1. BAKGRUND 1.1. INLEDNING PROJEKTORGANISATION SYFTE HUVUDMÅL Delmål MÅLGRUPP. 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. BAKGRUND 1.1. INLEDNING. 1 1.2. PROJEKTORGANISATION 2 1.3. SYFTE 3 1.4. HUVUDMÅL... 1.4.1. Delmål. 1.5. MÅLGRUPP. 4"

Transkript

1

2 SAMMANFATTNING Avvisningar av asylsökande från Bosnien- Hercegovina har blivit fler de senaste åren och Svenska Röda Korset har uppmärksammat ett allt större behov av hjälp och stöd till de som måste återvända. Ett samarbete mellan Svenska Röda Korset och Röda Korset i Bosnien-Hercegovina har därför utvecklats. Syftet är att förse avvisade asylsökande med aktuell information om just deras hemkommun, för att på så sätt förbereda personerna och underlätta återvändandet. En databas med denna information har upprättats. Informationsinhämtningen görs av återvändandespecialister som är placerade i Växjö/Ljungby och tre specialister som är anställda lokalt av Röda Korset i Bosnien-Hercegovina. Detta är en försöksmodell som, om den faller väl ut, skall utökas till ett samarbete med flera nationella rödakorsföreningar. För att följa upp projektet har ett antal djupintervjuer skett, både med personer som fått avslag på sin asylansökan i Sverige och återvänt till Bosnien-Hercegovina, samt med tjänstemän som är berörda av projektet både i Sverige och i Bosnien-Hercegovina. Vidare har samtal genomförts med svenska ambassaden och SIDA i Sarajevo. I analysen av intervjumaterialet framkom ett generellt positivt omdöme av projektet. Rödakorstjänstemännen anser att de får stöd i sitt arbete av informationen i databasen och blir då säkrare på att ge stöd till återvändarna. Dock påpekas att det finns luckor i informationen och att den behöver utarbetas mer. Det nämns också att informationen inte är tillräcklig, Röda Korset borde hjälpa till mer med till exempel boende i Bosnien-Hercegovina. Återvändarna påtalade också en önskan om mera hjälp, främst med att få stanna i Sverige. Några har utryckt att de haft nytta av informationen de fått, medan andra sagt att det hade tillräckligt med kunskap inför återvändandet. Återvändarna var mycket nöjda med mötena med Röda Korsets medarbetare i Sverige. De upplevde att rödakorsmedarbetarna lyssnade på dem och satte sig in i just deras situation, något som ofta saknades i mötena med Migrationsverket. Många återvändare kommer dock väldigt sent till Röda Korset, vilket gör det svårt att hinna med att göra något innan avvisningen verkställs. Det poängterades därför särskilt att migrationsverkets handläggare, rödakorsare i allmänhet samt andra som hjälper asylsökande borde informera mer om projektet.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 1.1. INLEDNING PROJEKTORGANISATION SYFTE HUVUDMÅL Delmål MÅLGRUPP VERKSAMHET Återvändanderådgivning Statistik, totalt antal ärenden Statistik, fördelat på regioner Statistik, antal informationstillfällen fördelat på regioner Informationsinhämtning Tillvaratagande av erfarenheter för fortsättning och utveckling av verksamheten FAKTA - BOSNIEN-HERCEGOVINA KARTA - BOSNIEN-HERCEGOVINA ANALYS 2.1. METOD ASYLTIDEN I SVERIGE Varför söker bosnier asyl i Sverige? Migrationsverket och de asylsökande Förslag till förändringar av Migrationsverkets arbete Svenska Röda Korset och de asylsökande Vad Svenska Röda Korset borde göra Projektet, databasen och återvändandespecialisterna Tiden efter avslaget, tankar inför återvändandet och hemkomsten TILLBAKS I BOSNIEN-HERCEGOVINA Generella och specifika hinder för återvändandet till Bosnien-Hercegovina Nuläget Hur de mår, och bor, ekonomisk situation samt samhället i stor t Framtiden

4 2.4. VAD KAN SVERIGE GÖRA? För att förhindra att bosnier söka asyl? Framkomna förslag till förändringar av arbetssättet Migrationsverket Sida Svenska ambassaden Svenska Röda Korset AVSLUTANDE ORD 3.1. TANKAR INFÖR FRAMTIDA UTVÄRDERINGAR AV LIKNANDE PROJEKT PERSONLIGA FUNDERINGAR. 19

5 1. BAKGRUND 1.1. INLEDNING År 2002 ansökte personer från Bosnien-Hercegovina om asyl i Sverige. Under året avgjorde Migrationsverket ärenden från Bosnien-Hercegovina. Endast 3 procent beviljades uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket har sedan 2001 antalet ärenden avseende bosnier som ska återvända efter negativt beslut från Migrationsverket och Utlänningsnämnden, fördubblats. Svenska Röda Korset har sedan 1970-talet bedrivit verksamhet till stöd för asylsökande. I denna verksamhet ger Röda Korset bl.a. råd och stöd i enskilda asylärenden. Asylsökande vänder sig till Svenska Röda Korset i olika skeden av asylprocessen och efter slutgiltigt avslagsbesked. I arbetet med enskilda asylärenden ingår att ge information om asylprocessen i Sverige, att ge korrekt information om aktuella länder och att förklara myndigheternas beslut. Ett av verksamhetens delmål är att asylsökande som avvisas får möjlighet att återvända under humana och värdiga former och ges förutsättningar att leva ett värdigt liv i hemlandet. I mitten av 90-talet när det blev möjligt att återvända till Balkan involverades Svenska Röda Korset i arbetet med frivillig återvandring. Senare utvecklades vårt arbete för flyktingar som funderar på att återvandra till sitt hemland, genom ett informationskontor i Växjö/Ljungby - Kontoret för Frivillig Återvandring. Under senare tid har antalet asylsökande som vänder sig till Svenska Röda Korset för råd och stöd angående icke-frivilligt återvändande ökat. Med utgångspunkt i Rödakorsrörelsens princip om att stödja människor som befinner sig en utsatt situation försöker Svenska Röda Korset, så långt det är möjligt, att tillgodose deras behov. Den svenska staten har vid upprepade tillfällen vädjat till frivilligorganisationer med stora internationella kontaktnät att bistå dem som tvingas återvända efter avslutad asylprocess. Svenska Röda Korset har i begränsad utsträckning kunnat hjälpa personer som själva sökt vårt stöd i detta syfte. Det är dock generellt sett inte självklart att kunna använda den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen i syfte att möjliggöra ett humant återvändande. Varje nationell förening arbetar efter organisationens grundprinciper och gör prioriteringar utifrån lokala behov. I många länder anses inte återvändande asylsökande vara bland de mest behövande och ofta saknas resurser för stöd till avvisade asylsökande som tvingas återvända från andra länder. Sedan juni 2001 ingår Röda Korset i Bosnien-Hercegovina i Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens (Federationen) regionala program för människor på flykt i vilket också jugoslaviska och kroatiska rödakorsföreningarna ingår. Ett av syftena med programmet är att bistå människor som återvänder till sin hemort. I Bosnien-Hercegovina (BiH) omfattar arbetet främst minoritetsåtervändande 1. Stödet som det nationella Röda Korset ger i Bosnien- Hercegovina är huvudsakligen materiellt. Med hjälp av mobila team distribueras välkomstpaket, hemhjälp erbjuds, mindre reparationer utförs och ved huggs under vintern. Under senare tid har ett nätverk av frivilliga byggts upp för att möjliggöra ett mer aktivt påverkansarbete gentemot lokala myndigheter och andra organisationer och en utökad lokal närvaro på platser med många återvändare. Under 2002 har Svenska Röda Korset stött 1 Personer som återvänder till platser där den egna folkgruppen är i minoritet 1

6 arbetet bl.a. genom att låna ut Rickard Olseke, programsamordnare för stöd till asylsökande, till Rödakorsfederationen i Zagreb.Han har tillsammans med de aktuella rödakorsföreningarna identifierat deras roll i ett framtida mottagande av asylsökande. Svenska Röda Korset besökte i november 2002 tillsammans med Federationen och Röda Korset i Bosnien-Hercegovina minoritetsåtervändare i Republika Srpska. Under besöket identifierades akuta behov hos de återvändande. Federationen tillsammans med Röda Korset i Bosnien- Hercegovina lanserade snabbt en appell för att mobilisera stöd inför vintern (den s k vinterappellen till vilken Svenska Röda Korset bidragit med SEK av Sida- medel). Samtidigt uppvaktade Svenska Röda Korset den svenska regeringen angående situationen i Bosnien-Hercegovina och drog paralleller till situationen för asylsökande bosnier i Sverige. Utvecklingen inom Röda Korset i Bosnien-Hercegovina har varit positiv. Det finns en beredvillighet i Röda Korset i Bosnien-Hercegovina att arbeta närmare Svenska Röda Korset kring återvändande under förutsättning att de ges ekonomiska resurser för detta arbete PROJEKTORGANISATION Projektledare Rickard Olseke & Ewa Jonsson Projektsamordnare Bosnien-Hercegovina Ivona Matic-Bulic Asylsökande från Bosnien- Hercegovina Återvändandespecialister Nevenka Šobot (Banja Luka) Alen Kajtaz (Mostar) Danica Petrović (Zvornik) Programkonsulenter med ansvar för stöd till asylsökande 9 regioner Återvändandespecialister Lejla Hadzihasanović (Växjö) Suad Hodzić (Ljungby) 2

7 1.3. SYFTET MED PROJEKTET Svenska Röda Korset avsåg att i samverkan med Röda Korset i Bosnien-Hercegovina arbeta upp ett snabbt och effektivt system för informationsinhämtande av exempelvis hur säkerhetssituationen, skola och sjukvård är på olika platser i Bosnien-Hercegovina. Syftet var att informera och förbereda asylsökande, som efter avslag ska återvända till Bosnien- Hercegovina. Samma system skulle kunna användas för att, på begäran av den sökande, få fram korrekt information viktig för det enskilda asylärendets avgörande i Sverige. Vi ville särskilt kunna ge information till ensamkommande barn för att underlätta deras återvändande till hemlandet. Projektet utgjorde en försöksmodell för Svenska Röda Korsets arbete med återvändande. Om projektet föll väl ut var avsikten att fortsätta verksamheten samt att inleda motsvarande samarbete med andra nationella rödakorsföreningar, i första hand i sydöstra Europa, förutsatt att finansieringen kunde säkras. Svenska Röda Korset avsåg även att sprida vunna erfarenheter till andra rödakorsföreningar i Europa (vi samordnar en arbetsgrupp inom PERCO European Red Cross Co-operation on Refugees, Asylum-Seekers and Migrants som diskuterar återvändande och återvandring). Det var således angeläget att projektets genomförande och utfall dokumenterades väl. Här ingick att analysera generella hinder för återvändande (med ensamkommande barn som en särskild grupp) samt ge förslag till lösningar. Huvudman för projektet var Svenska Röda Korsets huvudkontor. Den huvudsakliga verksamheten skedde i en lokal rödakorskrets i Växjö/Ljungby samt i Röda Korsets nio regioner där rådgivning i enskilda ärenden äger rum. Resterande delar av projektet bedrevs i Bosnien- Hercegovina HUVUDMÅL Att underlätta återvändande för asylsökande från Bosnien-Hercegovina som inte beviljats uppehållstillstånd i Sverige Delmål Att till asylsökande från Bosnien-Hercegovina förmedla korrekt information om allmänna och specifika förhållanden i hemlandet. Att bygga upp ett effektivt system för informationsinhämtning från Röda Korset i Bosnien- Hercegovina till Svenska Röda Korset. Att erfarenheterna av projektets genomförande skall utgöra underlag för fortsatt verksamhet och utveckling av stöd för återvändande till andra länder (t ex Serbien- Montenegro). 3

8 1.5. MÅLGRUPP Asylsökande från Bosnien-Hercegovina, med ensamkommande barn som en särskild delgrupp VERKSAMHET Återvändanderådgivning Asylsökande från Bosnien-Hercegovina har vänt sig för rådgivning till Svenska Röda Korsets tjänstemän (ca 15 personer placerade över hela landet) i den region där den sökande bor. I rådgivningen har ingått att på den sökandes begäran förmedla korrekt information om förhållanden i Bosnien-Hercegovina samt om vart den sökande vid ett återvändande till hemlandet kan vända sig för ytterligare information och eventuellt stöd. Vid mer komplicerad handläggning har tjänstemännen haft möjlighet att överlämna ärendet till återvändandespecialisterna i Sverige Statistik: Totalt antal ärenden hos återvändandespecialisterna 1/ / Månad Antal ärende Antal personer Information augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli summa Totalt antal ärenden: 292 Totalt antal personer: 773 Information: 485 (Information gavs till bl a Migrationsverket, frivilliga inom Svenska Röda Korset, olika organisationer som ger hjälp och stöd till asylsökande ). 4

9 Statistik: Fördelning av totalt antal inkomna ärenden från respektive region i Svenska Röda Korset Månad ärende Syd Sydost Göta Väst Mellan Mitt Stockholm S.Norrland N.Norrl *från annan augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli SUMMA *Ärenden som har kommit genom Svenska kyrkan, bosniska föreningar, Rädda Barnen mfl. En del ärenden kan gälla gömda som inte vill uppge från vilken ort de ringer Antal informationstillfällen fördelat på regioner i Svenska Röda Korset (Informationen har getts vid möten, besök eller per telefon) Månad Info Syd Sydost Göta Mellan Mitt Väst Stockholm S.Norrland N.Norrland augusti september Oktober november december januari februari mars april maj juli juni SUMMA

10 Informationsinhämtning: Vid behov av ny eller specifik information om förhållandena i Bosnien-Hercegovina som inte redan funnits tillgänglig har tjänstemännen vänt sig till Svenska Röda Korsets två återvändandespecialister som är geografiskt placerade i Växjö/Ljungby och anställda av Svenska Röda Korsets Växjökrets. Dessa ansvarar för kontakterna med Röda Korset i Bosnien- Hercegovina i enskilda informationsärenden samt för dokumentation och vidarebefordran av inhämtad information. Allmän information sprids av specialisterna till tjänstemännen genom ett månatligt nyhetsbrev samt genom en gemensam databas, som innehåller detaljerade uppgifter på kommunnivå om förhållanden i Bosnien-Hercegovina. På begäran av Svenska Röda Korset inhämtader Röda Korset i Bosnien-Hercegovina information om förhållanden i landet. För detta ansvarar tre specialister anställda lokalt av Röda Korset i Bosnien-Hercegovina (tre halvtidstjänster) och placerade på tre orter i Bosnien-Hercegovina Banja Luka, Mostar och Zvornik. Tillsammans ansvarar dessa för informationsinhämtning i hela Bosnien-Hercegovina Tillvaratagande av erfarenheter för fortsättning och utveckling av verksamheten Månatliga projektmöten har genomförts med projektledare och återvändandespecialister i Sverige med följande agenda: - Avstämning gentemot projektplan - Statistik - preliminära resultat Uppföljningsmöte, på begäran av Migrationsverket, i Stockholm , i vilket projektledarna och Migrationsverkets kontaktperson, Wiiu Lillesaar, deltog. Arbetsseminarium i Stockholm , i vilket projektledare och återvändandespecialister från Sverige samt Migrationsverkets kontaktperson deltog med följande agenda; - Avstämning gentemot projektplan - Preliminära resultat - Diskussion om utformning av slutrapport som bör innehålla en analysdel med generella liksom specifika hinder för återvändande samt i möjligaste mån ge förslag till lösningar. - Diskussion om eventuell fortsättning av projektet samt utökning med hänvisning till framkomna resultat i form av stor efterfrågan av stöd samt den ökande mängden förfrågningar från asylsökande från Serbien-Montenegro. Avsikten var att projektsamordnaren från Bosnien-Hercegovina (Ivona Matic-Bulic) skulle ha deltagit i arbetsseminariet men till följd av andra åtaganden kunde det inte genomföras. Istället besökte projektledarna (Rickard Olseke och Ewa Jonsson) i april 2004 Sarajevo och Mostar för avstämning med projektsamordnaren samt en återvändandespecialist (Alen Kajtaz). Kostnaderna för det besöket belastar ej projektets ekonomi utan gjordes i samband med annan verksamhet. Under projektperioden har medverkande programkonsulenter ombetts inkomma med statistik och observerade hinder för återvändande på en månatlig basis. Detta har varit ett viktigt verktyg eftersom vi kontinuerligt kunnat följa upp att vi vidarebefordrar rätt information via databas och nyhetsbrev. Det har också tjänat som underlag för fortsatt verksamhet och utvärdering av genomfört projekt. 6

11 1.7. FAKTA BOSNIEN-HERCEGOVINA Huvudstad: Sarajevo ( invånare 1997) Yta: km2, gränsar till Kroatien och Serbien Montenegro. Invånarantalet: (juli 2004) vara av 70% är mellan år. Etniska grupper: serber 37,1 %, bosniaker 48%, kroater 14,3%, övriga 0,6% Religiös tillhörighet: muslimer 40%,ortodoxa 31%, katoliker: 15% övriga 14% Språk: bosniska, serbiska och kroatiska Läs- och skrivkunnighet: drygt 85 % Internet användare: (2002) Statsskick: republik, Landet är delar i två entiteter, 51% består av den bosniska och kroatiska Federationen och 49% av Republiken Srpska BNP: 24,39 billioner US dollar. Olika näringsgrenars andel av BNP (1997): I Federationen: jordbruk och fiske 14 %, industri och byggen 26 %, service och övrigt 60 % i Republiken Srpska: jordbruk och fiske 33 %, industri och byggen 27 %, service och övrigt 40 % Valuta: Konvertibel Mark (KM) Arbetslöshet: 40 % (2002) Viktigaste exportvaror: trä och papper, stål, energi Utlandsskuld: 2,8 billioner US dollar (2001) 7

12 8

13 2. ANALYS 2.1. METOD Insamlingen av material till utvärderingen har gjorts såväl i Sverige som i Bosnien-Hercegovina. Till grund för analysen ligger kvalitativa intervjuer med brukare, d.v.s. personer som fått avslag på sin asylansökan i Sverige och verkställts till Bosnien-Hercegovina under tiden augusti 2003 till juni 2004, samt med tjänstemän vid Röda Korset i Bosnien-Hercegovina som är verksamma i projektet och med personal vid Sveriges Ambassad i Sarajevo och med Sidas National Program Officer i Bosnien-Hercegovina. Kvalitativa intervjuer har även gjorts med tre tjänstemän vid Svenska Röda Korset. För att få en bredare bild av hur tjänstemännen i Svenska Röda Korset som arbetat med projektet har upplevt detta, gjordes en enkätstudie med övriga medverkande tjänstemän. Urvalet av brukare, d.v.s. personer som fått avslag på sin asylansökan i Sverige och verkställts till Bosnien-Hercegovina under tiden augusti 2003 till juni 2004, var till viss del slumpmässig då det berodde på vilka personer Svenska Röda Korsets återvändandespecialister lyckades spåra och kontakta. Många asylsökande vet inte var de ska bo när de avvisas då de saknar bostad i hemlandet. Åtskilliga har mobiltelefon, men efter återkomsten till Bosnien-Hercegovina måste de byta mobiltelefonnummer, och då det är mycket dyrt att ringa från Bosnien-Hercegovina till Sverige är det relativt få som hör av sig och lämnar det nya telefonnumret. Stor vikt lades dock vid att informantörerna skulle vara geografiskt spridda över hela landet samt att de skulle vara av blandat etniskt ursprung. Totalt hade tio familjer lovat att delta i intervjustudien innan avfärden från Sverige. Samtliga familjer ställde upp, d.v.s. hundra procent av de planerade intervjuerna med brukare genomfördes. Vid samtliga intervjuer användes en intervjumall och vid intervjutillfällena ställde en utvärderare frågor och en annan förde anteckningar. Anteckningarna renskrevs sedan i nära anslutning till intervjutillfället. Några intervjuer genomfördes på svenska, då personerna under tiden i Sverige lärt sig att tala och förstå svenska i princip obehindrat. Vid några intervjuer användes engelsk-bosnisk tolk från Röda Korset i Bosnien-Hercegovina och vid andra användes en professionell svensk-bosnisk tolk. Brukarna som intervjuades var: Elvir fru och ett barn - kommer från Sarajevo, hustrun från Srebrenica, bor nu i Sarajevo. Ramiza - änka med vuxna barn varav de flesta bor i Sverige kommer från Medjeja, utanför Visegrad, bor nu i Sarajevo. Mirsad - fru plus två barn kommer från Bratunac, bor nu i Hranca i Bratunac kommun. Aida - ensamstående med ett barn - kommer från Brcko, bor nu i Brcko. Ibrahim änkeman sedan frun tog sitt liv efter återkomsten, två barn - kommer från Bijelina, bor nu i Tuzla. Emsuda - ensamstående med ett barn kommer från Kljuc, bor nu i Kljuc. Hasan - fru och ett barn - kommer från Kljuc, bor nu i Kljuc. Enes - fru plus två barn - kommer från Prijedor, bor nu i Sanski Most. Slavica - man plus två barn kommer från Olovo, bor nu i Banja Luka. Mehmet - fru plus två barn kommer från Jajce, bor nu i Donji Vakuf. 9

14 Kvalitativa intervjuer gjordes med samtliga tjänstemän vid Röda Korset i Bosnien- Hercegovina som varit anställda i projektet. Vid intervjuerna användes en intervjumall. Hälften av intervjuerna gjordes på engelska och de andra gjordes via bosnisk-engelsk tolk. Vid intervjutillfällena ställde en utvärderare frågor och en annan antecknade. Intervjuerna renskrevs i nära anslutning till intervjutillfället. De som intervjuades var: Ivona Matić-Bulić, Projektsamordnare, Röda Korset i Bosnien-Hercegovina, Sarajevo. Danica Petrović, återvändarspecialist, Röda Korset i Bosnien-Hercegovina, Zvornik. Alen Kajtaz, återvändarspecialist, Röda Korset i Bosnien-Hercegovina, Mostar. Gordan Radić, återvändarspecialist, Röda Korset i Bosnien-Hercegovina, Banja Luka. Vid de kvalitativa intervjuerna med Sveriges ambassadör Anders Mollander, T.f Migrationsattaché Gun Klint och Katica Hajrulahović, Sida:s National Program Officer användes ingen intervjumall då avsikten med dessa intervjuer var att få en fylligare och mer komplett bild av situationen i Bosnien-Hercegovina. Vid intervjuerna ställde en utvärderare frågor och en annan antecknade. Intervjuerna renskrevs i nära anslutning till intervjutillfället. Kvalitativa djupintervjuer har genomförts med tre tjänstemän i Sverige, vilket motsvarar tjugofem procent av samtliga tjänstemän. Vid intervjuerna användes en intervjumall och anteckningar fördes under intervjun. Anteckningarna renskrevs i nära anslutning till intervjutillfället. En enkät skickades till samtliga tjänstemän i Svenska Röda Korset som arbetat med projektet. Svarsfrekvensen var sjuttiofem procent och av de tjänstemän som besvarat enkäten har två tredjedelar lämnat utförliga svar. Materialet från samtliga intervjuer och enkäter har analyserats och sammanställts av en oberoende utvärderare. 2.2 ASYLTIDEN I SVERIGE Varför söker bosnier asyl i Sverige? En majoritet av tjänstemännen vid Röda Korset i Bosnien-Hercegovina menar att den främsta anledningen till att människor lämnar Bosnien-Hercegovina och söker asyl i Sverige, är det mycket dåliga ekonomiska och sociala tillståndet som landet befinner sig i. Hälften säger att människor vet att de inte kommer att få stanna i Sverige, men åker ändå. Någon poängterar att bosnier inte lämnar landet för att de tror att de kan tjäna och spara pengar i Sverige under asyltiden, utan det är den instabila politiska situationen i kombination med de tragedier människorna upplevde under kriget som får dem att söka asyl i Sverige. Flera av tjänstemännen säger att de förstår dem som lämnar Bosnien-Hercegovina Migrationsverket och de asylsökande En majoritet av dem som återvänt till Bosnien-Hercegovina tycker inte att de fick tillräckligt med information av Migrationsverket under asyltiden samt att de inte fick någon hjälp utöver den ekonomiska dagersättningen. En majoritet anser att handläggaren var vänlig, respektfull och hjälpsam. Andra tycker det var svårt att få kontakt med handläggaren, om inte hon/han kallat dem, och att kontakten med handläggaren inte fungerade tillfredsställande. En del berättar att 10

15 asylutredaren fick dem att känna sig som kriminella för att de sökt asyl och vid någon asylutredning fanns ingen tolk närvarande. Några nämner att de inte känner att deras individuella asylskäl utreddes, eftersom alla beslutsmotiveringar i bosniska asylärenden är formulerade på samma sätt. Någon menar att handläggaren gav dem falsk information då han uppgav att de skulle bli mötta och välkomnade på flygplatsen i Sarajevo samt få hjälp från biståndsorganisationer, något som inte skedde. Flera av Svenska Röda Korsets tjänstemän menar att Migrationsverket inte ger tillräckligt med information till de asylsökande. Någon framhåller att bevisbördan i allt högre grad läggs på den asylsökande och när de inte har bevis som stöder deras berättelse anses de inte trovärdiga. De framhåller även att ofta känner inte den asylsökande att hans/hennes individuella skäl prövats, och att de asylsökande inte förstår beslutsmotiveringarna. I ärenden då inget offentligt ombud utsetts är det ännu svårare för den asylsökande att förstå beslutet. Några av Svenska Röda Korsets tjänstemän påpekar att asylprocessen av många asylsökande upplevs som ett lotteri och ibland saknar den asylsökande förtroende för det offentliga biträdet då han/hon inte ses som pålitlig. Någon påpekar att arbetssättet, som prövas i Migrationsverkets region syd, där de för alternativ dialog med de asylsökande redan från början om ett eventuellt återvändande, gör det lättare för dem att acceptera ett negativt beslut Förslag till förändringar av Migrationsverkets arbete Såväl de som återvänt, Svenska Röda Korsets tjänstemän som tjänstemännen vid Röda Korset i Bosnien-Hercegovina har förslag på hur Migrationsverket kan ändra sitt arbete. Någon återvändare menar att de måste ändra på allt eftersom de är så dåliga, medan andra har mer konkreta förslag, nämligen: Förklara såväl asylprocessen, som den svenska flyktingpolitiken bättre. Större landkunskap hos beslutsfattarna. Respektfullt bemötande av de asylsökande, istället för ett bemötande som präglas av misstro samt i högre grad visa omsorg om den enskilde och ge bättre hjälp till dem som verkligen är sjuka. Handläggaren bör träffa den asylsökande vid flera tillfällen för att gå igenom ärendet. Muntlig handläggning om individen får träffa beslutsfattaren och förklara sina skäl skulle det kännas bättre för den enskilde vid ett avslag. Grundligare utredning av asylskälen, tydligare beslut, individuella beslutsmotiveringar så att individen känner att hans/hennes asylskäl prövats. Föra en parallell dialog under hela processen om ett återvändande vid avslag. Kortare handläggningstider underlättar ett återvändande Svenska Röda Korset och de asylsökande De personer som återvänt har kommit i kontakt med Röda Korset på många olika sätt. I några fall har Röda Korset kommit till förläggningen, andra har fått kontakt genom Migrationsverkets personal, några via vänner och någon genom läkaren på vårdcentralen. En del säger att Röda Korsets tjänstemän var de enda som verkligen förklarade processen. Hälften av dem som återvänt har haft återvändarsamtal direkt eller indirekt med Svenska Röda Korsets återvändandespecialister. Någon fick hjälp av återvändandespecialisterna med att kontakta hemkommunen för att få svar på frågor gällande hus, en annan fick praktisk hjälp och en del säger att de inte fick någon hjälp de hade nytta av inför återvändandet. 11

16 Samtliga tjänstemän som djupintervjuats anser att asylsökande har en mycket positiv bild av Röda Korset, att organisationen är trovärdig, har bra rykte och att bemötandet från organisationens sida är värdigt och respektfullt. Någon beskriver det som att mötena blir bra för att de sker på en neutral plats, i en förtroendegivande och trygg atmosfär och det gör att den asylsökandes liv känns lite lättare då de går därifrån. Alla tjänstemän säger att de asylsökande söker upp Röda Korset sent i processen. Flera tjänstemän, såväl de som djupintervjuats som de som besvarat enkäten, anser att Röda Korset borde ge tydligare information om projektet samt informera i ett tidigare skede, men betonar samtidigt att det är känsligt och måste göras på rätt sätt så att Röda Korset inte ses som den som beslutat att de måste återvända eller som utförare av Migrationsverkets arbete. En menar att ibland är det inte läge att ens diskutera återvändande, och några påpekar att det är viktigt att vara lyhörd och ta den asylsökandes oro på allvar samt beakta hans/hennes behov. Såväl djupintervjuerna med Svenska Röda Korsets tjänstemän, som enkätsvaren, visar att asylsökande inte i första hand vänder sig till Röda Korset för att få information om situationen i hemlandet. Istället vill de asylsökande framförallt ha hjälp som leder till att de får stanna i Sverige. Stöd som efterfrågas är t.ex. Röda Korsets juridiska och medicinska expertis - den sist nämnda genom Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade för att få traumarelaterade skador dokumenterade - men även information om asylprocessen, namn på kompetenta advokater o.s.v. En del vill även ha hjälp med att hitta alternativa vägar, då ett återvändande till hemlandet anses vara uteslutet. En del önskar ekonomisk hjälp i Sverige och/eller inför verkställigheten och en del vill ha mer konkret hjälp t.ex. med boende och försörjning vid återkomsten till hemlandet. Någon tjänsteman vid Svenska Röda Korset framhåller att de asylsökande redan känner till hur situationen ser ut i hemlandet, men det finns även asylsökande som saknar sådan information. I de fallen är det framför allt information om boende, skola, sociala frågor, tillgång till sjukvård och mediciner både allmänna frågor och mer specifika frågor t.ex. om en viss medicin finns samt hur säkerhetssituationen ser ut som efterfrågas. Några tjänstemän påpekar att informationen om tillgång till t.ex. skolgång och säkerhetsläget ibland möts med skepsis av den enskilde, då han/hon ifrågasätter om de verkligen kommer att få tillgång till den hjälp som uppges finnas. Det händer även att de har egen information som motsäger Röda Korsets information. Genomgående anser tjänstemännen vid Svenska Röda Korset som djupintervjuats att de asylsökande är nöjda med den hjälp Röda Korset kan ge, men säger att de önskar att organisationen kunde erbjuda mer stöd. Någon menar att det skapar en känsla av maktlöshet hos såväl tjänstemän, som den asylsökande, att Röda Korset inte kan göra mer. Även frivilliga, som stöttat familjer som avvisats, uppger att de känt sig mycket frustrerade och maktlösa då familjerna verkställts. I en tidningsintervju säger en av de frivilliga, som stöttade familjen där kvinnan begick självmord efter hemkomsten, att känslan av hjälplöshet och vanmakt är så stor att hon i inte tänker fortsätta med denna typ av frivilligarbete. Ingen av de djupintervjuade tjänstemännen har kontakt med familjer som återvänt, men några frivilliga har kontakt med familjer som återvänt Vad Svenska Röda Korset borde göra En majoritet av dem som återvänt framhåller att det stöd de ville ha från Svenska Röda Korset var hjälp att få stanna i Sverige. Någon önskar att de fått hjälp med boende under asyltiden. På frågan vad Svenska Röda Korset borde göra, har de som återvänt flera förslag. Någon menar att Röda Korset skulle vara beslutsinstans i asylärenden, en annan anser att Röda Korset bör informera Migrationsverket om de verkliga förhållandena i hemlandet och arbeta för 12

17 att Migrationsverket i större utsträckning lyssnar på Röda Korset. Några framhåller att Röda Korset måste informera mer om att de arbetar med stöd till asylsökande och att organisationen borde ha mer kontakt med flyktingar. Någon tycker att Röda Korset borde hjälpa till med praktiska saker vid återvändandet som transport av bohag från Sverige till Bosnien-Hercegovina. Någon av de djupintervjuade tjänstemännen vid Svenska Röda Korset föreslår att Röda Korsets återvändarexperter ska utbilda Migrationsverket om situationen i Bosnien-Hercegovina. Några säger att det bör finnas informationsmaterial om Röda Korsets arbete som kan spridas till bl.a. de asylsökande. Informationen kunde t.ex. finnas på alla mottagningsenheter. Någon tjänsteman menar att informationsinsatserna borde kopplas till mer konkret stöd i hemlandet och att projektet bör utvidgas så att det även gäller asylsökande från andra länder t.ex. Serbien- Montenegro Projektet, databasen och återvändandespecialisterna Det verkar, utifrån såväl djupintervjuerna som enkätsvaren, som att informationsprojektet är ett stöd för programkonsulenterna i deras arbete. Information i databasen om situationen i de olika kommunerna hjälper dem inför, och vid, mötena med asylsökande från Bosnien-Hercegovina. Någon påpekar att projektet ger Röda Korset en bättre bild av denna grupp människor samt de hinder som finns för ett återvändande till Bosnien-Hercegovina. Andra framhåller att genom tillhandahållandet av vederhäftig informationen riktas den asylsökandes uppmärksamhet mot den verklighet som väntar i hemlandet. Några framhåller att det är svårt att veta om informationen är användbar för den enskilde och om projektet är effektivt. En del poängterar att det är en brist att projekt har ett uttalat uppifrånperspektiv i och med att det inte funnits någon direkt brukarmedverkan vid planeringen och initieringen av projektet, vilket gör att projektet är dåligt förankrat i gruppen. Någon betonar att Svenska Röda Korsets tjänstemän runt om i landet borde informera mer om projektet. En annan anser att det är svårt att nå de asylsökande med informationen. Ytterligare en brist som nämns är att projektledarna inte i större omfattning varit ute i regionerna för att stötta tjänstemännen och informera om projektet. Någon uttrycker en önskan om vidareutbildning samt om mer kontinuerlig kommunikation mellan projektledarna och tjänstemännen ute i landet. Generellt tycker tjänstemännen vid Bosniska Röda Korset att det är bra att människor kan få information som de är i behov av. Några påpekar dock att projektet i sig inte är tillräckligt, och att de verkliga problemen uppstår när personerna väl är tillbaks i Bosnien- Hercegovina och vill ha konkret hjälp av Bosniska Röda Korset. Någon konstaterar att personer som inte vill återvända till hemorten är särskilt stort behov av hjälp. Flera tjänstemän vid Svenska Röda Korset framhåller i enkätsvaren att informationsprojektet inte är tillräckligt utan att det borde kombineras med mer konkret hjälp i hemlandet. En stor majoritet av tjänstemännen vid Svenska Röda Korset anser att databasen innehåller värdefull information och att den är användbar inför mötena med asylsökande, eftersom den ger tjänstemännen bakgrundskunskap om situationen i just den kommunen personen kommer från. Någon konstaterar dock att han aldrig använt informationen i databasen för att stärka bevisningen i ett asylärende och en annan menar att det är en brist att det inte finns någon information om Sarajevo i databasen. En påpekar att det saknas information om romernas situation och en annan uttrycker önskemål om att det skulle finnas information om tillgången till psykiatrisk vård. Någon tycker det skulle finnas mer exempel på ärenden i databasen, en annan att det skulle finnas mer allmän information om såväl landet som den politiska situationen, och att kommuninformationen borde kompletteras med information om det politiska förhållandet i kommunen. Det borde även finnas kartor och litteraturhänvisningar i databasen. Ett önskemål är även att nyhetsbreven skulle innehålla information om ärenden som följts upp. 13

18 Såväl Svenska Röda Korsets tjänstemän, som tjänstemännen vid Röda Korset i Bosnien- Hercegovina, är mycket nöjda med kontakten med Svenska Röda Korsets återvändandespecialister - de upplevs som mycket tjänstvilliga och kunniga. Någon framhåller att kontakten med återvändarexperterna varit det som burit hela projektet. En annan påpekar att det är en stor tillgång att återvändarexperterna besitter juridisk kompetens och att det skulle vara bra om någon av dem även var expert på medicinska frågor, då många frågor rör just medicinska spörsmål. Samtliga av Röda Korset i Bosnien-Hercegovinas anställda säger att det inte är något problem att få fram allmän information, men vissa specifika frågor kan vara svåra att besvara. När det gäller frågor om läkar- och tandvård eller priset på mediciner bör frågan vara mycket konkret, eftersom det finns stora prisskillnader mellan olika läkare och apotek. Ibland vill inte myndigheterna svara och ibland är det problem med att få det lokala Röda Korset att hjälpa till, men i det stora hela tycker de att det fungerar Tiden efter avslaget, tankar inför återvändandet och hemkomsten Flera av återvändarna berättar att om de inte haft barn skulle de ha begått självmord efter avslaget på asylansökan, men tanken på barnen hindrade dem. En stor majoritet beskriver tiden efter avslaget som synnerligen svår. De mådde mycket dåligt och var nervösa och oroliga över hur framtiden skulle bli. Endast en valde självmant att återvända efter Migrationsverkets beslut. De flesta säger att de visste vad som väntade dem vid hemkomsten - de hade kunskap om situationen och kände till att det skulle bli mycket svårt. Bara en formulerar det som att hon inte hade några förväntningar på hur tillvaron skulle bli när hon kom tillbaks. Hälften menar att det blev till och med värre än vad de hade trott, några säger att det blev som de trodde att det skulle bli och en säger att det blev lite bättre eftersom hon fick tillfälligt arbete i ett grannland. Endast en har fått någon hjälp efter hemkomsten och då i form av begagnade kläder från den lokala rödakorsföreningen till sonen TILLBAKS I BOSNIEN-HERCEGOVINA Generella och specifika hinder för återvändandet till Bosnien-Hercegovina Återvändarna själva nämner inte särskilt många generella hinder för att återvända till Bosnien- Hercegovina, utan mer specifika sådana som rör just deras situation. En del talar dock om ekonomiska svårigheter utan att närmare specificera vad de avser och några om att de har anknytning till Sverige, antingen genom äktenskap eller genom att i princip hela familjen bor i Sverige sedan tidigare. Några av Röda Korset i Bosnien-Hercegovinas tjänstemän menar att det finns vissa generella problem som återvändare möter, framför allt orsakas dessa av den svåra ekonomiska och sociala situationen samt att det inte längre finns så många biståndsorganisationer kvar i Bosnien-Hercegovina. Ytterligare ett problem som nämns av flera är att personer som lämnat landet och sökt asyl ofta ses som svikare av dem som stannat kvar i Bosnien-Hercegovina. Någon av de intervjuade tjänstemännen vid Röda Korset i Bosnien-Hercegovina menar att om asylprocessen vore kortare skulle det underlätta ett återvändande till Bosnien-Hercegovina eftersom de då inte varit borta så länge. Migrationsattachén vid Sveriges ambassad i Sarajevo berättar att sedan Bosnien-Hercegovinas ambassad i Stockholm börjat ställa hårdare krav på ID-handlingar numera krävs ID-handling med foto - för att utfärda resehandlingar till personer som ska avvisas har ambassadens arbete försvårats 14

19 eftersom Migrationsverket ber dem om hjälp med att få fram ID-handlingar till dem som ska avvisas. En del kommuner känner inte till personen som ska avvisas, vilket gör det svårt för ambassaden att få fram handlingar och leder till långa väntetider. Vid intervjutillfället i juli 2004 uppgav migrationsattachén att de behandlade ärenden där avslag meddelats i augusti De hinder som återvändarna nämner är som tidigare nämnts av mer specifik natur. Flera berättar att de inte har någon egen bostad. I en del fall tycks flykten till Sverige skett i samband med att de tvingats lämna den bostad de tillfälligt bott i som internflyktingar, och de inte har ansett sig kunna återvända till hemorten. Några berättar om svåra krigsminnen och menar att erfarenheterna under kriget gör det omöjligt att återvända till hemorten, några beskriver hur de varje natt är tillbaks i kriget: Det är som en film i huvudet, säger en. Andra säger att den egna etniska gruppen numera är i minoritet på hemorten, och menar att det därför är omöjligt för dem att återvända. Många nämner bristen på arbete som en starkt bidragande orsak till att de inte kan återvända. En del framhåller att den psykiatrisk hjälp de är i behov av för sina krigstrauman inte finns att få i hemlandet och några nämner att den osäkra säkerhetssituationen gör det omöjligt att återvända. Någon berättar att han är rädd för att utsättas för repressalier på grund av att han arbetade som polis åren efter kriget. Huvudparten av Svenska Röda Korsets tjänstemän menar att ett vanligt hinder för återvändandet är att personerna inte känner sig säkra i hemlandet. Osäkerhetskänslan beror dels på att kända krigsförbrytare och/eller före detta fiender numera arbetar inom polis- och rättsväsendet eller att de är anställda på de myndigheter och hjälporganisationer som de behöver vända sig till för att få bistånd. Det finns även alltjämt motsättningar mellan de etniska grupperna. En majoritet nämner också att många asylsökande inte kan tänka sig att återvända till hemorten på grund av erfarenheterna under den väpnade konflikten åtskilliga kommer från området kring Srebrenica samt att de inte har bostad och arbete. Många av de asylsökande beskrivs som trasiga människor och därmed i behov av psykiatrisk vård. Flera nämner att många bär på svåra krigstrauman, en del har förskjutits av sina familjer och/eller har skamkänslor på grund av händelser under kriget. Flera säger att de asylsökande inte anser att de har något att återvända till och/eller att de aldrig kommer att kunna få ett liv där igen. Några nämner att ett hinder för återvändande är att föräldrarna inte tror att barnen kommer att få gå i skola samt att de anser det vara svårt att bosätta sig i en annan del av landet där de inte har ett socialt nätverk. En del nämner att bristen på bostad, försörjning och sjukvård utgör hinder för ett återvändande. En del av de asylsökande vill inte heller ge upp hoppet, utan tror att de en dag kommer att få uppehållstillstånd i Sverige Nuläget - hur de mår, och bor, ekonomisk situation samt samhället i stort Av dem som återvänt har hälften vänt tillbaka till hemorten en till minoritetsområde resten är internflyktingar. En majoritet berättar att de inte mår bra och att de är i behov av sjukvård ofta psykiatrisk sådan men att de inte har råd att betala vad vården kostar. Endast en kvinna har kontakt med läkare. Det samma gäller mediciner - de finns - men är för dyra för att återvändarna ska ha råd att köpa dem. Någon säger att han är i behov av psykiatrisk vård, men den vård han behöver finns inte i Bosnien-Hercegovina. Några säger att kriget inte är slut på grund av att de har många svåra minnen, dessa familjer uppger även att de grälar mycket något som går ut över barnen. Någon beskriver tillvaron som psykiskt påfrestade och en annan berättar att de är rädda eftersom de inte känner sig säkra. 15

20 Familjen som återvänt som minoriteter till Republica Srpska berättar att varje gång de måste gå in till samhället är de livrädda. En kvinna säger att hennes förmåga att kunna skratt mitt i eländet har räddat hennes förstånd. En familj har förlorat sin hustru/mor genom att kvinnan precis som hon sagt innan verkställigheten tog sitt liv några månader efter hemkomsten. I avskedsbrevet bad hon familjen om förlåtelse för att hon orsakade dem stor sorg, men berättade att hon inte levt sedan kriget och nu inte orkade mer. Några hade ingenstans att bo när de återvände - en familj bodde de första veckorna i en park och sedan på en busstation. Vid intervjutillfället bodde hälften i hyrda hus eller lägenheter, knappt hälften bodde inneboende hos föräldrar/barn och en familj bodde tillfälligt i ett förrådsrum. Någon berättar att bristen på fast bostad gör att de måste flytta ofta något som påverkar barnens skolgång negativt. En stor majoritet av dem som återvänt har inget arbete och därmed befinner de sig i en mycket svår ekonomisk situation. Några har tillfälliga arbeten utanför den legala arbetsmarknaden vilket gör att de ibland inte får någon lön för utfört arbete, eller att lönen betalas ut oregelbundet. En berättar att han försökt få tillbaks det arbete han hade före kriget, men nekades jobb med motiveringen att fabriken numera är privatägd och inte längre anställer bosniaker. Några lever på den pension en förälder får och en kvinna får själv pension. En annan berättar att enda inkomsten är barnbidraget. Många berättar att de är ständigt oroliga för att någon i familjen ska behöva läkar- eller tandvård då de inte har ekonomisk möjlighet att betala sådan. En majoritet av barnen går i skolan bara barnen i en familj går inte i skola. För några tog det lite tid innan de fick börja skolan, eftersom de först måste ha en bostadsadress. Några familjer är fortfarande inte registrerade, då kommunen de bor i anser att de ska återvända till hemorten, något de själv anser vara omöjligt då deras etniska grupp numera är i minoritet där. Några beskriver att det finns ett stort avstånd mellan serber och bosniaker och en utbredd misstro mellan de olika etniska grupperna. En del nämner att de inte har några politiska rättigheter och att politikerna inte bryr sig om vanligt folk. En säger att de har det lite bättre nu, än direkt vid hemkomsten. Enligt Sidas nationella programtjänsteman är den nuvarande situationen i Bosnien-Hercegovina mycket svår. Motivationen som fanns efter kriget är borta, men förlusterna under kriget är inte glömda och ovanpå dem har nya problem tillkommit, både på den lokala nivån men även den nationella. Såväl Sveriges ambassadör, som Sidas nationella programtjänsteman, betonar att landet befinner sig i en svår ekonomisk situation, något som även bekräftas av Röda Korset i Bosnien-Hercegovinas tjänstemän. Sextio procent av budgeten går till administrationen. Sysselsättningen är det största problemet och den ansenliga nedskärningen som gjorts av den bosniska armen de sista åren har ytterligare ökat arbetslösheten. Privatiseringarna av fabriker som tidigare var statliga har även de bidragit till den stora arbetslösheten några av Röda Korset i Bosnien-Hercegovinas anställda säger att arbetslösheten är runt sextio procent och på vissa platser har endast tjugo procent arbete, d.v.s. en arbetslöshet på åttio procent. Sidas nationella programtjänsteman berättar att kommunerna är mycket entusiastiska över sådant de inte själva behöver göra, men negativa till sådant som fodrar deras medverkan. Ambassadören understryker att det finns mycket elände i Bosnien-Hercegovina, men att det också finns framgångshistorier. Såväl ambassadören som Sidas nationella programtjänsteman menar att romer kommer i kläm och en anledning till detta är att de inte är organiserade. Det finns dock uppgifter som tyder på att romer är organiserade i Bosnien-Hercegovina t.ex. talas det i en artikel publicerad av Fena - Federal News Agency - den 23 augusti 2004 om BiH Roma Council. 2 Enligt Sveriges ambassadör har alla som ansökt nu fått tillbaks sin mark/hus/lägenhet 16

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist 37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit

Läs mer

Återvandringskontoret: Statistiska uppgifter

Återvandringskontoret: Statistiska uppgifter -- Återvandringskontoret: Statistiska uppgifter - Återvandringskontoret arbetar bl.a. med uppsökande verksamhet. Det finns inte riktlinjer för socialtjänsten och inte heller för arbetsförmedlingen och

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Slutrapport Verksamhetsredovisning

Slutrapport Verksamhetsredovisning Slutrapport Verksamhetsredovisning Nätverk för stöd till återvandrare Innehållsförteckning 1 Projekt ägarens uppgifter - projektets namn - projekts tidsperiod 2 4 Bakgrund 2 5 Konkret syfte med projektet

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

Rapport om huvudstadssamarbetet Stockholms stad - kanton Sarajevo och frivillig återvandring för flyktingar

Rapport om huvudstadssamarbetet Stockholms stad - kanton Sarajevo och frivillig återvandring för flyktingar Uppdragsavdelningen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 Rapport om huvudstadssamarbetet Stockholms stad - kanton Sarajevo och frivillig återvandring för flyktingar I stadens mottagande av flyktingar ligger,

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET TACK!!! Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd lag från

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten till Sverige

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområde 8 Migration Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3266 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 8 Migration Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8 Migration

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

LÄGES RAPPORT. Konsekvenser av ändringen i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) LÄGESRAPPORT 2016 SVENSKA RÖDA KORSET 1

LÄGES RAPPORT. Konsekvenser av ändringen i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) LÄGESRAPPORT 2016 SVENSKA RÖDA KORSET 1 LÄGES RAPPORT Konsekvenser av ändringen i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) LÄGESRAPPORT 2016 SVENSKA RÖDA KORSET 1 Den 1 juni 2016 infördes en lagändring som i korthet innebär att vuxna asylsökande

Läs mer

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Kommittédirektiv Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Dir. 2016:92 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november

Läs mer

Flyktingbarometern Trelleborg

Flyktingbarometern Trelleborg Flyktingbarometern Trelleborg Maj 2016 Innehåll: Bakgrund och metod Varför Sverige? Och varför Trelleborg? Hur har de blivit bemötta? Framtidsplaner? Kännedom om samhället och språket Vilka problematiska

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-12-17 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 623-15 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens dom den 19 december 2014

Läs mer

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring.

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Beviljade uppehålls

Läs mer

Checklista ensamkommande barn

Checklista ensamkommande barn Checklista ensamkommande barn Du bevakar barnets rätt mot myndigheter, förvaltar dess tillgångar och ser till att barnet får den dagliga vård och omsorg som det behöver under asylprocessen. Sammanfattningsvis

Läs mer

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden Praktikrapport 1) Allmänna data om praktikperioden Arbetsgivare: Svenska Röda Korset/Huvudkontoret Avdelningen för flykting och folkrätt KFÅ (Kontoret för frivillig återvandring) Röda Korset Hornsgatan

Läs mer

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt

Läs mer

Rekommendationer för en jämställd asylprocess

Rekommendationer för en jämställd asylprocess Rekommendationer för en jämställd asylprocess Inledning Inför Asylrätt, kön och politik En handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter har styrdokument från relevanta källor, domar från Migrationsdomstolarna

Läs mer

Stockholm den 13 maj 2005 R-2005/0478. Till Utrikesdepartementet UD2005/8587/MAP

Stockholm den 13 maj 2005 R-2005/0478. Till Utrikesdepartementet UD2005/8587/MAP R-2005/0478 Stockholm den 13 maj 2005 Till Utrikesdepartementet UD2005/8587/MAP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tidsbegränsat

Läs mer

"Aktiv väntan - asylsökande i Sverige" remissyttrande

Aktiv väntan - asylsökande i Sverige remissyttrande HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-16 SDN 2009-04-16 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Utsatta EU-medborgare. Enkäten till kommunerna i Västernorrland maj 2015

Utsatta EU-medborgare. Enkäten till kommunerna i Västernorrland maj 2015 Utsatta EU-medborgare Enkäten till kommunerna i Västernorrland maj 2015 Vilken kommun gäller svaren? Härnösands kommun Kramfors kommun Sollefteå kommun Sundsvalls kommun Timrå kommun Ånge kommun Örnsköldsviks

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut

Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut Asylansökan hos Migrationsverket En asylansökan ska göras inom Sveriges gränser, ansökningsenheter i Norrköping, Malmö, Gävle, Flen,Boden, Göteborg och

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt

Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt 2016-10-19 Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt Bakgrund Migrationsverket är beslutande myndighet i asylprocessen.

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens arbetsuppgifter

Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens arbetsuppgifter Generaldirektör Anders Danielsson Migrationsverket 601 70 Norrköping Stockholm den 7 juli 2016 Via brev och e-post Bäste Anders, Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37)

Svenska Röda Korsets yttrande över Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) Stockholm, 2016-11-23 Ju2016/06572/L7 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Svenska Röda Korsets yttrande över Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) Svenska Röda Korset

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2016:753 Utkom från trycket den 30 juni 2016 utfärdad den 22 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-02-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3616-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen, dom den 25 april 2013 i mål

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Samordningsnummer till asylsökande, Skatteverkets promemoria , Dnr /113

Samordningsnummer till asylsökande, Skatteverkets promemoria , Dnr /113 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-07-01 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsmarknadssektionen Mia Hemmestad Finansdepartementet, Skatte- och tullavdelningen 10333 STOCKHOLM Samordningsnummer till asylsökande,

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Mars Mottagande av asylsökande

Mars Mottagande av asylsökande Mars 2016 Mottagande av asylsökande Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige. Prövar asylansökningar. Ansvarar för boendet.

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med lagrådsremissen att underlätta

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress: född 9204 medborgare i Afghanistan Språk: persiska/dari Beslut Migrationsverket beslutar

Läs mer

KALLELSE. 1. Justerande:... Socialnämnden 11 januari 2004

KALLELSE. 1. Justerande:... Socialnämnden 11 januari 2004 Socialnämnden 11 januari 2004 Plats och tid för sammanträdet Frösundarummet, Socialförvaltningen, Tuna torg 15, Vallentuna tisdagen den 11 januari 2005 kl 18.30 Genomgång av handlingar kl 17.30. Kallade

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 12

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Erika Sigvardsdotter Doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet Erika.sigvardsdotter@kultgeog.uu.se

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 oktober 2010 KLAGANDE Sigtuna kommun Ombud: AA KommunLex AB Box 3194 103 63 Stockholm MOTPART Socialstyrelsen 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Barns egna asylskäl Uppföljande kartläggning 2005

Barns egna asylskäl Uppföljande kartläggning 2005 Barns egna asylskäl Uppföljande kartläggning 2005 Barns egna asylskäl Uppföljande kartläggning 2005 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Sammanfattande rapport

Sammanfattande rapport www.migrationsverket.se/fonder Sammanfattande rapport Resultat från Europeiska återvändandefonden Sverige 2008-2013 1 Om Återvändandefonden Europeiska Återvändandefonden ingick i EU:s ramprogram Solidaritet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 Målnummer: UM8098-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-06-22 Rubrik: Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet december 2015 1 Promemoria Ändring av bestämmelserna

Läs mer

BESLUT Meddelat i Stockholm

BESLUT Meddelat i Stockholm BESLUT 2011-12-05 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 4647-11 1 KLAGANDE 1. 2. Ombud och offentligt biträde för båda: Jur.kand. MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen,

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket

Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket Mottagandet av asylsökande Migrationsverket ska se till att de sökande som inte kan ordna sitt boende själva också har någonstans att bo. Under tiden som asylansökan

Läs mer

Vintern 2013/2014 ansökningar från Frälsningsarmén och Stockholms Stadsmission

Vintern 2013/2014 ansökningar från Frälsningsarmén och Stockholms Stadsmission Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-10-09 Handläggare Ariane Andersson Telefon: 08-508 25 031 Till Socialnämnden Vintern 2013/2014 ansökningar

Läs mer

Riktlinjer för köhantering inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden

Riktlinjer för köhantering inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG Handläggare: Eva Lindström Telefon: 08-508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd SDN 2008-02-14 SID 1 (6) 2008-01-25 Riktlinjer för köhantering inom äldreomsorgens vård-

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2015

Genomförandet av mätningen 2015 Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

DOM 2015-07-08 Meddelad i Umeå

DOM 2015-07-08 Meddelad i Umeå DOM 2015-07-08 Meddelad i Umeå Mål nr 1062-15 1 KLAGANDE Ana Melker, 820807 Ombud: Gunilla Lingesten Brån 67 911 93 Vännäs MOTPART Vård- och omsorgsnämnden i Vännäs kommun 911 81 Vännäs ÖVERKLAGAT BESLUT

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Nordqvist Sjöborg Lena Datum 2014-03-24 Diarienummer UAN-2013-0555 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till

Läs mer

Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013

Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013 Bfd22 080929 1 (10) Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013 Rättsligt ställningstagande angående metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet Sammanfattning I detta rättsliga ställningstagande

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Ansökan medel från Europeiska flyktingfonden

Ansökan medel från Europeiska flyktingfonden Ansökan medel från Europeiska flyktingfonden Praktisk yrkesinriktad OS integration Projektbeskrivning 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Huvudmål 4 Delmål 5 Indikatorer 5 Genomförande

Läs mer

Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S)

Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S) 2015-10-05 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SOCN 2015/563-709 Socialnämnden Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S) Förslag till beslut Socialnämnden noterar

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2001. Meddelande 2002:13 När får jag mitt bistånd? (II) - Ej verkställda domar och beslut

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer