Slutrapport Förstudie Innovationsforum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Förstudie Innovationsforum"

Transkript

1 Slutrapport Förstudie Innovationsforum Stadskontoret Se! Förstå! Koppla ihop! Pröva! Upprättad Datum: Version: 1.0 Ansvarig: Annette Larsson Förvaltning: Stadskontoret Enhet: Avdelningen för samhällsplanering

2 Sammanfattning Den här rapporten är resultatet av en förstudie som pågått mellan 15 maj 2011 och 15 december Syftet med förstudien är att undersöka förutsättningarna för att ta fram ett vinnande koncept till fungerande Innovationsforum; ett forum där olika kompetenser kan samlas för att från många utgångspunkter tackla sociala utmaningar. Ursprunget till denna förstudie finns i kommunstyrelsens beslut den 8 september 2010 om att starta arbetet med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö på fyra avgränsade platser i staden. Genom att förändra utvecklingen i dessa områden är målsättningen att stärka hela stadens sociala hållbarhet. Ett prövande och medskapande arbetssätt ska ligga till grund för arbete i Områdesprogrammen och i beslutet föreslogs Innovationsforum som ett redskap för detta. Sedan många år har Malmö genomfört flera stora välfärdssatsningar. Ett av uppdragen för förstudien har varit att kartlägga framgångar och hinder i tidigare utvecklingsarbete och vilka lärdomar som kan dras. Resultatet bygger på genomgång av utvärderingar och intervjuer med personer som varit eller är involverade i utvecklingsarbete i Malmö. En central lärdom är att arbetet måste utgå ifrån den lokala kontexten, ha förtroende för människors egen förmåga att skapa förändring i sin vardag och utveckla metoder för att samla de aktörer som är nödvändiga för att åstadkomma verklig förändring. Förstudien har försökt att kombinera lokala erfarenheter med internationell kunskap kring socialt förändringsarbete. Därför har förstudien genomfört studiebesök och videokonferenser med aktörer runt om i världen. I Malmö finns redan en grund lagd med en rad aktörer som är verksamma inom social innovation och samhällsentreprenörskap. Sociala innovationer bygger ofta på en ny kombination av redan existerande element. De förverkligas ofta genom samarbeten på tvärs mellan olika aktörer och sektorer. Den internationella kunskapsinhämtningen visar på vikten att kunna kombinera olika kompetenser och att arbetet grundas på insikt i människors vardag. Förstudien föreslår att Innovationsforum upprättas som ett stöd och verktyg för arbetet i Områdesprogrammen. Behovet av en samordnande och stödjande funktion samt ett systematiskt tillvaratagande av erfarenheter framträder i resultatet. Med utgångspunkt i detta har förstudien kommit fram till ett antal principer och verktyg som ett Innovationsforum bör förhålla sig till. Principerna är framtagna för att bidra till ett mer systematiskt arbete med sociala innovationer. Principerna är: en empatisk blick, att bygga rätt team, att gemensamt formulera problemet, att tillsammans skapa en överblick av tänkbara lösningar, att testa tills en fungerande lösning är framtagen, att mobilisera kompetens och resurs för att implementera lösningar och slutligen se om lösningen kan spridas för att bidra till en bredare samhällsförändring. För att praktiskt arbeta med dessa principer föreslår förstudien tre verktyg: ett kärnteam som verkar som ett metod- och processtöd och som förmår koppla samman aktörer för arbete med sociala utmaningar, en hemsida för kunskapsutbyte mellan Områdesprogram och aktuella aktörer samt en mötesverksamhet som kan genomföra seminarier, workshops och liknande för tillvaratagande av erfarenheter och framgångsrika och mindre framgångsrika metoder och processer. Förslaget från förstudien är att dessa principer och verktyg i ett inledande skede testas i olika case från Områdesprogrammen som identifierats under förstudien. I nästkommande steg undersöks finansieringsmöjligheter, bland annat från EU, för ett genomförandeprojekt av förstudiens slutsatser. 2

3 Förstudiens definition av sociala innovationer Social innovation är nya idéer som utvecklats till fungerande lösningar vilka bidrar till social förändring. Dessa lösningar kan vara en produkt, en tjänst, en modell, en social rörelse eller en kombination av dem. En viktig aspekt i social innovation är inslaget av nya social relationer och samarbeten i såväl processen när en idé utvecklas som i själva lösningen i sig. Sociala innovationer utmanar och förändrar ofta de system och strukturer som gett upphov till ett socialt problem eller behov. Karaktäristiskt för sociala innovationer är också att de ofta bygger på nya kombinationer av redan existerande element och att de ofta förverkligas genom samarbeten på tvärs över organisationers, sektorers och discipliners gränser. Baserat på Mulgan 2007, Phills et al. 2008, Murray et al. 2010, Westley et al

4 Innehåll Sammanfattning 2 1. Inledning 5 Varför denna förstudie? 6 Så här har arbetet bedrivits 7 Inventering 7 Intervjuer 8 Workshopar och seminarium 8 Möten med omvärlden 9 2. DÅ 17 Erfarenheter från tidigare välfärdssatsningar 17 Blommanpengarna ( ) 17 URBAN-satsningen ( ) 18 Storstadssatsningen ( ) 19 Välfärd för alla ( ) 21 Framgångsfaktorer och hinder IDAG 26 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö 26 Varför Områdesprogrammen? 26 Vad är Områdesprogrammen? 26 Resurser i Områdesprogrammen 28 Sociala innovationer i Malmö 28 Innovationsmiljö för sociala utmaningar i Malmö 31 Vem får vara med och bygga det framtida samhället? FRAMÅT 33 Ett stöd för utvecklingsarbetet i Områdesprogrammen 33 Innovationsforums vägledande principer 34 Innovationsforums uppbyggnad 36 Tre funktioner 36 Tre verktyg 36 Innovationsforum i praktiken 38 Nästa steg en testfas för förankring och vidareutveckling Bilagor 42 Bilaga 1. Formalia 42 Bilaga 2. Deltagare Samlade källor 50 4

5 1. Inledning Under de senaste knappa tjugo åren har Malmö genomgått stora och djupgående förändringar. Staden har tagit sig upp ur en djup svacka präglad av massiva förluster av arbetstillfällen och en kommunal ekonomi på randen till konkurs. Vi känner alla de viktigaste ingredienserna i denna förändring: den fasta förbindelsen till Danmark, Högskolan, Bo01 och Turning Torso. Bakom detta finns ett systematiskt stadsplane- och miljöarbete som satt staden på den internationella kartan. Utmärkelserna har varit många. Från att ha varit dominerad av några få större företag som sysselsatt många människor består den ekonomiska basen av många små företag, med tyngdpunkt inom tjänstesektorn, som vart och ett sysselsätter ganska få människor. Bland alla dessa företag finns två kluster som sticker ut: nya media och clean tech. Det som dock inte förändrats lika markant är de sociala klyftorna i staden. Trots en remarkabel samhällsförändring är sysselsättningsfrekvensen, beroendet av försörjningsstöd och skolresultaten i stora drag inte förbättrade sedan mitten på 1990-talet. Om något tycks klyftorna snarare öka, vilket bland annat yttrar sig av att andelen barn som växer upp i fattiga familjer blir fler. Detta beror inte på att inga insatser gjorts: Urban, Blommanpengar, Storstadssatsning, Välfärd för alla har alla varit uttryck för en medvetenhet om problemen och ambitiösa ansträngningar för att tackla dem. Det är lätt att peka på allt detta som ett misslyckande. Men samtidigt ska man komma ihåg att Malmö under samma tid varje år tagit emot åtskilliga tusen nyanlända invandrare och asylsökande. Och detta har skett utan att siffrorna vad gäller förvärvsfrekvens, bidragsberoende och skolresultat har störtdykt, vilket också hade varit en möjlighet. Här finns något som fungerar vad gäller att ta emot, etablera och ge människor som kommit hit en möjlighet att komma vidare och ta kontroll över sina egna liv. Den sociala hållbarheten i staden är svagare än den miljömässiga och ekonomiska men även på det området har alltså framgångsrika insatser gjorts. Även om utvärderingarna av en rad insatser från mitten av 1990-talet pekar på en rad brister så är det ändå påtagligt hur många olika processer och metoder som provats genom åren. Det stora problemet är kanske att staden inte haft fokus på att kontinuerligt och systematiskt lära av både det som fungerar och det som inte fungerar. Likväl har alla de insatser som gjorts givit många erfarenheter. De har också givits en förståelse i många läger om betydelsen av en ur alla aspekter hållbar stad och hur komplex vägen dit är. En av slutsatserna i denna förstudie är att den stora utmaningen för Malmö just nu är att kunna bygga vidare på den miljö- och stadsbyggnadsdrivna förändringen, på den växande insikten om den sociala hållbarhetens betydelse för att på ett mer systematiskt och metodiskt sätt pröva sig fram till vilka insatser som leder till verklig samhällsförändring. Flera olika insatser i Malmö pekar i denna riktning; bland annat förändringsarbete i skolan och Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, som ska granska och komma med rekommendationer om hur strukturella orsaker till ojämlikhet i hälsa kan överbryggas. 5

6 Denna förstudie har ägnat särskild uppmärksamhet åt ett annat av Malmö stads initiativ: Områdesprogrammen för ett socialt hållbart Malmö som ska utveckla den sociala hållbarheten i staden med målsättningen att alla Malmöbor ska inkluderas och integreras i samhället och få del av välfärden. Varför denna förstudie? Ursprunget till denna förstudie finns i kommunstyrelsens beslut den 8 september 2010 att starta arbetet med Områdesprogram på då fyra avgränsade platser i staden. (Sedan beslutet togs har Segevång i Kirseberg tillkommit som ett femte område) I inledningen till beslutet gör kommunstyrelsen en sammanfattning av inriktningen på arbetet i Områdesprogrammen, som beskrivs på följande sätt: Genom att prioritera arbete i fyra avgränsade områden Herrgården, Holma-Kroksbäck, Lindängen och Seved ges möjlighet att utgå från platsens behov och dynamik. Runt konkreta utmaningar i dessa områden ska programmen samla många olika aktörer medborgare, näringsliv, föreningar, Malmö högskola/utbildningsinstitutioner, statliga myndigheter för att generera och realisera lösningar för en ur alla aspekter hållbar stad. Kommunstyrelsen framhåller att fokus ligger på ett prövande och experimenterande arbetssätt, där olika modeller testas och de som fungerar gradvis skalas upp. På så sätt förflyttas de fyra områdena från problemområden till innovationsområden. Ambitionen är att göra innovationsarbetet i dessa områden så intressant att en lång rad parter i samhället med kompetens och resurser vill ansluta sig till förändringsprocessen. I det fortsatta beslutet betonas också nödvändigheten av koppla samman hårda och mjuka investeringar ( Fysiska skelett och sociala muskler ) i ett helhetsbetonat utvecklingsarbete. Särskilt betonas vikten av att stadens alla förvaltningar involveras i och bidrar till förändringsarbetet. I kommunstyrelsens beslut sägs också: Områdesprogrammen kan ses som plattformar för att sammanfoga många olika aktörer för att generera och realisera sociala innovationer, det vill säga nya idéer för att nå sociala mål. I samma beslut nämns också att Innovationsforum kan vara en av flera lämpliga arbetsmetoder för Områdesprogrammen: där aktörer med olika typer av kompetens samlas för att från olika utgångspunkter tackla områdenas problem och realisera deras möjligheter. I Innovationsforumen läggs fokus på ett prövande och experimenterande arbetssätt, på att relativt snabbt utarbeta prototyper till lösningar som kan testas och modifieras, för att efter hand skalas upp och ges större spridning. Dessa intentioner fördes sedan vidare i en ansökan till Regionalfonden Skåne-Blekinge (ERUF) om en förstudie för att undersöka hur Innovationsforum skulle kunna upprättas till stöd för utvecklingsarbetet i Områdesprogrammen. I ansökan sägs bland annat: Områdesprogrammen är verktyg för att uppnå konkreta målsättningar i varje område liksom ett verktyg med vilket staden kan pröva nya angreppsmetoder. Malmö stad har tidigare varit van vid att göra samma sak på många platser. Områdesprogrammen skall i stället signalera ett arbetssätt där staden gör många saker på samma plats..genom att göra många saker på samma plats uppmuntras också ett utforskande arbetssätt. Det blir lättare att starta i liten skala och pröva sig fram 6

7 kring metoder som visar sig användbara.. I detta arbete är Innovationsforumen ett redskap. I den fortsatta ansökan sägs att syftet med förstudien är att undersöka möjligheten av att upprätta ett antal Innovationsforum:..forum där olika typer av kompetens samlas för att från många olika utgångspunkter tackla sociala problem. Forumen ska vara proaktiva för att hitta rätt typ av kompetens, med t.ex. lokal, nationell eller internationell bakgrund, med praktisk och teoretisk kunskap, representerande såväl boende och lokala eldsjälar och näringsliv, som offentlig sektor, tredje sektor osv. Relationen till Områdesprogrammen beskrivs bland annat så här: För att göra Områdesprogrammen så lokalt attraktiva och relevanta som möjligt bör en fast mötesplats upprättas i varje område. I flera av områdena finns redan sådana. Här skulle också Innovationsforumen kunna ha sitt arbete förlagt. Slutligen sägs att syftet med förstudien är att ta fram ett vinnande koncept till fungerande Innovationsforum (i förlängningen) är målet även att förstudien ska mynna ut i ett genomförandeprojekt där man praktiskt arbetar med de olika delarna i Innovationsforum. Denna ansökan godkändes av kommunstyrelsen den 6 september 2010 och det beviljades senare under hösten medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Förstudien startade sitt arbete i 15 maj 2011 med målsättningen att kunna presentera en slutrapport senast 15 december Så här har arbetet bedrivits Under arbetets gång har en rad metoder använts för att inhämta kunskap och påbörja ett förankringsarbete där olika aktörer har medvetandegjorts om förstudien. Intervjuer, studieresor och workshops har varvats om vartannat, allt för att nå en bredd i kunskapsinhämtningen där både lokala och internationella erfarenheter tas i beaktande. För att ge en bild över hur arbetet mer konkret har bedrivits presenteras nedan de olika delarna, utifrån innehåll och resultat. De aktörer och personer som varit med och bidragit till förstudiens resultat presenteras i bilaga 2. Presentation av projektgrupp och övrig formalia finns i bilaga 1. Inventering Förstudien har gått igenom utvärderingar och publikationer om tidigare genomförda välfärdssatsningar i Malmö med utgångspunkt i frågeställningar som: Vilka satsningar har genomförts? Med vilka effekter? Vilka lärdomar har man kunnat dra av arbetet? Vilka kontaktpersoner finns kvar i organisationen? En överblick över aktuell litteratur och forskningsarbete om sociala innovationer och nya arbetssätt, nationellt och internationellt, utgör ett viktigt komplement till de erfarenheter och exempel som har hämtats in. För att kunna ta fram fungerande modeller och metoder för ett mer systematiskt och disciplinerat arbetssätt kring sociala utmaningar har förstudien strävat efter att kombinera lokala lärdomar med extern kunskap om sociala innovationer och lokalt utvecklingsarbete. Förstudien har genom ett brett nätverk identifierat nyckelpersoner från 7

8 tidigare och pågående utvecklingsarbete som både har intervjuats och bjudits in till gemensamma workshopar och idéseminarier. I samarbete med områdeskoordinatorerna inom Områdesprogrammen har en kartläggning av pågående insatser tagits fram. Syftet har bland annat varit att bidra till en bättre förståelse för tänkbara beröringspunkter mellan de olika Områdesprogrammen som grund för ett mer samrodnat utvecklingsarbete. Intervjuer Inom förstudien har det gjorts ett 40-tal intervjuer med personer verksamma i Malmö stad, på högskolan, i företag och föreningsliv. Målsättningen har dels varit att hämta in bred kunskap och personliga erfarenheter från tidigare satsningar, dels lyfta fram hur man på olika platser i staden redan jobbar framgångsrikt. Särskilt fokus i dessa intervjuer har lagts på framgångsfaktorer och hinder i det praktiska arbetet och vilka aspekter som har varit avgörande för succé eller misslyckande. En rad intervjuer har genomförts med personer runt om i Malmö, både utifrån inventerings- och utvärderingssyfte. I ett första steg användes utvärderingar av olika välfärdssatsningar för att finna personer som varit delaktiga i dessa. Med hjälp av rekommendationer har ytterligare relevanta personer identifierats och intervjuats. Genom intervjuerna producerades även en bild av hur externa aktörer ser på tänkbara öppningar för samarbeten mellan offentlig, privat och idéburen sektor. Intervjuerna representerar en viktig och grundläggande del i framtagandet av förstudiens slutsatser och resonemang kring framtida principer och metoder för ett lyckat förändringsarbete. Workshopar och seminarium Två workshopar och ett idéseminarium har genomförts med olika syften och målgrupper. I idéseminariet mötte förstudien nyckelpersoner från de då fyra Områdesprogrammen med syfte att fokusera på behov och utmaningar för framtida utvecklingsarbete. Lärdom: En gemensam slutsats från detta seminarium är att en gemensam framtidsbild och en tydlig vision om vad man vill uppnå och hur man ska nå dit är grundläggande för att kunna engagera människor. Utvecklingsarbetet ska utföras som ett direkt svar på medborgarnas behov. Personliga utbyten mellan till exempel kommunala tjänstemän och föreningar är en idé som uttrycktes för att bygga förståelse och empati för andras behov. Foto Falk Jandt I en workshop kring tidigare erfarenheter skulle en första bild av vad förstudien hade kommit fram till, grundat på möten och intervjuer, testas. Intervjuade personer skulle föra in sin kunskap i relation till hur ett Innovationsforum skulle kunna se ut. En första bild av slutsatser kring tidigare 8

9 satsningar och utvecklingsarbete i Malmö presenterades. I grupper behandlades vilka faktorer som kan stödja framgångsrika utvecklingsprocesser och om det fanns behov av Innovationsforum som stödplattform. Lärdom: Workshopens deltagare bekräftade en del av förstudiens preliminära slutsatser men belyste också att det krävs ett mer systematiskt tillvägagångssätt för hur erfarenheter kan tas tillvara i det fortsatta praktiska arbetet. Framgångsfaktorer som lyftes var till exempel: formulerad målbild. I oktober hölls en tredje workshop om nya arenor för samverkan där personer från olika sektorer skulle mötas, få en möjlighet att bygga medvetenhet om varandras förutsättningar och hur man genom samverkan tillsammans kan bidra till Malmös innovationsklimat. Representanter från Malmö stad, Malmö högskola, idéburen sektor och näringslivet träffades för att försöka identifiera möjligheter och arbeta på konkreta case eller utmaningar från Områdesprogrammen. Genom områdeskoordinatorernas kontakt med representanter från olika arbetsgrupper identifierades ett case från vardera område där man redan kunnat se öppningar för samverkan. De case som valdes ut var Utveckling av Lindängens centrum, Infocenter i Holma, Framtidens skola i Rosengård samt Unga vuxna i Seved. Frågeställningarna i casen formulerades av respektive Områdesprogram utifrån lokala förutsättningar och behov. Med utgångspunkt i dessa case var deltagarnas uppgift att ta fram en gemensam och önskvärd framtidsbild, identifiera sina respektive styrkor och svagheter som en tänkbar aktör samt att formulera hur man skulle kunna gå tillväga i en fortsatt process. Lärdom: Det visade sig vara svårt att under ett möte nå fram till konkreta förslag på vad olika aktörer skulle kunna bidra med och hur en gemensam process kan byggas upp. Trots det uttryckte många att workshopen gav möjlighet till möte och dialog som i sig har ett värde men framförallt pekade den på betydelsen av att samla flera aktörer kring samma utmaning. I fallet med Infocenter i Holma har processen fortsatt med ytterligare en workshop några veckor senare. Där samlade Hyllie stadsdelsförvaltning ett antal involverade aktörer för att fortsätta arbeta med Infocenter Holmas utveckling på lång sikt. Möten med omvärlden För att öppna upp för nya perspektiv och fånga in internationell kunskap på området har förstudien genomfört en rad studiebesök samt två videokonferenser med aktörer från hela världen. Innehåll och lärdomar från besöken och mötena presenteras nedan. Mindlab Köpenhamn Mindlab i Köpenhamn är en statlig innovationsenhet som ägs av de tre regeringsdepartementen Erhvervs- og vaekstministeriet, skatteministeriet och beskaeftigelsministeriet. Mindlabs anställda har en rad olika kompetenser, bland annat antropologer, sociologer, designer och medievetare, 9

10 för att kunna tillföra organisationen ny kunskap vad gäller att undersöka och förstå människors livssituation. Att kunna presentera slutsatser på ett överskådligt sätt är också en viktig målsättning. Förstudien träffade Rasmus Kolding som är antropolog. Ett exempel på Mindlabs arbete var uppdraget från regeringen att skapa bättre förståelse för varför så få högutbildade invandrare söker sig till Danmark och varför ännu färre väljer att stanna kvar. Utifrån Mindlabs arbetsmetod började de med att träffa en rad personer med utländsk bakgrund som arbetade på framskjutna positioner för danska företag mm. Ett exempel som nämndes var en indisk familj där fadern arbetade som forskare på ett stort dansk läkemedelsföretag. Mindlabs medarbetare följde denna familjs vardag och gjorde flera intervjuer med familjemedlemmar. Man kartlade även familjens interaktion med olika danska myndigheter. För att åskådliggöra familjers livssituation användes video eller ljudupptagningar, dagböcker, tecknade serier mm, allt för att skapa förståelse för de inblandades livsval, att stanna eller inte stanna i Danmark. Lärdom: Det var intressant att notera hur Mindlabs huvudinriktning skiftat sedan starten för knappt tio år sedan. Under de första fem sex åren låg fokus på att utveckla idéer och koncept som förslag till konkret policy, utformade av de olika regeringsdepartementens ministerier. Nu lades betydligt större vikt vid att stödja departementen med att nå insikter och verklig kunskap om livssituationen för de medborgare som regeringspolitiken riktade sig mot. Teknik- och Miljöförvaltningen, Byudvikling Köpenhamn Möte med ansvariga för Byudviklingsprogram och Politik för byudvikling i Köpenhamn med syfte att utbyta erfarenheter av områdesarbete samt öppna upp för samarbete städerna emellan.mötet inkluderade ett studiebesök i Bispebjerg (ett av områdena för byudvikling). Lärdom: Köpenhamns stad har under många år bedrivit ganska omfattade utvecklingsprogram i socialt utsatta stadsdelar. Programmen har haft fokus på fysisk upprustning av olika stadsmiljöer. I den nya politiken läggs större vikt på medskapande och varaktig social förändring. Därför undersöks arbete med sociala innovationer som ett redskap för att genom hög delaktighet pröva fram småskaliga lösningar som, när de fungerar och kan göras hållbara, kan flyttas över från enstaka lokala framgångar till att bli en del av Köpenhamns stads ordinarie verksamhet. Foto Falk Jandt La 27e Région I Paris finns huvudkontoret för La 27e Région, som är de 26 franska regionernas innovationslab. Förstudien träffade verksamhetsledaren Stéphane Vincent. La 27e Région erbjuder möjligheter till idéutbyte mellan regionerna för att pröva olika lösningar, kompetensutveckling för tjänstemän och förtroendevalda, en idébank mm. De arbetar med olika utmaningar tillsammans med intresserade regioner. Hittills har de på uppdrag och tillsammans med sina uppdragsgivare utvecklat skolor i glesbygd till en mötesplats för alla, utvecklat vårdcentraler till hälsocentraler etc. 10

11 De utgår från en metod där ett team med till exempel arkitekter, designer, sociologer och forskare helt enkelt installerar sig på plats i några veckor för att lära känna platsen och människorna och deras villkor. Med verktyg som intervjuer, analyser, ritningar, gemensam idégenerering, tester i liten skala arbetar sig teamet tillsammans med brukarna fram till hållbara lösningar på olika utmaningar. Lärdom: I uppdragsarbetet är det viktigt att göra tydliga överenskommelser med uppdragsgivaren om roller i arbetet. Det är också effektivt att bygga ett team med sociologer och etnologer tillsammans med designers: sociologen/etnologen kan genom följsamma studier förstå, beskriva och förklara beteenden, önskemål och behov. Detta underlättar designarbetet med att skapa nya lösningar och tillvägagångssätt. La 27e Région har funnit att gemensamt skapa gemensamma framtidsvisioner, det vill säga att involverade personer uttrycker hur de vill se något i framtiden, är ett fruktbart arbetssätt. Metoden upplevs positivt av deltagarna och öppnar för samtal och diskussion. Erfarenheter från 27e Region stödjer också uppfattningen om det viktiga med att testa snabbt i processen. Metoden att löpande dokumentera sitt arbete genom en blogg ses som ett effektivt verktyg. Kritik och synpunkter är tillgängligt för alla och alla kan använda detta i det fortsatta arbetet. Det blir en löpande självutvärdering och lärandeprocess för alla inblandade. För förankring och tydlighet är det viktigt att innovationsarbetet äger rum, det vill säga att aktiviteten på något sätt syns i det fysiska rummet om så bara som en inringad del av ett rum. Studieresa till England En studieresa och två globala videokonferenser har ytterligare bidragit till en bredare kunskapsinhämtning. Storbritannien ligger i framkant kring sociala innovationer och därför förlade förstudien ett studiebesök dit. Studieresan till London genomfördes den 19 september till den 22 september För att nå en bred förankring av projektet och förstudien genomfördes resan tillsammans med representanter från de fem Områdesprogrammen. Innovationsbyråer Deltagarna träffade en rad konsultbyråer inriktade på innovationsarbete inom framförallt offentlig sektor. Syftet var dels att skaffa en överblick över olika metoder för framtida utvecklingsarbete, dels att inhämta idéer och inspiration från en bransch som inte existerar på samma sätt i Sverige. Flera av dessa konsulter använder sig av metoder som kommer från bland annat design och etnografi och flertalet av dem benämner sig själva som tjänstedesignbyråer. Tjänstedesign är en ny disciplin där designmetoder används för att utveckla nya tjänster med utgångspunkt i människors behov och drivkrafter. Bakgrunden till denna utveckling har både varit att skapa tjänster som bättre svarar mot människors behov samtidigt som de ekonomiska resurserna inom offentlig sektor minskat. Under en förmiddagsworkshop med representanter från olika konsultbyråer som FutureGov, Participle och Involve gavs en bred överblick över en rad utmaningar, förhållningssätt och frågeställningar som skulle komma att vara återkommande under hela besöket i London. Jennie Winhall från Participle pekade bland annat på vikten av att tillbringa tid i människors vardagsliv. 11

12 Att sätta sig in i människors egna upplevelser av en situation anses som det mest effektiva sättet att bygga förståelse kring hur tjänster kan förbättras och hur traditionella, icke-fungerande strukturer kan upphävas. Edward Andersson från Involve pratade också om vikten av att involvera medborgaren men framhävde även vikten av att vara medveten om barriärer och risker i delaktighetsprocesser. I ytterligare möten under vistelsen i London träffade deltagarna från Malmö National Endowment for Science, Technology and Arts (NESTA) för att diskutera hur man kan bygga innovationskapacitet inom kommunal verksamhet på olika nivåer. Diskussioner kring teman så som prototyper för att pröva idéer tidigt, medskapande processer, metoder för offentliga och sociala innovationer samt investeringsmodeller genomfördes med projektledare för olika pågående program som NESTA driver. Exempel på program som är intressanta från Innovationsforums perspektiv är Neighbourhood Challenge och Creative councils som båda handlar om lokala sociala utmaningar och Prototype Barnett där man undersökt prototypers roll i utvecklingen av nya offentliga tjänster. I NESTAs nyligen påbörjade arbete med Creative Councils ingår 17 kommuner i England och Wales. I inledande steg ska ledare från samtliga kommuner engageras för att ta behovet av nya lösningar på allvar samtidigt som man vill lyfta upp redan existerande strukturer som fungerar och anpassa dem till de nya förutsättningarna. En utmaning som man stött på är kommunanställda som betraktar det nya innovationsjobbet som extra arbete som läggs på deras ordinarie tjänst. Ytterligare en konsultbyrå som deltagarna mötte var Innovation Unit. I mötet gavs deltagarna en presentation av hur Innovation Unit konkret hade arbetat med Knowsleys kommun för att utveckla deras kapacitet att skapa positiv förändring. Genom att etablera en kreativ nod inom kommunen skapades bättre förutsättningar för att utveckla nya, bättre och billigare tjänster. En lärdom som deltagarna tagit med sig är att genom att utveckla metoder och lösningar tillsammans med de som ska genomföra ett projekt bygger de samtidigt upp en kapacitet att driva tjänsten själva i framtiden. Social Innovation Lab Kent (SILK) Deltagarna besökte även ett regionkontor med en särskild enhet, Social Innovation Lab for Kent (SILK), som arbetar med metod- och processtöd för att åstadkomma social förändring. Syftet med besöket var att förstå strukturer och metoder för att arbeta med sociala innovationer inom en offentlig myndighet. SILK har tillsammans med tjänstedesignkonsulterna Engine utvecklat ett arbetssätt som består av följande steg: Foto Emma Englundh 12

13 Just Coping var ett initiativ som startades på uppdrag av Kent County Council där utgångspunkten var utmaningar för familjer med låg inkomst. Genom etnografiska studier skapades en bild över familjernas vardagsproblem och möjligheter samt deras möten med tjänstemän. Till exempel en sådan vardaglig aktivitet som att handla mat visade sig vara problematisk på grund av dyra matvaror, höga transportkostnader eller bristande tillgång till bil eller hemkörning. Ur dessa studier kom idén om projektet Bulk Buying som är en alternativ lokal matvarubutik som drivs av boende i området. I ett första steg i projektet bjöds lokala aktörer från olika sektorer in för att tillsammans med SILK diskutera hur dessa kunde bidra. I nästa steg involverades ett team av lokala aktörer, boende och representanter från SILK för att identifiera de boendes behov av enklare tillgång till matvaror. Teamet med boende startade även upp en facebooksida för att nå brett inom bostadsområdet. I nästkommande steg testades de insikter som framkommit i dialogprocessen genom olika metoder så som bloggar, storyboard, test av försäljningsprocesser i mindre skala, försäljning av matvaror på lokala marknader allt för att testa sin idé och slutligen nå en fas där den bästa modellen för Bulk buying tagits fram. Därmed fanns underlag för att starta upp en butik i liten skala och forma den efter förutsättningarna i området. SILK lämnade under processens gång över ägarskapet av projektet till de boende. Lärdomar SILK använder sig av en rad verktyg och metoder (samlade som metodkort) i utvecklingen av nya tjänster. Utgångspunkten är dock alltid att arbeta med de individer och nätverk som tjänsten berör och tillsammans med dem skapa ett hållbart resultat. Medarbetarna på SILK framhöll att själva testdelen är bland det viktigaste i processen, att våga pröva i liten skala då ingen kan ha svaret på resultatet i förväg. Svårigheter som SILK har upplevt under de år som enheten har funnits handlar framförallt om det interna arbetet. Ett från början uttalat mål för SILK var att föra in en innovationskultur i sin egen organisation. Idag placeras de dock ofta i fack och har svårt att nå en bred förankring i den interna organisationen. Därav lyfter SILK behovet av att få med ledningen genom hela arbetet för att lyckas med en intern förändring. Besöket gav en intressant bild av hur man inom den offentliga sektorn kan starta upp en verksamhet som arbetar mer systematiskt med medborgarinvolvering och innovationsprocesser. Inom ramen för förstudiens kunskapsinhämtning har SILK visat sig vara en aktör vars arbetsätt sammanfaller väl med de tankegångar och möjliga funktioner som Innovationsforum kan ha. Kommuner Besök och möten hölls även med kommuner i London. Syftet med att möta kommunerna var för att få en förståelse för hur innovation inom det sociala området skapas. Ett av dessa möten hölls med Redbridge Council som kommit långt med att nyttja webbaserade tjänster för kommunikation med medborgaren. Ett möte med Ealing Council syftade till att studera och skapa kontakt med en kommun som verkar som ett gott exempel för medborgardialog och skapandet av en innovationskultur inom den egna organisationen. Under mötet gjordes besök på olika organisationer och pågående initiativ inom kommunen. 13

14 Lärdomar I Redbridge kommun har man haft svårt med att nå vissa målgrupper på grund av att de traditionella kommunikationskanalerna inte når tillräckligt brett. För att i framtiden kunna skapa bredare delaktighet måste de offentliga tjänsterna anpassas efter människors vanor och upplevelser. Nya verktyg för att både sprida information och involvera medborgare behövs. Genom aktiv marknadsföring av webb-verktyget och uppmuntran till medborgardialog över nätet har kommunen nått nya grupper, såsom äldre och invandrare. Vid datorn har man tid att reflektera och kan formulera sina synpunkter i lugn och ro. Flertalet av de organisationer som besöktes under mötet i Ealing var initiativ från boende i området eller från idéburen sektor och där kommunen intagit en mer stödjande funktion. Mötet resulterade bland annat i fundering kring hur Malmö kan förbättra sin förmåga att ta tillvara på engagemanget från volontärsektorn och vilka förutsättningar som finns för att bygga upp stödplattformar för lokala initiativ. Funderingar som sammanfaller väl med de behov som har lyfts i Områdesprogrammen. Videokonferenser i samarbete med Social Innovation Ex-change (SIX) Som en del i förstudiens samarbete med innovationsnätverket Social Innovation exchange (SIX) med säte i London initierade förstudien två internationella videokonferenser som hölls den 30 september samt den 4 oktober 2011 i Köpenhamn. Vid dessa två tillfällen diskuterades centrala frågor för förstudien, såsom nya modeller och processer för socialt Foto Maria Bredin utvecklingsarbete. Konferenserna pågick under runt två timmar och hölls i Ciscos lokaler i Köpenhamn med både personer som aktivt var med i diskussionerna och deltagare som var med för att lyssna in. Grupperna som samlades i Köpenhamn vid dessa två tillfällen återspeglade en bred kompetens i arbetet med sociala innovationer, praktiskt förändringsarbete, och ideellt arbete. Projektgruppen för förstudien samt representanter för Områdesprogrammen deltog från Malmö stad. Övriga deltagare var representanter för Mötesplatsen för social innovation och samhällsentreprenörskap, Malmö Incubator (MINC), Röda Korset, Malmö högskola, Artcom, Tillväxtverket och Malmö stad. För externa aktörer se bilaga 2. Den första konferensen fokuserade på uppbyggandet av strukturer för att stödja utvecklandet av nya idéer och hitta hållbara samarbeten internt och externt. Diskussionen var delvis fokuserad på den fysiska platsens fördelar och nackdelar, men också mer generellt kring vad man i en uppstartsprocess bör iaktta. Den andra konferensen fokuserade på processer och metoder för arbete med sociala innovationer. Lärdomar En fysisk plats för arbetet med sociala innovationer kan skapa förutsättningar för att göra arbetet mer tillgängligt och synligt för redan engagerade men framförallt för de som ännu inte är involverade. En representant från Berlin uttryckte: Organisationer, kommuner liksom regeringar måste öppna upp och visa att man kan göra mer än bara erbjuda ett forum snarare som en affär där kunden kan se vad som finns tillgängligt och vad som görs. 14

15 Det framhölls också att fysiska platser kan verka begränsande, även om de är enkla att förklara och förstå. Människor kan uppfatta dem som ett ytterligare kontor för en myndighet och således undvika att uppsöka dessa platser. En av representanterna uttryckte Det som har betydelse för människor är om de känner sig representerade av en modell eller inte, om de känner att de är involverade. Vikten av att låta medborgare vara delaktiga i hela processen framkom i deltagarnas reflektioner som samlades in efter videokonferensen. Betydelsen av att möta människor i ögonhöjd har varit återkommande både under studieresan till England, de internationella sammanträdena samt förstudiens intervjuer. Många av deltagarna på de båda videokonferenserna menade att det enda sättet att påbörja nya processer och göra dem hållbara är att involvera de som är berörda. Det bästa rådet vi kan ge är att designa med människor, inte för. Representant från Toronto Det finns inga genvägar, men en bra väg för att påbörja processen är att prata med människor om vad de kan bidra med snarare än att tänka på problemen som påverkar människorna. Det är viktigt att ge tid till processen och att inte underskatta det som andra människor kan tillföra. Flera av deltagarna från Malmö lyfter i sina reflektioner från videokonferenserna behovet av att öppna upp för olika sektorer att delta i utvecklingsarbetet. Detta var något som diskuterades under båda konferenserna och en representant från Oslo framhöll att: Det verkar inte vara brist på vilja från den offentliga sektorn, problemet är att föra samman olika aktörers arbete. Det finns ett systematiskt problem runt om i Europa. Vi måste få olika sektorer att samarbeta på nya sätt för att uppnå resultat. Att arbeta med sociala innovationer handlar om att identifiera de som vill och kan bidra till lokal förändring och att skapa rätt förutsättningar för dessa personer. Om de engageras och stöttas på rätt sätt verkar de som positiva kanaler och lokala förebilder ut i området. En representant från konferensen uttrycker: Drivkraften för social innovation är passion, och vår huvuduppgift är att identifiera de passionerade personerna, likväl som att lyfta upp förebilder i området. Utifrån de två videokonferenserna framgår tydligt att vi inte är ensamma om de utmaningar vi möter i Malmö. Liknande utmaningar finns på många platser runt om i världen och därav finns stor betydelse av att utbyta erfarenheter och kunskap kring nya lösningar. Genom samarbetet med SiX och dessa två videokonferenser har Malmö nu tillgång till ett stort internationellt nätverk. Deltagarna i konferenserna uttryckte sitt intresse för Malmös påbörjade arbete och från SiX ledning kommer propåer om deltagande i kommande videokonferenser kring bland annat nya kommunikationsverktyg. Övergripande lärdomar från studieresor och videokonferenser Under studiebesöken och under videkonferenser har förstudien identifierat en rad faktorer som har betydelse för framgång i socialt förändringsarbete. Det handlar både om förhållningssätt 15

16 och metoder. Förhållningssätten och metoderna sammanfaller väl med de behov som har identifierats i kunskapsinhämtningen från Malmös lokala kontext. Etnografi och design Flera av innovationskonsulterna i Storbritannien som Participle, SILK, Innovation Unit (men även MindLab i Danmark och 27e Region i Frankrike) använder sig av metoder som etnografi och design och har även utbildade etnografer och designer anställda. Etnografi innebär att utveckla en förståelse för mänskligt beteende och för de situationer som skapar detta beteende. Detta kräver närvaro i människors vardag och en kombination av observation, informella intervjuer och deltagande. Etnografi används även av designers för att förstå människors interaktion med sin omvärld. Återkommande för dessa konsulter är att de använder sig av designprocesser som enkelt beskrivet består av följande steg: utgå från människors egna upplevelser av en situation och gör dem delaktiga i processen. generera många idéer om möjliga lösningar prova idéer genom att skapa prototyper implementera de idéer som i tidigare steg har prövats och visat sig fungera. Att arbeta småskaligt är något som alla byråer vi mötte i London lyfter upp. I Områdesprogrammen ligger fokus på ett prövande och experimenterande arbetssätt och i arbetet med att systematisera detta arbetsätt kan lärdomar tas från hur andra har arbetet med design- och etnografisk kompetens. Risktagande Att arbeta med innovationer kräver också en medvetenhet om risker och om vilken risknivå organisationen är villig att lägga sig på. Vågar man genomföra något där planen inte är utstakad och där man kan misslyckas i ett första försök? Därför är det viktigt att till en början arbeta småskaligt, så att initiala misslyckanden blir så billiga som möjligt. Det har också visat sig viktigt att engagera interna och/eller externa möjliggörare som förenklar steget till att våga ta risker. Ambassadörer Det är viktigt att hitta personer som är engagerade för sitt område, som har lokal kännedom och som vill förbättra sitt område. Det är dock minst lika viktigt att man inte bara förlitar sig på att lyfta fram dessa nyckelpersoner, utan att man på något sätt sätter detta i ett sammanhang så att andra har möjlighet att ta vid om personer flyttar, slutar, etc. 16

17 2. DÅ Sedan många år har Malmö genomfört flera stora välfärdssatsningar. De har ofta fokuserat på samma geografiska områden i Malmö, områden med ihållande sociala utmaningar. Det finns ett stort antal publikationer och utvärderingar knutna till dessa insatser. Förstudien har gått igenom ett urval av dessa. Förstudien har också gjort intervjuer med tjänsteman som deltagit i dessa satsningar. Syftet har varit att belysa och lyfta vilka faktorer och arbetssätt som har varit avgörande för att nå lokal social förändring i Malmö. Vilka lärdomar kan dras av de tidigare satsningarna och vilka framgångsfaktorer respektive hinder kan identifieras? Erfarenheter från tidigare välfärdssatsningar Något som blev alltmer tydligt under förstudiens kunskapsinhämtning är att det finns många erfarenheter som hittills inte fullständigt uppmärksammats men som behöver tas till vara. Det finns ett stort behov av att systematiskt överföra framgångsrika arbetsprocesser både inom Malmö stad men också i en gemensam lärandeprocess med andra involverade och intresserade. Detta behov har också framkommit i andra sammanhang. I augusti 2011 tog stadskontoret ett initiativ för att undersöka förutsättningarna för att upprätta en erfarenhetsbank med lärdomar från kommunens tidigare insatser med liknande inriktning som Områdesprogrammen. Lokal förankring är ett av de begrepp som har varit återkommande i våra intervjuer och därför bygger våra slutsatser mycket på just lokala erfarenheter. De publikationer och utvärderingar förstudien använt utgör en ram för de faktorer som sedan framhävs i våra exempel, medan de personliga reflektionerna och upplevelserna visar en mer djupgående bild av ansträngningarna som gjorts. Blommanpengarna ( ) För att vända en negativ utveckling i invandrartäta bostadsområden, bidra till social utveckling samt öka invånarnas kompetens och arbetskraftsdeltagande satsade staten åren extra medel, de så kallade Blommanpengarna. Insatserna riktades till åtta invandrartäta kommuner runt om i Sverige varav Malmö var en. Samverkan, nytänkande och metodutveckling låg i fokus för handlingsplanen. Respektive stadsdel i Malmö fick ansvar för fördelning av pengar och ansvar för insatserna. Staten bidrog med 55 miljoner kronor till Malmö, medan Malmö stad också tillsköt egna medel. Träffpunktsverksamhet utgjorde en viktig del av projekten. Träffpunkterna drevs av ett råd med representanter från boende, föreningar och lokala organisationer. På grund av tidsbrist i planeringsarbetet valde man i Malmö att utgå ifrån redan befintliga strukturer och föreningar. När strategin var klarlagd tillfrågades boende, föreningar och andra aktörer om de önskade delta. Lärdomar: Den slutliga utvärderingen Vad hände med Blommanpengarna? (Integrationsverket, 2000) menade att ett problem med allt för stor fokus på träffpunktsverksamhet blev 17

18 minskat fokus på de allvarligaste problemen, och då särskilt arbetslösheten. Det var en brist att man enbart byggde på redan existerande föreningar och att huvudstrategin och arbetsformer lades fast utan delaktighet från de närmast berörda. Om dessa involverats redan i planeringsfasen hade bättre lokal förankring kunnat uppnås. I samma rapport framhävs att ett flertal intervjuade ansåg det vara en brist att ett mer centralt och tydligare uppdrag om lokal förankring och samverkan saknades (ibid., s 42). Likväl beskrevs de samarbeten som genomfördes som mycket problemfyllda. Både olika målbilder och definitioner på målgruppen samt skillnader i regelsystem gjorde att samarbete mellan de involverade aktörerna försvårades. Ändå konstaterade man i nämnda slutrapport att en del av de nya arbetsmetoderna som provats har kunnat integreras i ordinarie verksamhet. En effekt var även att man i utformandet av Storstadsarbetet fokuserade mer på lokal förankring och samverkan än tidigare. Många delar från arbetet togs vidare till Storstadssatsningen. Man bedömer att de två satsningar sammantagna innebar en möjlighet till långsiktighet och kontinuitet i lokalt utvecklingsarbete (ibid., s. 43). Detta ansågs kunde lägga grunden för en stabil lokal förankring och samverkan samt att boendes beredvillighet att delta i utvecklingsarbetet bedömdes som större än tidigare. URBAN-satsningen ( ) URBAN-satsningen var ett initiativ inom EU för en positiv stadsdelsutveckling. År 1995 fick Malmö kommun uppdrag från regeringen att ta fram ett program för satsningen, vilken sedan pågick till år Sofielund, Augustenborg, Nydala, Almhög och delar av Möllevången valdes ut. Strategin var att främja idéskapande, nyföretagande, kompetenshöjning, utveckling av praktisk tillämpning, kulturell samhörighet och hemkänsla i området. En central del i strategin var etableringen av utvecklingscentret Facklan, där arbetslösa från närområdet anställdes vid byggets renovering. Facklan skulle fungera som katalysator för idéskapande, nyföretagande och nod för lokala företag och föreningar. Aktiviteter fanns även för att fokusera på lokal identitet och samhörigheter, där mötesplatser, nätverk, ekologi, miljö och lokal historia låg i fokus. Underifrånperspektivet var en uttalat viktig komponent. Aktiviteterna som sattes igång var tänkta som en början på en utvecklingskedja och en katalysator för att få igång lokala aktörers agerande. Lärdomar: I den slutgiltiga utvärderingen finansierad av Nutek och gjord av Forum for Business Administration (Urban Malmö, slutlig utvärdering av det operativa programmet, 2001), som jämförde det uppnådda resultatet med uppställda mål, betonas att Urban-programmet tillkom som ett skrivbordsprojekt under stor brådska och att förankring och avstämning genom dialog saknades till stor del. I förordet till rapporten nämns dock också att programmets ansats präglades av nytänkande i sättet att ta ett helhetsgrepp på den lokala utvecklingen. Även vad gäller arbetssätt och de aktiviteter som genomförts finns exempel på nytänkande och innovativitet. (ibid., Förord). 18

19 En del åtgärder i programmet avsåg byggandet av såväl sociala processer som nätverk och institutioner. Om sådana långsiktiga byggen överges för tidigt är risken stor att det sker en immateriell kapitalförstörelse som inte är till gagn för vare sig boende i området eller programmets aktörer, konstaterar man i slutrapporten (ibid., s.103). I själva arbetet var det få externa aktörer som var involverade och programmets utformning sköttes av en mindre grupp tjänstemän i Malmö stad. Någon mer grundläggande analys och kartläggning av områdena och de boendes behov och förutsättningar gjordes inte i den inledande fasen av programmet. Inte heller under programmets genomförande gjordes någon kartläggning på programnivå kring förutsättningar och behov som man har att arbeta med inom programmet (ibid. s.117). Däremot fanns det ansträngningar på projektnivå att få en bild av behov. Så genomförde MKB som en del i arbetet med lyftet av Nydala besök hos de boende för att få deras bild av framtiden. Under URBAN-programtiden drev två ideella föreningar omfattande verksamheter i sina respektive geografiska områden. Möllevångsgruppen och Sofielunds Folkets hus kunde driva flera lokala utvecklingsarbeten centrerade runt öppna mötesplatser, som fungerade som avstamp för andra projekt, till exempel Den Stora Gårdsdagen, Barnens Buss samt Gröna Gårdar. Storstadssatsningen ( ) Storstadssatsningen var den följande områdesinriktade insatsen som syftade till att bryta utsattheten genom fokus på tillväxt och minskad segregation. Utvecklingsavtalet mellan staten och Malmö var i likhet med dagens Områdesprogram fokuserat på de fyra stadsdelarna Fosie, Hyllie, Rosengård och Södra Innerstaden. I de lokala utvecklingsavtalen mellan stat och kommun underströks att staden ska ta fram lokala mål och åtgärdsplaner med utgångspunkt i de nationella målen. Avtalet betonade också att medborgarnas delaktighet skulle stärkas. Stor vikt skulle läggas på att ta tillvara ideella föreningar och andra frivilliga initiativ. Tillsammans med nya regler om samverkan mellan olika myndigheter sammanfattades dessa målsättningar under nyckelmetoderna : långsiktighet, samverkan och underifrånperspektiv. Ett ytterligare krav var att kommunen förpliktade sig att ta fram en plan för utvärdering och hur man kunde följa upp insatserna. Under storstadssatsningen var Sofielunds Folkets hus och Möllevångsgruppen aktiva med en del förnyande insatser. Exempel på sådana verksamheter var Möllevångsgruppens Barnens stad, ett projekt där 1200 barn deltog i undersökningen av sin stadsdel, samt de två bomässor i befintliga bebyggelser som Möllevångsgruppen arrangerade. Under storstadssatsningen startades också Nätverket Gruppen med fokus på den nya form av föreningsliv som växte fram, som ville samverka med kommun och andra aktörer för att utveckla Malmö som stad och sammanhang. 19

20 Lärdomar: En del utvärderingar (Edström & Plisch, En känsla av delaktighet; Andersson et.al, Malmö och storstadssatsningen) pekade på att storstadsarbetets bidrag till fortsatt utvecklingsarbete främst bestod i metodutveckling för dialog, till exempel insatser som brobyggarna och link-workers. Brobyggarna lyckades nå nya grupper. Kvinnors och ungdomars involvering i föreningslivet stärktes och nya lokala nätverk skapades. Man såg även en mer positiv hållning till tvärsektoriellt arbete samt att arbetssättet blev mer målgrupps- och behovsbaserat. Man måste sätta nytt fokus på att möta människor där de befinner sig. (Tjänsteman på Avdelningen för integration och arbete, stadskontoret) De stadsdelar som satsade mest på att nå nya grupper och nytänkande kring hur man kan fånga upp nya idéer lyckades bäst enligt utvärderingarna. Att ta tillvara målgruppernas egen potential ansågs som en nyckelfaktor för nyskapande lösningar. AUC nämns som ett fruktbart exempel på en otraditionell lösning som togs fram. Dock försvagades denna positiva utveckling av konflikter omkring behörighetsregler och formella kvalifikationer (Malmö och storstadssatsningen, s. 7). Lärdom 2: Bland de negativa erfarenheterna framhålls också att det fanns stora krav på att kunna leverera snabba resultat. Detta ledde till att kvalité och långsiktighet i genomförandet inte alltid prioriterades. Pressen på att kunna visa upp snabba resultat förhindrade till viss del uppbyggandet av nya strukturer och processer, alltså den del av arbetet som tar tid. I förstudiens intervjuer med före detta projektledare framfördes också att hela storstadssatsningen låg vid sidan av, som ett parallellt spår utan mandat att ingå i ordinarie verksamhet. Lärdom 3: En betydande förändring i projektutformningen uppstod när man ovanifrån lanserade en ökad fokusering på tillväxtrelaterade insatser (Malmö och storstadssatsningen, s. 8). Denna ändring var ett resultat av de förändrade nationella förutsättningarna vad gäller ekonomisk utveckling. Kontinuiteten i storstadsarbetet bröts genom en ny osäkerhet kring resursfördelningen och en omprioritering av behov och målsättningar. Många insatser som syftade till att stärka långsiktiga förbättringar av människors levnadsförhållanden eller att skapa mer inflytande över den egna livssituationen, som till exempel språkundervisning eller annan utbildning som saknade en tydlig koppling till tillväxtfrågor, lades ner. Lärdom 4: Som övergripande hinder i ett områdesinriktat arbete har man kunnat se avsaknaden av kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan de deltagande stadsdelarna. En av de viktigaste lärdomarna från storstadsarbetet är att en gemensam lärande process måste prioriteras för att kunna utnyttja de olika lokala förutsättningarna. Det framhålls också att ett mycket större engagemang från resursstarkare områden i kommunen hade behövts (Malmö och storstadssatsningen, s.8). Lärdom 5: I efterhand betraktades dock både Blommanpengarna och Storstadssatsningen som ett steg framåt jamfört med tidigare, kortsiktiga projekt. Medvetenheten om behovet av att finna nya arbetsmetoder och ett mer långsiktigt perspektiv tros vara ett resultat av satsningarna. Erfarenheterna av de två satsningarna visar att lokal förankring och samverkan är förutsättningar för ett mer framgångsrikt lokalt utvecklingsarbete (Blommansatsningen i relation till Storstadssatningen i Vad hände med Blommanpengarna, s. 41) 20

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Studiebesök från Norge. Sandra Karlsson Catherine Alexander Göran Cars Samhällsplanering och miljö. KTH

Studiebesök från Norge. Sandra Karlsson Catherine Alexander Göran Cars Samhällsplanering och miljö. KTH Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö -Reflektioner i halvtid Studiebesök från Norge Sandra Karlsson Catherine Alexander Göran Cars Samhällsplanering och miljö. KTH Disposition -Vårt uppdrag -Slutsatser

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Den 11 mars möttes nära 130 personer i Eslövs medborgarhus för att under en dag fokusera på hur samverkan kan vara ett

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

CASE SOFIELUND. BID ett verktyg i stadsutveckling. Från problemområde till innovationsområde. Uppskalningen. FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan

CASE SOFIELUND. BID ett verktyg i stadsutveckling. Från problemområde till innovationsområde. Uppskalningen. FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan BID ett verktyg i stadsutveckling Från problemområde till innovationsområde Uppskalningen FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan Bakgrund Sofielund Malmömodellen BID (Business Improvement District) verktyg

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet för romsk inkludering på kommunal nivå

Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet för romsk inkludering på kommunal nivå Kommunstyrelsen 2016-03-17 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:82 Sirpa Lindelöf 016-710 12 55 1 (1) Kommunstyrelsen Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi vill att våra kunder inom offentlig sektor

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Göteborgs Stad Social resursförvaltning S2020 Inventeringen: Bernard Le Roux, Anna

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer