PARTIDAGEN 2015 I PEDERSÖRE PARTIFULLMÄKTIGES BESLUTSFÖRSLAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PARTIDAGEN 2015 I PEDERSÖRE PARTIFULLMÄKTIGES BESLUTSFÖRSLAG"

Transkript

1 Motion 1 Finland borde bli medlem av Nato Försvarsalliansen NATO bildades 1949 och har som syfte att garantera dess medlemsländer ett kollektivt beskydd ifall ett medlemsland blir angripet av främmande makt. Efter kalla krigets slut har NATO utökats med fler medlemsländer till och med ur det forna östblocket, bl.a. de baltiska staterna. Finland har efter andra världskrigets slut intagit en strikt neutral roll vad beträffar försvarspolitiskt samarbete. Under de senaste ca 20 åren har det då och då dykt upp frågan om ett eventuellt finländskt NATO-medlemskap. Attityden från ledande politiker i vårt land har ändå alltid varit att tiden inte är mogen att diskutera ett finländskt NATO-medlemskap och att vi (dvs. Finland) redan har en s.k. "NATO-option". Det är mycket oklart vad denna NATO-option går ut på och kan nog mest liknas vid ett önsketänkande. Det självklara i denna fråga är nog att antingen är man med i NATO eller så inte. Något mellanläge existerar inte. Klart är dock att den finländska försvarsmakten redan har NATO-kompatibel personal och utrustning. SFP i Pargas anser att tiden nu definitivt är mogen för att på allvar börja diskutera ett finländskt medlemskap i NATO. Den ryska aggressionen i Ukraina det senaste året visar med all tydlighet hur utsatt och ensamt ett litet land, i det här fallet Ukraina, är i händelse av militär aggression från Ryssland. Det ryska angreppet på Georgien 2008 är ett annat exempel på rysk militär maktpolitik. Ett medlemskap i NATO skulle definitivt ge Finland den militära trygghet som vi idag eftersträvar. Eftersom Estland, Lettland och Litauen redan är medlemmar av NATO, skulle ett eventuellt finländskt NATO-medlemskap inte kunna ses som någon provokation. SFP i Pargas anser: Att SFP aktivt i riksdag och regering börjar arbeta för att Finland skall ansöka om medlemskap i NATO. Regina Koskinen Ordförande, Pargas lokalavdelning Rolf Möller Sekreterare, Pargas lokalavdelning Partifullmäktiges svar Svenska folkpartiet har alltid välkomnat en öppen och fördomsfri diskussion om ett finländskt Nato-medlemskap och vilka inverkningar det skulle ha på Finland. Därför är också motionen angelägen. Den finländska debatten har inte alltid endast handlat om fakta utan den har också styrts av känslor och historiska faktorer. Därför är det knappast troligt att alla finländare har en klar bild över vad ett Nato-medlemskap skulle innebära och vad det inte skulle innebära för Finland. Ett av Natos medlemskriterier är att majoriteten av befolkningen ska stöda ett medlemskap. En sådan majoritet finns i detta skede inte. För att Finland ska komma vidare i debatten är det nödvändigt att få en objektiv och klar bild över vad ett medlemskap skulle ha för inverkningar på Finland. SFP föreslog i sitt valprogram att en parlamentarisk arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda medlemskapets implikationer på vår utrikes- säkerhets, och försvarspolitik. 1

2 Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att en parlamentarisk arbetsgrupp tillsätts för att utreda hur ett Nato-medlemskap skulle påverka Finland. att SFP fortsätter att fördomsfritt diskutera Nato och tar ställning till ett medlemskap i samband med att nästa partiprogram godkänns. 2

3 Motion 2 För att reformera värnplikten Årligen börjar ca rekryter sin värnplikt. Av dem är ca 250 kvinnor som frivilligt gör värnplikt. När materialkostnaderna stiger och allt som har med försvaret blir mer komplicerat och tekniskt krävande, så behöver Finland motiverade beväringar. Av de ca rekryter som påbörjar sin värnplikt avbryter ca 19 % sin värnplikt av diverse orsaker. Det betyder att ca utför sin värnplikt till slut. Kvinnor kallas inte till uppbåd. Därför skulle det vara av nationellt intresse samt ur jämställdhetens synvinkel rätt, att även kalla kvinnor till uppbåd. Försvarsmakten kunde av årskullen kalla in ca 8500 beväringar som skulle bestå av både män och kvinnor. Åt dessa skulle en högre dagpenning betalas än den som nu betalas, för att bidra till en högre motivation. Detta skulle också bidra till att beväringar skulle få en mera högklassig utbildning som också skulle vara mer krävande och specialiserande. Civiltjänstgöringen kunde reformeras så att istället för de arbetsuppgifter som finns idag, skulle den bestå av civilkrishanteringsuppgifter. Dessa civilkrishanteringsuppgifter kunde bl.a. vara förstahjälp, brandsituationer, översvämningar, oljeutsläpp och andra katastrofer som kunde drabba vårt land. Till civilkrishanteringsuppgifter skulle det räcka med ca personer. De som utför vapenfri värnplikt kunde inkorporeras i civilkrishanteringsutbildningen. Resten av årskullen skulle vara befriad från värnplikt och civilkrishanteringsuppgifter. Till bägge tjänstgöringar skulle alltså kallas in de mest motiverade och mest lämpliga individerna som behövs till olika vapenslag och skolningar. Joakim Honga SFP i Karleby Partifullmäktiges svar Partistyrelsen ställer sig positivt till motionärens mål om att öka andelen kvinnor i försvaret. Tillsammans med försvaret av hela landet och den militära alliansfriheten är den allmänna värnplikten en av den finländska försvarslösningens tre grundpelare. Det innebär att förändringar i en av grundpelarna direkt påverkar även de andra. Därför måste alla dylika förändringar vara välmotiverade. År 2009 utredde en arbetsgrupp under ledning av Risto Siilasmaa värnpliktens framtid. I sin rapport konstaterar gruppen att den allmänna värnplikten är basen för försvaret, motiverar individen och framhäver de positiva samhälleliga konsekvenserna. Det konstateras också att värnplikten är det kostnadseffektivaste sättet att upprätthålla ett trovärdigt försvar, att en selektiv eller frivillig värnplikt i längden skulle leda till en yrkesarmé som skulle kosta mer att upprätthålla, samt att vi då skulle tvingas alliera oss militärt. Det är viktigt att värnplikten lever i tiden och utvecklas. Siilasmaa-rapporten innehåller en lång lista utvecklingsförslag som Försvarsmakten systematiskt tillämpar. Däribland finns även en rad åtgärder som hänför sig till att öka antalet kvinnor som utför den frivilliga militärtjänstgöringen. Under försvarsminister Haglunds ledning utfördes våren 2014 ett pilotprojekt i Birkaland där ett rekryteringsbrev skickades ut till alla kvinnor födda år 1994 och 1995, totalt 5120 st. Resultaten var positiva och ledde till att antalet kvinnor som ansökte om att fullgöra tjänstgöring ökade med 3

4 ca 30 % jämfört med tidigare år. Pilotprojektet utvidgas nu stegvis till att täcka hela landet år Tanken om att kalla in hela årskullen, både männen och kvinnorna, i tjänst är inte realistisk. Försvarets styrka i kristid är soldater, vilket inte i förutsätter hela årskullen. Försvarets faciliteter och ekonomi möjliggör inte heller utbildning av hela årskullen. En värnplikt för både män och kvinnor skulle således förutsätta en övergång till så kallad selektiv värnplikt. I olika länder runtom i världen har man stegvis avvecklat olika varianter av allmän värnplikt. I Siilasmaa-rapporten har man granskat Hollands, Belgiens, Spaniens och Frankrikes erfarenheter. Granskningens resultat visar att det i alla länder uppstått stora problem med att rekrytera tillräckligt med kompetent personal, att soldaternas ålder blivit för hög, att personalkostnaderna ökat märkbart. Dessutom finns en risk att en avveckling eller förminskning av den allmänna värnplikten leder till att försvarsmakten skulle isoleras från resten av samhället, vilket skulle ha negativa konsekvenser för försvarsviljan. I rapporten konstateras även att selektiv värnplikt är problematisk ur många aspekter. Det skulle måsta konstrueras ett jämlikt system på basis av vilket urvalet av de som tvingas utföra värnplikten görs, eftersom det finns en stor risk att det i längden inte skulle finnas tillräckligt med frivilliga. Arbetsgruppen konstaterar enhälligt att de inte anser selektiv värnplikt vara ett trovärdigt och långsiktigt alternativ för Finland utan att stora strategiska förändringar i landets försvarslösning först sker. I Norge införde man sommaren 2013 könsneutral värnplikt, där kvinnor och män har samma skyldigheter. Eftersom Norge, trots att landet är militärt allierat, på många sätt är jämförbart med Finland finns det orsak att noga följa med Norges erfarenheter. På basis av dessa erfarenheter kan sedan eventuella förändringar till det finländska systemet utredas. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen anses vara besvarad med denna utredning. 4

5 Motion 3 Erkänn staten Palestina Säkerhetsläget och den humanitära situationen i Mellanöstern är en ständigt återkommande fråga i världspolitiken, och aktualiserades igen sommaren 2014 då blodiga konflikter trappades upp mellan Israel och Palestina. Under samma höst väckte frågan diskussion ur ett annat perspektiv, då flera EU-stater tog upp ett erkännande av staten Palestina på den politiska dagordningen. Palestinas yrkande gäller en stat baserad på 1967 års gränser, vilket inkluderar Västbanken och Gaza och med östra Jerusalem som huvudstad. Redan år 1974 godkände FN:s generalförsamling resolution 3236 som erkänner palestinska folkets rätt till självbestämmande, nationell självständighet och suveränitet i Palestina. Sedan 1974 har en rad länder erkänt Palestina och dessa utgör numera en majoritet av det internationella samfundet. Undantagen är främst Nordamerika, Västeuropa och Australien. År 2014 blev Sverige det första EU-landet att erkänna Palestina.[1] Efter Sverige har även parlamenten i Storbritannien, Frankrike, Irland Spanien och Portugal röstat för ett erkännande. I december 2014 antog också Europaparlamentet en resolution som stöd för en palestinsk stat i en tvåstatslösning baserad på 1967 års gränser. Den status quo-politik som hittills rått, saknar en hållbar lösning på sikt och underminerar de drabbade folkens möjligheter att påverka sina liv och sin framtid. De långvariga konflikterna, blockaderna och isolationspolitiken har bidragit till en hög arbetslöshet på de palestinska områdena. Dessa faktorer, tillsammans med mer eller mindre kontinuerliga inslag av våld och osäkerhet kan i längden bidra till en ökad radikalisering, vilket ytterligare försvårar en fredlig utveckling. Därtill har de illegala bosättningarna på palestinsk mark fördubblats sedan fredsprocessen inleddes och överskrider numera en halv miljon. De expanderande bosättningarna hotar att i längden försvåra en lösning för en palestinsk stat. Palestinas anspråk på fullt medlemskap i FN borde ses som ett positivt steg i fredsprocessen mellan Israel och Palestina en process som hittills på många sätt stampat på stället. För en balanserad lösning krävs även att förhandlingsparterna ges en mer jämnvärdig position och möjligheter till diplomatisk dialog. Omvärlden fortsätter tala om en tvåstatslösning. För att ta detta på allvar och för att verkligen uppnå resultat förrän det är för sent behövs två stater. Vi undertecknade anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen ska verka för: Att fördöma den illegala ockupationen av palestinska områden. Att fördöma bruk av våld och terrorism i konflikten. Att stöda erkännandet av staten Palestina med 1967-års gränser som utgångspunkt och dess fullvärdiga medlemskap i FN. Den nya staten ska även klara av att ge säkerhetsgarantier åt Israel. Att stöda en oberoende utredning av krigsbrott och brott mot mänskligheten utförda av gemene parter under sammandrabbningarna år Att fortsätta stöda en fredlig lösning för bägge parter i Israel-Palestinafrågan. Ida Schauman Förbundsordförande Svensk Ungdom Sandra Grindgärds Förbundssekreterare Svensk Ungdom 5

6 [1] Ungern, Slovakien och Polen hade berett ett erkännande av Palestina innan de blev medlemmar i EU. Partifullmäktiges svar Säkerhetsläget och den humanitära situationen i Mellanöstern är en ständigt återkommande fråga i världspolitiken, och aktualiserades igen sommaren 2014 då blodiga konflikter trappades upp mellan Israel och Palestina. För en balanserad lösning krävs att förhandlingsparterna ges en mer jämnvärdig position och möjligheter till diplomatisk dialog. Omvärlden fortsätter tala om en tvåstatslösning. För att ta detta på allvar och för att verkligen uppnå resultat förrän det är för sent behövs två stater. Palestina har ansökt om observatörskap i olika internationella organisationer, bland annat i FN där Finland röstat för Palestinas observatörskap. Finland har även försökt stöda Palestiniernas roll i Mellanöstern och i Finland. Finland har biståndssamarbete i Palestina, med kostnader på upp till ungefär 8 miljoner euro årligen, med fokus på att stärka statsstrukturen och Palestina har en beskickning i Helsingfors vars status har höjts senast 2014 enligt en samnordisk överenskommelse. Genom dessa åtgärder har Palestina förstärkt sin status på sin väg till att bli en erkänd stat. För att få slut på konflikten stöder Finland tillsammans med EU förhandlingarna för att uppnå en tvåstatslösning. Finland planerar inte att erkänna Palestina för tillfället. Betänkandet grundar sig främst på hur ett eventuellt erkännande av Palestina skulle påverkaförhandlingarna kring tvåstatsmodellen. Partistyrelsen instämmer med motionens motiveringar, men konstaterar att den process för erkännande av staten Palestina från Finlands sida som motionen föreslår kräver en bred politisk debatt och en acceptans inom den regering som bildas denna vår för att nå det mål som motionen syftar till. Med hänvisning till detta föreslår partistyrelsen följande skrivningar: Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att uttala sitt stöd för Finlands Mellanösternpolitik som syftar till ett slut på ockupationen av palestinska områden samt de olagliga bosättningarna och en tvåstatslösning genom förhandlingar mellan parterna att fortsatt verka för att få ett slut på konflikten där Finland tillsammans med EU stöder förhandlingarna för att uppnå en tvåstatslösning att fördöma alla former av terrorhandlingar, övervåld och urskillningslösa vedergällningsaktioner att uppmana sina företrädare att medverka till, i samråd med andra partier, att Finland inom EU aktivt arbetar för en bättre samordning av Mellanösternpolitiken. 6

7 Motion 4 En stärkt roll för unga i fredsprocesser Fredsfrämjande och lösning av konflikter har varit en prioritet inom finländsk utvecklingspolitik och en av Finlands satsningar inom Förenta Nationerna. Medling och konfliktlösning är många gånger centrala för FN:s verksamhet, för att stöda fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling. Konfliktsituationer hotar alla dessa grundvärderingar. För att stärka en demokratisk utveckling behövs satsningar på bred representation och delaktighet i fredsprocesser. Fred är något som måste rotas i alla delar av samhället. Medvetenheten om att det finns vissa grupper som traditionellt varit svagt representerade i konflikter och fredslösningar har ökat inom FN sedan 2000-talet. FN:s säkerhetsråd har bland annat stärkt kvinnors roll i fredsprocesser genom resolution 1325 (2000), samt understrukit barns roll i väpnade konflikter genom resolution 1612 (2005). Resolutionerna har bidragit till att stärka kvinnors och barns roll inom FN:s fredsarbete. Utöver detta borde ungas roll i fredsprocesser stärkas. Enligt en undersökning från Dag Hammarskjöld Foundation (2014)[1] är fredsbevarande arbete helt beroende av inkludering av unga. Enligt undersökningen stärks förutsättningarna för en bestående lösning då unga ges möjlighet att påverka fredsarbetet, medan en exkludering undergräver resultatet. Det finns enorm potential i att mer effektivt involvera ungdomar och ungdomsorganisationer lokalt och regionalt för att arbeta för fred och stabilitet. Även om det ofta är unga som drabbas av radikalisering tar majoriteten av alla unga aldrig någonsin till vapen. Denna grupp borde komma fram betydligt starkare. I stället för att bara ses som offer eller pådrivare, borde unga i allt högre grad även ses som aktörer för fred. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har år 2010 uppmanat att stärka ungas position inom FN:s arbete, vilket även skulle inkludera fred och säkerhet. Tyvärr lyser i regel ännu unga och ungdomsrepresentanter med sin frånvaro i många delar av fredsprocesser och konfliktlösning. År 2013 fanns det 1,8 miljarder unga mellan 10 och 24 år på jorden en fjärdedel av världens befolkning. Unga faller delvis utanför resolutionerna om barn och kvinnor, och saknar en säkerhetsrådsresolution som skulle befästa deras roll i konflikter och fredsprocesser. Det är inte hållbart att unga ska ärva lösningar de inte kunnat påverka. Unga bär framtiden på sina axlar, men ska lika mycket ses som del av vårt samhälle idag. För konsekvent och hållbar praxis borde ungas delaktighet även i högre grad institutionaliseras i vår utrikespolitik och i arbetet inom våra internationella fredsorgan. Det behövs medvetenhet och aktiva åtgärder för att minska sociala missförhållanden som gör stridande till det enda ekonomiska och produktiva alternativet för unga, samt plattformar och forum för unga att påverka och arbeta för fred i synnerhet i de länder som drabbats av konflikter. För att långsiktigt och på en bred skala kunna främja mänskliga rättigheter, utveckling och fred och säkerhet måste ungas delaktighet bli en norm. I stället för att låta en fjärdedel av jordens befolkning riskera exkludering, måste vi arbeta för att de ska bli starka aktörer för fred och utveckling både nu och i framtiden. Vi undertecknade anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen ska verka för: Att förstärka ungas roll i fredsprocesser inom ramarna för Finlands utrikespolitik 7

8 Att ungas roll i fredsprocesser lyfts upp även inom vårt europeiska parti och görs till en kärnfråga även för EU Att ungas roll i fredsprocesser institutionaliseras inom FN genom en resolution av säkerhetsrådet Ida Schauman Förbundsordförande Svensk Ungdom Sandra Grindgärds Förbundssekreterare Svensk Ungdom [1] Partifullmäktiges svar Motionärernas tar fasta på ett väldigt viktigt ämne. En bred representation och delaktighet i fredsprocesser är en utgångspunkt för byggandet av hållbar fred. I konfliktområden är unga människor de mest sårbara och ofta i hjärtat av konflikten. De kan manipuleras av dem som utövar makt och användas som soldater, eller bli offer för krigsföringen. När skolor tvingas stänga som en följd av konflikt är det unga människor som drabbas hårdast. Barn och unga är även de mest sårbara då andra delar av samhällets skyddsnät fallerar. Barn som förlorar sina föräldrar under konflikter kan lämnas fullständigt försvarslösa då varken samhället eller familjen finns där för dem längre. Svenska folkpartiet har en lång tradition av aktivt fredsarbete. Elisabeth Rehns engagemang för fred runtom i världen är känt långt utanför våra gränser. Hennes arbete för inkluderandet av kvinnor i fredsprocesser har varit banbrytande. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att förstärka ungas roll i fredsprocesser inom ramarna för Finlands utrikespolitik att ungas roll i fredsprocesser lyfts upp även inom vårt europeiska parti och görs till en kärnfråga även för EU att ungas roll i fredsprocesser institutionaliseras inom FN genom en resolution av säkerhetsrådet. 8

9 Motion 5 Starkare IT-säkerhet för var och en Privatpersoner och småföretag kan omedvetet vara ytterst sårbara för informationsteknologiska (IT) hot såsom skadliga program, hacker-anfall, industriellt spionage och annan verksamhet med brottsligt uppsåt. I de flesta fall beror detta på okunskap om de mest grundläggande säkerhetsaspekterna angående internet. Detta kunde åtgärdas genom att grunda en ITsäkerhetsfunktion under offentlig regi som proaktivt testar privatpersoners och företags cybersäkerhet genom at simulera hacker-anfall mot dessas hemsidor. Efter de simulerade hackeranfallen kontaktas personen/företaget i fråga och informeras om uppdagade brister och förslag på att åtgärda dessa. Gruppen kunde arbeta i samarbete med operatörer inom EU, samt med relevanta finska myndigheter vid fall av grava risker mot säkerheten. Ett lämpligt mål kunde vara att varje finländsk hemsida testas en gång per år. Sfp i Bryssel föreslår att: Sfp ska verka för att Finland grundar en IT-säkerhetsgrupp som proaktivt stöder finska medborgare och företag att åtgärda grundläggande brister i IT-säkerhet. Ann-Sofie Rönnlund Sfp i Bryssel Axel Hagelstam Sfp i Bryssel Partifullmäktiges svar En välfungerande cyberomgivning är en konkurrensfördel för Finland. En säker cyberomgivning gör det enklare för individer och företag att planera sin verksamhet vilket ökar den allmänna ekonomiska tillväxten, och således även bidrar till välfärden i Finland. En god verksamhetsmiljö gör också Finland mera attraktivt som investeringsobjekt internationellt. I januari 2013 utfärdade statsrådet ett principbeslut om en strategi för cybersäkerheten i Finland. I strategin definieras centrala mål och handlingslinjer, med hjälp av vilka man besvarar de utmaningar som riktar sig mot cyberomgivningen och försäkrar sig om att den fungerar. Genom strategin skall en gemensam förståelse skapas och den övergripande säkerheten förstärkas. En av de strategiska linjedragningarna i dokumentet var grundandet av Cybersäkerhetscentret. Centret grundades för att en sammanställd lägesbild över cybersäkerheten ska kunna produceras och upprätthållas. Centret samlar information om cyberhändelser och förmedlar vidare den informationen till olika aktörer. Aktörerna analyserar sedan hur störningen inverkar på den verksamhet som de ansvarar för. Dessa analyser sänds i retur till centret och inbegrips i den sammanställda lägesbild över cybersäkerheten som ska utformas. Centrets årliga budget ligger idag på ca 1 miljon euro. I dagens läge är centrets uppgifter begränsat till de centrala aktörer som är med och tryggar samhällets vitala funktioner, däribland såväl offentliga som privata instanser. Cybersäkerhet är i dagens läge ett ämne som varje företag och även privata personer bör ta på allvar. Som en följd av att allt fler personer och maskiner är uppkopplade till olika nätverk blir det dock väldigt utmanande att i offentlig regi ansvara för även enskilda medborgares cybersäkerhet. 9

10 Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att Cybersäkerhetscentrets resursering bör garanteras för att säkerställa en välfungerande och säker cyberomgivning i Finland. 10

11 Motion 6 Ett finländskt "trollförsvar" förmåga att motverka felinformationskampanjer I likhet med de flesta västländer utsätts Finland för informationskampanjer vars ändamål är att skapa en felaktig bild av Finland, dess politiska etablissemang, beslutsfattning, näringsliv, kultur, historia och identitet. Dylik felinformation kan ha sitt ursprung i eller utanför Finland och förekommer redan särskilt på internet men även i övriga informationsmedier. Ändamålet med sådan felinformation är att försöka ta kontroll över verklighetsberättelsen, nedbryta Finlandsbilden, försvaga den nationella självkänslan och inverka på nationellt relevant beslutsfattning i och utanför Finland. Finland bör därför skapa en förmåga att aktivt motverka medveten felinformation om Finland. Sfp i Bryssel föreslår att: Sfp ska verka för att Finland skapar en förmåga att försvara den nationella verklighetsskildringen genom att motverka medvetna felinformationskampanjer. Axel Hagelstam Sfp i Bryssel Ann-Sofie Rönnlund Sfp i Bryssel Partifullmäktiges svar Desinformationskampanjer har som en följd av Ukrainakrisen lyfts på tapeten i den offentliga diskussionen. I Finlands närområde är Ryssland den aktivaste spridaren av desinformation. Kampanjerna är välorganiserade och koordinerade, och sker med direkt styrning från högsta politiska ledning. Ett praktexempel är RT (tidigare Russia Today), den engelskspråkiga televisionskanalen som syns i hundratals länder. Kanalen ägs och styrs av ryska staten och har en budget på flera hundra miljoner euro. Via kanalen försöker man så tvivel och sprida alternativa teorier till pågående händelser för att befrämja ryska intressen. En av de viktigaste metoderna genom vilken effekten av koordinerade desinformationskampanjer kan begränsas är en fungerande och fri press. Desinformation måste mötas med information. Därför är det viktigt att medias verksamhetsförutsättningar tryggas i tider då tidningsupplagorna krymper och mediekonsumtionsbeteendet förändras. Public service och Rundradion spelar fortsättningsvis en central roll på det finska mediefältet. En annan viktig metod är effektiv, snabb, tydlig och transparent kommunikation från offentligt håll. Statsrådet har redan som en följd av Ukrainakrisen förstärkt koordineringen mellan informationsavdelningarna på de olika ministerierna för att bättre kunna bemöta felinformationskampanjer. Även inom Europeiska Unionen har bemötandet av desinformationskampanjer diskuterats det senaste året. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att Finland fortsättningsvis upprätthåller samt vidareutvecklar metoder med hjälp av vilka medvetna desinformationskampanjer kan motverkas. 11

12 12

13 Motion 7 Dumpa inte skit i Östersjön Toalett- och avloppsvatten i storlek med en olympisk simbassäng - så mycket avloppsvatten kan ett kryssningsfartyg, som trafikerar Östersjön i snitt ha behov av att tömma i de anlöpande hamnarna. Få hamnar i Östersjöregionen har idag reningsverk med kapacitet att ta emot närmare 300 kubikmeter avloppsvatten i timmen, vilket behovet är. Det resulterar i att en stor mängd dumpas rakt ut i havet. Det är en miljökatastrof som ytterligare ökar övergödningen i vattnet och ett särskilt problem, eftersom största delen av avloppsdumpningen sker under sommarmånaderna då algblomningen i Östersjöområdet redan är stor. Det är även då kryssningsfartyg från andra länder besöker Östersjön och trafiken i vattnen ökar avsevärt. FN:s sjöfartsorganisation (IMO) beslöt redan 2010 att införa ett förbud mot dumpning av avloppsvatten från passagerarfartyg. Det skulle träda i kraft från och med 2016, men tidsplanen höll inte då Polen, Tyskland och Ryssland under sommaren 2014 meddelade att de inte kunde nå upp till sina åtaganden. Problemet är ändå inte bara avsaknaden av tillräckligt bra mottagningsstationer (ledningar, pumpkapacitet, vattenrening etc.) av det så kallade svartvattnet, då flera av hamnarna de facto redan har kapacitet för att ta emot det. Ett stort problem är att flera fartyg trots goda mottagningsmöjligheter avstår från att tömma hela tankarna i hamnarna, då det fortfarande saknas förbud i lagstiftning på området. Detta är ett politikområde som kräver fullt åtagande från alla länder, men det hindrar inte Finland från att vara ett föregångsland som enträget jobbar för att resten av världen ska följa efter. Vi undertecknade anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen ska verka för: Att ett förbud mot dumpning av avloppsvatten från kryssningsfartyg i Östersjön träder i kraft snarast möjligt i samtliga länder kring Östersjön Att öka uppmärksamheten om denna miljökatastrof i Östersjön Ida Schauman Förbundsordförande Svensk Ungdom Sandra Grindgärds Förbundssekreterare Svensk Ungdom Partifullmäktiges svar Enligt gällande internationella bestämmelser får passagerarfartyg släppa ut orenat avloppsvatten 12 sjömil utanför närmaste strand. Behandlat avloppsvatten får släppas ut fyra sjömil från stranden. På Finlands territorialvatten är utsläpp av obehandlat avloppsvatten förbjudet. Utsläpp av gråvatten från fartyg, dvs. tvättvatten och hushållsvatten är tillåtet. Svartvatten, men också gråvatten innehåller bl.a. fosfor och kväve som övergöder havet och leder till att vattnet blir grumligt och massförekomster av mikroskopiska alger uppstår. En ansökan till IMO (Internationella Sjöfartsorganisationen) om ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från passagerarfartyg skickades in av HELCOM:s medlemsländer år HELCOM är samarbetsorganet för skyddet av Östersjöns miljö, bestående av Östersjöområdets kuststater. IMO beslöt år 2011 att ett förbud mot att släppa ut avloppsvatten från nya fartyg träder ikraft år 2016 och år 2018 från alla passagerarfartyg. Ett villkor var att tillräcklig mottagningskapacitet i hamnar finns i Östersjöområdet. Mottagningskapaciteten har förbättrats runt om Östersjön sedan år

14 Meddelandet om att HELCOM länderna var redo för en notifiering av beslutet att förbjuda utsläpp av avloppsvatten från passagerarfartyg skulle skickas till IMO i början av år Eftersom Ryssland i detta skede meddelade att de motsatte sig notifieringen, kunde inte en gemensam anmälan till IMO göras. De övriga HELCOM-länderna beslöt trots Rysslands beslut, att skicka in en notifiering till IMO. I en kommentar till IMO med anledning av de övriga HELCOM-ländernas notifiering, säger Ryssland att de ryska hamnarna visserligen har tillräcklig mottagningskapacitet för att ta emot avloppsvatten från passagerarfartyg, men att man motsätter sig beslutet eftersom det är oklart hur väl utrustade passagerarfartygen är för att klara av de strängare kraven. Dessvärre uppkom under våren 2015 också ett helt nytt problem. EU-kommissionen ansåg att frågan om notifiering hör till EU:s kompetens och anser att frågan måste omfattas av alla EU:s medlemsländer, inte enbart Östersjöländerna. Problemet är att frågan om notifiering är landspecifik och andra länder kan inte ha en åsikt om Finland har adekvata mottagningsanläggningar eller inte. Sannolikt är att man inte skulle få med alla EU:s medlemsländer eftersom vissa länder är emot ett utsläppsförbud. Om frågan inte får en lösning inom EU kan länderna tvingas ta tillbaka notifieringen och i så fall underminerar EU i själva verket ett utsläppsförbud av avloppsvatten från passagerarfartyg i Östersjön. SFP har i Riksdagen genom Christina Gestrin både i Nordiska rådet och i det Parlamentariska Östersjösamarbetet (BSPC) aktivt drivit frågan om ett förbud att släppa ut avloppsvatten från kryssningsfartyg. Nordiska Rådets miljö- och naturresursutskott och Östersjöparlamentarikerna (BSPC) kontaktade HELCOM:s medlemsländer med varsin skrivelse inför behandlingen av notifieringsfrågan på HELCOM:s årsmöte i mars 2015, och framförde en vädjan om att notifieringen skulle skickas till IMO. Christina Gestrin deltog också i egenskap av observatör utsedd av BSPC på HELCOM:s möte och framförde kravet även där. För närvarande behandlas frågan av IMO som beslutar om internationella regler för sjöfarten. Ärendet kräver uppföljning och politisk bevakning även i fortsättningen. Det är på plats att notera att utsläppen från passagerarfartygen totalt rör sig om förhållandevis små mängder jämfört med den totala mängden av utsläpp i Östersjön, men att det är viktigt att alla utsläppskällor av fosfor och kväve minskar. Utsläppen från fartygen är tekniskt möjliga att åtgärda och därför finns det ingen godtagbar orsak för att uppskjuta beslutet. Problemet med EU bör också snabbt lösas. Det kan inte accepteras att EU i slutskedet av en lång politisk process sätter käppar i hjulet för en åtgärd som skulle förbättra Östersjöns miljö. Detta skulle även på ett allvarligt sätt skada Östersjöländernas tilltro till EU:s politik. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att EU-kommissionen inte försvårar notifieringen av beslutet att förbjuda utsläpp av avloppsvatten från kryssningsfartyg i Östersjön att ett förbud mot dumpning av avloppsvatten från kryssningsfartyg i Östersjön träder i kraft snarast möjligt i samtliga länder runt Östersjön. 14

15 Motion 8 Bättre möjligheter för småskaliga och förnybara energiproduktionsformer EU:s nya energi- och klimatmål för 2030 innebär att utsläppen ska minska med 40 procent fram till 2030 och och procent fram till 2050 jämfört med nivån år % av utsläppen i Finland kommer från produktion och använding av energi, och i den statistiken ingår också transportsektorn. Det innebär ett stort behov av att förändra energisystemet, satsa mer på förnybar energi och förnya vår transportsektor. Finland behöver mer förnybar energi och vi måste bli självförsörjande. Målet är att Finland inte ska vara beroende av energiimport och energiproduktionen ska vara förnybar. Finlands nationella målsättning är att öka andelen förnybar energi till 38 procent av den slutliga energiförbrukningen, vilket är högre än EU:s målsättning på 27 %. Finland är på god väg att nå målsättningen och för tillfället är andelen energi från förnyelsebara energikällor 36,8 % (2013). I Sverige är dock motsvarande siffra 52,1 %. Enligt den parlamentariska energi- och klimatkommitténs betänkande (2014) skulle det vara möjligt att öka andelen förnybar energi till 50-60%, någonting Finland borde eftersträva. Vindkraft är en energikälla med stor utvecklingspotential i Finland. I dagsläget kommer enbart 1,7 % av energiproduktionen i Finland från vindenergi. Enligt finländska Vindkraftsföreningen r.f. har landets teoretiska vindpotential beräknats motsvara nästan hela vår nuvarande elkonsumtion. Enligt den parlamentariska energi och klimatkommittén definieras också Finlands vindkraftspotential som en styrka. Mot denna bakgrund är det förvånande att Finland för tillfället utnyttjar endast 1,7 % av sin vindenergipotential. Det är bara marginellt mer än för 10 år sedan. Därför behövs mer åtgärder för att gynna utvecklingen av exempelvis vindenergi. För tillfället är det främst större företag och bolag som har möjlighet samt ekonomisk förutsättning att förverkliga vindenergiprojekt. I flera antal länder, t.ex. Tyskland och Danmark, har det varit just de småskaliga och lokala energibolagen som med ett minimigarantipris för vindenergiproduktionen möjliggjort dess utveckling. För att gynna en lönsam decentraliserad vindenergiproduktion också i Finland borde tillgång till eldistributionsnätet enligt EU:s direktiv om fri tillgänglighet tillämpas på samma sätt som i övriga EU och inte begränsas till 2 MW. Solenergi och vattenkraft tillsammans med vindenergi skulle kunna utgöra största delen av Finlands energiproduktion och garantera den hållbara utvecklingen som är nödvändig inom energisektorn. SFP:s valprogram inför riksdagsvalet 2015 anger även att partiet strävar efter att ge skattelättnader åt privatpersoner och företag som vill ändra sin energiproduktion till olika förnybara energikällor. Detta är en linjedragning som SU omfattar. Transportsektorn, som fortsättningsvis i hög grad är beroende av fossila bränslen, bidrar med 20 % av utsläppen i Finland. Genom olika stödstrukturer favoriseras billiga fossila bränslen eller första generationens biobränslen framom andra drivmedel. Vi behöver politiska beslut som skapar möjligheter för avancerade biodrivmedel och för en utvidgad elbaserad transport. EU:s målsättning är att minska utsläppen inom transportsektorn med 10 % år 2020, men efter 2020 finns ingen konkret målsättning på EU-nivå. Det krävs konkreta målsättningar och politiska ramverk för att göra transportsektorn mer miljövänlig och investeringsvänlig. Vi undertecknade anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för: 15

16 Att en långsiktig energistrategi utvecklas som definierar framtidens elbehov och fastställer nya målsättningar för energisektorn. Att hållbara mål för energikonsumtionen inom transportsektorn, vilka även främjar en utveckling och konkurrenskraftighet av avancerade förnybara drivmedel, fastställs som del av EU:s klimatmål. Att stöda utbyggnad av vindenergi på ändamålsenliga platser, samt se över besvärsrätten och den invecklade byråkratiprocessen för uppförandet av vindparker. Att den administrativa tröskeln för återförsäljning av el för mindre elproducenter skall tas bort, samt att det behövs en utredning om en liberalisering av elnätverken. Att möjliggöra lokala energilösningar för mindre företag. Att utvidga möjligheterna till elbaserad transport genom t.ex. infrastruktursatsningar Ida Schauman Förbundsordförande Svensk Ungdom Sandra Grindgärds Förbundssekreterare Svensk Ungdom Motion 9 Förnuft i stödet för förnybar energi. Finland är till skillnad från många andra EU-länder helt beroende av någorlunda förmånlig elenergi. Vår tunga industri och vårt kalla klimat gör att elförbrukningen per capita är rätt hög i Finland, trots att vår industri och våra hushåll är de kanske mest energieffektiva i världen. En stor del av vår elenergi produceras fortfarande av importerat fossilt bränsle, främst stenkol. Även direkt elimport är tyvärr fortfarande nödvändig vid kalla vinterdagar, då börspriset på el är som högst. Den senaste vintern klarade vi oss, men det kan nog ännu komma några kalla vintrar. För att minska importen av fossila bränslen, bör vi satsa på inhemsk förnybar energi, men detta bör ske med förnuft och med beaktande av ekonomiska och tekniska realiteter. På grund av skicklig lobbning har vindkraften tagit en alltför stor del av stödet för förnybar energi. I stället borde vi i Finland satsa på sådan förnybar energi som skulle ge arbetsplatser och främja forskning för nya energilösningar. Bioenergi är nyckeln till framtida energilösningar. Ett biogaskraftverk kan producera el betydligt billigare än vad vindkraften klarar av. Vindkraften behöver kostsam, ofta fossil reservkraft eller hjälp av importelenergi, då det inte blåser. Vindelenergi kan inte med ekonomiskt möjliga metoder lagras för senare användning. Biogasen eller flytande biobränslen kan enkelt lagras för senare behov. Till skillnad från vindkraften, som endast erbjuder ett fåtal nya arbetsplatser vid uppmonteringen av möllorna, skulle en satsning på bioenergi ge kanske tusentals nya arbetsplatser, främst i glesbygden. Refererande till ovanstående yrkar jag att Svenska folkpartiet verkar för: 16

17 Att vindkraftsproducenterna deltar i de kostnader som behövs för att upprätthålla en kapacitet av reservkraft, för vindstilla perioder. Att vindkraftsproducenterna deltar i de kostnader som behövs för utbyggnad och förstärkning av elnätet på grund av den stora variationen av vindkraftsenergi. Att så fort som möjligt överföra det ekonomiska stödet från vindkraften till satsningar på förmånligare förnybar inhemsk energi, främst bioenergi, som även kunde generera arbetstillfällen i glesbygden. Carl-Uno "Calle" Lindqvist Styrelsemedlem SFP i Esboviken Partifullmäktiges svar på motionerna 8 & 9 Klimatlagen, energieffektivitet och småskalighet I mars 2015 godkände Riksdagen klimatlagen, som förutsätter att regeringen under varje riksdagsperiod får en klimatpolitisk rapport och att en långsiktig klimatpolitisk strategi uppgörs vart nionde år. Dessutom ska Riksdagen motta en rapport om anpassningsåtgärder för klimatförändringen under varje riksdagsperiod. Rapporterna som klimatlagen förutsätter är komplement till en nationell klimat- och energistrategi och lägger dessa frågor på agendan på ett mer fundamentalt sätt, framförallt på politisk nivå och förvaltningsnivå. Energieffektiviteten i Finland kunde förbättras märkbart. Ett gott exempel på bättre energieffektivitet är Miljöcentralens projekt Kolneutrala kommuner (HINKU) där delaktiga kommuner strävar efter att minska på växthusgasutsläppen med 80 % jämför med 2007 års nivå, fram till år Kommunernas delaktighet i minskningen av utsläppen och effektiveringen av energi sker på frivillig basis och involverar kommun, företag, tredje sektorn och kommuninvånarna. Som ett resultat av projektet, minskar utsläppen kraftigt och samtidigt förbättras kommunens och regionens ekonomi förbättras i och med energiinbesparingarna. Projektet har också skapat nya tillväxtmöjligheter för kommunekonomin, clean tech-sektorn och bioenergin. Tillsammans med Motiva, ger HINKU-projektet kommuner goda förutsättningar för att effektivera energikonsumtionen och minska utsläppen. Nollenergibyggande och energieffektivitet är också ett av miljöministeriets prioriteringsområden för den kommande riksdagsperioden, vilket innebär en tillväxtmöjlighet för byggnadsbranschen och ger inbesparingar för skattebetalarna. År 2013 beslöt man i den nationella klimat- och energistrategin att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna att främja den småskaliga energiproduktionen. Arbetsgruppens uppgift är att bedöma vilken roll småskalig produktion har i främjandet av förnybara energiformer och speciellt i främjandet av energieffektivitet, inklusive ifråga om nollenergibyggande. Arbetsgruppen fick även i uppgift att överväga eventuella åtgärder för främjande av lönsamheten hos småskalig produktion. I och med den nationella strategin beslöts också att stöda småskalig energiproduktion genom att lösa juridiska stötestenar, redogöra för lokala energiproducenter i Energimarknadsverkets tjänst för jämförelse av elpriser och öka tillgängligheten till tekniska leverantörer för dem som vill bli småskaliga energiproducenter. I listan över åtgärdsförslag för att underlätta företags införskaffande av miljötillstånd från mars 2015 finns också förslaget att underlätta, försnabba och förenhetliga tillståndskraven för småskalig förnybar energiproduktion. Klimatlagen slår fast att år 2050 ska vår energiproduktion vara i det närmaste utsläppsfri, vilket ställer stora krav på energisektorn. Men häri ligger också ett av Finlands största kunskapsområden och ett fält där t.ex. Teknologinindustrin efterfrågar mer möjligheter till nära samarbete mellan 17

18 industrin och forskningsanstalterna i strävan att upprätthålla och utveckla den höga kunskapsnivån i den globala konkurrensen. Vindkraftens och annan förnybar energis varierande produktion kräver kapabla elöverförings- och eldistributionsnät och lösningen finns i Smart Grid och Super Grid-nät. Vindkraften och annan förnybar energi ska inte stå i motsatsförhållande till bioenergi, då hela clean tech-sektorn sammantaget förväntas skapa nya arbetstillfällen fram till 2020 enligt arbets- och näringsministeriet alla typer av clean tech behövs för att de siffrorna ska uppnås. Biobränslen och ekonomiska styrmedel inom transportsektorn Trafiken står för 20 % av CO2-utsläppen och en övergång till minskat beroende av fossila bränslen behövs även i trafiken. Bilparken måste förnyas då alternativ finns, elbilar och bussar som använder vätgas, biogas eller biobränsle. Elbilar passar dessutom bra ihop med ökningen av förnybar energi, eftersom bilbatterierna lagrar el. Men det behövs ekonomiska styrmedel om man önskar en snabb övergång till miljövänliga transportmedel, såsom i Norge. Om dessa bestämmer länderna på nationell nivå, men vi borde eftersträva samma regelverk i hela Norden som en viderautveckling av den nordiska elmarknaden och för att gränshinder inte ska uppstå för rörligheten de nordiska länderna emellan. Ett konkret exempel är behovet av tankningspunkter för elfordon i hela Norden. Förutsättningarna för utvecklingen av biobränslen är också aktuella i EU. Direktivet har varit av stort intresse för Finland, som har stora träbaserade bioresurser som lämpar sig som råvara för avancerade bränslen, och för finländska företag som är ledande på den europeiska biobränslemarknaden då det gäller andra och tredje generationens biobränsle. Viktigt är att kriterierna för produktionen av biobränslen är sådana att Finland kan utnyttja skogs-och jordbruksråvaror för biobränsleproduktionen. Detta kan i Finland ske utan att biodiversiteten lider. Som ett resultat av europaparlamentariker Nils Torvalds arbete som rapportör för biobränslen och bioenergi i Europaparlamentet, så godkände Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet betänkandet om biodrivmedel och indirekt förändring i markanvändning (ILUC) En av avsikterna med betänkandet är att instifta ett mål för avancerade biodrivmedel inom EU:s 2020-mål. Betänkandet fastställer ett övergripande mål om att 0,5 % av bränsleanvändningen inom EU ska bestå av avancerade biodrivmedel, som medlemsstaterna tillsammans ska uppnå genom landsvisa referensmål och vars uppfyllande övervakas av kommissionen. Detta tydliga positiva ställningstagande från EU, som SFP stöder, ger en tydlig signal till marknaden och främjar investeringar och en utveckling mot en mer hållbar och nytänkande europeisk bränsle- och transportsektor. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att Statsrådet även under denna riksdagsperiod lägger Finlands klimat- och energimålsättningar högt på agendan genom en nationell klimat- och energistrategi där framtidens elbehov och nya målsättningar för energisektorn definieras och fastställs och att partiet vaksamt följer de anpassningsåtgärder som tagits i och med den långsiktiga klimatpolitiska strategin att HINKU och liknande projekt och statliga institutioner som konsulterar kommuner i deras frivilliga strävan efter att spara och effektivera kommuners energikonsumtion får en fortsättning och kontinuitet 18

19 att stöda skattelättnader åt privatpersoner eller företag som väljer att ändra sin energiproduktion till förnybara energikällor (speciellt bioenergianläggningar) eller bygga nollenergibyggnader att öka incitamenten och förutsättningarna för mindre elproducenters återförsäljning av el och en utredning av möjligheterna till att liberalisera elnätverken och utöka lokala energilösningar för mindre företag att de förnybara energiformernas framtida behov tas i beaktande då man utvecklar utbildningsbranschen och verksamhetsfältet att det i Finland görs en ingående utvärdering av hur inmatningstarifferna för vindkraften fungerar. att utveckla den nordiska elmarknaden, öka förutsättningarna för elfordon att trafikera Norden som ett enda område och stimulera hållbar konsumism inom transportsektorn genom ekonomiska styrmedel såsom skattelättnader för elfordon och investeringar i tankställen för elbilar i Finland och Norden att kriterierna för produktionen av biobränslen i EU möjliggör att Finland kan dra nytta av sina skogs- och jordbruksråvaror till fullo att stöda utbyggnad av vindenergi på ändamålsenliga platser, samt se över besvärsrätten och den invecklade beslutsprocessen för uppförandet av vindparker. 19

20 20

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 10.12.2012 B7-0571/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU14 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från riksdagens delegation vid OSSE:s

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet.

Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet. FÖRORD I en gallupundersökning som Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) har gjort har medborgarnas åsikter om Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik retts ut. I den ställdes

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

att SFP:s representanter påtalar rättigheten att välja svenska som första integrationsspråk

att SFP:s representanter påtalar rättigheten att välja svenska som första integrationsspråk Motion 11. Ett mera flexibelt sätt lära sig finska eller svenska Partidagen beslöt SFP:s aktivister inom olika verksamhetsfält fortsätter medverka till arenor skapas där offentliga och privata sektorn

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning rådet 2017-06-15 Miljö- och energidepartementet Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Icke lagstiftande verksamhet 2. A-punkter

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Rådets möte (energiministrarna) den 27 februari 2017

Rådets möte (energiministrarna) den 27 februari 2017 Kommenterad dagordning rådet 2017-02-20 Miljö- och energidepartementet Rådets möte (energiministrarna) den 27 februari 2017 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. Godkännande av A-punkter

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer