INDUSTRI & TEKNIK /ARTIKLAR

Transkript

1 INDUSTRI & TEKNIK /ARTIKLAR DÖRRARNA ÖPPNAS FÖR FLER ALKOBOMMAR Oavsett vilket block som bildar regering efter valet så ser det positivt ut för lanseringen av alkobommar i Sveriges hamnar. Det säger MHF:s Arne Winerdal, som nu laddar för en intensiv valrörelse där målet är färre döda och skadade i rattfylleriolyckor. Kommentarerna efter alkobomsförsöket i Göteborg hösten 2013 är mycket positiva i alla läger, konstaterar Arne Winerdal. Det kommer inte att bli någon politisk strid om införandet av permanenta alkobommar vid alla Sveriges färjelägen. MHF:s försök i Göteborg har tydligt visat att man snabbt och enkelt kan kontrollera många fordon utan att det stoppar upp trafikflödet. Ett genomförande av alkobommar i alla Sveriges hamnar skulle i ett slag fördubbla antalet nykterhetskontroller i landet. Idag gör polisen cirka 2,3 miljoner manuella prov längs våra vägar. Med hjälp av automatiska nykterhetskontroller vid färjorna blir det ytterligare tre miljoner kontroller. Vi tror att dessa utökade kontroller kan räknas om i färre döda och skadade längs våra vägar när alkoholpåverkade förare stoppas innan de kör in på svensk mark, säger Arne Winerdal. I Sveriges riksdag tas just nu flera initiativ för att driva på införandet av alkobommar på bred front. Riksdagsmän från både regeringssidan och oppositionen har redan motionerat om att man snarast bör gå vidare med fler alkobomsinstallationer. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, som själv fanns på plats när alkobommarna i Göteborg invigdes, säger: Jag är mycket positiv till att kontrollerande myndigheter på ett effektivt och lätt sätt ska kunna nykterhetstesta lastbilsförarna som kommer från färjorna. Alkobommarna kan bli ett värdefullt komplement och stöd till kontrollerande myndigheters arbete med detta. Det var just av dessa skäl som jag invigde försöksprojektet i Göteborg. Infrastrukturministern ser också alkobommarna som ett sätt att effektivisera polisens arbete. Idag är nykterhetskontrollerna längs våra vägar manuella, men med den nya tekniken kan många fler bilister kontrolleras utan att stoppa upp trafikflödet: Det finns goda möjligheter att utveckla liknande kontroller vid andra färjeterminaler och i en förlängning kanske använda tekniken vid polisens vägkontroller. För regeringen gäller det att se till att det är möjligt att pröva och införa innovativa sätt att förbättra och effektivisera arbetssätt som detta. 1

2 Lars Johansson (S) har vid flera tillfällen tagit upp alkobomsfrågan i Sveriges Riksdag. Han har ställt flera frågor till regeringen med krav på ett snabbt införande av alkobommar runtom i Sverige: Fakta talar för sig själv att automatiska nykterhetskontroller är effektiva och ger goda resultat och därmed minska risken för trafikolyckor, framhåller Lars Johansson. Arne Winerdal på MHF är hoppfull: Vi utgår ifrån att alla de positiva signalerna från våra politiker ska omsättas i handling oavsett vem som vinner riksdagsvalet i höst. Vi har beredskap för att bygga fler alkobommar. Den elektroniska övervakningen vid försöket i Göteborg genomfördes framgångsrikt av MHFs testlab. Det avtal som var grunden för arbetsfördelningen bland aktörerna i Göteborg, godkändes av Rikspolisstyrelsens jurister. Detta avtal bör utan större problem kunna omvandlas till en permanent förordning när alkobommarna installeras på bred front i Sverige. MER GRÖN EL MED SMARTA ELNÄT Nicholas Etherden, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet har utvecklat metoder för att befintliga elnät ska kunna ta emot mer grön el. Foto Thomas Wiklund Genom att skapa smarta elnät fås nya metoder för att öka mängden produktion från förnyelsebara energikällor. Därmed kan tillgången på grön energi från vind och sol öka. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet om hur exiserande elnät kan ta emot mer grön energi. - Jag har utvecklat en metodik som objektivt kan kvantifiera mängden ny produktion som kan tas emot av ett nät, säger Nicholas Etherden teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet. I flera fallstudier på verkliga nät har han utvärderat möjliga vinster med energilagring, vad som är ett elnäts överföringsförmåga i realtid och hur kontroll av småskaliga energiresurser kan koordineras. Hans förslag till lösningar för lagring och kommunikation har testats och verifierats i en forsknings-, utvecklings- och demonstrationsanläggning i Ludvika. Det finns en gräns för hur mycket energiproduktion som kan anslutas till ett konventionellt elnät, men med hjälp av bl a modern kommunikationsteknologi kan gränsen utökas. Man utnyttjar helt enkelt existerande infrastruktur mer effektivt. En annan pusselbit för att kunna göra den utökningen är att man investerar i storskalig energilagring. Det är en av flera alternativ i den verktygslåda av tekniker som man kallar för smarta elnät. Elnätets förmåga att integrera ny förbrukning eller produktion kan bestämmas av ett objektivt mått som kallas acceptansgräns. I sin avhandling har Nicholas Etherden utvecklat begreppet ytterligare. 2

3 CYBERATTACKER DET SENASTE STORA HOTET MOT FÖRETAG I en riskanalys publicerad i World Economic Forum rankas cyberattacker som ett av de största hoten mot företag i dag. Varje vecka publiceras artiklar om informationsläckage och kränkningar av integritetsskyddet. Nya rapporter visar att attacker har utförts mot alla typer av myndigheter, företag och organisationer. Trots detta är det många organisationer och företag som inte uppmärksammar omfattningen av dessa hot, vikten av säkerhetsåtgärder samt behovet av att ha en strategi och ett finansiellt skydd på plats om det värsta skulle inträffa. - Även om företagen förstår hoten av en cyberattack eller ett dataintrång, så är många fortfarande inte medvetna om de potentiella samlade negativa konsekvenserna av cyberhot, säger Erika Södergren, ansvarig för professionsansvar på Chartis i Sverige. Ett enda läckage av data, eller att företaget utsätts för en cyberattack, kan snabbt leda till att det byggs upp flera problem som stängda servrar, fallerade nätverk, varumärkesskador, stämningar mot ledning, förtroendeförlust för företaget, regulatoriska böter och slutligen förlust av affärer. - Våra analyser visar att många företag har behov av hjälp att kartlägga dominoeffekten som lätt kan uppstå vid ett intrång eller ett dataläckage från systemet. För att tillgodose detta behov lanserar vi nu CyberEdge som adresserar en rad situationer som en organisation kan möta, allt från dataläckage till nätverksavbrott och cyberutpressning, säger Erika Södergren. Försäkringen täcker såväl uppenbara som mindre uppenbara följder av cyberrisker, vilket gör att företaget kan fortsätta sin normala verksamhet i vetskap om att det inte kommer att ske ett större avbrott som en del av en dominoeffekt. Den ger också kunden möjlighet att utnyttja Chartis kompetens inom affärsrisker och försäkringsskydd, samt tillgången till IT-incidenthantering, PR-support samt juridisk rådgivning. Skyddet är utformat för att svara mot en mängd olika riskexponeringar som inte omfattas av traditionella ansvarsförsäkringar. HUSHÅLLSROBOTAR - FÖRSLAG FÖR EN INTERNATIONELL STANDARD Hushållsrobotarna är snart här - förslag för en internationell standard för provning av hushållsrobotar är ute för röstning. Hushållsrobotarna är snart här. Kanske inte precis som i tv-serien Äkta människor, men ändå. Ett tecken är förslaget från Kina att det behövs en internationell standard för provning av hushållsrobotar, som lämnats in till standardiseringsorganisationen IEC. Tanken är att inom IEC, känt för internationella standarder inom el och elektronik, komma överens om gemensamma metoder för att mäta och beskriva sådana egenskaper som kan vara gemensamma för robotar för olika uppgifter inom hem och hushåll. I 3

4 förslaget nämns bland annat förmågan att bromsa in och stanna på en bestämd plats, att ta sig över trösklar, undvika hinder och att planera färdväg. Tanken är att standarden ska kunna användas vid jämförande provning mellan olika hushållsrobotar, på samma sätt som andra IEC-standarder sedan tidigare till exempel används för att testa och jämföra olika tvättmaskiner eller mikrovågsugnar. Idén att ha internationella standarder för provning av hushållsapparater är faktiskt svensk, den lanserades av Hemmens forskningsinstitut och SEK i slutet av femtiotalet och svenska tillverkare deltar fortfarande i arbetet genom att vara med i motsvarande kommitté inom SEK Svensk Elstandard. FLER APP-UTVECKLARE STARTAR OCH BÖRJAR TJÄNA PENGAR Allt fler företag som utvecklar appar startar. Nu börjar de också tjäna pengar. Det börjar bli lönsamt med app. Trenden är tydlig, säger Sara Wallin, vd på Almi Företagspartner Väst. Flera företags största problem är att de växer snabbare än det finns rätt utbildad personal att få tag i. Det är till Almi många företag i utvecklingsskedet vänder sig och Sara Wallin och hennes kollegor har en bra koll på trender inom företagandet i Göteborgsregionen just nu. Och trenden är tydlig: Det är allt fler företag som bildas runt utveckling av appar. Det ökar hela tiden. Det började ta fart för tre till fyra år sedan. Men känslan är att ökningen är stor just nu. Framför allt är det intressant att företag nu börjar växa och ta fart, säger Sara Wallin. Snabbväxare i Göteborg Sveriges kanske just nu snabbast växande app-företag, Nindev, finns i Göteborg. I början av 2011 startade de i en företagsinkubator. Sedan dess har de flyttat tre gånger och har växt från fyra till 45 anställda och ett 20-tal till utomlands. Hela tiden med vinst. Bakom framgången ligger att inte göra roliga appar. - Vi gör inga spel, vi gör appar man ska göra nytta av, säger Martin Jordö, marknadsansvarig på Nindev. Kundnytta Bolaget utvecklar skräddarsydda appar som företags och organisationers medarbetare eller kunder kan använda som verktyg. Företag och organisationer får hjälp med att hitta mest nytta med appen, inte bara ha en app. - Om alla kunder som går runt min butik har en dator i fickan. Hur kan jag få affärsnytta av det? Eller om alla elever i en skola har en dator i fickan, då är det väl där som all information om schema, kurser och annat ska finnas. Var lektionen börjar om fem minuter ska stå i telefonen, inte på ett papper. Nindev drog in sex miljoner kronor första året, i år räknar man med 20 miljoner kronor och har siktet inställt på att börja växa i Europa. - Vårt största huvudbry är att vi växer snabbt, säger Martin Jordö. 4

5 Sara Wallins råd till företag som vill in på app-marknaden Fokusera på hur man ska tjäna pengar på sin app. Du ska antingen kunna ta betalt av slutkund eller ha ett större bolag om är i behov av appen som kund. Att fokusera på intäktsmodellen är mycket viktigt. Hitta rätt medarbetare. Utvecklingen går så fort att det är svårt att rekrytera rätt personal. UNIKT BRAND OCH BULLERSKYDD MED VUXENLEGO I BETONG Mer än bara ett lager C3C Engineering är först ut i Sverige med att leverera ett blocksystem i betong som löser problem och ger många möjligheter. Betongblocken monteras som stödmurar och ger utmärkta lagermöjligheter, bullerskydd och dessutom ett 80cm brett brandskydd. Blocken kan likt ett vuxenlego anpassas, och byggas om och till efter de behov kunden har, både utomhus och inomhus i befintliga lokaler, det är något som är unikt i betongbranschen. För oss är det viktigt att ta tillvara på de användningsområdena våra produkter har, och söka optimala lösningar för våra kunder. Kombinationen lager, buller- och brandskydd är både intressant och nödvändigt för industriella företag i Sverige idag säger Marcus Richardson, grundare av C3C. I Europa används systemet redan flitigt, och allt fler svenska företag ser fördelarna med betongblocken. Energi och återvinningsföretagen hör till de kundkategorier där fördelarna nu aktualiseras och uppmärksammas. Flis, papper, skrot och annat material kan förvaras i lagerfickor uppbyggda av betongblock, och samtidigt som de delar av, ger blocken ett utmärkt brand och bullerskydd mellan de olika materialen. - Ett genialiskt system, så enkelt och så bra! Man önskar ju bara att man själv kommit på denna lösning tidigare säger Percy Blom, ansvarig på Ronneby Miljö & Teknik, som vid flera tillfällen använt sig av blocksystemet för olika ändamål. GLOBALA IT-SÄKERHETSCHEFER VARNAR: RÄKNA MED ATT DU ÄR UTSATT RSA, säkerhetsdivisionen inom EMC, har släppt en ny rapport som gör en djupdykning i de stora förändringar som sker vad gäller hotbilden på nätet, då företag i allt högre utsträckning utsätts för industrispionage och sabotage. Rapporten, den senaste i raden från Security for Business Innovation Council (SBIC), hävdar att det för de flesta organisationer är en fråga om när, inte om, de kommer att bli måltavla för avancerade hot. Rapporten ger även en lärorik vägledning från 16 ledande globala säkerhetsföretag i hur man kan konfrontera dessa nya sorters hot. SBIC-rådet består av branschens främsta ledare inom säkerhet från Global 1000-företag som diskuterar aktuella säkerhetsproblem och hur tillämpningen av informationssäkerhet kan hantera dessa frågor och möjliggöra affärsutveckling. Den 5

6 senaste tidens sofistikerade cyberattacker utgör bakgrunden till den senaste rapporten: When Advanced Persistent Threats Go Mainstream: Building Information-Security Strategies to Combat Escalating Threats. Rapporten visar att APTs (Advanced Persistent Threats) som tidigare begränsat sig till försvarsindustrin och myndigheter - nu även riktas mot ett brett spektrum av organisationer inom den privata sektorn för att stjäla värdefull immateriell egendom, affärshemligheter, företagsplaner och andra skyddade data. Nätbrottslingar har aggressivt flyttat sina mål och bytt taktik och utgör en oerhört intelligent, väl rustad och effektiv fientlig grupp, som verkligen vet vad de sysslar med. I det oändliga kriget om kontrollen över nätet måste kampen föras på flera olika fronter. Alla organisationer är en del av det större ekosystemet av informationsutbyte och det är allas ansvar att bygga och skydda detta, säger Art Coviello, styrelseordförande, RSA, säkerhetsdivisionen inom EMC. Säkerhetsexperternas budskap: "Anta att du är drabbad" Denna senaste rapport från SBIC uppmanar organisationer till nytänkande då det gäller säkerhet och flytta fokus från att försöka förhindra infiltration till att upptäcka attacker och minimera skador så snabbt som möjligt. Med detta i åtanke erbjuder rådet följande sju defensiva åtgärder mot eskalerande APT-hot: 1. Uppgradera underrättelsearbete och analys - Gör information till hörnstenen i din strategi. 2. Aktivera smart övervakning Ta reda på vad man ska leta efter och ställ in säkerhets- och nätverksövervakning att leta efter det. 3. Återta åtkomstkontrollen Begränsa privilegierad användartillgång. 4. Ta utbildning av användare på allvar Träna din personal i att känna igen social engineering och se till att de tar individuellt ansvar för organisationens säkerhet. 5. Hantera förväntningarna hos ledningsgruppen Se till att anställda inom senior managment inser att bekämpningen av APTs handlar om en digital kapprustning. 6. Bygg om IT Byt från plana till segregerade nätverk så det blir svårare för angripare att komma åt nätverket och komma åt den mest värdefulla informationen. 7. Delta i program för informationsutbyte Utnyttja kunskaper från andra organisationer genom att dela information om hot. RÖR INTE MIN DATOR SVENSKARNA HELLRE UTAN TV En undersökning som inwarehouse.se genomfört i samarbete med Demoskop visar att bara 9 procent av svenskar kan tänka sig att vara utan en dator med internetuppkoppling. Samtidigt väljer hela 51 procent av de tillfrågade bort TV:n. Undersökningen ger klara besked vilken hemelektronik som prioriteras i de svenska hemmen. TV:n får stå tillbaka, följt av mobiltelefonen som hela 37 procent av svenskarna kan tänka sig vara utan. 6

7 Undersökningen visar att TV:n inte längre står på piedestal hos svenskarna och många kombinerar också sitt TV-tittande med surf från TV-soffan, säger Magnus Gerdin, Säljoch Marknadschef på inwarehouse.se. Resultatet tyder även på att många också väljer att se TV-program via sin dator och kanalernas webbtjänster. Dator med internetuppkoppling är mest prioriterat i de svenska hemmen, och särskilt männen var ovilliga att släppa ifrån sig utrustningen. Endast 6 procent av svenska män kan tänka sig välja bort datorn, medan 11 procent av kvinnorna kan tänka sig detta. Även äldre är väldigt förtjusta i sin dator. Det var knappt någon skillnad alls mellan den äldsta åldersgruppen och den yngsta i vår undersökning, säger Magnus Gerdin. Även om datorn hålls kär av alla åldersgrupper just nu tror vi samtidigt att mobilen är en stark utmanare i hemmet framöver med allt smartare funktioner och internetkapacitet. Trots den dystra placeringen för TV i undersökningen tror inte inwarehouse att vi är på väg mot slutet för en epok. Vi har inte sett någon nedgång i TV-försäljningen de senaste åren. Snarare tvärtom och många väljer att ha flera TV-apparater i hemmet, säger Magnus Gerdin. TV:n har dessutom fortfarande en orubbad position som social samlingspunkt i hemmet. Så prioriterar svenskar om de måste välja bort en av följande: TV:n, 51 % Mobiltelefonen, 37 % Dator med internetuppkoppling, 9 % DENSITET, ETT FÖRLEGAT MÅTT PÅ EFFEKTIVITET Industrierna fokuserar alltmer på energieffektivisering, vilket också leder till att befintliga standarder ses över och uppdateras. Bland annat ifrågasätter man varför densitet använts som vägledande för hur effektivt ett isolermaterial är. Detta leder nu till att SSG (Standard solutions group) nu moderniserar sin standard, SSG 7591, för teknisk isolering så att den baseras på värmekonduktivitet i stället för densitet som använts de senaste trettio åren. De gamla tabellerna där densiteten fungerat som kvalitetsvariabel ersätts av lambdavärdestabeller. 7

8 Revideringen av SSG standard 7591 öppnar upp för nya och effektivare material. Det finns inte längre krav på 100 kg/m³ densitet utan standarden möjliggör val av annan densitet med motsvarande bättre prestanda och funktion, berättar Henrik Oskarsson, regionchef på Saint-Gobain Isover. SSG har en viktig roll som rådgivande instans för industrin och de standarder man tar fram fungerar som vägledning vid val av material och lösningar. Uppdateringen innebär en bättre anpassning till modern teknik och ger möjlighet till ökade energibesparingar inom industrin, fortsätter Henrik. Mer information finns på BIOENERGIN VÄXER SÅ DET KNAKAR Bioenergin ökar mer än någonsin och vår gröna bioenergi svarar nu för nästan en tredjedel av den svenska energianvändningen. Det framgår av Energimyndighetens kortsiktsprognos som nyligen presenterats. Svebios vd Gustav Melin kommenterar prognosen: Enbart ökningen av bioenergianvändningen mellan 2009 och 2010 prognostiseras till 10 terawattimmar. Det är lika mycket energi som elproduktionen från vår största kärnkraftsreaktor i Forsmark, och mer än elproduktionen från båda de nedlagda Barsebäcksreaktorerna, eller fyra gånger så mycket som hela vindkraftsproduktionen! Observera att vi bara talar om ökningen under ett år. Den totala tillförseln av bioenergi hamnar i år på 137 TWh. Det betyder att bioenergin är större än vattenkraften och kärnkraften tillsammans och att drygt 32 procent av all energianvändning i Sverige kommer från bioenergi. Bioenergin passerade förra året oljan som största energikällan i vår energianvändning. Var finns den största användningen? Den största delen används inom skogsindustrin, där man eldar restprodukter som bark, rötskadad ved och svartlut för att producera el, värme och framöver drivmedel. Det som hänt senast är att Södras massabruk Väro blev fossilfritt i våras som första massabruk i världen. Bioenergin är också mycket stor i fjärrvärmen - mer än 70 procent av fjärrvärmen är bioenergi. Bioenergin står faktiskt för huvuddelen av uppvärmningen i de flesta städer och tätorter i landet. Sedan har vi exempelvis pelletseldning, biogas och etanolanvändning som alla ökar på sina respektive marknader. Svebio - Svenska Bioenergiföreningen - är branschorganisation för företag som arbetar med att framställa, hantera och använda olika typer av biobränslen. Svebios ändamål är att öka användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio grundades 1980 och har cirka 300 företag som medlemmar. 8

9 VEM AVLYSSNAR DINA MOBILSAMTAL? Att GSM standarden går att avlyssna har varit allmänt känt under många år. Att beräkna omfattningen av mobilavlyssning och värdet av näringslivets förluster är en nästan omöjlig uppgift. Men man kan vara helt säker på att så länge företag eller individer kan göra vinster på konfidentiell information om konkurrenter, och de tekniska möjligheterna finns, så förekommer avlyssning. För de som drabbas kan konsekvenserna vara förödande. Uppgifterna från konferensen Chaos Communication i Berlin för en tid sedan om att mobilkommunikation inte är säkert är ingen nyhet. Däremot är det en nyhet att tillgängligheten och förutsättningarna för avlyssning drastiskt förändras. För en låg kostnad och en hårdvara som kan köpas av vem som helst och en öppen programvara som laddas ned utan kostnad från nätet sänks tröskeln rejält vilket kommer att leda till ökad avlyssning. För alla som vill använda sina mobiler för säker kommunikation utan risk för avlyssning finns en enkel lösning. Denna heter S4U Encryption och är en programvara för kryptering av GPRS, 3G och W-LAN mobiler. Med denna blir all röst, SMS och filöverföring mellan smarta mobiler och datorer krypterad. Mjukvaran fungerar med Symbian S60, Windows mobile 6 och Windows datorer. Den säkra kommunikationen kopplas upp mellan användaren och en central server där alla användare registreras genom en login process. Krypteringen sker automatiskt med RSA key management med 2048 bit asymmetrisk nyckel och med AES 256 bit symmetrisk nyckel för röst kommunikation. Server systemet som används är kompatibelt med de flesta VOIP SIP servrar och används för att säkerställa säker kommunikation mellan användare. Det mottagande som S4U Encryption fått från användarna har varit mycket positivt; användarvänligt utan krav på ny eller extra hårdvara gör att den möter krävande företags- användares behov på ett bra sätt. Kostnaden för användarna är endast en bråkdel jämfört med de andra befintliga lösningar som finns på marknaden för att garantera säker kommunikation. Därför ser vi mycket optimistiskt på våra möjligheter och på att näringslivet blir bättre på att skydda viktig information - säger Daniel Denvell, CEO, SAFE4U. Mjukvaran S4U Encryption använder hård krypteringsalgoritm vilket gör den omöjlig att knäcka, och betalas via en licensavgift per användare och år. När den erlagda licenstiden har upphört kan inga krypterade samtal göras förrän ny avgift har betalats. För professionella användare inom näringslivet och offentlig sektor borde det vara lika självklart att mobiler skall vara avlyssningssäkra som att man har ett virusskydd på datorn. För att ha en garanterad säker kommunikation idag och i framtiden räcker helt enkelt inte krypteringsnivån inom GSM standarden till, då finns ingen annan väg än genom extern kompletterande utrustning -säger Emil Pilavic, CTO forsknings & utveckling 9

10 NY, KOMPAKT OCH INTELLIGENT TRANSPORTÖR FRÅN FLEXLINK Kraven på effektiva produktionssystem ökar ständigt inom samtliga industrigrenar och produktionslogistiken spelar en stor roll för att öka produktiviteten och minska systemens förluster. FlexLink s nya transportörsystem är avpassat för små produkter och tar produktions- och förpackningslinjer till nya höjder med lanseringen av de nya plattformarna X45 och X45e. X45 är en ny kompakt transportörplattform för mindre och känsliga produkter. Tack vare kompakta inbyggnadsmått blir inbyggnad i maskiner och utrustningar enkel och linjer kan byggas mindre än tidigare. Utvecklad design av komponenter gör att hanteringen av produkterna är både skonsam och stabil, vilket bidrar till en hög total effektivitet i linjen. Konstruktionen är noggrant utvecklad vilket resulterar i lång livslängd och en låg ljudnivå. Förfinade ingenjörsverktyg gör konstruktörsarbetet enklare. De kompakta inbyggnadsmåtten och möjligheten att transportera i horisontal- och vertikalkurvor gör det möjligt att bygga linjer och flöden av produkter mer kompakt än tidigare. X45-transportören har en mjuk gång och hanterar produkten skonsamt och stabilt, vilket är viktigt till exempel vid hantering av provrör och mindre flaskor i läkemedelsindustrin kommenterar Fredrik Boberg, ansvarig för produktutveckling inom FlexLink. X45e är en plattform med drivenheter och puckhanteringsenheter för automatiserade processer främst inom montering, kontrollerade fyllnings- och förpackningsprocesser samt test- och analysprocesser. Enheterna har integrerad mjukvara för att kunna styra enheterna lokalt eller centralt vilket förenklar konstruktionen av styrsystem och möjliggör högeffektiva produktionslinjer. Enheterna bygger på sofistikerad och utprovad 24V-teknik med en hög tillgänglighet och mycket låg energiförbrukning. Systemet är även förberett för RFID-lösningar med automatiserad spårbarhet och kvalitetssäkring. 2,4 MILJONER TILL FORSKNINGSSAMARBETE MED STÅLINDUSTRIN Professor Magnus Jarl vid Örebro universitet har fått 2,4 miljoner kronor av KKstiftelsen för att utveckla bättre och snabbare metoder att producera tråd av metall. Inom den svenska stålindustrin finns ett stort behov av att öka konkurrenskraften, och forskningsprojektet sker därför i nära samarbete med fyra ledande företag inom branschen. Metalltråd är en viktig råvara för verkstadsindustrin och används inom en lång rad produkter, som exempelvis ekrar till cykelhjul, metallfjädring, stängsel och spikar. Genom att dra metallen genom allt smalare hål kan tjockleken minskas till några millimeter i diameter, samtidigt som tråden förlängs. En faktor som i dag begränsar möjligheten att öka produktiviteten är hastigheten. Om man ökar hastigheten på tråddragningen, ökar också temperaturen, vilket kan leda till att slutprodukten får en sämre kvalitet. - Hastigheten är en avgörande faktor för produktivitet och konkurrenskraft, säger Magnus Jarl, som är professor i maskinteknik. 10

11 Vårt mål är att utveckla metoder som gör det möjligt att öka hastigheten med tio procent, samtidigt som vi förhoppningsvis ökar kvaliteten. Högre hastighet innebär minskad produktionskostnad, högre produktivitet och minskad energianvändning. Forskningsprojektet sker i samarbete med AB Sandvik Materials Technology, AB Hörle Tråd, Fagersta Stainless AB och Ovako Hjulsbro AB. NY TEKNIK FÖR BILLIGARE TILLVERKNING AV BIOBRÄNSLE Bättre och billigare processer för tillverkning av biobränslen utvecklas i ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet. I projektet som nyligen tilldelats 21,8 miljoner av Stiftelsen för strategisk forskning ska forskarna vidareutveckla sk zeolitmembran för användning i separationsprocesser i krävande industriella kemiska miljöer. Ett sätt att få ned kostnaderna för tillverkning av framtidens biodrivmedel är småskalig tillverkning i nära anslutning till de platser där råvaran, biomassan, finns. Eftersom biomassan förekommer över stora geografiska områden bör de bioraffinaderier där biodrivmedlen tillverkas byggas i mindre skala och spridas geografiskt, t ex i anslutning till Sveriges pappersbruk. Detta kräver förbättrade tillverkningsprocesser. Att utveckla bättre processer för småskalig tillverkning av biobränsle till konkurrenskraftiga kostnader, är ett av målen med forskningsprojektet, säger professor Jonas Hedlund, Luleå tekniska universitet. Tekniken ska anpassas till mindre produktionsanläggningar närmare råvaran, något som både sparar miljön och pressar kostnaderna. Jonas Hedlunds forskargrupp är idag världsledande när det gäller utvecklingen av zeolitmembran*. Uppgiften är nu att vidareutveckla membran som håller för att integreras i tuffa processer, t ex inom pappersindustrin, där även biobränslen som etanol, metanol, di-metyleter (DME) och butanol kan tillverkas i framtiden. Med hjälp av zeolitmembran kan koldioxid och svavelväte separeras från syntesgas som framställts från svartlut, en restprodukt från pappersbruk. Separationen är nödvändig innan metanol eller DME kan framställas från syntesgasen. Separationen av koldioxid och svavelväte görs idag med en kostsam teknik. En tillverkningsprocess där zeolitmembran integrerats skulle sänka kostnaderna. Vid etanol- och butanolframställning kan membranen användas för att avlägsna vatten. Den destillationsprocess som används idag för att avlägsna vattnet är mycket kostsam och även här kan zeolitmembranen bidra till att sänka kostnaderna. De förbättrade membranen ska integreras i bioraffinaderier som baserar tillverkningen av biobränslen på skogsråvara och som ligger i direkt anslutning till pappersindustrin. - Den här tekniken kan vara det som möjliggör tillverkning av biobränslen till rimliga kostnader i produktionsanläggningar där volymen når upp till ca ton per år, säger Jonas Hedlund. 11

12 Bland annat ska vi förbättra membranen så att sprickor inte uppstår, vilket varit ett av hindren för att de ska kunna användas framgångsrikt vid biobränsletillverkning. I projektet samarbetar professor Jonas Hedlund och professor Sven Öberg, LTU och professor Lennart Bergström, Stockholms universitet med företagen Svensk Etanolkemi AB (SEKAB), Perstorp Bioproducts AB, Smurfit Kappa Biorefinery Development, Chemrec AB och Kiram AB. Jonas Hedlund och hans forskning har uppmärksammats såväl internationellt som nationellt. Han medverkar bland annat i projekten Bio4Energy och Hållbar användning av mineralråvaror - en tryggad framtid som är två av de 43 forskningsprojekt som föreslås få del av de 5,2 miljarder som regeringen avsatt för forskning inom strategiska områden. De 21,8 miljoner som Stiftelsen för strategisk forskning tilldelat Jonas Hedlund för projektet Zeolitmembran för effektiv produktion av biobränslen är en del av det program för materialforskning som utlystes hösten Totalt har 225 miljoner kronor i form av 13 rambidrag fördelats inom ramen för programmet. 17 TIPS SOM SKYDDAR DIN DATOR FRÅN DATAVIRUS Datavirus är ett otyg som nästan drabbar alla nätanvändare för eller senare. Trots det är många ovetandes om hur man gör för att skydda sig. Man förlitar sig på sitt antivirusprogram och tror att det räcker. Med sunt förnuft och lite insikter om vad man måste göra för att skydda sig behöver man också. Att bara förlita sig på sitt antivirusprogram är att jämföra med att bara låsa sin dörr men inte kolla om fönstren är öppna när man går hemifrån "Att bli smittad av ett virus är tyvärr rätt enkelt, om man inte skyddar sin dator ordentligt. Idag är det vanligaste sättet att viruset sprids via webbsidor som infekterats. Det ska understrykas att det inte bara handlar om suspekta sidor - det kan vara helt legitima sajter som blivit infekterade på ett eller annat sätt." Skriver TkJ, sveriges största it-bloggare om ämnet Mjukvara.se:s artikel i ämnet "Skydda sig mot Datavirus" ger dig följande tips: 1. E-post är det absolut vanligaste sättet att bli smittad. Du får ALDRIG klicka på en länk i ett som du inte är 110% säker på att det kommer från en pålitlig avsändare! 2. Klicka inte på pop-up fönster som meddelar plötslig katastrof i din stad! 3. Använder du MS Outlook skall du vara försiktig. 4. Installera ett antivirusprogram! 5. Installera en antispionprogram! 6. Om någon skickar en bilaga(fil) i ett mail eller chatt,öppna INTE bilagan om det är följande ändelser i den bifogade filen:exe,. Bat och. Vbs. 7. Använd inte cd-skivor som andra människor gett dig! 12

13 8. Ladda inte ned programvara från websidor du inte känner till väl. 9. Ställ in Windows Update att automatiskt ladda ner patchar och uppgraderingar. 10. Överväg att byta till en annan webbläsare än Internet Explorer. 11. Var försiktig när du surfar. 12. Läs om de senaste virushoten 13. Försök att balansera paranoia med sunt förnuft. 15. Scanna allt du laddar ner! 16.Visa filer i en Sandbox 17. Byt från Windows till Mac. INTERNATIONELLA TOPPFORSKARE TESTADE INTERNET PÅ FJÄLLET Ett 30-tal toppforskare från hela världen hade i början av augusti 09 en unik workshop i Padjelanta nationalpark i världsarvet Laponia. De fjällvandrade i fem dagar och testade samtidigt hur DTN-tekniken, sk fördröjt Internet, fungerar i väglöst land. En underbar upplevelse och det var mycket intressant att se att tekniken faktiskt fungerar, så här långt ute i vildmarken. Det här vill jag testa ute i de avlägsna byarna i Amazonas regnskogar, sa professor Alfredo Goldman från Brasilien. Workshopen döptes till "Extreme Workshop on Communication", och arrangerades av forskningsorganisationen Swedish Institute of Computer Science, SICS, från Kista och företaget Tannak AB från Jokkmokk. Arrangemanget ingår i forskningsprojektet N4C, som fått pengar av EU för att utveckla tekniken med fördröjt Internet. I projektet deltar också Luleå tekniska universitet. Internet i extrem glesbygd Med hjälp av DTN-tekniken kan man lösa kommunikationer även i extrem glesbygd, utan 3G-master. Tekniken använder små sändare, som kan placeras i ett fordon eller bäras av människor och djur. Det är också möjligt att använda en dator eller mobiltelefon som sändare. När sändaren kommer tillräckligt nära en annan sändare, byter de information. Stafetten går sedan vidare tills bäraren når en mottagare som är uppkopplad till Internet. Tannaks grundare Susanne Spik och Karin Kuoljok, är aktiva renskötare i Sirges, Sveriges största sameby. De har inom projektet Saami Network Connectivity, SNC, utvecklat en teknik och sändare för mobilt internet på fjället. Nu kan de leta rätt på sina renar med hjälp av DTN-tekniken. 13

14 Det här var den första forskarledda testbädden på plats på fjället. Och alla deltagare var fascinerade över att vår teknik faktiskt fungerar. Nu har vi fått många nya ambassadörer för vår internationella marknadslansering, förklarar Susanne Spik. Deltagarna i workshopen, ett 30-tal forskare från 16 länder, vandrade närmare sex mil och bodde i både stuga och tält. Vädret var omväxlande med en hel del regn och de utländska forskarna visade gott tålamod, trots några skavsår här och där. Vandringen avslutades i Staloluokta, där deltagarna efter bastu och vila flögs vidare till det avslutande seminariet i Saltoluokta. Forskningsupplevelser i storslagen miljö - De alla flesta hade aldrig fjällvandrat tidigare, men kämpade på bra. Det viktigaste var att de själva fick uppleva den miljö som de utvecklar sina system för. Oftast träffas ju forskarna på något av universiteten i storstäderna, berättar Anders Lindgren, forskare på SICS och ansvarig för workshopen. En storslagen fjällvärld, som jag länge drömt om. Det jag kommer att minnas mest är förstås alla goda kontakter med mina forskarvänner kring kvällsbrasor och under vandringen. Men också de mäktiga naturupplevelserna med både toppbestigningar och bad i iskalla fjällsjöar, säger Pan Hui, senior researcher vid Deutsche Telekom Laboratories i Berlin. I Saltoluokta fick varje deltagare presentera sina forskningsrön och utbyta nya idéer och erfarenheter kring kommunikation för extrema miljöer. Workshopen, som var den första i sitt slag, fick mycket gott betyg av forskarna och kommer att arrangeras igen nästa år, eventuellt i Himalayas bergstrakter. Det finns också ett stort intresse från marknaden för vår forskning. Sponsorer för workshopen var bland annat Google, Deutsche Telekom och Norrbottens läns landsting, berättar Anders Lindgren. Till Australien och Nya Zeeland För Tannak AB, som är ett av framgångsföretagen vid inkubatorn ABI i Luleå, väntar nu fler skarpa tester på ca renar inom Sirges Sameby i vinter. Och i februari åker man till Australien och Nya Zeeland med Exportrådet. I Sverige finns ca renar. I Australien finns 100 miljoner får och 30 miljoner biffkor. Det är där vi har vår stora framtidsmarknad för Tannak, säger Karin Kuoljok. FÖRPACKNINGAR AV LERA SKA NÅ MARKNADEN GENOM SPINOFF Forskare vid Karlstads universitet har tagit fram en unik metod som löser ett miljöproblem inom förpackningsindustrin. Lösningen bygger på att lera och potatisstärkelse ersätter plastmaterial. Marknadspotentialen anses vara stor, och därför får lösningen stöd genom Inovas SpinOff-process. Att som forskare lyfta ut resultaten på marknaden kräver både kunskap och kontakter inom områden som är nya för oss. Här kommer stödet från SpinOff att vara viktigt, berättar forskaren Caisa Andersson. Förpackningar av papper och kartong behöver en skyddsbarriär som förstärkning på insidan. Detta för att skydda både produkten och den omgivande miljön. Idag är dessa skyddsbarriärer ett miljöproblem som ökar i takt med konsumtionssamhället. 14

15 Men inte länge till. Om några år kan en helt ny lösning kliva ut på marknaden tack vare forskare vid Karlstads universitet. Flera stora industrier finns idag knutna till forskningen, bland annat Stora Enso. Det beräknas dröja cirka 5-10 år innan lösningen återfinns på marknaden, och under den tiden ska Inovas SpinOff-process ge det stöd som krävs för att lösningen ska kunna ta klivet ut på marknaden. Genom SpinOff kan forskningsidéers nytta göras tydlig för hela samhället i form av nya produkter och tjänster. Lösningen, som bygger på att potatisstärkelse och lera ersätter de miljöfarliga plastfilmer som dominerar marknaden idag, har flera fördelar. Framförallt finns en stor miljömässig vinst genom de naturliga råvarorna, men den goda tillgången skapar dessutom förutsättningar för storskalig produktion och mer effektiva återvinningsprocesser än vad som tidigare varit möjligt. Universitetets funktion för kommersialisering av innovationer har hjälpt till med patentansökan och att få finansiering för detta. Mer information: ÄGARINBLANDNING I HÖGTEKNOLOGISKA BOLAG RISKERAR ATT STJÄLPA SNARARE ÄN HJÄLPA Investerare som vill införa strukturer och processer i unga teknikföretag riskerar att skada verksamheten om de inte involverar de anställda i högre grad. En avsaknad av förståelse för den interna dynamiken kan leda till resursslöseri och konflikter som tar fokus från att utveckla verksamheten, visar Ingela Sölvell i en färsk doktorsavhandling från Handelshögskolan i Stockholm. Avhandlingen bygger på en femårig studie av 80 svenska högteknologiska företag i olika branscher. Det är en vanlig uppfattning att entreprenörer är duktiga på att skapa nya företag men inte att utveckla dem. Därför ställs ofta krav på formalisering och styrning i de företag som riskkapitalister investerar i. Risken är att man använder en standardmodell som inte är anpassad för det enskilda företaget och missar att ta hänsyn till den interna dynamiken vilket leder till onödiga konflikter, säger Ingela Sölvell. Under flera år har hon följt ett urval teknikföretag inifrån och har genom deltagande i den dagliga verksamheten, samt strategiska möten kunnat kartlägga den organisatoriska dynamiken i dessa bolag. Det är alldeles för lätt att fokusera för mycket på ledningen och missa den avgörande roll som de övriga anställda har. De står för kontinuiteten och har en nyckelroll för framgångsrikt struktureringsarbete, säger Ingela Sölvell. Studien visar att förutsättningarna för framgångsrik formalisering och strukturering är att involvera hela organisationen, inte bara införa nya organisationsstrukturer och roller. För att formalitet skall bli funktionell måste den vara förankrad i den operativa verksamheten. Aktiva ägare skapar mer värde som bollplank än som controllers, eftersom unga högteknologiska företag har andra förutsättningar än etablerade företag. 15

16 - Man kan ifrågasätta i vilken grad man faktiskt bör lägga resurser på att strukturera snabbväxande bolag i högteknologiska branscher, eftersom tidigare forskning oftare framhåller flexibilitet och snabb anpassning som framgångsfaktorer för dessa bolag, säger Ingela Sölvell. SÄKRARE KYLANLÄGGNINGAR OCH VÄRMEPUMPAR MED NY EUROPEISK STANDARD Nu kommer en ny gemensam europeisk standard om säkerhets- och miljökrav för kylanläggningar och värmepumpar. Främst påverkas företag som tillverkar, installerar och underhåller kyl- och värmepumpsystem. Den nya europeiska standarden är också harmoniserad till några EU-direktiv som bland annat ställer krav på CE-märkning. Standarden finns tillgänglig hos SIS, Swedish Standards Institute. Kylanläggningar finns, förutom i industrin, bland annat i ishallar och som luftkonditionering i fastigheter. Det enskilt största området, och det som växer mest, är den kommersiella sidan med kyl- och frysdiskar i butiker och på stormarknader. Värmepumpar finns i både offentliga och privata fastigheter. Förutom att den nya standarden bidrar till säkrare anläggningar underlättar den handel över gränserna. Den nya standarden innebär att Europa får gemensamma krav, regler och anvisningar vilket underlättar för leverantörer och tillverkare som vill verka i flera länder. Tidigare har olika nationella krav försvårat handeln och utbytet av tjänster på det här området, säger Lars Nordell på LGN Konsult AB och ordförande i SIS projekt för kylsäkerhet. Den nya standarden medför att hela branschen får nya riktlinjer att förhålla sig till. Alla påverkas, från konstruktörer och tillverkare till företag som installerar, underhåller och besiktigar anläggningarna. Även industriföretag, butiker och andra ägare av kylanläggningar och värmepumpar behöver veta vilka krav som gäller vid upphandling och underhåll. Den nya standarden uppfyller säkerhetskraven i tryckutrustningsdirektivet (PED) och maskindirektivet (MD) och kommer på sikt att ersätta större delen av kylbranschens egen publikation Svensk Kylnorm. Det är ytterst viktigt att branschen snabbt tar till sig den här nya europeiska standarden på grund av att de anvisningar som finns i standarden skiljer sig avsevärt från tidigare praxis, säger Lars Nordell. 16

17 VISMA LANSERAR SMS FÖR SMÅFÖRETAG Med den nya tjänsten Visma Sms kan alla småföretagare skicka textmeddelanden till kunder, leverantörer och anställda direkt från sina datorer. Det kan exempelvis vara leveransbesked till kunder, information till medarbetare eller bokningar av möten. - Internettjänster som komplement till ekonomiprogrammen håller på att bli ett allt viktigare inslag i småföretagarnas vardag - och i vårt utbud till dem, säger Rolf Dahlberg, vd för Vismas småföretagssegment. Enklare än mobilen Med Visma Sms skickar användarna sina meddelanden från den dator som de jobbar vid. Antingen direkt från Visma Onlines startsida eller i sms-tjänstens programfönster. Som avsändare kan man använda sitt namn, företagets namn eller det egna mobilnumret. I det senare fallet kan mottagaren svara direkt till avsändarens mobil. Inga startavgifter Den som arbetar i ett ekonomi- eller löneprogram från Vismas Spcs kan enkelt plocka med sig mobilnummer från kund- respektive anställningsregistren och klistra in dem i sms-tjänstens kontaktlista. Tjänsten hanterar också grupplistor, meddelandemallar och skickade sms. Visma Sms ingår som en tjänst i Visma Online, som alla avtalskunder hos Visma Spcs har tillgång till. Det innebär att den nya sms-tjänsten vare sig har startavgift eller månadskostnad. Varje sänt sms kostar en krona. NY UNDERSÖKNING: SVENSKA FÖRETAG VÄXER MED HJÄLP AV DESIGN Företag som ökat investeringarna i design växer snabbare. Det visar en ny undersökning utförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och Design. Undersökningen visar att exporten ökar mer för företag som arbetar aktivt med design. Och att innovationsförmågan är fem gånger större i företag som arbetar med design. - Det är en positiv utveckling vi ser nu, företag som arbetar strategiskt med design är mer innovativa, exporterar mer och satsar ännu mer på design, säger Robin Edman, VD SVID. Företag med 20 eller fler anställda har svarat på frågor om hur de arbetar med design i produktutveckling och kommunikation. Undersökningen har utförts av QNB Analys och Kommunikation som även genomförde motsvarande undersökning 2004, vilket möjliggör jämförelser över tid. Exempelvis visar undersökningen att omfattningen av investeringar i design ökat totalt sett. Undersökningen i sin helhet finns på 17

18 VAD HÄNDER NÄR STRÖMMEN GÅR? ENKLA REGLER FÖR SÄKER RESERVKRAFT I NY HANDBOK FRÅN SIS FÖRLAG När strömmen går påverkas allt från tillgång till vatten, värme och kyla till livsviktiga funktioner på sjukhus. Då gäller det att reservkraften verkligen fungerar. Nu ger SIS Förlag ut handboken, Reservkraft - Drift och Underhåll, som beskriver hur man försäkrar sig om att reservkraften fungerar vid ett strömavbrott. De senaste åren har många drabbats av störningar i elförsörjningen, vilket i sin tur har ökat intresset för hur reservkraften fungerar. En reservkraftsanläggning används sällan, men är kritisk när den väl används. I handboken Reservkraft - Drift och Underhåll beskriver författarna bland annat hur viktigt det är prova sin anläggning för att veta hur den fungerar i ett skarpt läge. De enkla och handfasta reglerna i boken är baserade på flera års erfarenhet. Vi påpekar till exempel hur viktigt det är att se över systemet i sin helhet. Drivmotorn brukar de flesta se till att underhålla, men det är viktigt att komma ihåg att även delar som ligger i utkanten av strömförsörjningen behöver ses över, säger Hans Nordin, konsult och utbildare inom reservkraft och författare till handboken. Boken Reservkraft - Drift och underhåll finns tillgänglig hos SIS Förlag SKOGSINDUSTRIN ÄR EN DEL AV LÖSNINGEN NÄR SAMHÄLLET SKA STÄLLAS OM EU-kommissionen vill kraftigt öka medlemsländernas andel förnyelsebar energi. Här kan svensk skogsindustri lämna ett viktigt bidrag. Svensk skogsindustri har sedan länge varit en föregångare i sitt klimatarbete. Under lång tid har vi arbetat aktivt med att begränsa utsläppen av växthusgaser och på en rad olika områden därmed varit föregångare. Utsläppen av växthusgaser tillhör nu de lägsta i världen per producerad enhet. Svensk skogsindustri är redan idag såväl den största producenten som konsumenten av bioenergi. Vi är beredda till ytterligare ansträngningar för att bidra till att målen uppfylls både genom att minska den egna användningen av fossila bränslen och genom att öka uttaget av energisortiment från skogen, säger Marie S. Arwidson, VD för Skogsindustrierna. Det finns en stor potential för skogsindustrin att öka bidraget till ett bättre klimat genom att ta ut mer biobränslen ur skogen En nyligen genomförd studie visar att vi kan fördubbla uttaget av bränsle från skogen med 20 TWh genom att utnyttja stubbar och andra nya sortiment vid sidan av de traditionella volymerna av grenar och toppar. Det handlar om 3-4 procentenheter ökad andel förnyelsebar energi. 18

19 Att hantera klimatproblemet är avgörande för allas vår framtid och det är självklart att vi inom skogsindustrin ska bidra med allt vi överhuvudtaget kan för att lösa detta. Men biobränsle från skogen kan inte stå för hela lösningen. Även vindkraft, solenergi, vattenkraft, vågkraft och alla andra förnyelsebara energikällor måste bidra med sin del för att målet ska uppnås, säger Marie S. Arwidson Skogen är naturligt en del av lösningen på klimatfrågan och en av hörnstenarna i ett hållbart samhälle. Genom att förädla trä innan det används som energiråvara får man ut fyra gånger så stort ekonomiskt värde och kan behålla sex gånger så många arbetstillfällen. Trä och pappersprodukter har dessutom en positiv betydelse för koldioxidbalansen eftersom de lagrar kol under hela sin livstid. Att elda upp industriråvaran som behövs för att tillverka pappers- och träprodukter skulle vara en snabblösning som inte är hållbar på lång sikt. Klimatet skulle vara förloraren, säger Marie S. Arwidson. SVERIGES FÖRSTA HÖGTEKNOLOGISKA KOMPOSTERING NU I DRIFT I februari 2007 påbörjade Gästrike Återvinnare och Neova bygget av Sveriges första högteknologiska komposteringsanläggning på Forsbacka avfallsanläggning. Nyligen startade verksamheten med att kompostera hushållsavfall på ett nytt sätt, med en ny teknik och med starka miljömässiga och ekonomiska fördelar. Den nya anläggningen och tekniken är unik i Sverige och innebär att matrester och trädgårdsavfall blandas upp med träflis och torv och komposteras i helt slutna tunnlar. Fuktighet och syretillförsel i nedbrytningsprocessen styrs med specialutvecklade datorprogram. Tekniken ger bland annat mindre växthusgaser, mindre lukt och en kortare komposteringstid än annan, äldre teknik. Som exempel kan nämnas att matavfall från gästrikebor nu årligen blir till ton komposterat material som exempelvis blir till fin jord att användas i rabatter och parker. Den teknik som används i Forsbacka är helt unik i slag. Den helt slutna tekniken medför en rad ekonomiska, miljömässiga och kvalitetsmässiga fördelar som efterfrågas på alla nivåer i samhället idag. Vi är stolta över att få dela med oss av denna kunskap på den svenska marknaden, säger Håkan Bjur, Koncernchef Neova. Efter flera års arbete med införande av kompostering är vi nu glada att även själva komposteringen sker i regionen, säger Lars-Åke Skjöld, förbundsdirektör på Gästrike Återvinnare. 19

20 SÄKRARE IT-HANTERING AV RISKER Det finns mycket att vinna på att arbeta aktivt med informationssäkerhet och många organisationer behöver förbättra sig inom området. Genom att använda boken som ett verktyg i vardagen kan man i högre grad säkerställa ett företags eller en organisations informationstillgångar, säger Mats Ohlin, en av författarna till boken och strategisk specialist inom informationssäkerhet hos FMV. Boken Terminologi för informationssäkerhet vänder sig främst till säkerhetsansvariga, it-ansvariga och informationsansvariga i både större och mindre organisationer. Men även till alla som arbetar med upphandling eller specifikation av såväl dator- och kommunikationssystem som enskilda säkerhetsprodukter. Enkelt uttryckt handlar det om att snabbare hantera risker genom att bland annat använda en enhetlig terminologi. Det nya hjälpmedlet ger alla företag, organisationer och myndigheter, oavsett bransch, ett handfast och praktiskt stöd för att hantera terminologi som relaterar till informationssäkerhetsfrågor, säger Susanne Björkander, projektledare på SIS, Swedish Standards Institute. Detta är tredje utgåvan av boken. Nu har ett helt nytt kapitel lagts till som ger en översikt av internationella standarder. Boken beskriver terminologin inom området och till varje term ges utförliga kommentarer till innebörden. Varje kapitel innehåller även en inledning som ger en ökad förståelse för området. För ytterligare information: NY DIGITAL TEKNIK FÖR TRÅDLÖS UNDERVATTENSKOMMUNIKATION En helt ny teknik för att kommunicera under vatten har tagits fram vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Den nya tekniken innebär att information kan sändas digitalt via trådlösa nätverk. Med FOI:s teknik får vi billigare, snabbare och säkrare lösningar för till exempel övervakning av klimatförändringar, oljeutsläpp och kommunikation med dykare. Forskning om undervattenskommunikation hade från början militära syften. Idag finns flera drivkrafter. Nu gäller trådlösa förbindelser i vattnet även i civila tillämpningar. Inom forskningsprojekt som sponsras av EU byggs en infrastruktur av sensorer upp på havets botten, förklarar Erland Sangfelt, undervattensexpert på FOI. Man vill övervaka miljöförändringar i havet, få förvarning om jordskalv, följa undervattensvädret och inte minst leta efter olja och gas. För sådana forskningsstationer har trådlös undervattenskommunikation en viktig roll. Fram till nu har så kallad efterklang skapat problem i undervattenskommunikationen. Man kan jämföra det med ekot i en stor kyrka. Det innebär att den överförda datatakten begränsas. Nu har FOI:s forskare vidareutvecklat tekniken och hittat ett sätt att minska efterklangens inverkan. 20