Finländares syn på hållbar turism i Thailand. Tove Lindholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finländares syn på hållbar turism i Thailand. Tove Lindholm"

Transkript

1 Finländares syn på hållbar turism i Thailand Tve Lindhlm Examensarbete Turism 2013

2 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprgram: Turism Identifikatinsnummer: 4258 Författare: Tve Lindhlm Arbetets namn: Finländares syn på hållbar turism i Thailand Handledare (Arcada): Uppdragsgivare: Hellevi Aittniemi Julia Jänis, Reilun matkailun yhdistys En hållbar utveckling innebär en prcess där människan tillfredsställer sina behv utan att tära på följande generatiners möjlighet till detta. En sådan utveckling är värd att sträva efter ch den går även att tillämpa i turismbranchen. Hållbar turism är ingen självklarhet ch för att uppnå det krävs samverkan mellan såväl näringsidkare, beslutsfattare sm turister. Turismen skall inte vara en belastning för lkalbeflkningen utan en tillgång. Inm ansvarsfullt resande skall de psitiva effekterna maximeras ch de negativa minimeras. Den lkala kulturen ch naturen får inte ta skada, lkalbeflkningen är den sm skall dra nytta av turismen eknmiskt ch reseupplevelsen skall vara tillfredsställande även för turisten med nedsatt funktin. Detta kanske är en naturlig tanke för branschflk men hur tänker en vanlig finländsk resenär m ämnet? Detta har jag i detta arbete strävat efter att ta reda på med hjälp av en internetbaserad kvantitativ enkäteundersökning. Syftet med arbetet var att utfrska finländska Thailandsresenärers inställning till hållbar turism. Thailand är ett ppulärt resmål bland finländare ch därför valde jag att kncentrera mig på landet sm destinatin. Det kan dck vara svårt för turister att veta vilken näringsidkare sm verkar enligt etiska principer ch tydligare spelregler skulle underlätta för alla. Respndenterna var relativt medvetna m vad hållbar turism innebär ch många ansåg sig själva vara etiska resenärer. Många bra synpunkter km upp i frågr med öppna svar ch förhppningsvis har jag med detta arbete öppnat ögnen på någn resenär. Turistankmsterna ökar hela tiden ch därför tycker jag att ämnet är aktuellt ch för mig intressant varför ämnet har varit givande att sätta sig in i. En hållbar utveckling är möjlig då alla parter arbetar för samma mål ch är engagerade. Nyckelrd: hållbar, ansvarsfull, rättvis, turism, Thailand, inverkan Sidantal: 78 Språk: svenska Datum för gdkännande:

3 DEGREE THESIS Arcada Degree Prgramme: Turism Identificatin number: 4258 Authr: Tve Lindhlm Title: Finn s views n sustainable turism in Thailand Supervisr (Arcada): Cmmissined by: Hellevi Aittniemi Julia Jänis, Reilun matkailun yhdistys A sustainable develpment means a prcess where the human satisfies her needs withut cnsuming the next generatins pssibility t d the same. Such a develpment is wrth striving fr and it can be applied t the turism business. Sustainable turism is nt a matter f curse and in rder t reach it cperatin is needed between business peratrs, decisin-makers as well as turists. Turism shuld nt be lad t the lcals but an access. Within respnsible turism the psitive effects shall be maximized and the negative minimized. The lcal culture and nature shall nt be hurt, the lcals are the nes wh shuld benefit frm turism ecnmically and the travel experience shuld be satisfying even fr turists with reduced mbility. This might be a natural way f thinking fr prfessinals but what des a nrmal Finnish turist think abut the tpic? This is what I have sught t find ut in this examinatin using an internet-based quantitative survey. The aim f this study was t explre the attitude tward sustainable turism amng Finns traveling t Thailand. Thailand is a ppular travel destinatin amng Finns and that is why I chse t cncentrate n the cuntry as a destinatin. Hwever, it can be difficult fr turists t knw which business peratr wrks under ethical principles and clearer rules wuld make it easier fr all. the respndent where relatively aware f what sustainable turism means and many cnsidered themselves as ethical turists. Many gd pints f views came up in questins with pen answers and hpefully have I with this examinatin pened the eyes f any traveler. The turist arrivals keeps increasing and that is why I think that the tpic is f current interest and interesting fr me why the tpic has been rewarding t learn abut. A sustainable develpment is pssible when all parties wrks twards the same gal and are engaged. Keywrds: sustainable, respnsible, fair, turism, Thailand, impact Number f pages: 78 Language: swedish Date f acceptance:

4 OPINNÄYTE Arcada Kulutushjelma: Matkailuala Tunnistenumer: 4258 Tekijä: Tve Lindhlm Työn nimi: Sumalaisten näkemykset kestävästä matkailusta Thaimaassa Työn hjaaja (Arcada): Timeksiantaja: Hellevi Aittniemi Julia Jänis, Reilun matkailun yhdistys Kestävä kehitys tarkittaa kehityskulkua jssa ihminen tyydyttää tarpeitaan kuluttamatta seuraavan sukuplven mahdllisuutta samaan. Vastaava kehitys n tavittelemisen arvinen ja sitä vidaan myös sveltaa matkailualaan. Kestävä matkailu ei le itsestäänselvyys ja sen saavuttamiseksi vaaditaan sekä elinkeinnharjittajan, päätöksentekijän että matkailijan yhteisvaikutusta. Matkailu ei saa lla rasitus paikallisväestölle vaan etu. Vastuullisessa matkailussa myönteiset vaikutukset maksimidaan ja kielteiset minimidaan. Paikallinen kulttuuri ja lunt eivät saa vahingittua, paikallisväestö hyötyy matkailusta taludellisesti ja matkailukkemuksen n ltava tyydyttävä myös liikuntarajitteisille matkailijille. Tämä n ehkä luntainen ajattelutapa alan ammattilaisille mutta miten ajattelee tavallinen sumalainen matkailija aiheesta? Tätä len tässä työssä pyrkinyt ttamaan selvää internet-phjaisen kvantitatiivisen kyselyn avulla. Tämän tutkimuksen päämäränä li tutkia Thaimaahan matkustavien sumalaisten asenteet kestävään matkailuun. Thaimaa n susittu lmakhde sumalaisten keskuudessa ja tämän takia päätin keskittyä maahan khteena. Matkailijalle vi tsin lla haastavaa tietää mikä elinkeinnharjittaja timii eettisten periaatteiden mukaisesti ja selkeämmät pelisäännöt helpttaisi kaikkia. Vastaajat livat suhteellisen tietisia mitä kestävä matkailu merkitsee ja mni piti itseään eettisenä matkailijana. Mni hyvä näkemys tuli esille kysymyksissä avimilla vastauksilla ja tivttavasti len tällä tutkimuksella avannut jnkun matkailijan silmät. Kska matkailun saapumisten määrä nusee jatkuvasti pidän aiheen ajakhtaisena ja minulle kiinnstavana minkä takia n llut antisaa paneutua aiheeseen. Kestävä kehitys n mahdllista kun kaikki sapulet pyrkivät samihin tavitteisiin ja panstavat. Avainsanat: kestävä, vastuullinen, reilu, matkailu, Thaimaa, vaikutus Sivumäärä: 78 Kieli: rutsi Hyväksymispäivämäärä:

5 INNEHÅLL 1 Inledning Bakgrund Frågeställning Syfte ch avgränsning Metd ch materialbakgrund Begrepp Hållbar ch ansvarsfull turism Eknmisk inverkan Scikulturell inverkan Miljömässig inverkan Ansvar i Thailand Rättvist resande Framtidsutsikter Sammanfattning Metddiskussin Val av metd Frågeguide Genmförandet av undersökningen Resultatredvisning Diskussin Avslutning Reliabilitet ch validitet Slutrd Källr / References Bilagr / Appendices

6 Figurer Figur 1 Könsfördelning Figur 2 Åldersfördelning Figur 3 Hållbar turism sm ett känt begrepp Figur 4 Var respndenterna br under sin resa Figur 5 Vad respndenterna helst gör under sin resa Figur 6 Var respndenterna helst äter under sin resa Figur 7 Respndenterna föredrar lkal prdukter Figur 8 Respndenterna anser sig vara etiska resenärer Figur 9 Vad är viktigt då resan bkas Figur 10 Respndenterna anser att utflykter skall vara rdnade enligt etiska principer. 37 Figur 11 Respndenternas åsikt m hållbar turism sm begrepp intresserar Figur 12 Respndenterna intresse för att betala mer för en etisk ch hållbar resa Figur 13 Vistelsens längd Figur 14 Hur viktig en hållbar utveckling inm turismen anses vara

7 1 INLEDNING I takt med att jrdens beflkning växer, tekniken blir bättre ch människans strävan efter rikedm inte blir vanligare har världen blivit allt mer hektisk. I dagens läge finns det en större medelklass än någnsin förut ch den kmmer att frtsätta växa. Denna medelklass har pengar över att knsumera på fritiden vilket innebär att allt fler äter ute på restaurang, reser eller insuper kultur till exempel genm knstutställningar eller knserter. De senaste åren har diskussinen kring miljön blivit allt mer vanlig dels på grund av att fler har möjlighet att tänka på den då de inte behöver använda all sin tid till att klara vardagen. Persnligen är jag intresserad av hållbar utveckling ch skulle själv vilja bidra till att hållbar turism i allt större utsträckning tillämpas. Detta arbete ser jag sm ett steg närmare det målet. För bara ett tital år sedan var Thailand ännu rätt så känt för västerlänningar men nu hör det till vardagen för många finländare ch andra västerlänningar att med jämna mellanrum åka dit på semester. År 2012 tg Thailand emt 22,3 miljner turister jämfört med 7,76 miljner år Det har alltså skett en markant ökning. (Vanhaleweyk 2013) År 2012 slg antalet turistankmster i världen rekrd med en miljard (UNWTO 2013a) ch detta leder till att många internatinella företag sm till exempel htell kan expandera ch erbjuder allt en turist kan tänka sig. Priserna i matbutiker ch på marknader åker upp i fall det finns ett htell i närheten vilket slår hårt mt lkalbeflkningen. En del tjänster kan bli så dyra att lkalbeflkningen inte längre kan utnyttja dem. (Fletcher 2008:194) Htellen kanske även tränger brt lkala från mråden där de alltid har btt men inte har bevis på att de äger marken. Bland annat allinclusive-htellen påverkar samhället negativt då turisterna visserligen vistas på destinatinen men kanske aldrig lämnar htellkmplexet. (Turism cncern 2012) Miljöaspekten hör till en av de viktigare kmpnenterna i dagens turism. Till de indirekta inverkningarna av fler människr på ett ch samma mråde hör det allt större behvet av energi. Luftkvaliteten i vissa mråden i Thailand är stundvis väldigt dålig på grund av att man bränner upp skg för att bereda plats för planteringar för alternativ bränsleprduktin. (Vanhaleweyk 2013) 7

8 1.1 Bakgrund Bakgrunden till mitt val av arbete ligger i mitt eget intresse för en rättvis ch hållbar utveckling i allmänhet ch inm turismbranschen i synnerhet. Lgn för rättvist märkta prdukter är välanvänd världen över men en lika sammanhängande frm för turismtjänster finns inte sm verkligen skulle kännas till av alla fritidsresenärer. Det har över huvudtaget varit svårt för turister att veta när resan de har gjrt har varit hållbar eller inte då tillräcklig infrmatin har varit svår att få tag på. Nu har dck Fairtrademärket vuxit i ppularitet ch allt fler väljer att även ta knceptet med på sin resa. (Pattull 2006) Fairtrade är en rganisatin ch ett märke sm garanterar att prducenterna av någn prdukt får det pris sm prdukten är värd, ett pris sm verkligen täcker kstnaderna för prduktinen av den samt ett pris sm är tillräckligt fastän priserna på världsmarkanden skulle åka bergchdalbana. Fairtrade bannlyser barnarbetskraft ch i fall en prdukt skall Fairtrade-certifieras får heller inga farliga kemikalier användas. (Fairtrade Finland 2013a) 1.2 Frågeställning Turismen är en växande näringsgren eftersm medelklassen ökar i de flesta länder. På grund av detta kmmer belastingen på turistrter att bli str ch man måste i större mfattning än nu tänka på hållbarheten. Det skulle vara viktigt att de lkala skulle dra så str nytta av turismen i deras hemländer sm möjligt ch att pengarna sm turisterna för in skulle stanna kvar i landet. Sm det är nu försvinner en str del av intäkterna brt från turistrten på grund av bland annat stra htellkmplex ch andra internatinella kedjr. Ansvarsfull turism strävar efter att göra turismen till en tillgång för lkalbeflkningen, inte en belastning. Turismen skall vara möjligt ckså för nästa generatin ch för att det skall lyckas måste man nu börja tänka m inm branschen. Detta arbete skriver jag för att jag vill veta m begreppet hållbar turism är bekant för den finländska turisten samt huruvida finländaren tänker rättvist under sin resa. Genm detta arbete skulle jag vilja ta reda på m det hs finländarna finns ett intresse för hållbar turism ch därigenm rättvis turism. Hurudan inställning har finländare till 8

9 hållbar turism ch känner de till begreppet? Är de sm turister medvetna m eventuella prblem på destinatinen ch hur ser de sig själva sm turister? 1.3 Syfte ch avgränsning Syftet med detta arbete är att redgöra för finländska turisters inställning till hållbar turism under sin fritidsresa i Thailand. Undersökningen skall ckså ge svar på hur finländare uppfattar rättvishet inm turism samt m de betraktar turismen sm en hållbar näringsgren. Jag har valt att avgränsa mitt arbete till destinatinen Thailand ch på så vis få en mer specifik bild av den finländska turistens beteendemönster. 1.4 Metd ch materialbakgrund Sm metd kmmer att användas en kvantitativ undersökning där enkät skickas ut via e-pst till målgruppen, det vill säga finländare sm har besökt Thailand. Enkäten kmmer även att läggas upp på diskussinsfrum ch scial media. Sm grund för unersökningen används källr sm David A. Fennell & David C. Mally, David Weaver, Ralf Buckley, Harld Gdwin samt UNWTOs senaste fakta m ämnet. Författarna behandlar bland annat hållbar utveckling ch ansvarsfullhet inm turism, etiskt tänkande hs turister ch en rättvis framtid. Enkäten görs med Ggle Drive, ett användarvänligt prgram sm är lätt att bearbeta. Frågrna behandlar bland annat respndenternas syn på sig själva sm etiska resenärer samt huruvida de var medvetna m missförhållanden på sin resa. 1.5 Begrepp Hållbar turism tar i beaktande allt från miljö ch människr till eknmi ch framtid. För att någt skall vara hållbart, i detta fall turismen, skall det finnas till för framtida generatiner utan att på någt sätt ha farit illa eller bidragit till att någt annat tagit skada. I detta arbete behandlar jag fritidsturism ch tar därför inte upp frmer av bland annat vlntärturism sm med sin medverkan i prjekt hjälper lkalbeflkningen på plats. (Fletcher 2008:216) 9

10 Begreppet ekturism tar jag upp i samband med hållbar turism eftersm det används allt mer inm marknadsföring i dagens läge trts att klara bestämmelser för vad det är inte finns. I detta arbete talar jag m ekturism sm någt sm trts resandet skall skydda miljön ch naturen. Huvudmålet med ekturism skall vara att turisten lär sig någt m miljön på plats utan att på någt vis förstöra för framtiden. (Weaver 2006:192) Ansvarsfull turism innebär att maximera de psitiva effekterna av turismen ch minimera de negativa. Denna turisminriktning grundar sig främst på Cape Twn deklaratinen ch pängterar etisk agerande av turisterna samt att turisterna skall respektera värdsamhället hn besöker. (Cape Twn Declaratin 2002) Rättvis turism handlar mindre m miljön ch mera m lkalbeflkningen. Turismen är en näring bland alla andra varför persnerna sm arbetar med turism skall bli behandlade rättvist. Det är lkalbeflkningen sm i första hand skall dra nytta av turismen i deras eget land ch pengarna brde i mån av möjlighet stanna hs destinatinen. (Cape Twn Declaratin 2002) Inm rättvis turism pängteras även att turisten efter resan skall dela med sig av sina upplevelser för att på så vis marknadsföra det sm har varit bra. Detta innebär att rättvis turism befinner sig mer på en gräsrtsnivå än vad begreppen hållbar ch ansvarsfull turism gör. (Reilun matkailiun yhdistys 2013) 10

11 2 HÅLLBAR OCH ANSVARSFULL TURISM Turismen är en näringsgren sm hela tiden växer ch det bevisades under år 2012 då internatinella turistankmster nådde upp till en miljard. Under 2012 ökade dessa ankmster med hela 4% ch kmmer trligen att öka lika mycket under år Asien ch Stilla havsreginen växte med 7%. UNWTO har förutspått att turismankmsterna kmmer att öka med 3,8% per år fram till 2020 ch grundat på detta kmmer turismen i Asien att stiga med 5% under Under 2012 åkte 233 miljner internatinella turister till Asien där Sydstasien växte mest jämfört med resten av hela Asien. Under 2012 fick Thailand 18% högre turismintäkter än året innan. (UNWTO 2013a) Enligt Statistikcentralen övernattade finländaren i medeltal 14,9 nätter i Thailand år Samma år gjrdes resr av ttalt utlandsresr av finländare till Thailand. (Statisktikcentralen 2013) Genm hållbar turism skall besökarens, värdsamhällets, industrins ch miljöns behv tillfredsställas utan att neka framtida generatiners möjlighet till det samma. Inverkan på de tre huvudpelarna inm hållbarhet; den eknmiska, den scikulturella ch den miljömässiga aspekten skall ges hänsyn för att garantera en långsiktig utveckling. Det spelar ingen rll hurudan turism det är frågan m, en hållbar utveckling går att tillämpa på alla frmer av turism. En hållbar turismutveckling uppnås enbart då alla berörda parter arbetar för samma mål ch gör det utan uppehåll. Prcessen tar aldrig slut ch kräver ständig uppdatering av infrmatin för både intressenter ch turister. (UNWTO 2005) Turism har allt mer börjat betraktas sm ett hjälpmedel inm hållbarhet. Under mötet Ri+20 km deltagarna fram till att turismen sm näring mycket väl kan bidra till de tre pelarna i hållbar utveckling; den eknmiska, scikulturella ch miljömässiga delen. Under mötet lyftes fram att för varje jbb sm turismen erbjuder skapas jbb ckså inm andra näringsgrenar. Gastã Vieira menade ckså att turismen hänger samman med sju teman sm diskuterades under mötet; nämligen arbeten, energi, städer, mat, vatten, ceaner ch katastrfer. (se UNWTO 2013b) En annan aspekt sm det inm hållbar turismutveckling läggs relativt str vikt vid är bevarandet av histriskt värdefulla platser ch natur överlag. Speciellt mråden sm lätt tar skada, sm till exempel unika mindre naturmråden eller mycket ppulära 11

12 besöksmål skall tas väl m hand. (Arnssn 1997:38-39) Detta hör till de psitiva inverkningarna turismen har på miljön ch betraktas främst sm viktig av frskare. Det är dck av yttersta vikt att värdlandet tar väl hand m sina natinalparker ch histriska mnument för att bevara dessa för framtiden (Fletcher 2008:162) Ansvarsfullt ch därmed rättvist resande innebär att maximera de psitiva effekterna av turism ch minimera de negativa. Så sägs det i deklaratinen från Cape twn där det år 2002 hölls en knferens m ansvarsfull turism sm ett sidevenemang till Wrld summit n sustainable develpment in Jhannesburg Medverkande på knferansen var 280 delegater från 20 länder för att diskutera just ansvarsfullt resande. Under knferensen var man överens m att det krävs ett samarbete mellan både myndigheter i landet ch mindre aktörer på rt ch ställe. Ansvarsfull turism innebär även att de lkala invlveras i allt sm har med deras liv att göra, att dessa lkala får det bättre ställt eknmiskt, att kulturen ch naturen inte tar skada, att turisten, även hn med nedsatt funktin skall få en bra upplevelse genm sin resa ch att både turisten ch värden skall respektera varandra ch vara stlta över sin kultur ch sitt land. Alla länder måste visserligen bygga upp en egen plan sm passar deras behv bäst men grundpelarna är de van nämda. Ansvarstagande är då man gör mer än vad sm skulle behövas ch för att uppnå en ansvarsfull destinatin krävs det att alla samarbetar. (Cape Twn Declaratin 2002) UNWTO har tagit fram någt sm kallas för Glbal Cde f Ethics, det vill säga glbala etiska nrmer. Dessa är menade för turism ch ger riktlinjer för hur en frisk turismnäring brde se ut. I artikel tre (UNWTO 2001:4-5) står det bland annat att alla turismidkare skall samarbeta för att även kmmande generatiner skall kunna uppleva den värld sm vi nu upplever. Alla frmer av turism vars huvudsyfte är att hushålla med resurser, speciellt vatten ch energi, brde stödas av lkala, reginala samt ffentliga myndigheter. Skllvens tidpunkter runt m i världen brde ses över så att inte alla skulle resa precis vid samma tidpunkt ch på det viset belasta miljön på destinatinen. I grunden är det en persns värderingar sm styr den persnens handlingar. Ett sätt att ta reda på vad någn verkligen värderar är att bservera hur hn beter sig. Olika människr har lika värderingar sm kan basera sig på till exempel att någt bara känns bra eller att man märker att det man trr på verkligen är psitivt ch fungerar, att man 12

13 gör ch trr sm alla andra eller att man trr på det man gör. Vanligt är att människan har en viss värdering för att den känns rätt eller för att alla andra tycker på ett visst sätt. Människan vill vara del i en grupp ch det kan därför vara relativt lätt att få en grupp att verka på ett visst vis. Värderingarna där man betraktar knsekvenserna samt då man går efter principer kan fta vara nyckfulla ch bytas ut då ny infrmatin framkmmer. Dck är de senare fta nga igenmtänkta ch baserar sig på infrmatin ch fakta vilket innebär att de följs mer nggrant. Människan kan säga att hn värderar någt men gör det i verkligheten inte, på samma sätt sm hn kan värdera någt ibland men ibland inte. Det är ckså möjligt att hn värderar någt ch tänker handla så men direkt då det blir för svårt eller kmmer hinder i vägen ger hn upp de värderingarna. (Fennell &Mally 2007: ) Enligt en teri sm Mihalič behandlar, terin m miljöbeteende, förklaras miljöförstöring genm antingen mänsklig ignrans eller brist på etik då det gäller miljö. Enligt denna teri antar man att människan besitter etiska värderingar för miljön ch att i fall människan skulle ha tillräckligt med infrmatin skulle hn handla på ett sätt sm skulle vara det bästa för miljön. Detta betyder alltså att genm mer infrmatin så skulle världen kunna bli renare ch turistdestinatiner mer hållbara. Men sedan finns det ignrans; även m människan skulle veta vad sm är rätt kan det hända att hn helt enkelt inte bryr sig. Enligt Mueller ch Fuegler (1999) gjrdes en undersökning bland tyskar där det visade sig att 89% av tyskarna ansåg sig själva vara miljömedvetna men endast 45% gjrde verkligen någt för miljön. Dck måste här pängteras att denna studie genmfördes för mer än ti år sedan ch verkligheten nu kan vara en annan. (se Mihalič 2001:58-60) Det är viktigt att respektera kulturen sm man sm turist besöker ch det innebär att på förhand ta reda på m den. Saker sm för en turist inte känns sm någt speciellt kan i en annan kultur betraktas sm hövligt. I Thailand skall turisten tänka på att fötterna betraktas sm det lägsta på krppen ch man skall vara nga med att inte peka med tårna mt någn, speciellt inte en munk eller Buddha-staty. Mnarkin ch därmed kungen betraktas sm någt mycket viktigt ch kritik mt makten kan innebära straff. Någt sm för en finländare kan kännas knstigt är att det i Thailand inte anses anständigt att visa sin kärlek för en annan mitt på gatan, sådant sköts privat. (Mekng Respsible Turism 2013b) 13

14 En rganisatin vid namn The Internatinal Centre fr Respnsible Turism, ICRT, grundades av Harld Gdwin efter knferensen för ansvarsfull turism i Cape Twn år Harld Gdwin var den drivande kraften bakm Cape Twn deklaratinen för ansvarsfull turism på destinatiner sm fungerar sm grund för rganisatinen. ICRT är en rganisatin för likatänkande inm ansvarsfull turism ch arbetar bland annat med researrangörer, myndigheter ch andra verksamma inm turismbranchen för att, fritt översatt från hemsidan, göra bättre platser för människr att b på ch besöka. Organisatinen verkar sm en kritisk röst för att få en psitiv, ansvarsfull utveckling till stånd ch undersöker hållbarheten inm turism samt förespråkar lika lösningar på existerande prblem. (ICRT 2013) De tre huvudpelarna inm hållbar utveckling ch därmed även hållbar turism; eknni, scikultur ch miljö, tillämpas även inm ansvarsfull turism. Genm att ta eknmiskt ansvar skall destinatinen utvärdera turismens eknmiska inverkan innan verksamheten utvecklas för att undvika att mindre näringsidkare inte klarar sig gentemt de större ch att utvecklingen är rättvis. Scialt ansvar tas genm att invlvera det lkala samhället, bevara värdkulturen, förbättra hälsvården ch se till att ingen blir utnyttjad. Den sista huvudpelaren gällande ansvar m miljön innebär att använda resurser på ett hållbart vis, att värna m naturens mångfald ch att infrmera näringsidkare m hållbar utveckling samt utvärdera hurudan påverkan en turist har på miljön för att minimera den negativa inverkan (Internatinal Cnference n Respnsible Turism in Destinatins 2002) 2.1 Eknmisk inverkan Turismen bidrar eknmiskt till värdlandet direkt genm turismtjänster men ckså indirekt då andra näringsgrenar reagerar på turismen i landet. Turismen genererar bland annat arbetsmöjligheter inte bara för branschflk utan ckså för utbildade ch därför betraktas turismen sm någt sm hjälper mråden sm upplever en dålig utveckling inm eknmin. Trts att turismbranschen öppnar flera arbetsmöjligheter är dessa arbeten fta säsngsbaserade ch lönen är fta låg. Det kan ckså vara svårt för de anställda att avancera inm företaget. (Weaver 2006:5-7) Pengarna sm en turist spenderar på plats går inte enbart åt till att anställa mer persnal. En del av pengarna går 14

15 direkt ut ur eknmin för att betala för någn prdukt sm är imprterad. En annan del går till att betala bland annat lkala skatter, transprt ch till att köpa nya varr samt betala löner. Pengarna blir åter använda av någn annan lkal entreprenör ch cirkulerar på så vis vidare i systemet tills kedjan blir så lång att den blir betydlig. (Fletcher 2008:138) Den glbala turismindustrin tar i beaktande den direkta inverkan sm turismen har på samhället medan den glbala turismeknmin tar i beaktande även den indirekta. Därför anses den glbala turismeknmin vara tre gånger så str sm själva industrin. En restaurang eller ett htell sm verkar ta ansvar för sin egna verksamhet kan i själva verket ha dåligt inflytande på samhället det befinner i, då i alla fall en del av pengarna går vidare till andra mindre ansvarsfulla aktörer. Ibland kan en verksamhet verka hållbar till en början ch det kan vara svårt att försöka räkna ut i fall den någngång blir hållbar. (Weaver 2006:22-23) För att destinatinen skall må bra av turismen ch för att turismen skall vara ansvarsfull brde landet ta i beaktande hurudan turismen kmmer att se ut i framtiden ch huruvida destinatinen verkligen drar någn nytta av turism. Destinatinen skall ckså marknadsföras på ett sätt sm förespråkar ansvarstagande turism ch inte lckar turister med helt samma-attityd. Små ch medelstra företag skall gärna stödas på ett sätt sm får dem att verkligen vilja jbba för ett hållbart samhälle. Dessutm skadar det inte att landet ch destinatinen hjälps åt för att med hjälp av turismen minska fattigdmen. (Cape Twn Declaratin 2002:3-4) Genm att betala lön åt en lkal hjälps samtidigt hela samhället då pengarna används på rt ch ställe. Prblemet med arbetslöshet är fta att de fattiga inte har någn utbildning ch därför har svårt att få jbb. Inm turismnäringen är arbetstagaren inte ensam ch får hjälp av mer erfarna medarbetare vilket leder till större färdigheter ch kunnande för den nyanställda. Då ett företag anställer lkala innebär det ckså en mer autentisk upplevelse för turisten. Samtidigt har lkala människr str kännedm m mrådet ch kulturen ch bidrar på så vis med knkurrenskraft. (Pr Pr Turism 2013a) Genm pengarna sm turismen för in i landet kan infrastrukturen hållas på en bra nivå ch miljön skyddas genm till exempel natinalparker. Turismen möjliggör även fler arbetsplatser för eventuellt lågutbildade persner sm annars skulle måsta ty sig till kriminalitet. Med hjälp av turismens 15

16 eknmiska inverkan kan lkalbeflkningen erbjudas utbildning ch därmed infrmera dem m deras rättigheter sm människr ch arbetstagare. Genm att destinatinen antar en hållbar utveckling kmmer destinatinen att kunna erbjuda service för en lång tid ch inte duka under av missförhållanden ch utnyttjande. Detta i sin tur innebär långvariga intäkter ch en bättre framtid. (Turunen 2009:5) Turister spenderar sm bekant pengar på destinatinen men alla dessa pengar gagnar ändå inte den lkala eknmin. Det finns nämligen läckr där pengarna sm turisten spenderar på destinatinen slussas vidare till en annan rt. Det kan till exempel handla m en turist sm köper en handgjrd suvenir sm egentligen är tillverkad i ett annat land men såld på en lkal marknad. I det fallet köper turisten bara det värde sm blivit tillsatt prdukten sm kan innebära bland annat transprt ch vidareförsäljning men priset för själva prdukten transprteras brt. (Fletcher 2008:136) Då allt fler turister anländer till en destinatin kan det leda till att priser på vissa tjänster åker upp så att lkalbeflkningen inte längre kan använda dem. Priserna kan vara så höga att turisterna inte nödvändigtvis skulle utnyttja dem hemma men på grund av att de är på semster använder de pengar på ett annat sätt. Detta kan ckså leda till smärre knflikter mellan värdarna ch turisterna då turisterna upplevs sm mycket rikare. Visserligen är det ibland så ckså i verkligheten. Då destinatinen besöks av allt fler människr kan infrastrukturen behöva ses över för att klara av den ökade mängden människr. I fall landet inte är rikt på någn annan industri är en naturlig åtgärd att höja skatterna sm trligtvis ökar missnöjet hs lkalbeflkningen. (Fletcher 2008:194) Det finns ingenting sm säger att kriminaliteten går upp då allt fler turister anländer till en destinatin men fta gör den det. Det kan ckså helt enkelt ber på att fler människr flyttar till ett ställe ch fler människr befinner sig på samma mråde. Dck har turister fta en tendens att bära med sig en hel del pengar ch värdesaker ch är lätta ffer då de kan skiljas från mängden genm till exempel hudfärg eller sätt att vara. (Fletcher 2008:201) Stra htellkmplex byggs ibland nära fattiga mråden ch då anses turisterna måsta skyddas från en långfingrad lkalbeflkning med hjälp av vakter. Dessa vakter är utrustade med gevär ch stöter inte sällan på misstycke från sina grannar då de går hem från arbetsplatsen till de sina sm de just har hållit brta från htellmrådet. (UNEP 2013) 16

17 2.2 Scikulturell inverkan På grund av att resenärer besöker andra länder ch kulturer kmmer allt fler kulturer ch människr från dessa att påverka varandra. Detta kan betraktas sm ett sätt att öka förståelsen för andra ch på så vis eventuellt minska på mängden krig sm berr på just detta, att vi vet för lite m varandra. På grund av turismen är det ckså möjligt att restaurera antika föremål eller hålla kulturarv vid liv på grund av att turister är beredda att beksta detta, till exempel genm att betala inträde till museum. Å andra sidan kanske attraktiner sm det sixtinska kapellet skulle må bättre utan den stra mängden turister sm besöker stället. (Weaver 2006:6) Eventuella skillnader i samhällsklass mellan turisterna ch lkalbeflkningen kan ckså rsaka knflikter ch missnöje. Detta kan ses sm exempelvis rån av turister eftersm de upplevs sm rika men en annan möjlighet är ckså att det är turisterna sm gör destinatinen rlig på grund av deras etiska beteende. (Weaver 2006:8) En scialt ansvarstagande destinatin invlverar alla i planer sm gäller mrådet ch följer även upp dessa planer så att de verkställs rätt. Lkalbeflkningen skall respekteras ch turismen skall bidra till att utbildning ch hälsvård förbättras. Ingen skall heller råka ut för människhandel i frm av till exempel prstitutin. För att turismen skall vara rättvis skall alla i samhället dra nytta av den, inte enbart de sm besitter höga pster. (Cape Twn Declaratin 2002:4) Turister kan grvt delas in i två grupper; paketresenärer ch självständiga resenärer. Paketresenärerna vill fta ha samma standard på alla tjänster sm de är vana vid hemma ch påverkar på grund av detta värdkulturen. De självständiga resenärerna passar bättre in i värdkulturen ch behöver inte några bekvämligheter på samma sätt sm paketresenärerna. Vidare kan man ännu dela in turister i upptäcktsresande, eliten av turister, de knventinella, de vanliga, den tidiga massan, massturisten ch charterturisten. I denna indelning av Smith (1989) är upptäcktsresanden hn sm först anländer till en ny destinatin ch frskar i kulturen ch miljön medan charterturister är hn sm anländer först då så gtt sm alla andra redan har varit där ch tjänsterna på destinatinen är på samma nivå sm hemma. Mellan dessa två yttersta grupper hinner destinatinen märka att intresse finns samt rdna med lgi för störra mängder turister. 17

18 Destinatinen hinner även utvecklas för att i framtiden lcka allt fler turister, sm senare blir mass- ch charterturister. (se Fletcher 2008: ) På grund av turismen kan ckså en hel kultur leva upp på nytt. Turister uppskattar till exempel handarbete eller dans sm kanske annars skulle ha blivit brtglömda över en längre tid. Trts att sm tidigare nämndes, infrastrukturen förbättras med skattepengar, är det på lång sikt en psitiv sak då eventuellt exempelvis vattentillförseln förbättras ch på så sätt bidrar till en hälssammare vardag. Turismen kan ckså bidra till större förståelse för andra kulturer ch traditiner då människr från lika kulturer möts. Detta i sin tur kan måhända göra målet med världsfred lite mer nåbart. (Fletcher 2008: ) Turismen till en destinatin öppnar även fler möjliheter till anställning sm inte enbart är psitivt eknmiskt utan även scialt då dessa persner inte i samma grad htas att slås ut. Många turister ch företag utövar även välgörenhet i frm av dnatiner till samhället de besöker eller har verksamhet i. (Pr Pr Turism 2013b) Speciellt människr från andra kulturer sm kanske inte har möjlighet att besöka andra länder får genm turismen till sitt eget land tillfälle att möta människr från andra kulturer. Alltid är det dck inte bra med turism i för str mängd då den lkala kulturen kan ta skada ch mattas av då destinatinen försöker efterlikna det turisten är van vid hemifrån. Turister sm inte respekterar lkalbeflkningen eller kulturen rsakar i det långa lppet knflikter människr ch näringsidkare emellan. (Turunen 2009:23) Destinatiner med kustlinje attraherar fta sldyrkande turister ch prblem uppstår då stranden betraktas sm ett ställe där det är accepterat att klä sig på ett mer avsöjande vis. På destinatiner där kulturen kring hurudan klädsel ch beteende sm är acceptabelt skiljer sig starkt från turisternas hemkultur blir prblemen än större då turisters beteende kan anses stötande. Stränder ch hav har i många kulturer betraktats sm allmänt mråde tillgängligt för vem sm helst sm önskar besöka stranden. Många htellkmplex försöker dck privatisera dessa strandlinjer för att kunna erbjuda sina kunder allt mer exklusiva miljöer. (Gdwin 2011:1) Någt sm tyvärr inte är helt vanligt är barnarbetskraft inm turismindustrin. Eftersm arbetskulturen i mindre utvecklade länder fta är lika den vi är vana vid anställs barn sm arbetskraft då det är mer naturligt att ckså barnen jbbar. (Fletcher 2008:196) 18

19 Mellan 13 ch 19 miljner barn jbbar inm turismen världen över. Barn anställs fta eftersm de är flexibla ch billiga. (UNEP 2013) Olyckligtvis utsätts fta barn för en sexuell marknad ch prblemet är strt. Västerlänningar på semester antas tycka att det inte är mraliskt med sexuellt umgänge utmlands trts att det är fråga m prstitutin med både vuxna ch minderåriga. Situatinen med prstitutin är svår då en del länder, däribland Thailand, marknadsförs för sina sexuella tjänster. (Fletcher 2008:199) ECPAT Internatinal är en rganisatin sm jbbar mt barnprstitutin ch för att barn världen över skall ha en lycklig barndm (ECPAT 2013) Tyvärr hör inte finländarna till mdellturister i det här fallet. Enligt en artikel i Hufvudstadsbladet i nvember 2013 utnyttjas över två miljner barn i hela världen av sexturister, varav många turister är finländare. Dessa fall uppdagas sällan ch det är svårt att uppskatta hur många finländare sm i verkligheten gör sig skyldiga till dylika brtt. År 2005 dömdes dck en finländsk man för utnyttjande av ca 400 pjkar i Thailand till elva års fängelse. (Björkqvist 2013:4-5) Det finns ckså en hel del gda sidr med turism. Till exempel kan matkulturer anammas av turisterna sm sedan för hem nya idéer ch bidrar på så vis till en rikare matkultur i sitt hemland. Psitiva relatiner människr emellan sker även de då människr från lika kulturer lär sig av varandra. Destinatiner där man lever på försäljning av hantverk kan ckså få sig ett uppsving av turism då turisterna har en tendens att vilja köpa hem suvenirer eller minnen från sin resa. (Fletcher 2008:187) Även m turism kan bidra till avundsjuka hs flket på destinatinen eftersm inkmsterna sällan fördelas jämnt mellan alla, brukar turism utvecklas på mråden där det från förut inte finns mycket, till exempel tung industri, varför landet på så vis blir mer jämnställt. (Fletcher 2008:194) 2.3 Miljömässig inverkan Då en destinatin börjar besökas av allt fler turister kan destinatinen bli förstörd av allt skräp dessa turister hämtar med sig. Om inte värdlandet gör någt åt saken, sm att utveckla spsystemet ch sätta upp fler skräpkrgar, kan destinatinen bli allt mindre attraktiv för framtida turister. (Weaver 2006:8) Detta hör till den negativa inverkan turismen har på miljön. Även ersin av både land ch histriska mnument, förstörelse 19

20 av krallrev av fiskare ch dykare samt naturligt tämjande av natur då värdlandet bygger upp nya stränder för att lcka fler turister. Lyckligtvis är även psitiv inverkan vanlig, sm van nämnda exempel m bevarandet av histriska mnument. Dck går dessa psitiva ch negativa inverkningar hand i hand då exempelvis naturen i en välbevarad natinalpark tar skada då allt fler turister trampar ner vegatatin, bidrar till ersin ch stör det vilda djurlivet. (Fletcher 2008: ) Någt sm är värt att tänka på är att en genmsnittsmänniska i Strbritannien använder cirka 150 liter vatten per dag, vilket är tre gånger så mycket sm en hel by använder i Asien på en dag. Sm jämförelse kan ännu nämnas att en gäst på ett lyxhtell använder 1800 liter vatten per natt. (Sustaining Turism 2013a) Enligt Turism Cncern används det till en vanlig glfbana i Thailand 1500 kilgram gödningsmedel ch bekämpningsmedel per år ch mängden vatten sm går åt till banan mtsvarar vad en by på invånare skulle använda. (se Fletcher 2008:163) Det säger med andra rd sig självt att någt sm för en turist ses sm en trevlig aktivitet i verkligheten har en mycket större inverkan på samhället. För att destinatinen skall vara ansvarstagande krävs alltså ckså att miljön tas i beaktande. Detta innebär att landet tillsammans med destinatinen måste utvärdera hur många turister sm kan besöka mrådet utan att miljön tar skada. Alla berörda parter på mrådet brde infrmeras m miljön ch att överväga användning av knsulthjälp för mrådet för att säkerställa att bästa möjliga praxis uppehålls kan ge gda resultat. Viktigt är ckså att sparsamt använda sig av de resurser man har ch jbba för att minimera överknsumtin ch därmed avfall. (Cape Twn Declaratin 2002:4) En näringsidkare kan ge skenet av att främja hållbar utveckling men efter långvarig verksamhet kan lika effekter framkmma sm till exempel giftiga vattendrag på grund av gödsling eller annat. Det kan ckså ta sig i utryck i turister sm under en längre tid har följt med någt kulturellt evenemang där interaktinen mellan turister ch lkala har verkat fungera, men plötsligt vill inte lkalbeflkningen mer veta av dessa turister på grund av övertramp. (Weaver 2006:22-23) Ett exempel på detta är Full Mn Party sm till en början samlade mkring 2000 utlänningar på stranden av ön Kh Pangan i Thailand för att förbruka lättare drger ch dansa nakna på stranden till ackmpanjemang av någn gitarr. Besökarna byggde själv sina tält ch lät sig förföras 20

21 av det vackra månskenet. I dag lckar samma evenemang runt besökare, främst unga, för att festa ch användningen av drger är mfattande. Många drunknar under festen ch våldtäkter är inte vanliga. Ön klarar inte av turistmängden ch lider av vattenbrist. På plats finns heller inga livvakter ch efter festen är stranden full med glassplitter ch plast. (Campbell 2013) Eftersm människan, inte alla, vill resa till rörda platser ch se någt nytt gör de flesta allt längre resr för att kmma till dessa mråden. I väst finns det inte många mråden sm kan kallas rörda ch då krävs långa flygturer för att ta sig brt. Man kan då fundera m det i sådana fall överhuvudtaget finns någt sm kan kallas hållbar turism då transprten med flyg rsakar stra utsläpp av avgaser. (Arnssn 1997:41) Då nya platser skall utfrskas resulterar det lätt i en srts tävling mellan lkalbeflkningen ch turisterna/arrangörerna av turismtjänster m landmråden. Vissa mråden har varit i lkalbeflkningens äg sedan länge men eftersm turismen drar in pengar kan dessa mråden bli privata htellstränder eller aktivitetsparker. (Fletcher 2008:199) Enligt statisktik från WMO, UNEP ch UNWTO från år 2010 står utsläpp från turismen för 5% av de glbala kldixid-utsläppen ch för upp till 12,5% av sådana utsläpp sm direkt påverkar uppvärmingen av jrden. De flesta gaserna kmmer från transprt, främst från flygtransprt (se Gdwin 2011:2) Ekturism är en del av den hållbara turismen ch fkuserar starkare på natur ch miljö. Ekturismen kan i sin tur delas in i tre mråden; attraktiner baserade på naturen, interaktin där turisten lär sig någt samt hållbarhet inm miljö ch scikultur. De första två delarna tgs först upp av en mexikan vid namn Hectr Ceballs-Lascuráin då han beskrev ekturismen sm någt där man reser till relativt intakta naturmråden ch betraktar miljön samt lär sig m den. Den tredje definitinen på ekturism har senare lagts till sm en viktig del av denna turismgren. Det första kriteriet för ekturism, attraktinerna sm baserar sig på naturen, baserar sig på att turisten betraktar antingen stra helheter eller mindre delar av dessa helheter. Sm exempel kan nämnas världshav mt ett krallrev. Vanligare är att turisten på plats bekantar sig med någt mindre sm till exempel havssköldpaddr. Det andra kriteriet, fstrande interaktin, är någt sm kanske mest skiljer en ekturist från en strandturist eftersm ekturisten fta vill lära sig någt m miljön på plats. Det finns lika sätt att lära sig ch alla vill lära sig lika 21

22 mycket men destinatinen brde i båda fallen försöka tillhandahålla tillräckligt med infrmatin samt låta turisterna själva studera sin mgivning. Det tredje kriteriet m hållbarhet inm ekturism handlar m att ekturismen är den enda delen inm turism sm aktivt förespråkar miljömässig ch scikulturell hållbarhet samt betraktar dessa sm nödvändiga. Detta betyder att allt sm går under benämningen ekturism inte brde behöva marknadsföras sm hållbart eftersm det kmmer naturligt. (Weaver 2006: ) För att knsumenter skall kunna lita på en eklgisk lg måste de kunna lita på att alla företag har blivit testade ch antingen fått märket eller inte. Om enbart några företag har ett visst märke men andra, sm är lika miljömedvetna inte har det, är ekmärket inte hållbart eller trvärdigt. Det är ckså viktigt att rganisatinen sm delar ut dessa märken är trvärdig ch välkänd så att någt företag inte skall kunna hitta på egna kriterier till ett eget märke sm inte egentligen säger någnting m verkligheten. En trvärdig rganisatin för eklgisk märkning brde bland annat ha flera nivåer för medlemskap, en väletablerad auditeringsprcess ch infrmatinen m kriterierna skall vara lätta för alla att hitta. Mycket berr även på hurudan lagstiftning ett land har; även m lagarna inte direkt går under rubriken miljö kan de ändå påverka hur turismen ser ut i landet. Exempel på detta är lagar m utsläpp, fiske, natinalparker ch regler för hur man får bygga nytt. Detta betyder att en del länder ch destinatiner lättare skulle få lika eklgiska märken på grund av att de måste nå en viss standard enbart för att lagen säger så. Det kan leda till att lika lgn i lika länder inte säger knsumenten ett dyft. (Buckley 2001:19-24) Prblem med lika lgn kan framkmma då företag missbrukar dem för så kallad greenwashing, vilket betyder att verkligen inte nödvändigtvis mtsvarar reklamen. Speciellt m lgverksamheten är valfri ch inte bligatrisk kan detta förekmma. (Cper 2008:673) I december 2012 har ett beslut m ekturism blivit antaget av FN:s generalförsamling. Beslutet mfattar ekturism sm en metd att skydda miljön, minska fattigdm ch främja hållbar utveckling. Beslutet försöker nå medlemsländer att språka för ekturism eftersm denna turismgren strävar efter att bevara bidiversiteten samt bidrar till flera arbetstillfällen ch utbildning ch på det viset minskar fattigdm. Medlemsländerna rekmmenderas även att bidra med bland annat så kallade mikrlån åt fattiga i mråden 22

23 där ekturism förekmmer. Enligt Taleb Rifai på UNWTO är ekturism en viktig del i en mer hållbar ch rättvis framtid. (se UNWTO 2013c) 2.4 Ansvar i Thailand Mekngreginen, dit Thailand hör, har satt upp en e-guide för hållbart resande inm reginen. Guiden är gjrd för att göra de redan existerande turistguiderna bättre ch för att väcka upp dagens turister till att göra mer rättvisa val under sin resa. Guiden är i första hand till för dem sm verkligen vill lära sig någt under sin resa ch stifta bekantskap med kulturen de besöker. Guiden presenterar aktörer sm nggrant har blivit utvalda genm en prcess för att säkerställa att de verkligen vill jbba för en hållbar utveckling (Jacquemin 2013) Valprcessen går ut på att ett frågefrmulär skickas ut till alla rganisatiner sm kan tänkas vara intresserade där de beskriver sin verksamhet ch vad de gör för en hållbar framtid. Frmuläret skickar de sedan tillbaka ch evalueras genm ett på förhand bestämt system där man kllar hur rganisatinen sköter de tre huvudpelarna för hållbarhet, det vill säga den miljömässiga, den scikulturella ch den eknmiska aspekten. Bedömningen sker tillsammans med rganisatinens ledare ch en prjektledare ch ibland även med experthjälp. Meningen är ändå inte att alla applikanter behöver vara perfekta redan då de söker utan trts små brister kan de få medlemsskap bara deras vilja att nå bättre resultat finns där. I dag är 95% av alla sm sökt m medlemsskap med i prgrammet. (Mekng Respnsible Turism 2013a) En rganisatin sm erbjuder knsulthjälp är Sustaining Turism. De erbjuder tjänster sm till exempel planering av strategi, utvecklande av en hållbar plitik, auditeringar för hållbar verksamhet samt undersökningar. (Sustaining Turism 2013b) Turister från väst kan tycka att det är extiskt att se vilda djur ch till ch med bli ftgraferade med dem. Och visst, det är ju inte varje dag man ser till exempel en tiger ch att ta hem en bild med sig själv ch en tiger på är kanske inte så dumt. Men sanningen är att många av dessa kmmersialiserade tigrar lever ett ganska så fängslat liv. I Kanchanaburi i Thailand finns ett så kallat tigertempel där munkar har sklat tigrar att psera på bild med turister. Det finns dck en hel del misstankar m att dessa tränade tigrar behandlas illa ch att tigerkött från lkala djurparker säljs sm mat. Det finns överlag inte många tigrar kvar i Thailand ch ett annat ht sm de får utstå är 23

24 miljöförändringar sm byggen av dammar. Områden sm tigrarna har rört sig på kmmer att fyllas med vatten ch tigrarna måste flytta på sig till nya mråden, m sådana finns. Det gäller alltså att sm turist vara nga med vad för tjänster man köper då man semestrar för att inte bidra till negativa affärer ch illegal handel. (Perry 2012) 2.5 Rättvist resande Det är inte helt lätt att definiera rättvist resande eftersm det är många kmpnenter sm skall stämma överens för att bilda en rättvis helhet. Genm att resa rättvist reser man på ett i längden hållbart sätt vilket inte enbart handlar m miljön. Hit hör även lkalbeflkningens liv ch leverne samt utveckling av det samhälle man sm turist besöker. En rättvis resenär tar på förhand reda på så mycket sm möjligt m sitt resmål. Detta kan ske genm att diskutera med vänner ch bekanta, att klla in diskussinsfrum på internet eller läsa böcker. Hn väljer även att bka sin resa under en tid då det inte är högsäsng för att undvika att miljön belastas för mycket. På så vis sprids även inkmsterna för turismen ut på hela året. För att resan skall vara rättvis krävs även att resebyrån sm eventuellt anlitas skall ta ansvar för sin verksamhet ch kunna tala m hur den lkala kulturen fungerar ch hur de stöder det lkala samhället. Den rättvisa resenären prefererar även lkalt då hn knsumerar bland annat mat men även suvenirer av lika slag. Detta för att förhindra att pengarna sm spenderas läcker ut från destinatinen. Rättvist resande innebär även att man skall bete sig sm hemma, m inte lite bättre. Vatten ch energi skall sparas speciellt då dessa två nämnare på många destinatiner är bristvara. En rättvis turist tänker ckså på sitt skräp ch hur hn blir av med det eftersm många destinatiner inte har välfungerande avfallshantering. Rättvis turism tar många aspekter i beaktande ch även etiken kmmer in i bilden då turisten på sin resa skall respektera den lkala kulturen även m hn skulle anse den knstig. Någt sm turisten i stundens hetta kanske inte tänker på är att lkalbeflkningen eventuellt inte alltid tycker m att bli ftgraferade av ivriga turister. Rättvis turism pänterar inte enbart människan, utan även djur ch natur skall respekteras. Om någn attraktin, prdukt eller tjänst verkar misstänkt skall turisten helst undvika den för att inte medverka i till exempel handel med utrtningshtade djur ch växter. Någt sm inte kmmer upp inm varken hållbar eller ansvarsfull turism är vad sm händer efter resan. 24

25 Det är då den rättvisa turisten upplyser andra i sin mgivning m vad sm varit bra ch vad sm varit dåligt under resan. Detta för att föra reklam för rättvisa alternativ ch tala m vilka attraktiner sm bör undvikas. (Reilun matkailijan yhdistys 2013) En etisk reseguide går att ladda ner gratis på Turism Cncerns hemsida. Den är rätt så ny ch skall vara till hjälp för resenärer sm vill resa etiskt. Guiden förespråkar etisk turism framför massturism men pängterar dck att massturism inte alltid behöver vara dåligt. Med hjälp av guiden kan resenärer få hjälp med att välja etiskt ch ta ansvar över inverkan sm deras resa har över värdsamhället. I guiden medverkar näringsidkare sm förespråkar samhällets välmående, scial rättvisa, miljöskydd ch att besökaren skall få en bra resa. (Turism cncern 2013) Dessa punkter tas starkt upp i hållbar ch ansvarsfull turism vilket bevisar hur nära de står varandra. Fairtrade tangerar rättvis turism ch innebär att prducenterna inte får för lite betalt för sina prdukter utan att ett garanterat pris sm skall täcka de kstnader sm uppstår vid dlingen betalas ch ger dlarna trygghet mt att världspriserna fluktuerar. Inm Fairtrade är barnarbetskraft förbjudet ch utöver det garanterade priset för råvarrna betalas dlarna även ett Fairtrade-tillägg sm skall användas för hela sammhällets utveckling, till exempel genm att anställa läkare. Fairtrde-rganisatinen värnar ckså m att inga för människan ch miljön farliga kemikalier skall användas för besprutning av grödrna. Hälften av alla prducentrganisatiner har även certifierats med en eklgisk lg. (Fairtrade Finland 2013) Det är alltså frågan n rättvishet inm marknaden för dagligvaruhandeln ch det brde strävas efter även inm turismen. fairturist.cm är en hemsida sm med tanke på namnet skulle kunna tänkas jbba med rättvis turism men det verkar sm m deras mål är att hjälpa resebyråer nline att få flera knversatiner fastän de påstår sig vara en länk mellan resenärer ch företag sm vill åstadkmma gda saker inm turismen. (Fairturist 2012) 2.6 Framtidsutsikter Turismen kmmer i framtiden att kncentreras på själva upplevelsen ch en persns unika behv för en semester. Detta enligt Justin Francis, verkställande direktör på 25

26 respnsibletravel.cm. Allt fler värnar m miljön ch är måna m att lämna ett så litet eklgiskt ftavtryck sm möjligt. Glamuren med en flygresa avtar då resenären är medveten m att kldixidutsläppet inte är tillfredsställande. Priserna på flygbiljetter kmmer att stiga då lika kmpnenter sm till exempel skatter ch andra avgifter höjs, då kmmer lågprisflygblagen att minska i mfång. Detta resulterar i en minskad mängd turister sm reser enbart för att besöka så många platser sm möjligt. I framtiden kmmer resenärer trligen att i större mfattning resa till destinatiner i sitt eget hemland eller ställen dit man lätt tar sig med tåg eller rent av med cykel. På grund av detta kmmer bland annat tågtidtabeller ch spårnät att utvecklas till det bättre ch priserna på tågbiljtter att sjunka. Några år framåt kmmer själva resan till huvudmålet att ses sm en upplevelse sm får ta tid ch begreppet "slw fd" kmmer att implementeras även till turismen, "slw turism". Det gäller att kmma under ytan på den nya kulturen ch föra hem kunskap ch upplevelser snarare än färgranna bilder. Francis förutspår även att htell i framtiden kmmer att bli allt mer lkala, att bland annat maten ch lika tjänster prduceras i närheten. När htellen ch tjänsterna i kring blir mer sammanflätade kan det bli möjligt att till exempel få rabatt på htellet m man använder en mindre mängd elektricitet än medeltalet. På grund av klimatförändringen ch vissa destinatiners överbelastning av turister måste dessa destinatiner göra upp mer långsiktiga ch hållbara planer för sina turistankmster. Istället för att försöka lcka så många turister sm möjligt brde destinatinerna fkusera på de kunder de behöver ch de mest lämpliga rterna för denna kundgrupp. Denna förändring i turismen både från turisternas ch aktörernas sida kmmer att möjliggöra en rättvis näringsgren sm följer med tiden. (Francis 2013) Redan nu är det möjligt för turister att gttgöra sitt kldixidutsläpp genm att betala en avgift i samband med att de köper en resa. Turister sm bryr sig m sitt eklgiska ftavtryck kan kalkylera hur mycket utsläpp till exempel deras flygresa hade ch sedan gttgöra det genm att bland annat hyra en hybridbil. Avigsidan är dck att kmpensatinen inte eliminerar utsläppen ch den kan få turister att med gdare samvete öka sitt resemönster då de nu har en ursäkt. I ch med att allt fler reser allt mer är turisterna i framtiden mer erfarna ch samtidigt mer krävande. Dessa turister kmmer förhppningsvis att gå närmare ett rättvist resande då de söker efter nya upplevelser ch kreativa resr i frm av bland annat turism baserad på naturen ch den persnliga 26

27 utvecklingen genm ny kunskap. Då turisterna blir mer sfistikerade vill de inte enbart kmma iväg på en slsemester utan de vill ckså uppnå tillfredsställelse genm intellekt ch nya kulturupplevelser. Ur den rättvisa turismens synpunkt kmmer förhppningsvis kvaliteten på resan att spela en större rll än enbart priset då knsumenternas tid blir allt värdefullare. Framtida turister kmmer att sätta större press på rganisatörer att verka på ett mer hållbart sätt ch att inte använda slut ett mråde för att sedan gå vidare till nästa. (Cper 2008: ) 27

28 3 SAMMANFATTNING Inm hållbar turism finns det tre huvudpelare sm skall tas i beaktande för en hållbar utveckling; den miljömässiga, den eknmiska ch den scikulturella aspekten. Det är flera lika punkter sm skall falla på plats, nämligen skall besökarens, miljöns, värdsamhällets ch industrins behv tillfredsställas. Alla frmer av turism kan sträva efter en hållbar utveckling men för att det skall lyckas krävs att alla parter samarbetar. Turismen skall ta hänsyn till både framtida ch nuvarande behv ch knsekvenser. (UNWTO 2005) I ch med en hållbar turismutveckling utvecklas bland annat värdlandets infrastruktur ch lika kulturer möts vilket leder till ökad förståelse dem emellan (Fletcher 2008: ) Ett prblemmråde är dck männikans tyglande av naturen sm i sin tur påverkar djuren vars levnadsmråde blir mindre. (Perry 2012) Genm att tänka långsiktigt kan en destinatin påverka hurudana turister sm lckas till mrådet ch lkala aktörer skall stödas i sitt arbete för en hållbar utveckling (Cape Twn Declaratin 2002:3-4) Om det över huvudtaget finns en hållbar turism för interkntinentala resr kan diskuteras då flygplansutsläppen är stra ch undvikliga (Arnssn 1997:41) Trts detta frstsätter Thailand att vara ett ppulärt resmål för finländska ch andra turister då turistankmsterna till landet frtsätter att växa. (UNWTO 2013a) Ansvarsfull turism tangerar hållbar turism ch strävar efter att maximera de psitiva effekterna av turism samt minimera de negativa. Alla aktörer, även de mindre, skall invlveras i utvecklingen av den lkala turismen ch såväl turisten sm den lkala skall få en psitiv upplevelse av turismen. (Cape Twn Declaratin 2002) Hållbar ch ansvarsfull turism sm bäst är då människr från lika länder möts ch får ta del av varandras kultur, respekterar varandra ch påverkar varandra psitivt. Världlandets traditiner kan leva upp på nytt då turister intresserar sig för bland annat handgjrda varr. (Turunen 2009:23) Olyckligtvis uppstår även knflikter då faktumet att göra vinst pririteras före lkalbeflkningens behv. Detta förekmmer bland annat då nya htell byggs på mråden sm tidigare varit i allas äg ch fria att använda. (Gdwin 2011:1) Ekturism är en str ch viktig del av den hållbara turismen ch brde därför inte behöva marknadsföras sm hållbart då det redan är det. (Weaver 2006: ) Utmaningen med ekturismen är att det för turisterna kan vara svårt att veta vilken 28

29 tjänst sm har en äkta märkning sm eklgisk då det finns flera lika prgram för aktörerna att följa. (Buckley 2001:19-24) Inm rättvis turism kan man försöka få ett slut på utnyttjande av lkalkulturen. Rättvis turism behandlar både hållbar ch ansvarsfull turism men lägger ckså str vikt vid hur turisten beter sig efter resan. En enskild turist kan göra mycket nytta genm att berätta m sina upplevelser, både de bra ch de dåliga, för att utvecklingen går åt rätt håll ch för att framtida turister skall veta vad de skall undvika. (Reilun matkailiun yhdistys 2013) I ch med att världens resenärer blir allt mer vana vid att resa regelbundet kmmer de i framtiden att ställa allt högre krav på att turismaktörerna satsar på hållbarhet. Trligen kmmer resrna att bli dyrare ch nivån på kvalitet kmmer att spela en str rll; turisten kanske åker på en till innehållet mer kvalitativ resa en flera billiga (Cper 2008: ) Upplevelsen kmmer i framtiden att vara en viktig del av resan ch inkluderar såväl service på plats sm flygresan ch valet av aktiviteter. Resan kmmer i allt högre grad att få ta längre tid eftersm resan till en destinatin betraktas sm en del av semestern till skillnad från hur det är i dagens läge då semestern fta börjar först då man kmmit fram. (Francis 2013) 29

30 4 METODDISKUSSION För arbeten sm detta används främst undersökningsalternativen kvalitativ ch kvantitativ metd. Dessa två skiljer sig markant från varandra genm att en kvantitativ undersökning innehåller siffrr sm klart går att göra tabeller av medan en kvalitativ undersökningen inte gör det. I en kvalitativ undersökning tenderar man att få mycket infrmatin av få svaranden ch i en kvantitativ undersökning lite infrmatin av en större mängd svaranden. (Veal 1997: 71) Utöver dessa två sätt att undersöka förekmmer även bservatin ch att använda sig av redan skrivet material. (Denscmbe 1998:183) Vid en kvantitativ undersökningen använder man sig av färdiga enkät ch är den metd sm är den mest frekvent använda inm turismundersökningar. Det är dck svårt att veta huruvida respndenterna har svarat ärligt eller inte men samma prblematik gäller kvalitativa undersökningar eftersm intervjubjekten fta vill vara hjälpsamma ch därför verkar mer intresserade av ämnet än de i verkligheten är. Det är viktigt att frskaren inte litar blint på siffrrna ur många enkätsvar ch trr att det är sanningen utan är bjektiv. Enkätundersökningar är ett gtt alternativ då man inm turismbranchen vill få ett brett perspektiv på lika aktiviteter sm turisterna utför, speciellt då turismen fta är ett massfenmen. Dessa undersökningar skall helst innehålla frågr där man enbart kryssar för ett svarsalternativ eftersm så kallade öppna frågr där respndenten fritt får skriva sitt svar fta blir besvarade. (Veal 1997: ) De psitiva sidrna med en enkätundersökning är att respndenterna hålls annyma vilket kan leda till fler ärliga svar. Det är ckså relativt lätt att jämföra svaren med varandra då alla har svarat på exakt samma frågr ch. Enkätundersökning möjliggör även sammanställandet av rätt så stra mängder data utan att kstnaderna blir höga. Till de negativa sidrna hör att respndenternas självkännedm ch ärlighet inte alltid samspråkar varför det kan vara svårt att mäta beteende i en enkät. Med ett frmulär kmmer man inte heller in på djupet av någn fråga på samma sätt sm i en intervju (se Mujis 2012: ) För att över huvudtaget kunna utföra antingen en kvalitativ eller kvantitativ undersökning bör man ha bakgrundsinfrmatin m ämnet man vill ta reda på mer m. Detta kan man få genm en skrivbrdsundersökning. Då tar man reda på redan existerande infrmatin sm man drar nytta av i en ny undersökning. (Veal 1997:76) 30

31 4.1 Val av metd Eftersm jag i detta arbete vill få reda på ett flertal människrs kunskap m ch inställning till hållbar turism valde jag att gå tilllväga med en kvantitativ undersökning. På det viset hppas jag få svar från lika delar av landet ch av persner sm jag annars inte skulle nå m jag skulle utföra intervjuer. Jag använde mig av Ggles prdukt, Ggle Drive, för att sammanställa ett frågefrmulär. Frmuläret var rätt så lätt att göra. Att utföra en undersökning på internet har inte ansetts vara det bästa tillvägagångssättet eftersm det lätt uteblir respndenter sm inte använder internet till den grad att de skulle besvara ett frågefrmulär. Detta stämmer dck inte ch genm en internetundersökning uppnås samma mängd svar sm m undersökningen skulle utföras till pappers. (se Denscmbe 1998:46) 4.2 Frågeguide En frågeguide kan användas då det frskaren vill ta reda på är rätt så kmplicerat ch respndenternas antal är strt. Genm ett frågefrmulär kan man samla in både fakta ch åsikter. Med fakta menas frågr sm kan besvaras med riktig infrmatin sm till exempel kön, medan åsikter fås genm frågr sm behandlar bland annat känslr ch värderingar. (Denscmbe 1998: ) Frågefrmuläret hade ttalt sextn frågr varav de första två var så kallade bakgrundsfrågr med kön ch ålder. Jag valde att lämna brt gruppen under 18 år eftersm de inte är myndiga ch därför inte passade in på min undersökning. Alla frågr utm två är slutna frågr eftersm de är lättare att fylla i. Hela frågefrmuläret finns sm bilaga nummer ett i detta arbete. De andra frågrna behandlade respndenternas beteende sm turister, självkännedm, etiken kring valen de gjrde m tjänster ch resr, inställning till hållbar utveckling, valet av destinatin samt respndenternas uppmärksamhet kring missförhållanden. Dessa ämnen tangerar hållbar turism ch genm svaren på frågrna beskriver hur respndenterna upplevde sig själva ch mgivningen under resan. Frågrna behandlar antingen direkt eller indirekt hållbar ch ansvarsfull turism. 31

32 Frmuläret gdkändes av handledare ch uppdragsgivare efter att vissa frågr hade bearbetats. Det prvsvarades även av en vän sm inte studerar eller har studerat turism innan det lades ut på internet ch det upplevdes sm lätt att svara på. Frågefrmuläret var endast på finska eftersm jag ville att det skulle vara så krt sm möjligt ch jag inte hade möjlighet att se vem sm besvarade det. Eftersm jag undersöker finländares syn på rättvis turism tyckte jag att frmuläret även därför kunde vara på finska. 4.3 Genmförandet av undersökningen Enkäten lades först ut på Facebk i mitten på september 2013 för att uppskatta emttagandet. Antalet svar förblev dck svagt ch enkätet lades därefter ut på diskussinsfrumet Pallntallaajat.net den 27 september. Där verkar användarna vara aktiva trts att få svarade i jämförelse med hur många sm kllade in diskussinstråden. Många där diskuterade dck m ämnet ch jag fick många bra synpunkter på rättvis ch hållbar turism. På pallntallaajat.net hade inlägget lästs 1161 gånger ch kmmenterats sju gånger då jag stängde det på mrgnen den 28 ktber. Jag valde att använda mig av diskussinsfrum eftersm jag antg att jag via dem skulle få tag på helt vanliga finländare ch inte enbart en speciell målgrupp, sm exempelvis unga finlandssvenska studerande. Den andra ktber publicerade jag även länken till frmuläret på plaza.fi där det lästes 208 gånger men inte gav upphv till kmmentarer. Utöver användingen av diskussinsfrum skickade jag ttalt ut 51 epstmeddelanden till lika annyma persner. Frmuläret var annymt ch jag kan alltså inte veta vem sm har svarat. Jag kntaktade även Kilry angående m jag skulle ha möjlighet att via dem skicka ut enkätet till deras Thailand-kunder men svaret löd att de ibland blir inspirerade av någt slutarbete men ftast står de över. Så även denna gång. Ttalt fick jag 115 unika svar. Var respndenterna sm svarat via diskussinsfrumen kmmer ifrån vet jag inte ch det var inte heller min tanke att ta reda på. Tyvärr visade sig Ggle Drive begränsat då jag inte efteråt fick reda på genm vilken kanal svaren hade kmmit in. 32

33 5 RESULTATREDOVISNING Enkäten bestd av 16 frågr varav två var öppna med utrymme för längre svar. De två första behandlar bakgrundsinfrmatin m respndenterna. I fråga nummer tre går jag rakt på sak ch undrar m begreppet hållbar turism är bekant. De fyra påföljande frågrna handlar m beteende, det vill säga hur respndenten beter sig under sin resa. Frågrna åtta till elva behandlar etiskt tänkande m sig själv, m resan med service samt intresse för hållbar turism. Den därpå följande frågan står ensam i fråga m eknmiskt intresse. Fråga nummer trettn ch fjrtn handlar m respndentens vilja att resa till Thailand ch hur länge hn stannade, det vill säga en srts bakgrundsinfrmatin m de drivande krafterna bakm valet att åka till just Thailand. Den femtnde frågan behandlar respndentens åsikt m hållbar utveckling inm turismbranschen ch den sista frågan är betydande för turismens negativa scikulturella inverkan på Thailand sm destinatin. Bakgrundsinfrmatin De första två frågrna handlade m bakgrundsinfrmatin; kön ch ålder. Av de sm svarade på enkätet var 69% kvinnr ch 31% män. St. Kvinna 79 69% Man 36 31% Figur 1 Könsfördelning Åldersfördelningen däremt var jämnare, 31 stycken var mellan 18 ch 25 år, 26 stycken mellan 26 ch 35 år, 21 stycken mellan 36 ch 45 år, 21 stycken mellan 46 ch 55 år, 8 stycken mellan 56 ch 65 år ch 8 stycken över 65 år. 33

34 Figur 2 Åldersfördelning St % % % % % över % Självkännedm I den tredje frågan undrade jag m hållbar turism är ett känt begrepp varav 66% ansåg att det var det. St. Ja 76 66% Nej 39 34% Figur 3 Hållbar turism sm ett känt begrepp Beteende I den fjärde frågan m var respndenterna helst br under sin Thailand-vistelse svarade hälften att de br/bdde på htell, en dryg tredjedel att de gärna br på ett lkalägt htell eller hstell, 9% br på all inclusive ch 14 % bkar sitt bende när de anländer. Figur 4 Var respndenterna br under sin resa St. All inclusive 9 8% Htell 52 47% Lkalägt 35 32% Bkar på plats 15 14% 34

35 Den femte frågan var en flervalsfråga där respndenterna kunde välja flera alternativ på frågan vad de gör under sin resa. De flesta (93 stycken) svarade att de lapar sl ch 78 stycken att de är ute ch går eller vandrar. Ppulärt var ckså att dyka ch snrkla (detta anmälde 62 stycken att de gör) samt att medverka i lika rdnade utflykter (43 stycken). 25 stycken sade att de gjrde även annat men tyvärr är detta någt sm inte syns i svaret. St. Lapa sl 93 30% Utmhusakt % Glf 11 4% Dykning 62 20% Utflykter 43 14% Annat 25 8% Figur 5 Vad respndenterna helst gör under sin resa På frågan nummer sex m var respndenterna helst äter under resan svarade de flesta, 108 stycken, att de gärna äter på en lkal restaurang ch 56 stycken vid ett gatukök. Enbart 8 stycken äter helst på en internatinell restaurang ch 15 på htell. Denna fråga var ckså en flervalsfråga. Figur 6 Var respndenterna helst äter under sin resa St. Htell 15 8% Lkal restaur % Internatinell 8 4% Gatukök 56 28% Tillreder själv 12 6% 35

36 Enligt svaren på fråga sju m respndenterna föredrar lkala prdukter svarade 98 stycken ja, 5 stycken att de inte gör det ch 12 stycken att de inte vet. St. Ja 98 85% Nej 5 4% Jag vet inte 12 10% Figur 7 Respndenterna föredrar lkal prdukter Etik I den åttnde frågan undrade jag i fall respndentern ansåg sig vara etiska resenärer. 44% svarade ja, 28% tyckte att de inte var det ch en lika str del (28%) visste inte. St. Ja 51 44% Nej 32 28% Jag vet inte 32 28% Figur 8 Respndenterna anser sig vara etiska resenärer I fråga nummer ni frågade jag vad sm är viktigt då man bkar resan. Denna fråga var även den en flervalsfråga, respndenterna kunde alltså bcka i flera alternativ. För 86 stycken var priset en avgörande faktr, 37 stycken ansåg att en speciell resetidpunkt var viktig, sju stycken ansåga att resan skulle vara etisk, åtta stycken ville att resebyrån gärna skulle vara bekant. 30 ansåg att någt annat ckså spelade en viktig rll men de svaren registrerades inte av enkätet. 36

37 St. Pris 86 51% Etisk resa 7 4% Exakt tidp % Bekant byrå 8 5% Annat 30 18% Figur 9 Vad är viktigt då resan bkas I fråga nummer ti bad jag respndenterna fundera på huruvida de tycker att utflykter skall vara rdnade enligt etiska principer. 56% svarade ja, 25% tänkte inte på det, de deltar berende i utflykter sm låter trevliga ch 19% sade att de inte över huvudtaget deltar i utflykter. St. Ja 64 56% Nej 29 25% Deltar ej 22 19% Figur 10 Respndenterna anser att utflykter skall vara rdnade enligt etiska principer Den elfte frågan handlade m huruvida hållbar turism sm begrepp över huvudtaget intresserar. 68% ansåg att det intresserar, 15% tyckte inte det ch 18% visste inte. St. Ja 77 68% Nej 17 15% Jag vet inte 20 18% Figur 11 Respndenternas åsikt m hållbar turism sm begrepp intresserar 37

38 Eknmiskt intresse I den tlfte frågan undrade jag m respndenterna skulle vara beredda att betala mer för en etisk ch hållbar resa. 37% svarade ja, 21% var inte beredda ch 43% visste inte. St. Ja 42 37% Nej 24 21% Jag vet inte 49 43% Figur 12 Respndenterna intresse för att betala mer för en etisk ch hållbar resa Valet av destinatin Den trettnde frågan var en öppen fråga där respndenterna fritt fick beskriva varför de reste till Thailand. De flesta svarade att de var ute efter sl, att de hade sett vackra bilder, att prisnåvan på plats var låg ch att de via bekanta hade förstått att Thailand var ett bra resmål. En respndent svarade ärligt att hn bara hade följt med vänner till Thailand men skulle hellre ha valt en annan destinatin ch en annan svarade att hn ville besöka landet en gång men trr sig inte resa dit pånytt. Ett svar var krt ch kncist; respndenten var ute efter sl ch billiga kvinnr. Inga andra liknande svar km upp. Många hade åkt till Thailand för att det kändes tryggt ch var välbekant. Mat ch kultur var ckså uppskattat samt viljan att kmma brt från Finlands mörka ch kalla klimat. Det klara vattnet ch vänliga människr nämndes sm dragpunkter. En respndent svarade att hn dels åkte till Thailand för att det är ett känt ställe ch bekanta hade rekmmenderat landet men ckså för att hn var nyfiken på hur landet hade klarat av att byggas upp ch utvecklas efter tsunamin. Ett svar löd att de hade åkt till Thailand eftersm barnen var födda där ch det var någt av en resa tillbaka till rötterna. Thailand ansågs vara ett barnvänligt resmål ch många respndenter nämnde att de var ute efter gd service, tyvärr inte alltid mer specifierad men massage nämndes. Inte bara en svarade att flygresan var praktisk ch relativt billig samt att det är lätt att resa inm landet. Några ansåg att Thailand är vant vid turism vilket betyder att det mesta löper relativt prblemfritt samt att man sm turist måste kunna leta efter mråden sm ännu inte är förstörda av turism. Många svarade att de hade rest till Thailand för att de inte hade besökt destinatinen förut. Thailand ansågs även vara ett land där det är enkelt att 38

39 kmbinera strand- ch stadssemester ch bendealternativen tycktes vara av hög standard ch billigt. I ett längre svar diskuterade respndenten vidare att hn inte tyckte det var särkilt hållbart att snrklingguiderna matar fiskarna med bröd för att turisterna skall kmma fiskarna nära ch undrade hur det går för fiskarna när ingen matar dem under lågsäsng. Samma respndent förundrades även över att inget htell sm hn hade stött på hade bett turisterna att använda samma handduk flera gånger för att spara vatten. En annan respndent svarade att hn hade besökt landet sex gånger ch alltid hittat någt nytt att uppleva. Samma persn frtsatte att hn inte skulle vara beredd att betala mer för någt gttsamveteshumbug färdigt paketerat utan ansåg sig ha möjlighet att kunna påverka tillräckligt genm egna val. Då kmmer hn ckså undan mellanhänder. En respndent svarade att en rsak att alltid återvända till Thailand är att där går det att kmbinera ttal avslappning med hårt festande. Denna persn nämnde att hn hade besökt landet fyra gånger ck tyckte m djuren, naturen, vädret, människrna, maten, massage ch de mångsidiga utflykterna sm man kan beställa på plats. Ett annat svar av en tydligen berest respndent löd att hn inte skulle åka till enbart Thailand utan att kmbinera det med andra länder. Hn hade lagt märke till att familjer verkar resa dit för att det är förmånligt ch äldre ch ensamma män för att leta efter sällskap. Denna respndent skulle under inga mständigheter rekmmendera Thailand eftersm de lkala är väligt trevliga ch de inte talar engelska. Alla svar finns i bilaga nummer två i arbetets slut. I fråga nummer fjrtn undrade jag hur länge respndenterna hade varit i Thailand. 4% hade stannat under sju dagar, 63% hade stannat mellan 8 ch 14 dagar, 18% hade varit i Thailand mellan 15 ch 30 dagar ch 15% hade stannat i över en månad. Denna fråga besvarades av 89 respndenter. St. Under 7 dagar 4 4% 8 14 dagar 56 63% dagar 16 18% Över en mån % Figur 13 Vistelsens längd 39

40 Hållbar utveckling I fråga nummer femtn bad jag respndenterna att på en skala från ett till fem avgöra hur viktig de tycker att en hållbar utveckling inm turismen är för dem. Nummer ett i tabellen std för inte alls viktig ch nummer fem för väldigt viktig. 18% ansåg att en hållbar utveckling är väldigt viktig, 47% svarade en fyra ch 29% en trea, ganska viktig. Endast 4% svarade en tvåa ch 1% ansåg att en hållbar utveckling inte alls är viktig. Denna fråga besvarades av 89 respndenter. Figur 14 Hur viktig en hållbar utveckling inm turismen anses vara St. 1 inte alls viktig 1 1% 2 4 4% % % 5 väldigt viktig 16 18% Scial ch miljömässig inverkan Den sista ch sextnde frågan var en öppen fråga där jag bad respndenterna att fritt frmulera huruvida de lade märke till några etiska missförhållanden under sin resa. Många svarade att mrådet de befann sig på var nerskräpat ch att sexuella tjänster ch flickbarer var vanliga samt att thailändska kvinnr inte respekterades. Nedskräpningen nämndes många gånger ch en respndent svarade att det brde finnas mera skräpkrgar, att plastpåsarna brde ksta en slant i butiken samt att landet brde satsa på återvinning av flaskr. I ett svar förundrades en respndent över varför thailändarna skräpar ner sin egen närmiljö bland annat genm att slänga skräp i havet eftersm de då förstör sin egen industri. En respndent hade sett föräldrar sm drar små barn efter sig på natten för att antingen tigga eller sälja till exempel cigaretter, tuggummi ch tändstickr. En del pängterade att djuren var drgade för att de skulle kunna ftgraferas med turister eller att djuren över huvudtaget såg ut att må dåligt ch elefanterna fta var fastkedjade samt att djurungar såldes på marknader. En respndent förklarade detta med att kulturen gällande djurhållning är en annan. En respndent hade 40

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN Åtta krtfilmer för högstadiet Ämne: religin Prducerade av studenter i tv-prduktin på Stckhlms dramatiska högskla i samarbete med UR Prjektledare Anna Hylander, UR pedaggisk

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie Referens Ola Olssn ~'&.,~, Datum Beteckning R 13014 1 (4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Den första ingenjören (DFI)

Läs mer

H&M anser att det är mer ansvarsfullt och långsiktigt hållbart att arbeta för att samtliga arbetare inom hela textilindustrin får högre löner.

H&M anser att det är mer ansvarsfullt och långsiktigt hållbart att arbeta för att samtliga arbetare inom hela textilindustrin får högre löner. Stckhlm 22 nvember 2012 Infrmatin från H&M till Kalla Fakta Vi har tidigare skickat över infrmatin till er m hur H&M aktivt arbetar med lönefrågan hs våra leverantörer samt m vårt hållbarhetsarbete. Nedan

Läs mer

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR Tjänstedirektivet ska ge knsumenterna ett större utbud, bättre valuta för pengarna ch enklare tillgång till tjänster i hela EU VARFÖR ÄR TJÄNSTEDIREKTIVETS NYA REGLER

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis.

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis. E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E Nr. 1/11 Årgång 14 Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis.se Targeting KLICKER- TRANING Text: Cecilie Kste l & Mrten Egtvedt Targeting

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

- Är du entreprenör? En studie om hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag

- Är du entreprenör? En studie om hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag - Är du entreprenör? En studie m hur rådande nrmer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hs kvinnr sm vill starta företag Kandidatuppsats i Industriell ch finansiell eknmi Handelshögsklan vid

Läs mer

Hierarkiernas död och nätverkens födelse

Hierarkiernas död och nätverkens födelse ~ :l.... > :ra...::.::: FRANCIS FUKUYAMA HAR TÄNKT TilliGN Hierarkiernas död ch nätverkens födelse Infrmatinsflödet ändrar förutsättningarna för att rganisera eknmi ch plitik. Auktritärt styre ch frmella

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

~'& .,~., REGIONFÖRBUNDET nj / ~l Antal sidor JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) Gröna jobb i sociala företag. Tranås kommun 201402 201407 Nytt

~'& .,~., REGIONFÖRBUNDET nj / ~l Antal sidor JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) Gröna jobb i sociala företag. Tranås kommun 201402 201407 Nytt Referens Annelie Svenningssn Rydell ~'&.,~., 20140129 Beteckning R26413 nj / ~l JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) ~ ljnntil pr(j;fhf 1 Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjelitägare: År ch månad för prjektstart:

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns I ~ landstinget II DAlARNA Häls- ch sjukvård Dalarna Psykiatri Utveckling BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2014-09-22 Sida 1 (2) Dnr LD 14/00893 Uppdnr 854 000300 2014-09-08 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

Gemensam SWOT-analys för regionen. Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal

Gemensam SWOT-analys för regionen. Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal Gemensam SWOT-analys för reginen Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal Bilaga 1: Gemensam SWOT-analys för reginen Bilaga 1: Gemensam SWOT-analys för reginen SWOT-analysen

Läs mer

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie Effektivare inmgårdstransprter genm övergång till elmaskiner förstudie Sökande: JTI Institutet för jrdbruks- ch miljöteknik SP Sveriges Tekniska Frskningsinstitut Partner Wacker Neusn AB Sammanfattning

Läs mer

Medlemsmöte 23-24 maj 2012

Medlemsmöte 23-24 maj 2012 1 Medlemsmöte 23-24 maj 2012 Spelbmskan, Stckhlms Stadsbiblitek Deltagare: Anna Christina Rutqvist, Länsbiblitek Värmland Anneli Reinhammar, Länsbiblitek Sörmland Bengt Källgren, Kultur i Väst endast 23

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

Vår månadstidning fick ett bra mottagande och vi har hört att många var nöjda med detta sätt att få information. Det blev vi väldigt glada över.

Vår månadstidning fick ett bra mottagande och vi har hört att många var nöjda med detta sätt att få information. Det blev vi väldigt glada över. Infbladet Juni 2013 Huvudartiklar: Förhandlingarna Turlistr Skyddsmbuden Inledning Vår månadstidning fick ett bra mttagande ch vi har hört att många var nöjda med detta sätt att få infrmatin. Det blev

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprv, läsår 2012/2013 Delprv A Årskurs 9 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds t..m. 2013-06-30.

Läs mer

HimlaNytt Nr.1 Februari 2013. Olofström Årets kulturkommun. Hästgårdar vid Rosenfors. Hemsjukvården numera i kommunal regi

HimlaNytt Nr.1 Februari 2013. Olofström Årets kulturkommun. Hästgårdar vid Rosenfors. Hemsjukvården numera i kommunal regi HimlaNytt Nr.1 Februari 2013 Olfström Årets kulturkmmun 2013 Hästgårdar vid Rsenfrs Hemsjukvården numera i kmmunal regi Om HimlaNytt Ansvarig utgivare: Iréne Rbertssn, kmmunchef Redaktin: Linda Rydkvist,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studie om könsmönster i restaurangundervisningen.

Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studie om könsmönster i restaurangundervisningen. Malmö Högskla Lärarutbildningen SÄL III:2 Skillnad i synsätt hs flickr ch pjkar en studie m könsmönster i restaurangundervisningen. Differences in Outlk Between Girls and Bys- A Study f Gender Patterns

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående informations- och kunskapsbristen för KRAV-märkt konsumtion. Elin Fritz

Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående informations- och kunskapsbristen för KRAV-märkt konsumtion. Elin Fritz Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående infrmatins- ch kunskapsbristen för KRAV-märkt knsumtin. Författare: Handledare: Elin Frs Elin Fritz Anna-Carin Nrdvall Student Handelshögsklan Vårterminen

Läs mer

Oasmia Pharmaceutical AB (publ)

Oasmia Pharmaceutical AB (publ) Oasmia Pharmaceutical AB (publ) BOKSLUTSRAPPORT FÖR PERIODEN 2006-05-01-- 2007-04-30 Krt m bkslut för periden 2006-05-01 2007-04-30 Kncernens nettmsättning ökade till 22 387 (853) tkr. Resultat efter skatt

Läs mer

Låneavtal för personlig elevdator

Låneavtal för personlig elevdator Datum 2014-05-15 Avtalsnr. 201401 Sklförvaltningen Bilaga 2 B B Låneavtal för persnlig elevdatr Kristinehamns kmmun 1 Allmänna förutsättningar Kristinehamns kmmun erbjuder eleverna att under sin studietid,

Läs mer

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara?

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara? Christian Mölks Bibelkmmentarer Psalm 4 Psaltaren har ända sedan dess psalmer skrevs fungerat sm en mycket ppulär bönebk! Tack vare dess fta väldigt allmänt skrivna böner ch sånger har trende genm alla

Läs mer

Aktivister kampanjar mot abortförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer om hur det har gått under sommarkampanjen på sida 2

Aktivister kampanjar mot abortförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer om hur det har gått under sommarkampanjen på sida 2 l l AUGUSTI 2015 l l Aktivister kampanjar mt abrtförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer m hur det har gått under smmarkampanjen på sida 2 2 INTERNATIONELLA RÅDSMÖTET ICM kmmer i år att

Läs mer

Miljötips vid inköp. Miljömärkning. Miljötips för specifika produktgrupper. Bilar - köpa, leasa och hyra. Blommor. Catering och matbeställning

Miljötips vid inköp. Miljömärkning. Miljötips för specifika produktgrupper. Bilar - köpa, leasa och hyra. Blommor. Catering och matbeställning Karlina Kjellberg Miljösamrdnare 2013-03-04 Miljötips vid inköp Miljömärkning Ett bra sätt att få vägledning m en prdukt är miljöanpassad eller inte är att titta efter miljömärkning. Följande miljömärkningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer