Sammanträdesprotokoll 1(10)

Transkript

1 BEREDNINGEN FÖR VÅRD OCH REHABILITERING Sammanträdesprotokoll 1(10) Plats och tid Omr Psykiatri, måndag den 25 aug kl Beslutande Nina Fållbäck Svensson Marianne Larm Svensson Kjell Nilsson SvenÅke Draxten Christer Åkerlind Carina Akay Bo Danielsson Arne Eskilsson Kerstin Weimer Annelie Bengtsson Owen Laws Bengt Jonny Johansson ordf vice ordf för Ann Marie Johansson för Åke Westerlind ej tjänstgörande ersättare för Anders Silfverdal Övriga deltagande Monica Drugge Hjortling Solveig Nilsen Utses att justera Justeringens plats och tid Marianne Larm Svensson Landstingets kansli den 5 sept 2003 Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Monica Drugge Hjortling Nina Fållbäck Svensson Marianne Larm Svensson BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2003 Organ: Beredningen för Vård och rehabilitering Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Datum för anslags nedtagande Underskrift Monica Drugge Hjortling

2 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 2 (10) Beredningen för vård och rehabilitering 48 Godkännande av föredragningslistan En preliminär föredragningslista över ärenden till sammanträdet hade utsänts till ledamöter och ersättare. BEREDNINGEN FÖR VÅRD OCH REHABILITERING BESLUTAR 1. Ärende angående återremitterad motion om tillgänglighet Jll 826/2002 utgår 2. Preliminär föredragningslista fastställdes i övrigt som slutlig föredragningslista 49 Tidigare protokoll Genomgång av tidigare protokoll. Beredningen för vård och rehabilitering beslutade den 10 juni 2003, 47 att planera en studieresa till Bryssel. Owen Laws (mp) reserverade sig då mot beslutet. Reservationen bifogas detta protokoll. 50 Information från psykiatrin Solveig Nilsen verksamhetschef för området psykiatri beskrev organisationen med de tre sektionerna som bestod av allmänpsykiatri, psykosvård och äldrepsykiatri samt specialenheterna psykoterapienheten och läkaravdelningen. Dessutom finns subspecialiteter som beteendeterapi, ätstörningar och sexuella övergrepp. EU medel har bidragit till utvecklingen av beteendeterapiverksamheten och äldrepsykiatrin. Psykiatrin har ca 245 anställda med en omsättning på 117 miljoner. Det sker nu en utveckling av verksamheten där arbetssättet blir processinriktat, det blir en minskning av chefer och vissa chefer blir processägare. Genom nationella handlingsplanen har det tillförts resurser som möjliggör utveckling av vården till vissa patientgrupper. Området psykiatri har som mål att - utvecklas till en lärande organisation för patientens bästa - arbeta för att bli en organisation som bygger på en vedertagen och kommunicerad värdegrund

3 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (10) - hushålla med givna resurser för den bästa patientnyttan genom medvetet prioriteringsarbete och individuellt behovsanpassade behandlingsplaner - utveckla ledarskapet och medarbetarskapet genom en tillåtande och stödjande attityd, öppenhet och respekt Området psykiatrins värdegrund är - respekt för varje individ och varje individs värde - det utvecklande samtalet Kunskapen om samspelet mellan människans olika dimensioner som biologiska, psykologiska, sociala och existentiella faktorerna ger psykiatrin dess unika ställning. Medvetenhet och förståelse för det professionella förhållningssättet till mänsklig utsatthet och extrema former av mänskliga reaktioner är psykiatrins varumärke. Grunden för psykiatrins arbete är att i ett tillitsfullt möte med individen skapa relationer och genom dialog åstadkomma nödvändig utveckling Psykiatrin som är en del av länssjukvården drunknar i somatiken och måste nu in på kartan. Samverkan och kunskapsöverföring mellan psykiatrin och somatiken kan förbättras. I genombrottsmetoden är två team involverade. Dels mottagningen, för att få till ett bättre flöde samt omhändertagandet av unga. Konsultativt arbete samt naturbaserad verksamhet finns med bland arbetsuppgifterna. Strandvillan som tar emot ungdomar med psykos bl.a, har öppet dygnet runt och en snittvårdtid på tre år. 13 personer arbetar där. 51 Rapporter Konferens Ordföranden berättade om den konferens i USA som hon deltagit i, som representant för landstingsförbundet Psykosociala enheterna Utredningen om de psykosociala enheterna lämnades ut och diskuterades. Ett möte kommer att hållas under hösten med berörda parter. Arbetet fortsätter på tjänstemannanivå. Sjukvårdslarm F4 Ett samarbete med försvaret har utvecklats. Vid akuta akuta prio 1-larm kan F4 rycka ut med kvalificerad personal och bra utrustning i väntan på ambulans. Detta är det första samarbetsprojektet i landet mellan landsting och försvar. Nationella handlingsplanen

4 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (10) Styrgruppen för nationella handlingsplanen har träffats. Användningen av de fördelade försvarspengarna där 70 % gick till landstinget och 30 % till kommunerna redovisades. Läkemedelsfrågor Kostnaden för läkemedel inom landstingen ökar. En utredning ser över hur uppföljningen av läkemedelsförskrivning ska ske. Diskussioner mellan socialdepartementet och landstingsförbundet pågår ang dessa frågor. Psykiatrigruppen Den arbetsgrupp inom beredningen som skall jobba med psykiatrifrågor har kompletterats med Marianne Larm Svensson. I gruppen ingår Nina Fållbäck Svensson, Carina Akay och Marianne Larm Svensson. 52 Politisk målsättning för inställelsetider för ambulans Beredningen diskuterade inställelsetider för ambulansen utifrån det material som länets ambulansstationer lämnat. För att dra slutsatser och avge rekommendation för politiska mål behövs ett jämförbart material från alla områden som sammanfattats, socialstyrelsens rekommendationer samt information från övriga landsting. Att ambulansgruppen får i uppdrag att fortsätta diskussionen med verksamheten 53 Ungdomstingets motioner Fler korttidsplatser till länet motion nr 32, 493/2003 Ungdomstinget yrkar i sin motion att korttidsplatser i landstingets regi skall utökas. Man menar att det blir dyrare med resekostnaden när patienterna skall skickas till Östersund än att behålla korttidsplatserna och patienterna. YTTRANDE

5 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (10) Primärvårdens vårdplatser i Sveg har minskats från 16 till 9 under Minskningen beror på att beläggningen på dessa platser varit låg under flera år och huvudsakligen belagts av patienter som vårdas av kommunen. Kommunen låter numera allt oftare sina patienter vårdas i hemmet eller i ett särskilt boende. Den 1 maj i år minskades antalet vårdplatser ytterligare från 9 till 5. Beläggningen av dessa fem platser har varit hög och någon patient har under sommaren fått hänvisats till Östersund. Uppföljning av antalet sjukresor har visat att sjukresekostnaden inte blivit högre efter den 1 maj. Det finns för närvarande inget behov av fler platser inom landstingets korttidsvård i Strömsund och Sveg. Frågan om hur denna vårdform skall se ut i framtiden kan komma att utredas inom ramarna för den s.k. strukturutredningen som ser över landstingets samtliga verksamheter. Samverkan med kommunerna sker på många olika sätt. Inom ramen för den Nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvård, finns ett projekt som kallas Samverkan med kommuner. Primärvårdsledningen besöker tillsammans med enheten för samhällsmedicin och folkhälsa länets alla kommuner och diskuterar samverkansmöjligheter och problem. Man har också regelbunden dialog mellan primärvården och kommunerna. Det har skett exempelvis inför minskningen av antalet vårdplatser i Sveg och Strömsund. Sjuksköterskor och undersköterskor i kommunerna inbjuds till 4 fortbildningstillfällen/år som primärvården arrangerar. Även där finns möjlighet till dialog och frågor. En mellanvårdsform som ofta återkommer i diskussionerna är korttidsplatser. För närvarande finns denna vårdform i Östersund. Patienter som anses som färdigbehandlade i länssjukvården men behöver fortsatt omvårdnad och rehabilitering har möjlighet till detta vid Östersunds kommuns korttidsenhet vid Solliden. I diskussionerna har nämnts att landstinget skulle ha möjlighet att belägga vissa vårdplatser exempelvis vid kommunernas servicehus. Primärvårdens läkare skulle behandla under dagtid och kommunens sjuksköterskor skulle svara för omvårdnaden hela dygnet. Projekt Gränslandet" är ett samverkansprojekt mellan Östersunds kommun, Primärvård och Länssjukvård. Syftet är att utveckla en gemensam arbetsmodell för en effektiv vård/omvårdnads och rehabiliteringsprocess i gränslandet mellan primärvård/länssjukvård och kommun. För att uppnå syftet krävs bl.a: - att begreppen medicinskt färdigbehandlad och utskrivningsklar definieras och ett gemensamt synsätt formuleras - att ta del av upprättade rutiner, riktlinjer samt samarbeta med pågående utvecklingsprocesser inom länet Landstingets ambition är att den som söker vård ska hamna rätt i vårdsystemet. Exempelvis ska patienten som drabbas av en hjärtinfarkt skall bedömas av sjukvårdsupplysning och/eller hälsocentral och därefter transporteras till länssjukvård/specialistvård. Patienten som har tillfälligt ont i ryggen kan söka direkt till sjukgymnast. Vårdnivåer är enligt primärvårdens uppgift följande: - primär prevention - egenvård

6 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 6 (10) - telefonrådgivning (Hc på nätet) - primärvård/närvård - länssjukvård/specialistvård - regionvård - riksvård. ATT Föreslå landstingsstyrelsen att föreslå fullmäktige att motionen anses besvarad Mindre vårdköer och fler öppna hälsocentraler, motion 36, (493 /2003) Ungdomstinget beskriver att medborgaren ibland får vänta ett år eller mer för att få tid för operation. De menar att man också måste åka väldigt långt för att få den hjälp som behövs. Ungdomstinget yrkar: att vårdköerna skall minska och att fler hälsocentraler skall hållas öppna YTTRANDE Under de senaste åren har särskilda pengar avsatts av fullmäktige i syfte att minska operationsköerna, särskilt inom ögon och ortopedi. Det är många människor som är i behov av någon typ av operation och resurserna är begränsade. Den medicinska professionen gör bedömningar av hur stora behoven är för den enskilde och därefter får den behövande vänta på sin tur. Det kan ibland innebära lång tid. I vårt län har vi få invånare och långa avstånd. Tyvärr innebär det att några måste åka långt för att få den hjälp man behöver. Befolkningsunderlaget som utgör grunden för landstingets ekonomi begränsar möjligheterna till fler hälsocentraler. Brist på personal, exempelvis distriktsläkare, gör att det ibland är svårt att ha läkarmottagning hela veckorna på en del hälsocentraler Sommarstängningen i år har förflutit väl. Flera basenheter har inte haft så många besök som tidigare. Andra beskriver att den goda planeringen och annonsering har bidragit till en lugn sommar. Bemanningen har dock varit halverad på många håll och man har haft mycket att göra. I Härjedalen har inte sjukresekostnaderna varit högre än normalt. Akuta besök är besök samma dag eller inom 8 dagar från att den sjuke bedöms ha behov av hjälp. Planerade besök är alla övriga

7 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 7 (10) Från 1 juli 2002 finns utökade valmöjligheter i Jämtlands län. Det innebär att patienter kan välja var i landet man vill få sin behandling. Först krävs dock att man har en läkarbedömning av en specialistläkare vid Östersunds sjukhus. Bifogar bilder Föreslå landstingsstyrelsen att föreslå fullmäktiga Att motionen anses besvarad Kortare vårdköer motion 34, Mer pengar till operationer motion 33. Jll 493/2003, Ungdomstinget yrkar att vårdtiderna kortas. Idag kan man få vänta upp till två år på en akut operation samt att lägga mer pengar för att göra vårdköerna kortare YTTRANDE Eftersom sjukvården i Jämtland sedan länge haft mindre resurser än det som krävs för att täcka behovet har man varit tvungen att sätta patienter på kö för behandling/operation. Man har försökt att använda sjukvårdens resurser enligt prioriteringsutredningens intentioner (se bilaga). Patienter som står i kö har därför, ur medicinsk synpunkt, ofta varit lägre prioriterade men har ändå ofta haft klara besvär i form av t.ex nedsatt funktion (syn-hörsel) och/eller värk. Det rör sig alltså inte om akuta behandlingar/operationer. För akuta åkommor är det inga köer. Det har funnits ett missnöje med situationen men på grund av resursbrist har man inte kunna lösa problemen. Nu har vi sedan några år fått speciellt riktade medel till så kallad kökortning och har därför kunnat minska köerna på flera olika håll. Som exempel kan nämnas att vi räknar med att kunna minska kön till gråstarrsoperationer från 2 år tidigare till ½ år vid årets slut. Dessa insatser upplevs mycket positivt både av befolkning och sjukhusets personal. Se bilaga med prioriteringsordningen. Föreslå landstingsstyrelsen att föreslå fullmäktige Att motionen därmed anses besvarad Billigare tandvård för pensionärer motion 37, Jll 493/2003

8 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 8 (10) Landstingets Ungdomsting föreslår i en motion att pensionärer borde få minst 50 % rabatt på tandläkarbesök. YTTRANDE Det nuvarande Tandvårdsstödet som trädde i kraft år 1999 syftar till att bidra till en fortsatt förbättrad tandhälsa bland hela befolkningen. Det ger alla vuxna ett ekonomiskt stöd för tandvård. Personer med särskilt boende och/eller personer med omfattande vårdbehov i hemtjänsten (äldre, sjuka och funktionshindrade) får ett bättre ekonomiskt stöd genom bl.a uppsökande och nödvändig tandvård med samma avgifter som vid hälso- och sjukvård. Från och med 1 juli 2002 utökades det ekonomiska stödet för personer över 65 år för att dessa av kostnadsskäl inte skall avstå från regelbundna besök hos tandvården. Denna satsning innebär bl.a billigare bastandvård samt ett utökat högkostnadsskydd för protetik, d v s olika sätt att byta ut tänder. Personer över 65 år är idag väl tillgodosedda jämfört med andra grupper i samhället eftersom de redan har ett högre skydd än det motionärerna föreslår mot höga behandlingskostnader för tandvård. Föreslå landstingsstyrelsen att föreslå fullmäktige Att avslå motionen Billigare tandvård motion 40, Jll 493/2003 Landstingets Ungdomsting föreslår i en motion att ungdomar upp till och med 25 år bör erhålla rabatt på tandvårdskostnader för regelbundna kontroller. Syftet är att upprätthålla en god tandhälsa bland unga vuxna. Ungdomstinget konstaterar att tandvård idag är så dyr att många inte har råd att undersöka/åtgärda sina tänder regelbundet. YTTRANDE Att de unga vuxna är en ekonomiskt svag grupp uppmärksammas i den utredning som Regeringen tillsatt för att utvärdera det befintliga tandvårdsstödet. I slutbetänkandet av utredningen Tandvården till 2010 ( SOU 2002:53 ) som publicerades i juni 2002 föreslås därför att särskilda satsningar bör göras för att minska tandvårdskostnaderna för denna grupp. Bl.a föreslås att system skapas som skall underlätta övergången från den organiserade avgiftsfria ungdomstandvården till vuxentandvården. Konkreta förslag är att de personer som lämnar den avgiftsfria barn och ungdomstandvården skall få ett värdebevis till ett värde av 600 kr som hos valfri tandläkare eller tandhygienist gäller för delbetalning. Vidare föreslås att tandvårdsersättning för tandvårdsabonnemang skall höjas från 200 kr till 500 kr per år. Abonnemangstandvård är tandvård till en i förväg fastställd årlig avgift i syfte att främja en

9 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 9 (10) bättre tandhälsa och minska patientens tandvårdskostnader över tid och fungerar ungefär på samma sätt som en försäkring. Från och med år 2004 kommer alla i länet i åldern år att ha möjlighet att teckna tandvårdsabonnemang i Folktandvården Jämtlands läns landsting. Regeringen kommer att ta ställning till utredningens förslag under år Att föreslå landstingsstyrelsen att föreslå fullmäktige Att motionen anses besvarad 54 Motion angående folktandvårdens redovisning av väntetider Sjukvårdspartiet frågar varför folktandvården avvisar vårdbehövande att stå på väntelista när väntetiderna blir omotiverat långa och vill att folktandvården redovisar rådande väntetider oavsett längd. att lämna motionen till tandvårdsförvaltnnigen för beredningen. I svaret ska man ange folktandvårdens uppdrag och redogöra för den aktuella situationen. Ärendet återkommer till beredningen för vård och omsorg för ställningstagande. 55 Övriga frågor Barn med funktionshinder Annelie Bengtsson informerar om ett seminarium som skall genomföras den 14 sept där resultatet av undersökningen om samhällsstödet till barn med funktionshinder skall presenteras. Även en rikskonferens planeras 2004 på detta tema. Hälsofrämjande sjukhus Informerades om konferensen Hälsofrämjande sjukhus den oktober

10 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 10 (10) Att anmäla Kerstin Weimer, som representant för beredningen samt att beredningen står för anmälningsavgiften för Owen Laws som deltar på s k egen dag. Länsträff för Tidig Samordnad Rehabilitering, TSR Konferensen genomförs den 7 oktober. Att anmäla Marianne Larm Svensson och Nina Fållbäck-Svensson till länsträffen 7 oktober. Studieresa till Bryssel Den studieresa som planeras till Bryssel skall genomföras vecka 3 år Två alternativa tider finns, den januari och januari. Anders Silfverdal, Ann-Marie Johansson och Åke Westerlind skall tillfrågas om vilken tid som passar dom bäst. Vilka frågor är underställda EU vad gäller hälso- och sjukvård? Kontakt skall tas med Lisa Jonsson, landstingsförbundets kontor samt Per Arne Arvidsson(m), som är ledamot i EU-parlamentet, boende i länet. att presidiet, efter dessa kontakter avgör tiden för studieresan Studieresa till Island Till en planerad studieresa till Island den 26 till 30 oktober har beredningen för vård och rehabiliteringsberdningen erbjudits två platser. Beredningens representanter får i uppdrag att inhämta information om Islands hälso-och sjukvårdssystem och att göra lämpliga studiebesök, för att sedan kunna redovisa för beredningen. att Annelie Bengtsson och Carina Akay skall åka.

11 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 11 (10)