör viktiga faktorer för att öka öarnas attraktionskraft. Kostnaderna för sjö- och flygtransporter för

Läs mer

Kent Johansson Europaparlamentariker

Kent Johansson Europaparlamentariker Europa som möjlighetsskapare EU består av 500 miljoner invånare 25 000 Skara 400 Västra Götaland Europa 2020 EU:s utmaningar för en smart & hållbar tillväxt för alla Sysselsättning: 75% av 20-65-åringarna

Läs mer

BESLUT. RÅDETS BESLUT av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2010/707/EU)

BESLUT. RÅDETS BESLUT av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2010/707/EU) L 308/46 Europeiska unionens officiella tidning 24.11.2010 BESLUT RÅDETS BESLUT av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2010/707/EU) EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

Läs mer

Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Arbetsprogram 2011-2013

Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Arbetsprogram 2011-2013 SLUTLIG VERSION (EPSU OCH CEMR) A. Målsättning Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Att företräda arbetsgivare och fackliga organisationer i branschen kommunala och regionala myndigheter

Läs mer

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM

Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM Civilutskottets yttrande 2009/10:CU2y Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Till finansutskottet Kammaren har i enlighet med 10 kap. 4 riksdagsordningen hänvisat dels Europeiska

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM107. Meddelande om initiativ för grön sysselsättning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM107. Meddelande om initiativ för grön sysselsättning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om initiativ för grön sysselsättning Arbetsmarknadsdepartementet 2014-08-18 Dokumentbeteckning COM(2014) 446 final Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.10.2007 KOM(2007) 621 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism SV SV MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg mot en inre marknadsakt

Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg mot en inre marknadsakt KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-20 Dnr 609/2010 1 (6) Enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM) Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska

Läs mer

NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT 2010/11/05 NEW SKILLS FOR NEW JOBS

NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT 2010/11/05 NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA Bakgrund Framväxt Innehåll Innebörd SYFTE Kunskap och kännedom Större perspektiv Inspiration Förändring NY KOMPETENS FÖR

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Vid mötet den 28 april konstaterade Coreper att det förelåg enhällighet om ovanstående utkast till slutsatser 1.

Vid mötet den 28 april konstaterade Coreper att det förelåg enhällighet om ovanstående utkast till slutsatser 1. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 29 april 2010 (5.5) (OR. en) 8799/10 EDUC 75 SOC 276 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 8261/10 EDUC 63 SOC 245 Ärende:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Sammanställning av EU:s policy och program inom turism

Sammanställning av EU:s policy och program inom turism Sammanställning av EU:s policy och program inom turism Av Christoffer Björkman Praktikant, Höstterminen 2009, North Sweden European Office Handledning: Mona Mansour 2009-12-10 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Foto: ABB Industrin är större än de producerande företagen Insatsproduktion Företagstjänster Transporter Finansiering Industriföretag 550 000

Läs mer

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 ) C 119/2 Europeiska unionens officiella tidning 28.5.2009 IV (Upplysningar) RÅDET UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81 EU:s stödprogram för rymdövervakning Utbildningsdepartementet 2013-04-05 Dokumentbeteckning KOM (2013) 107 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer