Kvalitetsredovisning MBC skolan Södermalm, Grundskolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning MBC skolan Södermalm, Grundskolan Läsåret

2 Bakgrund MBC skolan Södermalm, grundskolan, hädanefter kallad skolan, har sin verksamhet förlagd till fyra enheter i stadsdelen Södermalm, Stockholm. Skolan är en 7-9 skola. Verksamheten är anpassad för elever med särskilda behov och arbetar endast med denna kategori av elever. I tre av enheterna är behandling en integrerad del av verksamheten och i en av enheterna är det skola med förstärkt elevhälsa. Många av eleverna på skolan har endast gått sporadiskt i skolan eller inte alls under flera år innan de kommer hit. Flera elever har olika neuropsykiatriska diagnoser eller lider av djupa depressioner. Därför går mycket arbete åt till att motivera eleverna att överhuvudtaget komma till skolan och till att hitta just den elevens individuella lärstil. Eftersom skolan är anpassad för elever med särskilda behov så är en av verksamhetens idéer att skolan skall vara småskalig och med hög personaltäthet. Detta betyder att skolan har, som mest sjutton elevplatser, på någon av enheterna, det betyder också att skolan är beroende av förhöjd skolpeng för att ha möjlighet att hålla den höga personaltäthet som är avgörande för arbetet med dessa elever. Alla elever har ett helt personligt schema och mycket av undervisningen sker i mycket små grupper eller en till en. Givetvis är ett av målen att eleverna skall fungera i större grupper och därför finns även detta med som ett inslag i verksamheten. Eleverna arbetar med olika ämnen på olika nivåer samtidigt. För att lyckas måste skolan skapa en harmonisk, lugn och strukturerad miljö. Det personliga mötet och relationen till lärarna är helt avgörande för om skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Att skapa allianser och förtroenden till eleverna är en av förutsättningarna för bra lärandemiljö. Att erbjuda en trygg och förutsägbar skolgång där man prioriterar att ta till vara och stärka elevens resurser är en annan viktig del i skolans policy. Skolan arbetar mot samma mål som alla andra skolor i Sverige, att eleverna skall klara en fullständig grundskola, även om det för en del av eleverna kommer att ta längre tid än de stipulerade nio åren. Vi vet att forskningen entydigt visar att skolan och att lyckas där är kanske den viktigaste faktorn i ett tillfrisknande för eleverna. Därför arbetar vi med stor tydlighet mot kursmålen och att få betyg och klara kurser har en mycket hög prioritet på skolan. Skolan representerar normaliteten för eleverna och det är mycket viktigt för dem att lyckas med det som andra gör för att stärka självförtroende och självkänsla. 2

3 Förutsättningar Skolan vänder sig till elever med särskilda behov och har ett löpande intag vilket innebär att vissa elever börjar en bit in på terminsstart eller ännu senare. Många av eleverna saknar betyg eller har få betyg när de börjar på skolan. En av förutsättningarna för ökad måluppfyllelse är att skapa en positiv och förtroendefull relation till lärarna för att få igång en berikande lärandeprocess. Att utgå från elevens styrkor och intressen samt konkretisera kursmålen i undervisningen är en utmaning som lärarna vid skolan ser som sina viktigaste uppgifter. Att fylla kunskapsluckorna för att nå målen är inget som sker med en handvändning utan är en process som behöver få ta tid för att eleverna ska kunna utvecklas efter bästa förmåga. Skolan är belägen på Bondegatan och Renstiernasgatan, på Södermalm och har bra kommunikationer till stora delar av Stockholm, det har varit en strävan att inte göra lokalerna allt för skolaktiga eftersom detta kan skrämma många elever. Lokalerna innehåller också flera små rum som gör det möjligt att arbeta ensam med lärare eller att arbeta i grupper om 2-3 elever. Eleverna kommer från stora delar av Storstockholm även om de flesta kommer från söderort. Det finns idag på hela skolan 6 fasta lärartjänster, timanställd slöjdlärare och idrottslärare, 5 kuratorer, 1 SYV, 1 praktiksamordnare och en rektor. Skolsköterska och skolläkare är kopplade till verksamheten, liksom skolpsykolog. Specialpedagog finns att tillgå vid behov och skolan har också tillgång till två skolutvecklare som på deltid arbetar med att utveckla skolans pedagogiska innehåll. Skolutvecklarna har också i uppdrag att hitta sätt att mäta effekten av de pedagogiska åtgärder vi sätter in. Vi utnyttjar också vårt pedagogiska centrum på Tjärhovsgatan för att kunna ge alla ämnen i läroplanen. Alla lärare är behöriga lärare. Kuratorer, SYV, skolsköterska och praktiksamordnare ingår i skolans elevhälsogrupp och de träffas enligt uppgjort veckoschema under ledning av rektor. Skolan använder det administrativa verktyget schoolsoft för att registrera elever, betyg och närvaro. Även ett arbete med att genom schoolsoft ge elever och vårdnadshavare tillgång till väsentlig information via nätet, pågår. Magelungen har också inlett forskning på våra skolor för att försöka mäta hur elevernas kunskaper utvecklas under deras tid på Magelungen. Deltagande i forskningen är för eleverna givetvis frivillig. Målområden Kvalitetsredovisningen utgår från den verksamhetsplan som gjordes för skolan i augusti Se bilaga 5. Rättvis och likvärdig betygssättning. Ökning av antalet godkända betyg och fler betygssatta ämnen. Elevernas trygghetskänsla. Ökad förståelse för neuropsykiatriska diagnoser. 3

4 Normer och värden. Kunskaper - kursmål Resultat Rättvis och likvärdig betygssättning Skolverkets rapport visar på att det fortfarande brister när det gäller likvärdig betygssättning i landets skolor. Rapporten tyder på att det finns skillnader mellan lärare på samma skola och mellan olika skolor. Rapporten visar att det är stora skillnader mellan hur lärare sätter betyg på eleverna i förhållande till elevernas resultat på de nationella proven. Det gäller både skillnaderna i betygssättning mellan lärare inom och mellan skolor. Vilket betyg en elev kommer att få i förhållande till sitt provresultat beror mer på vilken lärare eleven får än vilken skola eleven går på men skolskillnaderna är också väsentliga. Stora skillnader mellan lärares och mellan skolors betygssättning i förhållande till de nationella proven är en indikation på att betygen inte sätts på likvärdiga grunder. Bedömningen är att det finns ett strukturellt likvärdighetsproblem när det gäller betygen i Sverige. Brister i likvärdigheten i betygssättning är ett rättssäkerhetsproblem för eleverna. Åtgärder -Skolans rektor ska ta kontakt med ett antal skolor för att få igång ett skolöverskridande samarbete runt dessa frågor. -Skolans lärare skall söka kontakt med en lärarkollega utanför skolan och resonera med denne om likvärdig betygssättning och återrapportera till lärarkollegiet. -Skolans lärare skall analysera resultatet på nationella prov i förhållande till betyg. Eventuella avvikelser skall tas upp och diskuterats på lärarträffar. -Lärarna skall kontinuerligt diskutera kursplanernas mål i förhållande till betyg. -Skolans lärare skall läsa skolverkets rapport och diskutera denna. - Skolans lärare skall ha gemensam betygskonferens. - Skolans lärare skall rätta nationella proven gemensamt. Resultat 4

5 - Skolans rektor har tagit kontakt med andra skolor för att starta ett samarbete kring betygsfrågan. Tyvärr har intresset varit lågt från andra skolor, tidsbrist, med anledning av den nya skollagen har angivits som skäl. Delvis genomfört. - Kontakt med andra lärarkollegor. Genomfört Analys av resultaten på Nationella prov har gjorts. Genomfört Kontinuerlig diskussion om kursplanernas mål i förhållande till betyg har skett. Genomfört Läsning och diskussion om skolverkets rapport har påbörjats. Genomfört Skolans lärare har haft gemensam betygskonferens. Genomfört Skolans lärare har rättat nationella proven gemensamt Genomfört Analys Skolan har lärare med stor erfarenhet från andra skolor. Det finns en hög medvetenhet kring problemen med en likvärdig betygssättning. Skolan har som uttalad policy att vi inte får sätta några s.k snällbetyg då detta skulle äventyra vår trovärdighet utifrån den kategori av elever som vi arbetar med. Det har varit nödvändigt att lärarna aktivt har diskuterat kursplanernas mål utifrån den individuella studieplan som varje elev läser efter. Skolan har med under ledning av specialpedagogen genomfört ett ambitiöst utvecklingsprogram under året, som bl.a. har innehållit utveckling inom detta område. Se bilaga 1. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Förbättringsområden Att få kontakt med någon annan grundskola för att kunna samarbeta över skolgränsen kring frågan om likvärdig betygssättning. 5

6 Procentuell ökning av antal godkända betyg och att fler ämnen betygssätts. Skolans arbete skall vara fokuserat på att uppnå målen i de olika ämnena. Varje åtgärd som skolan vidtar måste vara kopplad till hur eleven skall uppnå målen i grundskolans ämnen, frågan måste alltid vara, gagnar detta elevens möjligheter att uppnå målen. Åtgärder - Skolan skall ha behöriga lärare i alla ämnen anställda. - Skolan skall fokusera ytterligare på vikten för eleverna att få betyg, detta genom att tydligt, med varje eleven gå igenom de olika kursmålen i samband med att eleven startar kursen. - Kursmålen skall diskuteras vid upprättande av individuell studieplan och åtgärdsprogram. Resultat Skolan har behöriga lärare i alla ämnen anställda. Genomfört Lärarna går igenom, som en rutin, kursmålen vid start av kurs. Genomfört Kursmålen diskuteras vid upprättande av individuell studieplan och åtgärdsprogram. Genomfört Analys Enligt betygsstatistiken så har betydligt fler betyg satts läsåret 12/13 i förhållande till tidigare år. Även fler ämnen har betygsatts under läsåret 12/13. Trenden har varit stigande under de senaste åren. Skolan har förbättrat sitt arbete med att fokusera på kursmål och betyg, främst genom att arbeta med att bli ännu tydligare kring sambandet kursmål betyg i förhållande till eleverna. Skolan har med under ledning av specialpedagogen genomfört ett ambitiöst utvecklingsprogram under året, som bl.a. har innehållit utveckling inom detta område. Arbetet har innehållit utveckling av arbetet med Individuell studieplan, åtgärdsprogram och pedagogisk arbete för att möta eleverna. Det har förts diskussioner om ex. lektionsplaneringar, dagplaneringar och veckoplaneringar. Se bilaga Betygsresultaten har återkopplats till lärarlaget och analyserats där. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra 6

7 x Förbättringsområden Bli än tydligare med kursmålen för eleverna. Att elevernas trygghetskänsla ökar Varje elev skall ha rätt till en trygg skolmiljö där de har möjlighet att studera i lugn och ro. I läroplanen framhålls värdegrund och uppdrag, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet med svaga och utsatta. Ingen får utsättas för mobbning och tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Rektor har vidare ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden blandelever och anställda. Åtgärder - Skolan skall utarbeta ordningsregler som varje elev får skriva under. Dessa ordningsregler skall göras kända hos vårdnadshavarna. Ordningsreglerna skall vara ett levande dokument som skall revideras varje år tillsammans med eleverna. - Skolan skall utarbeta en policy för hur personalen skall agera vid misstanke om droganvändande. Denna policy skall vara väl känd bland elever och personal. - Elevhälsogruppen skall genomföra ett antal träffar med eleverna med betoning på socialt samspel och hur man skall vara mot varandra. - Elevhälsogruppen, tillsammans med rektor, skall ha kontinuerliga möten där situationen i skolan följs upp. - Elevhälsogruppen skallgenomföra enskilda samtal med elever kring deras skolsituation. - Det skall genomföras en trygghetsenkät bland skolans elever och denna skall analyseras och utvärderas tillsammans med skolans personal. Denna enkät skall vara årligen återkommande, med samma frågor, för att kunna följa utvecklingen över tid. - Skolan skall ha som uttalad policy att vi skall agera snabbt så fort vi får kännedom om några som helst missförhållanden. - Skolan skall ha ett nära samarbete med närpolisen för att stävja ev. drogmissbruk och annan kriminalitet. 7

8 Resultat Skolan har utarbetat ordningsregler som har implementerats hos eleverna och vårdnadshavarna. Genomfört Skolan har utarbetat en policy för hur personalen skall agera vid misstanke om droganvändande. Denna policy har gjorts känd bland personal och elever. Genomfört Elevhälsogruppen har genomfört ett antal träffar med eleverna där man arbetat med frågor kring socialt samspel. Genomfört Elevhälsogruppen har under läsåret haft kontinuerliga möten där situationen på skolan tagits upp. Genomfört Elevhälsogruppen har genomfört enskilda samtal med elever kring deras skolsituation, vid behov. Genomfört Det skall genomföras en trygghetsenkät varje år på skolan. Genomfört Personalen på skolan har, vid ett antal tillfällen, diskuterat hur vi skall agera när misstanke om missförhållanden dyker upp. Genomfört Skolan har haft ett nära samarbete med närpolisen. Genomfört Analys Skolans personal gör ett gediget arbete inom detta område och vi upplever att skolans elever har en trygg situation. Resultatet på den årliga trygghetsenkäten är betydligt bättre detta år än det föregående året. Detta tyder på att arbetet med tryggheten varit framgångsrikt. De genomförda elevoch föräldrar enkäterna visar på mycket höga resultat inom alla enkätens frågeområden. Se bilaga 3 och 4 Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 8

9 Förbättringsområden Skolans personal måste bli bättre på att identifiera och upptäcka ev. missbruk. Vi har en plan för att agera i dessa fall men den måste revideras för att se om vi kan hitta ytterligare åtgärder för att arbeta med denna fråga. Eleverna skall involveras mer i revidering av ordningsregler. Att personalens förståelse för neuropsykiatriska diagnoser ökar De neuropsykiatriska diagnoserna ökar inom svensk skola och det är därför viktigt att skolpersonalen är väl förtrogna både med dessa diagnoser och om de senaste vetenskapliga rönen inom området. Detta för att öka förståelsen för elevernas inlärningsförmåga och inlärningsstil. Även skolans miljö är en viktig faktor i att anpassa skolsituationen till elever med särskilda behov. Åtgärder - Skolans personal skall utbilda sig inom området neuropsykiatriska diagnoser. - Personalen skall varje läsår läsa en bok i ämnet och delge övrig personal innehållet. Resultat Skolans personal skall utbilda sig inom området neuropsykiatriska diagnoser. Pågående - Skolans personal läser litteratur i ämnet men har inte hunnit, på ett organiserat sätt, delge varandra kunskaperna. Ej genomfört Analys Skolan har som mål att en stor del av personalen skall genomgå 7,5 p kurs i neuropsykiatriska diagnoser men det är en plan på lång sikt. Det är viktigt att skolans personal känner till de olika neuropsykiatriska diagnoserna för att kunna anpassa miljö och pedagogik efter de specifika behov som eleverna har. Det bör också tilläggas att kursen är frivillig och rektor kan inte tvinga sin personal att gå kursen. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 9

10 Förbättringsområden Att hitta ytterligare incitament för att personalen skall vilja gå kursen. Att organisera verksamheten så det är möjligt att gå kursen. Att strukturera litteraturstudierna på ett bättre sätt. Normer och värden Alla som arbetar i skolan ska verka för demokratiska arbetsformer. Skolan ska aktivt vägleda eleverna att omfatta demokratiska värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans likabehandlingsplan ska vara baserad på välprövade och utvärderade metoder, och vetenskapligt grundade arbetsformer mot mobbning ska användas. Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Personalen, tillsammans med elever och föräldrar, deltar aktivt i arbetet och är överens om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet. Åtgärder - Skolans elever skall ha träffar under ledning av skolhälsan där social och emotionell färdighetsträning, utifrån evidensbaserat material, tas upp. - Skolan skall anordna genomgång av skolans likabehandlingsplan med eleverna för att eleverna ska få lämna synpunkter på planen. - Trygghetsenkät skall genomföras varje termin. - Personalen skall utbildas i likabehandling och trygghetsarbete. Resultat Skolan har under året tagit steg framåt inom detta målområde. Eleverna har haft livskunskap 1timme i veckan som hållits av skolans elevhälsa (socionomer/beteendevetare). Genomfört Eleverna har delvis varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. 10

11 Genomfört Trygghetsenkät har genomförts under både hösten 2012 och våren 2013 och visade på mycket goda resultat. Genomfört Personalen har inte haft någon samlad utbildning i likabehandling och trygghetsarbete. Ej genomfört Analys Det har arbetats med en revidering av likabehandlingsplanen men det arbetet är inte helt klart. Arbetet med detta fortsätter under hösten-13. Vårdnadshavare har haft möjlighet att komma med synpunkter på likabehandlingsplanen. Det har genomförts en trygghets/ nöjdhets enkät bland vårdnadshavarna. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Förbättringsområden Att få med föräldrarna i arbetet med likabehandlingsplan. Detta har varit svårt på grund av saknat intresse och andra orsaker som jag inte vill gå in på här. Att bli bättre på att förankra likabehandlingsplanen bland eleverna. Att bli ännu bättre på att motivera och visa ungdomarna vinster med social färdighetsträning. Något som ständigt behöver utvecklas är att skapa ännu fler möjligheter för social färdighetsträning på andra arenor än i skolans miljö. Att personalen utbildas inom likabehandling och trygghetsarbete. Kursmål Kunskaper Alla elever vid skolan ska ges möjlighet att uppnå sina mål i den individuella utvecklingsplanen. 11

12 Alla elever skall ges möjlighet att uppnå sina mål inom grundskolan. Skolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Åtgärder - Skolan skall arbeta med att utveckla åtgärdsprogrammen. - Skolan skall arbeta med analys av framgångsfaktorer för vår skola. - Lärarna skall vara väl insatta i LGR-11 och de nya kursplanerna. - Lärarna skall arbeta med att individuellt anpassa studieplanen och bryta ned kursplanens mål till varje elev. - Elevernas kunskapsresultat skall följas och analyseras av skolledningen. - Skolan skall inleda en evidensbaserad forskning på skolans resultat. Resultat Skolan skall arbeta med att utveckla åtgärdsprogrammen. Genomfört Lärarna skall analysera framgångsfaktorer för våra elever. Detta arbete har påbörjats men kommer att fortsätta. Genomfört Lärarlaget har arbetat med att individuellt anpassa kursplanen och bryta ned kursplanernas mål till varje elev. Detta arbete fortsätter under 12/13. Genomfört Elevernas kunskapsresultat följs och analyseras. Lärarlaget har diskuterat om analysmetoder samt sätten att visa statistik och kommit fram till att ett mer rättvist sätt att redovisa kunde vara en jämförelse mellan antalet godkända betyg vid skolstarten och årligen därefter. Betygsstatistiken för vårterminen 2012 visar att klart fler betyg sattes under vårterminen än tidigare och att betyg sattes i fler ämnen. Se bilaga 2. 12

13 Genomfört Initiativ har tagits för att få igång en evidensbaserad forskning för att se vilka resultat som skolans verksamhet ger. Påbörjat Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Analys Arbetet med att öka fokuseringen på skola och dess mål har tagit klara steg framåt. Skolans styrelse har varit mycket tydlig i sina direktiv att skolan och att lyckas där är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för elever med särskilda behov, både av pedagogisk och social art. Men det gäller också att ha tålamod, för en del elever som inte studerat på länge tar det tid innan framgångarna i studierna kan komma. Vi kan se flera exempel på att när de väl kommer efter ett tålmodigt arbete så sker det mycket på kort tid. Skolan har med under ledning av specialpedagogen genomfört ett ambitiöst utvecklingsprogram under året, som bl.a. har innehållit utveckling inom detta område. Arbetet har innehållit pedagogisk utveckling, analys av framgångsfaktorer för våra elever, att skriva åtgärdsprogram och koppla dem till verksamheten osv. Se bilaga 1. Bedömningen är att skolan gör ett mycket gott arbete med den kategori av elever vi arbetar med.vi ser fram emot att få igång en evidensbaserad forskning på skolans verksamhet för att om möjligt kunna utröna vilka våra framgångsfaktorer är, för att än mer kunna fokusera på dessa faktorer. Förbättringsområden Utökning av tematiskt arbetssätt. Viktigt med fortsatt fokus på kunskapsmålen. Utökade möjligheter för lärare att ha pedagogiska diskussioner och gemensam planering, Läroplansarbete med lokal pedagogisk planering måste prioriteras under kommande året. Arbetet med måluppfyllelse måste intensifieras under kommande år, detta bör ske i samklang med den evidensbaserade forskningen, som förhoppningsvis kan ge den pedagogiska personalen verktyg för att ytterligare öka måluppfyllelsen. 13

14 Utbildningsval Arbete och samhällsliv De frivilliga skolformerna ska nära samverka med den obligatoriska skolan, med arbetslivet, med universiteten och högskolorna och medsamhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser på den utbildning eleven går, vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen tillskolorna och deras elever. Skolan ska sträva mot att varje elev utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, får kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till utbildning, praktik m.m. i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv och ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Åtgärder 14

15 Studie och yrkesvägledaren skall tillsammans med varje elev ha en långsiktig plan för elevens framtida studie/ yrkesval. Denna plan skall vara nedskriven och kontinuerligt revideras. Resultat Varje elev har en nedskriven framtidsplan för studie och yrkesval. Genomfört Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Analys Varje elev har med hjälp av SYV skapat sig en bild av sina framtida mål. Detta har bidragit till en betydligt starkare motivation till studier för många elever. Se bilaga 5. Förbättringsområden Att Syv får mer tid till att arbeta med utvecklingen av framtidsplanerna. Stefan Berg Stockholm Rektor 15

16 Bilaga 1 Utvecklingsarbete MBC Skola Södermalm 16

17 Susanne Lindberg Åkerberg Inledning och bakgrund Denna rapport syftar till att beskriva och förklara det utvecklingsarbete som jag tillsammans med lärarna inom MBC skola, Södermalm bedrivit under höstterminen Jag tänker mig att rapporten kan vara intressant att läsa för den som vill genomföra liknande arbete i den egna verksamheten och min förhoppning är att den ska väcka tankar och idéer som kan vara användbara i fortsatt utvecklingsarbete. De texter som gruppen läst gemensamt har jag skrivit enbart för detta utvecklingsarbete vilket gör att de bör läsas med detta i åtanke. De är skrivna för att fylla en funktion i just detta sammanhang utifrån de kunskaper och de kompetenser som denna grupp besatt. Utvecklingsarbetet som beskrivs i rapporten startade och tog form då jag fick frågan av rektor om jag ville ta mig an och bedriva ett utvecklingsarbete som skulle kunna göra skolan bättre rustade inför den granskning som skolinspektionen ämnar göra av vår skola under läsåret 2012/2013. De utvecklingsområden som identifierats och som ligger till grund för arbetet härstammar från den lärargrupp som ingick i MBC Skola, Södermalm under vårterminen Gruppen bestod då av fem lärare som var utspridda på fyra olika enheter där de även hade sin teamtillhörighet. Dessa team innefattade förutom läraren en eller flera samordnare samt en familjeterapeut. Denna sammansättning gav lärarna minimalt utrymme att diskutera och reflektera över frågor och tankar gällande undervisning och lärande i det vardagliga arbetet utifrån ett pedagogiskt perspektiv. För att få möjligheter att träffa andra lärare och bearbeta skolfrågor utifrån ett pedagogiskt perspektiv hade lärarna tid avsatt för gemensam konferens en gång i veckan. Trots en avsatt tid och ett ofta uttalat behov att träffas så var en vanlig företeelse att konferensen prioriterades bort av en eller flera i gruppen. Lärarna uttryckte och beskrev att de saknade kunskap och insyn i varandras vardagliga arbete, de beskrev ett bristande samarbete samt avsaknad av gemensamma regler, rutiner och förhållningssätt. Konferenserna saknade struktur och kontinuitet vilket gjorde att påbörjade diskussioner och möjligheter till utveckling ofta stannade upp eller rann ut i sanden. Ett flertal gånger hade konferenserna dock fyllt sitt syfte och använts väl och i slutet av terminen kunde man ändå blicka tillbaka och se att de gånger ett samarbete hade kommit till stånd var man nöjd över detta och ville ha mer. Då höstterminen startade hade det skett förändringar inom gruppen. Några lärare hade försvunnit och andra hade tillkommit. Dessa förändringar innebar även att erfarenheter, kunskaper och viljor såväl försvann som tillkom. I slutet av vårterminen 2012 genomfördes en enkätundersökning bland eleverna i de aktuella grupperna. I denna enkät fick eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar, åsikter och upplevelser av sin skola. Enkätundersökningen sammanställdes, tolkades och analyserades sedan tillsammans av lärarna och rektor. Resultatet av undersökningen visade på att övervägande del av eleverna beskrev att de kände tillit till de vuxna i skolan och att de kände sig trygga då de var i sin skola. De flesta 17

18 eleverna beskrev även att de kände att de fick stöd och hjälp på ett, enligt dem, tillfredsställande sätt. De områden som eleverna beskrev att de var mindre nöja med handlade om delaktighet och studieinformation. Delaktigheten i detta sammanhang handlade om elevernas upplevelse och känsla av i vilken grad de hade inflytande på skolans verksamhet och i vilken grad de fick vara med och bestämma hur de skulle arbeta med olika uppgifter i skolan. Studieinformation handlade om elevernas upplevelser av hur lärarna gav dem information om hur det gick i de olika ämnena samt vad de behövde kunna för att nå de uppsatta kunskapsmålen. I Skolinspektionens rapport En skola med tilltro lyfter alla elever från 2012 står det att läsa att majoriteten av de då granskade grundskolorna brister i sina kunskapsresultat och att undervisningen inte utgår i från de nationella målen. På vissa skolor visar det sig att eleverna endast får undervisning i begränsade delar av kunskapsinnehållet och stora brister förekommer gällande individanpassning av verksamheten utifrån elevernas förutsättningar och behov. På många skolor finns stor okunskap om vilka behov av särskilt stöd eleverna faktiskt har. Rapporten lyfter även fram att många lärare har låga förväntningar på eleverna vilket får som följd att innehållet i undervisningen blir begränsat och omotiverat. Många elever upplever även att de har bristande inflytande över verksamhetens innehåll och utformning. En mängd skolor brister i sin information till elever och vårdnadshavare då det handlar om att förmedla elevernas kunskapsutveckling. De individuella utvecklingsplanerna och dess skriftliga omdömen lever sällan upp till kraven och många skolor missar ofta vad de ska genomföra för åtgärder för att ge eleverna ökade förutsättningar för lärande. En mängd skolor uppvisar bristande rutiner i att utvärdera elevernas kunskapsutveckling och långt ifrån alla elever upplever att de befinner sig i en trygg lärandemiljö (Skolinspektionen, 2012) Syfte Detta utvecklingsarbete kan närmast beskrivas som en liten del av större arbete som övergripande syftar till att skapa bättre förutsättningar till lärande för de eleverna som går i MBC, Skola Södermalm. Det handlar med andra ord även om att skapa möjligheter för lärarna att dela och utveckla sin gemensamma kunskap om lärande och undervisning. Höstens utvecklingsarbete handlade främst om att finna gemensamma strategier och förhållningssätt runt frågor som har med planering och utvärdering av undervisningen att göra. En förhoppning var att lärarna i gruppen skulle ha fått till ett ökat samarbete samt fått mera insyn i varandras arbete och vardagliga verksamheter. Genom att fokusera på dessa områden var även tanken att eleverna vid terminens slut förhoppningsvis kunde ge uttryck för att deras lärare gav dem adekvat studieinformation samt att de kände sig delaktiga i det som skedde skolan. Metod och tillvägagångssätt Då det är av stor vikt att de som ingår i ett utvecklingsarbete känner sig delaktiga och kan se fördelar i det som ska ske (Ohlsson, 2004) har jag endast dragit upp vissa riktlinjer för detta arbete. Jag har försökt att skapa ramar och struktur för att sedan lyssna in resten av gruppen hur arbetet kan och bör gå vidare. De yttre ramar jag förhållit mig till samt haft som fokus då jag planerat upp arbetet har varit skolverkets rapport En skola med tilltro lyfter alla elever och skolans övergripande verksamhetsplan. 18

19 Skolverket ger uttryck för en tro att det hos lärare förekommer en gemensam förståelsebas och att denna utgör en grund för det professionella lärararbetet. I själva verket kommer lärare in med många olika sätt att se på samt tänka om lärande och undervisning (Ohlsson, 2004). I vår strävan efter att öka den gemensamma kunskapen och skapa möjligheter till samsyn var tanken därför att vi tillsammans i gruppen skulle försöka bygga en gemensam förståelsebas. För att ha någonting att utgå ifrån skrev jag ihop ett arbetsmaterial. Texterna i detta hade fokus på kartläggning av kunskaper och förmågor, planering av undervisning och åtgärder samt hur man dokumenterar detta. Dessa områden ansåg jag vara av stor vikt för utvecklingsarbetet och min tanke var även att dessa texter skulle ge oss såväl skolverkets perspektiv som ett mer specialpedagogiskt (se bilaga 1,2,3). Med andra ord skulle detta kunna hjälpa oss att se och identifiera vissa viktiga faktorer vi har beakta i vårt dagliga arbete med eleverna. Gruppen enades även om att läsa skolverkets rapport: Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ studie över tid (Skolverket, 2012) så därför sattes ett datum då detta skulle vara gjort då även tid för diskussioner och reflektioner kring denna planerades in. Genom att läsa dessa texter och skapa möjligheter att prata om dem var min förhoppning att en fördjupad fundering och reflektion kring den egna undervisningen och sättet att tänka om den skulle ta fart. Min intention var även att gruppen genom sina samtal skulle ges möjligheter kunna sätta ord på sitt vardagliga arbete. Forskning visar att det vardagliga tänkandet över undervisningen inte leder till utveckling utan att det är av vikt att läraren inte bara tänker på vad han gör och hur utan också varför. Även om den enskilde läraren reflekterar mycket så innebär det inte att den arbetar på ett bra sätt eller att dessa reflektioner gagnar elevens undervisning på bästa sätt. Många forskare är därför överens om att förmågan att vara en bra lärare kan utvecklas genom erfarenhet och, särskilt om detta även kompletteras med organisatoriskt stöd (Ohlsson, 2004). Samtal och reflektioner är vidare ett väl fungerande sätt för såväl utveckling av det individuella lärandet som för det gemensamma lärandet i en grupp (Ohlsson, 2004). För att skapa möjlighet att dela kunskap, sätt att tänka, sätt att skriva planerade jag därför in att lärarna även skulle ta med sig sådana dokument de skrivit så att andra i gruppen kunde läsa och ta del av dessa. De dokument jag ville fokusera på var i detta fall pedagogisk kartläggning, åtgärdsprogram och skriftliga omdömen. Gruppen tillsammans med rektor hade då terminen startat bestämt att ha kvar de schemalagda konferenserna på befintlig tid men att dessa från och med nu skulle betraktas som obligatoriska. Vid varje möte skulle det föras minnesanteckningar vilka även skulle mejlas ut så att alla kunde ta del av vad som sagts och gjorts vid varje konferens. För att få struktur på träffarna skulle även dagordning upprättas och samtalsledaren, det vill säga jag, skulle ansvara över att göra sitt bästa för att gruppen följde denna. Gruppen satte tillsammans ett kalendarium där allt som skulle bearbetas under hösten bokades in. För att skapa möjligheter till diskussion och förhoppningsvis skapa samsyn kring bedömning och betyg avsattes även en eftermiddag till detta. För att stämma av hur arbetet fortskred och för att tillsammans planera det fortsatta arbetet avsattes under terminens mitt en studiedag till detta. Under denna dag skulle gruppen gå djupare in i att dela och synliggöra tankar om arbetssätt, metoder och planeringar. Detta skulle göras genom att var och en skulle visa, beskriva samt berätta om de olika dokument som de använde sig av vid planering och utvärdering av sin undervisning. De dokument det handlade om var terminsplanering, arbetsområdesplanering, dagsplanering, veckoplanering och så vidare. Var och en skulle även beskriva mer ingående hur en lektion kunde se ut. Hur många elever som närvarade, hur många lärare som fanns i rummet, möjlighet till skolstöd, arbetsmaterial, metoder, start och stopp, 19

20 instruktioner, hjälpmedel, möblering av rummet etc. Syftet med detta var även det att skapa möjligheter till funderingar och reflektioner som skulle bidra till nya tankar och även föra vår utveckling framåt. Varje enhet skulle sedan formulera två små målområden att jobba mot de resterande veckorna på terminen. Gruppen som helhet skulle även formulera två gemensamma mål. För att försöka förstå och tolka det som skett i utvecklingsarbetet har jag valt att se på det utifrån ett pedagogiskt lärandeperspektiv. Detta kan kort förklaras att det handlar om att tydliggöra det ständigt pågående organiserandet av en verksamhet och om vilken betydelse detta får för lärandet och kunskapsutvecklingen hos människorna. Min tanke var vidare att vid utvärderingen av arbetet använda mig av såväl en kvantitativ som en kvalitativ metod. Den kvantitativa delen skulle utgöras av en elevenkät och den kvalitativa delen genom mitt deltagande i gruppen och i det planerade arbetet. Elevernas åsikter och uppfattning gällande skolan skulle undersökas med hjälp av en enkätundersökning vid terminens slut. Då skolan enbart innefattar 36 elever betyder det att varje röst ger stort utfall vilket kan bidra till viss skevhet i resultatet. Då jag i denna undersökning inte är ute efter att skapa absoluta sanningar utan mer få en bild av elevernas åsikter ansåg jag ändå att enkätundersökningen och resultatet av denna kan ses som värdefull för detta arbete. En tanke var även att arbetet i lärargruppen skulle utvärderas muntligt genom att gruppen tillsammans tittade tillbaka och diskuterade igenom arbetet och de mål som satts upp. Resultat Utvecklingsarbetet startade som tidigare nämnts med att gruppen satte ett gemensamt kalendarium samt enades om att träffarna skulle vara obligatoriska och ligga på befintligt tid. Minnesanteckningar skulle föras vid varje träff samt mejlas ut till samtliga i gruppen. Då jag ser tillbaka på hösten ser jag att dessa bitar har fungerat bra. De gånger någon har varit borta har det funnits en väl giltig anledning och detta har även meddelats till samtalsledaren. Minnesanteckningar har förts vid samtliga träffar och även mejlats ut till alla. Det kalendarium som sattes gemensamt i gruppen har genomgått vissa förändringar men dessa har varit förankrade i gruppen. Gruppen läste om pedagogisk kartläggning, om åtgärder och åtgärdsprogram samt förde samtal och diskussioner. De delade sina erfarenheter och kunskaper med varandra genom att även läsa och ta del av sådant andra skrivit. Återkoppling skedde genom frågor och positiv feedback. Vid genomläsningen samt i efterföljande diskussioner fick gruppen möjlighet att ta del av varandras tankar om hur dessa dokument kan användas samt varför de ska skrivas, hur andra skriver och vad andra skriver. Då den gemensamma konferenstiden skall rymma många bitar blev tiden till återkoppling och feedback på de delade dokumenten alltför knapp vilket gjorde att denna bit delvis föll bort. Utvecklingssamtalet och den skriftliga utvecklingsplanen behandlades dock grundligt både genom gemensam läsning, samt diskussioner och berättelser om hur lärarna gjorde och tänkte kring detta. Erfarenheter, tips och idéer spreds i gruppen. I samtalen kring de olika dokumenten och arbetet runt dessa fokuserade gruppen även på hur detta skulle påverka elevernas möjligheter till delaktighet och känsla av att få information om sina studier. Då det var dags att skriva de skriftliga omdömena gick gruppen gemensamt igenom hur detta skulle göras samt delade även med sig av sådana de skrivit så att andra kunde läsa och ta del. Det som kom ut av detta var att gruppen även började forma ett gemensamt kunnande och sätt att tänka kring dessa bitar. Skolverkets rapport lästes delvis av alla i gruppen och lyftes även till diskussion vilket även detta gav möjligheter till skapandet av en gemensam förståelsebas. 20

21 Under studiedagen diskuterades och synliggjordes såväl planeringar som sätt att undervisa. Var och en i gruppen fick möjlighet att berätta och beskriva hur man planerade och utvärderade sin undervisning och hur den genomfördes rent konkret och övriga gavs möjligheter att fråga och få ta del. Dessa berättelser, frågor och samtal under dagen ledde till att nya tankar och funderingar runt sättet att organisera den egna undervisningen växte fram och i slutet av dagen hade alla formulerat några utvecklingsmål att fokusera på. Även i detta arbeta hade gruppen fokus på att tänka på hur dessa bitar skulle påverka elevernas känsla av delaktighet och möjligheter till studieinformation. Denna dag kan även sägas ha fyllt flera syften då berättandet även gav var och en möjlighet att få sätta ord på det som sker i det dagliga, i klassrummet och i olika situationer som uppstår. Jag vill återigen belysa vikten av detta då det bidrar till att skapar en ökad förståelse över sig själv och sina handlingar samt skapar möjligheter till reflektion och fortsatt utveckling. Förutom att ges möjligheter till att se sitt eget handlande och tänkande kring det är även bekräftelsen en viktig aspekt för att kunna utvecklas och växa i sin lärarroll (Normell, 2002). Vid den muntliga utvärderingen av lärarnas gemensamma arbete blev det synligt att ett flertal av de uppsatta målen hade uppfyllts. Lärarna hade genom att ta tillvara på sina återkommande konferenser fått möjligheter att kontinuerligt diskutera frågor gällande lärande och undervisning. Samtliga av dem hade funnit provat på samt funnit nya och mer välfungerande former och rutiner för att planera och utvärdera elevernas arbete. En lärare uttryckte nu att hon varje vecka återkopplat veckans arbete med eleverna så att det blir tydligt för dem vad de hinner med på en vecka och vad de behöver göra, om de behöver läxor och varför. Nya veckoplaneringar hade utformats och de lärare som ville få till gemensam start och stopp på sina lektioner hade lyckats utveckla till rutiner för det. Elevernas prestationer och kunskapsutveckling hade beskrivits och diskuterats inför betygssättningen. Tankar om detta i gruppen var bland annat att de kände sig mer säkra på att det var ett likvärdigt och även ett mer rättvist betyg. Planeringar och arbetsuppgifter delades dels under studiedagen men även fortlöpande under terminen. Ett ökat samarbete hade skett till dels genom konferenstiden men även via mejl, telefonsamtal eller andra möten där information, frågor och funderingar delades. Gemensamma förhållningssätt och rutiner kring vissa frågor hade börjat ta form. Gruppen hade bland annat tagit gemensamma beslut gällande hur likabehandlingsplanen på bästa sätt kunde presenteras för föräldrar samt hur och var dokument som exempelvis åtgärdsprogram ska förvaras så att rektor lätt vet var han ska finna dem om så behövs. 21 av skolans 36 elever besvarade enkäten i slutet av terminen. Alla eleverna gav i denna utryck för att de kände sig trygga i sin skola och att de kände tillit till sina lärare. De kände även att lärarna brydde sig om dem. De flesta eleverna var mycket nöjda med det stöd och hjälp som de fick i sin skola och de flesta eleverna kände även att de som skedde i skolan var betydelsefullt för deras framtid. De kunde se nyttan i det som gjordes. Ett högt antal elever uttryckte även god tro på sig själv genom att hålla med om att de kunde nå målen i alla ämnen om de ville. Beträffande studieinformation ansåg hög andel av eleverna att lärarna berättade för dem hur de låg till i ämnena och att de visste vad de skulle göra för att nå de olika målen. Ett högt antal av eleverna uttryckte även att de upplevde delaktighet genom att de i hög grad fick vara med och bestämma hur de skulle arbete i skolan samt att de ansåg att de hade inflytande på skolans verksamhet. Det område som eleverna gav uttryck för att de var minst nöja inom var det som handlade om arbetsro där påfallande hög andel av eleverna ansåg inte att det var så lugnt som de behövde för att få arbetsro. 21

22 Sammanfattning och reflektion Då jag ser tillbaka på det utvecklingsarbetet som gruppen genomfört under hösten blir det synligt att en positiv utveckling skett. De samtal och diskussioner som förts och de frågor som ställts har fått deltagarna i gruppen att stanna upp i det pågående arbetet för att gå tillbaka och tänka kring varför vissa saker görs på ett visst sätt. I flera fall har detta även lett till att nya sätt att planera, organisera samt utvärdera undervisningen har provats och utformats. De olika erfarenheter och kompetenser som medlemmarna i gruppen besitter har tillfört samtalen flera olika infallsvinkar vilket lett till att nya synsätt har möjliggjorts. Någonting som dock blivit märkbart i arbetet och som i mångt och mycket är kännetecknande för läraryrket och skolan överlag i dag är att tiden inte riktigt räckte till. För att utvecklingsarbetet skulle ha gett gruppen än mer än vad det faktiskt gjort hade vi behövt mer tid. På de möten gruppen har haft är det många bitar som ska ha hunnits med. Mötena, eller konferenserna, har fyllt flera viktiga funktioner som handlat om allt ifrån att hantera information, lösa problem, dela kunskap samt få en social stund med sina lärarkollegor. Det har för mig i detta blivit synligt att gruppens deltagare haft stort behov av att få träffas för att gå igenom och bearbeta frågor som på olika sätt behandlar deras undervisning och organiserandet av denna. En förhoppning med utvecklingsarbetet var att lärarna skulle ha fått till ett ökat samarbete och det vågar jag nog minst sagt påstå har uppnåtts. Det som skett under hösten är att den grupp lärare som tidigare arbetat mer eller mindre sporadiskt tillsammans i mina ögon nu har formats till ett arbetslag. Typiska kännetecken för ett fungerande arbetslag är att deltagarna står på samma ansvarsnivå och erbjuder sin kompetens när det gäller problemlösning och arbete, att lagets medlemmar själva formar lösningar på de problem och uppgifter de jobbar med, att gruppen utformar egna lösningar som kan se något olika ut än andra gruppers och att vare enskild medlem vet gruppens uppgift och kan rycka in där det behövs. Trots att vårt arbetslag är nyskapat tycker jag ändå att det redan går att identifiera dessa drag vilket gör att jag nu vill kalla lärargruppen ett arbetslag. Jag tänker vidare att det ökade samarbetet i mångt och mycket är en bidragande del till den positiva utvecklingen gällande elevernas ökade känsla av delaktighet och studieinformation. Genom att vi tillsammans på en mängd olika sätt synliggjort och arbetat runt dessa områden har lärargruppen som helhet utvecklat sin kompetens vilket ger avtryck i vårt arbete med eleverna. Min roll i detta arbete kan närmast beskrivas som en utvecklings- eller arbetslagsledares då jag har varit samtalsledare för konferenserna samt hållit i utvecklingsarbetet. Även om jag i mångt och mycket dragit upp riktlinjer och kommit med förslag på hur arbetet ska fortlöpa vill jag nog påstå att de flesta beslut tagits gemensamt i gruppen. Jag vill poängtera att trots att jag försökt att kliva ur mina egna föreställningar för att tolka och analysera de processer som skett under hösten genom att ta del av andras åsikter och röster, är trots allt denna rapport är färgad av mina upplevelser, erfarenheter och kunskaper. Höstterminens mål är nu utvärderade och arbetslaget är format. Gruppen har utökat sin gemensamma tolkningsbas och står än mer rustade inför den kommande granskningen. Nu är det 22

23 upp till deltagarna att fortsätta sitt samarbete, använda sin kompetens, fortsätta den goda utvecklingen, öka den gemensamma kunskapen och därigenom möta nya utmaningar. Litteratur Normell, M. (2002). Pedagog i en förändrad tid: om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur. Ohlsson, J. (2004). Arbetslag och lärande: Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: Studentlitteratur. Skolinspektionen (2012). En skola med tilltro lyfter alla elever. Stockholm Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ studie över tid. Rapport nr 374. Stockholm 23

24 Bilaga 2 Sammanställning Alla betyg MBC skolan Södermalm gr V.t 13 A: 5 st (1%): B: 8 st (2%): C: 22 st (6%): D: 25 st (7%): E: 90 st (26%): F: 84 st (25%): 3: 108 st (32%): Totalt: 342 st 24

25 Bilaga 3 Namn Beskrivning Till undervisningsgrupp Anonym Elevenkät nya versionen Denna enkät skall besvaras av samtliga elever. Ja Från och med Till och med Antal elevsvar 28 Ett svar motsvarar 1: Elevenkät Du svarar 1 till 5 där: 1. betyder att du inte alls håller med om påståendet 2. betyder att du håller med lite grand 3. att du håller med ganska mycket 4. att du håller med nästan helt 5. att du håller med helt och hållet Antal personer som har svarat på frågan: 0 2: I min skola får jag vara med och bestämma hur jag skall arbeta med olika skoluppgifter Antal personer som har svarat på frågan: 28 1: 0 st 0%: 2: 1 st 4%: 3: 5 st 18%: 4: 9 st 32%: 5: 13 st 46%: 3: Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. Antal personer som har svarat på frågan: 28 1: 0 st 0%: 2: 1 st 4%: 3: 1 st 4%: 4: 4 st 14%: 5: 22 st 79%: 25

26 4: I min skola är det så lugnt att jag får den arbetsro jag behöver. Antal personer som har svarat på frågan: 28 1: 0 st 0%: 2: 1 st 4%: 3: 6 st 21%: 4: 11 st 39%: 5: 10 st 36%: 5: Lärarna berättar hur det går för mig i deras ämnen. Antal personer som har svarat på frågan: 28 1: 1 st 4%: 2: 0 st 0%: 3: 3 st 11%: 4: 10 st 36%: 5: 14 st 50%: 6: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. Antal personer som har svarat på frågan: 28 1: 0 st 0%: 2: 2 st 7%: 3: 4 st 14%: 4: 9 st 32%: 5: 13 st 46%: 7: Jag kan nå målen i alla ämnen, bara jag vill Antal personer som har svarat på frågan: 28 1: 1 st 4%: 2: 0 st 0%: 3: 2 st 7%: 4: 10 st 36%: 5: 15 st 54%: 8: jag känner mig trygg i min skola. 26

27 Antal personer som har svarat på frågan: 28 1: 0 st 0%: 2: 0 st 0%: 3: 1 st 4%: 4: 9 st 32%: 5: 18 st 64%: 9: Jag trivs bra i min skola. Antal personer som har svarat på frågan: 28 1: 0 st 0%: 2: 0 st 0%: 3: 2 st 7%: 4: 8 st 29%: 5: 18 st 64%: 10: Jag tycker att jag har nytta (särskilt i framtiden) av det jag gör i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 28 1: 0 st 0%: 2: 1 st 4%: 3: 5 st 18%: 4: 11 st 39%: 5: 11 st 39%: 11: Jag tycker att de vuxna bryr sig om mig. Antal personer som har svarat på frågan: 28 1: 0 st 0%: 2: 1 st 4%: 3: 2 st 7%: 4: 6 st 21%: 5: 19 st 68%: 12: Jag tycker att jag har inflytande på skolans verksamhet. Antal personer som har svarat på frågan: 28 1: 1 st 4%: 2: 0 st 0%: 27

28 3: 2 st 7%: 4: 9 st 32%: 5: 16 st 57%: Bilaga 4 Namn Föräldraenkät 2012 Till undervisningsgrupp Alla på skolan (Vårdnadshavare) Anonym Ja Från och med Till och med Antal vårdnadshavaresvar 17 Ett svar motsvarar 1: Föräldraenkät Du svarar 1 till 5 där: 1. betyder att du inte alls håller med om påståendet 2. betyder att du håller med lite grand 3. att du håller med ganska mycket 4. att du håller med nästan helt 5. att du håller med helt och hållet Antal personer som har svarat på frågan: 0 2: Jag upplever att mitt barns intressen, synpunkter, behov och önskemål tas till vara i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 17 1: 0 st 0%: 2: 0 st 0%: 3: 2 st 12%: 4: 2 st 12%: 5: 13 st 76%: 3: Jag upplever att mitt barn får arbeta på många olika sätt i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 17 1: 0 st 0%: 2: 0 st 0%: 3: 1 st 6%: 4: 5 st 29%: 5: 11 st 65%: 28

29 4: Jag upplever att mitt barn blir väl bemött av personalen på skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 16 1: 0 st 0%: 2: 0 st 0%: 3: 0 st 0%: 4: 2 st 13%: 5: 14 st 88%: 5: Jag blir väl bemött av personalen på skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 17 1: 0 st 0%: 2: 0 st 0%: 3: 0 st 0%: 4: 1 st 6%: 5: 16 st 94%: 6: Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 17 1: 0 st 0%: 2: 0 st 0%: 3: 1 st 6%: 4: 2 st 12%: 5: 14 st 82%: 7: Jag har fått information om skolans likabehandlingsplan. Antal personer som har svarat på frågan: 17 1: 2 st 12%: 2: 1 st 6%: 3: 1 st 6%: 4: 2 st 12%: 5: 11 st 65%: 8: Jag får information om skolans regler. Antal personer som har svarat på frågan: 17 1: 0 st 0%: 2: 2 st 12%: 3: 1 st 6%: 29