Utveckling av en svensk påverkansplattform för nanosäkerhet och nanomaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av en svensk påverkansplattform för nanosäkerhet och nanomaterial"

Transkript

1 Utveckling av en svensk påverkansplattform för nanosäkerhet och nanomaterial Rapport 1: Kartläggning av svensk kompetens, behov och prioriteringar VINNOVA

2 Utveckling av en svensk påverkansplattform för nanosäkerhet och nanomaterial Rapport 1: Kartläggning av svensk kompetens, behov och prioriteringar VINNOVA Rune Karlsson, NordMiljö AB Åsalie Hartmanis, SwedNanoTech Layout: Stina Bergström 2015

3 Förkortningar Innehållsförteckning Summary 6 Introduktion 8 Projektets syfte och mål 9 Arbetssätt 9 EU-kommissionens beredningsprocess 10 Nationell finansiering 12 Finansiering genom FP6, FP7 och H Horisont 2020 NMP 12 Kartläggning av svensk kompetens och nyckelaktörer inom NMP 15 Syntes och nanotillverkning 21 Fysikalisk-kemisk karakterisering 25 Hälsoeffekter, nanotoxikologi och arbetsmiljö 29 Yttre miljö 30 Riskanalys (RA), livscykelanalys (LCA), kommunikation och policyfrågor 31 Kartläggning av svenskt kunskaps- och teknikbehov 32 Svenska styrkeområden 34 Svenska prioriteringar inom kommande H2020 NMP utlysningar 34 Slutsatser 37 Referenser 38 Bilagor 39 Nationell och EU FP6, FP7 forskning med svenskt deltagande 39 Nanoteknologiföretag 42 Ideella organisationer 45 ANS Applied Nano Surfaces EeB Energi-efficient Buildings EIB European Investment Bank EMIRI Energy Materials Industrial Research Initiative FOI Totalförsvarets forskningsinstitut FoF Factories of the Future FP Framework Programme GU Göteborgs universitet H2020 Horizon 2020/Horisont 2020 ICT Information and Communication Technology IVL Institutet för vatten och luftvårdsforskning NMC Nanometerkonsortiet NMP Nano, material och produktion RA Riskanalys KI Karolinska Institutet KTH Kungliga tekniska högskolan LCA Livscykelanalys LfM Läkare för Miljön LiTH Linköpings tekniska högskola LU Lunds universitet HES Human, environmental, safety OECD Organisation for Economic Cooperation and Development NSC NanoSafety cluster NRC Neuronanoscience research center ISO International Organization for Standardization ETP Europeisk teknikplattform KET Key Enabling Technology (möjliggörande teknik) ELSA Etiska, legala och sociala aspekter PC Programme Committee PPP Public Private Partnership RTOs Research and Technology Organisations SIS Swedish Standards Institute SMF Små och medelstora företag SP Sveriges tekniska forskningsinstitut (tidigare Statens provningsanstalt) SPIRE Sustainable Process Industry through Resource and Energy Efficiency SU Stockholms universitet TK Teknisk kommitté KemI Kemikalieinspektionen UU Uppsala universitet VP VINNOVA Policy WWF World Wildlife Foundation 5

4 Summary This report gives a first overview on main key experts, competences, needs and priorities existing in Sweden in the field of nanoscience, research and technology, in particular related to human, environmental and safety issues (HES). The purpose is to provide a strong expert record required to develop and establish a national advocacy platform that can mobilize key actors, suggest new research priorities for future calls and finally lead to an increased participation of Swedish research organizations, industries, governmental institutes and nongovernmental organizations within the new EU Horizon 2020 NMP and other similar research and innovation programmes.

5 Introduktion Det övergripande målet för nanosäkerhet är att öka vår förståelse för hur nanotekniktillämpningar påverkar människa och miljö vid råvaroproduktion, tillverkning, hantering, användning, avfallsbehandling och återvinning så att utvecklingen sker på ett hållbart sätt som kan accepteras ur både hälso-, miljöoch samhällsperspektiv. VINNOVA har i en av sina rapporter (VP2010:01) påpekat att en förutsättning för att nanoteknikområdet ska få större legitimitet är att riskhantering och säkerhetsfrågor tydligt integreras i innovationsprocessen. NordMiljö AB och SwedNanoTech har fått i uppdrag av VINNOVA att utveckla en påverkansplattform för att påverka Horisont 2020 (H2020) programmen så att de bättre passar svenska intressen och på så sätt öka svensk deltagande. Syftet med denna rapport är att kartlägga svensk forskningskompetens för säkerhetsaspekter med nanomaterial. Särskilt forskning om risker för hälsa och miljö identifieras detaljerat i denna kartläggning. En litteraturgenomgång visar att bara en liten del av den nuvarande forskningen berör risker med nanomaterial. De tre svenska universitet som har publicerat mest om nanomaterial (tillämpad forskning, grundforskning och riskforskning) är Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska Högskolan. När det gäller enbart publikation av forskning om risker med tillverkade nanomaterial är Karolinska Institutet mest produktivt. Vad gäller forskning om icke avsiktligt tillverkade nanomaterial, så kallade ultrafina partiklar, identifierades Lunds universitet som mest produktivt. Huvuddelen av riskforskning kring nanomaterial adresserar nanopartiklar av metaller, metalloxider och kolnanorör. Som exempel har forskningsanslagen under 2010 från tolv olika svenska forskningsfinansiärer identifierats (KemI Report Nr 5/12). Sammanlagt delade dessa ut nära 412 miljoner kronor till nanomaterialforskning under detta år. Mindre än fem procent av dessa medel riktades till forskning om riskerna med nanomaterial eller etiska, regulatoriska och sociala aspekter av nanoteknik. Finansiering inom det europeiska ramprogrammet där H2020 ingår har varit och är fortfarande en viktig finansieringskälla för svensk forskning om nanoteknik. När det gäller andra program, t. ex. inom life science och medicin, fokuseras utvecklingen främst på medicintekniska produkter och läkemedel. Inom energi och miljöteknik är solfångare, ljuskällor och energilagring viktiga tillämpningar. Det är något vanligare att svenska företag själva producerar de nanomaterial som används än att de köper in dem från externa tillverkare. De typer av material som svenska företag tycks fokusera på i sin forskning och utveckling är i huvudsak metaller och metalloxider. Kolnanorör används också i många tillämpningar. En stor del av de företagen är fortfarande i utvecklingsfasen och de varken producerar eller importerar produkter som innehåller nanomaterial i kommersiell skala. Medicinsk-tekniska produkter samt solpaneler har i vissa fall kommit till skedet färdig konsumentprodukt. Det kan förväntas förekomma yrkesmässig exponering vid tillverkning, och i fallet av medicin-tekniska produkter och läkemedel även konsumentexponering. Vad gäller elektronik, solpaneler och framtida ljuskällor kommer möjligtvis miljöexponeringen vara mer bekymmersam än konsumentexponering. Men forskningen om exponeringen vid arbetsplats och konsumtion hänger fortfarande bakom den allmänna utvecklingen. Men nanoteknik är inte en enskild bransch. Tekniken används på olika sätt och i varierad utsträckning inom skilda sektorer i Sverige och utomlands. Det är därför nödvändigt att prioritera och intensifiera forskning om hälso- och miljörisker samt utveckla svensk teknisk innovation inom nanoområdet (safeby-design) på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. Projektets syfte och mål Syftet med projektet är att i ett första steg skapa ett brett underlag för att utveckla en nationell påverkansplattform om nanosäkerhet och nanomaterial, som ska leda till att mobilisera svenska nyckelaktörer inom dessa områden, identifiera relevanta prioriteringar ur svensk synpunkt, formulera en nationell samsyn och strategi och skapa effektiva kanaler till EU-kommissionen för att påverka kommande utlysningar inom framförallt H2020 programmet Nano, Material och Produktion. Plattformen ska utvecklas till ett viktigt verktyg för att påverka tematiska prioriteringar inför kommande utlysningar och på så sätt förbättra förutsättningarna för ökat deltagande av svenska aktörer inom NMP men även inom andra H2020 program med anknytning till nanoteknologi. Arbetssätt Identifiering och kartläggning av svenska aktörer och styrkeområden samt svenska prioriteringar har gjorts genom studier av forskningsfinansiärernas webbsidor samt enkäter och intervjuer med forskare och andra verksamma inom nanoteknologifältet. Under projekttiden har även tre workshoppar arrangerats för att identifiera svenska styrkeområden och prioriteringar. I det här sammanhanget har det även varit viktigt att ta hänsyn till den kompetens som svenska experter bidrar med inom internationella organisationer såsom OECD, NSC (EU:s NanoSafetyCluster), ISO etc. 8 9

6 Kopplat till PC finns en rådgivande grupp (NMP Advisory Group) som har till uppgift att stödja PC under utarbetandet av Horisont 2020 NMP arbetsprogrammet. Råd ges om relevanta mål och vetenskapliga, tekniska och innovationsprioriteringar i form av yttranden, rekommendationer eller rapporter. Den rådgivande gruppen fattar inte bindande beslut. En annan grupp är Expertgruppen för nanoteknologi High level group on nanotechnology. Gruppen hanterar frågor som är generella för Horisont 2020; har övervägt input från industriella intressenter, forskning och teknikorganisationer (RTOs), den akademiska världen och innovationsspecialister och har tagit vara på erfarenheterna från den första ansökningsomgången i NMP i Horisont EU-kommissionens beredningsprocess Figur 1: De olika beredningsgrupperna som är involverade i framtagingen av arbetsprogrammet NMP. (Källa: VINNOVA) Strategin för att implementera nästa NMP arbetsprogram ( ) kommer att inriktas på att stödja EU: s tillverkningsindustri, framförallt genom teknikutveckling och innovativa material för att säkerställa hållbar ekonomisk tillväxt, skapa nya arbetstillfällen, uppnå klimat- och energimålen och säkerställa adekvat miljöskydd. Kommissionens beredningsprocess är uppdelad i flera olika steg, där olika konstellationer kan vara med och påverka innehållet i arbetsprogrammet. I figur 1 visas en schematisk bild av processen och de olika involverade grupperna. Av tabell 1 framgår de svenska representanterna i de viktigaste beredningsgrupperna för H2020. För att utveckla den underliggande strategin bakom arbetsprogrammet för NMP används flera andra olika källor: Samråd med europeiska teknikplattformar (ETPs); Forsknings/innovations planer som utvecklats av de tre offentligt-privata partnerskap (PPPs) inom NMP området: Framtidens Fabriker (FoF), Hållbar processindustri (SPIRE) och Energieffektiva byggnader (EeB); Forsknings-/innovationsplaner som har utvecklats av cross-etps, som kombinerar input från flera europeiska teknikplattformar som är relevanta för NMP aktiviteter: Alliansen för material, Nanofutures, Utvecklingsplan för biomaterials, Utvecklingsplan för Metallurgi, Nano High-Level gruppen, Initiativet för forskning om industriella energi material (EMIRI) och Nanosäkerhets klustret (NSC); Erfarenheter från övergripande KETs verksamheter (Key Enabling Technologies viktiga möjliggörande tekniker): nanoteknik, mikro- och nanoelektronik, fotonik, avancerade material, industriell bioteknik och avancerade tillverkningssystem. Sådana erfarenheter ger viktiga bidrag till nya tekniska lösningar och produkter. Bilaterala diskussioner med EIB (Europeiska Investeringsbanken). Programkommittén (PC) är bland annat ansvarig för: Att att artikulera nationella positioner; Att föreslå ämnesområden / vägledande prioriteringar /tillägg / ändringar för nästa utlysning; Att besluta om innehållet i de (tvååriga) arbetsprogrammen; Godkänna utvalda projekt för finansiering. Namn Organisation Beredningsgrupp Ulf Holmgren VINNOVA Programkommittén Mikael Gröning Näringsdepartementet Programkommittén Helena Berg AB Libergreen NMP Advisory Group Åsalie Hartmanis SwedNanoTech High level group on nanotechnology Tabell 1: Svenska representanter i beredningsgrupper för H

7 Nationell forskning och finansiering De viktigaste nationella nyckelaktörer och deras forskningsomraden inom NMP och nanosäkerhet återfinns i bilaga 1, tabell 2. Den omfattar både forsknings kring risker med tillverkade nanomaterial och oavsiktligt bildade material i nanoskala, samt ger referenser till forskningsprojektens akronymer eller registreringsnummer. Detaljerad information om dessa projekt kan hittas på respektive forskningsfinansiärs webbsida. Eftersom en betydande del av riskforskning i Sverige är offentligt finansierad, förväntas det att information om avslutade forskningsprojekt samt pågående kommer att vara offentlig information. Nanosäkerhetsforskningen spänner över exponeringsmätningar på arbetsplatser till modellering av toxikokinetiska egenskaper och utveckling av riskbedömningskriterier. Forskning kring ultrafina partiklar i luftföroreningar ingår också i tabell 2, eftersom det handlar om nanonivå men inte avsiktligt tillverkade material. Exempel på ultrafina partiklar som omfattas av de presenterade forskningsprojekten är dieselavgaser, svetsrök och sot från levande ljus. Forskning på etiska, legala och sociala aspekter (ELSA) har utförts inom områdena hållbar innovation, tillämpad etik och regulatoriska analyser. Nanovetenskap och Nanoteknik omfattar långsiktig tvärvetenskaplig forskning för att ge ny kunskap om nanorelaterade fenomen, processtyrning samt utveckling av forskningsverktyg. Prioriterade områden: Kunskapsuppbyggnad kring nanorelaterade fenomen; Utveckla nya nanostrukturer, system och material med hjälp av denna kunskap; Ökad kunskap om, samt söka efterlikna nanorelaterade fenomen i naturen; Processer för bl a nano-fabrikation, ytegenskaper och tunna skikt; Metoder och processer för mätning och karakterisering. Nya material omfattar avancerade material och ytstrukturer och fokuserar på utveckling av nya multifunktionella material och ytstrukturer med skräddarsydda egenskaper. Tonvikt kommer att läggas vid nya material som använder sig av den potential och kunskap som finns inom områden som nanoteknik och bioteknik samt genom att lära från naturen. Viktigt är också metoder för karakterisering, design och modellering av nya material. Ny produktionsteknik omfattar bl a utveckling av processer, modeller och strategier för nya produktionssystem inklusive arbete rörande produkt och processlivscykler. Finansiering genom FP6, FP7 och H2020 De första nanosäkerhetsspecifika projekten fanns med i EUs femte ramprogram ( ). EUs sjätte och sjunde ramprogram, FP6 och FP7 har varit mycket viktiga finansieringskällor för den svenska nanoforskningen. Framförallt FP7 specificerade ett tema för nanoteknik, NMP (Nano, Material och Produktion), men forskning inom nanoteknik eller nanomaterial bedrevs också inom andra arbetsprogram. Även under FP6 fanns en NMP prioritet: nanoteknik och nanovetenskap, kunskapsbaserade multifunktionella material, nya produktionsprocesser och instrument. Budgeten som avsatts för detta område inom FP6 var dock mindre än inom FP7, 35 miljarder i FP6 respektive Horisont 2020 NMP programmet Horisont 2020 kommer att investera nästan 6 miljarder i att utveckla den europeiska industriella kompetensen inom viktig möjliggörande teknik (KET-Key Enabling Technologies). Bland dessa ingår fotonik och mikro- och nanoelektronik, nanoteknik, avancerade material och avancerade tillverkningsoch bearbetningssystem och bioteknik. Utvecklingen av dessa tekniker kräver en tvärvetenskaplig, kunskaps- och kapitalintensiv strategi. Området NMP (Nano, Material och Produktion) är uppdelat i tre delområden: nanovetenskap och nanoteknik, nya material och ny produktionsteknik. NMP inom Horisont 2020 omfattar möjliggörande (key enabling) forskning, för applikationer och pilotanläggningar, men omfattar även aktiviteter såsom säkerhet, kommunikation, affärsmodeller och andra innovationsfrågor. NMP avser att överbrygga klyftan mellan nanoteknikforskning och kommersialisering. I programmet ingår utveckling av nanoteknologi och avancerade material för effektivare hälsovård och energiteknik med låga eller inga koldioxidutsläpp alls. En annan viktigt syfte är sektorsövergripande utnyttjande av nanoteknik och avancerade material för att öka konkurrenskraft och hållbarhet. Det finns också ett fokus på säkerhetsfrågor inom nanoteknik och stöd för utveckling av regelverk/lagstiftning. Arbetsprogrammet NMP för 2016/2017 inkluderar även en fortsättning på de offentliga-privata partnerskapen (PPP) Framtidens fabriker och Energieffektiva byggnader, men också av en ny PPP: SPIRE - miljö- och processindustrier. En viktig aspekt är att NMP särskilt adresserar industrins medverkan genom direkt deltagande i projekt och därför uppmuntras detta starkt. miljarder i FP7. I Bilaga 1, tabell 3 presenteras svensk deltagande inom EUs nanosäkerhetsprojekt

8 Kartläggning av svensk nanoteknologikompetens och nyckelaktörer I Sverige finns ett tiotal framträdande forum som mer långsiktigt verkar för kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom nanoteknikområdet, som även inkluderar hälso- och miljörisker med nanomaterial. Denna rapport presenterar en kartläggning av nyckelaktörerna inom nanoteknologi (universitet, företag, offentliga institutioner, konsulter etc.) och deras kompetens. Sex forum har sin hemvist vid universitet och högskolor och engagerar till största delen forskare och studenter. Bland dem återfinns Chalmers styrkeområde nanovetenskap och nanoteknologi och NanoSphere /Mistra Environmental Nanosafety, som har representation från företag, beslutsfattare och allmänheten. NanoSphere har också Kemikalieinspektionen knutet till sitt forum. Även Nanometerkonsortiet i Lund har kontakt med myndigheter och företag. SwedNanoTech är ett forum som bildades SIS/Teknisk kommitté 526 har bred representation från olika sektorer i samhället. Det myndighetsnätverk som initierats och koordineras av Kemikalieinspektionen syftar till samverkan mellan myndigheter om hälso- och miljörisker och lagstiftning för nanomaterial inom olika områden. Ideella organisationer/icke-statliga organisationer och allmänheten är i regel dåligt representerade i de identifierade forumen. I följande beskrivs de viktigaste forskningsområden och nyckelaktörer som driver nanoteknologiutvecklingen i Sverige: Forskning med teknisk och/eller medicinsk inriktning: Styrkeområdet nanovetenskap och nanoteknologi, Chalmers Chalmers har sedan några år organiserat särskilda s.k. styrkeområden vilka ska möta utmaningar som är avgörande för omställningen till ett hållbart samhälle. Ett sådant styrkeområde är det för nanovetenskap och nanoteknologi. Innovation och entreprenörskap är styrkeområdenas drivkrafter och målet med medverksamheten är att främja forskning och utbildning inom nanovetenskap och nanoteknologi/ nanoteknik vid Chalmers, samt verka för dess nyttiggörande inom samhället. NanoSphere/Mistra Environmental Nanosafety, knutet till Göteborgs universitet och Chalmers NanoSphere (Center för interaktions- och riskstudier i Nano-Bio- Geo-Socioteknosfära gränsytor) vid Chalmers och Göteborgs universitet är ett multidisciplinärt, tvärvetenskapligt projekt som samlar forskare från tre fakulteter inom naturvetenskap, medicin och samhällsvetenskap. NanoSphere, som 15

9 nyligen avslutades, har två huvudinriktningar, en naturvetenskaplig/teknisk, och en socioekonomisk/ samhällsvetenskaplig. I de mest basala delarna - syntes och karakterisering av nanopartiklar samt effektstudier på cell och mikroorganismnivå - eftersträvas synergier mellan de eko(toxiko)logiska och biomedicinska dimensionerna. Projektets samhällsvetenskapliga del tar fram de utsläppsscenarier vilka behövs i den naturvetenskapliga delen för att prioritera vilka nanopartiklar som ska tas fram och testas. Projektet utvärderar huruvida konventionell riskvärderingsmetodik är tillämpbar för nanopartiklar eller ej. Målet med det nyligen initierade programmet Mistra Environmental Nanosafety är att skapa en tvärvetenskaplig forskningsmiljö för att utveckla nanoteknik som kan användas inom miljöområdet och bidra till ett hållbart samhälle. Forskning bedrivs även om nanoteknikens miljöeffekter. Programmet leds från Chalmers. Andra deltagare är Göteborgs universitet, Lunds universitet, Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Akzo Nobel. där samarbete bedrivs mellan forskare från medicin, teknik, naturvetenskap och humaniora rörande implanterbara och biokompatibla elektrod implantat i hjärnan. Centret är starkt forskningsinriktat och de nanomaterialrelaterade frågor som diskuteras är de som är relevanta för centrats forskningsmål. En del av verksamheten har sin tyngdpunkt kring säkerhetsfrågor kring nanomaterial. NRC är även partner i Nanometerkonsortiet. Swedish Medical Nanoscience Center, Karolinska Institutet Swedish Medical Nanoscience Center är ett forskningscentrum som etablerades Centret har en unik position inom den medicinska fakulteten att utveckla nanovetenskap för medicinska ändamål inom en forskningsmiljö som erbjuder en blandning av teknisk, preklinisk och klinisk expertis. Centret fungerar som ett kunskapsnav på de nationella och internationella arenorna och utgör en fysisk plattform där forskare från områdena medicin och teknik kan samarbeta. The Centre in Nano science and technology (CeNano), vid Linköpings tekniska högskola (LiTH), Linköpings universitet Aktörerna i verksamheten är forskare vid universitet. Syftet med CeNano är att samla forskare aktiva inom nanoområdet och öka samarbetet dem emellan och på så sätt stärka forskning och kompetensen inom nanovetenskap och nanoteknik vid LiTH. Ett mål är även att åskådliggöra forskning kring nanomaterial vid LiTH genom seminarier och aktiviteter där olika intressenter kan mötas. CeNano verkar även för utveckling och koordination av undervisning. FunMat (Funktionella Material i Nanoskala) ingår i CeNano: Centret utvecklar nanostrukturerade multifunktionella keramikmaterial för applikationer som slitageskyddande beläggningar, elektriska kontakter och kemiska sensorer. Avdelningen för Nanoteknologi och funktionella material och Strukturkemi, Uppsala universitet Avdelningen Nanoteknologi och funktionella material är starkt knutet till tillämpningar inom områdena farmaci, bioteknik, samt energi och miljö. Materialen i fokus är således både polymerer, olika typer av läkemedelsbärare (både i fast form och som geler), så kallade mesostrukturerade nanopartiklar, läkemedelsmolekyler och andra biologiskt aktiva molekyler, samt fasta material såsom metaller, metalloxider och andra typer av keramer. En nära koppling föreligger mellan grundforskning och avancerade tekniska tillämpningar. Inom Strukturkemi utförs forskning inom material och energi. Vid avdelningen bedrivs forskning om bl a energilagring och energiomvandling. Batterier och bränsleceller studeras och de ingående materialens struktur och funktion undersöks. Nanometerkonsortiet, Lunds universitet Nanometerkonsortiet (NMC) startade 1990 och har utvecklats kontinuerligt sedan dess, vilket innebär att cirka 200 forskare idag är kopplade till verksamheten. Det är sedan 2010 utnämnt till strategisk forskningsområde. NMC stödjer och samordnar verksamheten inom nanovetenskap och nanoteknologi vid Lunds universitet. Vetenskapligt fokus är materialvetenskap med tyngdpunkt på nanotrådar, säkerhet och de grundläggande fysiska och kemiska egenskaperna av funktionella nanostrukturer, samt deras tillämpningar inom grundläggande vetenskap, inom energiomvandling, elektronik och inom biovetenskaperna. Forskningen ger verktyg för ökad kunskap när det gäller hållbarhet och risker i utvecklingen och designprocesser av nya material baserade på nanoteknik. Neuronanoscience Research Center, Lunds universitet Neuronanoscience research center (NRC) är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum vid Lunds universitet Standardisering: SIS/Teknisk kommitté 526 Nanoteknik SIS TK 526 har bred representation bestående av intressenter inom olika områden i samhället. Kommittén anger att den skulle ha nytta av deltagande från fler privata företag, och myndigheter som t.ex. Kemikalieinspektionen. Företag, forskare och andra intressenter: SwedNanoTech Organisationen har i jämförelse med andra forum en bredare representation av olika samhällsintressen. SwedNanoTech har ett etablerat kontaktnätverk vilket möjliggör en rad olika aktiviteter såväl för att bygga upp kunskap som att sprida kunskap till olika intressesfärer i samhället

10 NordMiljö AB NordMiljö är ett ledande konsultföretag inom bedömning av miljö-, hälso- och säkerhetsaspekter för kemikalier och tillverkade nanomaterial. Företaget koordinerade FP7 nanosäkerhetsprojektet NanoSustain projektet ( ), koordinerar f n NanoValid och är projektledare för NanoDefine. Även dessa projekt berör nanosäkerhet. Myndigheter med verksamhet och/eller lagstiftning som berörs av risker med nanomaterial: Myndighetsnätverk som koordineras av Kemikalieinspektionen På eget initiativ har KemI introducerat ett myndighetsforum med bred täckning och samlad kunskap om aktiviteter på de olika myndigheterna. Nätverket etablerades 2011 med inbjudan till 17 myndigheter däribland Arbetsmiljöverket, Miljödepartementet och VINNOVA och har därefter haft möten en gång per år. Forskningsinstitut: SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Sveriges tekniska forskningsinstitut är en internationell institutskoncern för forskning och innovation. SP bidrar till hållbar utveckling genom att ta fram ny kunskap och tillförlitligt tekniskt beslutsunderlag för användning i näringsliv och samhälle. SP bedriver nano-projekt och inom dessa sker diskussioner mellan industri och referensgrupper för respektive projekt. Acreo Swedish ICT Svenska ICT är en grupp forskningsinstitut inom ICT (informations- och kommunikationsteknik), med kompetens som sträcker sig från hårdvara, mjukvara och tjänstesektorsutveckling till interaktionsdesign och innovationsprocesser. Acreo svenska ICT erbjuder innovativa och värdeskapande IT-lösningar för hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i näringsliv och samhället som helhet. Som en av Europas främsta forskningsinstitut, erbjuder Acreo spjutspetsresurser och tekniker inom nyckelområden som sensorer och aktuatorer, kraftelektronik, digital kommunikation och Life Science. Innventia Innventia är ett forskningsinstitut som arbetar med innovationer baserade på råvara från skogen. Huvuddelen av verksamheten bedrivs i projektform inom forskningsprogram som involverar många kunder, som exempelvis det treåriga klusterforskningsprogrammet, eller i utvecklingsprojekt med enskilda kundföretag. Innventia utför också många direkta uppdrag i form av analyser, provningar, testning och demonstrationer. IVL Svenska Miljöinstitutet IVL grundades 1966 och har sedan dess arbetat med utveckling av nya lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå, baserat på tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället. Institutet har Sveriges bredaste miljökompetens och har drygt 200 anställda, vilket gör IVL till ett ledande institut för tillämpad miljöforskning och konsultverksamhet. IVL ska i ett projekt utveckla metoder och strategier för att mäta förekomst och spridning av nanopartiklar på arbetsplatser samt utvärdera åtgärder som minskar anställdas exponering för dem. Projektet kommer att genomföras som fallstudier i miljöer där det förekommer nanopartiklar. Swetox Swetox är ett nationellt akademiskt forskningscentrum skapat för att bättre kunna möta samhällets behov av säkra kemikalier och en giftfri miljö. Syftet är att genom unik samverkan mellan elva svenska universitet bedriva innovativ tvärvetenskaplig grundforskning, tillämpad forskning och uppdragsforskning såväl som utbildningsverksamhet. Verksamheten har ett tydligt fokus på att utveckla ny kunskap och nya metoder och att bedöma säkerheten hos alla typer av kemikalier, till exempel hormonstörande ämnen, nanomaterial och läkemedel. Swerea Målet är konkurrenskraft, lönsamhet och hållbar framtid genom innovation i världsklass inom områdena material-, process-, produkt- och produktionsteknik. Swerea-koncernen arbetar på vetenskaplig grund för att skapa industrinytta tillsammans med industri och medlemsföretag inom material-, process-, produktionsteknik och produktframtagning. Swerea består av moderbolaget och fem forskningsinstitut: Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST

11 Syntes och tillverkning När det gäller syntes och tillverkning av nanomaterial har följande nyckelaktörer eller expertgrupper kunnat identifieras: Nanometerkonsortiet (NMC), Lund Nano Lab (LNL), Lunds universitet LNL erbjuder renrum, utrustning och kompetens för avancerad nanofabrikation, grundforskning och komponentutveckling. Ett av syftena med LNL är att tillhandahålla infrastruktur och kunskap inom nanofabrikation och epitaxi (tillväxt av kristaller på kristallint substrat) till både akademiska användare och nystartade företag. Nanostrukturerade material (CeNano), Linköpings universitet Forskningen omfattar slitstarka beläggningar, mesoporösa material och katalys samt aluminiumlegeringar. Nanostrukturerade hårda beläggningar kan t.ex. användas som skyddsskikt för skärverktyg. I den experimentella delen för slitstarka beläggningar används fysikaliska ångdeponeringstekniker, dvs katodstrålebeläggning och magnetron förstoftning, används för att syntetisera beläggningarna. Vad gäller material och katalys, fokuseras forskningen på hur processparametrarna påverkar materialegenskaperna i mesoporöst kiseldioxid med cylindriska porer. Dopning av kiseldioxid strukturen utförs och detta material använde som mall för nanopartikeltillväxt med katalytiska tillämpningar. Aluminiumlegeringar som antingen används för gjutna fordonsmotorblock eller värmeväxlare studeras. 21

12 MyFab Erbjuder tjänster för forskning inom nanoteknik och produktutveckling. Resurs av världsklass med tre renrumsanläggningar (KTH, Chalmers, Uppsala Universitet) och mer än 500 instrument för tillverkning och karakterisering: - KTH/Acreo: Laboratoriet hanterar separata steg till fulla sekvenser vad gäller syntes och tillverkning t. ex. epitaxi, tunnfilmsdeponering, litografi, torretsning, termiska processer och våta processer. - MC2 (Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap), Chalmers: MC2 inrymmer ett renrum för mikro- och nanofabrikation med den senaste utrustningen. - Ångström mikrostrukturlaboratoriet, Uppsala universitet: Prepareringsprocesserna omfattar bl.a. våtkemi, diffusion och jonimplantat för dopning och högtemperatur tillväxt eller deponeringsprocesser, nanolitografi, torretsning med dimensions och profilkontroll och tunnfilmsprocesser för deponering vid låg temperatur. Funktionella material, KTH Avdelningen för funktionella material (FNM) på KTH omfattande kompetens inom syntes av ett stort antal nanopartikulära system från partiklar med enskilda komponenter till komplexa strukturerade partiklar, inklusive oorganiska partiklar med extraordinära fysikaliska och kemiska egenskaper som är av stor vetenskaplig och teknisk intresse, samt polymera- och kompositpartiklar med bestämbar porositet och ytfunktionalitet avsedd för biomedicinska tillämpningar. Institutionen för kemi, Uppsala universitet Från materialvetenskapliga aspekter utvecklas nanostrukturerade oxidpartiklar och filmer, joniska flytande redox system och kromoforer. Inom den tillämpade forskningen studeras färgämnessensiterade solceller baserade på monolitisk struktur. Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik, Karlstads universitet Syntes av ytstrukturer för olika material. Ytornas struktur undersöks, hur de förändras tillsammans med andra material, hur kemiska reaktioner påverkar dem och hur de växer, atomlager för atomlager. Polymerteknologi, KTH Forskningen omfattar hur man kan optimera polymerstrukturen och manipulera polymera ytor som är absolut nödvändigt för förbättrade och mer raffinerade biomaterial. Aktiviteterna omfattar syntes och ytmodifiering, avsedda för biomedicinska tillämpningar såsom vävnadsteknik. Särskild uppmärksamhet ägnas ytbearbetning av polymera biomaterial; kemisk funktion, ympning, mönstring och nanostrukturering. Ett besläktat område av stort intresse är syntesmatriser för kontrollerad läkemedelstillförsel. Material och miljökemi, Stockholms universitet Detaljstudier utförs av hur olika ämnen kan kombineras och utvecklas till nya nanomaterial, såsom keramer och porösa material vilka kan användas inom hälsoområdet och i energi- och miljöteknik. En specialitet är världsledande forskning där material undersöks ned till enstaka atomer med elektronmikroskopi. Avdelningen för Nanoteknologi och funktionella material, Uppsala universitet Nanoteknologi och funktionella material omfattar både analys av nanoteknologiska materialstrukturer och syntesen av dessa. Syntesdelen omfattar både kemiska, fysikaliska och biologiska tillverkningsmetoder. Materialen inkluderar polymerer, olika typer av läkemedelsbärare så kallade mesostrukturerade nanopartiklar, läkemedelsmolekyler och andra biologiskt aktiva molekyler, samt fasta material såsom metaller, metalloxider och keramer. Strukturkemi, Uppsala universitet Forskning utförs inom nanomaterial och energi. Syntes av oorganiska eller organiska elektrod- och elektrolytmaterial för batterier

13 Fysikalisk-kemisk karakterisering Inom mätning och karakterisering av nanomaterial finns följande nyckelaktörer: Nanometerkonsortiet (NMC), Lunds universitet Lunds nanokarakteriserings laboratorier (NMC) har tillgång till ett stort utbud av karakteriseringstekniker i världsklass som sträcker sig från mikroskopi för analys av enstaka atomer till instrument för telemetrisk övervakning av djur. En hörnsten i verksamheten är de nya banbrytande karakteriseringsmetoderna som har utvecklats i Lund. Analysmetoderna omfattar bl.a. svepelektronmikroskopi (SEM), synchrotron baserad mikroskopi, optisk mikroskopi, avancerad elektronmikroskopi, elektrisk nanokarakterisering och tidsupplöst laserspektroskopi. MyFab Erbjuder tjänster för forskning inom nanoteknik och produktutveckling med tre renrumsanläggningar (KTH, Chalmers, Uppsala universitet): - KTH/Acreo: Laboratoriet erbjuder tillgång till ett brett utbud av karakteriseringstekniker för material och komponenter; optisk mikroskopi, hög upplösning skanning elektonmikroskopi, transmissionselektronmikroskopi, röntgendiffraktion och skanning probe tekniker. - MC2 (Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap), Chalmers: Utrustning för mätning och 25

14 karakterisering framförallt inom tre forskningsområden: fotonik, kvantkomponentfysik och högfrekvenselektronik. - Ångström mikrostruktur laboratoriet, Uppsala universitet: Analyslaboratoriet erbjuder ett antal karakteriseringsmetoder såsom svepelektronmikroskopi (SEM), fokuserad jonstråle (FIB), transmissionselektronmikroskopi (TEM), röntgenfotoelektronspektroskopi (XPS) metoder för ytstruktur, analys och optisk mikroskopi. Funktionella material, KTH På laboratoriet för nanokarakterisering finns följande instrument; elektronmikroskopi, TGA, DSC, FT- IR, Zeta potential, BET (ytmätning), partikelstorlek, Pycnometer, Cyclic voltametri, UV-Vis spektroskopi, Fluorescence spektrometer, reologi och XRD. Dessutom finns det tillgång till avancerade ytkaraktärisering tekniker (SIMS, XPS, AFM). Material och miljökemi, Stockholms universitet - Centret för elektronmikroskopi (EMC): Elektronmikroskopi (EM) har använts och utvecklats vid institutionen kontinuerligt sedan Den tidigare instrumentering har uppgraderats med de senaste TEM, SEM och FIB instrumenten. Institutionen för kemi, Uppsala universitet Ledande expertis inom området mesoporösa färgämnessensiterade solceller. Forskningen är inriktad på fysisk-kemisk karakterisering av mesoporösa elektroder för olika typer av optoelektroniska enheter. Polymerteknologi, KTH Forskningen innefattar även karakterisering av polymera biomaterial, avsedd för biomedicinska tillämpningar såsom biologisk vävnadsteknik (se 7.1). SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Spårbar mätteknik inom nanoteknologi bedöms vara ett viktigt tillväxtområde där SP har bred erfarenhet. Kompetens utvecklas kring materialkarakterisering med analystekniker som har en rumslig upplösning på nanometernivå. Arbetet fokuseras på tekniken time-of-flight secondary ion mass spektrometry (ToF- SIMS) och dess tillämpningar på tunna (1-100 nm) filmer och ytbundna (adsorberade) molekyler. Ett område som växer starkt är tillämpningar inom biologi (analys av modellsystem, celler och vävnader). SP arbetar också med högupplösande SEM för karakterisering av strukturer och ytor på nanometernivå, bl.a. polymera nanokompositer. - Macal (Material Analysis Center på Arrheniuslaboratoriet): Centret är organiserad på sex olika laboratorier: röntgendiffraktion, optisk spektroskopi, ytanalys, termisk analys, fysiska egenskaper och karakterisering och masspektrometri. Materialvetenskap nano till makro, Karlstads universitet Forskningen inriktar sig på att kartlägga grundläggande egenskaper såsom elektrontransport och inverkan av mekanisk spänning. De experimentella metoder som används är instrument som kombinerar svepprobsmikroskopier (AFM och STM) med transmissions elektron mikroskopi (TEM). Med hjälp av dessa kan man manipulera och karaktärisera nanostrukturer samtidigt som man analyserar dessa på atomär nivå. Biologisk fysik, Chalmers Forskningen fokuseras på utveckling av ytbaserade bioanalytiska verktyg, såsom QCM-D, lokaliserad SPR och mer nyligen TIRF mikroskopi och deras kombination med mikrofluidik för grundläggande studier av cellmembran funktion men även för användning av diagnostiska och medicinscreenings applikationer. Teknisk fysik, Chalmers Forskningsområdet omfattar modellsystem för hur nanopartiklar interagerar vid biologiska gränsytor/ barriärer

15 Hälsoeffekter, nanotoxikologi och arbetsmiljö Följande nyckelaktörer har identifierats för att bestämma toxikologiska effekter kopplade till nanomaterial vad gäller hälsoeffekter och arbetsmiljöfrågor: Enheten för Molekylär toxikologi, Karolinska Institutet Forskningen syftar till att identifiera och karaktärisera molekylära och biokemiska processer som induceras vid exponering för toxiska ämnen inklusive tillverkade nanomaterial. Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds universitet Här håller man på att uveckla, validera och tillämpa en ny tvärvetenskaplig, mer relevant metod för in-vitro tester av aerosolnanopartiklars toxicitet På avdelningen har en tvärvetenskaplig forskargrupp bildats med kopplingar till METALUND (ett kompetenscentrum vars forskning syftar till att öka kunskaper och förståelse av olika miljöfaktorers påverkan på folksjukdomar) och Nanometerkonsortiet, både vid Lunds universitet. Målet med forskargruppens arbete är att bidra med ny kunskap för att uppnå hälsa och produktivitet i arbetslivet och samhället när vi utvecklar och tillämpar nanoteknologin. Några av områden som forskargruppen arbetar med: a) Bestämma arbetsplatsexponeringar och utsläppsnivåer under produktion av nanomaterial; b) Utvärdera relevanta exponeringsparametrar för övervakning och framtida lagstiftning; c) Bestämma agglomerering/deagglomeration av nanopartiklar och interaktion med proteiner efter; deponering i luftvägarna. 29

16 Institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet Vid institutionen studeras om nanopartiklar kan orsaka inflammatoriska reaktioner eller andra effekter på människans immunsystem. Genom en serie experiment på blodceller, immunceller och olika blodproteiner undersöks om nanopartiklarna kan aktivera celler och blodproteiner, som utlöser det så kallade kaskadsystem i kroppen med inflammatoriska reaktioner eller andra effekter som följd. Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet En forskargrupp vid institutionen undersöker vad som händer när människor andas in nanopartiklar. Gruppen har utvecklat en teknik som gör det möjligt att mäta hur mycket lungan släpper igenom så att ultrafina partiklar i inandningsluften kommer in i kroppen. Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI/ Yrkes- och miljömedicin/umeå universitet Biologiska modeller används för lungexponeringar i försöksdjur och på isolerade celler för att definiera vilka nya partikulära nanomaterial som kan ge upphov till negativa hälsoeffekter. Av intresse är metalloxider med tänkbar industriell användning, t.ex. titandioxid, järnoxid och zinkoxid. Swetox Swetox är ett nationellt akademiskt forskningscentrum skapat för att bättre kunna möta samhällets behov av säkra kemikalier och en giftfri miljö. Syftet är att genom unik samverkan mellan elva svenska universitet bedriva innovativ tvärvetenskaplig grundforskning, tillämpad forskning och uppdragsforskning såväl som utbildningsverksamhet. Utrustning, system och metoder inom cellodling och molekylär toxikologisk verksamhet kopplad till bioanalys och histoteknisk analys. Yttre miljö Följande nyckelaktörer studerar möjliga effekter av nanopartiklar i den yttre miljön: Miljönanokemi, Chalmers Inom Miljönanokemi studeras effekter av nanopartiklar i miljön. Forskningen handlar om interaktioner som sker vid partikelytor i vattenmiljö och arbetet fokuseras på nanopartiklars effekter i naturen. Reaktivitet av nanopartiklar av titandioxid studeras som funktion av partikelstorlek, form, ph och salthalt med hjälp av bland annat potentiometrisk titrering. Målet är att utveckla datamodeller som kan beskriva ytladdning av sfäriska nanopartiklar, samt ytkomplexering då metaller och organiska molekyler adsorberas i naturliga miljöer. Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet Forskningen fokuserar på transport och vad som händer med oorganiska föreningar i fasta matriser. De studerade föreningarna omfattar tillverkade (oorganiska) nanopartiklar (Ag, Au, CeO2, ZnO, TiO2,...). De fasta matriser som studeras är naturliga jordarter och industriella avfallsprodukter från högtemperatur processer (t.ex. bottenaska, flygaska och cement). För att kvantitativt förstå de kemiska och fysikaliska processerna används geokemisk modellering (PHREEQC, MINTEQ) i kombination med transportmodellering (Hydrus-1D). Många av de studerade föreningarna saknar grundläggande data och därför krävs bestämning av termodynamiska och / eller kolloidala egenskaper i separata experiment (t.ex. löslighet, adsorption, Kd-värden, Kr värden (hetero) aggregeringskonstanter, Hamaker konstanter). Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet Lipidmolekyler bildar tunna biologiska membran som omsluter alla levande celler, och beter sig som tvådimensionella flytande blad nedsänkta i bulk vatten. Samspelet mellan dessa biomembraner med sin omgivning lägger grunden för en uppsjö av biologiska processer rotade i mesoskopisk domänen - längdskalor av nm och tidsskalor ns. På institutionen studeras interaktionen mellan nanopartiklar och biologiska membran med datorbaserade simuleringsmetoder (kemisk modellering) med avsikt att påvisa möjlig toxicitet. Riskanalys (RA), livscykelanalys (LCA), kommunikation och policyfrågor Institutionen för Energi och miljö, Chalmers På institutionen utförs miljöbedömningar av olika slag, främst riskanalys av kemikalier och material. Riskanalys används främst för att bedöma risker med nya nanomaterial. Gemensamt för forskningen är att den ofta handlar om hur man kan skapa relevanta miljöindikatorer för olika fall. Forskningen handlar även om utveckling och tillämpning av metoder för att förstå och begränsa samhälleliga processers miljöpåverkan. Metoder som tillämpas är bedömningar av ekologiska/miljömässiga risker och substans/materialflöden, ofta med perspektiv från livscykelanalys (LCA) och fokus på utsläpp och exponeringsmodeller. Aktuell forskning inkluderar även tvärvetenskapligt samarbete med samhällsvetare kring risk och styrmedel. På Chalmers finns även The Swedish Life Cycle Center som är ett kompetenscentrum för utvecklande av tillämpat livscykeltänkande inom industrin och andra delar av samhället Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Inom riskforskning ligger tonvikten vid att beskriva och förklara hur riskfrågor förstås och hanteras i samhället utifrån skilda perspektiv och uppfattningar. Den snabba och lovande utvecklingen av nanoteknologin kräver en samtidig ökning av kunskaperna om riskerna med nano för människors hälsa, ekosystemen och samhället. Indicier pekar på att en del tillverkade nanopartiklar kan ge skadliga effekter, men kunskapsbilden är fragmenterad och ibland motsägelsefull. Olika aspekter på utvecklingen av samhällets riskhantering studeras

17 Kartläggning av svenskt kunskaps- och teknikbehov Parallellt med den tekniska utvecklingen av nya material måste vi lära oss att hantera de nya materialen för att undvika farliga situationer under materialets hela livscykel. Samverkan med EU och OECD är viktig och nödvändig. Sverige deltar genom olika expertmyndigheter, med ett nationellt perspektiv på vad som utgör rimliga säkerhetsnivåer och skyddsåtgärder. Samverkan behövs också mellan industri, myndigheter och forskning. Mycket av de data som behöver tas fram behöver komma från industrin som har kunskap om tillverkningsprocesser etc. Utveckling av metoder behöver ske i samverkan med forskning och myndigheter. I allmänhet brister brister kommunikationen i Sverige när det gäller kunskap om nanomaterial, mycket för att kunskapen saknas i mottagarledet. T.ex. vet inte kommunerna hur de ska hantera frågor kring miljö och arbetsmiljö. Det är svårt för ett litet företag att kommunicera med kommunerna eftersom de själva får driva sina frågor, det finns inga standardiserade tester eller riktlinjer och detta leder redan idag till försenad utveckling av nya nanomaterial och dess tillämpningar. Ytterligare resurser behöver satsas på att stärka kunskapsöverföringen mellan forskare och företag samt hur sådana aspekter kan integreras i företagens tekniska utveckling. Kommunikationen ska fokusera på fördelar och potentiella risker med nanomaterial och nanoteknik. Dialogen mellan de statliga myndigheterna och företag, organisationer och andra intressenter behöver stärkas, särskilt vad gäller utformning av vägledningsdokument, regler och lagstiftning. En dialog med berörda delar av näringslivet, akademin och privata forskningsfinansiärer, behöver inledas för att ta fram en handlingsplan för hur integration mellan innovation och potentiella hälso- och miljöeffekter med nanomaterial kan etableras redan på ett tidigt stadium vid satsningar på forskning och utveckling. På lång sikt är detta nödvändigt för marknadens acceptans av nya nanoprodukter. Idag saknas i allmänhet konkteta direktiv och mätbara målsättningar med innovation från näringsdepartementet

18 Det har konstaterades att det arbete som satts igång genom plattformsprojektet är viktigt för Sverige och många i nätverket vill att detta utvecklas. Sveriges deltagande i EU-projekt i allmänhet kan bli avsevärt större och nationellt behöver ta chansen att påverka och delta mer aktivt. Nederländerna är jämförevis ett litet land att jämföra med Sverige, men till skillnad från Sverige så finansieras huvuddelen av all FoU via EU, medan det i Sverige rör det sig om ca 20 %. Det svenska systemet behöver effektiviseras för att öka och underlätta deltagandet genom att det ska vara lättare att hitta partner och få stöd under ansökningaprocessen. Vinnovas assistans skulle behöva förbättras då det krävs mycket energi och engagemang av företag och andra partners för att kunna delta. Det finns några forskare och andra i Sverige som är mycket erfarna och framgångsrika när det gäller EU ansökningar. Ett förslag är att intervjua dessa för att få en bild av hur vi kan effektivisera det svenska systemet så Sverige kan vara med på samma villkor som övriga länder. Svenska styrkeområden Det som betecknas som styrkeområde i denna rapport är främst där Sverige har verksamhet, inte nödvändigtvis var de bästa publikationerna produceras etc. Baserat på all tillgänglig information som samlades inom projektet, har följande områden bedömts vara starka forskningsmiljöer eller innovationsområden i Sverige: Syntes och tillverkning av nanomaterial Utveckling av nya funktionella nanomaterial med olika tillämpningar Fysikalisk-kemisk karakterisering av nanopartiklar Nanotoxikologi Modellering (nanotoxikologisk mekanismer, transport i fasta matriser) Riskanalys Svenska prioriteringar inom kommande H2020 NMP utlysningar Genom de workshoppar som hållits i projektet, de enkäter som besvarats av akademi och industri har följande nationella prioriteringar identifierats i relation till huvudmålen för H2020 NMP: sätt. Att integrera säkerhetstänket i utvecklingen av produkter blir allt viktigare. I de nordiska länderna finns en öppenhet och transparens hos företag, vilka erbjuder unika möjligheter att undersöka t.ex. arbetsmiljöförhållanden. Att göra exponeringsstudier på företag är hög prioriterad i Sverige och övriga Norden, som skulle tas tillvara på för att få till fler studier av exponering av nanomaterial i olika tillverkningsmiljön längs olika product value chains och livscyklar. Att bygga upp en ny Säkerhetskultur och Exponeringsvägar kom upp som förslag på ämnesområden inom Horisont ELSA frågor kom i allmänhet upp som en viktig punkt. I synnerhet diskuterades ett förslag att mäta exponeringsnivåer på arbetsplatser där tillverkning och bearbetning sker av de nya materialen. Ett specifikt nanomaterial som nämndes är kolnanorör speciellt som de i vissa fall har likheter med asbest. Möjligheten att samarbeta med partner i Norden (Danmark, Norge, Finland), dela erfarenhet och resurser, och komma överens om en gemansam syn diskuterades. Målet vore att skapa ny kunskap om ELSA aspekter som kan leda till en ny säkerhetstänkande och riskparadigm när det gäller en hållbar utveckling av nanoteknologin. Sverige skulle kunna ta ledningen på EU nivå vad gäller standardisering av nanoteknologi användning, såsom att bedöma hälsoeffekter av nanopartiklar, beskriva egenskaper och definiera vad som är nanopartikel. Vi har avsevärd kunskap och erfarenhet inom detta område. SP är Sveriges internationell framstående metrologiska institut och aktiva i olika projekt kring standardisering av metoder. Ett exempel är projektet EU NANOMAG där SP tittar på magnetiska nanopartiklar och olika sätt att karakterisera dem. Även standardisering av in vitro tester för att utvärdera för nanopartiklar för att utvärdera deras toxicitet studeras av SP. Även SIS arbetar aktivt för standardisering inom TK516 Nanoteknik. Framförallt svenska SMFs arbetar proaktivt för att ny forskning omsätts i framtida innovationer och nya arbetsplatstillfällen. Identifiering av SMFs som kan växa med hjälp av samarbete med akademin är ett viktigt delmoment inom detta. Hitta en hållbara lösningar för finansiering av projekt som kan överbrygga Valley of Death. Konkretisera företagens behov, i relation till deras utvecklingsfas, med hjälp av industrialiseringscoacher. Höja kompetents och kunskap för multi- och interdisciplinär forskning tvärs över forsknings-, industri och samhällssektorer för att utveckla en långsiktig helhetssyn. Säkerhet har alltid varid en viktig del av teknikutvecklingen i Sverige, både med och utan nano. En förutsättning för detta är att man får med sig ett tänk från högskolan som innefattar hållbarhet, risker och säkerhetsaspekter. Industrin ställer allt högre krav på att utvecklingen ska ske på ett säkert 34 35

19 Slutsatser Ytterligare åtgärder för att underlätta och stärka kommunikation och samverkan mellan svenska forskare kan bidra till nätverksbyggande över disciplingränser och utveckling av starka forskningsmiljöer. Detta tillsammans med bra och kvalificerad stöd vid konkreta ansökningar till H2020 NMP och andra relevanta forskningsprogram, skulle bidra till att öka svenska forskningsansökningars konkurrenskraft internationellt. Sådana skulle vara av betydelse såväl för innovation och teknisk utveckling som för förutsättningarna för riskbedömning och riskhantering. 37

20 Referenser Mapping research and development within the nanofield in Sweden. Report Nr 5-12, Kemikalieinspektionen Nationell strategi för nanoteknik - Ökad innovationskraft för hållbar samhällsnytta. VINNOVA Policy VP 2010:01 Säker utveckling! Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. Statens offentliga utredningar, SOU 2013:70 Bilagor Nationell och EU FP6, FP7 forskning med svenskt deltagande Tabell 2: Nationellt finansierad forskning inom nanotoxikologi eller ELSA Projekt/finansiering Forskningsområde Universitet Mistra Nanorobust Vetenskapligt baserad innovation, hållbarhet Chalmers och social robusthet av nanoteknologier Mistra Environmental Utveckla nanoteknik som kan användas inom Chalmers, GU, KTH, KI, LU Nanosafety miljöområdet FORMAS Nanostrukturerade konstruktioner för vattenrening Chalmers FORMAS 2014 Miljö- och resurskonsekvenser av grafen och Chalmers nanocellulosa FORMAS Metoder för mätning av nanopartiklar i miljö, Göteborgs universitet NanoSphere projektet FORMAS , Testning av nanomaterials miljötoxicitet Göteborgs universitet , FORMAS Exponeringsscenarier för prioriteringssyften Göteborgs universitet FORMAS Storleksberoende ytadsorption på nanopartiklar Göteborgs universitet Vetenskapsrådet Framtidens nanoteknologi: en undersökning Göteborgs universitet av risker, löften och förhoppningar FORMAS Biologisk nedbrytning av kolnanorör Karolinska Institutet FAS Modellering av toxikokinetiska egenskaper av Karolinska Institutet nanopartiklar FAS , Effekter av nanomaterial på människors hälsa: Karolinska Institutet 1363 immunförsvaret FORMAS Effekter av nanomaterial på lungceller Karolinska Institutet FORMAS Trafikrelaterade luftföroreningar och effekter Karolinska Institutet på andningsorganen hos barn och ungdomar FAS Exponering för nanopartiklar Lunds universitet FAS och ultrafina partiklar samt hälsoeffekter FORMAS Interaktion mellan nanopartiklar och biologiska vätskor: protein korona Lunds universitet 38 39

Utveckling av en svensk påverkansplattform för nanosäkerhet och nanomaterial

Utveckling av en svensk påverkansplattform för nanosäkerhet och nanomaterial Utveckling av en svensk påverkansplattform för nanosäkerhet och nanomaterial Rapport 2: Strategi och handlingsplan för ökat svenskt deltagande i H2020 NMBP VINNOVA 2014-01744 Utveckling av en svensk påverkansplattform

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se

Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik att medvetet och kontrollerat skapa funktionella strukturer och system med

Läs mer

Energimyndighetens solcellsverksamhet

Energimyndighetens solcellsverksamhet Energimyndighetens solcellsverksamhet Linus Palmblad Teknikavdelningen, Kraftenheten 016-544 23 37 linus.palmblad@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Vision solceller Given plats i energi- systemet

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Samverkan för ett branschöverskridande bioraffinaderi-koncept Projektledning: Lunds Universitet, Bioteknik och SP Energiteknik, Göteborg. Övriga medverkande: Bioraffinaderi-konceptet

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Exempel på industrinytta från Swerea Olivier Rod

Exempel på industrinytta från Swerea Olivier Rod Exempel på industrinytta från Swerea Olivier Rod Presentation av Swerea-koncernen 1 Swerea 2 Swerea-koncernen Swerea IVF Industriell produktframtagning, textil, metaller, polymerer, keramer. Swerea KIMAB

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

EURAMET/iMERA. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik.

EURAMET/iMERA. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik. EURAMET/iMERA Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik 5 februari 2008 Gothia Towers, Göteborg (Sweden) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inledning Sverige Eurachem

Läs mer

DET SJUNDE RAMPROGRAMMET

DET SJUNDE RAMPROGRAMMET Europeisk forskning i praktiken DET SJUNDE RAMPROGRAMMET (FP7) Att åstadkomma europeisk forskning av världsklass Att skapa en ny standard för europeisk forskning Det sjunde ramprogrammet för utveckling

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

VINNOVAs satsningar på nyindustrialisering. Jens.vonAxelson@VINNOVA.se

VINNOVAs satsningar på nyindustrialisering. Jens.vonAxelson@VINNOVA.se VINNOVAs satsningar på nyindustrialisering Jens.vonAxelson@VINNOVA.se Vad gör vi? Investeringar i forskning och innovation Vi ser till att forskning kommer till nytta och är relevant för samhället! Horisont

Läs mer

Regeringsuppdrag: förslag till FoU-program Produktionsteknik. Ulf Holmgren VINNOVA

Regeringsuppdrag: förslag till FoU-program Produktionsteknik. Ulf Holmgren VINNOVA Regeringsuppdrag: förslag till FoU-program Produktionsteknik Ulf Holmgren VINNOVA Uppdraget 1(3) Förslagen skall utarbetas i samverkan med fordonsindustrin samt berörda regionala och kommunala aktörer.

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Strategi för Smart Specialisering i Östergötland

Strategi för Smart Specialisering i Östergötland Strategi för Smart Specialisering i Östergötland Business Region Platform Sustainable regional growth Regional development management Regional leadership ESBR process and project management Growth- and

Läs mer

Energimyndighetens solcellsverksamhet

Energimyndighetens solcellsverksamhet Energimyndighetens solcellsverksamhet Linus Palmblad Teknikavdelningen 016-544 23 37 linus.palmblad@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Energimyndighetens uppdrag: Att arbeta för ett tryggt,

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu

Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu Hälsoeffekter som identifierats så här långt Nanomaterial kan tränga längre in i den mänskliga kroppen

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Kostnadseffektiv tillverkning av lättviktstrukturer i kolfiber inom Compraser Labs

Kostnadseffektiv tillverkning av lättviktstrukturer i kolfiber inom Compraser Labs Kostnadseffektiv tillverkning av lättviktstrukturer i kolfiber inom Compraser Labs Marie Jonsson, Swerea SICOMP E-mail: marie.jonsson@swerea.se 1 Presentation of Swerea SICOMP Kolfiber + plast = kolfiberförstärkt

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas EU-supportkontoret t t - en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas inom EUs sjunde ramprogram, FP7 Catharina Ottestam, Innventia Vad är EU-kontoret? Pilotprojekt, det första

Läs mer

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Bilaga 1 Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik Syfte Att förstärka det nationella systemet för verifieringsstöd

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

Internet of Things betydelse för Sverige

Internet of Things betydelse för Sverige Internet of Things betydelse för Sverige 1. Sveriges Ökat intresse för Forskning och Innovation () 2. EUs intresse av och Horizon 2020 3. i Sverige 4. s möjlighet och effekt för Sverige 5. Agenda, projekt,

Läs mer

Industriell Dynamik Göteborg 101026

Industriell Dynamik Göteborg 101026 Industriell Dynamik Göteborg 101026 Projektledning: Swerea IVF www.swereaivf.se Björn Westling +46 31 706 61 69 bjorn.westling@swerea.se Detta är Swerea IVF Vi levererar avancerade forskningsoch konsulttjänster.

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Nationell finansiering av IoT-projekt vårens utlysning

Nationell finansiering av IoT-projekt vårens utlysning Nationell finansiering av IoT-projekt vårens utlysning Presentation, vid seminarium IoT vad är det? IoT Sverige 11 mars 2015 Torbjörn Fängström, programchef, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Mikael Hedelind. Mikael Hedelind, ABB Corporate Research

Mikael Hedelind. Mikael Hedelind, ABB Corporate Research Mikael Hedelind Mikael Hedelind, ABB Corporate Research Mikael Hedelind, ABB Corporate Research, Västerås EC H2020 och FP7 Lärdommar från första ansökningarna January 28, 2015 Slide 2 Introduktion Disclaimer:

Läs mer

Bengt Wälivaara, Verksamhetsledare Compraser Labs. Swerea SICOMP AB, Linköping, bengt.walivaara@swerea.se

Bengt Wälivaara, Verksamhetsledare Compraser Labs. Swerea SICOMP AB, Linköping, bengt.walivaara@swerea.se Finansiering, nätverk och kompetensutveckling Bengt Wälivaara, Verksamhetsledare Compraser Labs Swerea SICOMP AB, Linköping, bengt.walivaara@swerea.se NRIA Flyg 2013 rekommenderar Sverige att ta fyra steg

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Bearbetning av kompositer, samverkan med företag och framtida satsningar Swedish Waterjet lab. Anders Jönsson 2014-05-16

Bearbetning av kompositer, samverkan med företag och framtida satsningar Swedish Waterjet lab. Anders Jönsson 2014-05-16 Bearbetning av kompositer, samverkan med företag och framtida satsningar Swedish Waterjet lab Anders Jönsson 2014-05-16 Alton Box Board Co i TN, USA, 1972 BestMatic AB, 1975 puzzle cutting KÄRNAN Swedish

Läs mer

Biogas Research Center

Biogas Research Center Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla

Läs mer

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU Smart flerstegsanvändning av biomassa Bioekonomisk strategi Resurseffektivitet & lagstiftning om avfallshantering FÖRDELAR MED BIOPLAST

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Utveckling av företag i Dals-Ed Frukostmöte den 28:e maj

Utveckling av företag i Dals-Ed Frukostmöte den 28:e maj Utveckling av företag i Dals-Ed Frukostmöte den 28:e maj SYFTE utifrån VGRs perspektiv Västra Götalandsregionen vill öka och bredda medverkan i Horizon 2020 (och andra program). - Stärka konkurrenskraften

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Resultat från den första Workshopen

Resultat från den första Workshopen Resultat från den första Workshopen Martin Risberg, Swerea Ola Isaksson, GKN Aerospace Sweden Kopplingar till andra agendor och initiativ SIP Lättvikt SIP Produktion 2030 SIP Metalliska material SIP Innovair

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering Ledningssystem för hållbar IT-användning Förslag till ny standardisering Grön IT Möjligheter och potentialer SIDA 3 Behov Många företag har tagit initiativ till att minska sin energiförbrukning och miljöpåverkan

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Hur kan kompetenscentrum och högskolan kommersialisera forskningsresultat?

Hur kan kompetenscentrum och högskolan kommersialisera forskningsresultat? Hur kan kompetenscentrum och högskolan kommersialisera forskningsresultat? Klas Hjort Genom att ge den bästa innovationsmiljön! Hjälp till att kommersialisera resultaten: + Företag i ert kompetenscentrum

Läs mer

Delegationens uppdrag:

Delegationens uppdrag: Delegationens uppdrag: Stärka samverkan inom den kliniska forskningen genom att förbättra förutsättningarna för samarbete mellan aktörer som är verksamma inom klinisk forskning Delegationens uppdrag gäller

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Stiftelsen för Strategisk Forskning Stiftelsen för Strategisk Forskning Forskning som formar vår framtid Presentation för styrelsen Lars Rask 2008-02-08 1 Stiftelsen för Strategisk Forskning Bildades 1994 Regeringen utarbetade dess stadga,

Läs mer

Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling

Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling Hundra nya företag, 3000 nya jobb och 750 miljoner i skatteintäkter. En strategisk satsning på nanoteknik idag kommer att ge tillväxt i Sverige och internationell

Läs mer

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation PiiA LeanAutomation

Läs mer

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China BENCH - Beneficial Business Relations between the Central Baltic region and China BENCH Project partner: Länsstyrelsen Östergötland, Annika Holmström (sv, kort) Projektets syfte Att bättre ta vara på etablerade

Läs mer

NANOTEKNIK FÖR HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

NANOTEKNIK FÖR HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Strategisk forsknings- och innovationsagenda D.nr. 2012-01866 NANOTEKNIK FÖR HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Hundra nya företag, 3000 nya jobb och 750 miljoner i skatteintäkter. En strategisk satsning på nanoteknik

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Utmaningsdriven innovation #ViUdi. www.vinnova.se/udi

Utmaningsdriven innovation #ViUdi. www.vinnova.se/udi Utmaningsdriven innovation #ViUdi www.vinnova.se/udi Överblick, återblick, framåtblick Vi ger möjligheten att våga testa nytt innan det blir lönsamt 2632 miljoner kronor investerade VINNOVA i svensk FoI

Läs mer

Örebro universitet Samverkan med industrin

Örebro universitet Samverkan med industrin Örebro universitet Samverkan med industrin Lars Pejryd Professor 2013-11-29 1 Örebro universitet 1967 filial Uppsala 1977 Högskola 1999 Universitet 17 000 studenter 90 program 800 kurser >120 professorer

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Entreprenörskap inom bioteknikindustrin. Anna S Nilsson, PhD Centrum för medicinska innovationer Karolinska Institutet

Entreprenörskap inom bioteknikindustrin. Anna S Nilsson, PhD Centrum för medicinska innovationer Karolinska Institutet Entreprenörskap inom bioteknikindustrin Anna S Nilsson, PhD Centrum för medicinska innovationer Karolinska Institutet Karolinska Innovations AB Presentationens upplägg Definitioner Bioteknik industrin

Läs mer

VINN Verifiering höst 2015

VINN Verifiering höst 2015 UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2015-06-16 2013-05653 Reviderad VINN Verifiering höst 2015 VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE-101 58

Läs mer

Halvledarteknik, fotonik och kvantinformation

Halvledarteknik, fotonik och kvantinformation Halvledarteknik, fotonik och kvantinformation Sammanfattande bedömning Halvledartekniken har haft en explosionsartad utveckling sedan upptäckten av den första transistorn för ungefär 60 år sedan. Moores

Läs mer

En Åldrande Befolkning - ett strategiskt innovationsområde (SIO)

En Åldrande Befolkning - ett strategiskt innovationsområde (SIO) En Åldrande Befolkning - ett strategiskt innovationsområde (SIO) Karin Wendin, PhD, SP; Kristina Mjörnell, PhD, SP; Martin Kylefors, PhD, SP; Petra Sommarlund, Projektledare, SP; Britt Östlund, Professor,

Läs mer