Pg Bg. Vatten, mat och hunger. ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg. Vatten, mat och hunger. ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern."

Transkript

1 Pg Bg Vatten, mat och hunger ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern.

2

3 Innehåll Förord: Vi måste lösa vattenproblemen Vatten ger liv... 5 Hur kan hunger bero på vattenproblem? Vattenproblem gör det svårt att försörja sig Vattenproblem ger bristande hälsa Vattenproblem skapar sårbarhet Vattensituationen i olika världsdelar 2. Vattnets kretslopp...9 Finns det för lite vatten? 3. Ohållbar och hållbar vattenanvändning..15 Vi tar upp för mycket grundvatten Torrlagda floder och krympande sjöar Industrin och jordbruket konkurrerar Föroreningar påverkar ekosystemet Brist på sanitet förorenar vatten Modernt jordbruk läcker nitrat 4. Skogens och vegetationens roll...21 Markens svampeffekt avgör Matjorden rinner bort Skogen påverkar klimatet Naturresurserna hotas av både fattiga och rika 5. Klimatförändringarna, vattnet och hungern Människors överlevnad hotas 6. Vatten, hunger och konflikter...31 Mellanöstern exempel på en vattenkonflikt Lösningar på konflikterna om vattnet 7. Virtuellt vatten eller Det krävs vatten för att göra en tv Köttkonsumtionen och vattenförbrukningen 8. Vatten är en mänsklig rättighet Rättigheter för varje enskild person Rätten till vatten stärker de utsatta 9. Fördelning av vatten på lika villkor Dragkamp mellan industrier och småbönder För- och nackdelar med att privatisera Fattiga länders rätt att välja väg 10. Hur kan jag vara med och förändra? Bli vattenmedveten Bromsa klimatförändringarna Handla Rättvisemärkt certifierat och KRAV-märkt Visa dina ställningstaganden Sammanfattning...50 Situationen Orsakerna Möjligheterna Lösningarna Svenska kyrkan vill Så här arbetar Svenska kyrkan...51 Vill du veta mer?... 52

4 2 VATTEN, MAT OCH HUNGER

5 Vi måste lösa vattenproblemen Från El Salvador Leif Gustavsson/IKON Vatten är en mänsklig rättighet. Det är grunden för allt liv. Den unika roll som vattnet spelar i människors liv återspeglas i den nyckelroll som vattnet har i texter och ritualer inom de flesta religioner. I vår kristna tolkning förknippas vatten med liv och helighet men också med barmhärtighet och delande. I vår tid är vatten en bristvara för mer än en miljard människor. Världens länder har enats om att halvera andelen hungrande mellan år 2000 och Ska detta lyckas måste lösningar på vattensituationen i världen arbetas fram. I detta arbete har vi alla ett ansvar. Svenska kyrkan har uppdraget att stå på de utsattas sida och att värna skapelsen. Arbetet för en hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt är därför en viktig del av vår uppgift. Att dela på vattnet är ett uttryck för mänsklig identitet och solidaritet. Den här skriften ingår i en serie om hungerns olika orsaker och vad vi kan göra för att bekämpa dem. Seriens första skrift, beskriver världshandelns betydelse för hungern. I den kan du läsa mer om vad hunger innebär, hur stora problemen är och vilka som drabbas. I skriften Klimat, hunger och global rättvisa belyser vi klimatfrågans betydelse för möjligheterna att utrota hungern. Förutom att beskriva hungern och dess orsaker vill vi också visa på möjligheterna till förändring. Genom att vara med och påverka utvecklingen, förändra vårt levnadssätt och stödja lokal utveckling kan vi vara med och utrota hungern. Erik Lysén Chef för Policyenheten Internationella avdelningen Svenska kyrkan VATTEN, MAT OCH HUNGER 3

6 4 VATTEN, MAT OCH HUNGER

7 1. Vatten ger liv sammanfattning Vattnet står i centrum för hela mänsklighetens överlevnad. Vi är beroende av rent dricksvatten men också av vatten för tvätt, hygien och matlagning liksom för jordbruket och industrin. Tillgången till vatten hör nära ihop med tillgången till mat. Människors vattenproblem ser olika ut beroende på var i världen man lever. Det är problem som måste lösas om vi ska ha en chans att uppfylla millenniemålet att fram till år 2015 halvera extrem fattigdom och kronisk hunger. Brist på vatten bidrar i hög grad till människors fattigdom och skapar hinder för att uppfylla deras grundläggande behov: hälsa, livsmedelstrygghet och möjlighet att förtjäna sitt uppehälle. Tillgången på vatten är en central överlevnadsfråga och en fråga om mänskliga rättigheter. Huvuddelen av de 920 miljoner människor som ständigt går hungriga finns på landsbygden. De använder dagligen mark och vatten för sin livsmedelsförsörjning och deras liv är nära sammanvävda med den omgivande miljön vilket gör dem särskilt sårbara för miljöförstöring. Drygt miljoner människor saknar rent dricksvatten och miljoner människor saknar grundläggande sanitet, det vill säga förutsättningar att göra sig av med avfall och avföring på ett hygieniskt sätt. Bristen på vatten och sanitet leder till att två miljoner människor varje år dör i diarré. Av dem är 90 procent barn under fem år. De grupper som löper störst risk att drabbas av fattigdom kvinnor, flickor, funktionshindrade människor, diskriminerade etniska grupper med flera är också mest sårbara för problem med tillgången till vatten. hur kan hunger bero på vattenproblem? Frågan om tillgången på vatten är också en fråga om tillgången på mat. När man räknar in vattnet som behövs för att producera maten vi äter, visar det sig att vi behöver omkring liter vatten per person och dag. Från Bangladesh Eva Pérez Järnil/IKON Vatten behövs för att utrota hungern År 2000 enades FN:s medlemsländer i den så kallade millenniedeklarationen om att utrota hunger och fattigdom. När det gäller vatten är målet att halvera antalet personer som saknar rent dricksvatten fram till år Men tillgång till vatten är en förutsättning också för att de andra millenniemålen ska kunna uppnås. Utan framsteg i vattenfrågan är det sannolikt omöjligt att förverkliga exempelvis målet att år 2015 ha halverat andelen människor som lider av hungersnöd. Läs mer om milleniemålen på VATTEN, MAT OCH HUNGER 5

8 A B C Vi äter vatten Frågan om tillgången till vatten är också en fråga om tillgången till mat. En människa kan klara sig på två till tre liter dricksvatten per dag. (A) För tvätt, hygien, matlagning och annat hushållsbruk beräknar man att 50 liter per person och dag räcker. (B) Men när man räknar in vattnet som behövs för att producera maten vi äter visar det sig att vi behöver ungefär sjuttio gånger mer vatten runt liter vatten per person och dag. (C) Källa: Let it Reign: The New Water Paradigm for Global Food Security. Final report to CSD-13 Stockholm International Water Institute vattenproblem gör försörjningen svår Vatten är en viktig byggsten när det gäller att skapa olika försörjningsmöjligheter. Vi är alla beroende av fungerande ekosystem, men människor som saknar valmöjligheter eller skyddsnät är mer än andra utlämnade till naturen. Många fattiga människor är direkt beroende av förutsättningarna som naturen ger på just den plats där de lever. Utan kontinuerliga vattenflöden och god kvalitet på vattnet rubbas balansen i ekosystemens väv av arter som behövs för fiske, betesmarker och för att det ska finnas träd och buskar till brännved. Boskapsskötsel, trädgårdsodling och jordbruk kräver pålitlig tillgång till vatten. Lokala entreprenörer behöver vatten för olika byggtjänster, teknik och service. För att fattiga människor ska kunna bredda sin försörjning med småskaliga aktiviteter som grönsaksproduktion, krukmakerier och tvätterier, behöver de vatten. 6 VATTEN, MAT OCH HUNGER

9 vattenproblem ger bristande hälsa Dålig miljö utsätter fattiga och sårbara människor för risker att drabbas av olika sjukdomar, handikapp, undernäring och för tidig död. Vattenburna och vattenrelaterade sjukdomar som diarréer och malaria är de huvudsakliga dödsorsakerna i många utvecklingsländer och slår extra hårt mot till exempel barn och aidssjuka. För att förbättra människors hälsa har det visat sig vara mycket betydelsefullt med tillgång till vatten av god kvalitet och goda sanitära förhållanden. vattenproblem skapar sårbarhet Vattenrelaterade katastrofer som torka, översvämningar och kraftiga stormar underminerar utvecklingsansträngningarna och förstör människors livsmiljö. Klimatförändringar, nedslitna ekosystem, föroreningar och jorderosion ökar risken för vattenrelaterade katastrofer. Denna typ av händelser leder ofta till att människor snabbt hamnar i fattigdom. Det är viktigt att minska riskerna för vattenrelaterade katastrofer och öka återhämtningsförmågan hos fattiga, såväl när plötsliga katastrofer slår till som när ekosystem slits ned och resurser försvinner. vattensituationen i olika världsdelar Mellan åren 1900 och 2000 ökade vattenförbrukningen i världen sex gånger vilket är dubbelt så mycket som befolkningsökningen. Mer än en tredjedel av jordens befolkning lever nu i områden med stor vattenbrist. Det är främst befolkningstillväxt, ekonomisk tillväxt baserad på ökande jordbruksoch industriproduktion samt högre levnadsstandard som leder till att vattenförbrukningen ökar. Vattenproblemen ser olika ut i olika världsdelar. De områden som i dag har störst problem med vattenbrist är Afrika, Mellanöstern och Sydasien, men också i flera industriländer är problemen märkbara. I dag är fjorton länder i Afrika drabbade av vattenbrist och år 2025 kommer antalet att vara uppe i 25, om inte dagens utveckling kan hejdas. På många håll i världen, särskilt i Kina, Indien, USA och delar av Mellanöstern, har man i dag problem med sjunkande grundvattennivåer eftersom man tömmer grundvattenmagasinen snabbare än de förnyas. Brunnar sinar och saltvatten tränger in vilket gör att vattnet inte kan användas som dricksvatten eller i jordbruket. I Latinamerika, Karibien och Stillahavsöarna är föroreningar det kanske största vattenproblemet, men förorenat vatten plågar också många utvecklingsländer i andra världsdelar. Exempelvis finns det i flera stora floder i Asien femtio gånger mer tarmbakterier än vad man bestämt ska vara tillåtet. Andel av befolkningen som inte har tillgång till rent vatten i några länder Procent utan tillgång till rent vatten 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0% Etiopien Kambodja Moçambique Eritrea Haiti Peru El Salvador Indien Sydafrika Pakistan Egypten Procent av befolkningen som inte hade tillgång till rent vatten Afrika söder om Sahara Södra Asien Att andelen människor utan tillgång till rent vatten minskat i Asien beror främst på att situationen förbättrats i Indien. Källor: Human development report 2005 och UN World Water Development Report 2, VATTEN, MAT OCH HUNGER 7

10 8 VATTEN, MAT OCH HUNGER

11 2. Vattnets kretslopp sammanfattning Att skogen huggits ned och att boskap betar alltför hårt är ett av de största miljöproblemen i dag. När regn faller över skövlad mark kan jorden inte ta upp vattnet, utan regnet rinner snabbt av på markytan och för värdefull matjord med sig. Att alltför mycket grundvatten pumpas upp, att vatten förorenas och klimatförändringar är andra allvarliga hot mot vattnet och dess kretslopp. Vatten är en begränsad resurs. Allt liv utgår från vattnets kretslopp. Solen är motorn, som driver vattnets cirkulation i naturen. Vi påverkas av vattnets kretslopp och vi kan också påverka kretsloppet främst vattnets kvalitet men även den tillgängliga vattenmängden. När solens strålar träffar vattenytan i hav och sjöar, mark och växter, värms vattnet upp och vattenånga avdunstar, bildar moln och kondenserar till regndroppar när luften avkyls. Om allt vatten som solen lyfter från världens hav, sjöar och vegetation på ett år skulle falla ned över Sverige, skulle Sverige täckas av drygt meter vatten. Men bara en fjärdedel av nederbörden som faller över världen hamnar i landområden. Resten faller över haven. finns det för lite vatten? Mängden vatten som cirkulerar runt i vattnets kretslopp är mer eller mindre konstant. Att vattnet används minskar inte mängden vatten men kan göra vattnet mer eller mindre tillgängligt, eller så förorenat att det inte längre är tjänligt att dricka eller duger ens till livsmedelsproduktion. I Sverige har vi tillgång till cirka kubikmeter vatten per person och år. Några länder har tillgång till mer vatten per person än Sverige, men i torra områden är vattentillgången mycket mindre samtidigt som ett varmare klimat gör att grödor behöver mer vatten. I en del länder i Mellanöstern är tillgången bara några hundra kubikmeter per person och år. Från Etiopien Lars Rindeskog/IKON VATTEN, MAT OCH HUNGER 9

12 Kubikmeter vatten per person och år Vattenstress De som arbetar med vatten och hållbarhetsfrågor har på senare tid börjat använda begreppet vattenstress. Det syftar på situationer där det inte finns tillräckligt med vatten för alla användare för jordbruk, industri och hushåll. Att definiera gränser för stress i form av tillgängligt vatten per person är svårt. Det har dock föreslagits att när den årliga förnyelsebara tillgången på sötvatten är mindre än kubikmeter per person börjar länder periodvis eller kontinuerligt att känna av vattenstress. Vid en nivå på mindre än kubikmeter per person och år börjar bristen på vatten att påverka ekonomisk utveckling och människors hälsa och välbefinnande. Områden som i dag lider av vattenstress är Afrika söder om Sahara, Mellanöstern, Indien, norra Kina, Pakistan, Mexiko och Kalifornien. Om vi fortsätter att använda vatten på samma sätt som i dag kommer år 2025 två tredjedelar av världens befolkning att bo i områden med vattenstress Förnyelsebart vatten per person i några länder Hur mycket vatten som finns tillgängligt för människor varierar kraftigt mellan olika länder i världen. Se även kapitel 10. Källa: Water, a Shared Responsibility, UN World Water Development Report 2, Gräns för vattenstress 10 VATTEN, MAT OCH HUNGER Brasilien Sverige Rumänien Bangladesh El Salvador Irak Kina Indien Egypten Palestinska områdena Israel Kuwait

13 Om allt jordens vatten rymdes i en tiolitershink Bara en liten del av vattnet är förnyelsebart 70 procent av jordens yta är täckt med vatten. 97 procent av detta vatten finns i våra hav och är salt och inte användbart för mänsklig konsumtion, industri eller jordbruksproduktion. Sötvatten, som vi verkligen behöver, utgör bara 2,5 procent av jordens vatten och finns i floder, sjöar och i grundvattenmagasin. Av dessa 2,5 procent är drygt två tredjedelar bundet i inlandsisar och glaciärer. Knappt en tredjedel är grundvatten som fylls på mycket långsamt och som vi därför bara kan använda sparsamt i längden. Mindre än en hundradel av sötvattnet finns tillgängligt i sjöar, floder och bäckar. Källa: Water, a shared Responsibility, UN World Water Development Report 2, 2006 Kamp mot klimateffekter skulle sötvattnet rymmas i ett glas, och det förnyelsebara vattnet som är tillgängligt på ett hållbart sätt för människor och växter skulle rymmas i ett kryddmått. I fjol när vattnet kom fick vi sälja vår ko till underpris och flytta. Det berättar Yunus Miah som bor med sin familj i Kaunia-området i nordvästra Bangladesh. Där är de årliga översvämningarna en del av livscykeln. När översvämningen kommer måste människorna släppa allt och flytta. När de sedan återvänder finns ingenting kvar och de måste börja om från början. Kaunia-området är utsatt för svåra översvämningar som gör att flodbanken blir skör och marken eroderar. Det är en naturlig del av årstidernas växlingar, men klimatförändringarna har förvärrat situationen. Frivilligorganisationen Rangpur Dinajpur Rural Service (RDRS) har arbetat i distriktet sedan 1970-talet. Yunus och hans familj har, genom RDRS, fått sin husgrund och innergård upphöjd med 1,37 meter. Genom ett mikrolån har de köpt höns och två kor. Nästa gång översvämningen kommer förväntas de kunna bo kvar. RDRS utbildar katastrofberedskapsgrupper som lär sig kompostbyggande, sanitet, markhöjning, kombinerad fisk- och risodling och getskötsel. Tidigare var urinvånarna offer för översvämningarna. Nu ges de redskap att själva hantera dem och mildra effekterna. PROJEKTNUMMER P 41 Pappa Yunus, mamma Kulsum och sonen Abdul Karim framför sitt upphöjda hus. Foto: Ingrid Bergenholm- England/IKON Detta är ett av många projekt som Svenska kyrkan stödjer. Om du vill stödja detta projekt eller något annat, gå in på VATTEN, MAT OCH HUNGER 11

14 Fyra hot mot vattnets kretslopp Illustration: Annika Giannini 12 VATTEN, MAT OCH HUNGER

15 1. avskogning och överbetning Om det faller nederbörd över tät vegetation gräs, buskar och träd stannar det mesta vattnet kvar på platsen, sugs upp av vegetationen och avdunstar som vattenånga. Vattenångan stiger och det bildas nya regnmoln. Två tredjedelar av det regn som faller över jordens landyta stiger på detta sätt upp och bildar nya moln. Om skogen är skövlad, gräset är avbetat och marken bar rinner en stor del av regnvattnet snabbt av på markytan och tar samtidigt med sig jord. Det stör vattnets kretslopp och är ett av de allra största vattenmiljöproblemen idag, särskilt i fattiga länder. Läs mer i kapitel förorening av vattenresurser Intensivt jordbruk läcker näringsämnen och rester av bekämpningsmedel till floder, sjöar, hav och grundvatten. Det kan göra vattnet otjänligt som dricksvatten och orsaka övergödning i haven. Läckage från soptippar och industrier är andra stora problem. Brist på sanitet i fattiga länder skadar också vattenkvaliteten. Föroreningar som tränger ner i grundvattnet kan innebära problem flera hundra år framåt. Läs mer i kapitel överuttag av grundvatten En del av vattnet och fukten i marken letar sig långsamt ner till grundvattnet som samlas i underjordiska vattendrag och magasin. De fylls på långsamt och om vi tar upp för mycket vatten riskerar de att tömmas. Detta har blivit ett allt större problem på många håll i världen, särskilt i intensiva jordbruksområden och runt städer. Tillsammans med ytvattenavrinningen är tömningen av grundvattenreserverna det största vattenproblemet för matförsörjningen idag. Läs mer i kapitel den globala uppvärmningen Klimatförändringarna kommer på sikt att få stor inverkan på vattnets kretslopp. I ett varmare klimat avdunstar mer vatten från sjöar, hav och glaciärer. Det ger mer nederbörd där det redan regnar mycket, men mindre nederbörd där det redan regnar lite. Regnen kommer också att bli allt intensivare med mer erosion och översvämningar som följd. Höjd temperatur medför också att grödorna kommer att kräva mer vatten. Läs mer i kapitel 5. VATTEN, MAT OCH HUNGER 13

16 14 VATTEN, MAT OCH HUNGER

17 3. Ohållbar och hållbar vattenanvändning Från Spanien, Kanarieöarna. Alberto Paredes/Scanpix sammanfattning Vi använder grundvattnet och det vatten som finns i floder och sjöar alltför intensivt. Det har lett till uttorkade brunnar, torrlagda floder och krympande sjöar. Att vattnets kvalitet försämras är ett annat stort problem. Men det finns en mängd lösningar som kan öka vår tillgång till vatten. Regnvattendammar, droppbevattning, ekosanitet och förändrade matvanor är några av lösningarna. Utvecklingen måste vara hållbar I en hållbar vattenanvändning är det bara det förnyelsebara vattnet, den årliga tillrinningen, som kan användas. Fortsätter vi att överutnyttja och förorena yt- och grundvattnet är vi inne på en ohållbar utveckling. Det kommer med säkerhet att få konsekvenser för kommande generationer. Vi har sett att tillgången till tillräckligt mycket och rent vatten ofta är en avgörande faktor för att uppnå livsmedelstrygghet, utveckling, hälsa och fattigdomsbekämpning. Men ohållbar vattenanvändning hotar människors tillgång till denna livsnödvändiga resurs. I de länder i Afrika söder om Sahara som ofta drabbas av torka och svält, är tillgången på vatten ofta väldigt ojämn och oförutsägbar. Stora variationer förkommer mellan olika år. För ett par generationer sedan, fram till 1960-talets början, var också Indien och Kina mer utlämnade till vädrets växlingar. Där förbättrades livsmedelstryggheten genom det som kallas för den gröna revolutionen. Tillgången till vatten är avgörande för all utveckling. Men genom ohållbar vattenanvändning, klimatförändringar, befolkningsökning och inflyttning till städerna hotas människors vattentillgång. vi tar upp för mycket grundvatten Sedan 1960 har uttaget av grundvatten ökat väldigt mycket genom den gröna revolutionen och genom ny teknologi. Det sker ett stort överuttag av grundvatten till jordbruket. Indien har det största överuttaget på drygt 104 miljarder kubikmeter per år, Kina 30 miljarder kubikmeter och USA 14 miljarder kubikmeter per år. Orsaken till överuttaget av vatten till jordbruket är bland annat att vattenbehovet ökar liksom olika typer av subventioner. I Indien ökade grundvattenutnyttjandet för jordbruket kraftigt under och 1990-talen som ett resultat av subventioner av elektricitet. Staten försåg bönderna med gratis eller nästan gratis elström för att pumpa upp vatten. Resultatet av denna policy blev snabbt sjunkande grundvattennivåer. I Tamil Nadu i södra Indien föll grundvattennivån meter på ett decennium. När grundvattennivåerna sjunker innebär det att borrade brunnar torkar ut. De rikaste och mest välbeställda bönderna har råd att fördjupa sina brunnar. De fattigaste bönderna har inte råd med investeringen utan upplåter sin mark till rikare bönder som tjänar på situationen. VATTEN, MAT OCH HUNGER 15

18 Överutnyttjande av grundvatten finns särskilt i torra områden och områden där trycket från konstbevattning och städer är stort. Grundvattennivån på nordkinesiska slätten har sjunkit nära 60 meter. I Saudiarabien har konstbevattnad veteodling i öknen under de sista decennierna av 1900-talet förbrukat en stor del av grundvattenreserverna. Den gröna revolutionen Under de senaste åren har livsmedelstryggheten förbättrats rejält i Kina och Indien, Det beror på en satsning på nya, högavkastande grödor, konstbevattning och konstgödsel. Detta kallas för den gröna revolutionen. Samtidigt som den har ökat matproduktionen har den också medfört problem i form av överuttag av vatten och försämrad vattenkvalitet. Blått och grönt vatten En tredjedel av nederbörden rinner av på ytan till floder och sjöar eller bildar grundvatten. Det kallas för blått vatten. Resten två tredjedelar av regnvattnet ger fukt i marken, fukt som växterna kan suga upp, fukt som sedan avdunstar till atmosfären och kan bilda nya moln. Vattnet i marken och vattnet i växterna kallas för det gröna vattnet. Konkurrensen om och bristen på blått vatten blir allt större i världens torrområden. Det gröna vattnet är nyckeln för att klara framtidens vattenbehov i jordbruket. torrlagda floder och krympande sjöar Konkurrens och överuttag gäller främst flodvatten och problemet finns i alla världsdelar. På grund av bevattning torkar floden Indus i Indien ut helt och hållet i mer än hundra dagar varje år. Gula floden i Kina har som mest legat torr 226 dagar (1997). Samma problem drabbar också Coloradofloden i USA och Mexiko. Länderna runt Aralsjön använder mycket av vattnet som rinner till sjön för bevattningsändamål, särskilt till bomull som är den dominerade exportgrödan. För mycket av vattnet har använts till bevattning. Det har lett till att sjöns yta har sjunkit sexton meter sedan 1960 och sjön är nu hälften så stor. När vattenytan har sjunkit har sjön delats upp i två delar och fisket har minskat med 90 procent. I dag pågår ett arbete med att försöka återställa Aralsjön. Ett biståndsprojekt har förbättrat vatten utbytet mellan sjöarna, vilket lett till utjämning av salthalten och fisket har därmed fått något förbättrade förutsättningar. Döda havet har samma problematik. Floden Jordan rinner ut i Döda havet och ett för stort utnyttjande av vattnet i floden har lett till att Döda havet sjunker med cirka en meter per år. Israel och Jordanien utreder nu tillsammans möjligheten att leda in havsvatten från Röda havet till Döda havet. Projektet skulle kunna generera energi tack vare att fallhöjden ned till Döda havet är drygt 400 meter, men det är oklart vad det skulle få för miljömässiga konsekvenser på lång sikt. Ytan av Tchadsjön på gränsen mellan Niger, Tchad, Nigeria och Kamerun minskade med 90 procent från 1960 till Det kan delvis ha berott på en begynnande global uppvärmning, men också på att avskogning lett till torrare klimat i området och på ökat uttag för bevattning från vattendragen som fyller på sjön. 16 VATTEN, MAT OCH HUNGER

19 industrin och jordbruket konkurrerar Av det tillgängliga vattnet i världen går ca 70 procent till jordbruket, 22 procent till industrin och åtta procent till hushållens konsumtion. När industri och jordbruk konkurrerar om samma vatten är det oftast industrin som kan betala mest eftersom förädlingsvärdet av vattnet i industrin är mycket högre än i jordbruket. Industrins andel av vattenanvändningen ökar med stigande inkomstnivå från tio procent i låg- och medelinkomstländer till 59 procent i höginkomstländer. I Kina förväntas förbrukningen av vatten i industrin femdubblas fram till 2030 på grund av snabbt ökande levnadsstandard. I många utvecklingsländer används över 90 procent av vattnet till konstbevattning i jordbruket. I de flesta av Europas länder är det fortfarande gott om vatten men skillnaderna är stora. I länder i södra Europa, till exempel Spanien, Portugal och Grekland, används mer än 70 procent av vattnet för konstbevattning. I Sverige, där det regnar året runt, är andelen vatten som används till konstbevattning mycket liten. föroreningar påverkar ekosystemet Utsläpp från jordbruk, industrier och soptippar samt brist på sanitet hotar vattnets kvalitet. Gifter, näringsämnen och bakterier påverkar ekosystemet och kan göra vattnet oanvändbart för vissa ändamål. brist på sanitet förorenar vatten I utvecklingsländerna är bristen på sanitet en stor källa till föroreningar för både ytvatten och grundvatten. I Nigeria märks detta i brunnar nära småstäder där kvävehalten i vattnet är mycket hög. I Zambias huvudstad Lusaka ligger grundvattnet mycket ytligt. I delar av staden används enkla latriner som slutar med en grop i marken. De utgör här, som på många andra håll i världen, en stor föroreningskälla för grundvattnet. modernt jordbruk läcker nitrat Läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel från jordbruket är ett stort problem på global nivå. Modernt jordbruk med hög intensitet läcker praktiskt taget alltid nitrat och bekämpningsmedel till grundvattnet. De senaste 50 åren har nitrathalterna ökat i grundvattnet i de flesta jordbruksområden. Redan efter några decennier med intensivt jordbruk är nitrathalterna i grundvattnet under många jordbruksområden på en nivå som gör det otjänligt som dricksvatten. På nordkinesiska slätten, till exempel, innehåller grundvattnet för höga nitratvärden i hälften av brunnarna. Problemen riskerar att bestå under lång tid framöver eftersom omsättningen av grundvattnet är så långsam. De föroreningar som hamnar i grundvattnet blir därför kvar i år eller mer. Nitrat nitrit, en hälsorisk Nitrat är en lättlöslig form av kväve, som växterna lätt kan ta upp, en kemisk förening av kväve och syre med den kemiska formeln, NO3. Ett problem med nitrat är att det lätt lakas ur marken till grundvatten, sjöar och hav och tillsammans med fosfor bidrar till övergödning. Grundvattnet som finns under jordbruksområden som brukas intensivt, överskrider Världshälsoorganisationen WHO:s rekommenderade riktlinje på 50 mg nitrat per liter. Nitrat omvandlas lätt till nitrit, NO2 som kan hindra blodets förmåga att transportera syre, särskilt hos små barn. Nitrit kan också bilda nitrosaminer. 70 av 100 nitrosaminer är kända cancerframkallande ämnen. Nitrat finns i höga koncentrationer i grönsaker som spenat, rödbetor, grönkål och sallad. När dricksvattnet också innehåller nitrat kan halten av nitrat, som omvandlas till nitrit bli för hög i kroppen. VATTEN, MAT OCH HUNGER 17

20 Vatten och mänskliga rättigheter I Centralamerika finns stora klyftor mellan fattiga och rika, vattenbristen är utbredd, stora företag exploaterar miljön och fattigdomen ökar. Lutherska världsförbundet arbetar med att stödja lokala organisationer med respekt för invånarnas egna behov. I Guajavo i El Salvador, ett land där omkring 95 procent av vattnet är förorenat, förbättrar enkla vattentankar i cement och vattenpumpar av plast vardagen för byborna. Lutherska världsförbundet har bistått med material och kunskaper. Byborna själva gör jobbet. För att få till stånd en långsiktig förändring av vattensituationen och andra problem försöker byborna tillsammans med Lutherska världsförbundet påverka politiker i området. Dessutom sammanställer Lutherska världsförbundet en årlig rapport till FN om utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i Centralamerika. PROJEKTNUMMER P 27 Detta är ett av många projekt som Svenska kyrkan stödjer. Om du vill stödja detta projekt eller något annat, gå in på Klicka på rubriken Aktuella insamlingsprojekt för att hitta det projekt som intresserar dig. Hur kan vi lösa vattenbristen? På platser med vattenbrist kan man använda flera olika metoder för att öka tillgången på användbart vatten. För jordbrukets vattenförsörjning har uppsamling av regnvatten i dammar av olika slag stor betydelse. Tilläggsbevattning vid torrperioder kan i många fall fördubbla skörden. Regnvatten från tak är en annan viktig vattenresurs som är relativt lite utnyttjad. I torra områden kan vatten från taken ge ett avsevärt bidrag till vattenförsörjningen i hushållen. Rening av avloppsvatten för återanvändning i framför allt jordbruket kan ge ett stort tillskott till ett hushålls- eller ett lands vattenförsörjning. Droppbevattning minimerar och effektiviserar vattenanvändningen i jordbruket. Effektivare bevattning, reparation av läckande ledningar och vattenbesparande teknik i hushållet i form av snålspolande duschar och toaletter kan också ge stora besparingar. Avsaltning av havsvatten är också en vattenresurs att räkna med, men priset är fortfarande för högt för att avsaltning ska vara ett realistiskt alternativ för odling. 18 VATTEN, MAT OCH HUNGER

90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg. Vatten, mat och hunger. ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern.

90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg. Vatten, mat och hunger. ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern. 90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg Vatten, mat och hunger ett material från svenska kyrkan om vattnets betydelse för att utrota hungern. Innehåll Förord: Vi måste lösa vattenproblemen... 3 1. Vatten ger liv...

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

[Bild 1] Tack för inbjudan!

[Bild 1] Tack för inbjudan! [Bild 1] Tack för inbjudan! Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden till klimatdagen här i Växjö. Det är roligt att vara här och få möjligheten att samtala med er om något mycket viktigt

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker. Att stilla hungern i en tid av kris I en tid när den ekonomiska krisen dominerar nyheterna är det viktigt att påminna oss själva om att inte alla jobbar på kontor eller i fabriker. Krisen drabbar framförallt

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

FATTIGA KVINNOR SKA INTE BETALA FÖR KLIMATUTSLÄPPEN

FATTIGA KVINNOR SKA INTE BETALA FÖR KLIMATUTSLÄPPEN f a k t a u n d e r l a g FATTIGA KVINNOR SKA INTE BETALA FÖR KLIMATUTSLÄPPEN Just nu pågår intensiva globala förhandlingar om hur en framtida klimatpolitik ska se ut. Det handlar både om utsläppsminskningar

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer