EQUAL EGENANSTÄLLNING Ett projekt för framtiden?

Transkript

1 EQUAL EGENANSTÄLLNING Ett projekt för framtiden? Eva Laurelii Göteborgs Universitet Institutionen för Arbetsvetenskap

2 Förord Föreliggande rapport är en utvärdering av Equalprojektet Egenanställning som bedrevs mellan åren 2005 och Projektets mål handlade om att introducera, utveckla och legitimera en ny företeelse på den svenska arbetsmarknaden: Egenanställningsföretaget. Det har varit ett projekt med många infallsvinklar och med ett stort partnerskap som med engagemang har gripit sig an uppgiften. Projektet har bedrivits i tre städer: Uppsala, Norrtälje och Göteborg. Jag är tacksam för all information som jag fått genom att delta i möten och ta del av de protokoll och skrivelser som projektet samlat. Mycket tålamod har projektledningen visat under alla intervjuer och frågor som de har fått besvara inför utvärderingen. Ett stort tack vill jag också ge alla dem som deltagit i projektets utbildnings- och coachprocess och som stått ut med intervjuer, enkäter och uppföljande frågor. Ni har verkligen varit tålmodiga! Jag hoppas att denna rapport ska ge rättvisa åt allas ansträngningar och åt den svåra process det innebär att förändra etablerade system i samhället. Sist men inte minst ska mina kollegor på Institutionen för Arbetsvetenskap ha en stor eloge för de råd och tips som jag har fått ta del av och som hjälpt mig i mitt arbete. Göteborg Eva Laurelii 2

3 Slutrapport Equal Egenanställning INLEDNING... 5 Upplägget av rapporten EQUALPROGRAMMET EQUAL EGENANSTÄLLNING (EE) Utvecklingspartnerskapet (UP) Projektets syfte och målsättning Speciella arbetsgrupper Organisationsschema PROJEKTETS PROBLEMOMRÅDEN Entreprenörsutveckling som arbetsmarknadspolitiskt instrument Motsättning mellan ett företags- och ett anställningsperspektiv Kvalitetssäkring och nätverk EGENANSTÄLLNINGSFÖRETAG I ETT FÖRÄNDRAT ARBETSLIV Egenanställningsföretag och Självanställningsföretag Egenanställd: arbetstagare och/eller företagare? Egenanställningsföretag och Bemanningsföretag Soloföretagande och egenanställning De franska företagen BEC och deras organisation CPE Starta Eget - programmen och entreprenörsutbildningar Är Egenanställningsföretag sociala företag? Tidigare utvärderingar av Egenanställning UTVÄRDERINGEN, SYFTE, METOD OCH UPPLÄGG Syfte Metod och materialinsamling

4 6. PROJEKTETS ARBETE INOM SINA OLIKA PROBLEMOMRÅDEN Entreprenörsutveckling som arbetsmarknadspolitiskt instrument Entreprenörsutbildningens grundkoncept Kort bakgrund om deltagarna Deltagarnas upplevelser av upplägget och processen Skillnaden mellan de olika kurserna Utbildningskonceptet Avslutningen och utvecklingen av verksamhetsidéerna Problematik kring utbildningskonceptet och regelverket på AMS Motsättning mellan ett företags- och ett anställningsperspektiv Problematiken kring trygghetssystemen för egenanställda Konferensen i april 2007 ingav hopp Problematiken kvarstår Kvalitetssäkring och nätverk Förenade Företag för Egenanställda FFE Handbok för Egenanställningsföretagen VAD INNEHÅLLER PROJEKTETS MODELL? Ett coachprogram för entreprenörer och kombinatörer Egenanställning som en tredje form Stödstruktur för företag för Egenanställda SLUTSATSER OCH DISKUSSION REFERENSLISTA BILAGOR ENTREPRENÖRSPROGRAMMET (1) ENTREPRENÖRSPROGRAMMET I 3 STEG (2)

5 Inledning Var helst vi vänder blicken ser vi institutioner som på ytan tycks fungera likadant som förut, som behåller sina tidigare namn, men som till sitt inre blivit helt annorlunda. Vi fortsätter att tala om nationen, familjen, arbetet, traditionen och naturen som om de fortfarande var vad de en gång varit. Det är de inte. Det yttre skalet består, men inuti har de förändrats. Antony Giddens Egenanställning är ett nytt sätt att försörja sig. Den egenanställde är anställd som entreprenör för att starta, driva och utveckla sin egen företagsverksamhet. Konceptet egenanställning är idag etablerat på flera orter i Sverige och internationellt och innebär att den enskilde erbjuds en anställning i ett Företag för egenanställda för att starta och yrkesmässigt driva egen företagsverksamhet inom service- och tjänstesektorn. Genom anställningen arbetar den enskilde till 100 % med egna kunder och uppdrag och överlåter arbetsgivaransvaret åt egenanställningsföretaget, som administrerar skatter, sociala avgifter, faktureringar, lön och försäkringar. Därutöver ingår utbildning/ fortbildning/ nätverkande i företagande med verkligheten som kursplan, i samverkan med Företaget för egenanställdas partners. Konceptet passar många; från anställda som vill starta sin företagsverksamhet i lugnare tempo, drivhusverksamhet, till entreprenörer som vill satsa helt på sina kunder. Genom sin flexibilitet och organiserande stödstruktur kan egenanställningsföretaget även bidra till integration av olika grupper som av skilda skäl har behov av en bättre anpassad möjlighet till företagande än vad som idag erbjuds. Ur Förenade Företag för Egenanställdas hemsida 1 Egenanställning som begrepp har växt fram i en dynamisk tidsepok med stora förändringar inom arbetsmarknad och arbetsliv. Begreppet har utvecklats genom det Equalprojekt som denna utvärdering skall behandla, men företeelsen har flera namn. Strax före millennieskiftet talade man om självanställning. I en motion till riksdagen 1998 föreslog centerpolitikerna Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson att förslaget om Självanställnings skulle prövas eftersom det innebar att entreprenören slipper bokföring och revisorer, årsredovisningar till PRV, skatteinbetalningar och kan helt ägna sig åt att utföra sina arbetsuppgifter 2. Bo Persson skrev 1999 boken Självanställningen som en ny arbetsmarknadsinstitution för 2000 talet. 3 Han trodde inte att det skulle behöva utmana de gamla institutionerna kring arbetsgivare, anställd och fackförbunden, utan kunna komplettera dem med något: ett nytt sätt att förvärvsarbeta, nämligen singelföretagande i självanställning. Equal Egenanställning är ett projekt för utveckling av Egenanställningsföretag som arbetar efter kooperativa principer, med vinst som medel och inte som mål. Egenanställningsföretagen har partners från näringsliv och arbetsmarknad i sin region och deras målsättning är att tillsammans med dem utveckla entreprenörskap, samtidigt som de är en juridisk plattform. Globaliseringen och vårt samhälles omställning från industriproduktion till en växande tjänstesektor har förutom en ökad arbetslöshet och förändrade arbetsvillkor även genom den 1 Förenade Företag för Egenanställda: Andersson, Margareta och Irhammar, Ingbritt. Motion till riksdagen Bo Persson (1999), Självanställningen en ny arbetsmarknadsinstitution för 2000 talet. 5

6 nya tekniken skapat ytterligare möjligheter för stora variationer när det gäller arbetsplatsens utseende och funktion. Det har också skett en stor förändring av den svenska modellen där starka fackföreningar och arbetsgivarnas centralorganisationer förhandlade fram avtal i den gamla Saltsjöbadsandan som nu är ett minne blott. Regelverk och lagar som styr arbetslivet är dock i stor utsträckning fortfarande anpassade efter det gamla samhället. 4 I alla industriländer har det skett en ökning av löntagare med tidsbegränsade förordnanden och en arbetslöshet som varvas med arbete och studier på ett helt annat sätt än i tidigare tidsepoker. Att vara både företagare och anställd har också blivit allt vanligare. De kallas för kombinatörer och driver jämfört med andra företagare oftare företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster, samt inom näringsgrenen personliga och kulturella tjänster samt renhållning. De verkar därmed i högre utsträckning vara konsulter av olika slag eller artister. 5 I Arbetsdelegationens utredning 1999 konstaterade forskaren Lars Magnusson att så kallade projektanställningar och andra former av tillfälliga anställningar ökade under talet. Med vikariat, projektanställningar och personer som arbetar på lösa kontrakt räknade han då, vid millennieskiftet, att det skulle kunna röra sig om cirka 15 % av arbetskraften. Siffror från 2003 visar på en viss ökning till drygt 17 %, dvs personer Lars Magnusson menar att resurserna sedan 1960-talet satsats på att skapa en lagstiftning och ett regelsystem som till stora delar var avsett att lösa den traditionella tillverkningsindustrins arbetsmiljöproblem och att forskning kring den nya arbetsmarknaden inte tydliggjort vilka behoven är som måste lösas idag. Monika Lindgren, i samma utredning menar att om man menar allvar med kunskapssamhället så måste det ske stora förändringar i personalpolitik, rekryteringsprocesser, löneavtal, arbetstidsreglering, jämställdhetsarbete och ledningsformer. Nuvarande praxis är i allt väsentligt en kvarleva från industrisamhället, och stjälper ofta mer än den hjälper. Jag är övertygad om att minskade regleringar av vad folk får göra och hur de skall göra det är nödvändiga, men jag är också lika övertygad om att avregleringar måste kombineras med nya regleringar för att inte oavsedda konsekvenser skall uppstå i form av t.ex. segregering av arbetsmarknaden i ett A- och ett B-lag. I grunden handlar detta om att byråkratiska regleringar måste ersättas med etiska regleringar, dvs. att flytta ledningsfokus från struktur till kultur, från regler till förtroende. Detta är naturligtvis inte lätt i praktiken, och det kommer att leda till mängder av kontrollproblem och interna konflikter om vad som är rättvist och inte. Men det kanske vi måste acceptera. 7 Lars Magnusson skriver också i en debattartikel i SvD 29 mars 2005 att vi är fångade i en värld av institutioner som vi själva skapat för att undkomma osäkerhet. Han hänvisar till nobelpristagaren Douglass North som menar att hur vi formar våra institutioner bestäms inte av hur verkligheten egentligen ser ut, utan av hur vi tror att den är beskaffad. Att rubba stora system och institutioner som arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadens regelverk tar tid. Eftersläpningen från industrisamhällets uppdelning mellan arbetsgivare och arbetstagare och dess tydliga arbetsliv och anställningsformer kan därmed sägas ännu inte anpassats till dagens flexibla och gränsöverskridande former, såsom till exempel Egenanställningsföretagen. Introduktion av en ny form mellan anställning och företagande är 4 Magnusson, Lars: Ett arbetsliv i förändring - Sverige Näringsdepartementet: Företags- och anställningsformer i förändring 6 Hult, Eva-Britt: Att vara både företagare och anställd en kombinatör. 7 Lindgren, Monica: Arbete, anställningsformer och organisering: En kritisk granskning 6

7 inte en enkel åtgärd. Det kan man utgå från, bl a genom den långa tid som frågan varit under politisk behandling sedan slutet på 90-talet, då den första motionen skrevs och Bo Persson gjorde sin utredning. Medan aktörer hittar lösningar och ett växande antal Självanställningsföretag och Egenanställningsföretag startar - släpar strukturerna efter. Förändring av system kräver kommunikation och aktörer på alla nivåer, engagerade personer inom myndigheter och institutioner, liksom bland dem som är direkt påverkade av dessa system. Egenanställningsföretagens verksamhet berör flera myndighets- och politikerområden, grupper som företräder olika intressen och har olika uppdrag, där det i vissa fall finns uppenbara konflikter. Egenanställningsföretag, i den bemärkelse som EE projektet syftat till, kan liksom sociala företag ses som ett slags hybrider, som sammanblandar principer från marknad, skattefinansierade aktivitet och ömsesidighet. 8 Upplägget av rapporten Rapporten kommer, efter att ha presenterat Equalprogrammets syften och relevanta teman, att ge en beskrivning av Equal Egenanställnings projektupplägg och organisation. Det är ett projekt med ett partnerskap och projektledning i tre olika regioner och med målsättningar på både individuell, strukturell och företagsnivå. Denna nivåuppdelning har jag använt mig av i utvärderingen också, men den tredje nivån har där döpts om till modellnivå för att undersöka det modellskapande i projektet. Projektets arbete har delats upp i olika delprojekt. I rapporten sammanställs dessa i tre problemområden som jag formulerat som: entreprenörsutveckling som arbetsmarknadspolitiskt instrument, motsättning mellan ett företags- och ett anställningsperspektiv och kvalitetssäkring och nätverk för Egenanställningsföretagen. För att ge en bakgrund till dessa problemområden går jag sedan igenom ett antal begrepp och företeelser i det förändrade arbetsliv inom vilket Egenanställningsföretagen utvecklas. Utvärderingens syfte, metod och upplägg, följs av en genomgång av projektets arbete inom de olika problemområdena och vad det resulterat i. Rapporten avslutas med en analys av modellen och vilka slutsatser man kan dra utifrån de målsättningar som projektet inleddes med. 8 Social Enterprises: Nyssens, Marthe (ed) 7

8 1. Equalprogrammet Gemenskapsinitiativet Equal inom Europeiska socialfonden syftar till att främja nya metoder för att motverka diskriminering och all slags ojämlikhet inom arbetslivet och arbetsmarknaden. Genom Equal har EU satsat resurser för att alla människors förmåga, kompetens, och utvecklingsmöjligheter ska tas till vara oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller eventuella funktionshinder. Det ena av fyra teman inom Equalprogrammet handlar om en arbetsmarknad för alla och det andra om möjligheterna att starta en affärsverksamhet: Tema1: Att underlätta inträdet och återinträdet på arbetsmarknaden för dem som har svårt att integreras eller återintegreras på en arbetsmarknad som måste vara öppen för alla. Tema 2 Att ge alla möjlighet att starta en affärsverksamhet genom att tillhandahålla de verktyg som är nödvändiga för att starta en rörelse samt identifiera och utnyttja nya sysselsättningsmöjligheter i städer och på landsbygden. Grunden för allt arbete inom Equal är det så kallade utvecklingspartnerskapet. Tanken är att flera samverkanspartner - från till exempel offentlig förvaltning, näringslivet eller enskilda organisationer - ska gå samman och utveckla idéer, arbetssätt och metoder inom ramen för ett gemensamt tema inom programmet Equal. Utvecklingspartnerskapen syftar till att på olika sätt söka nya vägar och pröva nya modeller som kan leda till såväl systemförändringar som ändrade attityder. 9 Projektperioden varade mellan och innehöll två utlysningar. I Equalprojektets styrdokument 10 står att I Equal-projekten kommer nya samverkansformer mellan företag, myndigheter, organisationer och forskning att utvecklas som kan leda till nya roller och ansvarsområden för aktörerna, ändringar i regelverk, finansieringssystem och strukturer. Erfarenhetsspridning, system- och strukturpåverkan skall ha en central roll i projektverksamheten och för utvecklingspartnerskapen. I Equal skall nyskapande åtgärder utprövas och i definitionen av nyskapande åtgärder skiljer man mellan tre former av nytänkande med olika syften: Utveckling av nya metoder, verktyg eller handlingssätt och förbättring av befintliga metoder (processorienterat nytänkande). Utveckling och formulering av nya mål och tillvägagångssätt för att identifiera nya och lovande kompetensområden och öppna nya sysselsättningsmöjligheter på arbetsmarknaden (målorienterat nytänkande). Utveckling och förslag som avser förändringar av politiska och institutionella strukturer (strukturorienterat nytänkande). 9 Ur Europeiska Socialfondens, presentation av Equal: 10 Styrdokument för gemenskapsinitiativet Equal. 8

9 2. Equal Egenanställning (EE) Equal Egenanställning tillhör den andra omgången Equalprojekt i Sverige. Projektet startade i april 2005 och avslutades i december Utvecklingspartnerskapet (UP) Parterna i Equal Egenanställnings Utvecklingspartnerskap är för det första fyra etablerade Egenanställningsföretag, C-företaget i Uppsala, Uppdragshuset ek för och Anlita i Göteborg och Egen i Roslagen. Övriga parter är myndigheter som har i uppdrag att minska arbetslöshet och sjukskrivning, såsom Länsarbetsnämnden i Göteborg, Arbetsförmedlingen i Norrtälje och Uppsala, Försäkringskassan i Västra Götaland, liksom organisationer som stödjer att det skapas fler företagsetableringar antingen som rådgivningsorganisationer eller som regionala organ för tillväxt, såsom Länsstyrelsen i Stockholm och Regionförbundet Uppsala. Initiativet till projektet kom från Coompanion 11 i tre regioner som alla på olika sätt var engagerade i eller hade startat Egenanställningsföretag på sin ort: Göteborg, Uppsala och Norrtälje. Koordinator för projektet har varit Maria Woglinde, initiativtagare till C-företaget i Uppsala och som då var rådgivare vid Coompanion i Uppsala. Viktiga externa parter som UP skulle samverka med var arbetsmarknadens parter, politiker och tjänstemän på myndigheter och organisationer och särskilt Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen. I Equalprogrammets styrdokument står om utvecklingspartnerskapet att det i breda partnerskap och med flera projekt och horisontella angreppssätt krävs god koordination både vad gäller utvecklingsprocesser och administration. Projektet har vid sidan om koordinatorn, haft fyra projektledare, Rose- Marie Sjöberg Uppdragshuset, Pär Olofsson Coompanion Göteborg, Bridget Wedberg SER (Coompanion i Roslagen) och Ingrid Landin Resursnätet för kvinnor i Norrtälje. Dessa ansvarade för olika delprojekt (se nedan). Projektet har haft en administrativ resurs i Anna-Lena Vickhoff från KUUL (Coompanion i Uppsala). Dessa personer plus Elsmari Fjällström från Länsstyrelsen i Stockholm utgjorde Arbetsutskottet i projektet. 2.2 Projektets syfte och målsättning Syftet med projektet var att etablera Egenanställning som en möjlighet för arbetslösa att fakturera sig in på arbetsmarknaden. Genom stöd och utbildning i Egenanställningsföretagen skall personer som har svårigheter på arbetsmarknaden kunna fångas upp och få möjligheter att utveckla en verksamhetsidé, som sedan kan faktureras via egenanställningsföretaget. Syftet var också att påverka strukturer och attityder som utgjorde hinder för människor att starta och driva sina verksamheter. Att skapa modeller och verktyg för att lokalt/regionalt och nationellt, framgångsrikt säkerställa en positiv utveckling av Egenanställningsföretag som ett led i en bred företagsutveckling i hela landet. 12 När det gällde målgruppen framhölls det 11 Coompanion är lokala kooperativa utvecklingscentra. Det finns 25 Coompanion i landet som ger rådgivning och information om kooperation och företagande inom den sociala ekonomin. Se 12 Ur ansökan för projektet: Selfemployment Egenanställning 9

10 som en målsättning att vända sig till dem som har svårt på arbetsmarknaden, personer med begränsad arbetsförmåga p g a funktionshinder eller sjukdom, kvinnor och invandrare. Det finns idag många liknande företag i landet. De som skulle utvecklas genom Equalprojektet skall vara kopplade till ett Coompanion och vända sig till arbetslösa och otraditionella företagare enligt ovan, även om de också erbjuder egenanställning till andra målgrupper. Projektet arbetade på tre nivåer för att utveckla möjligheterna att försörja sig via ett Egenanställningsföretag med sin verksamhetsidé: Syfte och mål på individnivå Ökad grad av egenförsörjning för dem som idag står utanför arbetsmarknaden och som samtidigt är intresserade av att pröva verksamhetsidéer och erbjuda sin kompetens på en arbetsmarknad utan att behöva starta eget företag, vilket kan riskera deras sociala trygget. Målet är att underlätta för utanförställda enskilda, att genom flexibla lösningar och kompletterande alternativ lösa sin försörjning. Erbjuda en flexibel anställningsform mellan att vara anställd och att vara egenföretagare som kan ge möjligheter för den enskilde inom nya affärsområden. Vidare är det viktigt att underlätta för människor med begränsad arbetskapacitet att kunna arbeta efter förmåga med egen verksamhet. Syfte och mål på företagsnivå Fler egenanställda i Egenanställningsföretag får möjlighet till egen försörjning, med en verksamhet i större eller mindre grad, allt efter förutsättningar och behov. Målet beskrivs här som att fler Egenanställningsföretag erbjuder försörjning för målgrupperna och att det utvecklas Egenanställningsföretag i alla län. Man antar att en inte helt orealistisk bedömning är att utveckla noder av Egenanställningskonceptet i alla län. Uppskattningsvis skulle det leda till 1% av arbetsmarknaden, eller nya företagskoncept, i detta fall främst för människor som idag är utanför arbetsmarknaden. Syfte och mål på strukturell nivå Syftet är att påverka lagstiftning och regelsystem för arbetslöshetsersättning, socialförsäkring och skattelagstiftning så att fler företag kan skapas och att fler personer kan skapa egenförsörjning genom egenanställning. Målet är att genom bred förankring erbjuda ett alternativ till traditionell arbetskraftsförsörjning och lansera en ny form mellan att vara anställd och att vara företagare, speciellt anpassad för utanförställda grupper. Att erbjuda arbetsförmedling, regionala företagsrådgivare och länsstyrelser ett nytt arbetsmarknadsinstrument som kan underlätta start av egenförsörjning genom egenanställning. Dessutom vill man åstadkomma en flexiblare arbetsmarknad där kompetens och entreprenöriella idéer tas tillvara och kommersialiseras. 2.3 Speciella arbetsgrupper Projektets arbete delades upp i delprojekt när det gäller utbildning, regelverk, stödstruktur och spridning och påverkan. Tre speciella arbetsgrupper har organiserats runt jämställdhet, mångfald och tillgänglighet (JMT), media och kring det transnationella arbetet. Ett gediget arbete med JMT frågorna har genomförts för att integrera dessa i partnerskapets arbete. Ett policydokument togs fram utifrån diskussioner, utbildningsinsatser och en inventering av partnerskapets egna organisationer när det gäller handlingsplaner, riktlinjer och konkreta åtgärder. Det transnationella arbetet har koordinerats av Pär Olofsson, Coompanion Göteborg. 10

11 De två transnationella parterna arbetade inte direkt med liknande verksamheter i sina respektive länder, men de arbetade med företags- och arbetsmarknadsutveckling på lite olika sätt: CPKP Center for Community Organisation, i Tjeckien arbetade med stöd för landsbygdsutveckling genom arbete med mikrolån och utbildning för landsbygdens befolkning. Forskning och Utvecklingsavdelning för den kooperativa organisationen Mondragon i Spanien, Baskien, arbetade med kooperativ utveckling för att hejda arbetslösheten. Det gemensamma transnationella samarbetsavtalet inriktade sig på utbyte av erfarenheter och metoder när det gäller stödstrukturer kring företagande i de olika länderna, utbildnings- och mentorprogram för entreprenörer och olika program för att starta företag. Arbetet har gått ut på studiebesök och insamlandet av material som sedan disseminerades vid konferenser i de olika länderna till utvecklingspartnerskapen och andra involverade aktörer. 13 När Equalprojektet beviljades våren 2005 startade samtidigt ett projekt via Nutek för att arbeta med en förstudie om intresse för Egenanställningsföretag i samarbete med Coompanion i de olika länen. I projektet fanns målet att utveckla en stödstruktur för dem som startat utifrån ett Coompanion. Detta sammanföll med målsättningen för EE:s delprojekt stödstruktur, varför arbetet i delprojektet låg lågt tills Nutek-projektet avslutades. Föreningen FFE (Förenade Företag för Egenanställda) bildades i oktober 2005, och ingick sedan i EE projektet fr o m februari Organisationsschema 13 SCS Business Support. Gemensamt transnationellt handlingsprogram. 11

12 3. Projektets problemområden Utifrån projektets syften och målsättningar har utvärderingen fokuserat på tre huvudsakliga problemområden. Arbetet i projektet inom dessa problemområden omfattar insatser på både individuell-, strukturell- och modellnivå 3.1 Entreprenörsutveckling som arbetsmarknadspolitiskt instrument Regelverket som deltagarna möter som egenanställda är ännu inte förberett för personer som går från arbetslöshet till Egenanställning. Som tidigare konstaterats kan arbetslösa personer som söker sig till Egenanställningsföretag i de flesta fall inte erhålla a-kassa i de fall de inte kan försörja sig på sin verksamhetsidé. På den individuella nivån omfattar projektet möjligheten att erbjuda ett antal personer att gå igenom en entreprenörsutbildning med syfte att utveckla deltagarnas verksamhetsidéer och stärka dem i sina möjligheter att marknadsföra dessa och skaffa sig kunder, som de sedan kan fakturera via de egenanställningsföretag som finns kopplade till projektet. Arbetslösa som inte lyckas med att erhålla anställning genom arbetsförmedlingen men har en affärsidé som bedöms trovärdig kan erhålla ett starta eget bidrag. Problemet som projektet försökte fånga upp var att det fanns många sökande på arbetsförmedlingen som hade bra idéer och också kompetens, men som behövde tid för att utveckla idén och hade behov av att testa den. För att kunna erbjuda egenanställning behövdes då möjligheter för de som var intresserade att kunna få tid att utveckla sin idé och att få stöd i den processen genom en entreprenörsutbildning. Under projekttiden behöver strukturella förändringar ske, så att personer har försörjning under kurstiden och att de får möjligheter att pröva sina idéer genom Egenanställningsföretagen. Eftersom det inte finns ett anpassat arbetsmarknadspolitiskt program för denna typ av entreprenörsutbildning för Egenanställning behövdes en sådan modell utvecklas. 3.2 Motsättning mellan ett företags- och ett anställningsperspektiv Personer som använder Egenanställningsföretaget för att fakturera sina uppdrag hamnar i en situation med olika tolkningar på A-kassorna om man skall betraktas som anställd eller egen företagare. Problemet för de deltagare som efter utbildningstiden skulle ha behov av att stämpla för sin a-kassa under de dagar de inte kunde fakturera var uppenbart. Bolagsbolaget, som hamnat i blåsväder flera gånger, har anpassat sig efter regelverket och anställer inte idag personer som är beroende av a-kassa. På den strukturella nivån fanns problemen kring regelverken inom arbetsmarknads- och försäkringsområdet. De arbetsrättsliga frågorna utifrån arbetsgivar- och fackliga aspekter behöver förändras. Arbetsmarknadens organisering när det gäller anställningsformer och företagande accepterar inte en mellanform som är både - och eller antingen - eller. Finns det anställningsformer som Egenanställningsföretagen kan använda sig av som tillvaratar de arbetsrättliga kraven? Går det att etablera en modell av egenanställning som en tredje form mellan anställning och företagande? 12

13 3.3 Kvalitetssäkring och nätverk Förutom de tre Egenanställningsföretag som initierade Equalpartnerskapet var flera nya Egenanställningsföretag kopplade till Coompanion på gång vid projektstarten. Utvecklingsmöjligheterna för dessa företag var naturligtvis beroende på att de fungerar bra i förhållande till de personer som anlitar deras tjänster. Det handlar om att skapa kvalitet och bra rutiner. För att skapa en gemensam stödorganisation krävdes gemensamma regler och rutiner, vilket sedan kunde spridas vidare till de nya som etableras. En handbok och genom den en kvalitetskontroll var en möjlighet. I delprojekt regelverk internt, skulle man arbeta fram underlag för detta arbete med handboken och med kontakter med fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och företrädare för a-kassor med flera. Detta problemområde hänger naturligtvis ihop med det ovanstående, men handlar här om en intern samsyn när det gäller regelfrågor - om utvecklingen av en intresseorganisation och samsyn i den kring stadgar för föreningen och en handbok. 13

14 4. Egenanställningsföretag i ett förändrat arbetsliv För att förstå de strukturella problem som projektet försöker att angripa kan det vara av vikt att sätta in denna nya form för arbete i sitt samhälleliga sammanhang. Begrepp uppfattas olika och är ofta otydliga, vilket kan trassla till förståelsen för hur problematiken ser ut. I detta kapitel tar jag upp hur förändringen inom arbetslivet bäddat för egenanställningsföretagen och några av de viktiga begrepp som har betydelse för den fortsatta utvärderingen. Problematiken med en anställningsform mellan företagare och anställd tydliggörs enklast genom att begrunda de definitioner som är vägledande för myndigheter och regelverk, när det gäller socialförsäkrings- och arbetsmarknadsregler. Vad kännetecknar en anställning respektive ett företagande och vilket förhållande har detta till att vara anställd egenanställd? Här är begrepp som självständig respektive osjälvständig uppdragstagare nyckeln till olika bedömningar från t ex arbetslöshetskassorna. Skillnaden mellan självanställningsföretag och egenanställningsföretag är viktig att belysa, liksom förhållandet till närstående företagsformer, såsom bemanningsföretag och s k soloföretagare, de som arbetar ensamma i sitt företag. Flera problem med trygghetssystemen gäller även för dem som arbetar inom dessa företag. Kapitlet beskriver även de franska företagen inom CPE (Cooperer pour Entreprendre) som inspirerat utvecklingspartnerskapets modell för en entreprenörsutbildning för egenanställda. En bidragande orsak till deras utveckling var att det inte fungerade med den rådgivning som erbjöds för vissa arbetslösa personer som ville starta företag och att det behövdes en ny form för personer med egna verksamhetsidéer. Hur ser det ut i Sverige när det gäller starta eget bidrag och entreprenörsutbildningar? En speciell form av företag är de arbetsintegrerande sociala företagen som har som huvudsakligt ändamål att genom företagande integrera personer som står långt från arbetsmarknaden. Om egenanställningsföretagen vänder sig till arbetslösa personer inom Equals målgrupp, kan de räkna sig till de sociala företagen? Som avslutning presenteras kort en tidigare utvärdering av Uppdragshuset, och en förstudie om egenanställningsföretag i Småland 4.1 Egenanställningsföretag och Självanställningsföretag Självanställningsföretag har funnits sedan slutet på 90-talet. Egenanställningsbegreppet har framförallt utvecklats genom Equalprojektet och förekommer idag i olika publikationer. Begreppet finns i det fria uppslagsverket Wikipedia, men går inte att hitta i några andra uppslagsverk eller ordlistor. Självanställning var det första uttrycket för företeelsen att anlita ett företag för att fakturera uppdrag. Begreppet är en direkt översättning av det engelska self-employment och ibland används självanställning, self-employment och även egenanställning i betydelsen att man driver ett eget företag och anställer sig själv, som i vissa aktiebolag och i personalägda företag. Självanställning finns inte med i några uppslagsverk, men både egenanställning och självanställning har många träffar på Google. 14

15 Det första exemplet på ett Självanställningsföretag och som också varit inspiratör för många efterföljare, är Bolagsbolaget i Värmland, som är arbetsgivare för cirka 340 entreprenörer där många är konsulter, hantverkare, kulturarbetare eller jobbar inom friskvård 14. Bolagsbolaget avgränsar sig mot Egenanställningsföretag på sin hemsida: Inom den socialekonomiska sektorn har man infört begreppet egenanställning och vänder sig ofta till arbetslösa, invandrare och andra grupper som behöver extra insatser. Vi i BolagsBolaget har tyvärr tvingats släppa de ambitionerna eftersom vi inte har resurser att utkämpa ännu en obetald kamp mot staten. I det här fallet handlar det om a-kassornas njugga inställning och ett regelsystem som kriminaliserar den egna handlingskraften. BolagsBolaget är annorlunda på det sättet att vi är ett vinstdrivande aktiebolag som visserligen startades av en ideell förening, men inriktningen har alltid varit affärsmässig eftersom vi vill bidra till landets välstånd genom att generera ekonomisk tillväxt och därmed skatteintäkter. 15 Uppdelningen mellan kooperativa Egenanställningsföretag och vinstdrivande Självanställningsföretag har blivit tydliggjord på flera sätt under Equal Egenanställnings projektperiod. I t ex en motion från moderaterna till riksdagen oktober 2007, föreslås att regelverket bör ses över för att underlätta för egenanställningar och självanställningar: Under senare år har det vuxit fram en anställningsform som är mer entreprenörsinriktad än andra anställningsformer. Det är vad som i den sociala ekonomin, med kooperativ och ekonomiska föreningar, kallas för egenanställning och i andra renodlat vinstdrivande företag, ofta kallas för självanställning. 16 Idag räknar man med att det finns drygt femton Självanställningsföretag, som drivs i bolagsform likt Bolagsbolaget. Egenanställningsföretagen är idag cirka 11 företag, varav 9 är medlemmar i Förenade Företag för Egenanställda, FFE. 4.2 Egenanställd: arbetstagare och/eller företagare? För att förstå problematiken kring egenanställningen är det en fördel att titta på de begrepp som omgärdar den svenska arbetsrätten och arbetsmarknaden. En anställning förutsätter en arbetstagare och ett anställningsavtal med antingen en juridisk organisation eller en enskild person. Arbetsgivaren köper tid av arbetstagaren som utför arbetet mot betalning. Kollektivavtal reglerar anställningarna och anställningsavtalen styrs av arbetsrätten som har ett regelverk med en mängd lagar, undantag och regler. Anställningsskydd, medbestämmande, arbetstider, semestrar och studieledighet styrs av lagar som arbetsgivaren måste följa för sina anställda. I försäkringsbestämmelser, regelboken för Arbetslöshetskassorna definieras företagare: Med företagare avses i denna lag personer som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i och som de har ett väsentligt inflytande över. En egen företagare är en person som har startat ett eget företag. Som ägare till enskild firma eller handelsbolag räknas man inte som anställd, men kan vara det t ex i sitt aktiebolag eller sin ekonomiska förening. I det fallet blir man både arbetsgivare och arbetstagare i samma 14 Intervju med Anne Hellstedt Pettersson i nättidningen e24 ( Bolagsbolagets hemsida: 16 Plass, Maria och Svantesson, Elisabeth: Motion till riksdagen 15

16 företag. I en enskild firma och i handelsbolaget är man personligen ansvarig för företagets åtaganden och skulder. En enskild firma är inte en juridisk person, utan företräds av den egna företagaren och identifieras genom hans eller hennes personnummer. En egen företagare kan sälja sin arbetstid som en tjänst till en juridisk person och tar då ut moms och står själv för trygghetsförsäkringar och arbetsgivaravgifter. Att vara anställd egenanställd 17 i ett Företag för Egenanställda, kan jämföras både med egenföretagare och med arbetstagare när det gäller ansvar och rättigheter. Det är här som problem uppstår eftersom det är två system som är svåra att föra ihop enligt de regler som finns i arbets- och näringslivet. Som anställd egenanställd agerar man självständigt som företagare i och med att man själv driver sin verksamhet och tar ansvar för den genom att teckna försäkringar och avsätta pengar till t ex sjuklön. Man bestämmer själv hur mycket man skall arbeta och hur mycket lön man skall ta ut, antal semesterdagar etc. Marknadsföring och informationsmaterial etc sköter man själv. I materialet om verksamheten ska det stå att man är en del av Företag för Egenanställda. Man kan skydda sitt företagsnamn genom att registrera sin verksamhet som bifirma till Företag för Egenanställda och får då samma organisationsnummer. Egenanställningsföretaget har F- skattsedeln som behövs för att fakturera de uppdrag som den egenanställde utfört. De är arbetsgivaren som sköter administrationen och betalar ut lön, skatter och andra avgifter. Som egenanställd kan man betraktas som uppdragstagare. Med uppdragstagare menas enligt Regelboken för Arbetslöshetskassorna: En uppdragstagare åtar sig uppdrag för en eller flera uppdragsgivares räkning. Något anställningsförhållande föreligger inte och uppdragstagaren intar en mer eller mindre självständig ställning gentemot uppdragsgivaren. Det finns inga särskilda regler inom försäkringen för uppdragstagare eller någon definition av begreppet. Antingen skall uppdragstagaren definieras som företagare eller som arbetstagare, varmed följer att reglerna för den ena eller den andra gruppen skall tillämpas. Det väsentligaste kriteriet vid bedömningen är uppdragstagarens självständighet i verksamheten. I praxis har uppdragstagaren vanligtvis ansetts vara företagare. (min kursivering) Huruvida en egenanställd person kommer att betraktas som företagare eller som arbetstagare bestäms alltså utifrån personens självständighet i verksamheten. Självständigheten bedöms utifrån den kontroll och arbetsledning som uppdragsgivaren utövar eller inte utövar och om den egenanställde arbetar på eget ansvar. En självständig uppdragstagare bedriver oftast sin verksamhet i företagsform eller i vart fall redovisas inkomsterna skattemässigt som inkomst av näringsverksamhet. Kännetecknande är att han på eget ansvar och utan kontroll eller arbetsledning från uppdragsgivarens sida utför de uppdrag han åtagit sig. Om arbetet är av den arten att det är möjligt, kan uppdragstagaren utföra arbetet på den plats som han själv bestämmer, t.ex. i egen lokal, och han kan åta sig uppdrag för flera uppdragsgivare samtidigt. Den osjälvständiga uppdragstagaren liknar mer en arbetstagare i och med att han eller hon: * enbart ställer sin arbetskraft till förfogande 17 Information från Företag för Egenanställdas handbok 16

17 * endast säljer/utför en typ av tjänst/arbete * har blott en, eller möjligen två, uppdragsgivare från vilka man erhållit sina uppdrag och därför blivit beroende av * har ett inte enbart tillfälligt förhållande till uppdragsgivaren * ersätts för uppdraget efter den tid som åtgått, t.ex. per timma, eventuellt med en i kollektivavtal bestämd ersättning * utför uppdraget på av uppdragsgivaren bestämd plats där arbetet och tidsåtgången för detta ofta kan kontrolleras av uppdragsgivaren * vanligen saknar särskild lokal för verksamheten och inte har några anläggningstillgångar eller omfattande inventarier * inte har inregistrerat firma, bolag eller dylikt. 18 En osjälvständig uppdragstagare jämförs med en anställd och har rätt till arbetslöshetsersättning, medan en självständig uppdragstagare bedöms som en företagare måste helt och hållet avsluta sin verksamhet för att kunna komma ifråga för a-kassa. A- kassornas samorganisation SO har i sina direktiv tre företagskriterier som ska avgöra för varje person om denne kan betraktas som företagare eller anställd. De handlar om huruvida man är ägare till företaget, om man har självständigt eller osjälvständigt uppdrag och till sist om man har ett väsentligt inflytande i företaget. 19 Dessa regler tolkas olika på olika a-kassor. 4.3 Egenanställningsföretag och Bemanningsföretag Man kan se vissa likheter mellan Egenanställningsföretagen och Bemanningsföretagen. Medan de Egenanställda själva utvecklar och säljer sina verksamhetsidéer, hyr Bemanningsföretagen ut personal till andra företag. I Bemanningsföretaget är man anställd och de flesta företagen, cirka 350, ingår i arbetsgivar- och branschorganisationen Bemanningsföretagen som ingår i Almega. Bemanningsföretag arbetar även med rekrytering och entreprenader och har under de senaste åren snabbt utvecklat nya nischer, såsom uppdragsutbildningar, telemarketing, redovisningsbyråverksamhet mm. Bemanningsföretag hindrades för verksamhet fram till 1992, eftersom arbetsförmedlingslagen från 1935 innebar att staten hade monopol på arbetsförmedling. I början av 1990 talet kom den första avregleringen, med strikta restriktioner i början, men senare under 90-talet slopades en hel del regleringar och på 2000-talet lyfts bemanningsföretagen upp som viktiga aktörer på arbetsmarknaden. 20 I Egenanställningsföretaget tar personer uppdrag och är anställda under den tid som uppdraget pågår. Uppdragstagarna, som enligt regelboken för arbetslöshetskassorna, åtar sig uppdrag för en eller flera uppdragsgivares räkning. Något anställningsförhållande föreligger inte och uppdragstagaren intar en mer eller mindre självständig ställning gentemot uppdragsgivaren 21 Skillnaden är alltså att bemanningsföretagen har ett mera regelrätt anställningsförfarande, vilket innebär att det när det inte längre finns några uppdrag för den anställde, inte är någon fråga om rätten till a-kassa. Den egenanställde uppdragstagaren kan betraktas som självständig och därmed som företagare, vilket innebär att han/hon inte har rätt till a-kassa. 18 IAF: Regelbok för arbetslöshetskassorna: försäkringsbestämmelser 34-37ALF 19 Arbetslöshetskassornas Samorganisation Meddelande Kartläggning av bemanningsbranschen 2005, från organisationen för tjänsteföretagare i Sverige Almegas hemsida 21 IAF: Regelbok för arbetslöshetskassor: försäkringsbestämmelser 34-37ALF 17

18 Bemanningsföretagen och egenanställningsföretagen jobbar bägge inom den alltmer ökande tjänstesektorn och med tanke på den utveckling som arbetslivet och anställningsformerna haft under det senaste decenniet har de tillsammans stora möjligheter att möta framtidens behov av tjänster: Åttio procent av alla nystartade företag, en fjärdedel av all export, två tredjedelar av näringslivets hela produktion och hälften av Sveriges BNP bygger på tjänster. 22 Gemensamt är dock att man som anställd via ett bemanningsföretag inte kan arbeta deltid eller som timanställd och ha rätt till ersättning från a-kassan. Fyllnadsstämpla eller att stämpla mellan uppdragen fungerar inte. Regelverken fungerar som ett skydd mot att företagen ska utnyttja att de inte behöver anställa personalen då det inte finns uppdrag för dem, då de kan försörja sig på a-kassan mellan uppdragen. Det finns också åsikter om att detta skulle hindra personer att skaffa sig ett fast arbete. Kollektivavtalen hos de företag som anslutit sig till arbetsgivareförbund ger dock rätt till baslön för dem som inte har uppdrag på heltid, 4.4 Soloföretagande och egenanställning Det finns cirka en halv miljon soloföretagare om man undantar fiskare och jordbrukare 23. Soloföretag är företag där personen som äger företaget är den enda som arbetar i det. Soloföretagare och Egenanställda har naturligtvis stora likheter, eftersom den egenanställde också utvecklar sitt affärskoncept, kundunderlag och marknadsför sin tjänst eller produkt. När de Egenanställda drabbas av problem p g a att socialförsäkringssystemet inte är anpassat för dem är det för att de betraktas som soloföretagare enligt regelverket. Men regelverket är inte heller skapat för soloföretagare. Problematiken för deras möjligheter till arbetslöshetsförsäkring är den samma som för egenanställda som betraktas som självständiga uppdragstagare. IT kommissionen, som tillsattes av den förra regeringen, hade frågan uppe kring millennieskiftet i samband med ett antal IT rättsliga observatorier där man samtalade kring det nya arbetslivets under rubriken: Fri agent, egenanställd, ny daglönare Hur ser det ut? Vad behöver göras? Man måste ta en funderare på de lagtekniska lösningarna. Även om vi i Sverige låter egenföretagare omfattas av många av delar av vårt socialförsäkringssystem, är de ändå en restkategori i dessa system. Arbetslöshetsförsäkringen är t.ex. konstruerad kring arbetstagare i första hand. Man har sedan lagt till företagarna för vilka det skapas speciella regler. Det handlar inte om att företagare skulle vara i mindre behov av skydd eller mindre värda ett skydd än vad arbetstagare är, utan snarare om en bevisfråga. Det är knepigare att definiera vad som är arbetslöshet för en egenföretagare än för en arbetstagare. Det som skall vara avgörande för de lagtekniska lösningarna skall vara risker som har att göra med förvärvsarbete och inte med att vara arbetstagare underordnad en arbetsgivare. 24 Frågan om bevisbördan är naturligtvis central när det gäller arbetslöshet för företagare som själva fixar sina uppdrag. En företagare slutar ju inte givet att arbeta för att det inte kommer in några uppdrag, utan måste öka sina ansträngningar. Samtidigt kommer det inte in några 22 Från Almegas hemsida 23 Uppgifter från Statistiska Centralbyrån ur It- kommissionens Observatorierapport Fri aktör, egenanställd, ny daglönare IV - Fri, ensam, trygg? 24 IT-rättsliga Observatoriets rapport 11/99 18

19 intäkter. Om inte företagaren har upparbetade resurser eller någon annan att leva på tvingas han eller hon att lägga ner sitt företag för att kunna få ut någon arbetslöshetsersättning. Jämförelserna mellan de som bedriver eget företag som soloföretagare och de som är egenanställda är många och i en Observatorierapport 31/2001, från det IT-rättsliga observatoriet konstateras: Tillsammans med arbetsrätten utgör socialförsäkringarna det regelverk som styr arbetsmarknaden och skiljer ut den från marknaden för varor och tjänster. Socialförsäkringarna erbjuder försörjning till människor som har arbetat men som av olika anledningar inte har någon arbetskraft att sälja, eller vars arbetskraft ingen är beredd att köpa. - Om vi jämför med de regler som omger ett företag som inte har några produkter att sälja eller som inte klarar av att hitta köpare för de varor eller tjänster de producerar, ser vi att företaget inte har något skyddsnät av den typ som omger arbetarna, sade Samuel Engblom. Ett "socialförsäkringssystem för företag" förefaller för de allra flesta vara en underlig idé. På marknaden för varor och tjänster ser vi utslagning som en normal och på lång sikt rent utav önskvärd effekt av ett misslyckande. Arbetsmarknaden och marknaden för varor och tjänster styrs alltså av delvis vitt skilda principer. Det har därför varit viktigt att hålla isär dessa marknader. Detta har skett genom att arbetsmarknaden har rättsligt definierats som marknaden för arbete som arbetstagare. Det har varit viktigt att arbetstagarbegreppet har varit tvingande. Om arbets- och socialrätten skall fungera krävs att det inte går att avtala bort det skydd lagstiftningen ger - personkretsen kan inte vara dispositiv. Att säga att arbets- och socialrätten enbart rört arbetstagare är förvisso en sanning med modifikation. Inom arbetsrätten finns vissa rättsregler som omfattar andra än enbart arbetstagare. Arbetsrättens personkrets omfattar t ex vissa grupper av uppdragstagare eller alla som arbetar under arbetsgivarens tak eller ledning. Soloföretagaren kan liksom den egenanställde betraktas som både företagare och arbetare. Som arbetare har de lika stor risk att bli sjuka och att inte kunna prestera inkomster eller förlora kunder och tillfälligt stå utan uppgifter och vara i behov av en omställningsförsäkring som a-kassan kallas. Som företag ska deras verksamhetsidé fungera på en konkurrensutsatt marknad och statliga bidrag som a-kassa ska inte kunna användas för att hålla en icke- livsduglig affärsidé under armarna. 4.5 De franska företagen BEC 25 och deras organisation CPE Inspirationen i projektet Equal Egenanställning har bland annat varit de franska och belgiska företagen inom rörelsen Coopérer pour entreprendre (CPE) 26 Utvecklingen startade i Frankrike på nittiotalet med ett antal initiativ där kooperativ bildades för att erbjuda människor att utveckla sina affärsidéer och genom ett ömsesidigt stöd till varandra vara avlönade entreprenörer inom kooperativet. Problemet var liksom i Sverige, att formen och begreppet var nytt och att avlöna entreprenörerna var juridiskt svårt att hantera. 27 Kooperativen insåg att de måste samarbeta för att kunna nå framgång och organisationen CPE bildades år Organisationen arbetade på att få med sig fackföreningsrörelsen och 2004 hade man lyckats få fram ramavtal med de tre största facken i Frankrike. De olika företagen BEC arbetar efter ett gemensamt regelverk med samma stadgar och ett tydligt koncept. Deras gemensamma organisation CPE sprider information och kunskap om företagen och arbetar på att sprida idén till andra länder. Eftersom CPE hade ett Equalprojekt i 25 Business Employment Cooperatives, av det franska Coopératives d Activités et d Emploi 26 Hemsidan för Coopérer pour entreprendre: 27 Anförande av Nabil M rad ordförande i CPE, vid EE konferens den 13:e april

20 den första omgången, kunde inte Equal Egenanställning få med dem som transnationell partner. Det har ändå etablerats ett fruktbart samarbete med projektet. Kooperativen erbjuder en juridisk och företagsmässig plattform till alla som vill starta sin egen verksamhet genom ett gemensamt företag. Rörelsen startade genom den höga arbetslösheten i Frankrike i början på nittiotalet, då många försökte hitta försörjning genom att starta eget. Okunskap och ofta bristfälligt stöd från rådgivare gjorde att många misslyckades. Kooperativen inom CPE utvecklade en modell med anpassad rådgivning för att starta en egen verksamhet i en social och mänsklig miljö som minimerar risker och minskar känslan av isolering. 28 De har professionella rådgivare och fungerar idag som erkända rådgivnings och stödcenter över hela Frankrike. Cirka sjuttio BEC kooperativ i Frankrike och fem i Belgien har genom spridnings och påverkansarbete inom CPE inspirerat till en utveckling i bl a Marocko och Canada. Varje BEC leds av ett team av entreprenörer som också är medlemmar och som ansvarar för kompetensutveckling och hjälper de blivande entreprenörerna att lyckas med sina projekt. Alla arbetar tillsammans och är samtidigt ansvariga för att utveckla sin egen verksamhet. Alla erhåller en lön som beräknas utifrån inkomsten och betalar en serviceavgift på 10 % av fakturabeloppet för BECs administrativa kostnader. BEC tar regelbundet emot projekt och nya blivande entreprenörer (enstaka eller i grupp). 29 Blivande entreprenörer går igenom tre steg fram till att de blir medlemmar i kooperativet: 1. Först skrivs ett kontrakt med BEC och därefter börjar den blivande entreprenören att arbeta på sin verksamhetsidé. Försörjningen i denna fas kommer från arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Varje BEC har ett samarbete med lokala och statliga organ som arbetar för en utveckling och ökad sysselsättning i kooperativets region. 2. Om projektet ser lovande ut och kundkontakter har etablerats tecknas ett deltidskontrakt utifrån förväntade inkomster. BEC erbjuder fortsatt utbildning och det ömsesidiga stöd som entreprenörerna inom BEC utgör för varandra. 3. I det sista steget blir man entreprenör och medlem i kooperativet. Förutsättningen är att verksamheten som man startat går bra och att man kan försörja sig på den, samtidigt som man stannar kvar inom BEC och deltar i verksamhetens beslut enligt de kooperativa principerna. I december 2006 anordnade CPE en europeisk konferens i Europa Parlamentet : Cooperate and Create Your Business, Alternatives for Employment in Europe där EE inbjöds att delta. I ett pressmeddelande inför konferensen sammanfattas kooperativens verksamhet: BEC låter personer testa att skapa sin egen anställning och erbjuder en juridisk hemvist, bokföring och kontakter med skattemyndigheter, stadgeenlig tillsvidarelön, handledning individuellt och i grupp baserad på learning by doing samt möjligheten att bli medlem i BEC för att utöva sin verksamhet. 4.6 Starta Eget - programmen och entreprenörsutbildningar Möjligheterna för arbetslösa personer att utveckla affärsidéer är bl a genom de olika entreprenörskapsutbildningar som erbjuds på marknaden. Om idén bedöms som realistisk kan 28 Coopérer pour Entreprendre: Broschyr 29 ibid 20