Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Skönadalsskolan Kävlinge Granskning genomförd i mars 2014 av Sten Jacobsson och Linda Teske Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning Skönadalsskolan är en kommunal grundskola i Kävlinge kommun. Skolan erbjuder undervisning från förskoleklass till och med årskurs 6 och har sammanlagt ca 500 elever. Skolan består av flera envåningshus och ligger i ett skogsområde i kommundelen Hofterup. Arbetet med Qualis har pågått under flera år men detta är första gången skolan granskas. Vid denna granskning, i mars 2014, uppgår poängen till 120 och skolan är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Skolan håller en jämn och hög nivå inom samtliga kvalitetsområden. Inom Kunskaper och färdigheter når skolan högsta nivå vilket bland annat beror på att de goda resultaten håller i sig över tid i förhållande till övriga kommunala skolor/riket/egna enhetens resultat. Så gott som alla elever i årskurs 6 nådde lägst kravnivån för betyget E i samtliga ämnen vårterminen Förutom att skolan i hög grad är kunskapsinriktad på bred front finns flera metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter och att de utvecklas kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet, t.ex. kollegialt lärande, sambedömning, gemensamma arbetsgrupper över skolgränserna, gemensam begreppsapparat kring kunskapsbegreppet och lärandemål. Vi vill också lyfta fram Arbetssätt och lärarroll där vi bedömer att skolan befinner sig på högsta nivån. All pedagogisk personal arbetar med kollegialt erfarenhetsutbyte i arbetslagen för att delge varandra olika arbetssätt och vi vill också uppmärksamma den tydliga forskningsanknytningen som finns kring utvecklingen av undervisningen. Skolan har gjort ett större utvecklingsarbete kring formativ bedömning utifrån Dylan Wiliams forskning. Inom området Organisation har rektor gjort ett starkt arbete där vi ser att alla verksamheter inom skolan samverkar på ett förtjänstfullt sätt för att successivt öka måluppfyllelsen. Inom området Styrning och ledarskap vill vi lyfta fram att skolan har en tydlig, mål och utvecklingsinriktad ledning och att skolan arbetar mycket systematiskt med kvalitetsfrågor. All personal på skolan är delaktig i det arbetet och det är en naturlig del av verksamheten. När det gäller förbättringsområden finns det några saker vi har noterat. Inom området Trygghet och trivsel vill vi uppmana skolan att hålla i arbetet kring studiero i klassrummen. Under vårt besök råder mycket god arbetsro vid samtliga klassrumsbesök vilket också bekräftas under intervjuerna. Vi har dock läst några kommentarer i föräldraenkäterna där det framgår att skolan behöver fortsätta arbeta med det. Skolan arbetar för närvarande aktivt med värdegrundsarbete, bland annat med värdegrundsledare i arbetslagen som har extra ansvar för dessa frågor. Inom området Kommunikation når skolan redan långt men vi anser att den kan mer tydligt formulera strategier för deltagande i externa nätverk. När det gäller Image vill vi endast uppmuntra skolan att arbeta för att bibehålla sin position. Skolan har ett gott rykte och behöver egentligen inte aktivt arbeta för att utveckla det. Skönadalsskolan - en kort presentation Skönadalsskolan är en av 13 grundskolor i Kävlinge kommun med ca 500 elever i förskoleklass upp till årskurs 6. Till skolan är tre fritidshem knutna och en fritidsklubb. Kävlinge kommun som 1

3 har knappt invånare är belägen vid den västra kusten i Skåne. Skolan består av flera envåningshus och ligger i ett skogsområde i kommundelen Hofterup. Den inre miljön ger ett trivsamt, varmt och välordnat intryck med olika prydnader och utställningsföremål på väggar och i korridorer. Klassrummen ger även de ett trevligt intryck där budskapet går fram Här är en lärandemiljö med mycket undervisningsmaterial och anslag på väggarna om det som är aktuellt, pedagogiska planeringar, utrymningsvägar, trivselregler och annat material. Skolan byggdes 1980 och byggdes till i omgångar 2000 och Utemiljön är ljus och trevlig och väl tilltagen med goda möjligheter till rörelse i natur med buskar och träd och med lekredskap. Skolan leds av rektor Susanne Haglind. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med ett omfattande material i form av planer och rapporter för att belysa skolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualisenkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 509 elever har 470 svarat (92 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 340 föräldrar vilket innebär 67 procents svarsfrekvens. Av skolans 65 personal har 59 svarat (91 procent). Vi har vi tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Vi har besökt 20 lektioner/arbetspass och intervjuat sex grupper av ledning, personal, elever och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2

4 Tabell 1: Självvärdering och extern värdering granskare Arb. lag Arb. lag Arb. lag Arb. lag Arb. lag Arb. lag Rektor Extern a b c A B C värdering Kvalitetsområde granskare A. Kunskaper och färdigheter B. Trygghet och trivsel C. Elevernas ansvar för eget lärande D. Arbetssätt och lärarroll E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Litet a, b och c innebär arbetslag på lågstadiet. Stora A, B och C innebär arbetslag på mellanstadiet. Verksamhetens kvalitet inom elva områden Kunskaper och färdigheter Skolan har en systematisk arbetsgång för att kartlägga och följa upp kunskapsutvecklingen hos eleverna redan från förskoleklass då elevernas språkliga medvetenhet och matematiska kunskaper kartläggs. I årskurs 1 genomförs kommungemensamma tester och skolan har en läsgaranti som följs upp. I årskurs 2 och 3 screenas alla elever relativt mot målen. Till detta kommer de nationella proven i årkurs 3 och 6 (steg 1). Skolan har också genomarbetade rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Det sker genom att skolans specialpedagoger är knutna till arbetslagen där elevernas kunskapsutveckling diskuteras. I första hand utformas åtgärder inom arbetslaget. Specialpedagogerna följer upp elever med behov av särskilt stöd vid ett gemensamt möte en gång i veckan. Om inte åtgärderna leder till tillräckligt positivt resultat anmäls ärendet till EHT (elevhälsoteamet) och om mentor eller specialpedagog önskar görs en djupare utredning eller andra insatser t.ex. att skolan tar externa kontakter (steg 1). Alla elever i skolan har en IUP (individuell utvecklingsplan) som följs upp vid utvecklingssamtalen och under mentorstid. Om behov finns utformas ett åtgärdsprogram som dokumenteras i den digitala plattformen. Att ovan beskrivna rutiner följs och är levande styrks av skolledningens skriftliga redovisning och uppföljande stickprovsfrågor vid samtal med lärarna. För elever som har behov av särskilt stöd utarbetas åtgärdsprogram. Vi har också tagit del av några avidentifierade sådana (steg 1). Att varierade metoder används för att mäta elevernas kunskaper och färdigheter konstaterar vi vid flera av våra lektionsbesök. Exempelvis får vi ta del av hur eleverna redovisar muntligt på engelska inför kamraterna i klassen en engelsk text som de tränat in och därefter lyssna till och ta emot positiv kritik och rekommendationer om hur framträdandet skulle kunna bli ännu bättre. Vi ser alla eleverna delta med sina framträdanden och noterar att alla går in för uppgiften med både 3

5 glädje och allvar. En helt annan metod ser vi på en laboration i NO som genomförs med 24 elever med förhållandevis enkla medel. Laborationen går ut på att mäta Ph-värdet på en rad vardagsvaror, såsom Coca-Cola, tvättmedel, mjölk, ättika m.fl. och träna sig på naturvetenskapligt tänkande med teori-hypotes-experiment/undersökning-analys och dokumentation såväl skriftlig i tabellform som i den gemensamma uppföljande dialogen kring frågor som Varför är det här bra att kunna? Vad har man för nytta av det? samtidigt som flera naturvetenskapliga begrepp förklaras och tränas in. Läraren följer upp elevernas kunskaper genom att gå runt och samtala med dem under laborationen. Ytterligare ett exempel är hur mentorstiden utnyttjas till att eleverna följer upp sina kortsiktiga IUP-mål, utvärderar om de nått dem och funderar ut nya om de förra är klara. Allt detta som förberedelse inför kommande utvecklingssamtal. Mentor/lärare har här en coachande roll och samtidigt en observationsroll för att följa elevens utveckling. Dokumentationen sker dels enskilt hos läraren, dels i arbetslagen där elevernas kunskapsutveckling diskuteras samt i specialpedagoggruppen varje vecka då elever med behov av stöd diskuteras. Vidare träffas lärarna ämnesgruppsvis då elevernas kunskapsutveckling diskuteras (steg 2). Specialpedagogerna har en rad metoder som de använder för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling t.ex. handledning av undervisande lärare, handledning av elever, handledning av resurslärare som är knutna till en viss elev, intensivperiod i läsning och anpassat och särskilt material. Krävs det ytterligare åtgärder anmäls behovet till skolans elevhälsoteam som består av rektor, en samordnande specialpedagog, skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och en specialpedagog med central placering. Rutinerna för hur ett elevärende behandlas är klara. Den sammantagna kompetensen i elevhälsan är god och inriktad mot att främja elevens utveckling mot utbildningsmålen (steg 2). Skolan samlar in, följer upp och analyserar elevernas resultat på såväl individ som grupp och skolnivå som underlag för förbättringar. Det sker på så sätt att skolan sammanställer elevresultaten vid två tillfällen per år, i april och i oktober (steg 3). Resultaten analyseras i arbetslaget, ämneskonferenser samt av skolledning och elevhälsoteamet. Resultaten på de kommunövergripande testerna och de nationella ämnesproven sammanställs likaså och analyseras på individ- och klassnivå. Dessa diskussioner och analyser kan sedan leda till olika åtgärder för att förbättra utbildningen. Skolan har som beskrivits ovan olika metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som behöver det (steg 3). För att belysa bilden av hur föräldrar ser på vad eleverna lär sig i skolan noterar vi att 87 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i enkätsvaren att skolan ger deras barn goda kunskaper och färdigheter. Bilden av hur eleverna uppfattar kunskapsprocessen illustreras av exempel på svar från elevenkäterna: Enkäten för årskurs F-2 92 procent av eleverna tycker att lärarna frågar efter vad de kan. 92 procent av eleverna tycker att deras lärare är bra. 98 procent av eleverna tycker att de lär sig mycket i skolan. 92 procent av eleverna tycker att lärarna är bra på att tala om vad de kan. Enkäten för årskurs procent av eleverna anser att deras lärare är kunniga. 4

6 88 procent av eleverna anser att mina lärare ger mig utmaningar. 92 procent av eleverna anser att mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. 89 procent av eleverna anser att de når bra studieresultat. 84 procent av eleverna anser att de får veta hur det går i skolarbetet. Vi anser att skolan uppfyller kriterierna för steg 3. I syfte att utifrån de nationella proven utveckla metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning har Kävlinge kommun inrättat ett system med arbetsgrupper där representanter från olika skolor deltar. Dessa grupper eller länkar leds av en rektor och ett av de teman grupperna arbetar med är likvärdig bedömning. Liknande grupper över skolgränserna är de s.k. kategorigrupperna med representanter från ämnen där det är förhållandevis få lärare som undervisar t.ex. praktisktestetiska ämnen. I dessa grupper diskuteras även bl.a. bedömningsfrågor. Inom skolan diskuteras likvärdig bedömning vid ämnesträffarna. På så sätt säkerställs en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter (steg 4). När det gäller kunskapskraven konstaterar vi att Kävlinge kommun når högre värden i de nationella proven i årskurs 3 och 6 i alla proven i jämförelse med genomsnittet i riket och att Skönadalsskolan når högre värden än genomsnittet i kommunen i alla nationella prov i årskurs 3 och 6 (se tabell 2). Skolan har också dokumenterade rutiner inför övergången till högstadiet som bl.a. har till syfte att underlätta fortsatta studier för elever i behov av stöd. Skolan uppfyller därmed kriterierna för steg 4. Tabell 2: Måluppfyllelse, Andel elever godkända på nationellt prov årskurs 3 och 6 i jämförelse med kommunen och riket. Kvalitetsområde Skönadalsskolan Kunskaper och färdigheter år 2013 Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 3 Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 3 Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 6 Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 6 Andel elever godkända på nationellt prov, en åk 6 Genomsnitt i Kävlinge kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket 86,5 84,5 78,3 88,2 79,3 67, ,2 95, ,4 93, ,0 94,3 Bedömningen om hur eleverna inhämtar de fyra f:en: fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande följs upp kontinuerligt av lärarna och sammanställs inför en mitterminskonferens då de preliminära skriftliga omdömena fylls i av lärarna. Enligt skolledningens skriftliga redogörelse lämnas en förteckning till kommunens kvalitetsstrateg och skolchef. Att uppföljning sker av de fyra f:n styrks även av att i personalenkäten anger 83 procent av lärarna att I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande. Det är dock intressant att notera att skolledningen i sin skriftliga redovisning kommenterar att i dagligt tal använder sig skolan av begreppet förmågor vid 5

7 bedömning av elevernas måluppfyllelse. Detta synsätt baseras på. Blooms taxonomi. (Bloom är en amerikansk forskare i pedagogik som var och är mycket uppmärksammad i Sverige). När det gäller det andra kriteriet på steg 5 om olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning, konstaterar vi att skolan arbetar på bred front. Skolan är t.ex. certifierad med utmärkelsen Grön flagg som bl.a. har i sina krav att hela skolan ska vara engagerad. Grön flagg har ett antal teman som skolan får välja ur för att koncentrera sig på under en period innan de går vidare med nästa tema. I ett samtal med en lärare konstaterar hon Vi jobbar hårt med att få behålla den (Gröna flaggen) och få fortsätta med nästa steg. Diplomet för certifieringen är väl synligt placerat utanför klassrum och på korridorväggar som en påminnelse om vad det förpliktigar till. Skolan har också en miljögrupp bland eleverna och en bland pedagogerna som aktivt driver frågor om hållbar utveckling. Skolan arbetar också med källsortering och i skolrestaurangen vägs matsvinnet, vilket redovisas dagligen i syfte att minska det. Det andra kriteriet på steg 5 är därmed uppfyllt. Det sista kriteriet på steg 5 är att skolan har metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som har lätt för att nå kunskapskraven. Av skolledningens skriftliga redovisning framgår att skolan har en strävan att alla elever ska göra sitt bästa och utvecklas. Detta gäller även de som lätt når kunskapskraven. Metoden är att medvetandegöra eleverna om kursplanernas kunskapskrav och de olika nivåerna i dessa. På så sätt stimuleras även de högpresterande. Kunskapskraven med dess olika nivåer finns anslagna i klassrummen. Samtal med eleverna om deras mål och hur de ska nå dem sker i klassen och under mentorstid samt vid utvecklingssamtalen. Skolan och kommunen har även en kampanj med budskapet Alla ska sikta mot A. Budskapet finns anslaget i klassrummen. På frågan Vad innebär det där? svarade en elev: Alla måste inte nå dit men alla ska göra sitt bästa. Av elevenkäten årskurs 3-6 framgår som tidigare nämnts att 88 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att Mina lärare ger mig utmaningar. Av samma enkät framgår även att 85 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att utvecklingssamtalen är bra. Vi anser att det sista kriteriet på steg 5 är uppfyllt. Kriteriet på steg 6 är delvis belyst under steg 4, där vi konstaterar att Skönadalsskolan når högre resultat i de nationella proven i alla ämnen i årskurs 3 och 6 än genomsnittet i kommunen och kommunen når högre resultat än genomsnittet i riket. Skolledningen noterar även i sin skriftliga redovisning att Skolans resultat följs upp över tid i förhållande till övriga kommunala skolor/riket/egna enhetens resultat. Detta visar på hög/mycket hög måluppfyllelse över tid (steg 6). Nationell statistik i Skolverkets databas SIRIS visar att så gott som alla elever i årskurs 6 nådde lägst kravnivån för betyget E i samtliga ämnen vårterminen Skolledningen pekar i sin skriftliga redovisning på en rad vägar som skolan arbetar på för uppfylla kriteriet på steg 7 Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Exempel på dessa metoder är att skolan tar aktiv del i den kompetensutveckling som högskolor och Skolverket anordnar i t.ex. områden som formativ bedömning och utvecklingssamtal. Skönadalsskolan har också en systematisk kontakt med vissa högskolor kring utbildning inom områdena entreprenörskap och Learning Study för att säkerställa att det skolan gör är förankrat i vetenskap och beprövad erfarenhet. En tredje väg är s.k. bench-marking vilket innebär att skolan söker goda exempel genom kontakter, nätverk artiklar m.m. Den fjärde vägen är att skolan tar 6

8 aktiv del av aktuell forskning som är relevant, t.ex. via Skolverkets hemsida och högskolornas informationssidor på nätet. Inom skolan diskuteras sedan det igenom som kommer fram. Att skolan arbetar på de här beskrivna vägarna bekräftas i samtal med lärarna och vi noterar att flera lärare i sina resonemang hänvisar till vad olika forskare säger. I självvärderingen placerar ett arbetslag skolan på steg 6. Fem arbetslag och ledningen placerar skolan på steg 7. Vi bedömer att skolan når steg 7. Att rekommendera skolan vägar att nå högre nivåer är inte lätt. Utmaningen enligt vår bedömning blir att behålla den höga nivå som skolan befinner sig på och försöka finslipa vissa kriterier i de olika stegen som kanske har en potential att utvecklas. Ett förslag är att fundera på vilka delområden inom kvalitetsområdet Kunskaper och färdigheter som skolan ska ha som prioriterade mål nästa år med utgångspunkt i utvärderingarna. Trygghet och trivsel Verksamheten startar på avtalad tid vilket märks bland annat genom att skolklockan ringer några minuter innan lektionerna ska börja (steg 1). Skolan följer dagligen upp närvaro/frånvaro som rapporteras in i den digitala plattformen av vårdnadshavare eller skolassistent (steg 1). Frånvaron ska vara undersökt före klockan nio varje morgon och det finns en arbetsgång om en elev inte skulle vara sjukanmäld. Skolan har dessutom förankrade rutiner för mottagande av nya elever (steg 1). Vår bedömning är att det överlag råder god arbetsro på skolan vilket vi sett genom våra egna lektionsbesök. Den goda arbetsron bekräftas också av elever, föräldrar och personal under intervjuerna. Skolan arbetade under förra läsåret aktivt med att förbättra arbetsron utifrån en handlingsplan som upprättades efter tidigare Qualisenkäter (steg 2). Personalen arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott. Samtliga klasser har i början av varje läsår arbetat fram klassens regler som finns uppsatta i respektive klassrum tillsammans med skolans gemensamma värdegrund samt ordningsregler. De senare två finns dessutom anslagna på många ställen (steg 2). Skolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling genom att varje år upprätta en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling (steg 2). Att planen är förankrad verifieras bland annat genom elevintervjun där eleverna menar att de vet vad de ska göra (säga till en vuxen) om någon är dum mot en själv eller en kamrat. Våra observationer, enkätsvar och intervjuer visar att det råder arbetsglädje och trivsel (steg 3). Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel genom Qualisenkäter, en kommungemensam enkät om trivsel, personalens dagliga kontakt med eleverna samt i den reflektionsbok som alla elever har. Enligt elevenkäten menar 86 procent att de trivs i skolan och 89 procent menar att de trivs på fritidshemmet (steg 3). Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Under föräldraintervjun framkommer det att barnen känner sig trygga i skolan och om det skulle uppstå någon kränkning tar skolan tag i det omedelbart. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel. Skolledningen beskriver att de bytt städbolag vid årsskiftet vilket inneburit att de haft en del diskussionen om kvaliteten på städningen 7

9 som inte varit tillfredsställande men det börjar bli bättre. Detta bekräftas också i elevenkäten där det lyfts fram att städningen kan bli bättre. Vår uppfattning är att det överlag råder god fysisk arbetsmiljö. Det är rent och salarna har en inspirerande lärmiljö (steg 4). Eleverna nämner under intervjun att duscharna i idrotten är ofräscha men efter ett besök där uppfattar vi ändå att de är relativt fräscha. Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap. Som ett exempel kan skolbiblioteket nämnas, som ligger centralt i skolan och fyller en viktig funktion i det här sammanhanget då det är en mötesplats för elever och det alltid finns en vuxen där (steg 4). Skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Genom våra lektionsbesök ser vi att lärarna ser till att alla kommer till tals. Skolan har också flera forum för elever med representanter från alla klasser: elevråd, klassråd, bokråd, IT-råd och hälsoråd. Dessa grupper träffas kontinuerligt. Under vårt besök på skolan är det bokråd som leds av skolbibliotekarien. Vår uppfattning är att det finns förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter. Det finns rastvakter ute på skolgården på alla raster. De har röda jackor på sig för att eleverna lätt ska se dem. Vi ser exempel på att konflikter hanteras omedelbart och att pedagogerna är samspelade tyder på att det finns förankrade metoder (steg 5). Hela 98 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att vuxna på skolan reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling. Varje läsår inleds med särskilda kompisveckor för att diskutera värdegrundsfrågor. Skolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5). Det sker genom arbetslagsdiskussioner och genom den grupp som har till uppgift att utvärdera och revidera likabehandlingsplanen. Skolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 6). Skolans värdegrundsledare, en representant finns i varje arbetslag, har lett ett arbete med att ta fram en gemensam värdegrund för skolan: Du ska aldrig skada någon och du ska alltid bjuda till, men i övrigt får du göra som du vill. Dessa ord finns uppsatta i samtliga klassrum och på många andra ställen på skolan. Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och i beprövad erfarenhet, vilket är väl dokumenterat och som är en del av kriteriet på steg 7. Utifrån det som framkommer i förra läsårets Qualisenkäter upprättas en handlingsplan för det kommande arbetet med trygghet och trivsel. Under detta läsår arbetas det aktivt med språket. Överlag råder god arbetsro och trivsel på skolan. De har dessutom en god systematik när det gäller det gemensamma värdegrundsarbetet. Det framkommer under elev- och föräldraintervjun att det är levande. Vi anser dock att det finns anledning att alltid hålla diskussionen om arbetsro vid liv, då det ibland kan bli aningen oroligt då vikarier leder undervisningen. Två arbetslag placerar skolan på steg 6 och de övriga fyra samt ledningen placerar skolan på steg 7. Vi placerar skolan på steg 7. 8

10 Elevernas ansvar för eget lärande Alla elever i årskurs 1-5 har en individuell utvecklingsplan (IUP), vilket framgår av skolledningens skriftliga redovisning och bekräftas av de lärare vi tillfrågat. I elevenkäten för årskurs F-2 instämmer 86 procent av eleverna i att Jag har en egen utvecklingsplan (steg 1). Enligt personalenkäten instämmer hela 88 procent av lärarna, helt eller till stor del, i att eleverna tränas i att med stigande ålder och mognad ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta personligt ansvar för sitt lärande. Elevenkäten i årskurs F-2 visar att hela 89 procent av eleverna anser att de får vara med och bestämma vad de ska göra i skolan och på vilket sätt. Flera lärare berättar att de i mentorssamtalen med eleverna i årskurs 4-6 tillsammans med eleverna går igenom elevens egna mål i IUP:n och försöker stimulera dem till att ta ett ökat eget ansvar för sitt lärande. Eleverna visar också gärna upp sina reflektionsböcker eller loggböcker när vi ber om det och kommenterar hur de använder dem (steg 2). Skolan arbetar mycket med pedagogiska planeringar där målen, kunskapskraven och arbetssätt framgår tydligt. Vi har tagit del av flera sådana planeringar i olika ämnen och för olika årskurser. Inför varje arbetsområde eller större avsnitt går också läraren igenom målen och förtydligar dem. Som nämnts tidigare diskuterar lärare och elev i mentorssamtalen i årskurs 4-6 elevens mål för arbetet (steg 3). När det gäller kriteriet att eleverna tränas i att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former ser vi en rad exempel på det vid våra lektionsbesök. Eleverna får öva sig att arbeta tillsammans i olika grupper, de tränas i att vänta på sin tur och lyssna aktivt på varandra och att redovisa sina egna argument i diskussion. De får också träna sig i att redovisa inför klassen. Det demokratiska arbetssättet tränas förutom i undervisningssituationen också i klassrådet, elevrådet och i de andra råden där eleverna deltar (steg 3). På steg 4 krävs att Kursplanerna styr tillsammans med den individuella utvecklingsplanen (årskurs 1-5) uppläggningen av elevens lärande. Av skolledningens skriftliga redovisning framgår att kursplanerna styr upplägget av undervisningen. Det framgår också klart av de pedagogiska planer vi tagit del av. Skolledningen framför även att elevernas IUP:er utgår från kursplanerna tillsammans med elevens egna mål. Av personalenkäten framgår att 67 procent av personalen anser att målen och de individuella utvecklingsplanerna styr planeringen av undervisningen. Eftersom frågan enbart gäller de som undervisar i årskurs 1-5 är andelen som svarat gäller inte mig relativt hög, 32 procent. Om de 19 som inte anser sig berörda räknas bort blir procentsiffran väsentligt högre dvs. 98 procent. Av elevenkäten i F-2 instämmer 77 procent helt eller till stor del i att Jag formulerar egna mål för mitt lärande. I elevenkäten årskurs 3-6 är motsvarande värde 84 procent. Av eleverna i årskurs 3-5 instämmer 68 procent helt eller till stor del i att Min individuella utvecklingsplan styr mitt arbete. Om de som inte är berörda räknas bort blir det ett högre värde, 84 procent. Vi bedömer att skolan når steg 4. Kravet på steg 5 är att Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. Vi har tidigare kommenterat mentorssamtalen i årskurs 4-6 där lärare och elev samtalar om elevens resultat med utgångspunkt i elevens IUP och där läraren stimulerar eleven att bedöma sina egna resultat och reflektera över sitt lärande. Eleven reflekterar också skriftligt i lugn och ro över sitt eget lärande i särskilda anteckningsböcker som ibland kallas reflektionsböcker, analysböcker eller IUP-böcker. Vi ser exempel på hur eleverna 9

11 under mentorstid arbetar med förberedelser inför utvecklingssamtalet med utgångspunkt i sin IUP. Eleverna följer lärarens disposition på tavlan: Målen-Tillvägagångssättet (Hur) Har du uppnått dina mål? Varför? Varför inte? Vilka är dina nya mål? Vad vill du prata om på utvecklingssamtalet? När det gäller den sista delen i kriteriet utveckla olika sätt att lära är det en gemensam linje i skolan att arbeta med variationsmetodik, där eleverna får arbeta med olika metoder och på olika sätt, vilket vi ser många exempel på. Skönadalsskolans elever, efter vad vi ser under vårt besök, får uppleva många inlärningsmetoder och stor variation under skoldagen (steg 5). På steg 6 är kriteriet att eleverna sätter sina egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande. Vid mentorssamtalen sätter eleven i samråd med läraren upp kortsiktiga mål utifrån IUP:n. Av elevenkäten för årskurs 3-6 framgår att 84 procent formulerar egna mål för lärandet och motsvarande värde för eleverna i årskurs F-2 är 77 procent. Eleverna har särskilda anteckningsböcker (reflektionsböcker/ IUP- böcker/ analysböcker) där de anger sina mål och reflekterar över sitt eget lärande, hur de tycker att de lär sig bäst och hur de lyckats. I en del anteckningsböcker ser vi lärarnas kommentarer där de uppmuntrar eleverna till att ta ett steg till (steg 6). I självvärderingen placerar två arbetslag skolan på steg 5, tre arbetslag placerar skolan steg 6 och ett arbetslag på steg 7. Ledningen placerar skolan på steg 6. Vi placerar skolan på steg 6. Skolan når delvis kriterierna på steg 7. Dock ser vi inte att den gör det fullt ut. Om skolan fortsätter att systematiskt arbeta vidare med att utveckla metoder att för att stimulera elevernas ansvar för det egna lärandet utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet och tydliggör det, når den inom en snar framtid steg 7. Arbetssätt och lärarroll Eleverna har tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor. Som exempel kan nämnas läroböcker utifrån Lgr 11, Smartboard, Ipad samt facklitteratur i biblioteket. Vi ser även exempel på olika uppslagsböcker i klassrummen (steg 1). Under ett lektionsbesök arbetar eleverna med geografi i tryckta läromedel men när det kommer till invånarantal i ett land uppmanas eleverna att söka dagsfärsk siffra på Internet. Arbetssätt och lärarroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Skolan arbetar med att försöka möta elevernas nyfikenhet och vilja att lära. Vi ser flera exempel när läraren hanterar elevernas frågor men utan att tappa tråden utifrån målet med lektionen. Lektionerna präglas av variation mellan olika arbetsformer såsom lärarledda genomgångar, eget arbete och par/grupparbete. Kreativitet och skapande finns med som inslag i elevernas lärande. Ett av skolans pågående utvecklingsprojekt är Entreprenöriellt lärande i samarbete med Malmö högskola och utifrån det ser vi exempel på att det är på gång i och med ett arbetsområde i slöjden där eleverna deltar i en tävling med sitt alster. Skolan har flera projekt inom Skapande skola och i biblioteket pågår en utställning med broar som byggts på tekniken. Vi ser också exempel där eleverna gör enkla filmer men hjälp av Ipad (steg 2). Lärarna tillämpar överlag arbetssätt och arbetsformer som utvecklar elevernas nyfikenhet och självförtroende. Skolan har ett formativt förhållningssätt i undervisningen där öppna frågor ställs och eleverna får feedback (steg 2). Modern teknik används 10

12 på ett sätt som utvecklar elevernas nyfikenhet. Lärarna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2). Detta sker på mentorstiden som finns schemalagt varje vecka, arbetsområden utvärderas efter genomförande och i arbetslagen utvärderas det kontinuerligt där det dokumenteras i mötesprotokoll. Vi ser exempel efter ett besök på ett arbetslagsmöte där lärarna berättar för varandra om pågående arbetsområden. Lärarna planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i nationella mål och skolans egna prioriterade verksamhetsmål samt elevernas intressen och deras individuella utvecklingsplaner (årskurs 1-5). Detta syns tydligt i och med att pedagogiska planeringar (PP) sitter uppe i varje klassrum (steg 3). Problemlösning och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet. Skolbibliotekarien undervisar eleverna i källkritik. När det gäller problemlösning ser vi flera exempel på att en hypotes ställs och eleverna arbetar sedan för att se hur det ligger till. Inom matematiken har skolan arbetat med att utveckla arbetsformer för laborativ matte vilket vi också ser under lektionsbesök (steg 3). Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen och av lärare och elever tillsammans (steg 3). Det sker på arbetslagsmötet, där det dokumenteras i mötesprotokoll och under mentorstid tillsammans med eleverna, där dokumentationen sker i elevernas reflektionsböcker. Arbetssätt och arbetsformer ger utmaningar och skapar helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnen. Vi har sett exempel på pedagogiska planeringar som både är ämnesövergripande och ger eleverna utmaningar (steg 4). I och med att planering och utvärdering sker tillsammans med eleverna har personalen möjlighet att välja arbetssätt och arbetsformer som stimulerar elevernas lust att lära (steg 4). Elevenkäten årskurs 3-6 visar att hela 88 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del att de blir utmanade i sitt lärande. I personalenkäten menar 85 procent att arbetssätten som tillämpas utmanar eleverna i deras lärande. Skolan har en medveten strävan att i all undervisning låta eleverna pröva och utveckla olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans (steg 4). Under ett verksamhetsbesök under en engelsklektion redovisar eleverna sina kunskaper i form av en dans, och under ett annat gör eleverna film. Skolan har en heltidsanställd musiklärare som utöver undervisning i musik även ansvarar för olika arrangemang på skolan, exempelvis en talanguppvisning som inte är en tävling. Han leder även skolorkestern, där eleverna har möjlighet att delta efter skoltid. Inom ramen för Skapande skola har en årskurs haft möjlighet att gå på en cirkusskola. Modern teknik används som en integrerad del i undervisning och lärande. Skolans klassrum är utrustande med antingen Smartboard eller projektorer. Det finns en bokningsbar datasal och personalen går just nu en LIN-utbildning som handlar om att utveckla användningen av Ipad i undervisningen. Alla lärare har en egen dator och en Ipad. LIN-satsningen innebär att under en kommande treårsperiod kommer alla elever i Kävlinge kommun att ha en egen Ipad men redan nu har varje klass tio (steg 5). Skolan erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet som stöd för elevernas lärande. Förutom den ordinarie idrottsundervisningen har klasserna uteaktiviteter i det närliggande skogsområdet. Under ett av lektionsbesöken följer vi en klass som har lekar utomhus. Skolgården erbjuder en stor variation av möjlighet till fysik aktivitet. På fritidshemmet finns det möjlighet att utnyttja idrottshallen (steg 5). Olika arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden utvärderas och jämförs för att ta reda på vilka som har bäst effekt (steg 5). Lärarna träffas regelbundet i ämnesgrupper och utvärderar undervisningen vilket dokumenteras i mötesanteckningar. 11

13 En samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande. Genom en stående dagordning möjliggörs tid för pedagogiska diskussioner i olika forum. Skolan lägger stor vikt vid att det finns en samsyn och likvärdighet kring detta men att det inte innebär att alla gör lika (steg 6). Skolan tillämpar genomgående metoder som stimulerar elevernas självständighet, initiativförmåga samt ansvarstagande och främjar därigenom deras entreprenörskap (steg 6). På skolan sker ett utvecklingsarbete som går ut på att öka det entreprenöriella lärandet hos eleverna och en arbetsgrupp har tillsatts. Redan nu finns det flera möjligheter för eleverna att ställa ut sina arbeten, bland annat i det välbesökta biblioteket. Personalen som ingår i den arbetsgruppen har nyligen avslutat en utbildning som anordnas av Malmö högskola. Vi uppfattar att skolan bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7). Vi har sett flera exempel på detta. När det gäller formativ bedömning är utgångspunkter Dylan Wiliams forskning och samtliga lärare har fått utbildning av Christian Lundahl. Skolan arbetar med kollegialt lärande med erfarenhetsutbyte vilket innebär att ett arbetslag läser in sig och prövar för att sedan delge sina erfarenheter till resten av personalen. Ett annat exempel är att skolan har förbättrat utvecklingssamtalen med stöd i Johan Hofvendals forskning. Ledningen placerar skolan på steg 5, två arbetslag väljer steg 6 och fyra arbetslag steg 7. Vi bedömer att Skönadalsskolan placerar sig på steg 7 inom området Arbetssätt och lärarroll. Vi vill lyfta fram användningen av modern teknik i undervisningen som en styrka då vi ser att det är en integrerad del av arbetet med eleverna. En annan styrka är det kollegiala erfarenhetsutbytet som sker kontinuerligt i arbetslagen kring arbetssätt. Till sist vill vi uppmärksamma den tydliga forskningsanknytningen som finns kring utvecklingen av undervisningen på skolan. Utmaningen skolledningen ställs inför inom detta område är, som vi ser det, att hålla i och hålla ut samt att introducera ny personal i skolans arbetssätt. Delaktighet Delaktighet är ett av Skönadalsskolans prioriterade målområden under läsåret , vilket märks tydligt, då såväl skolledning som personal lyfter fram det och ger olika exempel. De pekar också på sambandet mellan resultat och delaktighet. Rektor har inom ramen för rektorsprogrammet vid Umeå universitet, Centrum för skolledarutbildning, utarbetat en uppsats med titeln Elevers delaktighet för högre måluppfyllelse som är direkt kopplad till Skönadalsskolans utvecklingsarbete med att öka elevernas delaktighet i skolarbetet. Uppsatsen omfattar ca 20 sidor och har en rad referenser till aktuell och relevant forskning, de nationella styrdokumenten skollag, läroplan m.m. Den innehåller också olika perspektiv på skolans utvecklingsarbete med att öka elevernas delaktighet, såsom skolans förutsättningar, mål och visioner, uppdelat årsvis under tre år och strategier för att nå resultat. Rapporten harmonierar väl med Qualismodellen för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolan har ett system med olika råd där eleverna har möjlighet att påverka miljö och trivselfrågor. De råd som dessa frågor diskuteras i är klassråden, elevrådet, miljörådet och fritidsrådet. Att så 12

14 också sker bekräftas i våra samtal med elever och personal. Eleverna kartlägger också årligen skolans miljö och identifierar otrygga platser. Kartläggningen ligger sedan till grund för en handlingsplan som syftar till att skolan ska upplevas som tryggare och säkrare. Ytterligare ett exempel är att varje klass utformar sina egna regler för klassen. Dessa finns anslagna eller uppskrivna i varje klassrum vi besöker. För föräldrarna finns flera vägar att påverka miljö och trivselfrågor t.ex. i skolrådet och vid föräldramöten dit föräldrarna inbjuds minst en gång per termin, där miljö- och trivselfrågor ofta diskuteras. Både föräldrar och elever inbjuds att besvara Qualisenkäten som genomförs varje läsår, där frågor om miljö och trivsel i skolan ingår. Vi bedömer att skolan når steg 1. Skolrådet, där föräldrar, skolledning och personal är med, producerar en folder som uppmuntrar till skolbesök. Foldern distribueras till hemmen vilket ger den extra tyngd. Föräldrarna inbjuds även till olika evenemang som skolan och eller fritidshemmen anordnar. Det kan vara teater, uppvisningar och/eller vernissage. I personalenkäten instämmer 86 procent helt eller till stor del i att Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet och i motsvarande påstående i föräldraenkäten Skolan uppmuntrar mig att engagera mig i skolans verksamhet instämmer 67 procent av föräldrarna helt eller till stor del (steg 2). Att skolan har ett system för formellt inflytande för eleverna har delvis beskrivit tidigare (steg 2). Varje klass har ett klassråd och representeras i elevrådet som har kontakt med skolledningen. Förutom i klassråden och elevrådet har som nämnts, skolan ett antal olika råd: miljöråd, hälsoråd, bokråd, it-råd och fritidsråd. Flera av råden har också en egen budget att disponera. Eleverna medverkar i kvalitetsarbetet genom råden och genom att besvara de enkäter som skolan använder sig av regelbundet: Qualisenkäten, den kommungemensamma Portalenkäten, fritidsenkäten m.fl. (steg 2). Skolans ledning och personal tar systematiskt med eleverna i planeringsprocessen på flera sätt. Varje år besvarar elever och föräldrar enkätundersökningarna som nämnts tidigare. Resultaten analyseras av arbetslagen och skolledningen och utgör en grund inför planeringen av nästkommande läsår. Vidare är eleverna med i planeringen genom de olika råden. Det kan gälla bokinköp till biblioteket, skolans trygghetsmiljö, inköp av lekredskap till skolgården, planering av fritidsverksamheten. När det gäller undervisningen instämmer 75 procent av eleverna helt eller till stor del i att de får vara med att planera sitt arbete i skolan och 63 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att eleverna är med i planeringsprocessen (steg 3). Eleverna är även med i planeringsarbetet av olika temadagar t.ex. FN-dagen och olika julteman. Även föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 3). Detta sker genom att de deltar i de årliga enkäterna, diskussioner i skolrådet och vid föräldramöten då skolans verksamhet diskuteras. Resultaten av undersökningarna analyseras i lärarlagen och av skolledningen och återkopplas till elevråd, skolråd och vid föräldramöten och inte minst i personalmöten. Föräldrarnas upplevelse av delaktighet kan delvis mätas i föräldraenkäten där 55 procent instämmer helt eller till stor del i att de har inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av och 60 procent instämmer helt eller till stor del i att Jag har möjlighet att vara delaktig i skolans urtvärdering och förbättring av verksamheten. Vår bedömning är att skolan uppnår steg 3. Genom det systematiska och upparbetade systemet med regelbundna enkäter och arbetet i de olika råden utvärderas elevernas och föräldrarnas delaktighet. Eleverna utvärderar kontinuerligt sitt skolarbete i undervisningen. Det sker i olika former t.ex. i loggböcker vid veckans eller arbetsområdets slut eller i samtal mellan lärare och elever. Under mentorstid genomförs även 13

15 utvärderingar av undervisningen. Exempel på förnyelse som grundar sig bl.a. på tidigare utvärderingar är att skolan prövar nya former av föräldrakontakter där föräldrar och elever inbjuds till Öppna samtal då föräldrar och elever inbjuds till att träffa ämneslärarna som ett komplement till utvecklingssamtalen då de träffar mentorn. En nyhet för året är också att utvecklingssamtalen genomförs under dagtid. Dessa nyheter utvärderas under vårterminen inför nästa års planering. Skolan når enligt vår bedömning steg 4. Resultaten av enkätundersökningarna redovisas, diskuteras och analyseras i arbetslagen och andra mötesgrupperingar. På så sätt är lärarna väl förberedda på frågorna när de tar upp undersökningsresultaten vid föräldramöten och i klassråden. Resultaten tas också upp på utvecklingssamtalen med elever och föräldrar då deras synpunkter kan komma fram i mindre sammanhang. En nyhet från förra året är också att föräldrarna och eleverna inbjuds till de Öppna samtalen som nämnts ovan. Av föräldraenkäten framgår att 60 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att Jag har möjlighet att vara delaktig i skolans utvärdering och förbättring av verksamheten. Vi anser att skolan når kriteriet på steg 5. För steg 6 krävs att skolan aktivt arbetar med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i lärprocesserna. I skolledningens skriftliga redovisning ges flera exempel såsom omorganisation och utökning av mentorstiden i årskurs 4-6 så att eleverna får möjlighet till att vara i mindre grupper och utökad tid. En annan metod är de Öppna samtalen. Eleverna skriver i sina reflektionsböcker/analysböcker där de sätter egna mål och utvärderar sina prestationer. I några analysböcker ser vi också uppmuntrande lärarkommentarer. Vidare arbetar lärarna med kollegialt lärande kring begreppet delaktighet på en rad olika sätt. I rektorns uppsats från rektorsprogrammet vid Umeå universitet framgår också klart hur skolan arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i lärprocessen. Projektet är inne på sitt andra år det här läsåret, så det är i skrivande stund inte klart ännu. Vi anser att skolan uppnår kriteriet på steg 6. För att nå steg 7 krävs att skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller elevernas och föräldrarnas delaktighet med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Som tidigare nämnts vid flera tillfällen arbetar skolan med ett systematiskt förbättringsarbete som är inne på sitt tredje år. Bäst illustreras verksamheten genom att citera rektors skriftliga redovisning hur skolan gör för att nå steg 7. Forskning visar att delaktighet i lärandet är en stark faktor för progression i måluppfyllelsen. På Skönadalsskolan arbetar vi med mentorstid, reflektionsböcker och formativ bedömning systematiskt i hela lärargruppen för att utveckla delaktigheten hos våra elever. Öppna samtal, infomentor, fritidsbrev, enkäter är medel för att öka föräldrars delaktighet. Alla de exempel som rektor anger ser vi eller fått berättats om i olika sammanhang under vårt besök. När det gäller om arbetet har sin utgångspunkt i forskningsrön framgår det klart att det är så av rektors uppsats från Umeå universitet där hon har en omfattande referenslista på aktuell och relevant forskning. När det gäller beprövad erfarenhet grundas den på det kollegiala lärandet som bedrivs i skolan, de impulser och det erfarenhetsutbyte som lärarna får i kontakt med lärare från andra skolor och fortbildningssammanhang. I självvärderingen har två arbetslag placerat skolan på steg 6 och fyra arbetslag och ledningen på steg 7. Vi placerar skolan på steg 7. Skolan som nu är inne på år tre av de tre åren av utvecklingsarbetet med att öka elevernas delaktighet i lärprocessen ska naturligt göra en utvärdering av hur det har fallit ut även om delutvärderingar har genomförts av år 1 och 2 som har 14

16 legat till grund för fortsatt arbete. Skolan bör avvakta denna utvärdering som kanske kommer att visa på vissa delområden som bör förbättras eller finslipas. Ett område som delaktighet bör kontinuerligt vidareutvecklas. Organisation Tabell 3: Total sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Skönadalsskolan år 2012 Genomsnitt i Kävlinge kommun år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt SKL* Total sjukfrånvaro per år 4,77 % 5,76 % 5,5 % *Sveriges Kommuner och Landsting Vi noterar att Skönadalsskolan ligger under kommunens såväl som rikets genomsnitt när det gäller sjukfrånvaro. Tabell 4: Antal elever per lärare Kvalitetsområde Organisation Skönadalsskolan år 2012 Genomsnitt i Kävlinge kommun år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt Skolverket Antal elever/lärare (heltidstjänst) gr 14,2 11,7 12,1 Det är noterbart att Skönadalsskolan har lägst lärartäthet jämfört med kommunen och riket som helhet. Efter genomläsning av dokumentation och utifrån enkätsvar, där bland annat 97 procent av all personal instämmer helt eller till stor del, bedömer vi att Skönadalsskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Skolan är organiserad i sex arbetslag med ansvar för en grupp elever enligt följande: tre arbetslag med årskurserna F-3 och tre arbetslag med 4-6. I varje arbetslag finns en specialpedagog, en värdegrundsledare och laget leds av en lagledare (steg 2). Organisationen är uppbyggd utifrån Blossings forskning som förordar vertikal struktur med horisontella arbetsgrupper (ex ämneslag) för att skapa en tydlig organisation med god infrastruktur. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2). Varje måndag träffar rektorn och biträdande rektor arbetslagsledarna och diskuterar aktuella frågor. Organisationen följs även upp via medarbetarsamtal samt med spontana och oanmälda verksamhetsbesök. Skolan har ett välfungerande beslutssystem. Vi bedömer att så är fallet då skolledningen varje vecka träffar lagledarna för att lyfta frågor (steg 3). Dessa tas sedan ut i arbetslagen på remiss och återförs till lagledargruppen där beslut fattas. Svaren i personalenkäten visar att 96 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendet att de är väl förtrogna med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Vissa beslut fattas av rektor och vissa delegeras till andra forum på skolan såsom förskollärargruppen, fritidspedagoggruppen och ämneslärargrupperna. Detta ser vi hänger ihop med att skolan har utformade och förankrade 15