Orsaker till folkmordet i Rwanda 1994

Transkript

1 Mårten Berglund Tel.nr.: Freds- och konfliktkunskap AI, 10 p., ht 2005 Modul I: Orsaker till väpnade konflikter A, 5p. Lärare: Lars Jerker Lock, Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet PM Orsaker till inomstatliga, väpnade konflikter Orsaker till folkmordet i Rwanda 1994 Inledning och syfte Rwanda ligger mitt i den s.k. Great Lakes Region i mellersta delen av östra Afrika, inklämt mellan Kongo-Kinshasa (f.d. Zaire) i väster, Burundi och Tanzania i söder och öster, samt Uganda i norr. Landets yta på km 2 motsvarar knappt ytan av Belgien eller Småland eller ungefär 5 % av Sveriges yta. Med en befolkning på 8 miljoner nästan så stor som Sveriges är därför Rwanda det mest tättbefolkade landet i Afrika. 1, 2 Rwanda består av de tre befolkningsgrupperna hutu (85 %), tutsi (14 %) och twa (1 %) blev landet självständigt från den forna kolonialmakten Belgien. Fram till folkmordet 1994 styrdes landet av en hutubaserad regim; därefter har en koalition av hutuer och tutsier haft makten (sen 2000 under tutsiern Paul Kagame) med viljan att sudda ut skillnaderna mellan dessa båda befolkningsgrupper. 3 Syftet med föreliggande uppsats är att studera bakgrunden och orsakerna till konflikten som ledde fram till folkmordet Först behandlas teoretiska utgångspunkter. Därefter ges en översiktlig beskrivning av bakgrunden och utvecklingen av konflikten. Slutligen analyseras denna bakgrund och utveckling utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Särskild vikt läggs vid de miljöaspekter som på senare tid alltmer lyfts fram som viktiga förutsättningar för uppkomsten av konflikten. 1 NE: Rwanda. 2 Diamond, s NE: Rwanda. 1

2 Teori Ett mycket generellt och kraftfullt verktyg för att beskriva samhälleliga processer och även bakgrunder till konflikter är begreppsparet system aktör. 1 Ett samhälle eller en kultur är begränsad av det system eller den struktur det befinner sig i, vilket kan vara allt från de begränsningar som naturen sätter eller olika kulturella normer som med tiden växt fram. Aktörerna är individer, grupper eller organisationer som inom ramen för denna struktur har en viss begränsad handlingsfrihet. Det aktörerna gjort i tidigare skeden bygger så att säga vidare på strukturens stomme och sätter på så sätt begränsningar för aktörerna i senare skeden. Orsakerna till en konflikt kan också analyseras på en individuell, statlig eller systemmässig nivå. 2 Det är alltid enskilda individer som utför handlingar, men dessa handlingar kan vara bestämda av en viss stats eller etnisk grupps politik eller handlingsprogram. På systemnivån har man att ta hänsyn till statens eller gruppens förhållande till omvärlden i form av kontakter med grannländer, ett globaliserat samhälle eller den omgivande naturens förutsättningar i form av naturresurser och befolkningstryck. I ett tidsmässigt perspektiv motsvaras till viss del dessa tre analysnivåer av orsaker som kan vara utlösande, mellanliggande eller djupa. 3 Vad gäller orsaker till konflikter är det mycket svårt att hitta någon specifik egenskap hos en stat, en folkgrupp eller ett par av stater som alltid nödvändigtvis leder till en konflikt. Orsakerna är mer sammansatta och olika potentiellt konfliktskapande egenskaper i t.ex. en relation mellan två etniska grupper är ofta nödvändiga tillsammans samtidigt för att en konflikt ska kunna uppstå. 4 Etniska konflikter förutsätter åtminstone en etnisk grupp. När det gäller etniska gruppers identitet eller etnicitet talar man om det kulturella (eller primordialistiska) perspektivet som betonar gruppens faktiska objektiva identitet; det konstruktivistiska perspektivet som betonar hur gruppens identitet växer fram i växelverkan med sin omgivning; samt det instrumentella perspektivet som betonar hur gruppens identitet beror på en elits intressen 1 Se t.ex. Eriksen, s Nye, s Ibid., s Wiberg, s

3 att på olika sätt använda sig av en grupps stärkta identitet. 1, 2 Etnopolitiska konflikters uppkomst är beroende av såväl internationella som inhemska faktorer, liksom även av just gruppens identitet. Det kan röra sig om militärt stöd från andra länder, om den stat där gruppen befinner sig tillåter demokratiska metoder för att hävda gruppens intressen, eller om gruppen på olika sätt blivit förtryckt av staten eller någon annan grupp. 3 En annan viktig förutsättning för stabilitet eller tvärtom för uppkomsten av en etnisk konflikt rör olika miljöaspekter. Med miljöaspekter här menas framförallt knapphet på naturresurser orsakade av olika miljöproblem. Man kan här tala om tre olika typer av resursknapphet, sorterade efter orsak: 1) Resurskakan blir totalt sett mindre, beroende på t.ex. erosion; 2) De som delar på resurskakan får i snitt mindre för att det blir fler som delar, beroende på t.ex. befolkningstillväxt; 3) Uppdelningen av resurskakan sker ej jämt, utan vissa får mer och andra får mindre, beroende på t.ex. en maktobalans mellan de som delar på kakan. 4 Man kan här även försöka definiera vad ett miljöproblem är. Är det jordförstöringen av åkermark som leder till att mindre mängd mat produceras; är det den felaktiga odlingsteknik som bonden använder sig av; är det befolkningsökningen som tvingar bonden till att överutnyttja sin mark; är det den sociala strukturen som leder till att vissa bönder tvingas överutnyttja sin mark; eller är det den politiska situationen i landet? Liknande frågor diskuteras i ämnet politisk ekologi, där det betonas hur miljöproblem alltid uppkommer i ett socialt och politiskt sammanhang. 5 Bakgrunden och utvecklingen i Rwanda fram till 1994 Före den tyska kolonialiseringen av Rwanda på slutet av 1800-talet tror man sig idag veta att de två dominerande befolkningsgrupperna hutuer och tutsier levde i en sorts fredlig maktbalans. Det låg ingen värdering bakom att bli benämnd hutu eller tutsi; det var mer eller mindre en yrkesbeteckning för om man var jordbrukare (hutu) eller om man ägde 1 Lindholm, s NE: Etnicitet. 3 Gurr, s Homer-Dixon, s Se t.ex. Bryant och Bailey. 3

4 boskap (tutsi). Visserligen är det troligt att de båda grupperna härstammade från faktiskt olika etniska grupper från olika delar av Afrika, men giftermål mellan personer från olika grupper har varit relativt vanligt vilket medfört att grupperna har blandats ut till viss del. 1 Ungefär en fjärdedel av alla rwandier är idag av blandad härkomst. 2 I princip blev man tutsier så fort man började ägna sig åt boskapsskötsel. Tutsier och hutuer levde i ett ömsesidigt beroendeförhållande. En viktigare identifikationsfaktor var istället vilken klan man tillhörde. 3 Under den andra hälften av 1800-talet inleddes en etnifiering av grupperna i och med tutsikungen Rwabugiris ledning redan innan kolonialiseringen inleddes alltså. 4 Under det tyska och belgiska koloniala styret förstärktes denna etnifiering kraftigt i den tidens rasistiska anda tutsierna ansågs vara av en bättre ras, långa och slanka, svarta européer. 5 Hutuerna blev underklass, en ras av mindre värde. Belgarna införde 1933 också identitetskort, där det uppgavs vilken grupp man tillhörde. 6 Efter andra världskrigets slut i och med den allmänna avkolonialiseringen av Afrika, växte ett ökande stöd från belgarna fram för den förtryckta hutumajoriteten. Detta bidrog till att underlätta för hutuerna att ta över makten i landet i samband med självständigheten Tiotusentals tutsier mördades därmed, och upp mot hundra tusen flydde ut ur landet. 7 Hutuerna bibehöll makten fram till 1994 från och med 1973 under den till en början relativt moderata president Habyarimana. Under slutet av 80-talet bildades i Uganda den tutsidominerade gerillan Front patriotique Rwandaise (FPR) som 1990 försökte invadera Rwanda. Med internationellt stöd från bl.a. Frankrike behöll dock huturegimen makten, men tvingades 1993 sluta ett avtal som innebar att FPR fick delta i regeringen något som inte uppskattades av extrema hutuer som försökte förhala denna nya regeringsombildning. 8 1 NE: Rwanda. 2 Diamond, s Gardell. 4 The International Response to Conflict and Genocide: Lessons from the Rwanda Experience, s Gardell. 6 The International Response to Conflict and Genocide: Lessons from the Rwanda Experience, s NE: Rwanda. 8 Ibid. 4

5 Samtidigt hade Rwanda genomlevt en dryg tredubbling av sin befolkning sen 1950, från ca 2 miljoner till 7,5 miljoner, 1 samt miljöproblem som jorderosion och avskogning, torka, åtstramningar från Världsbanken och minskade exportintäkter från de stora exportprodukterna kaffe och te, p.g.a. sjunkande världsmarknadspriser. 2 Kring 1991 hade ett missnöje hunnit bre ut sig bland fattiga, unga hutuer som riktade sin ilska mot de rikare hutuerna, däribland president Habyarimana. Som en reaktion mot denna rörelse bildade regeringspartiet gruppen Interahamwe. Regeringen och Habyarimana försökte få de unga fattiga hutuerna att vända sin ilska mot de invaderande tutsierna istället för mot regeringen, vilket lyckades så fort tutsiinvasionen var ett faktum. Invasionen ledde i sin tur till att upp till en miljon hutuer hamnade i flyktingläger, vilka kunde utgöra en god rekryteringsbas för Interahamwe. När så Habyarimana tvingats till förhandlingar med FPR var missnöjet bland extrema hutuer inklusive Interahamwe stort. När Habyarimanas flygplan sköts ner över Kigalis flygplats den 6 april 1994, fanns då inte längre något hinder för den utrensningskampanj som tydligen hade hunnit planeras av hutuextremister. Inom loppet av några månader dödades upp mot människor, mestadels tutsier, medan omvärlden förhöll sig passiv. Trots folkmordet lyckades ändå FPR kort därefter överta makten. 3, 4 Analys: orsakerna till konflikten Om man börjar med att titta på de djupa orsakerna, så skulle man där kunna placera kung Rwabugiris ledning och senare kolonialismen, vilka båda inneburit en tilltagande etnifieringen av de båda grupperna hutu och tutsi. Här ser man också exempel på en instrumentell etnifieringsprocess, där den politiska eliten utnyttjat små skillnader mellan två grupper, och sedan förstärkt dessa för egen vinnings skull. En annan djup orsak åtminstone om vi ska tro bedömare som Gasana och Diamond är den ökande befolkningen, vilket i sin tur beror på en ökad levnadsstandard i landet som innebär att landet genomgår en s.k. demografisk transition (att lika många barn föds under 1 Gasana, s Diamond, s Gasana, s NE: Rwanda. 5

6 en övergångsperiod, tills det inses att alla barn nu kommer att överleva, varpå inte lika många barn behöver födas). Dessa båda djupa orsaker kan båda ses som en del av den allmänna globaliseringen, vilken ledde till kolonialismen, sedermera även en bättre levnadsstandard, men också ett större beroende av omvärlden. Till denna senare faktor hör därefter sådana mellanliggande orsaker som sjunkande världsmarknadspriser på kaffe, och Frankrikes inblandning. Man är då samtidigt inne på den översta analysnivån, nämligen det internationella systemet. Det internationella systemet innehåller kolonialismen, den globala ekonomiska marknaden, men också det FN som stod handlingsförlamat. Mellanliggande orsaker kan t.ex. utgöras av de faktiska etniska motsättningar som var ett faktum större delen av 1900-talet, där t.ex. huturegimen under större delen av sitt styre var rädda för att tutsierna skulle komma tillbaks. Världsmarknadspriserna på kaffet under 80- talet, och den tilltagande fattigdomen och orättvisorna på landsbygden, kan också placeras i denna kategori. Slutligen är FPR:s invasionsförsök 1990 och följande år av inbördeskrig en viktig mellanliggande orsak. Den utlösande orsaken var med stor sannolikhet nedskjutandet av Habyarimanas flygplan över Kigalis flygplats. Men till denna kategori kan vi även föra själva igångsättandet av radioutsändningar som uppmanade hutuerna att döda alla tutsier. På individnivå kan man här föra Roméo Dallaire, befälhavare över den FN-styrka som befann sig i Rwanda och som förgäves försökte förhindra katastrofen; även andra FN-tjänstemän som är Dallaires överordnade i utlandet, blir på denna nivå viktiga aktörer, just genom sitt icke-agerande. 1 Vad gäller miljöaspekter i termer av hur en ökande befolkning ledde till en allt mer utbredd avskogning, försämrad bördighet i jorden och ökad erosion, vilket i sin tur kan ha påverkat konflikten råder viss oenighet. Homer-Dixon tonar ned dessa faktorers betydelse, 2 medan Gasana och Diamond särskilt betonar dessa faktorer som en viktig förutsättning. Gasana pekar på, som nämnts ovan, hur fattiga, unga hutuer mobiliserade sig emot Habyarimana, och hur det fanns en god rekryteringsgrund till både denna grupp och motstående Interahamwe, i den överbefolkade och svältande landsbygden. Diamond 1 Berg. 2 Homer-Dixon, s

7 beskriver hur den orättvisa fördelningen av mark mellan olika familjer förvärrades alltmer, och att detta kan vara en förklaring till att hutuer även dödade sina egna på vissa håll. 1 Ovanstående analys kan också beskrivas utifrån ett system- och aktörsperspektiv: Rwabugiri och kolonialmakten lade som aktörer grunden för en struktur där en motsättning mellan de två grupperna skulle bli permanent. Det är inom denna struktur som de olika aktörerna i form av enskilda individer ur de olika grupperna, under hela 1900-talet har varit begränsade i sitt handlande. En ytterligare dimension kan därefter kopplas till denna analys när även naturresurserna i sig blir en begränsande struktur, och gör situationen än mer komplex. En (förment) etnisk motsättning blossar upp, och får så att säga näring ur de sociala och miljömässiga problem som överbefolkning och i sin tur sociala strukturer medfört. 1 Diamond, s

8 Referenser Berg, Lasse: Folkmord i vår tid. Dagens Nyheter Bryant, Raymond L. och Sinéad Bailey: Third World Political Ecology. Routledge Diamond, Jared: Undergång. Civilisationernas uppgång eller fall. Norstedts Eriksen, Thomas Hylland: Små platser stora frågor. En introduktion till socialantropologi. Bokförlaget Nya Doxa Gardell, Carl Johan: Europeisk rasism bakom Afrikas blodbad. Svenska Dagbladet Gasana, James: Remember Rwanda? World Watch. September/October Worldwatch Institute. Gurr, Ted-Robert. Peoples Versus States Minorities at Risk in the New Century. United States Institute of Peace Press Homer-Dixon, Thomas F.: Environment, Scarcity, and Violence. Princeton University Press The International Response to Conflict and Genocide: Lessons from the Rwanda Experience. Study 1. Historical Perspective: Some Explanatory Factors. Steering Committee of the Joint Evaluation of Emergency Assistance to Rwanda Lindholm, Helena (ed.): Ethnicity and Nationalism. Formation of Identity and Dynamics of Conflict in the 1990s Nationalencyklopedin. < > Nye, Joseph S.: Att förstå internationella konflikter. Liber Wiberg, Håkan: Konfliktteori och fredsforskning. Andra upplagan. Almqvist & Wiksell Läromedel