Den digitala folkrörelsen Hur kan offentlig sektor dra nytta av crowdfunding och crowdsourcing?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den digitala folkrörelsen Hur kan offentlig sektor dra nytta av crowdfunding och crowdsourcing?"

Transkript

1 Den digitala folkrörelsen Hur kan offentlig sektor dra nytta av crowdfunding och crowdsourcing? Crowdsourcing och crowdfunding sker i stor omfattning runt om i världen. Ibland är det en helt ny typ av involvering och ibland är det nya ord på gamla företeelser. Företag och organisationer använder nätet för att nå ut till användare och kunder för att stimulera innovation och testa marknaden för varor och tjänster precis som man gjorde innan nätet. Vad betyder nätets organisatoriska kapacitet för offentlig sektor? Med denna idéskrift vill vi inspirera och stödja arbetet med crowden, potentiellt en digital folkrörelse. Offentlig sektor behöver lära sig mer om fenomenet, dess möjligheter, potential och risker. Förhoppningsvis kan innehållet med dess fallstudier och tankarna kring prototyper vara vägledande och ge inspiration till de som funderar på att testa crowdsourcing och crowdfunding i praktiken. Texten är skriven av Max Valentin, MSc Business Innovation från Chalmers och företagare inom crowdsourcing-industrin med överinseende av CeSam och en styrgrupp bestående av Claes-Olof Olsson Sambruk, Anders Nordh SKL, Annika Wallenskog SKL, Teresa Hansson SKL, Daniel Antonsson SKL samt Åsa Zetterberg SKL.

2 1 Välkommen till den åttonde kontinenten För femhundra år sedan gav sig upptäcktsresande ut för att finna en snabbare väg till Indien och bortre Asien. Man fann inte det man sökte utan en helt ny världsdel. I början verkade resurserna och möjligheterna vara oändliga. Man förde med sig tillbaka guld, ädelstenar och nya typer av råvaror. Entreprenörer bosatte sig snart på den nya kontinenten. Här var ramarna inte så styrande som hemma. Snart följde frisinnade individer efter personer vars livsstil inte passat in. Men det var inte bara glädje på den nya platsen. Bristen på arbetskraft gav upphov till ett organiserat slaveri, en världsomfattande människohandel. Okända virus slog ut hela bosättningar och laglösa sjöfarare härskade över haven. För knappt fyrtio år sedan började man experimentera med snabbare och enklare sätt att överföra information mellan olika platser, man ville hitta en smidigare väg mellan kända handelsplatser. Under vägen upptäckte man något helt annat, en helt ny kontinent, en åttonde digital kontinent. Historien upprepar sig, men denna gång ligger det nya landet likt ett extra skikt på redan den befintliga kartan. Såväl nybyggare som pirater har sett möjligheterna. Kontinenten befolkas allt snabbare. Vissa täljer guld med täljkniv och andra utnyttjas utan anställningstrygghet. I vissa områden pyr näthatet. Hur detta nya landskap kultiveras, styrs och kopplas samman med våra befintliga strukturer är något vi måste bestämma gemensamt. Frågorna är angelägna. Det rör ämnen som rättvisa, yttranderätt och fördelningspolitik inte bara på den nya digitala kontinenten utan även på den gamla. För att organisera kultiveringsarbetet är crowdsourcing ett av nyckelbegreppen. 1.1 Framväxten av en folkrörelse - kort historik om crowdsourcing och crowdfunding Crowdsourcing är ett paraplybegrepp för att jobba med en okänd decentralicerad grupp människor för resurspooling med hjälp av nätet 1. Syftet kan vara att skära kostnader, nå till nya grupper eller plocka in kompetenser eller kapital man saknar. Många av tankarna som genomsyrar crowdsourcing går att spåra i folkrörelsens framväxt vid förra sekelskiftet. Då som nu var många intresserade av att arbete med decentraliserade strukturer som till exempel studiecirklar där lika lär lika. Men många av folkrörelserna växte till stora, centralstyrda organisationer med tunga överbyggnader. Kanske kan vi se alla dessa crowd -idéer som en uppfräschning av folkrörelserna? På 1980-talet startar ett flertal utvecklingsprojekt av mjukvara av programmerare utan att de samordnas fysiskt. I början på 90-talet på börjar finländaren Linus Thorvald utvecklingen av mjukvaran Linux i den decentraliserade traditionen. Projektet har vuxit från en minimal krets till att nu vara det dominerande operativsystemet på världens servrar. Linux projektet ger spinn-off effekter som påverkat både arbetsorganisation i många företag och hur vi idag ser på produktion även utanför mjukvaruutvecklingen. 1 2

3 Europa Parlamentets IT-system för ändringsförslag i lagtexter är baserat helt och hållet på öppen mjukvara och decentraliserad samordning 2. Det har blivit allt vanligare att i stället för att jobba med en intern forsknings och utvecklingsavdelning, att vända ut och in på organisationen och göra öppna utlysningar på väl avgränsade problem och via nätet fråga forskarvärlden om lösningar. Crowdsourcing används fortfarande till största utsträckning för kunskapsackumulerande tjänster som i fallet med encyklopedin Wikipedia eller i forskningsarbeten t.ex. inom astronomi men även i helt aparta områden som hotellverksamheten Air B n B eller restaurangkonceptet Restaurant Days. I viss praktik är crowdsourcing ett ypperligt verktyg för att utveckla en verksamhet. Genren innehåller många olika verktyg och praktiker. Det krävs som i vilken annan verksamhet som helst god strategisk avvägning om hur, när och varför crowdsourcing ska appliceras. Nedan presenteras en modell om crowdsourcings position som strategisk resurs i en forskningskedja. FoU outsourcing Regionala kluster Open source Stängd innovation Innovationssamarbete Bild 1 - Relation mellan innovationsstrategier Crowd sourcing Open innovation Genom teknisk utveckling har crowdsourcing kunnat appliceras på flera områden i samhället. Inom vissa områden verkar metoden fungera väldigt bra och inom andra områden mindre bra, i alla fall än så länge. I en studie från Universitetet i München intervjuades representanter från företag som jobbat med crowdsourcing och de ombads ranka inom vilka områden de såg att metoden gjorde sig bäst, se Bild 2 3. Vid en snabb anblick så ser vi att man har högt förtroende för metoden gällande att ta in ny input till organisationen och som marknadsföringsinstrument men lägre för revision. Beroende på hur 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 16% 39% 70% 33% 19% 80% 55% 26% 23% 2 3 Gebert 2011, Crowdsourcing Innovation Models What are the Limitations and Risks? Bild 2 - Andel som anser crowdsourcing är en bra metod/område 3

4 crowdsourcing appliceras kan det nog vara lysande för att ge just transparens i revision. Studien är gjord på främst tyska företag och inte i svensk offentlig sektor, vilket troligen skulle påverka siffrorna. Upphandling skulle kunna beskrivas som just crowdsourcing, men där crowden inte är privatpersoner utan juridiska personer. 1.2 Crowdsorcingens subgenrer I tabellen nedan av större subgenrer av crowdsorucing lyfts de engelska begreppen fram, de behövs för att hitta mer fakta vid sökningar på nätet då mycket av detta sällan finns beskrivet med en konsekvent översättning till svenska. Gränsdragningen mellan kategorierna är inte alltid självklara och ofta finns delar av olika kategorier med i respektive projekt. Kollektiv kunskap (Collective knowledge) Folkfinansiering (Crowdfunding) Öppen innovation (Open innovation) Medborgarinvolvering (Civic engagement) Medlemsutveckling (Community building) Journalism (blogg) Samarbete (Collective creativity, co-woring) Bild 34 - Underkategorier till crowdsourcing Typ Syfte Exempel Molnarbete (Cloud labour) Enklare uppgifter utförs på nätet av en crowd med syftet att skära produktions- Amazon - Mecanical turk kostnader Aggregera kunskap från stora grupper volontärer Samla in kapital för att realisera något Hämta in nya idéer från okända aktörer Engagera medborgare i samhället Öka kundernas engagemang kring en produkt, tjänst eller varumärke Bidra med detaljkunskaper, faktagranskning, prioritering och artiklar. Producera stora projekt en organisation inte har råd att göra eller som inte är lönsamma för en enskild Wikipedia Open street maps Platsr Crowdculture Kickstarter US offentlig/crowd upphandling Co:tunity Fix my street Fixa min gata Stack overflow Nation Builder VoteIT Spot Us Huffington Post Git hub Intereting Quirky 1.3 Generella risker och utmaningar Allt arbete innebär risker så även crowdsourcing och dess underkategorier. I en undersökning från universitet i München 2011, baserad på 74 respondenter i företag som arbetat med crowdsourcing som strategi lät man deltagarna vikta risker med öppna utvecklingsprocesser. Nedan redovisas de identifierade riskerna och vilka möjligheter och utmaningar de innebär. Crowdsourcad FoU Möjligheter och utmaningar med respektive risk Risk för turbulens Risk för stora organisationer, öppenhet ger 4

5 (tubulence risk) Organisatorella risker Finansiella risker Marknads och kundrisk Juridiska risker Tekniska risker Kreativ risk exponering till oförutsedda faktorer, exempelvis media risker (EU kommissionen 2010) Högre chanser för input när det är en öppen utlysning för crowdsourcing (Schenk& Guittard 2009) Risk för misslyckade innovationer beroende på kulturella och sociala faktorer är låg (Weiler 2008; Mccluskey & Korobow 2009) Förvaltning och där med det långsiktiga ägandet kan innebära stora risker, vem är huvudman för ett projekt som visar sig ha en oväntat hög underhållskostnad? Ställer nya typer av krav på kompetens och bedömning, många organisationer som börjar jobba med crowdsourcing och crowdfunding har inte en förberedelse för att jobba government to consumer utan har personal som är duktiga på government to government upplägg. Organisationen erhåller externa idéer och projekt som man har möjlighet att utvärdera. Processen är billigare än intern FoU (Von Hippel / Van Krogh 2003; Schenk & Guittard 2009) Den finansiella risken är högre i interna utvecklingsprojekt Om inget engagemang erhålles för den crowdsourcade utlysningen kan det ge negativ renommé När idéen kommer från crowden och i många fall är det idén med mest stöd som blir vald. Detta minimerar marknadsmisslyckandet för innovationen. Lagen om offentlig upphandling (LOU) har ett undantag för FoU upphandlingar, men svenska myndigheter tolkar undantaget mycket snävt. När myndigheter arbetar med system online är alltid PUL en känslig fråga. Ej fullföljda projekt eller att plattformen läggs ner. Risken minskar med antalet användare Bristande leveranskapacitet hos deltagarna, minskar om incitamentssystemen är synkade med deltagarnas behov Personer i ett stort nätverk kan ha rätt typer av kompetenser för att upprätthålla teknikhöjd. När en produkt eller tjänst slutar att vara efterfrågad beroende på brist av utveckling. 5

6 2 Crowdfunding I och med möjligheten att på ett billigt och säkert sätt arbeta med ekonomiska transaktioner på nätet uppstår en ny subgenre till crowdsourcing, crowdfunding. Att samla pengar till projekt är inget nytt, utan snarare uråldrig. Anledningen till att det skriv så mycket om crowdfunding i media är skalan på insamlingarna, försäljningen eller erbjudandet kan få tack vare de låga transaktionskostnaderna online. Insamling av pengar på nätet har förekommit länge, men det börjar nu nå en bred allmänhet gjorde det Brittiska musikbandet Marillion en omtalad online insamling av pengar från sina fans för en Canadaturné och samlade in dollar. Vad Marillion gjorde 1996 indikerar för oss vad snacket verkligen handlar om vilket inte är några 40 % ökade intäkter för samma arbete utan de toppar av intresse som uppstår på nätet kring vissa fenomen. Slår man an rätt ton kan genklangen bli enorm, för på nätet organiserar sig inte saker enligt en normalfördelingskurva vilket händer i naturen. I naturen hade det varit oerhört osannolikt med en fem meter lång människa, det är inte konstigt i den digitala världen. Ett videoklipp kan ses av 1,5 miljarder människor och en klocka uppfunnen av nyutexaminerade studenter kan inbringa 10 miljoner dollar 4. Intresset för crowdfunding är även kopplat till USAs president Obamas lagförslag Jumpstart our business startups act eller JOBS act 2012, ett förslag som innebär en regelförenkling på marknaden för investeringar i onoterade bolag. I sammanhanget bör nämnas att de Nrdiska länderna har en av världens mest avreglerade marknader på området. 2.1 Projektägarens mål med crowdfunding Syftet till att göra en crowdfundingkampanj för ett projekt kan variera kraftigt beroende på vilka övergripande mål projektet har. Förenklat kan man säga att det finns tre huvudanledningar; att ta in kapital till en verksamhet, finansiella mål; att testa marknadens mottaglighet för en produkt eller tjänst, marknadsmål; att skapa engagemang kring en fråga, sociala mål. Respektive hörn i triangeln är en extrem av respektive mål, Beroende på vad man vill uppnå kommer olika upplägg och incitament till deltagande i kampanjerna att vara önskvärda. I kapitlet Fallstudier illustreras konsekvenserna av respektive mål i en kampanj. 4 6

7 Bild 4 Olika mål med crowdfundingen resulterar i olika metodval I det övre hörnet har projektägaren i huvudsak finansiella mål, det kan vara att ta in, små pengar för att testa en idé (såddkapital), ägarkapital eller lån för att kunna starta ett nytt företag eller genomföra ett kostsamt utvecklingsprojekt eller byggprojekt, kanske en skola. Nere till höger är målen marknadsorienterade det handlar om att testa eller driva efterfrågan på en produkt eller en tjänst, et kan vara en mobilapplikation, eller en film. Nere till vänster har projektägaren i huvudsak sociala mål och vill ha pengar utan inblandning från användaren, det kan vara för cancerforskning eller fattiga barn. Crowdfunding, ligger snubblande nära kundfinansiering, dvs försäljning till en slutkonsument men i en digital miljö. Man kan även ha en löpande onlinefinansiering av en verksamhet, d.v.s. ej kampanjorienterat som ligger nära crowdfunding. Denna text kommer inte gå in specifikt på området men för den nyfikne brukar de framgångsrikt arbetet inom genren kallas open business 5 och nyttjar den långa svansen 6. Det finns många intressanta exempel att titta på inom musik och förlagsverksamhet. 2.2 Publikens relation till crowdfunding Crowdfunding bygger på att relationen mellan en publik och en kreatör blir starkare. Publiken gör förhandsinvesteringar eller köp och känner sig stolta att vara med i projektet. Kreatören jobbar med att hålla intresset uppe, om ingen tror på projektet kommer det inte att erhålla några pengar

8 För att nå till publiken/deltagarna/communitys genomför kreatörerna ett antal aktiviteter för att bli framgångsrika. Här rangordnade i grad av vikt enligt forskning för universitetet i Ilemnau. 1) Kampanjplanering Att lyckas med en kampanj, oavsett om det är för extrapriser på en matbutik eller för en renovering av en bro är planering a och o. Att förbereda nätverket på att kommunicera kampanjen när den släpps, förbereda folk som är beredda att stå bakom satsningen osv. 2) Projektbeskrivning Skriver du till en publik är det annorlunda än att skriva till en traditionell utlysning av offentliga medel. När du söker medel hos exempelvis Vinnova kan du skriva Projektet är nyskapande men när du vänder dig till en publik måste projektet vara nyskapande om publiken ska nappa. 3) Projektsidans upplägg Lockas man som läsare till engagemang? Finns det bilder och är det logiskt? 4) Pitchvideon Video är det dominanta mediet för genomslag på internet något. Rörlig bild är lätt att konsumera på skärm och snuttarna är lätta att dela. Filmen bör vara mycket kort och ha en god dramaturgi. I och med de väldigt låga kostnaderna för produktionsverktygen är mediet i stor utsträckning demokratiserat. 5) Projektbloggen Bloggen är ett processinriktat skrivverktyg. På de flesta crowdfunding sajterna så återkopplas blogginlägg till stödjarna så de får veta att projektet går framåt vilket både involverar dem i arbetsprocessen likväl som det understödjer ett efter-säljs-arbete. 6) Finansiellt mål Realism, kommer ni kunna genomföra det ni utlovar för den insamlade budgeten? Tabellen nedan beskriver toppanledningar att folk deltar som donatörer, stödjare eller investerare i crowdfunding kampanjer. Donationsbaserad crowdfunding Belöningsbaserad crowdfunding Ägandebaserad crowdfunding Personlig erfarenhet Underhållning Tro på hög ROI (return on investment) Vilja att göra Nyfikenhet Direkt investering i 8

9 skillnad start-up Vilja att göra något Tillhörighet Lite administration aktivt Att bli sedd Empati Stötta lokalt företagande Idealism Idealism Möjlighet till kontroll Bild 5 - Användarens drivkrafter per crowdfunding mål Hartzer (2013) och Sims (2011) En genomgång av vilka lagrum som reglerar crowdfunding finns i Tillväxtverkets rapport Tillväxt genom Crowdfunding Offentlig sektors relation till crowdfunding För att göra en pedagogiska poäng följer en jämförelse mellan valsystemet och crowdsourcing och skattesystemet och crowdfunding. Det innebär en viss begreppsglidning men gör förhoppningsvis metoderna tydliga. Crowdsourcing är basen för vår demokratiska praktik. Valen vart fjärde år är ett crowdsourcat beslut om vilka som under en begränsad tid ska förvalta de gemensamma resurserna. Ju fler som deltar i crowdsourcing kampanjen, exempelvis val 2014, desto högre legitimitet ger vi till de som får det representativa mandatet att bestämma. Personer som talar om direktdemokrati anser generellt att representativiteten i besluten är undermålig och vill ha en kontinuerlig crowdsourcad process. Men vi kan också förstå att det skulle vara svårt att skapa ett folkligt engagemang för Regeringens proposition 2012/13:171 Kompetens och oberoende vid upprättandet av energideklarationer och där med kan det vara effektivare för samhället att delegera beslutsmandatet över fyra år Finansieringen av det gemensamma är en lagstadgad crowdfunding men för staten, landstinget och kommunen kallas det skatt. Beskattningsrätten kan ses som en lagstadgad crowdfunding som ska bekosta upprätthållandet av det gemensamma och göra investeringar i nya strukturer som skall berika medborgarnas tillvaro. Eftersom samhällsaktörerna med beskattningsrätt redan tar in medel från medborgarna kan det vara svårt för dem att jobba med crowdfunding på samma sätt som marknaden gör, i bild 4, det nedre högra hörnet. Men däremot kan man förmodligen med stor framgång jobba med att få medborgare att investera annat än pengar, t.ex. arbetstid, tankekraft eller låna ut prylar eller lokaler, vilket kommer framgå av fallstudierna nedan. Vad samhällsaktörerna också kan göra är att crowdsourca beslut för att ge dem ökad legitimitet vilket också framgår av fallstudierna. En kommunal utmaning med både crowdsourcing och funding är att båda fenomenen är geografiskt obundna. Individer som engagerar sig i ett projekt känner ofta någon form av identifikation med verksamheten men är oberoende 7 9

10 av geografi, de ingår i en så kallad community. Kommunen är skapad som ett geografiskt ramverk för att samordna människor med gemensamma intressen vilket ibland kan vara communities men lika gärna motstående idéer som måste förhandlas. Idéerna som ligger till grund för crowd-praktik sträcker har där med vissa utmaningar i relation till Kommunallagen. Kommunallagen säger att en investering av skattemedel måste komma skattebetalarna till gagn. För kommunen är detta ingen ny utmaning, kommunala samverkansorgan är ett resultat av detta. 10

11 3 Praktiska exempel på crowdfunding i offentlig sektor Fallstudierna syftar till att beskriva konsekvenserna av arbetet med bild 2 och vill med olika ansatser visa på hur metoderna kan anskaffa mer kapital, distribuera kapital men även skära kostnader i en produktion. Ordet målgrupp förekommer inte i beskrivningar utan istället används begreppet ingående parter. Syftet med förskjutningen är att alla praktikerna handlar om samverkan mellan flera nivåer, offentligt, företag, privatpersoner och i vissa fall civilsamhälle och forskning. Som konstruktör av ett framgångsrikt crowdsourcings projekt måste du tänka in hur respektive part är långsiktigt belönad av systemet, d.v.s. inte en avsändare och en mottagare vilket är den mer klassiska positionen. 3.1 Fall 1 Utökad projektekonomi och crowdsourcade utlysningar Crowdculture är en svensk crowdfunding och crowdsourcingtjänst skapad för ett möte mellan offentliga aktörer, kreatörer, publik och företag. Sajten erbjuder plats för kulturprojekt att på ett tidigt stadium möta sina publik och institutioner för att bygga relationer. Systemet är aktivt i ca sju landsting och regionförbund. En kreatör lägger upp sitt projekt på sajten och presenterar det med en kort video och belöningar till de som hjälper till att förverkliga projektet, exempelvis personliga biljetter till premiären på en teaterföreställning. Projektet presenteras därmed på ett mycket tidigt stadium för den tänkta publiken och ger kreatören bättre förutsättningar att hantera den ekonomiska risken i vad hon ska företa sig. Metoden kan lika väl appliceras på andra områden än kultur. I bilden nedan så ligger projekten som passar för sajten på botten i triangelns i spännvidden mellan sociala- och marknadsmål. Syften 1) Bra kultur till medborgarna. 2) Minska risken för offentliga investerare genom att medinvestera i projekt som har bevisad förankring i den tilltänkta målgruppen 3) Utöka ekonomin i projekt genom att blanda offentliga och privata medel 11

12 4) Öka transparensen i hur och i vilka projekt offentliga medel investeras Ingående parter anledning till deltagande Offentliga finansiärer Har olika former av projektbidrag som skall delas ut till så bra projekt som möjligt och kan välja metod för hur medlen skall allokeras, exempelvis via delegerad beslutsordning till tjänsteman, via en rådgivande expertpanel eller som i fallet, via crowdsourcing. I fallet av crowdsourcing måste en tjänsteman godkänna projektet så det uppfyller de formella krav och prioriteringar som en nämnd har satt upp. Det är krav på att kriterier ska vara konsekventa och spårbara. Privata kreatörer Privatpersoner, föreningar eller bolag som vill realisera en idé, som inte är löpande verksamhet och erbjuds medborgarna inom den geografi där bidraget finns tillgängligt. Drivkraften hos deltagarna är att de behöver kapital och engagemang runt verksamheten och att de via nätet kan erhålla det på ett resurseffektivt sätt. Privata kulturfinansiärer Publiken har många olika anledningar till att bidra ekonomiskt till projektet. Den största gruppen bidrar med pengar för att de tycker att kreatörernas idé är mycket bra; en mindre grupp bidrar för att de känner kreatören från tidigare; ytterligare en grupp bidrar för att de vill ha en specifik belöning. Process Bild 6 - Schematisk förklaring av crowdculturemodellen När privatpersoner bidrar till ett projekt aktiveras en fond som börjar frigöra medel till projektet. Ju fler personer som bidrar ju mer kommer fonden bidra. Ägande och förvaltning. 12

13 Sajten utvecklas och drivs av ett privat företag som säljer nyttjande rätter till systemet, precis på samma sätt som Microsoft säljer licenser på Officepaketet. Den offentliga aktören sätter inom ramen för licensen upp en fond. Fondens medel distribueras till projekten. Vilka krav som kommer med pengarna är upp till fondägaren att besluta. Det vanligaste fallet är en bidragsgivning, vilket ger som konsekvens att Eus statsstöds regler gäller vilket även omfattar kommuner. Det finns i dessa regler exempelvis ett tak om hur mycket pengar som får ges till ett företag per år. Fonden kan även ta en ägarandel i verksamheten och om så skulle vara fallet finns regleringen för investeringen i kommunallagen. Länk 3.2 Fall 2 Kapitalanskaffning genom on-line mikrolån för kommuner Staden Quickborn hade inte råd att göra en nybyggnation och renovering av en skola och en brandstation. För att öka engagemanget i utvecklingsarbetet och undvika att räntorna från lånade pengar skulle gå till en bank i Frankfurt och inte återinvesteras lokalt valde man att sätta upp en medborgarlånskampanj 8. Kampanjen var oerhört framgångsrik och samlade in Euro på bara ett par dagar 9 till ett erbjudande av 3 % ränta. Lånet var billigare än att ta det på marknaden och medborgaren fick högre ränta än på sparkontot. Situationen möjliggörs av nätets effektiva sätt att behandla data. Givetvis ville många följa Quickborns exempel men förfarandet fick kritik av BaFin, Tyska finansinspektionen. Sedan 2012 har man dock hittat en väg som gör det praktiskt möjligt att genomföra i stor skala. Metoden är bra då den inte innehåller någon finansiell risk, lånet upprättas bara om medborgarna väljer att gå med i kampanjen. Överskjutande lånebehov hanteras som vanligt med en kommersiell bank. Den närmsta liknelsen man kan tänka sig för metoden är statsobligationer där staten lånar av medborgarna och medborgarna erbjuds en placeringsmöjlighet med mycket låg risk. Statsobligationer brukar dock inte rekommenderas om lånebehovet understiger 1 Mdr kr vilket är en nivå som bara passar mycket stora städer eller länder. Drygt 50 % av långivarna i kampanjen var boende i kommunen. I triangelns Bild 4 så ligger denna fallstudie högt upp till vänster, mest finansiella intressen men även en viss del sociala aspekter finns med exempelvis att man ska känna ett gemensamt ägande ples_ pdf 13

14 Syfte 1) En bra skola för medborgarna 2) Sänka kostnaden för lånat kapital till offentliga institutioner och att differentiera låneportföljen. 3) Ge medborgaren en möjlighet att investera lokalt och samtidigt återkoppla kommunens räntekostnader till lokalsamhället. 4) Förtydliga investeringens syfte Ingående parter Kommunen vars drivkraft var att diversifiera sin låneportfölj samt skapa en känsla av delägarskap hos medborgarna för den gemensamma infrastrukturen. Medborgarna i kommunen som hellre ser sitt sparkapital arbeta för den lokala utvecklingen än på någon av bankernas globala placering. Kapitalförvaltare söker AAA placeringsmöjligheter för delar av sin investeringsportfölj. Process Bild 7 - Medborgarlån Kommunen publicerar en kampanj på nätet för t.ex. en ny skola. Under kampanjens löptid tillhandahåller en bank ett klientmedelskonto till vilket medborgarna lånar ut sina pengar. När kampanjen är avslutad säljer banken 14

15 lånen till kommunen och överför likviden. Sajten upprättar enklaskuldebrev mellan kommunen och medborgarna. Ränta och amortering betalas enligt plan. Fallet är eventuellt inte så finansieringsmässigt relevant i Sverige då kommunerna har egen beskattningsrätt vilket man inte har i Tyskland och Kommuninvest har bra villkor. Dock är fallet intressant ur perspektivet att skapa en känsla för gemensamt ägande av den kommunala infrastrukturen. Upplägget av medborgarlån skulle även kunna vara av stort intresse för civilsamhället om man exempelvis vill sätta elljus på en fotbollsplan och lånar in pengar till mycket låg ränta av intressenterna i fotbollsplanen. Länk 3.3 Fall 3 Kostnadsbesparing genom crowdsourcing och spelifiering Finska nationalbiblioteket hade fått i uppdrag att digitalisera samlingarna. Böcker i arkiven skulle göras sökbara i databaser. Digitaliseringsarbete är mycket kostsamt, varje sida måste scannas, moderna scanner kan effektivisera arbetet men trotts tekniken blir det dyrt. När väl alla böcker scannats tillsköt problem nummer två. Typsnitt från senare delen av 1800-talet och 1900-talet kunde maskinläsas och automatiskt bli sökbara, men äldre typsnitt och skadade böcker var mycket svårare. Skadade texter och gamla typsnitt var tvungna att läsas av ett mänskligt öga, många tusen sidor. Arbetet skulle kosta astronomiska summor och var tråkigt att göra. För att lösa problemet automatiserade man processen av arbete och paketerade det i formen av ett dataspel. I dataspelet ska man hjälpa lämlar gå över broar, varje bro är uppbyggt av svårlästa bokstavskombinationer, scannade fragment av gamla finska böcker. Om flera spelare tolkar bokstäverna på samma sätt blir broarna allt mer hållbara. För att spela spelet behöver man inte kunna finska, bokstavskombinationerna var mycket korta. Spelet spreds på nätet och attraherade många spelare, långt över spelare investerade än mer timmar vilket resulterade i en digitalisering av finska nationalskatter. I relation till bild fyra är projektet långt ner i vänstra hörnet, sociala mål. Individen som gick med investerade inte pengar utan donerade sin arbetstid till projektet. 15

16 Syfte 1) Tillgängliggöra det fiska kulturarvet 2) Klara att hålla en realistisk budget på ett enormt projekt bestående av massa repetitiva minihandlingar. 3) Göra ett tråkigt repetitivt arbete belönande. Ingående parter Den statliga institutionen National Biblioteket vilkas drivkraft var att hantera ett digitaliseringsuppdrag vilket var allt för kostsamt att göra med traditionell projektanställning. Individer som uppskattar sociala spel på nätet. Spelet är belönande is sig själv men kompletteras även av topplistor och sociala belöningar. Process Bild 8 - Digitalisering genom spel Icke verifierade delar av databasen av finska böcker publiceras succesivt till dataspelet. Spelare går in i spelet och spelar ett par timmar. Allt eftersom data verifieras minskas databasen av okända tecken. Länk 16

17 4 Stöd för den som vill komma igång För den som är intresserad av att skapa ett crowdsourcing eller funding-projekt finns det som i alla projekt hänsynstaganden som behövs tas både för att avgöra teknikval men även förvaltning och involvering. För att hjälpa till att tänka kring vilka hänsynstagandet om är prioriterade så rekommenderas denna aningen modifierade modell från Sami Viitamake. FLIRT-modell 10 för att skapa ett frågebatteri vilket kan hjälpa på vägen. Modellen består av fem huvudsakliga hänseenden i denna ordning, fokus (mål), nivåer/parter, belöningar (incitament), regler och verktyg. Fokus: Varför ska ni göra satsning, vem är med och med vilka resurser och kompetenser? Svaret på varför ger den strategiska förankringen i relation till era övergripande mål. Det skulle kunna vara Skära kostnader, förankra beslut, ta in externa förslag eller ta in externt kapital. Vem som ska vara deltagaren, crowd, ger er guidning i vilka tekniska lösningar och plattformar som bör användas. Det skulle kunna vara någon på stan, då där är mobilen viktig eller ett mikroarbete viket gör belöningarna viktiga. Resurser och kompetenser är riktade inåt i organisationen, exempelvis finns det tillräckligt mer resurser för att marknadsföra och hantera eventuella mediarisker? Nivåer/Parter ett crowdsourcing projekt är ungefär samma sak som ett samverkansprojekt men där privatpersoner ingår. Alla som försökt driva ett samverkansprojekt vet hur utmanande det är att få det att fungera över tid. Olika ingående parters olika verksamhetsmål kan kollidera, ibland är man konkurrenter om samma medel, status och andra mellan mänskliga drivkrafter 10 %E2%80%93%C2%A0Sami-Viitamaki-Master-s-Thesis 17

18 kan lätt få saker att haverera. Under prospekteringsfasen är det viktigt att detta är transparent så att projektet inte blir en dagslända. Belöningar (Incitament) handlar om de belöningsstrukturer som ger den individuella deltagaren drivkrafter att vara med. Finns det funktioner som gör att man blir sedd? Finns det olika typer av incitament för olika personlighetstyper? Men man bör även tänka in belöningar på organisatorisk nivå i enlighet med argumentationen under punkter nivåer/parter. Regler är en central del i arbetet med crowdsourcing och kommer ge kraftiga utslag i involveringen. Är man anonym eller ej? Vem äger resultatet, ni eller kreatören eller är det delat? Ofta, som i fallet av Wikipedia är deltagarna med och kontinuerligt arbetar med regelverket. Verktyg är det sista steget att definiera. Ska man bygga något själv eller nyttja befintliga strukturer? Användare idag rör sig ofta snabbt mellan olika strukturer och gemensamma registreringsförfaranden kan underlätta. De flesta olika behov finns täckta av open source initiativ och detta är någon er skribent skulle rekommendera. Värt att tänka på är att arbeta på de globala plattformarna som Facebook kan innebära problem för en offentlig aktör då äganderätten över innehållet inte alltid är klart, men framförallt snabbt kan ändras om företaget så önskar. Språk ligger lite utanför kärnan i modellen ovan men kräver sin separata punkt. Med språk i sammanhanget menas här något mer än Svenska språket, det handlar om ett sätt att kommunicera som inte bara går ut på att någon skall lyssna utan involvera och leda till handling. Det lyfts ofta fram i crowdsourcing sammanhang att en gemensam kulturell kontext är viktigare än t.ex. nationalitet. Det kontextuella språket är viktigt för att satsningen skall slå rot. Språket som samlar en liten grupp entusiaster kring projektet är förmodligen viktigare än tekniklösningen och den grafiska formgivningen. Innan man skapar sitt crowdcourcing eller funding projekt bör kommunen fråga sig i vilka delar av triangeln som man kan eller vill gå in. Kan vi stimulera i det sociala, genom att driva en utlysning på t.ex. Crowdculture? Vad krävs i sånna fall, att ge sig in i näringslivet är utmanande men är vi bara finansiärer av samhällsfunktioner? Kan en digital samverkan ge oss andra allianser än de typiskt geografiska vi oftast jobbar ut ifrån? 4.1 Tänkbara modeller för crowdsourcing i offentlig sektor I inledningen av skriften visas ett diagram i vilka områden näringslivsföreträdare tycker att crowdsourcing passar bra. För en kommun skiljer det sig förmodligen en aning för vilka användningsområden metoderna har. För en kommun kan crowdsourcing och funding förmodligen bistå väl gällande att värdera medborgarens intresse kring en specifik prioritering, utöka transparensen i verksamhetsuppföljning, involvera folk i en medborgardialog eller att arbete mer geografisk obundet i sin verksamhet. Crowdsourcing skulle kunna appliceras i vilket eller vilka steg som önskas i en vanlig planeringscykel, i tidiga faser för att hitta nya idéer eller som ett verktyg 18

19 för förankring, själva arbetet, för att får externa ögon när man utvärderar, eller i analys av insamlad data. Analys idégenerering Nedan presenteras hur det skulle kunna se ut i tre olika fall, dels som ett idégenereringsverktyg med resursmatching och erfarenhetsdelning och dels som ett gemensamt finansieringsverktyg. Utvärdering Genomförande Bild 9 Klassisk processcykel Planering/ förankring 4.2 Utmaning 1 - Idégenerering, prioritering och erfarenhetsdelning Ett mycket tydligt och avgränsat område där crowdsourcing har visat sig fungera bra är kring processen att ta en idé från det abstrakta till det konkreta. Det kan handla om att hitta helt nya idéer men lika gärna inventera vem som har liknande typ av problem och behov och bygga lösningar från de gemensamma behoven. I bild 9 hanterar upplägget delar i de tidiga faserna Idégenerering och planering medan en förvaltande organisation tar över arbetet i de senare faserna. Inom detta område finns ett flertal svenska exempel, Interesting.org som började för mer än tio år sedan med öppna utlysningar av lösningar på specifika problem vilket bl.a. kommuner använt sig av eller ett nyare exempel co:tunity som gör motsvarande sak men i mobilen. Genom att samla människor med olika perspektiv och bakgrunder finns möjligheten att man lyckas skapa något nytt men framförallt välförankrat. Scenario: En kommun står inför en given utmaning. Man vet inte vilka andra som står inför samma utmaning, men ser det som sannolikt att det finns många andra med likande utmaning. Det vore önskvärt och resurseffektivt att söka en gemensam lösning. Man bestämmer sig för att crowdsourca problemet, inte (enbart) genom en geografiskt knuten organisation, som ett kommun- eller regionförbund, utan virtuellt. Detta för att kunna involvera kommuner av samma storlek och/eller intresse och behov, som är utspridda över landet. Man lägger ut sin fråga på en sajt: Finns det andra som har motsvarande problem eller lösningar på problemet? I stället för att skryta med en best-practice på konferenser så visar man upp en utmaning som man brottas med. Att jobba med crowdsorucad problemlösning blir då en synsättsförändring, att visa på det man inte kan lösa.. Problemet publiceras på en slags virtuell anslagstavla, men kan även kopplas till fysiska möten. Scenarion tangerar det SKL och Vinnova kallar förkommersiell upphandling. Teknikplattformarna för att lösa öppen innovation är många, vilket är bra, det går till en låg kostnad att köpa in de system man behöver (exempelvis co:tunity eller Brightidea.com m.fl.) och fokusera på de riktigt stora utmaningarna: Vad är fokus? Hur känner sig alla ingående parter belönande? Vilket tilltal eller språk har vi? Vem äger resultaten? etc. Ingången i ett en idéutvecklingsplattform bör sammanfattningsvis inte vara teknisk utan driven av kommunikatörer, beteendevetare och i viss utsträckning jurister. 19

20 Ingående parter Offentliga aktörer Efterlyser lösningar på problem Privatpersoner Involvera sig i att skapa lösningar, prioritera lösningsförslag. Upplägget skulle ha sin tyngdvikt i det sociala hörnet på triangeln med ledord som förnyelse, förankring och öppenhet. 4.3 Utmaning 2 Främja småföretag och utmana monopol. Det är lätt att tänka sig att en grupp juridiska personer istället för fysiska skulle kunna utgöra en crowd. De juridiska personerna skulle kunna vara kommuner. I relation till Bild 1, skulle det falla under kategorin innovationssamarbete snarare än crowdsourcing, men lik väl bygger det på en öppen struktur. Ett exempel är Guldlänksvinnaren 2013 CummunityBase som är ett samarbete mellan flera kommuner, företag och en förvaltande stiftelse. Scenario: En grupp kommuner har identifierat en gemensam utmaning kring en modul till ett IT-system utvecklat som öppen källkod. Kanske har processen varit som den beskrevs i 4.2. Man har även avsatt en gemensam budget för att lösa utmaningen enligt någon överenskommen modell. Till skillnad från en mjukvara med en tydlig ägare då det skulle vara svårt att påverka utvecklingsprocessen kan en öppen mjukvara editeras och vidareutvecklas av vem som helst. Gruppen kan nu upphandla fristående små utvecklingsbolag som hjälper till att lösa problemet. Ett system för att samordna efterfrågestyrd utveckling skulle kunna ses som en digital spegling av föreningen Sambruks verksamhet. Upplägget skulle kunna vara att man upprättar en budget för att visualisera kostnaderna i projektet och olika kommuner som ser behovet av utveckling, lägger in andelar för att täcka utvecklingskostnaden. Under de första faserna idégenerering och planering sker arbetet i en semiöppen miljö där likvärdiga parter (kommuner) förhandlar ramverket. När kostnaderna för hela projektet är täckta upprättas en FoU upphandling som går ut till hågade spekulanter. De som gör avrop på utveckling skulle kunna vara de stora utvecklingsbolagen men även mindre etablerade utvecklare som skulle kunna slå sig in på marknaden. Det vill säga i genomförandefasen sker upphandlingen, här kallat crowdsourcing då upphandlingsförfarandet riktar sig till mindre utvecklingsbolag. I exemplet CommunityBase som vann Guldlänken är detta teoretiskt möjligt men inte praktiserat. Projektet är öppet för fler att gå in och utveckla, distribuerad utveckling men ännu har det bara gjort av en leverantör. 20

Den digitala folkrörelsen

Den digitala folkrörelsen Den digitala folkrörelsen HUR KAN OFFENTLIG SEKTOR DRA NYTTA AV CROWDSOURCING OCH CROWDFUNDING? Den digitala folkrörelsen 1 Förord Crowdsourcing och crowdfunding används numera i stor omfattning runt om

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst

Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst 1 Marknad Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Det moderna miraklet 200 000 150 000 Bnp per person i Sverige 100 000 50 000 5 000

Läs mer

Frågor och svar från workshopen 22 november

Frågor och svar från workshopen 22 november 2011-12-05 Frågor och svar från workshopen 22 november Här kan ni läsa en sammanställning av de frågor som lyftes under workshopen om Crowdculture den 22 november. Vi vill gärna fortsätta att föra en dialog

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Förnyad upphandling för drift och utveckling av Innovativ Kultur 2015

Förnyad upphandling för drift och utveckling av Innovativ Kultur 2015 Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2014-08-13 Handläggare Anne Lund Telefon: 08-508 31 926 Till Kulturnämnden 2014-08-26 Nr 19 Förnyad upphandling för drift och utveckling

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. PR-tjänster

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. PR-tjänster SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen Kravspecifikation för PR-tjänster Inledning Stockholms läns landstings (SLL) främsta uppgift är att se till att invånarna i länet får tillgång till en

Läs mer

Frågor & Svar Öppna programvaror 2010

Frågor & Svar Öppna programvaror 2010 Frågor & Svar Öppna programvaror 2010 1 (6) Kompletteringar Inga Frågor & svar 1. Svarsdatum: 2010-11-12 15:35:44 Fråga: Fråga 1: 5.1.2, Hur viktigt är det att produktlistan är komplett vid avtalstillfället.

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar

Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar Magnus Josephson AB Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar Magnus Josephson Expert på framgångsrik försäljning mot offentlig sektor 8 februari 2011 Sammanfattningsvis skulle jag vilja

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Utvecklingsprojekt med crowdfunding för finansiering av kulturprojekt

Utvecklingsprojekt med crowdfunding för finansiering av kulturprojekt 2016-03-23 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KUN 2016/18-869 Kulturnämnden Utvecklingsprojekt med crowdfunding för finansiering av kulturprojekt Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att genomföra ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

FÖRETAGARPAKETET WEB

FÖRETAGARPAKETET WEB Vi växer FÖRETAGARPAKETET WEB Sveriges enda kvalitetsnätverk till småföretagare 01 När Paketet du vill nå företagare och entreprenörer ÅTTA KVALITESSAJTER NOGA UTVALDA SAJTER Sveriges största mötesplats

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Affärsplan (senast uppdaterad 2015-09-29)

Affärsplan (senast uppdaterad 2015-09-29) Affärsplan (senast uppdaterad 2015-09-29) Innehåll 1. Introduktion... 3 2. Marknad... 7 3. Ekonomi... 11 Enkel demosida stefanloa.com/project Kreativa människor kan sällan tjäna pengar på sin passion.

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Wikipolitik. Jan Nolin

Wikipolitik. Jan Nolin Wikipolitik Jan Nolin Hur blir medborgare en del av politiken med hjälp av sociala medier? Vanliga lösningar: 1) Envägsinformation via sociala medier, som alla andra kommunikationsvägar 2) Här är vi! Prata

Läs mer

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Visit Värmland. 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson. 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1

Visit Värmland. 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson. 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1 Visit Värmland 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1 Susanne Olofsson Bakgrund: Ansvarig för Regionala Investeringar på Sjätte AP-fonden VD för Mittkapital och

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Den svenska spelmarknaden hårdnar och att positionera sitt varumärke i konsumenternas medvetande blir allt viktigare för att etablera sig på

Den svenska spelmarknaden hårdnar och att positionera sitt varumärke i konsumenternas medvetande blir allt viktigare för att etablera sig på Varumärkesbok Den svenska spelmarknaden hårdnar och att positionera sitt varumärke i konsumenternas medvetande blir allt viktigare för att etablera sig på marknaden. Vi är MooreGames Tanken kring MooreGames

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Anna Maria Szczepanska E-post: annszc@hv.se Kurs: EOA100 Högskolan Väst 1 Ur Lindblad-Gidlund et al 2010 Förvaltning och medborgarskap i förändring

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

http://youtu.be/zqzsqkmfghe

http://youtu.be/zqzsqkmfghe http://youtu.be/zqzsqkmfghe Sociala medier vill du ta steget, men vet inte hur? 4 oktober 2012 Lisbeth Larsson, Marknadschef Jenny Stråhle, Marknadskommunikatör Vad använder företag sociala medier till?

Läs mer

GÖTEBORG IT Trender och tendenser 2012-03-29

GÖTEBORG IT Trender och tendenser 2012-03-29 GÖTEBORG IT Trender och tendenser 2012-03-29 Agenda Nyckeltal Varför är IT viktigt? Trender Förändring Att ta med sig hem Nyckeltal Snitt 16% 18% 37% 29% Hårdvara Mjukvara Tjänster Offentlig sektor 13%

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

Private Banking. Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser.

Private Banking. Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser. Private Banking Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser. När du kliver över tröskeln till oss kan du vara säker på en enda sak. Att du inte vet exakt vad som väntar dig. Hos

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Skånskt Bredbandsforum, SBBF Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi Dnr. 131-1440-2015 Statens historiska museers digitaliseringsstrategi Föreliggande strategi gäller för Statens historiska museers (SHMM:s) arbete med att digitalisera, digitalt tillgängliggöra samt digitalt

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap

Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap Öka servicenivån Med Market Automation? Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap Fredrik Därth Marknadsansvarig Idrottstok som gillar matlagning

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer