Optimering av elproduktionen på Dåva kraftvärmeverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Optimering av elproduktionen på Dåva kraftvärmeverk"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Optimering av elproduktionen på Dåva kraftvärmeverk Tomas Spett Examensarbete C 10p inom högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik Handledare: Umeå Energi, Jörgen Carlsson Umeå universitet, Lars Bäckström

2 Förord Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Umeå Energi och ingår i den avslutande delen av min utbildning Högskoleingenjör i energiteknik på Umeå Universitet. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till mina handledare som har hjälpt mig under arbetets gång: Jörgen Carlsson, Umeå Energi Lars Bäckström, Umeå Universitet Jag vill även passa på att tacka alla på Umeå Energi som hjälpt mig hitta den information jag behövt, ingen nämnd och ingen glömd. Dessutom vill jag tacka Johan Vinberg på Weckman AB för produktinformationen och alla andra som hjälpt mig så att jag kunnat genomföra detta arbete. TACK! Umeå 2006 Tomas Spett 2

3 Sammanfattning På uppdrag av Umeå Energi har jag fått i uppgift att undersöka möjligheten att minska den interna elförbrukningen på Dåva kraftvärmeverk som Umeå Energi äger. I dag producerar Dåva årligen cirka 350 GWh värme och 50 GWh el. Av den producerade elen går cirka 38 % till intern drift. Denna rapport undersöker möjligheten att minska interna elförbrukningen genom att sätta ångdrift på de stora förbrukarna. Dessutom så undersöks möjligheten att byta ut de kompressorvärmepumpar som finns idag för rökgaskondenseringen mot en absorptionsvärmepump. Fördelarna med att ha ångdrift är att priset på ångan inte varierar lika mycket som priset på el. Dessutom blir säkerheten bättre genom att pumparna inte stannar om strömmen skulle slås ut. Undersökningen började med att mäta dagens elförbrukning för att ha en referens. Därefter så kontaktades turbinleverantörer för att få turbindata. Under tiden växte fyra alternativ fram. Alternativ 1 innebar en absorptionsvärmepump i stället för kompressorvärmepump. Fjärrvärmepumparna, matarvattenpump2 och rökgasfläkten drevs av ånga. Alternativ 2; var samma som alternativ 1 men med en ångdriven kompressorvärmepump. Alternativ 3 var som alternativ 2 utan matarvattenpumpen med ångdrift. Alternativ 4 innebar att endast en av de två kompressorvärmepumparna konverteras till ångdrift. Med vetskapen om hur mycket ånga som behövdes till drift av dessa delar räknades nya effekter för turbinen fram samt nya förbrukningar. Data analyserades och gav ett resultat. Resultatet av denna undersökning visar att absorptionsvärmepumpen i dagsläget inte är något alternativ. Detta eftersom den inte klarar de temperaturer systemet har. Resultatet visar att det är alternativ 4 som ger den minsta reduktionen av effekten. Då minskar elproduktionen med 6 GWh/år och den egna förbrukningen minskar med 7776 MWh/år, vilket är ca 25 % av dagens totala interna förbrukning. Vid alternativ 4 så ser man också att försäljningen ökar med 1907 MWh/år. Ekonomiskt sett är alternativ 4 en lönsam investering vid ett spotpris över 200 kr/mwh. Denna investering är återbetald efter 2 år eller tidigare. Vid en eventuell investering föreslås först och främst investering i värmepumpen. Denna investering resulterar i minskade driftkostnader. Därefter bör man investera i fjärrvärmepumparna eftersom dessa också har en hög drifttid vilket i dagsläget leder till en hög elförbrukning. Rökgasfläkten och matarvattenpumpen bör bytas till ångdrift eftersom det ger en säkrare drift av pannan. 3

4 Optimization of electric produktion at Dåva combined heat and power plant By: Tomas Spett Abstract Commissioned by Umeå Energi I have investigated the possibility to reduce the internal electric consumption at Umeå Energis Dåva thermal power station. Today Dåva has a yearly production running at 350 GWh heat and 50 GWh electricity. Of the produced electricity approximately 38 % is used for internal operations. This report investigated the possibility to reduce the internal electric consumption by reequipping key units and operate them with steam. Another investigation in this report is the possibility to change the compressor heat pump used for the fuel gas condensation to one absorption heat pump. The advantage with steam operations is that the steam price is much more stable than that on electricity. Besides this, also improves safety since the pumps dosen t stop if the electricity turns off. The investigation begins with a measurement of today s electric consumption. This measurement is the reference value. After that the turbine supplier is contacted in order to collect turbine data. During the process three alternatives emerges. Alternative 1 involves an absorption heat pump instead of the compressor heat pump. The district heating pump, feed water pump 2 and the fuel gas fan is operated by steam. Alternative 2; is the same as alternative 1 but with a steam operated compressor heat pump. Alternative 3 is the same as alternative 2 without the steam operated feed water pump. In the fourth alternative only two of the compressor heating pumps were converted to be steam operated. Knowing how much steam that was needed to operate them; new effect and consumption values for the turbine was calculated. Afterwards all data was analyzed. The result of this investigation shows that the absorption heat pump is not an option today since this machine can not handle the temperature in the system. The report also shows that alternative 4 is the option that gives the smallest reduction of the output from the turbine. Then the production of electricity is reduced by 6 GWh/year and the reduction of the internal consumption is 7776 MWh/year. At alternative 4 the increased the electric selling is 1907 MWh/year. From a business point of view the fourth alternative is a profitable investment when the electricity spotprice reaches 200 SEK/MWh. This investment bares itself after two years. When an investment is considered it seems best to investment in the heat pump. This investment should result in reduced operational costs. Afterwards one should consider investing in the district heating pump since these have high operational time which today leads to high electric consumption. Fuel gas fan and the feed water pump should change to steam operation since that gives a safer running of the boiler. 4

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE BEGRÄNSNINGAR/AVGRÄNSNINGAR METODBESKRIVNING DÅVA KRAFTVÄRMEVERK ALLMÄNT BESKRIVNING AV PROCESSEN INTERNA ELFÖRBRUKNINGEN TEORI KRAFTVÄRME ABSORPTIONSMASKIN FÖRUTSÄTTNINGAR ELPRIS ÅNGPRIS SYSTEMKOPPLINGAR ALTERNATIV ALTERNATIV ALTERNATIV ALTERNATIV BERÄKNINGAR ENERGIBERÄKNING EKONOMISKA BERÄKNINGAR RESULTAT MÄTNING BERÄKNINGSRESULTAT ENERGIBERÄKNINGAR EKONOMISKA RESULTAT DISKUSSION MÄTNINGARNA TURBINBERÄKNING RESULTATET EKONOMI SLUTSATS REFERENSER

6 Bilageförteckning: Bilaga 1 - Drifttider och energiförbrukning Bilaga 2 - Principskiss Dåva kraftvärmeverk Bilaga 3 - Turbindata Bilaga 4 - Tryck och flödesdata Bilaga 5 - Absorptionsvärmepumpen 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Umeå Energi är ett energi- och kommunikationsföretag som helt ägs av Umeå kommun. Umeå Energi AB äger i sin tur Umeå Energi Elnät AB, Umeå Energi Elhandel AB och Umeå Energi UmeNet AB. Ett fjärde affärsområde är Värme. Företaget är ägare av Dåva kraftvärmeverk som är beläget norr om Umeå. Dåva kraftvärmeverk är ett av värdens mest energieffektiva och miljöanpassade kraftvärmeverk med avfall som huvudsakligt bränsle. Kraftvärmeverket producerar årligen cirka 350 GWh värme och 50 GWh el. Av den producerade elen så går cirka 38 procent till drift av kraftvärmeverkets pumpar, fläktar osv. [1] Figur 1 nedan visar Dåvas elproduktion samt elförbrukning under Detta ger en snitteffekt för 2005 på cirka 14 MW el, varav 5 MW gick till drift av fläktar, pumpar och kompressorer i anläggningen osv. 5 MW motsvarar cirka en tredjedel av den totala produktionen. Om den interna elförbrukningen kan minimeras kommer företaget att kunna få ut mer el till försäljning vilket leder till ökade intäkter MWh Egen produktion Förbrukning ställverk Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2005 Figur 1.Dåvas elproduktion och förbrukning, exklusive värmepumparna, under

8 Elpriset När man talar om elpriset så menar man priset inklusive skatter och moms. För privata kunder består priset på elräkningen av många olika delar. Kostnader för framställning av el är cirka 25 procent av elpriset. 35 procent går till nättariffen och de resterande 40% går till staten i form av skatter och avgifter.[2] Elprisets utveckling Den gamla ellagen från 1902 innebar att en elleverantör hade ensamrätt på en viss del av landet och man kunde endast köpa av denna leverantör om man bodde i området. Ensamrätten för leverantören innebar att det inte fanns någon möjlighet att påverka sitt elpris beslutade regeringen att öppna elmarknaden för konkurrens. Detta beslut gjorde att man tillsammans med Norge 1996 öppnade den nordiska elbörsen Nord Pool. I och med att Nord Pool öppnades så blev elen billigare. År 2001 så vände priserna uppåt och efter år 2001 har elpriset stigit med 40 %. Se figur 2.[2] Elprisetsutveckling 120 Priser inkl skatt och moms. Öre/kwh kwh År Figur 2. Elprisets utveckling de senaste åren. Priserna är inkl skatt och moms för januari månad.[3] Genom att priserna började stiga så tillsattes en utredning av regeringen eftersom den nya börsen skulle ge lägre elpriser. I januari 2002 var elkonkurrensutredningen klar. Utredningen kom fram till att det stigande elpriset berodde på höjda elskatter och brist på billig vattenkraft pga. lite nederbörd. Det fanns också fler faktorer som spelar in. Utredningen föreslog att energimyndigheten skall följa upp prisutvecklingen framöver. [2] 8

9 1.2 Syfte Syftet med projektet är att minska den interna elförbrukningen på Dåva kraftvärmeverk. Den frågeställning som ska besvaras är: Är det möjligt att installera ångdrivna pumpar och fläktar för att minska den interna elförbrukningen och kan det bli ekonomiskt? Finns möjligheten att byta ut de befintliga värmepumparna i anläggningen mot en absorptionsvärmepump för att minska elförbrukningen? 1.3 Begränsningar/avgränsningar På grund av den begränsade tiden så kommer denna rapport endast betrakta de stora matarvattenpumparna och fjärrvärmepumparna. Fyra alternativ kommer att undersökas. Data från år 2005 kommer att användas för att begränsa mätningar, vilket tar tid. 1.4 Metodbeskrivning För att besvara frågeställningarna så kommer projektet att inledas med en litteraturstudie inom ämnet. En systemundersökning kommer att inledas samtidigt som en kartläggning hur den interna elförbrukningen ser ut i dag på Dåva kraftvärmeverk. Tyngdpunkten kommer att ligga på rökgasfläktar, matarvattenpumparna, fjärrvärmepumparna och kompressorer till rökgaskondenseringen. Eftersom Dåva kraftvärmeverk har kontinuerliga mätningar på anläggningen så kommer det inte att behövas göra några stora mätningar. Efter detta så kommer värmebalansberäkningar göras för ångavtappning. I samband med beräkningarna så kommer alternativa fläktar, pumpar och kompressorer med ångdrift tas fram. Därefter kommer en sammanställning av materialet att göras. Mätning För att bestämma den elenergi som pumparna och rökgasfläkten förbrukar så kommer en momentan mätning av effekten att göras. För denna mätning används de fasta frekvensomriktarna som sitter på Dåva. Frekvensomriktarna är ABB s AC601 frekvensomriktare. Dessa mäter varvtal, strömförbrukning och effektförbrukning. Drifttider och annan data Drifttider och totala energiförbrukning för Dåva är hämtade från månadsrapporterna för 2005 (se bilaga 1). Resterande data såsom temperaturer, flöden och tryck är hämtade från dataloggningsprogrammet LabView som loggar data från Dåva. 9

10 2. Dåva kraftvärmeverk Figur 3. Dåva kraftvärmeverk[1] 2.1 Allmänt År 2000 startades Dåva kraftvärmeverk (se figur 3) med en termisk effekt på 65 MW varav 15MW 1 är el. Anläggningen är byggd för att klara en verkningsgrad på 99 %. Detta genom att både värme och el utvinns, även värmen i rökgaserna återvinns genom kompressorvärmepumpar. I anläggningen finns en 4-drags ångpanna med rörlig roster där det huvudsakliga bränslet är hushålls- och verksamhetsavfall. Förbränningskapaciteten är 20 ton/h vilket motsvarar 65 MW. Årligen producerar anläggningen ca 350 GWh värme och 50 GWh el. Detta kan värma normalvillor under ett helt år och försörja ca villor med hushållsel.[1],[4] 2.2 Beskrivning av processen Figur 4.Principskiss över Dåvamyran kraftvärmeverk. 1 Vid generatorklämmorna vid 75 graders framtemp på fjv 10

11 Figur 4 och bilaga 2 visar en principskiss över Dåvamyran kraftvärmeverk. Med dessa går de att förstå processen bättre. Bränslets/rökens väg Avfallet lyfts med hjälp av en gripklotravers ner i en tratt. Längst ner i tratten sitter en pucher som trycker in rätt mängd bränsle in på rostret för att fullständig förbränning ska ske. På rostret torkas först bränslet. Det fasta bränslet förgasas och förbränns. Efter förbränningen så sker en slutförbränning av koksåterstoden. Askan ramlar ner i vattnet som kyler och transporterar aska förbi en stor magnet där all metall avskiljs innan de transporteras in i slagghuset behandling. Vid rostret tillförs ca hälften av luften som behövs för förbränningen. En bit högre upp i pannan tillförs den resterande luften tillsammans med renade rökgaser. Högst upp i pannan sprutas ammoniak in i pannan. Detta görs för att bryta ned redan bildad NO x. Rökgaserna kyls till viss del i 1:a draget från ca 1100 C ned till ungefär 950 C i vändpassagen in i de vertikala dragen 2 och 3. Innan det 4:e draget, det horisontella, är rökgaserna nere i en temperatur under 650 C. Detta görs för att minska risken för högtemperaturkorrosion på överhettarna. När rökgaserna når överhettarna kyls de ner ytterligare. Efter att ha passerat ekonomisern har rökgaserna en temperatur på ca 180 grader. Sen kyls rökgaserna ytterligare till ca 150 grader när de passerar matarvattenförvärmaren. Efter matarvattenförvärmaren ska rökgaserna renas innan de går ut genom skorstenen. Reningsprocessen börjar med att aktivt kol tillsätts i rökgaserna. Kolet tillsätts för de binder upp dioxiner. Därefter så passerar gaserna slangfiltret där stoft, dioxiner och tungmetaller avskiljs. Efter slangfiltret fuktas rökgaserna, som nu har en temperatur på ca 60 grader, innan de kommer till scrubbern. I scrubbern tvättas saltsyra och vätefluorid ut ur gaserna. Svavel bildar gips. När rökgaserna kommer till rökgaskondensorn kyls de under daggpunkt så att fukten fälls ut. Kondenseringsvärmen tas sedan ut genom kompressorvärmepumpen. Det finns 2 kompressorvärmepumpar. Denna rapport kommer endast att undersöka ett byte av ena pumpen till ångdrift. Här kyls rökgaserna till ca grader. Gaserna värms från 30 grader till 60 grader innan de passerar rökgasfläkten och ut genom skorstenen. [1] Vattnet /ångan Vattnet i matarvattentanken har en temperatur på 130 C. Från matarvatten tanken pumpas vattnet förbi de tre ekonomiserna till ångdomen. Efter ekonomiserna har temperaturen höjts till 230 C. Vattnet går genom pannan så att förångning sker. Ångan från domen tas sedan ut ur domen på ovansidan och går sedan genom de tre överhettarna. Efter överhettarna har ångan en temperatur på 400 C och ett tryck på 40 bar. Denna ånga leds sedan till turbinen. Vid normal drift, som är full last, är ångflödet 75 ton/timme. Ångan kan antingen ledas genom turbin eller om det är riktigt kallt genom en direktkondensor. Det finns alltid ett litet ångflöde genom direktkondensorn för att kunna snabbt dumpa ånga där vid fel på turbinen. Turbinen är en Allen modular Mod3 turbin, från den kan ångan tappas av vid 2 och 6 bar. Efter turbinen kommer ångan till varmkondensorn, där kondenseras ångan till vatten och pumpas tillbaka till matarvattentanken. Ångan som tappas av vid 6 bar går till det 6 bars system som finns. Från detta system tas ånga till bla NH4OH insprutningen, NH3 återvinningen och till turbinånga. Från 40 bars ångan finns det en ventil som upprätthåller trycket 6 bar i systemet. Värmen från kondensorerna tas upp av fjärrvärmenätet. 11

12 Fjärrvärmenreturen varierar under året men den ligger på ca C. Först värms vattnet med värmen från rökgaskondenseringen. Därefter pumpas vattnet genom turbinkondensorn och sedan vidare genom direktkondensorn. Temperaturen efter turbinkondensorn beror på hur och om turbinen körs, men den brukar ligga på ca C. Efter direktkondensorn brukar temperaturen ligga ett 10 tal grader högre, men det beror helt på hur ångan fördelas mellan dessa kondensorer. Därefter pumpas vattnet ut till fjärrvärmenätet igen.[1] 2.3 Interna elförbrukningen Turbinen producerar under året ca 50 GWh el. Av denna energimängd så går endast 31 GWh till försäljning resterande 19 GWh går till drift av kraftvärmeanläggningen. Den största delen av den interna förbrukningen går till drift av pumpar och fläktar för att hålla i gång förbränningsprocessen. En annan stor förbrukare är de 2 värmepumpar som används för rökgaskondenseringen. Tabell 1 visar den interna energiförbrukningen för varje månad samt hur mycket energi pumparna och rökgasfläkten har förbrukat under samma period. Tabellen visar även hur stor del av den totala interna förbrukningen som pumparna och rökgasfläkten står för. I denna tabell så är inte värmepumparna inräknade[4] Tabell 1.Årlig elförbrukning för pumparna och rökgasfläkten. Interna energiförbrukning (MWh) Fj1 Fj2 RGF Mava2 Övrig Total Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Procent 4% 3% 18% 3% 72% 100%. Av tabell 1 kan man se att rökgasfläkten står för 1/5 av den interna förbrukningen och att matarvattenpump 2 står för endast 2 procent av den. Den totala interna energiförbrukningen för varje månad är hämtad från månadsrapporten och i denna är inte energi till värmepumparna inräknad. I figur 5 visas den interna förbrukningen och värmepumparnas förbrukning. 2 Att februari har hög förbrukning beror på avläsningen för januari är med på februari. 3 Att december har hög förbrukning beror på en del av förbrukningen för november är med på december. 12

13 Interna förbrukningen Värmepumparna MWh Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2005 Figur 5.Den interna förbrukningen exkl värmepumparna samt värmepumparnas förbrukning. Av diagrammet kan man konstatera att värmepumparna står för en stor del av den interna energiförbrukningen under året. I figur 6 visas den producerade elen och den totala interna energiförbrukningen inklusive värmepumparna. Slutsatsen blir att det är en liten del el som inte går till egen användning. MWh Egen produktion Total egen förbrukning Jan Mar Maj Jul Sep Nov Figur 6.Egen produktion och egna totala förbrukningen inkl värmepumparna. 13

14 3.Teori 3.1 Kraftvärme Vid kombinerad kraft- och värmeproduktion kan % av bränslets värmeinnehåll nyttiggöras. I ren kraftproduktion kan endast % nyttiggöras. Kraftvärmeprincipen används mycket inom processindustrin, där ångan tas ut efter turbinen och används i processen. Storskaligt utnyttjande av denna princip är för att producera fjärrvärme. Vid ren kraftproduktion har man en s k kallvattenkondensor som har ett lägre mottryck för turbinen än en s k varmvattenkondensor. Ju lägre mottryck turbinen har desto mer energi kommer den att producera. I ett kraftvärmeverk värmer varmvattenkondensor fjärrvärmevattnet i allmänhet från ca C till ca C. Temperaturen bestämmer turbinens mottryck. I en kallvattenkondensor används kallare vatten vilket kan ge ett lägre mottryck. Kraftvärmeverket möjliggör också att kunna skicka ånga från pannan förbi turbinen till en direktkondensor. Detta möjliggör värmeförsörjning även när turbinen står. I kraftvärmeverk produceras både mekanisk effekt och värmeeffekt. Man kan då definiera elutbytesfaktorn enligt ekvation 1. Kraftvärmen är en kompromiss eftersom ju högre framledningstemperatur man har desto högre mottryck, vilket resulterar i mindre el ur turbinen. Se figur 7. [7],[8] P α = (1) Q Där α= elutbytesfaktorn P= producerad mekanisk effekt [W] Q= producerad värmeeffekt [W] Figur7. Producerad mekanisk effekt (P) som funktion av producerad värmeeffekt(q) vid olika framledningstemperaturer (t f ). 14

15 3.2 Absorptionsmaskin En absorptionsmaskin använder sig av fjärrvärme eller spillvärme för att producera kyla. Systemet består av en kondensor och förångare. I stället för en kompressor som man har i en värmepump så har man en absorbator, pump och en generator. I ett absorptionsaggregat (se figur 8) utnyttjas drivenergin i form av värme från t ex fjärrvärme/spillvärme för att koka bort vatten ur en blandning av vatten och litiumbromid. Detta sker vid en temperatur av cirka 30 grader. Vid det tryck som råder i generatorn, cirka 0,1 bar förångas vattnet i lösningen, och förs vidare till kondensorn. Där kondenseras vattnet med hjälp av kyltorn eller dylikt. Vattnet förs sedan vidare till förångaren. Litiumbromiden förs i sin koncentrerade form från generatorn till en behållare där den används till att skapa ett kraftigt undertryck. I anslutning till denna behållare finns förångaren som är i kontakt med det köldbärarsystem som man skall använda för att kyla exempelvis hus och dylikt. Tack vare undertrycket som skapas av litiumbromiden, kokar vattnet i förångaren vid mycket låg temperatur, vilket gör att värme tas upp från köldbäraren som därmed kyls. Den vattenånga som bildas i förångaren förs vidare till absorbatorn där ångan absorberas av en litiumbromidlösning. Litiumbromid har egenskapen att det suger upp vatten med en väldig kraft. Lösningen av litiumbromid och vatten (från vattenångan) pumpas kontinuerligt till generatorn. [9] Figur 8.Tekniken i ett litiumbromid absorptionsaggregat. [9] 15

16 4. Förutsättningar 4.1 Elpris Dåva kraftvärmeverk producerar och förbrukar el. Vissa perioder så förbrukas mer el än vad som produceras. Då måste import av el ske. För den exporterade elen så är inkomsten lika med spotpriset minus en årlig fast utmatningsavgift på kr och en rörlig utmatningsavgift på 4 öre/kwh. För den förbrukade elen tillkommer skatt och elcertifikatsavgift på spotpriset. För den elen som importeras så tillkommer även en nätavgift på 14 öre/kwh. För att ha möjlighet att importera betalar Umeå energi en fast årsavgift på kr. Vid de ekonomiska beräkningarna har ett medelpris för el räknats fram för varje månad. Dessa priser bygger på ett årsmedelpris på 350 kr/mwh. Avvikelsen för varje månad bygger på verkliga månadsmedelvärden för Nord Pools spotpris för varje år under perioden Detta månadsmedelvärde har dividerats med det antagna årsmedelvärde för att erhålla avvikelsefaktorn. Därefter har ett medelvärde för varje månads avvikelsefaktor beräknats [5]. I tabell 2 så visas elpriset för varje månad. Tabell 2.Elpris/månad exkl skatt [kr/mwh]. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Elpris På detta elpris tillkommer skatt, elcertifikatsavgift och en nätavgift. Skatten är på 220 kr/mwh och nätavgiften på 60 kr/mwh. Elcertifikatavgiften är satt till 250 kr/mwh och kvotplikten varierar fram till år 2010 enligt tabell 3 [6]. Detta ger den certifikatsavgift som visas i tabell 3. Tabell 3.Elcertificatsavgiften för År Kvotplikt Elcertifikatsavgift 4 [kr/mwh] ,126 31, ,141 35, ,153 38, , ,169 42, Ångpris Ångpriset kan variera en hel del under året. Speciellt dyrt är det under vintern, och beroende på vid vilket tryck ångan ska tappas av. I denna rapport har ångpriset antagits till 200 kr/mwh för 40 bars ånga. [4] 4 Elcertifikatsavgiften beräknas genom att multiplicera kvotplikten med 250 kr/mwh. 16

17 5. Systemkopplingar När det gäller att byta ut eldrift mot ångdrift går det att göra på många olika sätt. I denna rapport har alternativen begränsats till 4. Dessa alternativ har begränsats till att endast fokusera på fjärrvärmepumparna, matarvattenpump2, rökgasfläkten och värmepumparna. Alternativen har växt fram under studien. De ångförbrukningar som används har tagits fram med hjälp av turbinleverantör. Alternativen ska ge en lägre driftkostnad än i dagsläget. När det gäller ångförbrukningen till de turbiner som ska driva exempelvis pumparna fanns tre möjligheter eftersom det finns ett 6 bars system: Man kan ta ångan från 40 bar och ha mottryck på 6 bar. Ta ångan från 6 bar och ha mottryck på 0,6 bar Ta ångan från 40 bar och ha ett mottryck på 0,6 bar Förbrukningen för dessa olika alternativ finns i bilaga 3. Eftersom alternativet 40-0,6 bar gav den minsta ångförbrukningen så har endast detta används i alternativen genom olika kombinationer. Tabell 4 visar hur mycket vardera del förbrukar. Tabell 4.Ångförbrukningen vid 40-0,6 bar [10] Värmepump 11,4 t/h Fläkt 13,2 t/h Fjärrvärme 5,3 t/h Mava2 7,5 t/h Summa 37,4 t/h Att fläkten förbrukar mer ånga än värmepumpen beror på att värmepumpens turbin har en kuggväxel, vilket gör att ångförbrukningen minskar. För att kunna köra pumparna med en turbin måste de befintliga pumparna bytas ut. Fjärrvärmepumpen måste bytas mot en Omega C och matarvattenpumpen måste bytas mot en HGM 4/4. [15] 5.1 Alternativ 1 Det första alternativet är att alla delar byts mot ångdrift. Ångan till turbinerna tas från 40 bars systemet och kondenserar ut vid 0,6 bar. I stället för den kompressordrivna värmepumpen sätts en absorptionsvärmepump som kopplas enligt figur 9. Denna koppling är tagen från Värmeforsks rapport Rökgaskondensering med värmepump. [11] 17

18 Figur 9.Tänkta systemkopplingen med absorptionsvärmepumpen Värmepumpen Tanken med denna koppling är att man kör in fjärrvärmetemperaturen på 40 C och delar på denna så att en del går genom förångaren och kyls. Därefter går det genom värmeväxlaren och värms av denna. Den del av fjärrvärmeflödet som inte går genom förångaren går istället genom absorbatorn och kondensorn och tar upp den bortkylda värmen. Därefter blandas dessa flöden innan de går in i turbinkondensorn. 5.2 Alternativ 2 Detta alternativ är i stort sett lika som i alternativ 1. Alla delar drivs med hjälp av ånga istället för el. Skillnaden från alternativ 1 är det man driver en av kompressorvärmepumparna med en turbin i stället för att koppla in en temperaturkänslig absorptionsvärmepump. Fördelen med denna koppling är att det går att använda den befintliga kompressorvärmepumpen, man behöver endast investera i en turbin. Tanken är att man kör den ångdrivna värmepumpen och spetsar med den eldrivna värmepumpen. 5.3 Alternativ 3 Enligt tabell 1 står matarvattenpump 2 endast för 2 % av den interna energiförbrukningen. Pumpen behöver ändå ungefär lika mycket ånga för att drivas som fjärrvärmepumpen som är en större förbrukare i dagsläget. I alternativ 3 är matarvattenpumpen inte ångdriven. Värmepumpen är en ångdriven kompressorvärmepump. Fjärrvärmepumpen och rökgasfläkten är även i detta alternativ ångdrivna. 18

19 5.4 Alternativ 4 Värmepumparna till rökgaskondenseringen står för cirka 50 % av den totala interna energiförbrukningen. Alternativ 4 innebär att en av de två kompressorvärmepumparna som finns för rökgaskondenseringen byts ut till ångdrift. Denna pump blir baslast vid drift av rökgaskondenseringen. Den eldrivna kompressorvärmepumpen spetslast och används endast då den ångdrivna pumpen inte klarar av att ta ut de önskade värmeuttaget ur rökgaserna själv. 19

20 6. Beräkningar 6.1 Energiberäkning Att jämföra olika alternativ innebär att dagens effekt ur turbinen måste räknas fram. Detta görs genom att använda ekvation 2. För att kunna göra detta måste först entalpierna för de olika avtappningarna, se figur 10, på turbinen bestämmas. Vid denna beräkning används de indata som visas i tabell 5. Trycken och flödena är hämtade från bilaga 4. Temperaturer är hämtade från Umeå Energis dataloggningsprogram Labwiev. Entalpierna är hämtade från en entalpitabell.[12] Figur 10.Turbinens olika utlopp 1.Inlopp 2.6Bar 3.2Bar 4.Utlopp W prod = m& h h ) + (( m& m& )( h h )) + (( m& m& m& )( h )) (2) 1( h4 Där W prod = Producerad turbineffekt [kw] m& =Ångflöde [kg/s] h =entalpi kj/kg Tabell 5.Indata som användes vid beräkningar. Inlopp Flöde 22 Kg/s Tryck 40 Bar Temp 400 C Avtappning 6Bar Flöde 1,9 Kg/s Tryck 6 Bar Avtappning 2Bar Flöde 1,2 Kg/s Tryck 2 Bar Utlopp Flöde 18,9 Kg/s Tryck 5 1,75 Bar 5 Motsvarar en fjärrvärmetemperatur på ca 116 C 20

21 Efter att dagens effektuttag är beräknat dras flödet som behövs för de olika alternativen bort, delvis så minskas flödet in i turbinen. Det har antagits att det kommer att vara ett lika stort avtappningsflöde vid ett lägre inflöde. De nya flödena förs in i ekvation 2 för att få den nya effekten från turbinen. Indata som användes visas i tabell 6. Tabell 6. Indata som användes vid de olika alternativen. Inlopp Alt1 Alt2 Alt3 Flöde 12,9 11,61 13,69 Kg/s Tryck Bar Temp C Avtappning 6Bar Flöde 1,9 1,9 1,9 Kg/s Tryck Bar Avtappning 2Bar Flöde 1,2 1,2 1,2 Kg/s Tryck Bar Utlopp Flöde 9,824 8,534 10,614 Kg/s Tryck 1,75 1,75 1,75 Bar Den nya effekten multipliceras sedan med en faktor som ger ett verkligare effektuttag (ekvation 5). Denna faktor har beräknats genom ekvation 3 och 4 W turbin P verklig = (3) Dturbin Där W D P turbin turbin verklig = Energin som går ut från turbinen [MWh] =Drifttiden i timmar [h] =Normerade medeleffektuttag under månaden [MW] Pverklig f = (4) P Max Där f =faktor P verklig = Normerade medeleffektuttag under månaden [MW] P Max =Beräknad maximal effekt ur turbinen [MW] 21

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Stockholm, 2010-10-28 Daniel Welander, Vattenfall Power Consultant Fjärrvärme

Läs mer

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Rotebro idrottshall solel

Rotebro idrottshall solel Rotebro idrottshall solel Glasparti söderfasad 672st paneler Glasparti västerfasad 450st paneler Tunnfilmspaneler monterade på kil ovan tak 32st paneler. Övrig yta blir vanligt glas i liknande utseende

Läs mer

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation

Läs mer

Bilaga 4. Bränslebehov och värmeproduktion under 2005

Bilaga 4. Bränslebehov och värmeproduktion under 2005 Bilaga 4. Bränslebehov och värmeproduktion under 2005 Data från 2005 redovisas med beräkningar gällande förbrukade bränslen i kraftvärmeverket (KVV) för värmeproduktion och det totala bränslebehovet. Värden

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Maj 2007 Genomförandegrupp: Erik Svedjehed Ulf Zakrisson Handledare: Jan Dahl, LTU

Läs mer

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW

Läs mer

Örtoftaverket Lars Hammar

Örtoftaverket Lars Hammar Örtoftaverket Lars Hammar ENERGI för framtida generationer Vår vision Vision, affärsidé och värdegrund ENERGI för framtida generationer TILLSAMMANS med medvetna kunder och samarbetspartners skapar vi energi

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Skogsvallen idrottsanläggning

Skogsvallen idrottsanläggning Schneider Electric, Hägersten 2009-11-20 A 1 (5) Skogsvallen idrottsanläggning Uppdrag Nässjökommun och Karlsson Wachenfeldt arkitekter har gett Schneider Electric i uppdrag att Skogsvallens energiförbrukning

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Installation av energikombinat vid Lillesjöverket

Installation av energikombinat vid Lillesjöverket Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete Installation av energikombinat vid Lillesjöverket Tekniskt beslutsunderlag åt Uddevalla Energi för val av flistork Willy Sanftleben 2014-05-12 Program: Sjöingenjörsprogrammet

Läs mer

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion MILJÖLABORATORIT Nyttig energi vid ångproduktion 008 Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Innehållsförteckning Inledning... System... 4 System... System... 7 System 4... 9 System... Inledning Denna handledning

Läs mer

Nu tjänar alla på att vara. energieffektiva och miljön

Nu tjänar alla på att vara. energieffektiva och miljön Nu tjänar alla på att vara energieffektiva Ni, och miljön 2013-01-18 REV 2013-05-29 HEDENVERKET, KARLSTADS ENERGI HEDEN ETAPP 3 Vad innebär den nya prismodellen för mig som kund? Under vår och höst betalar

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11

VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11 2015-08-29 VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11 SVERIGES VÄRMEMARKNAD (FJV) VART TAR VÄRMEN VÄGEN? Den största delen av energin för uppvärmning ventileras bort via frånluftssystemet. Fortfarande är få bostäder

Läs mer

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor.

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Examensarbete 15 Högskolepoäng Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Daniel Erixon Joakim Östergaard Driftteknikerutbildningen Örebro vårterminen 2008 Examinator: Tore Käck Handledare: Roland

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen Presentation 2012 Fjärrvärme i Västra Svealand I regionområde Västra Svealand bedriver E.ON Värme verksamhet i sex fjärrvärmenät Verksamheten i Örebro/Kumla/Hallsberg

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

Split- vs ventilationsaggregat

Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilation units 2011-07-30 Gällande energibesparingspotential. Existing energy potential Innehåll/Contents 2 Inledning/Introduction... 3 Förutsättningar/Conditions...

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar

Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar Fredrik Axby Grontmij Martin Båfält, Karin Ifwer, Niclas Svensson, Anna Öhrström, Inge Johansson 1 Agenda Inledning Analysmetodik - Weighted Sum Method

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Förstudie Solceller på villa

Förstudie Solceller på villa Förstudie Solceller på villa Förutsättningar Villa Solhem ligger i Beddingestrand, mellan Trelleborg och Ystad. Den är uppförd 1914 med en total boarea på ca 240 m 2. Den tänkta placeringen för solcellsmodulerna

Läs mer

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Örebro Göteborg Stockholm Solel: Ekonomi David Larsson, Direct Energy Intäkter Kostnader Vad kostar solel? Lönsamhet Matchning, nettodebitering och försäljning

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Nu tjänar alla på att vara. energieffektiva och miljön

Nu tjänar alla på att vara. energieffektiva och miljön Nu tjänar alla på att vara energieffektiva Du, och miljön Vad innebär den nya prismodellen för mig som kund? Under vår, sommar och höst betalar du mindre för fjärrvärmen jämfört med idag och under vintern

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Småskalig kraftvärme med biobränslen

Småskalig kraftvärme med biobränslen www.opet.se Småskalig kraftvärme med biobränslen - förutsättningar inom Västra Götaland OPET Sweden Tel: 016-544 20 00 Drottninggatan 50 Fax: 016-544 22 07 111 21 Stockholm E-post: opet@stem.se Varför?

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Trafikverkets elprisrapport

Trafikverkets elprisrapport Trafikverkets elprisrapport I den här rapporten sammanfattar vi vad som hänt på elmarknaden hittills i år, samtidigt som vi blickar framåt. Rapporten publiceras månadsvis. Trafikverket upphandlar drivmotorström

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014 Välkomna till Falkenberg Energis Reko fjärrvärmeträff 2014 Kvällens agenda: 18.00 Välkommen Bo Anders Antonsson, Administrativ Chef 18.20 Presentation av fjärrvärme och prisändring Eva Hammar Orava, Driftingenjör

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Solceller Snabbguide och anbudsformulär

Solceller Snabbguide och anbudsformulär Solceller Snabbguide och anbudsformulär Maj 211 Detta dokument har tagits fram inom ramen för SolEl-programmet, mer info finns på www.solelprogrammet.se. Projektet har kallats "Underlag för anbudsförfrågan

Läs mer

Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp UMEÅ UNIVERSITET 2013-11-05 Tillämpad fysik och elektronik Lars Bäckström Anders Strömberg Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp Tid: 2013-11-05 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, miniräknare och skrivhjälpmedel.

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Prisutveckling på energi samt leverantörsbyten, första kvartalet 2015

Prisutveckling på energi samt leverantörsbyten, första kvartalet 2015 EN 24 SM 1502 Prisutveckling på energi samt leverantörsbyten, första kvartalet 2015 Energy prices and switching of suppliers, 1st quarter 2015 I korta drag Allmänt om publikationen I detta kvartalsvisa

Läs mer

DVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem

DVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Luftkonditionering Brandsäkerhet Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Integrerat reversibelt värmepumpsystem 2 Integrerat reversibelt värmepumpsystem

Läs mer

2012-10-31 Karlstads Energi AB

2012-10-31 Karlstads Energi AB 1 Karlstads Energi AB Samrådsunderlag för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten Innehåll Samrådsunderlag 2 1 ADMINISTRATIVA

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson 1 (12) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från ytterligare 1 alt 2 organisationer/kommuner Torrötning. Datum

Läs mer

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A Vecka 18 3 apr - 6 maj år 212, version: A Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-29 källa: Svensk Energi /vecka 1 9 8 7 Nuvarande period Föregående period

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2014-04-28 Landstinget Blekinge Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2 Elproduktion från vindkraft Bakgrund Landstinget Blekinge är delägare

Läs mer

Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013

Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013 Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013 Objekt/anläggningar 2 Pannor [MWt] 30 80 160 Turbiner [MWe] 9 27 55 Panntyp BFB CFB CFB Ångcykel (ref.) 1) 1 FV 2 FV 4 FV Mava (ref.)

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014 Välkomna till Falkenberg Energis Reko fjärrvärmeträff 2014 Dagens agenda: 15.00 Välkommen Bo Anders Antonsson, Administrativ Chef 15.20 Presentation av fjärrvärme och prisändring Eva Hammar Orava, Driftingenjör

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring

Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring UMEÅ UNIVERSITET Projektarbete Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik 2008-03-24 Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring Anna Persson Camilla Svensson Sammanfattning Då användningen

Läs mer

Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C

Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Mätningar utförda på kylalabbet, klimatrum 3, Energiteknik, KTH, Brinellvägen 60 av Johan Nordenberg och Erik Björk hösten 2000. Sammanfattning Absolut- och

Läs mer

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus RAPPORT 1 (16) På uppdrag åt Svensk Fjärrvärme: Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus LCC evaluation of six different one-family-housing heating systems Johanna

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan

Läs mer

Energiomvandling av biobränsle/torv/avfall i småskaliga anläggningar g med hjälp av höghastighetsgeneratorer

Energiomvandling av biobränsle/torv/avfall i småskaliga anläggningar g med hjälp av höghastighetsgeneratorer Energiomvandling av biobränsle/torv/avfall i småskaliga anläggningar g med hjälp av höghastighetsgeneratorer Miroslav Petrov, Jens Fridh KTH Skolan för Industriell Teknik & Management Institutionen för

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun Version: A GWh GWh GWh GWh GWh GWh TILLFÖRSEL Vattenkraft 6 915,2 6 386,1 6 867,3 6 004,6 5 746,2 5 409,5 Vindkraft 1 213,7

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer