Akademiker med utländsk utbildning på den nordiska arbetsmarknaden. Goda exempel på hur man underlättar etablering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akademiker med utländsk utbildning på den nordiska arbetsmarknaden. Goda exempel på hur man underlättar etablering"

Transkript

1 Akademiker med utländsk utbildning på den nordiska arbetsmarknaden Goda exempel på hur man underlättar etablering Anteckningar från konferens 29 oktober 2013

2 Öppning Ulf Melin, generaldirektör, Universitets och högskolerådet, Sverige Ulf Melin hälsar välkommen och berättar att Nordiska ministerrådet, svenska regeringen och Universitets och högskolerådet (UHR) arrangerar konferensen. Temat för dagen är hur man ska underlätta för akademiker med utländsk utbildning att etablera sig på arbetsmarknaden. Vidare berättar Ulf Melin kort om UHR. Myndigheten startade den 1 januari, med kontor i Stockholm och Visby. Det är en sammanslagning av 5 myndigheter. Verket för Högskoleservice (VHS), som skötte all antagning till våra lärosäten och som hade ansvar för bedömning av utländsk gymnasial utbildning, de delar av Högskoleverket som gällde bedömning av utländska avslutade akademiska utbildningar och studentinformation, Internationella programkontoret som bestod av bland annat Nordiska ministerrådets program och SIDA finansierade program, samt delar av Myndigheten för Yrkeshögskolan som genomförde bedömningar av utländska eftergymnasiala yrkesutbildningar. Även myndigheten Krus som arbetade med tjänstemannautbyten var med i sammanslagningen. Hur ska man då ta tillvara på akademiker med högskoleutbildning? En utmaning är hur man bedömer folk som kommer hit med ofullständigt dokumenterade utbildningar. En annan är vilka effekter UHR:s utlåtanden över utländska utbildningar har på arbetsmarknaden. UHR kommer att leverera en studie i oktober 2014 om just detta. Bedömningar i de nordiska länderna hanteras på olika sätt. De nordiska länderna har därför mycket att lära hos varandra så att vi kan utveckla våra bedömningssystem till ett likartat nordiskt system, avslutar Ulf Melin. Inledning Peter Honeth, statsekreterare Utbildningsdepartementet, Sverige Peter Honeth börjar med att betona att det är en nordisk konferens och att Sverige är ordförande i Nordiska ministerrådet. Konferensen uppmärksammar betydelsen av det nordiska samarbetet och den gemensamma nordiska värdegrunden vi delar alla visionen om den nordiska välfärdsstaten. Vi har hunnit långt på vägen om att nå målet om en välfärdsstat för alla och det är en viktig bas för det nordiska samarbetet. Men, betonar Honeth, vi kan dock inte slå oss till ro och vara nöjda. Omvärlden är föränderlig och vi måste därför omvärdera vårt sätt att se på omvärlden och vad vi själva vill göra. En sådan förändring är att omvärlden utvecklar sina välfärdsstater och i detta ingår att öka utbildningsnivån i olika länder. Vi måste förhålla sig till en allt mer utbildad omvärld, vilket gör att vi måste utveckla våra metoder om hur vi ser på hur våra samhällen ska utvecklas. Det nordiska samarbetet kommer att spela en stor roll framöver menar Honeth. Ett område där vi behöver bli bättre, enligt Honeth, gäller akademiker med utländsk utbildning. Många kommer till Sverige med utländsk bakgrund 1,5 miljoner av våra invånare är födda i andra länder invandrare går till sitt arbete varje dag. Antalet utlandsfödda har ökat med de senaste 20 åren. En stor del av dessa har dock inte kommit in på arbetsmarknaden, vilket är en utmaning för att nå vår vision. Många har inte tillgång till det svenska språket, vilket är ett av skälen till att de inte kommer in på arbetsmarknaden. Det kan även ha att göra med att de har erfarenheter som inte är relevanta och har tidigare haft arbeten som kanske inte ens finns på den svenska arbetsmarknaden. Många har inte heller de informella nätverk Sida 1 (19)

3 som behövs för att komma in på arbetsmarknaden. Ett viktigt skäl är också att det finns direkt diskriminering, vilket är oacceptabelt, menar Honeth. Men även de med en kvalificerad utbildning har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Bland invandrare förekommer en högre arbetslöshet, lägre löner och mindre kvalificerade jobb. Vi har betydande utmaningar för att rätta till skevheterna, anser Honeth. Det är viktigt för våra nordiska länder då vi behöver den här arbetskraften på många olika områden, exempelvis på utbildningar där vi idag inte har tillräckligt många studerande, som på teknik och vårdutbildningar. Under de senaste åren har regeringen satsat på att hjälpa till med kompletterande utbildningar för invandrare, vilket är ett sätt att få kunskaper som inte finns i deras utländska utbildningar. Det kan också bidra till att de får nätverk och att de ytterligare utvecklar sina kunskaper i svenska. Utbildningarna har tidigare varit för inriktade på allmänna utbildningar och språk, men vi har nu insett att invandrare även behöver specialutformade utbildningar som kompletterar deras specifika utbildningar. Därför har vi utvecklat kompletterande utbildningar för bland annat legitimationsyrken, jurister och förvaltningsutbildade. Vi måste satsa ännu mer på specialutformade utbildningar, menar Peter Honeth, och kanske inte bara för grupper utan på individnivå. Det är en stor utmaning men det kommer att behövas, anser Honeth. Idag lägger vi 70 miljoner kronor per år på kompletterande utbildningar för invandrare. I dagsläget kan vi inte säga om vi kommer att behöva satsa mer pengar, men Honeth tror att det kommer att bli så. Det är många människor det handlar om. En stor del av utrikesfödda har akademisk utbildning och behöver få sina examina bedömda. Högskoleverket utfärdade 2012 lika många bedömningar som antal examina på ett medelstort svenskt universitet. Det finns goda exempel på att dessa bedömningar ger goda resultat; de underlättar att komma in på arbetsmarknaden, resulterar i högre lönenivå och bättre etablering på arbetsmarknaden. Det är viktigt att folk som kommer hit med utländsk utbildning får en kvalificerad bedömning. Även här har vi avsatt mer pengar för 2013 och 2014 för att kartlägga metoder för tidig validering, berättar Honeth. Han menar dock vidare att valideringarna måste bli bättre med större fokus på den enskilda individen. Det måste vara enkelt, överskådligt och generöst för individens skull, för samhällsekonomins skull och för kompetensnivån i vårt samhälle. Honeth berättar också att systemet förenklas genom att samla alla bedömningar hos UHR. Genorisitet i bedömningar är inte UHRs största styrka, menar Honeth och pekar på att det finns en tendens att bara titta på hur våra motsvarande svenska utbildningar ser ut och jämföra rakt av. Honeth berättar att regeringen precis har fått en återrapportering från UHR om hur man ska förenkla systemet ytterligare, inte minst hos flyktingar som har rätt till ett enkelt och förutsägbart system för bedömningar. Honeth betonar hur viktig frågan om bedömningar är för svensk arbetsmarknad, då en stor del av arbetsmarknaden består av utlandsfödda och allt fler av dessa har med sig en kvalificerad utbildning. Det är vår förbaskade skyldighet att deras utbildningar bedöms på ett enkelt, generös och förutsägbart sätt, avslutar Honeth. Sida 2 (19)

4 Foreign Qualification Recognition Plan for Alberta, Gail Sarkany Coles, Director, Foreign Qualification Recognition/International Qualifications Assessment Service (IQAS), Kanada Gail Sarkany Coles inleder med att kort berätta om den kanadensiska provinsen Alberta. Provinsen har utvecklats ekonomiskt och har en stor befolkningsökning tack vare invandringen. Choosing Alberta Sarkany Coles trycker på vikten av att försäkra sig om rätt utbildning för invandrare och integrera dem på arbetsmarknaden. IQAS har därför utvecklat många olika typer av information för invandrare, inte minst på webbplatsen för att lära dem mer om provinsen och vilka typer av arbeten som efterfrågas. Bland annat finns filmen Choosing Alberta om oljeindustrin. Filmen visar varför Alberta är bra att leva och arbeta i: Det är en vänlig och välkomnande provins, här kan du och din familj bosätta er, växa och utforska vad Kanada kan erbjuda!. Filmen har varit mycket omtyckt och fått många människor intresserade av Alberta, menar Sarkany Coles. Labour and immigration IQAS är uppdelat i områdena Labour och immigration. Labour delen har mycket forskning och statistik för att kunna fatta väl underbyggda beslut. Statistiken är nationell och provinsiell. IQAS sammanställer så kallade Labour force profiles för att kunna se framåt och möta arbetsmarknadens behov. Det finns en stor efterfrågan på vissa yrken i Alberta, bland annat inom matsektorn. Tätt samarbete med arbetsgivare IQAS gör även bedömningar av reglerade yrken och har ett tätt samarbete med arbetsgivare, (inte bara direkt service till invandrare). Arbetsgivare kan exempelvis få information om hur de bäst attraherar och behåller medarbetare. IQAS arbetar tätt ihop med arbetsgivarorganisationer för att förstå deras behov. Strategi och planer Sarkany Coles jobbar med att implementera en tioårig strategi som hälsoministeriet står bakom. Frågorna som ska besvaras är vad som krävs för ekonomisk tillväxt och varför invandrare ska integreras och på vilket sätt. En viktig del är att informera, attrahera, utveckla och behålla invandrare för att säkra behoven på arbetsmarknaden. För att bygga och utbilda framtidens arbetskraft arbetar IQAS i samverkan med flera partners i olika projekt. Invandringsorganisationer och arbetsgivare har bland annat bjudits in för att utveckla en Foreign Qualification Plan som blev klar Frågor som måste hanteras Utmaningar och frågor som planen tar upp är bland annat: Mångfald Bedömning av invandrare och deras färdigheter Utbildade invandrare som kommer från många olika länder Konsekventa bedömningar och erkännande av utländska kvalifikationer En öppen och transparant bedömningsprocess Informationsmaterial och kanaler IQAS har fokuserat på följande information/kanaler för att nå ut till invandrare och för att förbättra bedömningsprocessen: Sida 3 (19)

5 1. Specialiserad information: vad man ska göra för att blir godkänd i sitt yrke. IQAS har därför tagit fram 65 ackrediteringsguider som beskriver processen fram till en bedömning. 2. Kompletterande utbildning. Ibland krävs kompletterande utbildning eller att invandrare jobbar med liknande frågor som de har utbildning för. IQAS har också utvecklat en broschyr som ger en översikt över vilka kvalifikationer som krävs för olika yrken. 3. Workshops med intressenter för att utvärdera utländska kvalifikationer och hur dessa kan förbättras. 4. Bridging the gap. IQAS har budgeterat för innovativa projekt för integrering av välutbildade invandrare. Bland annat har man utvecklat ett interaktivt webbverktyg en slags minikurs för arbetsgivare. Verktyget ska lyfta fram mångfald på arbetsplatsen. Alla ska få en bakgrund till varifrån medarbetare kommer. Vad är mångfald och en inkluderande arbetsplats? Medarbetare ska värderas för sina unika kompetenser. Det handlar om att treat others how they would like to be treated. IQAS har hittills haft 77 workshops om mångfald. Invandrare har även möjlighet att ta mikrolån så att de kan gå en kompletterande utbildning för att kunna jobba i sina yrken. IQAS gör en utredning om invandraren har möjlighet att betala tillbaka lånet, ger rådgivning vad gäller utbildningar och eventuella karriärbyten. En viktig fråga som har diskuterats är vad Alberta behöver ha i sina kompletterande program för sina invandrare. IQAS arbetssätt (passet efter pausen) Sarkany Coles går även igenom vilken typ av invandrande arbetskraft som kommer till Alberta. Antalet invandrare har ökat markant, 2010 var det 21 procent fler invandrare än Många kommer från Filippinerna och Indien och börjar arbeta i restaurangnäringen. IQAS finansierar bland annat studieguider, utbildningar och information om hur man söker bedömning av sin utbildning. En viktig del är att ge stöd till olika bedömningsprojekt och förbättra utbytet av erfarenhet av validering mellan olika parter. Stöd till nationell koordination av bedömningar är en av IQAS viktigaste uppgifter. Mycket handlar om samverkan som sker i form av rundabordssamtal. IQAS gör även årliga utvärderingar och analyser av bedömningskriterier. Antalet godkända utländska utbildningar har ökat sedan 2009, särskilt vad gäller vårdutbildningar från andra länder. Sarkany Coles menar dock att det fortfarande är lättare att bedöma utbildningar som liknar Kanadas utbildningar. USA har av förklariga skäl hög acceptance rate. Det finns dock ett starkt nationellt stöd att förbättra bedömningar i Kanada, vilket underlättar arbetet. Olika typer av bedömningar IQAS gör partiella bedömningar, fullständiga bedömningar eller icke bedömningar där det krävs kompletterande utbildningar och stöd från arbetsgivaren. Varje arbetsplats måste ha en arbetsplan för varje anställd. IQAS färdigställer årligen en så kallad progress report med framtida prioriteringar för arbetet med bedömningar. Subventionerade tjänster IQAS tjänster sker i samverkan med regeringen och är kraftigt subventionerade. Alla andra bedömningsorganisationer i Kanada är kopplade till universitet. Verksamheten, som startade 1994, är resultatbudgetbaserad, vilket betyder att varje program utvärderas för att mäta effektiviteten. Under 2012 genomförde IQAS bedömningar. Det tar veckor att få en bedömning. Sida 4 (19)

6 Fakta bedömning av IQAS Många vinner på en värdering; arbetsgivare, professional regulatory organisations, utbildningsinstitutioner, individer (invandrare, tillfälliga utländska arbetstagare, människor som planerar att invandra till Kanada, kanadensare som har studerat i Sverige etc.). 71 procent av de bedömningar som görs används för arbetsmarknaden och övriga för kompletterande/fortsatt utbildning. IQAS expertkunskap ligger framför allt i att utbilda sina medarbetare i internationella bedömningar, de behärskar över 14 språk och har en databas med cirka bedömningar. Organisationen har även en välutvecklad information på webben och är medlem av ett globalt professionellt nätverk. IQAS är en nationell plattform för bedömare att kommuncera och dela information. Mindre än en procent av inkommande handlingar består av falska betyg. I Kanada betraktas det inte heller som ett brott. Utländska utbildningar måste vara godkända av ett erkänt lärosäte eller kunna verifieras av myndigheter i utbildningslandet. Kanada bedömer därför inte utbildningar från Afghanistan. Utlåtandet Utlåtandet är generellt och ordalydelsen är xx generally compares to. IQAS skriver aldrig att utbildningen motsvarar xx i Kanada, då två liknande utbildningar aldrig kan vara lika. Man kan dock få en kompletterande bedömning som även anger nivån på prestationen eller en specialiserad bedömning som dessutom omfattar en lista med ämnen och jämförbara poäng. IQAS tar fram International Education Guidelines, bedömningsguider, med översikter av bland annat olika länders utbildningssystem och examina. På webbplatsen finns länkar till olika länders Guidelines. International Education Guidelines finns också att ladda ned eller beställa från webbplatsen. Det tar ungefär ett år att utveckla en guide per land. Guiderna är gratis, men kraftigt subventionerade. Frågor till Sarkany Coles Hur mycket kostar era olika bedömningar? 100 kanadensiska dollar för en generell bedömning, en kompletterande bedömning kostar upp mot 200 dollar. Hur samverkar ni med era intressenter? Vi gör en undersökning varje år och frågar om individer har varit framgångsrika i att använda sin bedömning. Många säger att de inte får de jobb de tycker att de bör få. Vår slutsats av detta är att vi måste arbeta mer med arbetsgivare och marknadsföra oss bättre. Vi måste även jobba mer med professionella organisationer, så som facket för att få veta mer om hur de uppfattar våra bedömningar, om de är relevanta på arbetsplatsen etc. Sida 5 (19)

7 Underlättar bedömningsutlåtanden etableringen på arbetsmarknaden för akademiker med utländsk utbildning? Åse Rislund, utredare på avdelningen för bedömning av utländsk högskoleutbildning, UHR, presenterar en effektstudie. Åse Rislund berättar om regeringsuppdraget att undersöka effekten och användningen av utlåtanden. UHR bedömer högre utbildning och utbildningar som leder till yrken som inte är reglerade i Sverige, vi har således en mindre omfattande bedömning än den som Sarkany Coles redogjorde för, menar Rislund. Undersökningen omfattar femårsperioden , belyser både ett arbetsgivarperspektiv och ett individperspektiv och ska rapporteras i oktober Bakgrund Målet med undersökningen är att underlätta etableringen för invandrare på arbetsmarknaden och förkorta tiden för bedömningar. UHR tittar både på den utländska utbildningen och jämför den med en svensk utbildning. Rislund menar att den nya examensordningen i Sverige och de nya reglerna för arbetskraftsinvandringen har resulterat i att fler personer med masterutbildningar nu vänder sig till UHR för en bedömning. Ramverk och metodik Bedömningen påverkas av vad som händer i omvärlden, vilket kräver stor kunskap hos UHRs medarbetare. Metodiken och innehållet i bedömningarna har därför utvecklats mycket under de senaste fem åren. Ramverk och metodik är bland annat Lissabonkonventionen, bilagan till examensbevis, och en gemensam manual för rättvist erkännande som utarbetats av ENIC OCH NARICnätverken, samt egen utvecklad metodik. Utlåtandet Utlåtandet innehåller information om personen, vilken examen, vad personen i fråga läst, när hen tog examen, samt själva bedömningen. Villkor för bedömning är att den utbildade invandraren är tillgänglig för svenska arbetsgivare och har en erkänd examen från ett godkänt lärosäte. UHR tittar även på syftet med utbildningen och hur det motsvarar syftet och nivån i jämförbar svensk utbildning. UHR bedömer grundutbildning mot grundutbildning och forskarutbildning mot forskarutbildning och hoppar inte runt! Enkätundersökning om bedömningar Rislund berättar att Högskoleverket för två år sedan genomförde en mindre enkätundersökning som ledde till en rapport som kom ut Undersökningen bestod av en e postenkät till sökande som ansökt om bedömning under ett år. Slutsatserna var att sökande ofta är unga, har många arbetsår kvar, kommer från många olika länder, samt att utlåtandet har bredare användning (starta eget företag, gå med i ett yrkesförbund, gå med i a kassa). Kandidatexamen är den vanligast förekommande utbildningen som bedöms. Undersökningen visar också att det inte bara är utlåtandet som avgör om man får arbeta, utan det hänger även på språkkunskaper, kompletterande utbildningar och arbetsmarknadens behov. Enkät till sökande Utlåtandet förklarar utbildningen för arbetsgivaren på ett pålitligt sätt. Många sökande Sida 6 (19)

8 svarade också att utlåtandet hjälpte deras självkänsla, att de känner sig stolta. Undersökningen visade också att kommentarer om diskriminering förekommer vid jobbsökande och att många invandrare inte jobbar med vad de har utbildning för eller att de har börjat studera till ett annat yrke. 41 procent av invandrarna hade använt utlåtandet för att söka arbete. Etablering på arbetsmarknaden Det finns en hög etableringsgrad bland invandrare i yrken där det finns stor efterfrågan på arbetskraft, så som inom vård och omsorgsyrken. Irak är det största ansökarlandet. Under den senaste femårsperioden har ansökningar inkommit. Därefter kommer Ryssland, Iran och Polen. Om undersökningen hade gjorts idag, skulle Syrien komma högt upp på listan. Vilka är de sökande? UHR bedömer generella och konstnärliga utbildningar, samt utbildningar som leder till yrkesexamen i Sverige. Största kategorin är kandidatexamen, följt av högskoleingenjörsexamen. Under femårsperioden har ansökningar inkommit, varav fick utlåtande. Övriga hade inte fullständig utbildning eller hade en utbildning som inte värderades av Högskoleverket. Fler kvinnor än män söker bedömning av sin utbildning. De flesta är ekonomer, ingenjörer eller agronomer, bosatta i storstadsregionerna, Stockholm, Region Skåne och Västra Götaland och är under 40 år. Effektstudien Effektstudien ska visa effekter och användning på individnivå, på arbetsmarknadsnivå och på samhällsekonomisk nivå. Effekterna fångas av en registerstudie samt en enkätundersökning till sökande och till arbetsgivare. En enkät skickas även till folk som inte fått utlåtande. Frågor som ska ställas är bland annat hur utlåtandet ska användas. I frågorna till arbetsgivarna tar UHR hjälp av bland andra Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting. Frågorna ställs i fokusgrupper och i individuella intervjuer. En enkät skickas även till arbetsgivare. Frågorna är exempelvis hur arbetsgivare ser på själva utlåtandet, vilka hinder finns vid anställningsförfarandet etc. En registerstudie ingår även i effektmätningen. I denna kopplas sökande till data från SCB register. Frågor som ska besvaras är bland annat hur lång tid det har tagit att etablera sig på arbetsmarknaden och hur länge de har varit bosatta i Sverige innan de fått en inkomst. Utmaningar i uppdraget är följande: Är det de med svagast ställning på arbetsmarknaden som ansöker om bedömning? De som klarar sig utan en bedömning, är deras karriärer bättre än karriärerna för dem som ansökt om en bedömning? Är det vissa typer av utbildningar som invandrade akademiker inte ansöker om bedömning av? Enkäten går ut nu och rapporten slutrapporteras under hösten Sida 7 (19)

9 Workshop 1 Bedömning utan fullständig dokumentation Godkjenning av utenlendsk hoyere utdanning for personer uten verifiserbar dokumnentasjon. Stig Arne Skjerven, avdelningsdirektör och Marina Malgina, seniorrådgivare på Nasjonalt kompetansesenter for utenlandsk utdanning i NOKUT. Bakgrund NOKUT Stig Arne Skjerven börjar med att beskriva det arbete som Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen (NOKUT) gör. NOKUT bedömer generella utländska högskoleutbildningar. Värderingen anger omfattning och nivå i förhållande till det norska utbildningssystemet. Bedömningarna bidrar till mobilitet över landsgränser, och ger norska arbetsgivare korrekt information om nivån och kvalitén på högre utbildning i utlandet. NOKUT tar emot cirka ansökningar om generellt godkännande. Under 2014 förväntas över ansökningar. Regeringen satsar 10 miljoner I Norge finns en relativt stor grupp sökande med utländsk högskoleutbildning som inte har fullständig dokumentation över sina studier. Det saknas dokument, utbildningen kommer från ett land där man inte har förtroende för dokumentens äkthet eller dokumenten kan inte verifieras på ett tillfredsställande sätt. Det gäller i huvudsak sökande från Afghanistan, Kongo, Irak, Liberia, Sierra Leone och Somalia. I regeringens handlingsplan för integrering finns bedömning av dessa typer av utbildningar med. 10 miljoner kronor är öronmärkta för denna satsning. Det finns många fördelar; för samhället, för arbetsmarknaden och för individerna. Bygger på internationella konventioner Det finns konventioner att falla tillbaka på i argumentationen att man ska bedöma sökande med utländsk högskoleutbildning utan fullständig dokumentation, bland annat Lissabonkonventionen. Norge har inom ramen för konventionen befäst att de ska ha ett system för godkännande av flyktingars kvalifikationer. Ett problem som Skjerven ser är att institutionerna tidigare har haft ansvaret för bedömningar. Det har resulterat i en liten grad av koordinering och harmonisering. Sökande med samma utländska högskoleutbildning har bedömts olika, vilket lett till olika förutsättningar att få jobb. Pilotprojektet NOKUT genomförde ett pilotprojekt av bedömningar av utbildningar utan fullständig dokumentation , finansierat av Kunnskapsdepartementet. Målet var att utveckla en bedömningsmodell för denna grupp och hjälpa så många som möjligt till kvalificerade arbeten. Pilotprojektet är ett samarbete mellan lärosätena och NOKUT, i vilket NOKUT beställer expertvärdering från lärosätena. Experternas bedömning ligger till grund för NOKUTs beslut om generellt godkännande. Marina Malgina menar att pilotprojektet har blivit en succé. Pilotprojektet utmynnade i ett förslag med positiva effekter för samhället, arbetsmarknaden och individen, som fick stort genomslag i norska medier. Förväntat antal värderingar är 250 om året till en årlig kostnad av 12,1 miljoner kronor. Sida 8 (19)

10 Projektet sjösätts Utifrån pilotprojektets resultat och förslag, avsatte regeringen tre miljoner kronor i reviderad budget för Arbetet sattes igång i maj 2013 och första bedömningen gjordes i augusti. NOKUT räknar med 30 värderingar under Det finns ett stort intresse för denna typ av bedömningar 240 ansökningar har inkommit bara fyra månader efter ordningen kom på plats! Ansvarsområden NOKUT har övergripande ansvar för den nya bedömningsprocessen och tillsätter expertkunskap från lärosätena via så kallade expertkommittéer. Fördelarna är att alla sökanden behandlas lika och att det leder till en kortare bedömningsprocess. Bedömningsprocessen Bedömningarna sker enligt följande process: 1. Sökande som vill ha en generell bedömning hänvisas till bedömningsordningen för personer utan fullständig dokumentation. Genom den nya ordningen är det bara en myndighet att förhålla sig till. 2. Kartläggning och värdering av kartläggningsresultat. Här dokumenteras språkkompetens, uppehållstillstånd, cv. All dokumentation ska lämnas in på engelska eller norska. Bara de som uppfyller kraven får gå vidare i processen. 3. Bedömning/nivåplacering av utbildningen och upprättande av expertkommitté. En inledande intervju görs för att kunna värdera kandidatens förutsättningar och motivation för att gå igenom processen. Samma frågor ställs till alla sökande. Resultaten placerar individens utbildning på rätt nivå. 4. Bedömning i expertkommitté utnämnd av NOKUT, bestående av en representant från NOKUT och två ämnesansvariga från lärosätena. Resultatet av värderingen utmynnar i en rapport. 5. Slutbedömning/beslut om generellt godkännande och arkivering. Sökanden får ett beslut som i princip ser ut som övriga generella utlåtanden från NOKUT. Erfarenheter fyra månader efter sjösättningen av projektet Nio beslut har fattats i den nya ordningen (ingenjörsutbildningar från Irak och Afghanistan). Innan 2013 är slut ska cirka 30 bedömningar göras av sökande med språk, lärar, och ingenjörsutbildningar från Irak, Afghanistan, Somalia och Tjetjenien. Positiv feedbak från sökande. De upplever att de fick möjlighet att visa vad de kan. Många sökande. Frågor från publiken NOKUT fick bland annat en fråga om det är några praktiska moment som utvärderas. Svaret är att det beror på ämnet. I värderingen av en veterinärutbildning ingår exempelvis praktisk kunskap och då är det nödvändigt att den ligger till grund för bedömningen. Det är dock upp till experterna på institutionerna att avgöra om det behövs praktisk kunskap. En annan fråga handlade om det är svårt att få experter att ställa upp för NOKUTs räkning. Svaret var att NOKUT inhämtar information från experterna ute på institutionerna. Genom kontakter på lärosätena får organisationen en överblick över vilka som kan användas som experter. Många tycker att det är ett spännande arbete att vara expert. Sida 9 (19)

11 Ytterligare en fråga handlade om det finns en mer flexibel syn på att bedöma exempelvis lärarutbildningar. Förut var det mer strikt ämnesmässigt, är det fortfarande så? Marina Malgina berättar att det är mer flexibelt nu och att det till stor del handlar om att ställa många frågor som är speciella för lärarutbildningen i ett visst land. Universitets och högskolerådets projekt Bedömning utan dokumentation. Cecilia George, utredare på avdelningen för bedömning av utländsk utbildning på Universitets och högskolerådet, Sverige. Cecilia George inleder med att berätta att UHR har fått i uppdrag av regeringen att föreslå modeller om hur man kan göra bedömning där det saknas dokumentation. Projektet har pågått sedan i mars. I och med den nya myndigheten, bedömer nu UHR gymnasieutbildning, högskoleutbildning och yrkesutbildning. Bedömningskriterierna är att man har en avslutad utbildning från en erkänd utbildningsinstitution och att dokumentationen håller ett officiellt format som stämmer överens med tidigare bekräftade ärenden. UHR går också i god för äktheten i utbildningen/bedömningen. Dokumentkrav är examensbevis och ämnesförteckning. Stort behov av bedömningar vid ofullständig dokumentation George menar att det är svårt för en del att få fram dokumentationen. Det är bakgrunden till att UHR fick i uppdrag att utreda och belysa behovet av att kunna utvärdera examina och föreslå metoder. Uppdraget omfattar ansökningar av utländsk gymnasial och akademisk utbildning. Det finns flera orsaker till att inte ha en fullföljd ansökan om bedömning. Ett exempel är utbildningar från Syrien. På grund av inbördeskriget, räknar man med 400 ansökningar därifrån. Många har inte fullständig dokumentation då merparten är flyktingar. UHR träffar dagligen personer med ofullständig dokumentation. George upplever att det finns ett stort behov av utländska bedömningar när dokumentationen inte är fullständig. Dokument att basera bedömning på Det finns ett starkt stöd i Lissabonkonventionen för bedömningar utan fullständig dokumentation. Bedömningen görs på grundval av: Kunskaper om utbildningssystemet Sökandens egna uppgifter Stöddokument, dvs. alla typer av handlingar, fotografier etc. som visar att man har den utbildning man säger sig ha. Förslag till metoder George berättar om de förslag till metoder som UHR har tagit fram, vilka är följande: Beskrivning av utländsk utbildningsbakgrund. UHR utfärdar ett dokument som är en beskrivning av en utbildning som kan underlätta på arbetsmarknaden samt för fortsatt tillträde till högskolan. Sida 10 (19)

12 I vissa fall utfärdas dokumentet när UHR inte kan verifiera befintliga dokuments äkthet. Dokumentet grundar sig på UHR:s expertkunskaper om utbildningssystemet. Informationen på baksidan beskriver metodiken, ramverket och dokumentets syfte, dvs. ligga till grund för validering eller bedömning av reell kompetens. Berörda instanser ska få resurser att kunna bedöma kompetens i den utsträckning som behövs. Beskrivning av utländsk utbildningsbakgrund George berättar att det ställs samma krav som för ett utlåtande, dvs. erkänt lärosäte och avslutad utbildning. Beskrivningen motsvarar informationen i Diploma Supplement. Bedömning görs enbart för en generell examen och bakgrundsdokumentet ska underlätta validering eller bedömning av reell kompetens. George betonar slutligen att utlåtanden som utfärdas på UHR inte är beslut utan en rekommendation eller upplysning till mottagaren om hur man ska tolka en utländsk examen. UHR har även lagt förslag på beskrivning av utbildningsbakgrund för gymnasieutbildning och yrkesutbildning. För att underlätta antagning till fortsatta studier (gymnasiet) och för yrkesutbildning kommer det se ut ungefär som ovanstående. Workshop 2: Kompletterande lärarutbildning i Finland och Sverige Att anpassa yrkeskunnighet och yrkesidentitet till en ny miljö ett exempel på kompletterande lärarstudier i Finland. Heli Pullo, projektkoordinator, Lärarutbildningsinstitutionen vid Åbo Universitet Heli Pullo är koordinator för SPECIMA, ett projekt för kompletterande lärarutbildning vid Åbo universitet (Turun yliopisto). I Finland finns ingen nationell samordning kring kompletterande lärarutbildning, men olika universitet har liknande projekt. Specima är finansierat av Undervisnings och kulturministeriet och ger fortbildning för undervisnings och handledningspersonal med invandrarbakgrund och undervisningspersonal som arbetar med elever med invandrarbakgrund. Populär lärarutbildning I Finland är lärarutbildningen väldigt populär, och konkurrensen att komma in är hög. Det är oftast ännu svårare för personer med invandrarbakgrund, vilket är ett problem eftersom det finns en brist på lärare med invandrarbakgrund. Dessa lärare behövs bland annat för undervisning i religion och andra modersmål än finska/svenska. I Finland är religionsundervisningen obligatorisk och man får undervisning i den religion man väljer. Med ett ökat antal elever med annan religiös tillhörighet finns det idag brist på dessa lärare. Finns det minst fyra elever med annan religiös bakgrund ska kommunen kunna erbjuda religionsundervisning i den religionen. Sida 11 (19)

13 Specima utbildningen vid Åbo universitet För att ansöka till fortbildningen krävs lägre eller högre högskoleexamen, bra kunskaper i finska samt yrkeserfarenhet om minst fyra månader. Olika kurser inom ramen för Jobba som lärare i Finland erbjuds. Det kan bland annat innehålla 15 sp (motsvarade svenska högskolepoäng) lärarpraktik och 45 sp teori. Studierna (teorin) bedrivs på kvällar och lördagar och lärarpraktik sker i den närmaste övningsskolan på dagtid. Delvis kan praktiken ske på den egna skolan. Studierna är utformade för att kunna bedrivas parallellt med ett befintligt jobb, eftersom många av dessa lärare redan jobbar (ca 80 procent). Praktiken genomförs (oftast) på Åbo övningsskola, där det finns många elever med invandrarbakgrund, vilket ger kunskap i mångkulturell utbildning och arbetsgemenskap. De studerande är ca till antalet per omgång. De är mellan 25 och 52 år gamla och cirka hälften kommer från tidigare Sovjet och Ryssland. Resten är mestadels från Europa och några enstaka från Asien. Största delen är språklärare. De fördelar man sett för studerande och lärare i övningsskolor är att de får behörighet som kan ge möjlighet till tjänst och full lön och att de får bättre självkänsla och uppskattning från finska kollegor. Projektets utmaningar Heli berättar om utmaningar för projektet. Gruppen studerande är väldigt heterogen; olika åldrar, olika erfarenhet av undervisning (både i Finland och utomlands) och olika nivå på finska språket. Utmaningar för studenterna är kombinationen studier, heltidsarbete, familj och synen på sin professionella identitet. Andra utmaningar kan vara sättet att studera som kanske skiljer sig från ursprungslandets studiesystem. Didaktiken kan också skilja sig åt från ursprungslandet. Fler utmaningar är hur man ska få ut behöriga invandrarlärare till hela Finland och inte bara till storstadsregionerna. Den finska lagstiftningen har heller inte hängt med. Det finns ännu inga lagar som reglerar lärarbehörighet för modersmål (annat än finska/svenska), finska/svenska som andraspråk samt religionsundervisning. Man ser också en skillnad i hur lärarutbildningen är utformad i andra länder jämfört med den finska, vilket är en utmaning. ULV projektet en väg till arbete i svensk skola. Susanna Malm, nationell samordnare för ULV projektet och projektledare på avdelningen för externa kontakter på Stockholms universitet. I Sverige är Utländska Lärares Vidareutbildning (ULV) ett nationellt projekt och ett regeringsuppdrag som startade Det är en del i en integrationssatsning med kompletteringsutbildning för flera olika yrkesgrupper, där lärare är den största gruppen. Sida 12 (19)

14 Stockholm är nationell samordnare men utbildningen finns på sex olika lärosäten, utspridda över Sverige. Projektet lyder under en särskild förordning och har två syften. Dels att utländska lärare ska kunna komplettera till en svensk lärarexamen och därigenom lärarlegitimation, dels att kunna få behörighet för att kunna utöva sitt yrke och därigenom få legitimation. Krav för antagning Kravet för antagning är en minst tvåårig utländsk lärarexamen på eftergymnasial nivå, godkända svenskakunskaper samt att den sökande har högst 120 hp kvar för att komplettera till behörighet eller svensk lärarexamen. Genomförandet av varje studieomgång innefattar antagning och personliga möten med varje student. Alla läser en obligatorisk kurs (Att vara lärare i Sverige) och får sedan individuella studieplaner. Projektet är tidskrävande då det innebär mycket kontakt med studenterna, ett stort informationsarbete inom lärosätena samt mycket information gentemot kommuner som ska erbjuda praktikplaster. Ökning av antalet studerande Antalet studerande har hela tiden ökat och under höstterminen 2013 har man nationellt antagit 341 studenter. Deltagarna har också blivit yngre. Många ansöker och går den första obligatoriska kursen men hoppar sen av för att återkomma senare när det bättre passar in i livet. Många ansöker också innan de har flyttat till Sverige. Projektets styrkor Styrkor inom projektet har bland annat varit att man haft ett intensivt och bra samarbete med de inblandade lärosätena, samt att det bedrivs forskning med fokus på ULV utbildning. En egen utvärdering har visat att etableringen på arbetsmarknaden har varit mycket god efter komplettering inom ULV: 90 procent arbetar i svensk skola och 70 procent av dem arbetar i rätt ämnen och årskurser. Utveckling av verksamheten För att utveckla verksamheten ytterligare vill man bland annat knyta forskningsresultaten närmare utbildningen, jobba mer kommunikativt mot omvärlden och följa upp och utvärdera olika satsningar närmare. Inom projektet vill man värna särskilt om lärare inom matte/no eftersom det finns ett stort behov. Många utländska ämneslärare jobbar hellre med små barn eftersom de tror att det är lättare, att små barn inte är lika uppnosiga som äldre elever. Ett lokalt projekt som poppat upp och som man är väldigt glad för är ett prata svenska café för ULV studenter och studenter från den reguljära lärarutbildningen. Under workshopen framkom det att det finns många likheter mellan Sverige och Finland och både Susanna och Heli pratade om att projektet är en udda fågel på respektive lärosäte, men att det börjar bli mer och mer accepterat. Fråga från publiken En deltagare frågade om behovet av ett nordiskt samarbete kring detta. Svaret var att det är en bra idé liksom informella träffar då man kan utbyta erfarenheter, som denna. Det finns absolut ett värde i att få utbyta erfarenheter och prata utmaningar med kollegor i Norden. Sida 13 (19)

15 Workshop 3: Ett steg ut, ett steg in utfallet på arbetsmarknaden för akademiker med utländsk utbildning och snabba vägen för arbetsgivare Utvärdering av kompletterande utbildning för akademiker med utländsk examen, rapport av Susan Niknami och Lena Schröder, Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS), Sverige. Inledning Den utrikesfödda befolkningen har en nästan lika hög andel med akademisk utbildning som den inrikesfödda, men ett flertal studier har visat att de utrikesfödda akademikerna har lägre sysselsättningsgrad och att en mindre andel har ett kvalificerat yrke än de inrikesfödda akademikerna. Hinder kan vara otillräckliga språkkunskaper i svenska, diskriminering, landspecifikt humankapital, brist på resursstarka nätverk och bristande kännedom hos arbetsgivare om utländska utbildningar. Dessa hinder kan kompletterande utbildningar sänka. För att en sökande ska kunna antas till en kompletterande utbildning är kravet att personen har en utländsk examen. Om undersökningen I undersökningen har man tittat på kompletterande utbildning för jurister vid Göteborgs och Stockholms universitet (förkunskapskrav minst 4 årig juristutbildning med examen), lärarutbildning/ulv vid flera lärosäten (förkunskapskrav eftergymnasial lärarutbildning) samt en förvaltningsutbildning som ges vid flera universitet (bredare förkunskapskrav). Undersökningen omfattar 1271 individer, varav 2/3 var lärarstuderande. Man har använt SCB:s longitudinella integrationsdatabas för sjukförsäkrings och arbetsmarknadsstudier (LISA) kombinerat med LADOK, ett system för dokumentation av studieresultat för högskolestuderande i Sverige. Kursdeltagarna Studerande från Östeuropa (icke EU länder) dominerar bland lärarstuderande (ca 35 procent) och förvaltningsstuderande (ca 34 procent). Därefter kommer Mellanöstern/Nordafrika när det gäller lärarstuderande (ca 29 procent) och förvaltningsstuderande (ca 23 procent), följt av juriststuderande från Västeuropa/USA (ca 19 procent). För fler uppgifter, se diagram i PP presentationen procent av kursdeltagarna är kvinnor, genomsnittsåldern är år och storstadslänen dominerar. Cirka hälften av deltagarna har varit i Sverige mindre än sex år. Drygt hälften var sysselsatta året innan kompletterande utbildning påbörjades, men 23 procent av de lärarstuderande, 30 procent av de juriststuderande och 46 procent av de förvaltningsstuderande hade ingen förvärvsinkomst året innan påbörjad utbildning. Sida 14 (19)

16 Av dem som ej var sysselsatta gick procent på Komvux året innan utbildningen påbörjades. Oddsen att påbörja kompletterande utbildning till lärare eller kurs i förvaltningskunskap är störst om man är lärare och kommer från Östeuropa (icke EU). Här har man jämfört kursdeltagare. Se diagram i konferensmaterialet. Inkomst och sysselsättning Hur är individens inkomst och sysselsättning tre år efter påbörjad utbildning jämfört med vad inkomst och sysselsättning skulle ha varit om hon eller han inte påbörjat utbildningen (dvs. vilken effekt har den kompletterande utbildningen)? För att undersöka detta har man matchat en individ som gått kompletterande utbildning med en person från gruppen behöriga som är så lik individen som möjligt. Man tittade bland annat på följande faktorer: demografi (kön, ålder, boendeområde, födelseregion, invandringsår etc.), arbetsmarknad (arbetslöshetsdagar, sysselsättning, yrke, inkomster) samt utbildning. Effekten av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfallet mättes till 0 % enheter för jurister, 17,5 procentenheter för lärare och 15,4 procentenheter för förvaltare (se tabell i dokumentationen). Förvärvsinkomstutvecklingen är högre för deltagare i kompletterande lärarutbildning än för jämförbara personer som inte gått utbildningen. Även för förvaltare som gått utbildning är förvärvsinkomstutvecklingen högre än för de matchade personerna som inte gått den kompletterande utbildningen. Sammanfattning Ända sedan 1990 talet har olika typer av kompletterande utbildning bedrivits i syfte att underlätta för akademiker med utländska utbildningar att få ett arbete som motsvarar hans eller hennes kompetens, men inga tidigare studier har dock analyserat om syftet har uppnåtts. Den nu genomförda undersökningen finner att den kompletterande lärarutbildningen har en positiv effekt på inkomstutvecklingen. Den positiva effekten drivs inte enbart av att fler blir sysselsatta utan också av att fler får ett yrke som motsvarar kompetensen. För jurister och förvaltare är resultaten inte lika entydiga, det behövs fler observationer för att kunna följa upp jurister. Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att denna studie inte kan utesluta att icke observerade egenskaper såsom nätverk, kunskaper i svenska språket etc. kan ha påverkat resultaten. Sida 15 (19)

17 Turbovärderingar arbejdsgivare tilbydes at få en hurtig vurdere ansögere med udenlandske kvalifikationer inden for 5 dage i forbindelse med en ansaettelseproces. Inger Bruun, Vurderingskontoret, Styrelsen för vidaregående Uddannelser, (Ministeriet for Forskning, Innovation og Vidaregående Uddannelser) Danmark Inledning Vurderingskontoret har till uppgift att bedöma nivån på utländsk högre utbildning, och jämföra den till nivå och innehåll med dansk utbildning, för att underlätta invandrade akademikers inträde på den danska arbetsmarknaden. Målet är att arbetsgivare, vägledare och utbildningsinstitutioner bättre ska förstå vad den utländska utbildningen innehåller, samt att personer med utländsk utbildning lättare ska kunna konkurrera med andra som söker arbete. På Vurderingskontoret i Danmark bedömer man erkänd utländsk utbildning, från grundskola till PHD nivå. I sitt arbete med värderingar rättar man sig efter Lissabonkonventionen (ratificerad 2003) samt egna lagar (lov om vurdering af udenlandske uddannelsekvalifikationer) i vilken Lissabonkonventionen är implementerad. Idéer bakom turboutvärderingar En kartläggning från 2012 visar att 2/3 av högutbildade invandrare (från icke Väst) i Danmark har arbeten som ligger under deras utbildningsnivå. Den visade också att många så kallade icke västliga invandrare arbetar med städning, restaurang och transport. Det finns två arbetsmarknader för invandrare en för arbetskraftsinvandrare, med utbildningar inom specifika områden som naturvetenskap eller inom t.ex. ingenjörsyrken, hälsoyrken (dvs. där medarbetarna aktivt har rekryterats i utlandet och arbetsgivarna har tagit ställning till deras kvalifikationer), samt en för familjeinvandrare och flyktingar med greencard, som själva ska söka arbete. Kartläggningen visade också att invandrarens utländska utbildning och arbetslivserfarenhet tillmättes begränsad betydelse av de danska arbetsgivarna och det fanns uppfattningar att utländsk utbildning inte kan jämföras med dansk och att det är oklart ibland vad personen kan. Tillfrågade invandrare framhöll i undersökningen att danska arbetsgivare inte tillmätte en utländsk utbildning någon större betydelse. Idén om turbovärderingar kom för att hjälpa verksamheter att få en snabb värdering av den utländska utbildningen och på så sätt underlätta anställning. Erfarenheter av Turbo 2012 gjorde man 22 värderingar, 2013 var motsvarande siffra 54. Totalt gör man värderingar per år på Vurderingskontoret, varav ca hälften görs för Styrelsen for Fastholdelse og Rekruttering i forbindelse med greencard ordningen. (Ca 600 värderingar gjordes som hotlinevärderingar för lärosäten i samband med antagning. Ca 100 värderingar gjordes för lärosäten i samband med tillsättning av PHD tjänster st var nivåvärderingar för enskilda). Turboutvärderingen är ett kort utlåtande som ger upplysningar om huruvida utbildningen är erkänd i utbildningslandet samt nivå och inriktning i förhållande till dansk utbildning. Ofta vill ett privat företag som ansöker om en värdering ha ytterligare upplysningar vilket man tillhandahåller när möjlighet finns. Om man ser att Sida 16 (19)

18 dokumenten avviker från förväntat utseende meddelar man det, men äkthetskontroll görs inte inom turbo. Dokumenten scannas av företaget som står i begrepp att anställa en person med utländsk utbildning. En hemsida med ingång för arbetsgivare har skapats med information, och en särskild e postadress dit arbetsgivare skickar de scannade dokumenten, samt eventuellt ytterligare frågor. Man svarar inom fem dagar och begär ett samtycke från den som ansökan gäller (vilket är ett krav i dansk lag). og institutioner/anerkendelse og dokumentation/guide tilanerkendelse/virksomheder Lärdomar Det tog längre tid att få fart på verksamheten än förväntat. Stora företag är mindre intresserade av värdering av utländsk utbildning då de kan själva. Mellanstora och mindre företag efterfrågar ofta ytterligare information och är glada över dialogen om den utländska utbildningen. Offentlig verksamhet uppskattar snabba och flexibla värderingar, och värdesätter säkerheten i bedömningen, eftersom den kan ligga till grund för t ex lön. Ofta efterfrågas specifika kvalifikationer, t ex kunskap inom ett visst IT system. Vurderingskontoret uppskattar smidigheten och flexibiliteten med turboutvärderingar, och dialogen med arbetsgivare, man kan t ex ge detaljer och svara på frågor som det inte finns utrymme för i ett vanligt utlåtande. Värdering av den utländska utbildningen är dock en faktor av flera, i en komplex process vid anställning och matchning av sökande med utländsk utbildning. Lars Peterson sammanfattning av eftermiddagens workshop Lars Peterson, chef för UHRs bedömningsavdelning, sammanfattar konferensen genom att säga att det har varit en bra dag som har belyst ett aktuellt tema om utländska akademikers etablering på arbetsmarknaden. Konferensen har haft en internationell prägel då vi har fått inspel från nordiska länder och en omfattande genomgång av Kanada, som visar vad man kan uträtta när det finns ett välidentifierat behov att säkra framtidens arbetskraft. Vi har en annan typ av arbetskraft här, inte bara arbetskraftsinvandring, men det finns en hel del av det som Sarkany Coles berättade om som är relevant för oss i Norden. Vi måste bli varse att de demografiska förändringarna behöver kvalificerad arbetskraft. Behovet av arbetskraft i våra nordiska länder är stort. Det är därför viktigt med samverkan mellan skola och näringsliv. Vi ser också ett enormt tryck i nordiska länder där det finns ett stort behov av vidareutbildning, erkännande etc. I Sverige görs ansökningar om bedömning per år, en ökning med 15 procent sedan förra året. Vi har också i uppdrag att bedöma utländska lärarutbildningar, eftergymnasiala yrkesutbildning och gymnasieutbildningar. Totalt kommer vi bedöma utländska utbildningar per år. Detta är inget tillfälligt, ökningen har pågått länge. Det är därför viktigt att hitta vägar som underlättar inträdet på arbetsmarknaden. Vi har under dagen sett ett urval av aktiviteter och det är mycket som görs. Sida 17 (19)

19 En av våra workshops på eftermiddagen handlade om bristfällig dokumentation, ofta från flyktingar och länder där det inte finns utbildningsinstitutioner kvar. NOKUT har fått budget för att godkänna utbildningar utan dokumentation. Cecilia George visade också ett förslag som vi sammanställt om utlåtande utan fullständig dokumentation. En annan workshop handlade om kompletterande utbildningar för att få lärarlegitimation. Det har haft goda resultat på arbetsmarknaden ett liknande exempel fick vi från Åbo Universitet. Här finns flera kompletterande utbildningar för jurister, förvaltare etc. I Sverige finns korta vägen som handlar om att korta vägen till arbete. Västra Götaland har väl fungerande samverkan mellan arbetsförmedlingar, skola och kommun för att hitta individuella vägar för invandrade akademiker. Ett problem är att de är i projektform, vilket innebär en risk för att långsiktigheten påverkas negativt. Därför är det viktigt att utvärderingar sker som ger underlag till vilken typ av effekter kompletterande utbildningar kan få för sysselsättning och lön. Våra workshops har också visat att det är bra om det finns en möjlighet för arbetsgivare att höra av sig för att få en snabbvärdering. Det blir då en dialog och diskussion med arbetsgivarsidan om utlåtandet. Ett dilemma är att det finns en okunskap. Kännedomen om möjlighet till värdering och vad den betyder kan vara låg och då är det viktigt att det finns en turboutvärdering. Dagens presentationer handlar om utbildning och utbildningsområdet. Vi måste dock bli bättre på att koppla ihop utbildningsfrågor med arbetsmarknadsfrågor och integrationsfrågor. UHR har utökat samarbetet med arbetsförmedlingen om nationell matchning för att hitta arbetstagare med särskild kompetens som behövs i olika regioner. Avslutningsvis en personlig reflektion: Vi pratar idag om insatser som behövs för invandrade akademiker, hur vi ska underlätta för att de ska anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden. Men vi måste bli bättre på att vända på steken. Utländsk erfarenhet värdesätts sällan, de har ofta multikompetens och gedigen arbetslivserfarenhet. Vi måste kanske anpassa våra arbetsförhållanden till invandrares arbetskompetens istället så att vi tar vara på de rika erfarenheter som finns hos invandrade akademiker Emilie Eliasson Hovmöller Sida 18 (19)

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning ENIC-NARIC Sverige 2015-04-22 Malin Jönsson, Cecilia George Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Enheten för bedömning av utländsk gymnasieutbildning,

Läs mer

#flyktuhr. på flykt

#flyktuhr. på flykt Bedömning och validering vad gör UHR och varför? Lars Petersson, chef avdelningen för bedömning av utländsk utbildning, UHR 2016-02-15 Högskoleutbildade Högskoleutbildade på flykt 2016-10-28 på flykt #flyktuhr

Läs mer

Bedömning av utländsk utbildning

Bedömning av utländsk utbildning 2017-03-24 Bedömning av utländsk utbildning del av validering P-A Stensson Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning, UHR Informationsdag i Göteborg Bedömning (erkännande) av utländsk utbildning

Läs mer

Bedömning av utländsk utbildning

Bedömning av utländsk utbildning 2017-02-23 Bedömning av utländsk utbildning del av validering Hanna Wennberg Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning, UHR Vägledarkonferens i Stockholm 23/2 2017 Bedömning (erkännande) av utländsk

Läs mer

Bedömning av utländsk utbildning. Ett steg på vägen mot arbetsmarknaden

Bedömning av utländsk utbildning. Ett steg på vägen mot arbetsmarknaden Bedömning av utländsk utbildning Ett steg på vägen mot arbetsmarknaden Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Text Åse Rislund, Yolanda Brännström, Malin

Läs mer

Delrapport angående "Utvärdering av effekten och användningen av utlåtanden"

Delrapport angående Utvärdering av effekten och användningen av utlåtanden Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Tonje Broby Utredare 010-4700617 tonje.broby@uhr.se BESLUT Diarienummer 1.1.1-2684-2013 Datum 2013-10-17 Postadress Box 45093 104 30

Läs mer

Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa

Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa Lissabonkonventionen reglerar erkännande Sedan november 2001 ingår den så kallade Lissabonkonventionen i Högskoleförordningen (6 kap.6 ). Konventionen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet 2018-05-21 Malin Jönsson Ida Larsten Universitets- och högskolerådet Bedömning av utländsk utbildning Bedömning av utländsk utbildning UHR bedömer utländsk: akademisk utbildning eftergymnasial yrkesutbildning

Läs mer

Bedömning av utländsk utbildning

Bedömning av utländsk utbildning 2018-11-09 Ida Larsten Bedömning av utländsk utbildning Universitets- och högskolerådet Bedömning av utländsk utbildning UHR bedömer utländsk: akademisk utbildning eftergymnasial yrkesutbildning gymnasial

Läs mer

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Det stora antalet nyanlända akademiker som har sökt sig till Sverige de senaste åren kan genom snabbare insatser få en mycket bättre start

Läs mer

Yttrande över Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? (RiR 2011:16)

Yttrande över Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? (RiR 2011:16) 1 (5) YTTRANDE 2011-08-19 Dnr SU 50-1753-11 Anna-Karin Orsmark Utredare Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) Yttrande över Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Vidare bör denna fråga samordnas med Styr- och resursutredningens pågående arbete (U 2017:05).

Vidare bör denna fråga samordnas med Styr- och resursutredningens pågående arbete (U 2017:05). DIK är fackförbundet för dem med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK organiserar runt 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, studenter samt egenföretagare. DIK har länge

Läs mer

Utländsk högskoleexamen. Saais - ett nätverk för assyriska/syrianska akademiker

Utländsk högskoleexamen. Saais - ett nätverk för assyriska/syrianska akademiker Utländsk högskoleexamen Saais - ett nätverk för assyriska/syrianska akademiker Nyanländ. Hur gör jag? Det finns många sätt för en nyanländ till Sverige med utländsk högskoleexamen att tillgå för att komma

Läs mer

Validering av reell kompetens för tillgodoräknande - workshop. Jessica Millert, projektledare Nina Nesset, studie- och karriärvägledare

Validering av reell kompetens för tillgodoräknande - workshop. Jessica Millert, projektledare Nina Nesset, studie- och karriärvägledare Validering av reell kompetens för tillgodoräknande - workshop Jessica Millert, projektledare Nina Nesset, studie- och karriärvägledare Välkomna! Bakgrund och utgångspunkter Regelverk och omvärld Gruppdiskussion

Läs mer

Uppdrag om att skapa fler vägar in i läraryrket

Uppdrag om att skapa fler vägar in i läraryrket Regeringsbeslut III:I 2018-08-02 U2018/03202/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag om att skapa fler vägar in i läraryrket Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Umeå universitet att leda

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Validering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens

Validering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens Validering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens 2017-02-23 Aleksandra Sjöstrand Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Varför validering? Jag kontaktade universitetet så fort

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 november 2015

Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 november 2015 PM 2015:185 RI (Dnr 110-1187/2015) Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 november 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige 2013

Landsorganisationen i Sverige 2013 Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12

Läs mer

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen. Nyanländ kompetens Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen Introduktion Innehåll 1 Inledning... 1 2 Bakgrund... 1 3 Syfte & mål... 2 4 Nyanländ

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land DS 2007:45 HS 2008/0037

Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land DS 2007:45 HS 2008/0037 Hälso- och sjukvårdsnämnden Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land DS 2007:45 HS 2008/0037 Bakgrund Invandrare som kommer till Sverige med en akademisk

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

2 a kap. Nationella krav

2 a kap. Nationella krav Dnr: 2013:1116 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:36) om villkor för behörighet för lärare och förskollärare med utländsk utbildning; beslutade den xx xx 2014. Med stöd av

Läs mer

Valideringscentrum Gävleborg

Valideringscentrum Gävleborg Valideringscentrum Gävleborg Samordnar och stödjer utvecklingen av ett hållbart, strukturerat och långsiktigt regionalt valideringsarbete Marianne Andrén Samordnare, sakkunnig Valideringscentrum Gävleborg

Läs mer

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen Arbetsmarknadsförvaltningen Staben för utveckling och utredning Tjänsteutlåtande AMN 2015 0229.01.06 Sida 1 (7) 2015-09-10 Handläggare Petra Wårstam Larnhed Telefon: 08-508 35 514 Till Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Utbildning, utbyte, utveckling för alla som vill vidare

Utbildning, utbyte, utveckling för alla som vill vidare www.uhr.se Utbildning, utbyte, utveckling för alla som vill vidare Universitets- och högskolerådet 2016 Text: Universitets- och högskolerådet Grafisk form: Alexander Florencio Foto: Eva Dalin Tryck: E-Print,

Läs mer

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet Validering med värde SNS 3/9 2015 Elin Landell, särskild utredare Ett övergripande utredningsuppdrag Kartlägga valideringsinsatser Lämna förslag som möjliggör för fler att få sin kompetens validerad effektivare

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Kvalitetsdrivet 2016. Uppdraget att utarbeta förslag till valideringsinsatser inom högskola och yrkeshögskola - en försöksverksamhet

Kvalitetsdrivet 2016. Uppdraget att utarbeta förslag till valideringsinsatser inom högskola och yrkeshögskola - en försöksverksamhet Kvalitetsdrivet 2016 Uppdraget att utarbeta förslag till valideringsinsatser inom högskola och yrkeshögskola - en försöksverksamhet Mats Edvardsson Projektledare, UHR Syften och målgrupper Fler ska få

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Svar på skrivelse från Sara Pettigrew (MP) om behovet av validering av utländsk yrkesutbildning

Svar på skrivelse från Sara Pettigrew (MP) om behovet av validering av utländsk yrkesutbildning ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGS - OCH UTREDNINGSSTABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR AMN 2013-0079- 4.0 SID 1 (8) 2013-05-08 Handläggare: Karolina Landowska Telefon: 08-508 35 509 Till Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare med utländsk examen

Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare med utländsk examen Ansökan om legitimation för lärare och Läs detta innan du börjar Läs igenom hur du fyller i din ansökan på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se/ansokan Skicka kopior på handlingar och intyg. Sänd dem

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100) Utfärdad den 5 juli 2018 Publicerad den 13 juli 2018 Regeringen föreskriver 1 i fråga om högskoleförordningen (1993:100)

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Utdrag Protokoll 96 2014-04-08 U2014/3014/SAM Utbildningsdepartementet Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Sammanfattning av uppdraget Regeringskansliet uppdrar åt Elin Landell,

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Bedömning av reell kompetens snart på en högskola nära dig!

Bedömning av reell kompetens snart på en högskola nära dig! 2018-11-09 Charlotte Löfgren Kerstin Alverholt Bedömning av reell kompetens snart på en högskola nära dig! Nationellt perspektiv För att underlätta kompetensförsörjningen behöver Sverige effektiva system

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA Komvux Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan,

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet Arbetsmarknadsläget Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april 2016 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 2005 2006 2007 2009 2011 2005 2006 2007 2009 2011 Sverige har relativt hög arbetslöshet jämfört

Läs mer

Reell kompetens Vad är reell kompetens samt UHR:s uppdrag

Reell kompetens Vad är reell kompetens samt UHR:s uppdrag Reell kompetens Vad är reell kompetens samt UHR:s uppdrag 2017-09-19 Sofia Elfstrand Film om UHR:s uppdrag https://www.youtube.com/watch?v=dxn3fzqky5w&feature=yo utu.be Ordlista Validering En process som

Läs mer

Motion av Anna Manell och Benny Lindholm (båda L) om att ta tillvara nyanländas kompetens

Motion av Anna Manell och Benny Lindholm (båda L) om att ta tillvara nyanländas kompetens ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Davidsson Per (KLK) Niemelä Tuomo (AMF) Datum 2016-02-02 Rev 2016-04-04 Diarienummer AMN-2016-0108 Arbetsmarknadsnämnden Motion av Anna Manell och Benny Lindholm

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Bilaga till överenskommelse gällande DUA nyanlända. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Sigtuna kommun och Upplands Väsby kommun.

Bilaga till överenskommelse gällande DUA nyanlända. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Sigtuna kommun och Upplands Väsby kommun. 1 (11) 2018-01-31 Bilaga till överenskommelse gällande DUA nyanlända. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Sigtuna kommun och Upplands Väsby kommun. 2 (11) Innehåll 1 Kartläggning... 3 2. Målsättning...

Läs mer

Bedömning av utländsk utbildning. "Yrkesutbildning för morgondagen Stockholm 2013-12-04 UllaKarin Sundqvist Nilsson

Bedömning av utländsk utbildning. Yrkesutbildning för morgondagen Stockholm 2013-12-04 UllaKarin Sundqvist Nilsson Bedömning av utländsk utbildning "Yrkesutbildning för morgondagen Stockholm 2013-12-04 UllaKarin Sundqvist Nilsson Högskoleverket Verket för högskoleservice Myndigheten för yrkeshögskolan Ny avdelning

Läs mer

UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad kap. Tillträde till utbildningen

UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad kap. Tillträde till utbildningen UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad 2010-01-01 --- 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 1 Antagning

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Rapportering av uppdrag att utveckla uppföljningen av lärosätenas arbete med bedömning av reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande

Rapportering av uppdrag att utveckla uppföljningen av lärosätenas arbete med bedömning av reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande PM 1(9) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Ingrid Pettersson Fredrik Svensson 08-563 087 62 08-563 087 87 ingrid.pettersson@uka.se fredrik.svensson@uka.se Utbildningsdepartementet Rapportering av

Läs mer

Utvärdering av kompletterande utbildning för akademiker med utländsk examen

Utvärdering av kompletterande utbildning för akademiker med utländsk examen Utvärdering av kompletterande utbildning för akademiker med utländsk examen Juristutbildning, lärarutbildning och förvaltningskunskap SLUTRAPPORT Susan Niknami och Lena Schröder, Institutet för social

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan.

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. 2014-08-14 Agneta Wallin FIN / folkhögskola.nu Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. Grundläggande behörighet

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick

Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick Li Jansson Almega 214-11-1 Sammanfattning Den här rapporten visar att integrationen stärkts, men att utmaningar

Läs mer

Nyanländas företagande

Nyanländas företagande Enskild motion MP1608 Motion till riksdagen 2018/19:1398 av Maria Ferm m.fl. (MP) Nyanländas företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda

Läs mer

Högskoleverkets bedömningsgrunder för yttrande över utländsk lärar- eller förskollärarutbildning

Högskoleverkets bedömningsgrunder för yttrande över utländsk lärar- eller förskollärarutbildning Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@hsv.se BESLUT 2012-03-13

Läs mer

Lägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen

Lägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen Lägesbeskrivning Elin Landell Kanslichef Vad är validering? en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan.

Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan. Återkommande utveckling Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan. Behovet av ett omställningsuppdrag Utbildning skapar tillväxt genom högre produktivitet, bättre förmåga att

Läs mer

Kompletterande utbildning

Kompletterande utbildning 1. Socialstyrelsens Kompletteringsprogram 2. Kompletterande utbildning Läkare, sjuksköterskor, tandläkare + 3. Grundutbildningen - svensk examen - Antagen + TG - Antagen till senare del 1. 2. 3. 4. SoS

Läs mer

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1 ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 1 Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet Prop. 2012/1 Ungdomsarbetslösheten fortsätter, trots en rad åtgärder de senaste åren, att vara ett av våra största

Läs mer

En arbetsmarknadsutbildning inom Snabbspåret för lärare och förskollärare, lärosätets ansvar

En arbetsmarknadsutbildning inom Snabbspåret för lärare och förskollärare, lärosätets ansvar En arbetsmarknadsutbildning inom Snabbspåret för lärare och förskollärare, lärosätets ansvar Gunilla Oredsson Blomberg Samordnare av Snabbspåret för nyanlända lärare och förskollärare vid Stockholms universitet

Läs mer

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Kommunstyrelsen 2009-12-07 233 607 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 245 531 Dnr 09.672-613 deckf14 Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Bilaga: Sammanställning över kurser Ärendebeskrivning I

Läs mer

För dig med examen från gymnasieskolan (Gy11) Uppdaterad november 2014 För att kunna bli antagen till en högskoleutbildning måste du ha vissa förkunskaper. Detta kallas att vara behörig. Förkunskapskraven

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Dir. 2011:92. Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2011

Kommittédirektiv. Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Dir. 2011:92. Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2011 Kommittédirektiv Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå Dir. 2011:92 Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över den kommunala

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Bedömning av utländsk utbildning för personer som saknar dokumentation

Bedömning av utländsk utbildning för personer som saknar dokumentation Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Föredragande Cecilia George Utredare 010 4700337 cecilia.george@uhr.se BESLUT Diarienummer 1.1.1 3686 2013 Datum 2013 10 25 Postadress Box 45093 104 30

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

TILLGODORÄKNANDEORDNING för Högskolan i Halmstad

TILLGODORÄKNANDEORDNING för Högskolan i Halmstad TILLGODORÄKNANDEORDNING för Högskolan i Halmstad Fastställd i utbildningsnämnden 2005-04-12 Gäller från 2005-05-01 Dnr 561-2003-58 1 Tillgodoräknandeordning för Högskolan i Halmstad Fastställd i utbildningsnämnden

Läs mer

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Dnr: 2015/103-1.1 Regeldokument för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Beslutat av Rektor Gäller från 2016-03-01 Inledning 3 1. Prövning av rätten till tillgodoräknande

Läs mer

DIVERSITAS AB. Hur ska Sverige förbli en vinnare i det nya Europa: en diskussion med fokus på kompetensförsörjning. Rodrigo Garay

DIVERSITAS AB. Hur ska Sverige förbli en vinnare i det nya Europa: en diskussion med fokus på kompetensförsörjning. Rodrigo Garay DIVERSITAS AB Hur ska Sverige förbli en vinnare i det nya Europa: en diskussion med fokus på kompetensförsörjning. Rodrigo Garay Working For AGENDA Utmaningen Lösningen Presentation av Working For 2012-01-31

Läs mer

SNS Konjunkturråd 2017 Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad

SNS Konjunkturråd 2017 Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad SNS Konjunkturråd 2017 Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad Oskar Nordström Skans Stefan Eriksson Lena Hensvik 2 WiFi: Moderna Museet Event Lösenord: Sundsvall twitter: #snskunskap Rådets rapport

Läs mer

Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar

Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar Arbete istället för bidrag! Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar Och vad kan man konkret göra åt det? Henrik Malm Lindberg Ratio

Läs mer

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege 1 Förslag på Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege Inledning Vad är validering? Validering definieras och beskrivs i lagtext på följande sätt. Skollag (2010:800) 20 kap. Kommunal vuxenutbildning.

Läs mer

Dnr. Kon 2017/110 Nationella perspektiv på vuxenutbildning

Dnr. Kon 2017/110 Nationella perspektiv på vuxenutbildning RAPPORT 1 (7) 2017-11-21 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2017/110 Nationella perspektiv på vuxenutbildning 1. Sammanfattning Regeringens intentioner om att öka sysselsättningen, främst för individer som står

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Ansökan: Främjandemedel för arbetsmarknadens parter För implementering av snabbspåret för socionomer

Ansökan: Främjandemedel för arbetsmarknadens parter För implementering av snabbspåret för socionomer Sida 1 (7) Ansökan: Främjandemedel för arbetsmarknadens parter För implementering av snabbspåret för socionomer Datum: 2016-03-24 Ansökande organisation/er: Namn på Organisationsnummer: SKL 222000-0315

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

En särskild valideringsinsats Uppdrag från Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)

En särskild valideringsinsats Uppdrag från Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 2016-02-08 Mats Edvardsson Malin Jönsson En särskild valideringsinsats Uppdrag från Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning (ENIC-NARIC Sverige) Förmedla

Läs mer