Pg Bg. Vatten, mat och hunger. ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg. Vatten, mat och hunger. ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern."

Transkript

1 Pg Bg Vatten, mat och hunger ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern.

2

3 Innehåll Förord: Vi måste lösa vattenproblemen Vatten ger liv... 5 Hur kan hunger bero på vattenproblem? Vattenproblem gör det svårt att försörja sig Vattenproblem ger bristande hälsa Vattenproblem skapar sårbarhet Vattensituationen i olika världsdelar 2. Vattnets kretslopp...9 Finns det för lite vatten? 3. Ohållbar och hållbar vattenanvändning..15 Vi tar upp för mycket grundvatten Torrlagda floder och krympande sjöar Industrin och jordbruket konkurrerar Föroreningar påverkar ekosystemet Brist på sanitet förorenar vatten Modernt jordbruk läcker nitrat 4. Skogens och vegetationens roll...21 Markens svampeffekt avgör Matjorden rinner bort Skogen påverkar klimatet Naturresurserna hotas av både fattiga och rika 5. Klimatförändringarna, vattnet och hungern Människors överlevnad hotas 6. Vatten, hunger och konflikter...31 Mellanöstern exempel på en vattenkonflikt Lösningar på konflikterna om vattnet 7. Virtuellt vatten eller Det krävs vatten för att göra en tv Köttkonsumtionen och vattenförbrukningen 8. Vatten är en mänsklig rättighet Rättigheter för varje enskild person Rätten till vatten stärker de utsatta 9. Fördelning av vatten på lika villkor Dragkamp mellan industrier och småbönder För- och nackdelar med att privatisera Fattiga länders rätt att välja väg 10. Hur kan jag vara med och förändra? Bli vattenmedveten Bromsa klimatförändringarna Handla Rättvisemärkt certifierat och KRAV-märkt Visa dina ställningstaganden Sammanfattning...50 Situationen Orsakerna Möjligheterna Lösningarna Svenska kyrkan vill Så här arbetar Svenska kyrkan...51 Vill du veta mer?... 52

4 2 VATTEN, MAT OCH HUNGER

5 Vi måste lösa vattenproblemen Från El Salvador Leif Gustavsson/IKON Vatten är en mänsklig rättighet. Det är grunden för allt liv. Den unika roll som vattnet spelar i människors liv återspeglas i den nyckelroll som vattnet har i texter och ritualer inom de flesta religioner. I vår kristna tolkning förknippas vatten med liv och helighet men också med barmhärtighet och delande. I vår tid är vatten en bristvara för mer än en miljard människor. Världens länder har enats om att halvera andelen hungrande mellan år 2000 och Ska detta lyckas måste lösningar på vattensituationen i världen arbetas fram. I detta arbete har vi alla ett ansvar. Svenska kyrkan har uppdraget att stå på de utsattas sida och att värna skapelsen. Arbetet för en hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt är därför en viktig del av vår uppgift. Att dela på vattnet är ett uttryck för mänsklig identitet och solidaritet. Den här skriften ingår i en serie om hungerns olika orsaker och vad vi kan göra för att bekämpa dem. Seriens första skrift, beskriver världshandelns betydelse för hungern. I den kan du läsa mer om vad hunger innebär, hur stora problemen är och vilka som drabbas. I skriften Klimat, hunger och global rättvisa belyser vi klimatfrågans betydelse för möjligheterna att utrota hungern. Förutom att beskriva hungern och dess orsaker vill vi också visa på möjligheterna till förändring. Genom att vara med och påverka utvecklingen, förändra vårt levnadssätt och stödja lokal utveckling kan vi vara med och utrota hungern. Erik Lysén Chef för Policyenheten Internationella avdelningen Svenska kyrkan VATTEN, MAT OCH HUNGER 3

6 4 VATTEN, MAT OCH HUNGER

7 1. Vatten ger liv sammanfattning Vattnet står i centrum för hela mänsklighetens överlevnad. Vi är beroende av rent dricksvatten men också av vatten för tvätt, hygien och matlagning liksom för jordbruket och industrin. Tillgången till vatten hör nära ihop med tillgången till mat. Människors vattenproblem ser olika ut beroende på var i världen man lever. Det är problem som måste lösas om vi ska ha en chans att uppfylla millenniemålet att fram till år 2015 halvera extrem fattigdom och kronisk hunger. Brist på vatten bidrar i hög grad till människors fattigdom och skapar hinder för att uppfylla deras grundläggande behov: hälsa, livsmedelstrygghet och möjlighet att förtjäna sitt uppehälle. Tillgången på vatten är en central överlevnadsfråga och en fråga om mänskliga rättigheter. Huvuddelen av de 920 miljoner människor som ständigt går hungriga finns på landsbygden. De använder dagligen mark och vatten för sin livsmedelsförsörjning och deras liv är nära sammanvävda med den omgivande miljön vilket gör dem särskilt sårbara för miljöförstöring. Drygt miljoner människor saknar rent dricksvatten och miljoner människor saknar grundläggande sanitet, det vill säga förutsättningar att göra sig av med avfall och avföring på ett hygieniskt sätt. Bristen på vatten och sanitet leder till att två miljoner människor varje år dör i diarré. Av dem är 90 procent barn under fem år. De grupper som löper störst risk att drabbas av fattigdom kvinnor, flickor, funktionshindrade människor, diskriminerade etniska grupper med flera är också mest sårbara för problem med tillgången till vatten. hur kan hunger bero på vattenproblem? Frågan om tillgången på vatten är också en fråga om tillgången på mat. När man räknar in vattnet som behövs för att producera maten vi äter, visar det sig att vi behöver omkring liter vatten per person och dag. Från Bangladesh Eva Pérez Järnil/IKON Vatten behövs för att utrota hungern År 2000 enades FN:s medlemsländer i den så kallade millenniedeklarationen om att utrota hunger och fattigdom. När det gäller vatten är målet att halvera antalet personer som saknar rent dricksvatten fram till år Men tillgång till vatten är en förutsättning också för att de andra millenniemålen ska kunna uppnås. Utan framsteg i vattenfrågan är det sannolikt omöjligt att förverkliga exempelvis målet att år 2015 ha halverat andelen människor som lider av hungersnöd. Läs mer om milleniemålen på VATTEN, MAT OCH HUNGER 5

8 A B C Vi äter vatten Frågan om tillgången till vatten är också en fråga om tillgången till mat. En människa kan klara sig på två till tre liter dricksvatten per dag. (A) För tvätt, hygien, matlagning och annat hushållsbruk beräknar man att 50 liter per person och dag räcker. (B) Men när man räknar in vattnet som behövs för att producera maten vi äter visar det sig att vi behöver ungefär sjuttio gånger mer vatten runt liter vatten per person och dag. (C) Källa: Let it Reign: The New Water Paradigm for Global Food Security. Final report to CSD-13 Stockholm International Water Institute vattenproblem gör försörjningen svår Vatten är en viktig byggsten när det gäller att skapa olika försörjningsmöjligheter. Vi är alla beroende av fungerande ekosystem, men människor som saknar valmöjligheter eller skyddsnät är mer än andra utlämnade till naturen. Många fattiga människor är direkt beroende av förutsättningarna som naturen ger på just den plats där de lever. Utan kontinuerliga vattenflöden och god kvalitet på vattnet rubbas balansen i ekosystemens väv av arter som behövs för fiske, betesmarker och för att det ska finnas träd och buskar till brännved. Boskapsskötsel, trädgårdsodling och jordbruk kräver pålitlig tillgång till vatten. Lokala entreprenörer behöver vatten för olika byggtjänster, teknik och service. För att fattiga människor ska kunna bredda sin försörjning med småskaliga aktiviteter som grönsaksproduktion, krukmakerier och tvätterier, behöver de vatten. 6 VATTEN, MAT OCH HUNGER

9 vattenproblem ger bristande hälsa Dålig miljö utsätter fattiga och sårbara människor för risker att drabbas av olika sjukdomar, handikapp, undernäring och för tidig död. Vattenburna och vattenrelaterade sjukdomar som diarréer och malaria är de huvudsakliga dödsorsakerna i många utvecklingsländer och slår extra hårt mot till exempel barn och aidssjuka. För att förbättra människors hälsa har det visat sig vara mycket betydelsefullt med tillgång till vatten av god kvalitet och goda sanitära förhållanden. vattenproblem skapar sårbarhet Vattenrelaterade katastrofer som torka, översvämningar och kraftiga stormar underminerar utvecklingsansträngningarna och förstör människors livsmiljö. Klimatförändringar, nedslitna ekosystem, föroreningar och jorderosion ökar risken för vattenrelaterade katastrofer. Denna typ av händelser leder ofta till att människor snabbt hamnar i fattigdom. Det är viktigt att minska riskerna för vattenrelaterade katastrofer och öka återhämtningsförmågan hos fattiga, såväl när plötsliga katastrofer slår till som när ekosystem slits ned och resurser försvinner. vattensituationen i olika världsdelar Mellan åren 1900 och 2000 ökade vattenförbrukningen i världen sex gånger vilket är dubbelt så mycket som befolkningsökningen. Mer än en tredjedel av jordens befolkning lever nu i områden med stor vattenbrist. Det är främst befolkningstillväxt, ekonomisk tillväxt baserad på ökande jordbruksoch industriproduktion samt högre levnadsstandard som leder till att vattenförbrukningen ökar. Vattenproblemen ser olika ut i olika världsdelar. De områden som i dag har störst problem med vattenbrist är Afrika, Mellanöstern och Sydasien, men också i flera industriländer är problemen märkbara. I dag är fjorton länder i Afrika drabbade av vattenbrist och år 2025 kommer antalet att vara uppe i 25, om inte dagens utveckling kan hejdas. På många håll i världen, särskilt i Kina, Indien, USA och delar av Mellanöstern, har man i dag problem med sjunkande grundvattennivåer eftersom man tömmer grundvattenmagasinen snabbare än de förnyas. Brunnar sinar och saltvatten tränger in vilket gör att vattnet inte kan användas som dricksvatten eller i jordbruket. I Latinamerika, Karibien och Stillahavsöarna är föroreningar det kanske största vattenproblemet, men förorenat vatten plågar också många utvecklingsländer i andra världsdelar. Exempelvis finns det i flera stora floder i Asien femtio gånger mer tarmbakterier än vad man bestämt ska vara tillåtet. Andel av befolkningen som inte har tillgång till rent vatten i några länder Procent utan tillgång till rent vatten 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0% Etiopien Kambodja Moçambique Eritrea Haiti Peru El Salvador Indien Sydafrika Pakistan Egypten Procent av befolkningen som inte hade tillgång till rent vatten Afrika söder om Sahara Södra Asien Att andelen människor utan tillgång till rent vatten minskat i Asien beror främst på att situationen förbättrats i Indien. Källor: Human development report 2005 och UN World Water Development Report 2, VATTEN, MAT OCH HUNGER 7

10 8 VATTEN, MAT OCH HUNGER

11 2. Vattnets kretslopp sammanfattning Att skogen huggits ned och att boskap betar alltför hårt är ett av de största miljöproblemen i dag. När regn faller över skövlad mark kan jorden inte ta upp vattnet, utan regnet rinner snabbt av på markytan och för värdefull matjord med sig. Att alltför mycket grundvatten pumpas upp, att vatten förorenas och klimatförändringar är andra allvarliga hot mot vattnet och dess kretslopp. Vatten är en begränsad resurs. Allt liv utgår från vattnets kretslopp. Solen är motorn, som driver vattnets cirkulation i naturen. Vi påverkas av vattnets kretslopp och vi kan också påverka kretsloppet främst vattnets kvalitet men även den tillgängliga vattenmängden. När solens strålar träffar vattenytan i hav och sjöar, mark och växter, värms vattnet upp och vattenånga avdunstar, bildar moln och kondenserar till regndroppar när luften avkyls. Om allt vatten som solen lyfter från världens hav, sjöar och vegetation på ett år skulle falla ned över Sverige, skulle Sverige täckas av drygt meter vatten. Men bara en fjärdedel av nederbörden som faller över världen hamnar i landområden. Resten faller över haven. finns det för lite vatten? Mängden vatten som cirkulerar runt i vattnets kretslopp är mer eller mindre konstant. Att vattnet används minskar inte mängden vatten men kan göra vattnet mer eller mindre tillgängligt, eller så förorenat att det inte längre är tjänligt att dricka eller duger ens till livsmedelsproduktion. I Sverige har vi tillgång till cirka kubikmeter vatten per person och år. Några länder har tillgång till mer vatten per person än Sverige, men i torra områden är vattentillgången mycket mindre samtidigt som ett varmare klimat gör att grödor behöver mer vatten. I en del länder i Mellanöstern är tillgången bara några hundra kubikmeter per person och år. Från Etiopien Lars Rindeskog/IKON VATTEN, MAT OCH HUNGER 9

12 Kubikmeter vatten per person och år Vattenstress De som arbetar med vatten och hållbarhetsfrågor har på senare tid börjat använda begreppet vattenstress. Det syftar på situationer där det inte finns tillräckligt med vatten för alla användare för jordbruk, industri och hushåll. Att definiera gränser för stress i form av tillgängligt vatten per person är svårt. Det har dock föreslagits att när den årliga förnyelsebara tillgången på sötvatten är mindre än kubikmeter per person börjar länder periodvis eller kontinuerligt att känna av vattenstress. Vid en nivå på mindre än kubikmeter per person och år börjar bristen på vatten att påverka ekonomisk utveckling och människors hälsa och välbefinnande. Områden som i dag lider av vattenstress är Afrika söder om Sahara, Mellanöstern, Indien, norra Kina, Pakistan, Mexiko och Kalifornien. Om vi fortsätter att använda vatten på samma sätt som i dag kommer år 2025 två tredjedelar av världens befolkning att bo i områden med vattenstress Förnyelsebart vatten per person i några länder Hur mycket vatten som finns tillgängligt för människor varierar kraftigt mellan olika länder i världen. Se även kapitel 10. Källa: Water, a Shared Responsibility, UN World Water Development Report 2, Gräns för vattenstress 10 VATTEN, MAT OCH HUNGER Brasilien Sverige Rumänien Bangladesh El Salvador Irak Kina Indien Egypten Palestinska områdena Israel Kuwait

13 Om allt jordens vatten rymdes i en tiolitershink Bara en liten del av vattnet är förnyelsebart 70 procent av jordens yta är täckt med vatten. 97 procent av detta vatten finns i våra hav och är salt och inte användbart för mänsklig konsumtion, industri eller jordbruksproduktion. Sötvatten, som vi verkligen behöver, utgör bara 2,5 procent av jordens vatten och finns i floder, sjöar och i grundvattenmagasin. Av dessa 2,5 procent är drygt två tredjedelar bundet i inlandsisar och glaciärer. Knappt en tredjedel är grundvatten som fylls på mycket långsamt och som vi därför bara kan använda sparsamt i längden. Mindre än en hundradel av sötvattnet finns tillgängligt i sjöar, floder och bäckar. Källa: Water, a shared Responsibility, UN World Water Development Report 2, 2006 Kamp mot klimateffekter skulle sötvattnet rymmas i ett glas, och det förnyelsebara vattnet som är tillgängligt på ett hållbart sätt för människor och växter skulle rymmas i ett kryddmått. I fjol när vattnet kom fick vi sälja vår ko till underpris och flytta. Det berättar Yunus Miah som bor med sin familj i Kaunia-området i nordvästra Bangladesh. Där är de årliga översvämningarna en del av livscykeln. När översvämningen kommer måste människorna släppa allt och flytta. När de sedan återvänder finns ingenting kvar och de måste börja om från början. Kaunia-området är utsatt för svåra översvämningar som gör att flodbanken blir skör och marken eroderar. Det är en naturlig del av årstidernas växlingar, men klimatförändringarna har förvärrat situationen. Frivilligorganisationen Rangpur Dinajpur Rural Service (RDRS) har arbetat i distriktet sedan 1970-talet. Yunus och hans familj har, genom RDRS, fått sin husgrund och innergård upphöjd med 1,37 meter. Genom ett mikrolån har de köpt höns och två kor. Nästa gång översvämningen kommer förväntas de kunna bo kvar. RDRS utbildar katastrofberedskapsgrupper som lär sig kompostbyggande, sanitet, markhöjning, kombinerad fisk- och risodling och getskötsel. Tidigare var urinvånarna offer för översvämningarna. Nu ges de redskap att själva hantera dem och mildra effekterna. PROJEKTNUMMER P 41 Pappa Yunus, mamma Kulsum och sonen Abdul Karim framför sitt upphöjda hus. Foto: Ingrid Bergenholm- England/IKON Detta är ett av många projekt som Svenska kyrkan stödjer. Om du vill stödja detta projekt eller något annat, gå in på VATTEN, MAT OCH HUNGER 11

14 Fyra hot mot vattnets kretslopp Illustration: Annika Giannini 12 VATTEN, MAT OCH HUNGER

15 1. avskogning och överbetning Om det faller nederbörd över tät vegetation gräs, buskar och träd stannar det mesta vattnet kvar på platsen, sugs upp av vegetationen och avdunstar som vattenånga. Vattenångan stiger och det bildas nya regnmoln. Två tredjedelar av det regn som faller över jordens landyta stiger på detta sätt upp och bildar nya moln. Om skogen är skövlad, gräset är avbetat och marken bar rinner en stor del av regnvattnet snabbt av på markytan och tar samtidigt med sig jord. Det stör vattnets kretslopp och är ett av de allra största vattenmiljöproblemen idag, särskilt i fattiga länder. Läs mer i kapitel förorening av vattenresurser Intensivt jordbruk läcker näringsämnen och rester av bekämpningsmedel till floder, sjöar, hav och grundvatten. Det kan göra vattnet otjänligt som dricksvatten och orsaka övergödning i haven. Läckage från soptippar och industrier är andra stora problem. Brist på sanitet i fattiga länder skadar också vattenkvaliteten. Föroreningar som tränger ner i grundvattnet kan innebära problem flera hundra år framåt. Läs mer i kapitel överuttag av grundvatten En del av vattnet och fukten i marken letar sig långsamt ner till grundvattnet som samlas i underjordiska vattendrag och magasin. De fylls på långsamt och om vi tar upp för mycket vatten riskerar de att tömmas. Detta har blivit ett allt större problem på många håll i världen, särskilt i intensiva jordbruksområden och runt städer. Tillsammans med ytvattenavrinningen är tömningen av grundvattenreserverna det största vattenproblemet för matförsörjningen idag. Läs mer i kapitel den globala uppvärmningen Klimatförändringarna kommer på sikt att få stor inverkan på vattnets kretslopp. I ett varmare klimat avdunstar mer vatten från sjöar, hav och glaciärer. Det ger mer nederbörd där det redan regnar mycket, men mindre nederbörd där det redan regnar lite. Regnen kommer också att bli allt intensivare med mer erosion och översvämningar som följd. Höjd temperatur medför också att grödorna kommer att kräva mer vatten. Läs mer i kapitel 5. VATTEN, MAT OCH HUNGER 13

16 14 VATTEN, MAT OCH HUNGER

17 3. Ohållbar och hållbar vattenanvändning Från Spanien, Kanarieöarna. Alberto Paredes/Scanpix sammanfattning Vi använder grundvattnet och det vatten som finns i floder och sjöar alltför intensivt. Det har lett till uttorkade brunnar, torrlagda floder och krympande sjöar. Att vattnets kvalitet försämras är ett annat stort problem. Men det finns en mängd lösningar som kan öka vår tillgång till vatten. Regnvattendammar, droppbevattning, ekosanitet och förändrade matvanor är några av lösningarna. Utvecklingen måste vara hållbar I en hållbar vattenanvändning är det bara det förnyelsebara vattnet, den årliga tillrinningen, som kan användas. Fortsätter vi att överutnyttja och förorena yt- och grundvattnet är vi inne på en ohållbar utveckling. Det kommer med säkerhet att få konsekvenser för kommande generationer. Vi har sett att tillgången till tillräckligt mycket och rent vatten ofta är en avgörande faktor för att uppnå livsmedelstrygghet, utveckling, hälsa och fattigdomsbekämpning. Men ohållbar vattenanvändning hotar människors tillgång till denna livsnödvändiga resurs. I de länder i Afrika söder om Sahara som ofta drabbas av torka och svält, är tillgången på vatten ofta väldigt ojämn och oförutsägbar. Stora variationer förkommer mellan olika år. För ett par generationer sedan, fram till 1960-talets början, var också Indien och Kina mer utlämnade till vädrets växlingar. Där förbättrades livsmedelstryggheten genom det som kallas för den gröna revolutionen. Tillgången till vatten är avgörande för all utveckling. Men genom ohållbar vattenanvändning, klimatförändringar, befolkningsökning och inflyttning till städerna hotas människors vattentillgång. vi tar upp för mycket grundvatten Sedan 1960 har uttaget av grundvatten ökat väldigt mycket genom den gröna revolutionen och genom ny teknologi. Det sker ett stort överuttag av grundvatten till jordbruket. Indien har det största överuttaget på drygt 104 miljarder kubikmeter per år, Kina 30 miljarder kubikmeter och USA 14 miljarder kubikmeter per år. Orsaken till överuttaget av vatten till jordbruket är bland annat att vattenbehovet ökar liksom olika typer av subventioner. I Indien ökade grundvattenutnyttjandet för jordbruket kraftigt under och 1990-talen som ett resultat av subventioner av elektricitet. Staten försåg bönderna med gratis eller nästan gratis elström för att pumpa upp vatten. Resultatet av denna policy blev snabbt sjunkande grundvattennivåer. I Tamil Nadu i södra Indien föll grundvattennivån meter på ett decennium. När grundvattennivåerna sjunker innebär det att borrade brunnar torkar ut. De rikaste och mest välbeställda bönderna har råd att fördjupa sina brunnar. De fattigaste bönderna har inte råd med investeringen utan upplåter sin mark till rikare bönder som tjänar på situationen. VATTEN, MAT OCH HUNGER 15

18 Överutnyttjande av grundvatten finns särskilt i torra områden och områden där trycket från konstbevattning och städer är stort. Grundvattennivån på nordkinesiska slätten har sjunkit nära 60 meter. I Saudiarabien har konstbevattnad veteodling i öknen under de sista decennierna av 1900-talet förbrukat en stor del av grundvattenreserverna. Den gröna revolutionen Under de senaste åren har livsmedelstryggheten förbättrats rejält i Kina och Indien, Det beror på en satsning på nya, högavkastande grödor, konstbevattning och konstgödsel. Detta kallas för den gröna revolutionen. Samtidigt som den har ökat matproduktionen har den också medfört problem i form av överuttag av vatten och försämrad vattenkvalitet. Blått och grönt vatten En tredjedel av nederbörden rinner av på ytan till floder och sjöar eller bildar grundvatten. Det kallas för blått vatten. Resten två tredjedelar av regnvattnet ger fukt i marken, fukt som växterna kan suga upp, fukt som sedan avdunstar till atmosfären och kan bilda nya moln. Vattnet i marken och vattnet i växterna kallas för det gröna vattnet. Konkurrensen om och bristen på blått vatten blir allt större i världens torrområden. Det gröna vattnet är nyckeln för att klara framtidens vattenbehov i jordbruket. torrlagda floder och krympande sjöar Konkurrens och överuttag gäller främst flodvatten och problemet finns i alla världsdelar. På grund av bevattning torkar floden Indus i Indien ut helt och hållet i mer än hundra dagar varje år. Gula floden i Kina har som mest legat torr 226 dagar (1997). Samma problem drabbar också Coloradofloden i USA och Mexiko. Länderna runt Aralsjön använder mycket av vattnet som rinner till sjön för bevattningsändamål, särskilt till bomull som är den dominerade exportgrödan. För mycket av vattnet har använts till bevattning. Det har lett till att sjöns yta har sjunkit sexton meter sedan 1960 och sjön är nu hälften så stor. När vattenytan har sjunkit har sjön delats upp i två delar och fisket har minskat med 90 procent. I dag pågår ett arbete med att försöka återställa Aralsjön. Ett biståndsprojekt har förbättrat vatten utbytet mellan sjöarna, vilket lett till utjämning av salthalten och fisket har därmed fått något förbättrade förutsättningar. Döda havet har samma problematik. Floden Jordan rinner ut i Döda havet och ett för stort utnyttjande av vattnet i floden har lett till att Döda havet sjunker med cirka en meter per år. Israel och Jordanien utreder nu tillsammans möjligheten att leda in havsvatten från Röda havet till Döda havet. Projektet skulle kunna generera energi tack vare att fallhöjden ned till Döda havet är drygt 400 meter, men det är oklart vad det skulle få för miljömässiga konsekvenser på lång sikt. Ytan av Tchadsjön på gränsen mellan Niger, Tchad, Nigeria och Kamerun minskade med 90 procent från 1960 till Det kan delvis ha berott på en begynnande global uppvärmning, men också på att avskogning lett till torrare klimat i området och på ökat uttag för bevattning från vattendragen som fyller på sjön. 16 VATTEN, MAT OCH HUNGER

19 industrin och jordbruket konkurrerar Av det tillgängliga vattnet i världen går ca 70 procent till jordbruket, 22 procent till industrin och åtta procent till hushållens konsumtion. När industri och jordbruk konkurrerar om samma vatten är det oftast industrin som kan betala mest eftersom förädlingsvärdet av vattnet i industrin är mycket högre än i jordbruket. Industrins andel av vattenanvändningen ökar med stigande inkomstnivå från tio procent i låg- och medelinkomstländer till 59 procent i höginkomstländer. I Kina förväntas förbrukningen av vatten i industrin femdubblas fram till 2030 på grund av snabbt ökande levnadsstandard. I många utvecklingsländer används över 90 procent av vattnet till konstbevattning i jordbruket. I de flesta av Europas länder är det fortfarande gott om vatten men skillnaderna är stora. I länder i södra Europa, till exempel Spanien, Portugal och Grekland, används mer än 70 procent av vattnet för konstbevattning. I Sverige, där det regnar året runt, är andelen vatten som används till konstbevattning mycket liten. föroreningar påverkar ekosystemet Utsläpp från jordbruk, industrier och soptippar samt brist på sanitet hotar vattnets kvalitet. Gifter, näringsämnen och bakterier påverkar ekosystemet och kan göra vattnet oanvändbart för vissa ändamål. brist på sanitet förorenar vatten I utvecklingsländerna är bristen på sanitet en stor källa till föroreningar för både ytvatten och grundvatten. I Nigeria märks detta i brunnar nära småstäder där kvävehalten i vattnet är mycket hög. I Zambias huvudstad Lusaka ligger grundvattnet mycket ytligt. I delar av staden används enkla latriner som slutar med en grop i marken. De utgör här, som på många andra håll i världen, en stor föroreningskälla för grundvattnet. modernt jordbruk läcker nitrat Läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel från jordbruket är ett stort problem på global nivå. Modernt jordbruk med hög intensitet läcker praktiskt taget alltid nitrat och bekämpningsmedel till grundvattnet. De senaste 50 åren har nitrathalterna ökat i grundvattnet i de flesta jordbruksområden. Redan efter några decennier med intensivt jordbruk är nitrathalterna i grundvattnet under många jordbruksområden på en nivå som gör det otjänligt som dricksvatten. På nordkinesiska slätten, till exempel, innehåller grundvattnet för höga nitratvärden i hälften av brunnarna. Problemen riskerar att bestå under lång tid framöver eftersom omsättningen av grundvattnet är så långsam. De föroreningar som hamnar i grundvattnet blir därför kvar i år eller mer. Nitrat nitrit, en hälsorisk Nitrat är en lättlöslig form av kväve, som växterna lätt kan ta upp, en kemisk förening av kväve och syre med den kemiska formeln, NO3. Ett problem med nitrat är att det lätt lakas ur marken till grundvatten, sjöar och hav och tillsammans med fosfor bidrar till övergödning. Grundvattnet som finns under jordbruksområden som brukas intensivt, överskrider Världshälsoorganisationen WHO:s rekommenderade riktlinje på 50 mg nitrat per liter. Nitrat omvandlas lätt till nitrit, NO2 som kan hindra blodets förmåga att transportera syre, särskilt hos små barn. Nitrit kan också bilda nitrosaminer. 70 av 100 nitrosaminer är kända cancerframkallande ämnen. Nitrat finns i höga koncentrationer i grönsaker som spenat, rödbetor, grönkål och sallad. När dricksvattnet också innehåller nitrat kan halten av nitrat, som omvandlas till nitrit bli för hög i kroppen. VATTEN, MAT OCH HUNGER 17

20 Vatten och mänskliga rättigheter I Centralamerika finns stora klyftor mellan fattiga och rika, vattenbristen är utbredd, stora företag exploaterar miljön och fattigdomen ökar. Lutherska världsförbundet arbetar med att stödja lokala organisationer med respekt för invånarnas egna behov. I Guajavo i El Salvador, ett land där omkring 95 procent av vattnet är förorenat, förbättrar enkla vattentankar i cement och vattenpumpar av plast vardagen för byborna. Lutherska världsförbundet har bistått med material och kunskaper. Byborna själva gör jobbet. För att få till stånd en långsiktig förändring av vattensituationen och andra problem försöker byborna tillsammans med Lutherska världsförbundet påverka politiker i området. Dessutom sammanställer Lutherska världsförbundet en årlig rapport till FN om utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i Centralamerika. PROJEKTNUMMER P 27 Detta är ett av många projekt som Svenska kyrkan stödjer. Om du vill stödja detta projekt eller något annat, gå in på Klicka på rubriken Aktuella insamlingsprojekt för att hitta det projekt som intresserar dig. Hur kan vi lösa vattenbristen? På platser med vattenbrist kan man använda flera olika metoder för att öka tillgången på användbart vatten. För jordbrukets vattenförsörjning har uppsamling av regnvatten i dammar av olika slag stor betydelse. Tilläggsbevattning vid torrperioder kan i många fall fördubbla skörden. Regnvatten från tak är en annan viktig vattenresurs som är relativt lite utnyttjad. I torra områden kan vatten från taken ge ett avsevärt bidrag till vattenförsörjningen i hushållen. Rening av avloppsvatten för återanvändning i framför allt jordbruket kan ge ett stort tillskott till ett hushålls- eller ett lands vattenförsörjning. Droppbevattning minimerar och effektiviserar vattenanvändningen i jordbruket. Effektivare bevattning, reparation av läckande ledningar och vattenbesparande teknik i hushållet i form av snålspolande duschar och toaletter kan också ge stora besparingar. Avsaltning av havsvatten är också en vattenresurs att räkna med, men priset är fortfarande för högt för att avsaltning ska vara ett realistiskt alternativ för odling. 18 VATTEN, MAT OCH HUNGER

90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg. Vatten, mat och hunger. ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern.

90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg. Vatten, mat och hunger. ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern. 90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg Vatten, mat och hunger ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern. Innehåll Förord: Vi måste lösa vattenproblemen... 3 1. Vatten ger liv...

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis

Läs mer

Naturen i Nepal. Nationalparker

Naturen i Nepal. Nationalparker Naturen i Nepal Nepal ligger i Sydasien på de sydliga sluttningarna av Himalaya. Landet ligger på samma breddgrader som Nordafrika och Florida (omkring 28 grader nordlig bredd). Nepals norra granne är

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer

Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer Högstadium> Geografi > Översvämningar David Chancellor Minória Manuel står på en åker som var översvämmad för ett par veckor sedan. Nu har vattennivån sjunkit, men ställvis är vattnet fortfarande knähögt

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

1 Högåsen vattenverk.

1 Högåsen vattenverk. Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden? Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden? Östen Ekengren IVL-Svenska miljöinstitutet Sveriges Ingenjörers Miljödag 2017 World Economic Forum, Global Risks 2015

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3 Från Himalaya till Bengaliska viken 4 I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer