Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Argentina 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Argentina 2004"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Argentina Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna De brister i respekten för de mänskliga rättigheterna som förekommer i Argentina har framför allt två orsaker: För det första, den djupa politiska och ekonomiska kris som landet genomled åren , och som bland annat förde med sig ett djupt politikerförakt, en drastisk ökning av antalet fattiga och arbetslösa, ett otillräckligt hälsoskydd för många och en ökning av våldet i samhället. För det andra, ett dåligt fungerande rättssystem och en poliskår som är ökänd för korruption, våldsamma metoder och rent av brottslighet. Landets fängelser karakteriseras av kraftig överbeläggning, oacceptabla förhållanden och mycket långa häktningstider i väntan på dom från det överbelastade rättsväsendet. Under år , har dock den politiska och ekonomiska situationen stabiliserats, vilket medfört att situationen börjat förbättras något på flera områden. Regeringen har vidtagit åtgärder för att svaga grupper skall kunna få förbättrad hälsovård och utbildning, och visat sin vilja att bekämpa diskriminering i samhället. Flera korrupta poliser och domare har bytts ut under året. Framför allt har flera viktiga steg tagits för att komma till rätta med straffriheten för brotten från militärdiktaturen : två lagar som hindrade åtal mot f.d. militärer ogiltigförklarades av kongressen år 2003, vilket har lett till att ett hundratal ex-militärer nu sitter häktade i väntan på dom. Samtidigt kvarstår en rad problem. Argentina är i mångt och mycket ett delat land, med enorma klyftor mellan ett fåtal rika och många fattiga: Levnadsstandarden i huvudstaden Buenos Aires och vissa andra städer är på i- landsnivå, demokratin fungerar förhållandevis bra och de mänskliga rättigheterna respekteras överlag. Samtidigt präglas flera, mer perifera, fattiga provinser av en spädbarnsdödlighet nära u-landsgenomsnittet, starka oligarkiska traditioner och omfattande korruption. I dessa provinser finns dessutom färre oberoende organisationer och organ som kan bevaka och påverka situationen, än i de mer välmående städerna. Argentinas federala

2 2 struktur innebär stor frihet för provinserna att själva välja skyddsnivå i lagstiftningen stora skillnader mellan regionerna finns därför när det gäller allt ifrån regler mot diskriminering till straffprocessrättsliga lagar. Samtidigt som Argentinas federala regering är mycket engagerad i arbetet för de mänskliga rättigheterna på internationell nivå, och har anslutit sig till alla de viktigaste konventionerna, existerar väsentliga brister på provinsnivå. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Argentina har ratificerat de centrala konventionerna och inkommer i regel med de rapporter som konventionerna kräver. Ratificerade traktater likställs i de allra flesta fall med grundlag, och har företräde framför vanliga lagar. Romtraktatet om upprättande av den internationella brottsdomstolen ratificerades år 2001; två år senare blev den argentinske domaren Luis Moreno Ocampo den förste att väljas till posten som dess åklagare. Argentina har även ratificerat den Interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, samt flertalet tillhörande protokoll. Under år 2003 var 150 av de totalt anmälningar om brott mot mänskliga rättigheter som den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter emottog riktade mot Argentina en liten summa jämfört med år Det året mottog kommissionen nära 3800 anmälningar riktade mot Argentina, varav 3763 berörde den argentinska lagstiftning som antogs under den ekonomiska krisen 2002 och som gjorde ingrepp i äganderätten: "pesofieringen", som omvandlade banktillgodohavanden och skulder från US-dollar till pesos, samt "corraliton", som fryste banktillgodohavanden och hindrade sparare från att fritt disponera sina tillgångar. 3. Respekten för liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Av statsmakten sanktionerade politiska mord, avrättningar eller försvinnanden förekommer inte längre. Däremot händer det att människor dödas på polisstationer och fängelser, och i samband med våldsamma konfrontationer där polis är inblandad (jämför punkt 5). Ibland tycks mordutredningar försvåras eller förhindras av politiska skäl (särskilt på provinsnivå). Hot mot vittnen i sådana utredningar är vanliga. Tortyr är förbjudet enligt konstitutionen och är belagt med samma straffsatser som mord i den argentinska brottsbalken. Argentina har ratificerat konventionen mot tortyr, och den 8 september i år gav kongressen sitt godkännande till att Argentina även ratificerar tortyrkonventionens nyantagna fakultativa protokoll om förebyggande av tortyr. Systematisk tortyr förekommer inte, men enligt rapporter från flera MR-organisationer gör sig polisen i hela landet skyldig till brutalitet och emellanåt tortyr. I augusti 2001

3 väckte tre federala domare uppmärksamhet när de offentligen uttryckte sin bestörtning över den utbredda användningen av våld i samband med polisundersökningar och häktningar. De vanligaste tortyrmetoderna är slag, kvävningsförsök samt elchocker. Intresseorganisationer rapporterar om att situationen försämrades under krisåret 2002, när exempelvis antalet anmälningar om tortyr av minderåriga i provinsen Buenos Aires fördubblades jämfört med Argentina saknar ett centraliserat system för anmälningar om tortyr, eftersom tortyranmälningar handläggs av provinsernas domstolar. Tillförlitlig statistik från hela landet finns inte att tillgå. Ett ytterligare problem är att fall av tortyr (med en straffsats på 8-25 år) alltför ofta benämns "olaglig behandling" när fallet väl når domstol (med en straffsats för den ansvarige tjänstemannen på 1-5 år). Antalet anmälningar om tortyr och annan olaglig behandling som inlämnades i Buenos Aires stad samt till federala domstolar under år 2001 uppgick till 365. Av dessa klassades två som tortyr inför domstol. Förhållandena i flertalet fängelser och häkten är undermåliga. Lokalerna är nedslitna och kraftigt överbelagda: Vid årsskiftet satt nära personer häktade eller fängslade i lokaler avsedda för , i provinsen Buenos Aires. Det förekommer att intagna utsätts för misshandel, annan brutal behandling och tortyr men detta leder sällan till åtal för ansvarig fängelsepersonal. HIV/AIDS och drogmissbruk är vanligt. Våldshandlingar, strejker och upplopp förekommer. Medelåldern bland fångarna har sjunkit stadigt sedan Anhållna får ej hållas tillsammans med redan dömda fångar, men den föreskriften följs inte alltid. I slutet av 2003 fanns i Buenos Aires-provinsens fängelser 2380 dömda fångar, och hela personer som var fängslade i väntan på dom. I september-oktober 2003 besöktes Argentina av en delegation från FN:s arbetsgrupp för godtyckliga arresteringar som inspekterade förhållandena i fängelserna. Delegationen fann svåra missförhållanden: häktningar som skett utan giltig rättslig grund och intagna som inte kunde kommunicera med sin advokat (jämför punkt 6), överbefolkade fängelseceller utan vare sig toalettmöjligheter eller sovplatser för alla, sjuka intagna som inte gavs mediciner, intagna som inte fick gå ut i friska luften samt häktade minderåriga (inklusive barn på tio år). 4. Dödsstraff Grundlagen förbjuder dödsstraff, och dödstraff föreskrivs inte i den vanliga brottsbalken. Dock föreskrivs det för militära brott även i fredstid, men den bestämmelsen har inte tillämpats under de senaste 40 åren. 3

4 5. Rättssäkerhet Domstolsväsendet: Argentina är en federal stat, och domstolsväsendet består av federala domstolar å ena sidan, och provinsdomstolar å den andra. Grundlagen följer Montesquieus maktdelningslära, och domstolarna är i princip självständiga. Domstolar och advokater har emellertid ofta varit knutna till den verkställande makten, inte minst på grund av att domarna i Högsta domstolen (HD, tillika författningsdomstol) traditionellt utses av presidenten. Innan president Néstor Kirchner kom till makten i maj 2003 bestod HD av nio domare, varav fem tillhörde den hårt kritiserade "automatiska majoriteten" fem domare tillsatta av ex-president Carlos Menem, som anklagas för att ha tagit större hänsyn till Menems vilja än till konstitutionen i sina domar. En av Kirchners första åtgärder var att pressa kongressen att använda sig av den möjlighet den har enligt konstitutionen att avsätta dessa domare. Sedan Kirchners tillträde har fyra av de kritiserade domarna avgått eller avsatts av kongressen. De ersättare som utsetts av Kirchner (enligt en ny utnämningsprocedur där kongressen och civila samhället ges mer inflytande) anses samtliga vara skickliga och välrenommerade jurister, och två av dem är därtill kvinnor. Viss kritik har dock upprensningen fått inte för att någon saknar de utbytta domarna, men för att en alltför stor och snabb omdaning, i kombination med att flertalet av de nytillsatta domarna anses ligga inom samma färgskala politiskt som regeringen, kan hota HD:s nyvunna självständighet. Förhoppningar finns dock att den nya proceduren för HD-domares tillsättning skall avpolitisera domarkåren. Ändringar i urvalsprocessen även för lägre domare har också genomförts; större utrymme skall ges åt yrkesskicklighet bildades ett fristående domarkollegium (Consejo de Magistratura, som tillsätts genom ett gemensamt beslut av kongressens båda kammare) och ett disciplinärt organ (Jurado de Enjuiciamiento) med uppgift att föreslå domarkandidater respektive att besluta i disciplinärenden. Samma system gäller numera i en rad provinser (medan andra provinser fortfarande tillsätter samt avsätter domare genom beslut av provinsparlamentet). Förhoppningsvis kan dessa förändringar bidra till att minska existerande problem med inkompetenta, politiserade eller korrupta domare, vilket i sin tur kan stärka det låga förtroende som argentinarna känner för rättsväsendet som helhet. Andra hinder för ett rättssäkert och effektivt rättssystem är brist på resurser, samt faktumet att domarna ofta även har rollen som åklagare dvs. de beslutar både om och hur en förundersökning skall inledas samt dömer. Militär underrätt finns med civil domstol som överinstans. Gränsdragningen mot de civila underrätterna är ibland oklar. HD är dock sista instans i kompetenstvisterna. 4

5 Enskilda personer som fått sina rättigheter kränkta kan anmäla kränkningen till något av de institut som kontrollerar statliga organs förehavanden (jämför punkt 9). I december 2003 skapade Kirchner genom ett dekret det Nationella Minnesarkivet ett arkiv som skall införskaffa, analysera och arkivera uppgifter om brott mot de mänskliga rättigheterna för vilka staten är ansvarig, och som skall lyda under Justitiedepartementets MR-sekretariat. Polisväsendet: Poliserna i Argentina är många (6,9 per tusen invånare), men illa betalda och dåligt utbildade. Förutom de federala poliskårerna (gendarmeri, säkerhetspolis och kustbevakning) har de tjugotre provinserna och de större städerna sina egna poliskårer, som lyder under den direktvalde guvernören eller borgmästaren. I synnerhet i provinsen Buenos Aires (med nära hälften av landets befolkning) rapporteras det att många poliser av de runt i den ökända polisstyrkan "El Bonaerense" är korrumperade och engagerade i narkotikahandel, kidnappningar, olagliga lotterier, prostitution och illegala adoptioner. Vissa poliser sitter kvar på sina poster sedan diktaturåren. Efter flera skandaler fick den förre chefen för Buenos Aires-polisen avgå. Den nye, juristen Arslanián, hade efter bara ett knappt halvår som chef avskedat hela 800 poliser, anklagade för korruption eller brottslig verksamhet. I flera provinser kan polisen kvarhålla personer upp till timmar för identitetskontroll vid misstanke om brott, och det förekommer alltför ofta att denna rätt missbrukas. Under år 2002 rapporterade Åklagarmyndigheten om 64 fall där polisen häktat oskyldiga på basis av falska anklagelser och bevis som planterats av polismännen själva. Allvarliga hotelser förekommer mot åklagare, advokater och domare och deras anhöriga. Privatpersoner och i synnerhet poliser som vittnar i rättsfall där poliser är inblandade, utsätts emellanåt för hot eller misshandel. Antalet anmälningar mot Buenos Aires-polisen om övergrepp eller misshandel har ökat på senare år. Enligt intresseorganisationen CELS uppgick antalet dödsfall som ägt rum under våldsamma konfrontationer med inblandning av Buenos Aires-polisen till runt 500 under bara år 2002 och första halvåret av år 2003 (runt en tredjedel av de avlidna var polismän). Endast ett fåtal dödsfall utreds. Under år orsakade polisen i Buenos Aires-provinsen ett antal dödsfall efter att ha gjort ingripanden som gränsar till regelrätta avrättningar. I oktober 2004 dömdes tre poliser till livstids fängelse efter att ha arresterat och därefter tvingat en 19-årig pojke att kasta sig i en flod i centrala Buenos Aires vilket ledde till att pojken drunknade. Barn under 16 år är inte straffmyndiga och under 18 år endast för grövre brott. Särskilda domare handlägger mål rörande barn under 18 år. 5

6 6 6. Personlig frihet Enligt konstitutionen (artikel 18) får ingen häktas utan en skriftlig häktningsorder från behörig myndighet. FN:s arbetsgrupp för godtyckliga arresteringar konstaterade emellertid vid sitt besök i Argentina år 2003 att det förekommer att medborgare häktas i strid med lagens bestämmelser och begränsningar. Misstänkta grips i vissa fall på lösa grunder och kvarhålls en kortare tid utan att kunna kontakta anhöriga eller advokat. Alltför långa häktningstider är vanliga, även bortom de två-tre år som utgör max enligt lag. Det är inte ovanligt att häktningstiderna överskrider straffsatsen för det aktuella brottet. Tidigare tilläts den som suttit häktad i över två år avräkna två dagar från sitt straff för varje dag som de varit intagna över denna gräns. Denna lag avskaffades år Processen för att överklaga ett häktningsbeslut är alltför komplicerad, kostsam och långdragen för att kunna utgöra ett effektivt skydd. Häktning av minderåriga förekommer också alltför ofta inte bara när det gäller barn som misstänks för brott utan även i syfte att "skydda" utsatta barn (jämför punkt 15). Reserestriktioner förekommer inte. Medborgarna kan i de allra flesta fall få pass utan mutor eller annat krångel (dock kan väntetiden vara lång). En ny ramlag antogs under år 2003, enligt vilken alla nyfödda ges rätt till gratis registrering samt ID-kort en välkommen utveckling eftersom många nyfödda barn (särskilt i de fattiga provinserna) inte har haft råd att betala avgiften och därför förblivit oregistrerade, vilket inneburit problem när det gäller exempelvis tillgång till socialförsäkringssystem. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer i första hand i samband med brotten från diktaturåren. Straffrihet av senare datum är främst förknippad med den politiska styrningen av rättsväsendet (jämför punkt 5). De många brott (försvinnanden, mord, tortyr) som begicks under militärdiktaturen har i stor utsträckning hittills inte kunnat beivras, på grund av två på 1980-talet antagna lagar, de s.k. amnestilagarna: lagen om åtalsstopp (som satte ett slutdatum, 23 februari 1987, för väckande av åtal gällande brott begångna under militärdiktaturen) samt lagen om lydnadsplikt (som innebar straffrihet för militärer med lägre grad än general, som begick brott i samband med att de "lydde order" från överordnade under juntatiden). Flera av dem som dömdes innan lagarnas tillkomst (inkl. medlemmarna av militärjuntan) benådades efter en tid i fängelse av ex-president Menem. Endast vissa brottskategorier som inte täcks av de båda lagarna har kunnat lagföras: bortförande av barn under tio år, illegal adoption, undanhållande av identitet och stöld av egendom. Delar av samhället, ledda av MR-organisationer som Madres de Plaza de Mayo och Abuelas de Plaza de Mayo (mödrar och

7 mormödrar till försvunna) och stödda av media, kräver att de skyldiga lagförs och att de försvunnas öden utreds. Hur många som försvann under diktaturen är fortfarande oklart: Den nationella kommission (CONADEP) som år 1984 undersökte saken slog fast att minst personer försvunnit. Vissa MRorganisationer hävdar att så många som försvann, medan antalet registrerade försvinnanden hos Justitiedepartementets sekretariat för mänskliga rättigheter uppgår till runt Under sommaren år 2003 togs flera steg för att eliminera straffriheten, pådrivet av den nytillträdde president Kirchners. Ett presidentdekret från år 2001 som hindrade utlämning av misstänkta militärer till främmande makt upphävdes av presidenten, och en kort tid därefter beslöt kongressen i augusti 2003 att ogiltigförklara lagarna om åtalsstopp och lydnadsplikt (som redan var upphävda genom ett kongressbeslut från 1998). Ogiltigförklaringen innebär att lagarna förklarades helt sakna rättsverkan, även retroaktivt, vilket var nödvändigt för att lagligen kunna åtala militärerna. Förutom kongressens ogiltigförklarande av amnestilagarna har även flera domare i lägre instanser slagit fast att lagarna om lydnadsplikt och åtalsgräns strider mot konstitutionen trots att HD år 1987 (under politisk press) deklarerat att lagarna är grundlagsenliga. Frågan om lagarnas giltighet hamnade därför återigen hos HD. Pga. förändringar i HD:s sammansättning som lett till att den niohövdade domstolen inte varit fulltalig sedan 2003 har HD till dags dato ännu inte velat yttra sig i frågan (jämför punkt 5). Kongressens ogiltigförklarande av amnestilagarna innebar också att flera vilande rättsprocesser mot de militärer som anklagas för brott kunde öppnas upp på nytt. De tre största rättsprocesserna är (i) den s.k. ESMA-processen som drivs av domaren Sergio Torres mot de militärer som anklagas för att ha begått brott vid flottans mekaniska skola ESMA en tortyrcentral under militärjuntan dit runt personer sändes för att sedan "försvinna"; (ii) den s.k. "Primer Cuerpo de Ejército"-processen, som drivs av domaren Daniel Rafecas mot en annan ökänd grupp militärer samt (iii) den s.k. Plan Cóndorprocessen, som drivs av domaren Jorge Urso mot de militärer som var inblandade i den pakt som fem sydamerikanska militärjuntor ingått för att oskadliggöra deras respektive motståndsrörselser. Ytterligare två större processer drivs mot de skyldiga för brott begångna i städerna Córdoba och Rosario. Sedan processerna öppnades upp på nytt förra året har misstänkta militärer arresterats i snabb takt. I juni 2004 knappt ett år efter kongressens ogiltigförklarande av lagarna satt nära 100 militärer häktade. En viktig fråga i samband med dessa rättsprocesser har varit huruvida allt för lång tid förflutit 7

8 sedan militärdiktaturen för att de skyldiga skall kunna dömas. Ett klargörande i denna kontroversiella fråga kom i augusti 2004, då HD deklarerade att ett mord som en chilensk agent utfört under militärdiktaturen utgjorde ett brott mot mänskligheten, för vilket preskription inte kan gälla. Ett annat hinder på vägen har varit de benådningar av juntans medlemmar som ex-president Menem beslutade om på 90-talet. Även detta hinder kan komma att undanröjas: Under år 2004 har tre domstolar på lägre nivå förklarat att benådningarna strider mot konstitutionen. Frågan ligger nu inför hovrätten. Bland de militärer som häktats sedan förra året finns kapten Alfredo Astiz, som verkade vid ESMA, och som misstänks för bland annat Dagmar Hagelins försvinnande inom ramen för ESMA-processen. Astiz har dessutom begärts utlämnad av Frankrike, där han redan dömts i sin frånvaro för mordet på två franska nunnor. Den 20 september förra året avslogs den franska utlämningsbegäran av en domstol i Bahia Blanca, med motiveringen att Astiz i ljuset av ogiltigförklaringen av lagarna om lydnadsplikt och åtalsstopp istället kan dömas i Argentina för samma gärning. Detta beslut överklagades emellertid av behörig åklagare (med stöd av Frankrikes regering) några dagar senare till HD, som fortfarande ett år senare inte yttrat sig i frågan. Astiz har tidigare begärts utlämnad, av såväl Italien som Sverige. Efter en polisanmälan av fadern till svenskan Dagmar Hagelin (som försvann i Buenos Aires 17 år gammal, år 1977) begärde Stockholms tingsrätt i december 2001 Astiz arresterad och utlämnad, misstänkt för bortförandet av Dagmar Hagelin. Efter att Astiz suttit arresterad en månad, avslogs den svenska utlämningsbegäran av den dåvarande argentinska regeringen (på grundval av det dekret som hindrade utlämningar), och Astiz frigavs. Den svenska rättegången har sedan dess lagts ner. Dagmar Hagelins far, Ragnar Hagelin, har därtill, sedan 1986, sökt lagföra de skyldiga för Dagmar Hagelins försvinnande i Argentina. I november 2000 slog en domstol fast att Ragnar Hagelin inte hade rätt att fortsätta driva den brottmålsprocess han drev mot bland andra Astiz, på grund av att han i ett avtal med den argentinska staten (som framförhandlats inom ramen för en process som Hagelin drev inför den Interamerikanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter) emottagit ett skadestånd om USD Hagelin överklagade denna dom inför HD, och efter nästan tre års väntan kom avgörandet den 8 september Med 7 röster för och en avstående beslutade domstolen i en mycket uppmärksammad, prejudicerande dom att upphäva den lägre domstolens beslut Ragnar Hagelins skadestånd påverkar enligt HD inte hans rätt att försöka få de ansvariga för Dagmars försvinnande dömda i en brottmålsprocess. Därmed sändes målet tillbaka till en lägre domstol, för ny prövning i sak. 8

9 9 Också Tyskland anslöt sig för ett år sedan till de europeiska länder som har begärt ex-militärer utlämnade för brott under militärdiktaturen, då man överlämnade en begäran gällande juntamedlemmarna Jorge Videla, Emilio Massera och f.d. arméchefen Guillermo Suarez Mason. Även denna begäran ligger på HD:s bord i väntan på svar. Vid sidan av de rättsprocesser som drivs har även andra, politiska, händelser ägt rum som syftar till att komma till rätta med straffriheten från juntaåren. I början av mars 2004, efter 22 år, erkände den argentinska flottan genom marinchef Godoy för första gången att allvarliga och fruktansvärda gärningar ägt rum i flottans mekaniska skola ESMA. Några veckor senare hölls en stor ceremoni i ESMA, vid vilken president Kirchner deklarerade att ESMA skall göras om till ett museum till minne av militärdiktaturens offer. De första byggnaderna övergår från flottan till staden Buenos Aires ägo i december 2004, och i december år 2005 beräknar man att museet kan invigas. 8. Yttrande- och mediafrihet, m.m Yttrande- och mediafrihet Yttrandefriheten garanteras av konstitutionen och respekteras av staten. Argentinska media är fristående från statsmakten med undantag för en eller två regeringstrogna TV- och radiokanaler. Till följd av rättsväsendets brister, spelar media en viktig roll när det gäller att utreda och påtala brott. Rapporter om censur förekommer särskilt i avlägsna provinser men inte i stor utsträckning. Alla media är reklamfinansierade och ägarkoncentrationen tilltar. I och med den ekonomiska krisen nedgång i reklamintäkter har vissa mediers beroende av att få del av provinsers och statens reklambudget ökat och därmed även risken för att (i synnerhet vissa provinsers) reklambudgetar används som påtryckningsmedel för att få positiv kritik i media. Den internationella organisationen "Journalister utan gränser" rankade vid sin senaste mätning i oktober 2004 Argentina som nummer 79 av 167 undersökta länder i fråga om pressfrihet en betydande nedgång jämfört med 2001 års ranking. Detta beror på att hotelser och våldshandlingar mot journalister och deras familjer förekommit i ökad utsträckning i den sociala och ekonomiska krisens spår, särskilt på provinsnivå och ofta i samband med bevakning av korruptionsskandaler och sociala protester. Alltför få händelser utreds. Intresseorganisationen "Periodistas" anger att runt ett 100-tal journalister hotades eller attackerades under krisåret 2002 (den högsta siffran sedan organisationen började sina mätningar år 1996) ofta i samband med rapportering om korruptionsskandaler eller sociala protester. Situationen ser dock ut att ha förbättrats något sedan dess.

10 Ett annat problem när det gäller yttrandefriheten är Argentinas strafflagstiftning när det gäller ärekränkning och förtal, enligt vilken det kan vara brottsligt att kritisera statliga tjänstemän, samt publicera sådan kritik. Den inter-amerikanska kommissionen för mänskliga rättigheters särskilde rapportör för yttrandefrihet uppmanade år 2002 alla länder som kriminaliserar sådan kritik att reformera sin lagstiftning (för att istället skydda ärekränkta personer med civilrättsliga medel) Förenings- och församlingsfriheten Förenings- och församlingsfriheten skyddas av konstitutionen, och respekteras som regel. Under krisåren uppmärksammades världen över de stora (stundtals våldsamma) demonstrationer som bl.a. ledde till president De la Rúas avgång. Även om antalet demonstrationer och incidenter har minskat under år , förekommer närmast dagligen att grupper av arbetslösa, så kallade piqueteros, spärrar av trafikleder i flera städer, bl.a. Buenos Aires. Vägavspärrningarna har i vissa fall lett till våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Polisen anklagas ibland för att ta till övervåld - och ibland för passivitet. Frågan om hur demonstranter som löper amok skall hanteras är mycket känslig i Argentina mot bakgrund av att militärdiktaturens förtryck av oliktänkande fortfarande finns i färskt minne hos argentinarna. Mödrar och mormödrar till de som försvann under diktaturåren demonstrerar fortfarande varje vecka på Plaza de Mayo, utan incidenter. Facken, politiska partier och andra grupper samlas ofta till möten och demonstrationer (jämför punkt 10). Den ekonomiska krisen stärkte det civila samhället i Argentina, och antalet NGOs ökar konstant. Enligt en uppskattning från 2003 verkar mer än olika sociala organisationer i Argentina. Ett omfattande projekt för att skapa en ökad dialog mellan regeringen och ett stort antal organisationer startades under år 2002 med hjälp av UNDP, kallad "Diálogo Argentino". Regeringens relationer med huvuddelen av det civila samhället är goda Religionsfriheten Religionsfriheten skyddas av konstitutionen. Runt nittio procent av befolkningen är katoliker och den katolska kyrkans ställning är stark. Redan den andra artikeln i konstitutionen stadgar att "den federala regeringen stödjer den romersk-katolska tron". Artikeln anses innebära en rätt för den romerskkatolska kyrkan till ekonomiskt stöd från statsbudgeten något som är impopulärt bland religiösa ledare från andra trosbekännelser. Konstitutionen har tills helt nyligen krävt att presidenten skall vara katolik. I Argentina bor Latinamerikas största judiska minoritet. 90-talets bombdåd mot den israeliska vänskapsorganisationen AMIA och den israeliska ambassaden, de bristfälliga utredningarna (som år tio år efter dådet mot 10

11 11 AMIA - resulterade i en friande dom för alla anklagade i brist på bevis), skändningar av judiska kyrkogårdar samt antisemitisk grafitti, visar att antisemitismen har ett fotfäste i samhället. Av Argentinas minoriteter från arabvärlden är endast ett fåtal muslimer; flertalet är maroniter, syrier, grekisk-ortodoxa, judar eller katoliker och härstammar från Libanon och Syrien. En jättelik moské, finansierad av Saudiarabien, invigdes år 2000 i centrala Buenos Aires. Ett antal gravskändningar vid en muslimsk gravplats inträffade under De fördömdes av regeringen, katolska kyrkan och en rad enskilda organisationer, men dådet är fortfarande inte uppklarat. 9. De politiska institutionerna Demokratin återinfördes Argentina är en federal republik, med en klassisk maktfördelning mellan verkställande makt (presidenten), lagstiftande makt (kongressen med dess två kammare) samt den dömande makten. Presidenten, deputeradekammarens 257 ledamöter, de 72 senatorerna, de 23 guvernörerna och provinsparlamenten, borgmästarna samt kommunalfullmäktige tillsätts i direkta, fria, allmänna val. De senaste valen hölls under år Då valdes Néstor Kirchner till ny president, samtidigt som en tredjedel av senaten och hälften av kongressen förnyades. De största politiska partierna är peronistpartiet och radikalpartiet (som turats om att inneha makten under de senaste 50 åren då det inte varit militärdiktatur) samt centervänsterpartiet ARI, socialistpartiet och centerhögerpartiet Recrear. 81 procent av argentinarna anser enligt opinionsinstitutet Latinobarómetro att "demokratin, vissa problem till trots, är den bästa styrelseformen". Systemet är närmast nordamerikanskt, och presidentens makt är mycket stor. Presidenten har bl.a. befogenhet att i brådskande och nödvändiga fall anta presidentdekret på områden som i vanliga fall skall styras av lagar en befogenhet som vissa presidenter (inte minst Néstor Kirchner) tenderat att använda i ansenlig utsträckning, på bekostnad av kongressens lagstiftande makt. Den kongresskommitté som enligt en författningsändring från 1994 skall kontrollera presidentens användning av dekret har fortfarande, efter snart 10 år, inte skapats även om ett förslag troligen snart kommer att presenteras i deputeradekammaren. Det senatsutskott som handhar konstitutionella ärenden och som borde ta initiativ till att skapa kommittén har president Kirchners fru som ordförande. Enligt Argentinas federalistiska system ligger all makt som inte av konstitutionen delegerats till den federala regeringen hos provinserna. Varje provins har ett eget provinsparlament, egna domstolar och styrs av en guvernör. Samtidigt har centralregeringen på grund av ett komplicerat skattefördelningssystem ett stort inflytande över vilka resurser

12 12 provinsguvernörerna får till sitt förfogande. Korruptionen är utbredd i politiken, på alla nivåer. Enligt Transparency Internationals senaste korruptionsindex innehar Argentina den föga hedervärda platsen 108 (av 146 länder), efter att ha fått betyget 2,5 av 10 samma som år De politiska partierna toppar listan över de institutioner som argentinarna anser är mest korrupta, tillsammans med rättsväsendet. Regeringen Kirchner sätter kampen mot korruptionen högt på agendan, och flera undersökningar av politiker och poliser misstänkta för korruption har inletts under året. Ett antal polischefer har fått avgå. Möjligen har dessa ansträngningar givit viss effekt: En korruptionsmätning av konsultfirman KPMG år 2004 bland 1000 företagare gav vid handen att Kirchners regering upplevs som den minst korrupta sedan år Paradoxalt nog kritiserades samma mätning för partiskhet, eftersom den utförts av en släkting till den Kirchner närstående argentinske konsuln i New York. Sedan tidigt 1990-tal har en rad institutioner skapats, som har till uppgift att kontrollera tjänstemän och den nationella administrationen i stort för att hindra korruption: - Under den verkställande makten lyder bl.a. den institution som anses fungera mest effektivt, Oficina de Anti-Corrupción (Antikorruptionsstyrelsen), och som skapades år Även SIGEN ett kontrollorgan som skall kontrollera regeringen, men till vars ena chefspost president Kirchner utsett sin plan- och infrastruktursministers fru lyder under den verkställande makten. - Under den lagstiftande makten lyder en slags Justitieombudsman, Defensor del Pueblo, som kontrollerar att den statliga administrationen respekterar de mänskliga rättigheterna och som i huvudsak ägnar sig åt att ta emot klagomål från enskilda rörande statens ekonomiska och sociala förvaltning (ombudsmän finns även på provinsnivå). Därutöver finns en Revisionsrätt, Auditoría General de la Nación, som skall tillse att statliga organ, företag och privatiserade serviceföretag följer gällande lag, särskilt när det gäller ekonomiska och finansiella regler. Ett antal utskott i kongressen med kontrolluppgifter finns också, men de anses inte vara särskilt aktiva. Ytterligare ett organ under kongressen planeras (Comisión Nacional de Etica Pública) som skall skapa en etisk kod för statsförvaltningen och kunna ta emot klagomål från individer för brott mot denna kod. - Under den dömande makten lyder en åklagare för administrativa undersökningar med uppgift att undersöka (samt, i förekommande fall, väcka åtal) de statliga tjänstemännens förevaranden. Tjänsten som åklagare tillsattes våren 2004 efter att ha varit vakant sedan länge. Brist på samordning institutionerna emellan, brist på politisk vilja (i kongressen), avsaknad av tillräckliga budgetmedel samt bristande efterlevnad

13 av deras rekommendationer medför emellertid att dessa kontrollorgan inte har kunnat få tillräckligt genomslag i praktiken. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor All diskriminering i arbetslivet på grund av kön, hudfärg, nationalitet, religion, politisk åsikt, ålder eller fackföreningsaktivitet är förbjuden. Argentina har ratificerat alla åtta centrala ILO-konventioner, och de tillämpas i hög utsträckning. Rätten till semester, rimlig och lika lön, värdiga arbetsförhållanden samt strejkrätten är garanterade av konstitutionen. Inga rapporter om tvångsarbete förekom under året. Alla arbetare har rätt att upprätta och vara medlemmar i fackföreningar och runt 35 procent av arbetskraften utnyttjar den rätten. ILO har emellertid upprepade gånger rekommenderat Argentina att upphäva vissa regler, enligt vilka endast fackföreningar med "personería gremial" (en särskild status) har rätt att delta i förhandlingar med arbetsgivarsidan om kollektivavtal. För att en fackförening skall kunna ges "personería gremial" krävs att det inte redan finns en fackförening med denna status som verkar inom samma område och som har fler eller lika många medlemmar. Reglerna innebär således att existerande fackföreningar permanentas och ges monopol på kollektivavtalsförhandlingar nya fackföreningar får skapas fritt, men kan inte ges någon roll i förhandlingarna förrän de blir större än den redan existerande föreningen. Den officiella minimilönen höjdes under hösten 2004 från 120 till 150 USD/månad. Arbetstiden är högst åtta timmar per dag och 48 timmar per vecka, men överstiger i praktiken sällan 44 timmar per vecka. För arbetstimmar utöver den maximala arbetstiden betalas övertidsersättning. Arbetsgivare är enligt lag skyldiga att försäkra sina anställda mot olyckor på arbetsplatsen och under resvägen. Över 40 procent av den arbetande befolkningen beräknas arbeta inom den informella sektorn, och åtnjuter därmed inte det skydd lagstiftningen ger när det gäller arbetstid och arbetsvillkor. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Kvaliteten på hälsovården i Argentina motsvarar inte de kostnader som landet lägger på hälsosektorn. Bara 17 länder i världen spenderade en större andel av BNP på hälsovården än Argentina (år 2000), och antalet läkare och sjukbäddar per capita är jämförbart med motsvarande siffror i utvecklade länder. Trots detta finns en rad problem med hälsovården: De statliga sjukhusen är överbelastade och illa utrustade, och de privata alltför dyra för folkmajoriteten. Den offentliga sektorns läkarlöner är mycket låga. Skillnaderna mellan stad och landsbygd är stora; spädbarnsdödligheten kan i storstäderna jämföras med Västeuropas, på landsbygden ligger den på u-landsnivå. Kolera- och meningitepidemier förekommer. Ursprungsbefolkningen (ca 5 procent) tillhör dem som har sämst tillgång till hälsovård. 13

14 Till följd av devalveringen av landets valuta i januari 2002 har tillgången på importerade mediciner försämrats och priserna på dem stigit. Regeringen förklarade i februari 2002 undantagstillstånd inom hälsosektorn, införde vissa priskontroller och rekommenderade läkare att skriva ut recept på generiska läkemedel. Den ekonomiska krisen med ökande arbetslöshet och en större informell sektor - har också medfört att allt fler fallit utanför sjukförsäkringssystemet, som främst täcker de som har anställning. Nära 60 procent av argentinarna har ingen sjukförsäkring, och är beroende av den service provinsernas hälsoinstitutioner kan erbjuda. Denna service är dock ojämlikt fördelad i de fattiga provinser där minst sjukförsäkrade finns är också provinsernas service som sämst. År 2001 spenderades 9,5 procent av BNP på (privat och allmän) hälsovård i reda pengar hälften så mycket per person som spenderades i Sverige. Medellivslängden är 74.2 år. 12. Rätten till utbildning Enligt konstitutionen har alla invånare rätt till gratis undervisning och denna rätt respekteras. Skolan är främst provinsregeringarnas ansvar och de agerar nu inom mycket snäva budgetramar - skolklasserna blir större, skolmaten dras in och hälften av lärarna lever under fattigdomsstrecket. Nära 99 procent av alla ungdomar år är skriv- och läskunniga. 96 procent av de argentinska barnen påbörjar den obligatoriska 9-åriga grundskolan, men 30 procent, de flesta från fattiga familjer, avslutar inte högstadiet. Regeringen driver ett program för att få fattiga barn att slutföra grundskolan (medelst skolbidrag) och för att höja kvaliteten på undervisningen. Bland ursprungsbefolkningen beräknas mindre än en procent avsluta gymnasieutbildningen. Ambitionen att få ursprungsbefolkningens barn att gå i skolan hämmas av bristen på tvåspråkiga lärare trots att konstitutionen garanterar rätten till tvåspråkig utbildning för icke-spansktalande minoriteter. Under de senaste 14 åren har antalet studenter som skriver in sig vid universiteten varje år fördubblats från till 1,2 miljoner. Men av dessa är det endast en femtedel som avslutar studierna. Hälften hoppar av redan efter första året den största andelen avhopp återfinns bland de ekonomiskt svaga grupperna. Budgetmedlen för universiteten har inte ökats i samma utsträckning som antalet studenter. I budgeten för år 2004 höjdes dock anslaget till universiteten med 3 procent för första gången på sju år spenderades i genomsnitt 13,7 procent av de totala offentliga utgifterna på utbildning (vilket motsvarar 4,6 procent av BNP). Insatser görs för att öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna. MR-avsnitt ingår numera i all högskoleutbildning och i grundskolan. Undervisning i MR lämnas till högre polisbefäl före eventuell vidarebefordran. Blivande polismän får viss, men ofta inte tillräcklig, internutbildning i MR vid polisskolan. 14

15 Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Den ekonomiska kollapsen år 2002 ledde till den värsta krisen på det sociala området i landets historia. Även om andelen fattiga sjönk från rekordhöga 53 procent av befolkningen år 2002 till 48 procent år 2003, ligger den fortfarande kvar på aldrig tidigare skådade nivåer i Argentina. 17 procent får inte sina grundläggande behov när det gäller bostad, hygien och utbildning uppfyllda. Någon tillförlitlig statistik om antalet drabbade av svält finns ännu inte att tillgå, men uppskattningar av Världsbanken anger att 17,5 procent av de argentinska hushållen gick hungriga vid minst ett tillfälle under år 2002, varav 6 procent beräknas ha lidit av svår hunger. En rad program för att komma till rätta med problemet har skapats av regeringen, och livsmedelsprogram tilldelades betydligt ökade medel i 2003 års budget. Stora problem när det gäller rätten till bostad finns bl.a. i Buenos Aires slumkvarter, där personer beräknas bo. Klyftan mellan fattiga och rika växte förödande snabbt redan innan krisen. Argentinas Gini-koefficient ökade under 90-talet från att ha varit en av Latinamerikas absolut lägsta på 42, till hela 52 i början av millenniet. I början på 80-talet var den rikaste tiondelen av befolkningen åtta gånger rikare än den fattigaste tiondelen. År 1999 hade skillnaden ökat till 25, och idag år 2004 är den rikaste tiondelen hela 40 gånger rikare än den fattigaste. Många i medelklassen förlorade stora delar av sitt sparkapital i samband med devalveringen under den ekonomiska krisen år 2002, och de påföljande lagar som omvandlade banktillgodohavanden i US-dollar till pesos (jämför punkt 2). Efter många rättsliga turer deklarerade argentinska HD i oktober 2004 att dessa lagar var förenliga med konstitutionen. Arbetslösheten som steg med nära tio procentenheter under krisen har nu sjunkit från 21,5 procent till 14,8 procent. Den verkliga siffran är dock betydligt högre; som arbetslös räknas endast de som aktivt söker arbete. (Siffran inkluderar således inte dem som deltar i de sociala program där en liten summa pengar, ca. 450 kronor, utbetalas per familj och månad för en ev. motprestation i form av visst arbete.) Ytterligare runt 15 procent är undersysselsatta. BNP föll med nära elva procent under År 2003 medförde dock en välbehövlig återhämtning med en BNP-tillväxt på imponerande 9 procent. Tillväxtprognosen för år 2004 är runt 7 procent. Trots den ekonomiska krisens katastrofala följder för mångas levnadsstandard, ligger Argentina förhållandevis bra till i UNDP:s utvecklingsindex: År 2004 rankas Argentina på plats 34 (högst i Latinamerika och före länder som Estland, Ungern och Polen) av 175 länder.

16 14. Kvinnans ställning Antalet kvinnor i kongressen har ökat radikalt sedan Argentina antog en lag (1991) som stadgar att 30 procent av deputeradekandidaterna på partiernas listor skall vara kvinnor. Den kvinnliga representationen i deputeradekammaren (som före lagen uppgick till 3 procent) uppgår idag till 33 procent. En liknande lag antogs även för senaten år 2001, och idag är 42 procent av senatorerna kvinnor. Samtliga provinser utom två har antagit liknande lagar för provinsförsamlingarna. Bland de 23 provinsguvernörerna däremot finns inte en enda kvinna. I regeringen är endast en minister kvinna, och hon är presidentens syster. År 2004 togs dock ett viktigt steg mot ökad jämställdhet inom rättsväsendet: För första gången i ett demokratiskt Argentina fick HD en kvinnlig domare. Ytterligare en kvinnlig domare har utsetts, och väntas tillträda inom kort. Ett särskilt kvinnosekretariat i regeringskansliet har till uppgift att främja jämställdhet. All diskriminering på grund av kön är förbjuden enligt lag. Kvinnor har tillträde till de flesta yrken, även om de som når högre poster vanligen når lågavlönade sådana. Kvinnor arbetar oftare än män inom lågavlönade yrken, och löneläget generellt för kvinnor är 50 procent lägre än för män. Dubbelt så många kvinnor som män är arbetslösa; av de nära 40 procent som arbetar i den informella sektorn är mer än hälften kvinnor. När det gäller utbildning är könen mer jämställda: Det finns inga betydande skillnader i utbildningsnivå eller analfabetism mellan kvinnor och män. Kvinnomisshandel och våld mot kvinnor i hemmet förekommer och är straffbelagt under allmän strafflag, men anmälningsfrekvensen är låg. Interamerikanska Utvecklingsbanken, IDB, uppger att hälften av alla argentinska kvinnor utsätts för våld i hemmet vid någon tidpunkt under sitt liv. En domare kan enligt lag begära att en man som gjort sig skyldig till misshandel måste lämna hemmet. Våldtäkt inom äktenskapet är ett brott. En våldtäktsman undslipper numera inte straff om han gifter sig med offret. Kvinnan diskriminerades tidigare när det gäller disponeringsrätten över egendom i äktenskapet: Om hustrun inte kunde bevisa att lös egendom var hennes, tillföll rätten att disponera över samt administrera egendomen mannen. Denna regel upphävdes emellertid i november 2003 och sådan egendom skall numera administreras av makarna tillsammans. Enligt konstitutionen skyddas mänskligt liv från och med befruktningen. Abort är förbjuden, utom efter våldtäkt eller då graviditeten medför fara för kvinnans liv eller hälsa (domstolsbeslut krävs). Antalet illegala aborter uppskattas till per år 37 procent av alla graviditeter avslutas genom abort. Oroväckande nog har barnsängsdödligheten ökat under de senaste åren, och uppgår till 46 per levande födslar. En tredjedel av dödsfallen beror på 16

17 17 illegal abort. Nära kvinnor hamnar på sjukhus varje år av samma anledning. En positiv utveckling är den nya ramlagen om reproduktiv hälsa som antogs i november förra året och enligt vilken alla kvinnor har rätt till gratis preventivmedel samt information. Lagen tillämpas än så länge bara i tre städer, inklusive Buenos Aires, men kommer förhoppningsvis att antas av samtliga provinser. Mellan fem och tio procent av flickor mellan 15 och 19 år uppges vara eller ha varit gravida. Andelen födslar av flickor under 19 år uppgår i vissa provinser till nära en fjärdedel. Argentina har inte ratificerat tilläggsprotokollet till Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor trots att frågan diskuterats i kongressen vid flera tillfällen detta på grund av att vissa grupper, inte minst kyrkan, motsätter sig de delar av protokollet som rör reproduktiv hälsa. Prostitution är olaglig men förekommer. Många prostituerade kommer från Brasilien, Dominikanska Republiken, Paraguay och Peru. Enligt Dominikanska Republikens konsulat har nära dominikanska prostituerade i landet lurats hit med löften om legitimt arbete och bostad. I vissa provinser förekommer att kvinnor hålls kvar emot sin vilja och tvingas arbeta under slavliknande förhållanden på bordeller. Enligt MR-organisationer förekommer det att polisen tvingar prostituerade att utföra sexuella tjänster i utbyte mot att undslippa brottsanmälan. Handel med kvinnor förekommer, i synnerhet med ovannämnda länder, men i vilken utsträckning är oklart. I november 2004 arrangerar ambassaden och Svenska Institutet en rad seminarier på temat trafficking och prostitution i Argentina för att uppmärksamma problemet. 15. Barnets rättigheter Barnkonventionen är inkorporerad i konstitutionen, men bara ett fåtal av landets 23 provinser har modifierat sin lagstiftning i enlighet med konventionen. Alla under 18 år definieras som barn. Giftermålsåldern är lägre för flickor (16 år) än för pojkar (18 år). Barnaga är inte förbjudet, utan är fortfarande vanligt förekommande i hemmet och på anstalter. Lägsta åldern för rekrytering till landets (frivilliga) militärtjänst är 18 år. Barn under 14 år har enligt lag inte rätt att arbeta. Trots detta förekommer barnarbete, särskilt på landsbygden. Enligt en rapport från ILO/UNICEF från år 2003 (som inkluderar arbete i hemmet) arbetar hela 1,5 miljoner barn under 14 år att jämföra med år 1995 då motsvarande siffra var drygt Enligt en UNICEF-undersökning i maj 2000 blir barnprostitutionen i Argentina allt vanligare.

18 Skolan är obligatorisk och gratis fram till 15 års ålder, men godtagbara skolor är inte tillgängliga i vissa områden. Många barn har inte tillgång till adekvat sjukvård. Barnadödligheten är runt 18 promille och därmed förhållandevis hög; i städerna ligger den på i-landsnivå, i fattigare landsändar på u-landsnivå. Regeringen gör dock stora ansträngningar för att komma till rätta med situationen, och har startat två program som syftar till att förbättra och utöka sjukvården för barn samt minska barn- och mödradödligheten. 70 procent av alla barn lever i fattigdom, varav 40 procent i extrem fattigdom att jämföra med år 2001, då motsvarande siffror var 54,5 procent respektive 22 procent. Fyra miljoner barn, i synnerhet nyfödda samt barn i de fattiga nordliga provinserna, lider av undernäring. Hälften av alla barn under två år lider av blodbrist. Barn intagna på anstalter lever i undermåliga förhållanden och utsätts i vissa fall för psykisk och fysisk misshandel. Lagstiftningen om omhändertagande av barn (Ley de Patronato) är från år 1919 och kritiseras för att ge uttryck för en mycket ålderdomlig syn på barns rättigheter, som till vissa delar strider mot barnkonventionen. Under förevändning av att skydda barn som far illa, placeras barn på anstalter under förhållanden som påminner om omhändertagande för straffbelagda handlingar. Enligt UNICEF finns det 8500 barn som frihetsberövats på detta sätt i huvudstaden samt provinsen Buenos Aires. Barn under 16 år är inte straffmyndiga och under 18 år endast för grövre brott. Det förekommer att minderåriga fängslas. Fall där barn utsatts för våld på polisstationer har rapporterats, liksom andra fall av polisvåld mot barn. Enligt polisens egna uppgifter avled i Buenos Aires-provinsen 44 barn i samband med konfrontationer där polis var inblandad bara under år I provinsstaden Santiago del Estero rapporterades under 2003 att flera barn så unga som 9-12 år torterats på en polisstation. Av de uppskattningsvis 500 barn som beräknas ha "försvunnit" under militärdiktaturen har hittills endast 78 barn återfunnits. 16. Olika befolkningsgruppers situation Två statliga institut har i uppgift att verka för ökad respekt för ursprungsbefolkningens rättigheter respektive minskad diskriminering i stort samt bevakar utvecklingen: INAI (Instituto Nacional de Asuntos Indígenas) samt INADI (Instituto Nacional contra la Discriminación, la Xenofobia y el Racismo). INADI håller för närvarande på att utarbeta den första nationella planen mot diskriminering i Latinamerika, som görs i enlighet med slutsatserna från den internationella konferens om diskriminering som ägde rum i Durban år År 2004 fick INADI för första gången en egen självständig budget. Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av hudfärg och nationalitet, samt garanterar ursprungsbefolkningen särskilda rättigheter. Rasistiska 18

19 tendenser förekommer dock i Argentina. Många argentinare av europeiskt ursprung anser sig ha mer gemensamt med européer än med övriga latinamerikaner, som inte sällan utsätts för förolämpningar och diskriminering på grund av mörkare hy. Rapporter om polisvåld riktat särskilt mot invandrare och argentinare med mörk hy förekommer. Av de klagomål som INADI tog emot 2003 baserades diskrimineringen i 30 procent av fallen på etnicitet, 7 procent på religion samt 16 procent på funktionshinder. Ursprungsbefolkningen (mellan till två miljoner människor, enligt uppskattningar från intresseorganisationer) tillhör de som har sämst tillgång till utbildning och hälsovård (se även punkt 12). Arbetslöshet, kroniska sjukdomar, analfabetism och fattigdom drabbar i högre utsträckning ursprungsbefolkningen. Den rätt att inneha och bruka sitt traditionella territorium som konstitutionen ger ursprungsbefolkningen sedan författningsändringen år 1994 har hittills inneburit att runt en miljon hektar land överförts till ursprungsbefolkningsgrupper. Frågan är dock långt ifrån löst. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Homosexualitet är inte förbjudet i argentinsk nationell lagstiftning. Däremot existerar fortfarande lagar i vissa provinser enligt vilka transsexualitet förbjuds, liksom "homosexualitet under påverkan av alkohol". Även om dessa lagar sällan tillämpas numera, är de fortfarande ikraft. De homosexuellas föreningar uppger att godtyckliga gripanden av homosexuella är vanliga: Regler som förbjuder prostitution används som förevändning av polisen för att arrestera och anmäla homosexuella och transsexuella utan anledning. Homosexuella förefaller vara mer utsatta för polisvåld. En transvestit avled under oklara omständigheter år 2000, och myndigheterna underlät att utreda fallet. Skillnaden i behandling är överlag mycket stor mellan huvudstaden och övriga provinser. Buenos Aires stad är den enda region som uttryckligen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning inte ens den nationella lagen mot diskriminering gör så. Ett ändringsförslag av den nationella lagen för att inkludera diskriminering pga. sexuell läggning behandlas dock just nu i senaten. Ytterligare ett steg i positiv riktning är att Buenos Aires stads parlament i slutet av år 2002 antog regler som tillåter homosexuella par att förenas under äktenskapliga former, och i juli 2003 kunde de första homosexuella paren i Buenos Aires gifta sig. Även denna lag diskuteras för närvarande i kongressen, och kan komma att kopieras på nationell nivå. 18. Flyktingars rättigheter Från att ha varit ett land som exporterade flyktingar under militärdiktaturen tar Argentina numera istället emot flyktingar utifrån. Antalet asylsökande per år har minskat med den ekonomiska krisen (från 1456 asylsökande år 1999 till 282 sökande år 2002). 35 procent av de sökande under 19

20 år 2002 gavs flyktingstatus. För närvarande finns i Argentina runt flyktingar som fått asyl, från mer än 40 olika länder. De flesta kommer från övriga Latinamerika (främst Peru och Kuba) samt Afrika (Algeriet, Senegal och Liberia). Flyktingläger finns inte i Argentina. De flesta flyktingar bor i städerna, främst i Buenos Aires. Flyktingarna i Argentina får inget direkt ekonomiskt stöd från regeringen, men väl från UNHCR, som har kontor i landet. Däremot har de rätt att använda sig av det argentinska hälsovårds- och utbildningssystemet, och program för exempelvis språkutbildning, mikrolån och en arbetsförmedling finns. Under år 2003 framkom inga rapporter om att flyktingar skulle ha tvingats återvända till länder där de fruktade förföljelse. Vid sidan av de erkända flyktingarna fanns i landet till helt nyligen minst en miljon (enligt vissa uppgifter två-tre miljoner) illegala invandrare från Bolivia, Chile, Paraguay och Peru. En betydande andel, osäkert hur stor, har sedan devalveringen i januari 2002 återvänt hem. De som blivit kvar har låg levnadsstandard och utsätts i vissa fall för oprovocerade våldshandlingar. Under 2004 har dock en lag och ett dekret antagits som skapar en möjlighet för invandrare från Mercosur, Bolivia och Chile respektive länder utanför Mercosur att legalisera sin vistelse i Argentina. Inom ramen för Mercosur (Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay) pågår dessutom diskussioner om att tillåta fri rörlighet för arbetstagare länderna emellan, men dessa planer har ännu inte konkretiserats i någon större utsträckning. 19. Funktionshindrades situation Sedan 1994 finns en lag avsedd att skydda funktionshindrade. Diskriminering av funktionshindrade när det gäller rätt till utbildning, arbete och övrig statlig service är förbjudet. Samtliga arbetsgivare är skyldiga att se till att vissa arbetsuppgifter skall kunna utföras av handikappade, och staten är skyldig att bereda möjlighet för handikappade att inneha 4 procent av de statliga tjänsterna. Dessa regler uppfylls emellertid inte alltid. I Buenos Aires centrum har trottoarer, pendeltåg- och tunnelbanestationer, några bussar (cirka en tiondel) och en del byggnader anpassats för handikappade; men merparten av landets offentliga byggnader och toaletter förblir otillgängliga trots att lagstiftningen anger att anpassning skall ske. Funktionshindrade barn hamnar alltför ofta på anstalter på grund av otillräckligt stöd till familjerna. Enligt vissa uppskattningar är hela 90 procent av de funktionshindrade arbetslösa, och hundratusentals beräknas sakna sjukförsäkring. 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter I Argentina finns ett stort antal oberoende organisationer för mänskliga rättigheter (en förteckning över några finns att tillgå på CELS hemsida: och de tillåts verka obehindrat. Hot och övergrepp mot organisationernas medlemmar förekommer dock. CELS (Centro de Estudios Legales y Sociales) koncentrerar verksamheten på polisiära övergrepp och 20

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Costa Rica 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Costa Rica är i ett regionalt sammanhang

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Du garanteras följande rättigheter enligt brittisk och walesisk lag och i enlighet med EUdirektivet 2012/13/EU

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna President Paul Biya har dominerat den politiska scenen i Kamerun sedan han övertog presidentposten

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson HUR VI GÖR Som riktlinjer och i vissa stycken krav i vår verksamhet har vi formulerat en samling policys. Som intressent till vårt bolag ser vi gärna att ni bekantar er med vår hållning i dessa frågor.

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 INNEHÅLL 1 Rusta uppförandekod... 3 2 Lagliga krav... 3 3 Affärsetik... 4 4 Barnarbete... 4 5 Säkerhet... 4 6 Arbetarnas rättigheter... 6 7 Arbetsmiljö i fabrikerna...

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Övervakningsmekanism Vad är konventionens syften? Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, som trädde i kraft den 1 februari 2008,

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Om du är osäker på någon av dessa rättigheter kan du säga det till polistjänstemannen

Om du är osäker på någon av dessa rättigheter kan du säga det till polistjänstemannen Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Du garanteras följande rättigheter enligt brittisk och walesisk lag och i enlighet med EU-direktivet 2012/13/EU om rätten till information vid straffrättsliga

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 INLEDNING Olof Palmes Internationella Center ( Palmecentret ) är arbetarrörelsens organisation

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Senegal 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Senegal 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Senegal 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Senegal uppvisar en relativt positiv bild gällande mänskliga rättigheter (MR). Problem

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948-2008 Förenta Nationerna ii Förord Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild

Läs mer