MILJÖBOKSLUT Antagen av kommunfullmäktige D NR KS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖBOKSLUT 2011. 2012-10-15 Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13 D NR KS 2012.394.042"

Transkript

1 MILJÖBOKSLUT Antagen av kommunfullmäktige D NR KS

2 Innehållsförteckning 1 Försättsblad 2 Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Ekokommun 6 Styrdokument 7 Karlskrona kommuns miljöpris 7 Miljöcertifiering 11 Internationellt arbete 12 Folkhälsa 14 Agenda Biosfärområde 16 Miljöövervakning 17 Upphandling 18 Naturvård 19 Transporter 22 Energi 27 VA Hantering av vatten och avlopp 39 Renhållning - Avfall 2

3 Inledning Detta miljöbokslut är det nionde i ordningen som nu överlämnas till kommunfullmäktige. Bokslutet innehåller information om kommunen som organisation men innehåller även uppgifter avseende kommunen som geografiskt område. Karlskrona kommun bedriver en mängd olika verksamheter av högst varierat slag över hela kommunens yta. De olika verksamheterna ger var och en miljöeffekter av olika slag och dessa kan anses variera mellan de olika verksamhetsområdena. Dessutom påverkas vår miljö också av andra verksamheter, såväl inom som utanför kommunens gränser, och vi kan också se effekter av detta. De områden inom kommunens verksamheter som ger störst miljöpåverkan är i huvudsak inom de områden som berör trafik och transporter av skilda slag, områdena vatten och avlopp liksom vad gäller renhållning och avfall. Kommunens Tekniska Förvaltning, som i huvudsak ansvarar för dessa områden, är liksom det av kommunen helägda dotterbolaget Affärsverken Karlskrona AB, miljöcertifierade i enlighet med ISO Samhällsbyggnadsförvaltningen har genom sin verksamhet en mera indirekt påverkan på miljön genom sitt arbete med plan, bygglov och miljötillsyn. En annan, mera framåtsyftande roll, har den Miljöstrategiska enheten inom Kommunledningsförvaltningen. Dock påverkar samtliga kommunens verksamheter och beslut miljön på olika sätt och detta gäller givetvis samtliga förvaltningar och bolag. Detta miljöbokslut vill ge en överblick av det som hände inom miljöområdet inom kommunens verksamheter och geografiska gränser under år Den gör inte anspråk på att kunna vara heltäckande med fäster uppmärksamheten på olika rubrikområden. Det skall understrykas att det i vissa fall är svårt att få tillgång till relevant underlagsmateriel och rättvisande statistik. Detta beror på att det är en mängd olika aktörer och källor, ofta också utanför den kommunala organisationen, som bidrar med underlaget. Beräkningssätt varierar mellan åren och bokförings- och statistiksystem förändras. Statistikuppgifter kan också släpa efter. I vissa fall kan det vara svårt att få fram en korrekt, rättvisande och sammanhållande beskrivning och statistik. De uppgifter som återfinns i detta bokslut bedöms dock vara så korrekta och rättvisande som det är möjligt. 3

4 Ekokommun Karlskrona kommun är sedan år 2012 medlem i Föreningen Sveriges Ekokommuner, SEKOM. Vid årsskiftet hade föreningen? medlemmar varav ++ primärkommuner och?+ landstingskommun. I föreningens styrelse är Karlskrona kommun representerad av kommunalrådet Mats Lindbom samt i tjänstemannagruppen av Kenneth Gyllensting. Under året har Karlskrona kommun på olika sätt varit representerad vid av föreningen anordnade olika arrangemang. Föreningens kansli är sedan år 2009 förlagt till Karlskrona kommun och drivs genom Miljöstrategiska enheten under Kommunledningsförvaltningen. Ett av föreningens årliga gemensamma aktiviteter/projekt är att ta fram för medlemmarna gemensamma nyckeltal inom olika delar av miljöområdet. Detta görs för att man hos varje medlem skall kunna följa utveckling och trender inom olika delar/sektorer av miljöområdet och skall inte i första hand användas för att jämföra de olika kommunerna med varandra. Därtill är förutsättningar och omständigheter allt för skiftande. För år 2011 har inga gemensamma nyckeltal tagits fram beroende på att arbete pågår att se över dessa vad gäller antal, innehåll och relevans. Detta arbete förväntas vara klart under år Dock söker detta miljöbokslut att så långt som möjligt följa de tidigare nyckeltalen för att om möjligt få en relevans med tidigare års miljöbokslut. Det kan därför vara så att vissa uppgifter kan vara utelämnade eller förändrade gentemot tidigare år emedan visst gemensamt underlag inte har funnits att tillgå. De nyckeltal som ligger till grund för detta miljöbokslut är dock följande: Nyckeltal 1: CO2-utsläpp från försålda fossila bränslen i kommunen (ton/innevånare) - 1a Ton co2-utsläpp från industrisektorn inom kommunen (avser 2009) - 1b Ton CO2-utsläpp från övriga sektorer inom kommunen (avser 2009) Nyckeltal 2: Antal resor med kollektivtrafik per innevånare och år (resor/innevånare) - 2a Antal resor med kollektivtrafiken Nyckeltal 3: Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling (%) - 3a Antal hektar åkermark med miljöstöd enligt EU:s stödregler (%) - 3b Antal hektar åker som omfattas av KRAV-kontroll Nyckeltal 4: Andel miljöcertifierat skogsbruk (%) - 4a FSC-certifierat skogsbruk - 4b PEFC-certifierat skogsbruk Nyckeltal 5. Andel skyddad natur (%) - 5a Antal hektar skyddad mark genom naturreservatsbildning - 5b Antal hektar skyddad mark genom biotopskydd Nyckeltal 6: Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare) 4

5 - 6b Pappersförpackningar (inkl kartong och wellpapp) - 6c Metallförpackningar - 6d Hård- och mjukplastförpackningar - 6f Glasförpackningar - 6g Tidningar Nyckeltal 7: Total mängd hushållsavfall exkl. producentansvar (kg/invånare) - 7a Mängd hushållsavfall och därmed jämförbart avfall Nyckeltal 8: Tungmetaller i avloppsslam (mg/kgts) - 8a PB: Årsmedelhalt av bly i avloppsslammet - 8b Cd: Årsmedelhalt av kadmium i avloppsslammet - 8c Hg. Årsmedelhalt av kvicksilver i avloppsslammet Nyckeltal 9: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) - 9a Förnybar elenergi inköpt av kommunen till den egna verksamheten - 9b Förnybar och/eller återvunnen värmeenergi inköpt av kommunen till egen verksamhet Nyckeltal 10a: Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Nyckeltal 10b: CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) - 10b1 Drivmedelsförbrukning för kommunens persontransporter med bensin - 10b2 Drivmedelsförbrukning för kommunens persontransporter med diesel - 10b3 Drivmedelsförbrukning för kommunens persontransporter med etanol - 10b4 Drivmedelsförbrukning för kommunens persontransporter med RME - 10b5 Drivmedelsförbrukning för kommunens persontransporter med biogas Nyckeltal 11: Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) - Inköp av ekologiskt producerade livsmedel till kommunens verksamheter Nyckeltal 12: Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor (%) - 12a Antalet skolor/förskolor med utmärkelsen skola för hållbar utveckling - 12b Antalet skolor/förskolor med utmärkelsen Grön Flagg - 12c Antalet skolor/förskolor med utmärkelsen ISO d Antalet skolor/förskolor med utmärkelsen EMAS Inalles med samtliga underrubriker blir den totala summan av de olika nyckeltalen 31 stycken. Dessa nyckeltal har tidigare årligen rapporterats in till föreningens kansli och oftast redovisats i anslutning till föreningens årsmöte. De nyckeltal som i år har tagits fram inom Karlskrona kommun redovisas här i anslutning till berörd del i bokslutet. 5

6 Styrdokument Olika styrdokument ligger till grund för kommunens agerande i olika frågor. Detta gäller ju då också de frågor som är kopplade till miljö och hållbar utveckling. Vissa styrdokument är övergripande och omfattar kommunens arbete och agerande i dess helhet medan andra är specifikt kopplade till olika förvaltningar eller verksamheter. Bland de dokument som särskilt bör framhållas vad gäller kommunens agerande inom områdena miljö och hållbar utveckling finner vi bland annat Miljöpolicy och Miljöplan. Till detta kommer också kommunens olika planer och då i synnerhet Översiktsplanen som visar huvuddragen i hur man planerar för användandet av mark och vatten samt visar ut olika utvecklingsområden. Nu gällande Översiktsplan är antagen år Till denna skall också kopplas en särskild översiktsplan för skärgården vilken är under utarbetande. Kommunens energiplan skall årligen uppdateras och i denna plan lyfts energi och klimatfrågorna fram. Även denna plan är ett dokument vilket fastställs av kommunfullmäktige 6

7 Karlskrona kommuns miljöpris Karlskrona kommun har allt sedan 1989 årligen delat ut ett särskilt miljöpris. Priset har under åren delats ut till organisationer, institutioner eller enskilda som i vid bemärkelse gjort viktiga och angelägna insatser inom miljöområdet i kommunen. Priset består dels av ett diplom men också av en penningsumma. Miljöpriset för år 2011 tilldelades föreningen Green Teens och delades ut vid en ceremoni under hösten. Green Teens är en förening startad av skolungdomar och arbetar på ett nytänkande sätt med olika aktiviteter. Motivering för priset år 2011 är: Green Teens har visat ett stort engagemang under året och har genom olika happenings lyft fram miljöarbete på ett lustfyllt och roligt sätt såsom klädbytardag på Porslinan, internationell workshop på Tjärö och en fantastisk musikfestival i Wämöparken. Miljöcertifiering ISO Två av kommunens verksamheter är certifierade i enlighet med ISO Det är dels Tekniska Förvaltningen som i sin hela verksamhet har denna certifiering sedan år Dessutom är det av kommunen helägda dotterbolaget Affärsverken Karlskrona AB certifierad i hela sin verksamhet enligt samma norm. 7

8 Certifiering skog, skogsmark För miljöcertifiering av skogsmark finns det två olika certifieringssystem att tillgå. Det system som hittills är det i Sverige vanligaste är Pan Europé Forest Certification, PEFC. Detta system är hittills det vanligast förekommande inom det privata skogsbruket och har därför haft en dominerande ställning på marknaden och därmed också den största anslutningen avseende areal. Det andra certifieringssystemet Forest Stewardship Certification, FSC, är ett certifieringssystem som bland annat stöds av Världsnaturfonden. De skogsarealer som ägs av Karlskrona kommun är certifierade enligt detta system. Under senare år har dock en förändring av valet av certifieringssystem svängt i synnerhet inom det privata skogsbruket. Marknaden har allt mer börjat att efterfråga skogsprodukter certifierade i enlighet med FSC varför en omcertifiering/tilläggcertifiering pågår av arealer som tidigare endast varit certifierade enligt PEFC. Detta arbete sker i vår del av landet till stor del inom ramen skogsägarföreningen Södras arbete. Detta innebär att betydande arealer den senaste tiden fått ny eller kompletterande certifiering vilket gör att tillgänglig statistik är bristfällig. Detta innebär att vissa siffror endast kan uppskattas emedan det inte går att särskilja de arealer som är certifierade enligt båda systemen, dubbelcertifierade, med de arealer som enbart har certifiering i enlighet med PEFC. Karlskrona kommuns skogsinnehav uppgår till cirka hektar. Denna areal är sedan tidigare certifierad i enlighet med FSC. Av kommunens ägda skogsmark är den största delen inte att i första hand se som skogsmark som primärt är avsedd för produktion av skogsråvara och skogsbruk i traditionell bemärkelse. Den största delen av denna areal utgörs till en stor del av tätortsnära marker där användningen i huvudsak är att betrakta som områden avsedda för rekreation och friluftsliv och där skogsbruk i egentlig mening endast bedrivs i begränsad omfattning. Enligt Skogsstyrelsens statistik uppgår den totala skogsarealen i Karlskrona kommun till hektar. När det gäller statistik beträffande certifierade arealer med certifiering FSC ingår den areal som enbart har denna certifiering eller har certifiering enligt såväl FSC som PEFC, dubbelcertifierade arealer. Tillgängliga uppgifter avseende PEFC visar endast arealer som enbart har denna certifiering. Den skogsmarksareal som är certifierad enligt FSC uppgår i Karlskrona kommun för år 2011 till hektar, motsvarande 57,8 % av skogsarealen. Skogsmarksareal endast certifierad i enlighet med PEFC kan endast uppskattas men uppskattas till cirka hektar motsvarande 8,0 % av arealen. Tillsammans utgör då de certifierade arealerna cirka hektar motsvarande 65,8 % av den totala arealen. Motsvarande siffra för år 2011 var för FSC hektar och för PEFC hektar. Under året har således arealerna med certifiering enligt FSC ökat med cirka hektar och de arealer som endast har PEFC minskat med cirka hektar. Detta har sin förklaring i att ytterligare arealer under året har fått dubbelcertifiering under året. Nyckeltal 4a. FSC-certifierat skogsbruk 57,8 %. Nyckeltal 4b. PEFC-certifierat skogsbruk 8,0 %. 8

9 Nyckeltal 4a-b, total andel certifierat skogsbruk är således cirka 65 % av den totala arealen. Denna siffra motsvarar föregående års siffror. Certifiering åkermark Inom Karlskrona kommuns gränser var under fjolåret hektar klassificerade som åkermark. Detta är en siffra i paritet med tidigare år. Antalet hektar åkermark med miljöstöd enligt EU:s regelverk uppgick enligt statistik från Jordbruksverket till 676 hektar år Till detta skall läggas den areal som är certifierad i enlighet med kontrollföreningen KRAV:s regelverk, 668 hektar. Summa hektar åkermark. Detta motsvarar 12,8 % av den totala åkerarealen i kommunen. Nyckeltal 3a: Antal hektar åkermark med miljöstöd enligt EU:s stödregler; 12,8 %. Delar av åkermarken är certifierad i enlighet med kontrollföreningen KRAV:s regelverk. Vid årsskiftet var denna areal 668 hektar vilket kan jämföras med motsvarande areal år 2010 som uppgick till 328 hektar, vilket innebär en dryg fördubbling. Denna areal, 668 hektar, motsvarar 6,4 % av åkerarealen. Motsvarande siffror var för år 2010: 328 hektar och för år 2009: 277 hektar. Nyckeltal 3b: Antal hektar åker som omfattas av KRAV-kontroll; 6,4 %. Noteras bör att ytterligare arealer åkermark är under karens inför certifiering enligt KRAV:s regelverk. Till detta kommer ytterligare arealer med betesmark vilka redan i dag är certifierade i enlighet med KRAV:s regelverk. Miljöcertifiering skolor och förskolor För de skolor och förskolor som vill miljöcertifiera sin verksamhet finns det flera olika system att välja mellan. Det vanligast förekommande systemet är utmärkelsen Grön Flagg som utdelas av Stiftelsen Håll Sverige Rent. Det är i dagsläget drygt 2500 skolenheter runt om i landet som har denna utmärkelse. För att erhålla denna skall man i sin dagliga verksamhet prioritera ett handlingsinriktat miljöprogram där viktiga delar är demokrati och delaktighet. Grön Flagg strävar att efter barn och ungdomars förmåga följa de grundläggande principerna inom de två miljöledningssystemen EMAS och ISO I Karlskrona kommun är det den enskilda skolan/skolenheten som själv fattar beslut om denna form av certifiering. Av kommunens olika skolenheter var vid årsskiftet tolv stycken anslutna till Grön Flagg. Dessa enheter är Bastasjö Språkförskola, Friluftsförskolan Nätet, Karlskrona Montessorifriskola, Lyckåskolan särskola, Musikugglan Tant Grön, Saltöskolan och fritidshem, Silvertärnans Föräldrakooperativ, Skärfa förskola Tant grön, Skärgårdens Montessoriförskola, Tant Grön förskola Kättilsmåla, Tant Gröns förskola Ekorrvägen samt Ängslyckans miljöförskola. 9

10 Detta är en ökning med två skolenheter under året och de två tillkommande är Bastasjö Språkförskola och Friluftsförskolan Nätet. Tre skolenheter hade vid årsskiftet Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Sedan tidigare återfinner vi här Skärgårdens Montessoriförskola samt de både nya under året Skärgårdens Montessoriskola och Ehrensvärdska gymnasiet. En skolenhet har också dubbel certifiering/utmärkelse. Denna skola är Skärgårdens Montessoriförskola. Inga skolenheter inom kommunen är certifierade enligt system EMAS eller ISO Totalt har vid årsskiftet fjorton skolor/skolenheter någon form av miljöcertifiering. Detta är en total ökning med fyra enheter. För att jämföra med år 2010 antas att då gällande antal skolenheter är oförändrat, 112 stycken. Detta innebär att 12,5 % av antalet skolenheter har någon form av miljöcertifiering. Motsvarande siffra år 2010 var 9 %. Nyckeltal 12: Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor, 12,5 %. Blå Flagg Blå Flagg är en internationell utmärkelse för hamnar och stränder. Denna utmärkelse återfinns i ett trettiotal olika länder. Utmärkelsen kan ges till sådana stränder och hamnar som uppfyller fastställda kriterier som bland annat avser vattenkvalitet, miljöinformation, säkerhet och service. Utmärkelsen är ettårig och måste således sökas årligen. Om det vid en stickprovkontroll visar sig att kriterierna inte är uppfyllda kan utmärkelsen dras in. För badstränder gäller exempelvis att dessa skall ha ett rent och badbart vatten, intakt och erforderlig utrustning för livräddning skall finnas liksom att information om känsliga naturområden skall finnas på plats. Vidare skall stranden vara tillgänglig för allmänheten, ej avgiftsbelagd och den skall hållas ren och snygg. För hamnar gäller bland annat att dessa skall vara välskötta, ha godservice och hög säkerhetsstandard. Vidare skall det exempelvis finnas miljöstationer för spillolja och annat miljöfarligt avfall. Inom Blekinge län finns det fem anläggningar som har utmärkelsen Blå Flagg. Tre av dessa återfinns inom Karlskrona kommun. Dessa tre är Tallebryggans gästhamn, hamnen i Kristianopel samt Stumholmens badplats. Antalet är lika med tidigare år. 10

11 Internationellt arbete EU-projekt Karlskrona kommun deltar i ett antal EU-projekt, både internationellt och regionalt, som har en inriktning mot miljö och energi. Pre Waste Pre Waste är ett treårigt projekt som avslutas hösten 2012 där Karlskrona tillsammans med nio andra aktörer inom EU syftar till att hjälpa lokala och regionala myndigheter att förbättra sina avfallsförebyggande åtgärder. Målet är att på sikt avsevärt minska produktionen av avfall samt de risker som är förknippade med detta. OFF.E.R South Baltic Offshore Wind Energy Regions är ett treårigt projekt som avslutas våren 2013 där Karlskrona kommun tillsammans med nio andra aktörer i Tyskland, Polen, Danmark och Litauen ska utveckla samverkan mellan företag i Södra Östersjö regionen för att bilda ett regionalt nätverk inom Offshore Wind Energy i respektive region. Ett nätverk i varje region som i nästa fas ska samverka med varandra runt Södra Östersjön. Målet är att få företag i Karlskrona att komma in på marknaden angående vindkraftverk till havs samt att inspirera till etablering av fler vindkraftverk till havs i Södra Östersjön som ett sätt att öka produktionen av förnybar energi. Interface Interface är ett treårigt projekt som avslutas hösten 2012 där städer med färjelinjer över Södra Österjon ska samverka för att förbättra förhållandena och tillgängligheten för de personer som reser utan bil mellan länderna runt Södra Östersjön. Karlskrona kommun samarbetar med Gdynia stad, Blekingetrafiken och Stena Line för att förbättra möjligheten att kunna ta kollektivtrafik direkt till och från färjorna i Karlskrona och Gdynia för vidare transport till slutdestination. Målet är att öka antalet fotpassagerare, d.v.s. få fler resenärer att lämna bilen hemma och istället åka med kollektivtrafiken. Elmos Elmos är ett treårigt projekt som slutar hösten 2014 där Karlskrona kommun samverkar med Växjö kommun, Energikontor Sydost samt andra kommuner i Polen och Litauen för att inspirera invånare och turister att köpa eller hyra el-cyklar som ett alternativ till kortare bilresor. Enligt projektplan ska Karlskrona kommun investera i ett uthyrningssystem med 15 elcyklar för demonstration och introduktion. Repair Karlskrona kommun var partner i projektet Repair som avslutades hösten 2011 och som syftade till att förverkliga potentialen i övergivna militära installationer som en viktig del av förnyande hållbar stadsutveckling. I övriga Europa framstår Karlskrona som en föredömlig modell för andra städer med liknande historia, best practice. 11

12 I projektet Repair har analyser och förslag lagts fram för hur befintliga byggnader och miljöer mellan BTH och stadskärnan, Blå Port, kan utvecklas. Det är en mycket attraktiva plats mellan högskolan och stadskärnan och vid den fortsatta utvecklingen av området kommer fokus att vara på hållbar energiförsörjning och transportlösningar. Motorways Of the Seas (MOS) MOS är ett stort infrastrukturellt projekt som har som syfte att öka kapaciteten på transportkorridorerna från Sverige via Gdynia, Polen och vidare genom Europa. Projektet består bland annat av en ny kombiterminal i Alvesta, upprustning av järnvägen Karlskrona- Emmaboda (del av kust- till kustbanan) liksom investeringar i infrastruktur i hamnen på Verkö tillsammans med investeringar i hamnen i Gdynia, Polen. Det blir också investeringar i ett nytt strömförsörjningssystem på Stena Lines två nya färjor på linjen Karlskrona Gdynia. Dessa nya färjor kommer att erbjuda en ökad kapacitet för godstransporter i Baltic-Link korridoren och samtidigt underlätta för en trafikomställning. Projektet avslutas East West Transport Corridor East West är ett beviljat Interreg 4b projekt som avslutas Det internationella partnerskapet, med ett 30-tal partners i Sverige, Danmark, Tyskland, Litauen och Vitryssland, har som mål att utveckla en grön transportkorridor mellan öst och väst via färjelinjen Karlshamn-Klaipeda. Projektet kommer att utveckla såväl terminaler, transportleder som effektivare informationshantering för att nå sina mål om hållbara transportsystem. Folkhälsa Folkhälsorådet Under året har dessa frågor liksom tidigare år handhafts inom ramen för det arbete som bedrivs inom Idrotts- och Fritidsnämnden och dess förvaltning. Olika områden har varit aktuells under året och bland annat har enkäten Hälsa på Lika Villkor genomförts. Resultaten var ej klara vid årsskiftet men avses att presenteras under år Arbetet med Rökfri Arbetstid har slutförts. Ett förslag har tagits fram och diskuterats med de fackliga organisationerna liksom med kommunens ledningsgrupp. Förslaget skall efter behandling i Folkhälsorådet föreläggas kommunfullmäktige för beslut. Vidare har förvaltningen under året aktivt deltagit i utvecklingen av folkhälsa inom äldreförvaltningen samt ingått i en arbetsgrupp för Barn i Risk i länet. Samarbete har också skett med övriga kommuner i länet med olika seminarier, folkhälsoaktiviteter och i genomförandet av en folkhälsovecka. Karlskronaklassikern fortsätter i samarbete med föreningar och har bra deltagarsiffror. 12

13 Folkhälsorådet är tillsammans med Idrotts- och Fritidsnämnden överens om att en mer central placering av Folkhälsorådet i den kommunala strukturen är viktiga då frågorna griper över alla förvaltningars verksamheter och har därför föreslagit en ändring av organisationen. Folkhälsofrågorna placeras enligt förslag under kommunstyrelsen. Allergikommittèn Allergikommitténs arbete har under året bland annat omfattat olika satsningar i form av fortsatt prioritering av informationsaktiviteter, projekt och samarbete inom medicinska Rådet för allergi och annan överkänslighet. Allergikommittén har tillsammans med Astma- och Allergiföreningen genomfört olika föreläsningar exempelvis gällande utbildning för allergiombud i förskolor och skolor om specialkost ur näringssynpunkt liksom avseende frågor rörande eksem. En ny version av allergirond har vidare skickats ut till alla allergiombud. För frisörer och allmänheten har en föreläsning anordnats beträffande frågor och problem med eksem. Privata restauranger har informerats om utbildningen Tryggare mat genom en inbjudan till utbildning vilken kan leda till en särskild certifiering av restaurangerna. För uppföljning av förbud mot nötter, mandel, jordnötter och sesamfrö i förskolor/skolor har ett underlag utformats inför genomförandet av en enkätundersökning avsedd att genomföras under år En speciell satsning har påbörjats för att rökning på skolgårdar inte skall förekomma. Planering har skett för utbildning av personal på skolorna. För att upplysa barn och ungdomar om nickelförekomst i exempelvis smycken har skolsköterskorna fått tillgång till nickeltester samt informationsmateriel om nickel. Vidareutveckling av förslag till övergripande samarbete inom Södra sjukvårdsregionen avseende allergiområdet har skett under året. Förslaget har färdigställts inför kommande beslut i Södra regionvårdsnämnden. Vidare har frågan om förändring av arbetsterapeuternas arbetsuppgifter inom allergiområdet inneburit kontakter med såväl landstingspolitiker som massmedia. Sammanträffande har också skett med utredaren av den framtida organisationen. 13

14 Agenda 21 Det särskilda arbetet inom ramen för Agenda 21 är numera en integrerad del i kommunens strategiska miljöarbete. Delar av detta som dock bör omnämnas här är följande: Arbetet med att undersöka förutsättningarna för såväl produktion av biogas med substrat producerade inom kommunens gränser liksom förutsättningarna för etablering av tankställe har under året fortskridit. Detta har i stor utsträckning skett i samverkan med andra kommuner/organisationer/företag inom Biogas Sydost. Ett samarbete inom de tre sydostlänen Blekinge, Kalmar och Kronoberg. Kontakter har även skett med Väst Blekinge Miljö AB inför deras uppförande av en torrötningsanläggning för komposterbart hushållsavfall. I samband med höstterminens start i kommunens skolor har samtliga elever i årskurserna 4, 5 och 6 fritt erhållit undervisningsmaterialet Natur- och Miljöpärmen. Detta material kan helt eller delvis användas i skolornas miljöundervisning eller som del i undervisningen i andra ämnen. Kommunens medverkan till materialets utdelning till eleverna sker i samverkan mellan Miljöstrategiska Avdelningen, KLF, och kommunens VA-avdelning. Ett särskilt arrangemang skedde under oktober månad på initiativ från Hasslö skola. Detta var en heldag på Hjortahammar där kommunen, djurhållare, Blekinge Museum och Naturum i Ronneby medverkade. Programmet bestod i olika stationer där betesdrift, historia, biologisk mångfald och naturvård presenterades. Avsikten med detta var att det finns en helhetsbild och att bevarande av olika värden förutsätter samverkan mellan olika intressenter. Ett mycket uppskattat program med koppling inte minst till frågor om lokal utveckling och arbetet inom Biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Även under år 2011 deltog Karlskrona kommun som en av deltagarna i den Europeiska Trafikantveckan i september. På torget fanns olika utställningar kopplade bland annat till cykling och till elfordon. Inom Lyckebyåns Vattenförbund fortsätter kommunens VA-avdelning sitt arbete i vattenfrågor till olika skolenheter, i första hand inom Lyckebyåns avrinningsområde. Biosfärområde Biosfärkandidatområde Biosfärområde Blekinge Arkipelag Biosfärområden utses av FN-organet Unesco och fungerar som modellområden för en hållbar utveckling. År 2006 påbörjades en process i Blekinge för att ansöka om bildandet av ett biosfärområde omfattande skärgård och kustbygd i Blekinge. Arbetet som från början omfattade länets fyra kustkommuner och Länsstyrelsen har skett i olika styr- arbets- och projektgrupper och förändrats så att det inför ansökningstidpunkten omfattade områden i de tre kommunerna Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. Största delen av det område som ansökan avsåg var vattenområde i Östersjön med en skärgård omfattande cirka öar. Den 14

15 totala ytan omfattar hektar varav hektar vattenområde och hektar land. Inom området, vilket också innefattar de tre berörda kommunernas huvudorter, bor cirka personer. Av dessa personer bor cirka på öar med eller utan fast landförbindelse. De tre huvudfunktionerna i ett biosfärområde är att: Bevara landskap, ekosystem, arter, genetisk mångfald och kulturarv. Utveckla främja ekonomisk utveckling och en samhällsutveckling som är ekologiskt och socialt hållbar. Stödja genom att underlätta demonstrationsprojekt, utbildning, praktik, forskning och miljöövervakning. Dessa olika funktioner skall samverka och förstärka varandra. Inom ett biosfärområde finns också goda möjligheter till att öka kunskaperna om hur utveckling och bevarande skall gå hand i hand och stärka varandra. Den framtagna ansökan, undertecknad av kommunerna Karlskrona, Ronneby och Karlshamn samt av Länsstyrelsen har tidigare sänts in till Svenska MAB-kommittén för bedömning. Efter deras tillstyrkan har sedan regeringen tillstyrkt densamma och sänt den vidare till Unesco för beslut. Unescos beslut fattades den 30 juni 2011 och innebar att de då utnämnde det aktuella området till ett biosfärområde, Blekinge Arkipelag. I och med detta beslut avslutades också det förberedande arbetet och den ideella föreningen Blekinge Arkipelag bildades den 30 juni vid en sammankomst i Ronneby. Föreningen, i vilken Karlskrona kommun är medlem, har därmed övertagit ansvaret för biosfärområdet som den styrgrupp/arbetsgrupp som gjort förberedelsearbetet och ansökan. Ansvaret att vara pådrivare i det fortsatta utvecklingsarbetet ligger nu på föreningen och dess styrelse. För styrelsens ledamöter har tiden från mötet då föreningen bildades använts till internt arbete och förberedelser. Från år 2012 kommer arbetet att ytterligare förstärkas då det då kommer att tillsättas en tjänst som koordinator. Föreningen har under året deltagit i olika aktiviteter avseende bland annat samverkan med andra biosfärområden i landet liksom att tillsammans med avgående koordinatorn föra över kunskaper och kontakter till föreningen. Till Karlskrona kommuns representant i föreningens styrelse utsågs ledamoten av den tidigare styrgruppen, Tommy Olsson. 15

16 Miljöövervakning Luftföroreningar förorsakar förutom negativa hälsoeffekter även stora skador på natur- och kulturmiljöer genom exempelvis övergödning och försurning. Inom tätorterna är det i första hand utsläpp från vägtrafiken och uppvärmning av bostäder och lokaler som förorsakar de största utsläppen och med till dessa hörande problem. Karlskrona kommun har sedan år 2006 haft mätare utplacerad för att mäta föroreningshalten i luften. Luftkvaliteten har i realtid kunnat följas på kommunens hemsida. Sedan år 2007 har denna mätning skett i Lyckeby för att utröna om föroreningar från biltrafiken till och från färjeläget på Verkö har gått att avläsa i den lokala luftkvaliteten. Ingen tydlig, stark, trend har över åren kunnat utläsas men halterna har i stort sett legat på nivåer långt under satta gränsvärden. Dock har det vid få, enskilda, tillfällen påvisats nivåer över gällande gränsvärden. Detta har kunnat vara vid sådana tillfällen då mycket partiklar finns i luften som under våren när sand som har använts för halkbekämpning torkar och virvlar upp. Karlskrona kommun arbetar tillsammans med länsstyrelsen och länets övriga kommuner och ett för länet gemensamt program vad gäller mätning av luftkvalitet och partiklar. Detta program har bedömts ta sin början under år Någon validering av de under år 2011 uppmätta värdena har inte gjorts. Karlskrona kommun är medlem i Blekinge Läns Luftvårdsförbund. Detta förbund är en sammanslutning mellan industrier, kommuner, myndigheter och intresseorganisationer. Målet med detta samarbete är att öka kunskaperna om luftföroreningarna och att eftersöka lösningar på de problem som kan uppstå. Förbundet genomför sedan tidigare olika mätningar av bland annat försurande ämnen. När det gäller miljöövervakningen av vatten är Karlskrona kommun medlem i Blekingekustens Vattenvårdsförbund. Detta förbund är organiserat på ett likartat sätt som Luftvårdsförbundet. Syftet med dess arbete är att öka kunskapen om situationen i våra kustvatten. Högskolan i Kalmar har årligen genomfört undersökningar av miljötillståndet i kustvattenområdena på uppdrag av förbundet. Lyckebyån är huvudvattentäkt för den större delen av Karlskrona kommun och dess innevånare. Lyckebyån är en ytvattentäkt vilket innebär att den har en vattenkvalitet än råvatten från grundvattentäkter. Karlskrona kommun är liksom andra kommuner uppströms Lyckebyån starkt engagerade i Lyckebyåns Vattenförbund. Sedan år 1988 har här skett en samordnad recipientkontroll. Ett av de stora problemen genom åren har varit höga och ökande humushalter i råvattnet. Kommunens VA-avdelning bedriver ett arbete i syfte att bättre och effektivare kunna rena detta råvatten och därmed också höja kvaliteten på konsumenternas dricksvatten 16

17 Upphandling Vid den upphandling som sker av olika tjänster och varor till kommunens olika verksamheter ställs det regelmässigt olika miljökrav på leverantören/varan. Detta gäller olika typer av upphandlingar av varor som exempelvis livsmedel, fordon, kemiska artiklar m.fl. liksom upphandling av olika tjänster/entreprenader som exempelvis transporter, byggnationer, markarbeten m. m. Miljöstyrningsrådets rekommendationer ligger som grund för de olika miljökrav som ställs. Vad gäller inköp av ekologiska livsmedel till den kommunala verksamheten har kommunfullmäktige år 2007 fattat beslut om mål för detta. Det då fattade beslutet angav att målet skulle vara 25 % av livsmedelsbudgeten år Detta mål har senare förändrats och det nuvarande målet är 25 % år 2013 med ett delmål om 20 % år Detta innebär att Karlskrona kommun i likhet med många andra kommuner i landet och andra offentliga aktörer har valt att ansluta sig till de nationella målen om ekologiska livsmedel vilka har fastställts av riksdag och regering. Andelen ekologiska livsmedel är också ett av de nyckeltal som har använts av Sveriges Ekokommuner. Under år 2011 har andelen ekologiska livsmedel i den kommunala verksamheten på nytt ökat i jämförelse med tidigare år. Av de totala inköpen av livsmedel motsvarade de ekologiska livsmedlen 15 % vilket är mer än en fördubbling jämfört med år Nedanstående tabell visar uppgifter beträffande livsmedelsinköp i Karlskrona kommun under de senaste åren: År Inköp livsmedel, Totalt kkr. Varav ekologiska, Kkr Varav ekologiska, % 15,1 6,6 3,2 3,0 1,6 0,25 Förändringen mellan åren 2009 och 2010 kan detta bero på bättre redovisningsrutiner då den då nyinrättade kostenheten inom serviceförvaltningen tog över dat samlade ansvaret för hantering av livsmedel/måltider i kommunens verksamheter. De ekologiska livsmedel som köps in till kommunens måltidverksamheter återfinns inom i stort sett alla grupper av livsmedel. Huvudparten återfinns dock inom ett färre antal områden som mejeriprodukter, fisk och kaffe. Dessa produktgrupper utgör till en stor del basen i måltidsverksamheten och finns oftast att tillgå under hela året. Det finns också produktgrupper där tillgången är mera begränsad eller i vissa fall mera säsongsbetonat. Exempel på detta är bröd och färska grönsaker. Inköpen av ekologiska livsmedel har under året ökat starkt och närmar sig väl de uppsatta målen. 17

18 Andelen ekologiska livsmedel för år 2011 var 15,1 % av den totala registrerade inköpssumman vilket är en ökning med 8,5 %, en dryg fördubbling, jämfört med andelen året innan. Nyckeltal 11: Inköp av ekologiskt producerade livsmedel till kommunens verksamheter, 15,1 %. Naturvård Andel skyddad natur Den totala landarealen i Karlskrona kommun är hektar. Vissa delar av denna areal är avsatt till naturreservat eller är områden med biotopskydd. Antalet naturreservat i Karlskrona kommun uppgick år 2011 till 25 stycken. Detta är en ökning med ett reservat sedan året innan. Antalet områden med biotopskydd är avsevärt mindre arealmässigt sett och de omfattar vardera oftast endast något eller ett fåtal hektar vardera. Till detta kommer områden med annat skydd i enlighet med regelverket för Natura 2000 områden. Dessa områden sammanfaller i flera fall med de områden som också är naturreservat. Flera av områdena omfattar ofta såväl land- som vattenarealer. De uppgifter som redovisas här avser endast landarealer. Arealen mark, landareal, som är skyddad genom bildande av naturreservat uppgår enligt uppgifter från Länsstyrelsens register till hektar. Detta är en ökning med cirka 18 hektar sedan föregående år. Vad gäller områden med biotopskydd uppgår till cirka 167 hektar. Vilket är en ökning med drygt 20 hektar jämfört med föregående år. Av de biotopskyddade markerna återfinns merparten inom skogsmark, 140hektar. Under år 2011 tillkom ett nytt naturreservat inom Karlskrona kommun. Detta område är Finnamaden, ett område bestående av slåttermad och skog på Nättrabyåns östra sida i Blåningsmåla. Reservatet består av en slåttermad, en almskog med en naturlig bäck och blandskog i sluttningen ner mot Nättrabyån. Finnamaden är ett litet med artrikt område med omväxlande natur i en brant och blockig västvänd sluttning ner mot ån. Reservatet är tämligen nybildat och en aktiv förvaltning har ännu ej kommit till stånd. Området, vilket ligger cirka 400 meter från närmaste väg omfattar drygt 18 hektar och ägs av Staten, Naturvårdsverket. Detta innebär att cirka 1,65 % av kommunens landareal är skyddad genom bildande av naturreservat eller genom biotopskydd. Av denna areal utgör naturreservaten cirka 1,5 % och de biotopskyddade områdena 0,15 %. Den totala procentsatsen har ökat med cirka 0,15 % jämfört med föregående år genom bildandet av ett nytt naturreservat samt genom en ökning av de biotopskyddade områdena. Nyckeltal 5 a: antal hektar skyddad mark genom reservatsbildning är 1568 hektar motsvarande 1,5 % av kommunens landareal. 18

19 Nyckeltal 5 b: Antal hektar skyddad mark med biotopskydd är 167 hektar vilket motsvarar 0,15 % av kommunens landareal. Transporter Kollektivtrafik BlekingeTrafiken, vilken ägs gemensamt av länets fem kommuner och Landstinget Blekinge svarar för allmän kollektivtrafik inom Karlskrona kommun förutom den färja som Trafikverket driver på leden Karlskrona Aspö, liksom tågtrafiken mellan Karlskrona och Emmaboda vilken drivs i samverkan mellan BlekingeTrafiken och SJ. Antalet resor med kollektivtrafik i Karlskrona kommun uppgick under år 2011 till stycken vilket motsvarar 77,2 resor per innevånare. I nedanstående tabell redovisas motsvarande siffror för perioden : År Antal resor Antal resor per innevånare , , , , ,3 De redovisade siffrorna avser sådana resor som görs med stadsbuss, regionbuss och lokaltåg och som påbörjas inom kommunen. Efter en minskning under åren 2008 och 2009 har det totala antalet resor på nytt börjat öka och är i totalantal högre än år Antalet resor per innevånare är dock fortfarande lägre än år Ett skäl för detta är att antalet resor inte har ökat i samma takt som antalet innevånare i kommunen. Antalet resor har jämfört mellan åren 2011 och 2010 ökat med 1 %. Förutom de ovan angivna siffrorna sker också resor med båttrafiken i skärgården. Dessa uppgick under år 2011 till stycken vilket skall jämföras med siffran för år 2010 då antalet var detta motsvarar en ökning med 0,8 %. Nyckeltal 2; Antal resor med kollektivtrafik per innevånare och år; 77,2 stycken. 19

20 Bil i tjänsten Inom Karlskrona kommuns organisation är det inte tillåtet med egen bil i tjänsten. Vid tjänsteresor med bil skall i första hand någon av de personbilar som kommunen genom leasingavtal förfogar över användas. Enligt tillgänglig statistik uppgick vid årsskiftet kommunens leasade innehav av personbilar till 277 stycken. Detta är en ökning från år 2010 med 46 stycken men helt i nivå vad avser innehavet år Skillnaden med år 2010 Kan bero på att leasingavtal löpt över varandra och att antalet därmed ger denna differens. Det bör noteras att antalet fordon avsedda för drift med etanol, E85, flexifuelfordon, har minskat under året medan antalet dieseldrivna bilar, liksom bilar avsedda för bensindrift, har ökat jämfört med år Dieseldrivna personbilar började komma in i kommunens personbilspark under år 2010 och de flesta av dessa är fyrhjulsdriva och placerade inom hemtjänsten i synnerhet i kommunens ytterområden. År Antal Varav % Varav % Varav % personbilar flexifuel diesel bensin , , , ,9 13 5,6 8 3, , , , , , , När det gäller till kommunens bilar inköpt drivmedel, bensin, diesel och etanol E85 har uppgifter om dessa volymer inhämtats från de försäljningar/tankningar som har skett vid pump. För närvarande är det fyra olika företag, OKQ8, Preem, Shell-St1 och Bilisten, som kommunen gör dessa inköp hos. Den statistik som tillhandahålles är uppställd på olika sätt men sammantaget skall nedanstående siffror kunna betraktas som korrekta. Vad gäller bensin har volymen ökat under året, samma tendens som när det gäller antalet fordon. Etanol, E85, har under året minskat liksom antalet personbilar avsedda för detta drivmedel. Siffrorna för diesel är avsevärt högre och står inte helt i överensstämmelse med ökningen av antalet fordon, personbilar. Här kan vi utgå ifrån av viss del av volymen diesel avser transport- arbetsfordon som inte ingår i de fordon som redovisas för persontransporter. Av den totala mängden inköpta drivmedel svarade bensinen för cirka 35 % vilket inte motsvarar andel personbilar avsedda för bensindrift. En förklaring till detta kan vara att personbilar avsedda för drift med etanol, E85, fortfarande till stor del tankas med bensin. 20

MILJÖBOKSLUT 2010. 2011-09-06 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 (KS 2011 379.042)

MILJÖBOKSLUT 2010. 2011-09-06 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 (KS 2011 379.042) MILJÖBOKSLUT 2010 2011-09-06 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 (KS 2011 379.042) 1 Innehållsförteckning 1 Försättsblad 2 Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Ekokommun 6 Styrdokument 6 Karlskrona kommuns

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att

Läs mer

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida

Läs mer

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren

Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren 2009-2011 Denna rapport ger inledningsvis information och statistik kring själva inrapporteringen av Sveriges Ekokommuners Gröna nyckeltal, för att sedan redovisa

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Miljöbokslut 2014 kortversion

Miljöbokslut 2014 kortversion Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun 1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

Energieffektiva byggnader

Energieffektiva byggnader Energieffektiva byggnader byggregler, finansiering och regionala mål Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Tommy Lindström, Energikontor Sydost Kalmar 20 april 2018 Twitter: @EnergikontorSO Energikontor

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Miljöledning i staten 2016

Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

SEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se

SEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se SEKOMS gröna nyckeltal 2018 Webbredovisning sekom. Välj kommun uppe till vänster Egen kommunadress t.ex. sekom./karlskrona Webbredovisning Diagram visar utvecklingen Exportera mätdata till Excel Kommunspecifika

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013 KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013 Rapport 2013-06-28 1 Sammanfattning Hållbar utveckling Väst har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland gjort en inventering

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi 1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar 1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text. Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta

Läs mer

Energiplan för Vänersborg År

Energiplan för Vänersborg År Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos

Läs mer

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet Samarbete mellan tio organisationer, regioner och kommuner över hela EU för att utbyta erfarenheter och utarbeta metoder och indikatorer för hur avfallets

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Posi v utveckling förbä ring av resultatet de senaste åren Målet har uppnå s inom dsramen Ingen tydlig trend Målet har ännu inte uppnå s Nega v utveckling försämring av resultatet de senaste åren Målet

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Hållbar utveckling Handlingsplan 2015. Fastställd på kommittémöte 2015-02-04

Hållbar utveckling Handlingsplan 2015. Fastställd på kommittémöte 2015-02-04 Hållbar utveckling Handlingsplan 2015 Fastställd på kommittémöte 2015-02-04 Inledning Arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet är brett och innefattar allt ifrån internt hållbarhetsarbete,

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Energi- och Miljöbokslut 2007

Energi- och Miljöbokslut 2007 Energi- och Miljöbokslut 2007 Energiplan för Mora kommun har antagits under 2007 medan Miljö- och naturvårdsplan för Mora kommun har reviderats och den nya planen kommer att antas under 2008. I planerna

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Blekinge län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Blekinge län Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Blekinge län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag Ålands energi- och klimatstrategi till år 2030 Presentation av förslag 20 april 2017 kl. 13.00-15.30 Kaptenssalen Hotell Arkipelag Agenda Presentation Kaffeservering Diskussion där synpunkter antecknas

Läs mer

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Mål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom

Läs mer

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,

Läs mer

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010 för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning

Läs mer

Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar

Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jämtlands län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jämtlands län Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jämtlands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna

Läs mer

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jönköpings län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jönköpings län Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jönköpings län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra

Läs mer

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI ENERGI Övergripande mål med anknytning till energi EU:s klimatmål till 2020 Nationella energimål Regionala energimål Regionala energi och klimatmål för Skåne TOMELILLA KOMMUN Fossilbränslefritt Förutom

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Solenergi i byggnader. 10 okt 2017

Solenergi i byggnader. 10 okt 2017 Solenergi i byggnader 10 okt 2017 Program 09.30 Inledning 09.45 Vad påverkar potentialen för solenergi på byggnader? 11.00 Bensträckare 12.30 Lunch 13.30 Ekonomiska förutsättningar, varför ska du satsa

Läs mer

på väg mot ett hållbart energisystem

på väg mot ett hållbart energisystem på väg mot ett hållbart energisystem 2015 Kort historik Bildas 1999 som ett EU-projekt Energikontoren: en viktig del i EU:s energipolitik. Det finns >400 energikontor i EU, varav 14 i Sverige. Energikontor

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Torsås kommun 21-259 Stan Weyns Box 53 385 25 TORSÅS Strategi Kommun/Landsting Torsås kommun Antal årsarbetskrafter: 551 Antal invånare: 744 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Det är viktigt att miljöarbete bedrivs i alla verksamheter för att nå miljömålen i miljöprogrammet. För detta ändamål har en central handlingsplan till

Läs mer

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010 Sida 1 av 11 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Uppföljningen av KIs miljö- och hållbarhetsarbete under 2010 består av två delar; 1) Uppföljning av KIs handlingsplan 2010 2) Uppföljning

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting. 1(9) Handläggare Madeleine Nettelbladt Kalmar Kommun 21-11 3376-1 Jane Wågsäter Box 611 391 26 KALMAR Strategi Kommun/Landsting Kalmar Kommun Antal årsarbetskrafter: 484 Antal invånare: 62388 Målsättning

Läs mer

Strategi för hållbar utveckling

Strategi för hållbar utveckling 2008-04-14 1 (8) Strategi för hållbar utveckling Bakgrund I Falköpings kommuns flerårsplan för 2008 2011 sägs följande om de övergripande målsättningar för hållbar utveckling: Utan att äventyra kommande

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:

Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad: Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad: 20171213 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer