PARTIDAGEN 2015 I PEDERSÖRE PARTIFULLMÄKTIGES BESLUTSFÖRSLAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PARTIDAGEN 2015 I PEDERSÖRE PARTIFULLMÄKTIGES BESLUTSFÖRSLAG"

Transkript

1 Motion 1 Finland borde bli medlem av Nato Försvarsalliansen NATO bildades 1949 och har som syfte att garantera dess medlemsländer ett kollektivt beskydd ifall ett medlemsland blir angripet av främmande makt. Efter kalla krigets slut har NATO utökats med fler medlemsländer till och med ur det forna östblocket, bl.a. de baltiska staterna. Finland har efter andra världskrigets slut intagit en strikt neutral roll vad beträffar försvarspolitiskt samarbete. Under de senaste ca 20 åren har det då och då dykt upp frågan om ett eventuellt finländskt NATO-medlemskap. Attityden från ledande politiker i vårt land har ändå alltid varit att tiden inte är mogen att diskutera ett finländskt NATO-medlemskap och att vi (dvs. Finland) redan har en s.k. "NATO-option". Det är mycket oklart vad denna NATO-option går ut på och kan nog mest liknas vid ett önsketänkande. Det självklara i denna fråga är nog att antingen är man med i NATO eller så inte. Något mellanläge existerar inte. Klart är dock att den finländska försvarsmakten redan har NATO-kompatibel personal och utrustning. SFP i Pargas anser att tiden nu definitivt är mogen för att på allvar börja diskutera ett finländskt medlemskap i NATO. Den ryska aggressionen i Ukraina det senaste året visar med all tydlighet hur utsatt och ensamt ett litet land, i det här fallet Ukraina, är i händelse av militär aggression från Ryssland. Det ryska angreppet på Georgien 2008 är ett annat exempel på rysk militär maktpolitik. Ett medlemskap i NATO skulle definitivt ge Finland den militära trygghet som vi idag eftersträvar. Eftersom Estland, Lettland och Litauen redan är medlemmar av NATO, skulle ett eventuellt finländskt NATO-medlemskap inte kunna ses som någon provokation. SFP i Pargas anser: Att SFP aktivt i riksdag och regering börjar arbeta för att Finland skall ansöka om medlemskap i NATO. Regina Koskinen Ordförande, Pargas lokalavdelning Rolf Möller Sekreterare, Pargas lokalavdelning Partifullmäktiges svar Svenska folkpartiet har alltid välkomnat en öppen och fördomsfri diskussion om ett finländskt Nato-medlemskap och vilka inverkningar det skulle ha på Finland. Därför är också motionen angelägen. Den finländska debatten har inte alltid endast handlat om fakta utan den har också styrts av känslor och historiska faktorer. Därför är det knappast troligt att alla finländare har en klar bild över vad ett Nato-medlemskap skulle innebära och vad det inte skulle innebära för Finland. Ett av Natos medlemskriterier är att majoriteten av befolkningen ska stöda ett medlemskap. En sådan majoritet finns i detta skede inte. För att Finland ska komma vidare i debatten är det nödvändigt att få en objektiv och klar bild över vad ett medlemskap skulle ha för inverkningar på Finland. SFP föreslog i sitt valprogram att en parlamentarisk arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda medlemskapets implikationer på vår utrikes- säkerhets, och försvarspolitik. 1

2 Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att en parlamentarisk arbetsgrupp tillsätts för att utreda hur ett Nato-medlemskap skulle påverka Finland. att SFP fortsätter att fördomsfritt diskutera Nato och tar ställning till ett medlemskap i samband med att nästa partiprogram godkänns. 2

3 Motion 2 För att reformera värnplikten Årligen börjar ca rekryter sin värnplikt. Av dem är ca 250 kvinnor som frivilligt gör värnplikt. När materialkostnaderna stiger och allt som har med försvaret blir mer komplicerat och tekniskt krävande, så behöver Finland motiverade beväringar. Av de ca rekryter som påbörjar sin värnplikt avbryter ca 19 % sin värnplikt av diverse orsaker. Det betyder att ca utför sin värnplikt till slut. Kvinnor kallas inte till uppbåd. Därför skulle det vara av nationellt intresse samt ur jämställdhetens synvinkel rätt, att även kalla kvinnor till uppbåd. Försvarsmakten kunde av årskullen kalla in ca 8500 beväringar som skulle bestå av både män och kvinnor. Åt dessa skulle en högre dagpenning betalas än den som nu betalas, för att bidra till en högre motivation. Detta skulle också bidra till att beväringar skulle få en mera högklassig utbildning som också skulle vara mer krävande och specialiserande. Civiltjänstgöringen kunde reformeras så att istället för de arbetsuppgifter som finns idag, skulle den bestå av civilkrishanteringsuppgifter. Dessa civilkrishanteringsuppgifter kunde bl.a. vara förstahjälp, brandsituationer, översvämningar, oljeutsläpp och andra katastrofer som kunde drabba vårt land. Till civilkrishanteringsuppgifter skulle det räcka med ca personer. De som utför vapenfri värnplikt kunde inkorporeras i civilkrishanteringsutbildningen. Resten av årskullen skulle vara befriad från värnplikt och civilkrishanteringsuppgifter. Till bägge tjänstgöringar skulle alltså kallas in de mest motiverade och mest lämpliga individerna som behövs till olika vapenslag och skolningar. Joakim Honga SFP i Karleby Partifullmäktiges svar Partistyrelsen ställer sig positivt till motionärens mål om att öka andelen kvinnor i försvaret. Tillsammans med försvaret av hela landet och den militära alliansfriheten är den allmänna värnplikten en av den finländska försvarslösningens tre grundpelare. Det innebär att förändringar i en av grundpelarna direkt påverkar även de andra. Därför måste alla dylika förändringar vara välmotiverade. År 2009 utredde en arbetsgrupp under ledning av Risto Siilasmaa värnpliktens framtid. I sin rapport konstaterar gruppen att den allmänna värnplikten är basen för försvaret, motiverar individen och framhäver de positiva samhälleliga konsekvenserna. Det konstateras också att värnplikten är det kostnadseffektivaste sättet att upprätthålla ett trovärdigt försvar, att en selektiv eller frivillig värnplikt i längden skulle leda till en yrkesarmé som skulle kosta mer att upprätthålla, samt att vi då skulle tvingas alliera oss militärt. Det är viktigt att värnplikten lever i tiden och utvecklas. Siilasmaa-rapporten innehåller en lång lista utvecklingsförslag som Försvarsmakten systematiskt tillämpar. Däribland finns även en rad åtgärder som hänför sig till att öka antalet kvinnor som utför den frivilliga militärtjänstgöringen. Under försvarsminister Haglunds ledning utfördes våren 2014 ett pilotprojekt i Birkaland där ett rekryteringsbrev skickades ut till alla kvinnor födda år 1994 och 1995, totalt 5120 st. Resultaten var positiva och ledde till att antalet kvinnor som ansökte om att fullgöra tjänstgöring ökade med 3

4 ca 30 % jämfört med tidigare år. Pilotprojektet utvidgas nu stegvis till att täcka hela landet år Tanken om att kalla in hela årskullen, både männen och kvinnorna, i tjänst är inte realistisk. Försvarets styrka i kristid är soldater, vilket inte i förutsätter hela årskullen. Försvarets faciliteter och ekonomi möjliggör inte heller utbildning av hela årskullen. En värnplikt för både män och kvinnor skulle således förutsätta en övergång till så kallad selektiv värnplikt. I olika länder runtom i världen har man stegvis avvecklat olika varianter av allmän värnplikt. I Siilasmaa-rapporten har man granskat Hollands, Belgiens, Spaniens och Frankrikes erfarenheter. Granskningens resultat visar att det i alla länder uppstått stora problem med att rekrytera tillräckligt med kompetent personal, att soldaternas ålder blivit för hög, att personalkostnaderna ökat märkbart. Dessutom finns en risk att en avveckling eller förminskning av den allmänna värnplikten leder till att försvarsmakten skulle isoleras från resten av samhället, vilket skulle ha negativa konsekvenser för försvarsviljan. I rapporten konstateras även att selektiv värnplikt är problematisk ur många aspekter. Det skulle måsta konstrueras ett jämlikt system på basis av vilket urvalet av de som tvingas utföra värnplikten görs, eftersom det finns en stor risk att det i längden inte skulle finnas tillräckligt med frivilliga. Arbetsgruppen konstaterar enhälligt att de inte anser selektiv värnplikt vara ett trovärdigt och långsiktigt alternativ för Finland utan att stora strategiska förändringar i landets försvarslösning först sker. I Norge införde man sommaren 2013 könsneutral värnplikt, där kvinnor och män har samma skyldigheter. Eftersom Norge, trots att landet är militärt allierat, på många sätt är jämförbart med Finland finns det orsak att noga följa med Norges erfarenheter. På basis av dessa erfarenheter kan sedan eventuella förändringar till det finländska systemet utredas. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen anses vara besvarad med denna utredning. 4

5 Motion 3 Erkänn staten Palestina Säkerhetsläget och den humanitära situationen i Mellanöstern är en ständigt återkommande fråga i världspolitiken, och aktualiserades igen sommaren 2014 då blodiga konflikter trappades upp mellan Israel och Palestina. Under samma höst väckte frågan diskussion ur ett annat perspektiv, då flera EU-stater tog upp ett erkännande av staten Palestina på den politiska dagordningen. Palestinas yrkande gäller en stat baserad på 1967 års gränser, vilket inkluderar Västbanken och Gaza och med östra Jerusalem som huvudstad. Redan år 1974 godkände FN:s generalförsamling resolution 3236 som erkänner palestinska folkets rätt till självbestämmande, nationell självständighet och suveränitet i Palestina. Sedan 1974 har en rad länder erkänt Palestina och dessa utgör numera en majoritet av det internationella samfundet. Undantagen är främst Nordamerika, Västeuropa och Australien. År 2014 blev Sverige det första EU-landet att erkänna Palestina.[1] Efter Sverige har även parlamenten i Storbritannien, Frankrike, Irland Spanien och Portugal röstat för ett erkännande. I december 2014 antog också Europaparlamentet en resolution som stöd för en palestinsk stat i en tvåstatslösning baserad på 1967 års gränser. Den status quo-politik som hittills rått, saknar en hållbar lösning på sikt och underminerar de drabbade folkens möjligheter att påverka sina liv och sin framtid. De långvariga konflikterna, blockaderna och isolationspolitiken har bidragit till en hög arbetslöshet på de palestinska områdena. Dessa faktorer, tillsammans med mer eller mindre kontinuerliga inslag av våld och osäkerhet kan i längden bidra till en ökad radikalisering, vilket ytterligare försvårar en fredlig utveckling. Därtill har de illegala bosättningarna på palestinsk mark fördubblats sedan fredsprocessen inleddes och överskrider numera en halv miljon. De expanderande bosättningarna hotar att i längden försvåra en lösning för en palestinsk stat. Palestinas anspråk på fullt medlemskap i FN borde ses som ett positivt steg i fredsprocessen mellan Israel och Palestina en process som hittills på många sätt stampat på stället. För en balanserad lösning krävs även att förhandlingsparterna ges en mer jämnvärdig position och möjligheter till diplomatisk dialog. Omvärlden fortsätter tala om en tvåstatslösning. För att ta detta på allvar och för att verkligen uppnå resultat förrän det är för sent behövs två stater. Vi undertecknade anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen ska verka för: Att fördöma den illegala ockupationen av palestinska områden. Att fördöma bruk av våld och terrorism i konflikten. Att stöda erkännandet av staten Palestina med 1967-års gränser som utgångspunkt och dess fullvärdiga medlemskap i FN. Den nya staten ska även klara av att ge säkerhetsgarantier åt Israel. Att stöda en oberoende utredning av krigsbrott och brott mot mänskligheten utförda av gemene parter under sammandrabbningarna år Att fortsätta stöda en fredlig lösning för bägge parter i Israel-Palestinafrågan. Ida Schauman Förbundsordförande Svensk Ungdom Sandra Grindgärds Förbundssekreterare Svensk Ungdom 5

6 [1] Ungern, Slovakien och Polen hade berett ett erkännande av Palestina innan de blev medlemmar i EU. Partifullmäktiges svar Säkerhetsläget och den humanitära situationen i Mellanöstern är en ständigt återkommande fråga i världspolitiken, och aktualiserades igen sommaren 2014 då blodiga konflikter trappades upp mellan Israel och Palestina. För en balanserad lösning krävs att förhandlingsparterna ges en mer jämnvärdig position och möjligheter till diplomatisk dialog. Omvärlden fortsätter tala om en tvåstatslösning. För att ta detta på allvar och för att verkligen uppnå resultat förrän det är för sent behövs två stater. Palestina har ansökt om observatörskap i olika internationella organisationer, bland annat i FN där Finland röstat för Palestinas observatörskap. Finland har även försökt stöda Palestiniernas roll i Mellanöstern och i Finland. Finland har biståndssamarbete i Palestina, med kostnader på upp till ungefär 8 miljoner euro årligen, med fokus på att stärka statsstrukturen och Palestina har en beskickning i Helsingfors vars status har höjts senast 2014 enligt en samnordisk överenskommelse. Genom dessa åtgärder har Palestina förstärkt sin status på sin väg till att bli en erkänd stat. För att få slut på konflikten stöder Finland tillsammans med EU förhandlingarna för att uppnå en tvåstatslösning. Finland planerar inte att erkänna Palestina för tillfället. Betänkandet grundar sig främst på hur ett eventuellt erkännande av Palestina skulle påverkaförhandlingarna kring tvåstatsmodellen. Partistyrelsen instämmer med motionens motiveringar, men konstaterar att den process för erkännande av staten Palestina från Finlands sida som motionen föreslår kräver en bred politisk debatt och en acceptans inom den regering som bildas denna vår för att nå det mål som motionen syftar till. Med hänvisning till detta föreslår partistyrelsen följande skrivningar: Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att uttala sitt stöd för Finlands Mellanösternpolitik som syftar till ett slut på ockupationen av palestinska områden samt de olagliga bosättningarna och en tvåstatslösning genom förhandlingar mellan parterna att fortsatt verka för att få ett slut på konflikten där Finland tillsammans med EU stöder förhandlingarna för att uppnå en tvåstatslösning att fördöma alla former av terrorhandlingar, övervåld och urskillningslösa vedergällningsaktioner att uppmana sina företrädare att medverka till, i samråd med andra partier, att Finland inom EU aktivt arbetar för en bättre samordning av Mellanösternpolitiken. 6

7 Motion 4 En stärkt roll för unga i fredsprocesser Fredsfrämjande och lösning av konflikter har varit en prioritet inom finländsk utvecklingspolitik och en av Finlands satsningar inom Förenta Nationerna. Medling och konfliktlösning är många gånger centrala för FN:s verksamhet, för att stöda fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling. Konfliktsituationer hotar alla dessa grundvärderingar. För att stärka en demokratisk utveckling behövs satsningar på bred representation och delaktighet i fredsprocesser. Fred är något som måste rotas i alla delar av samhället. Medvetenheten om att det finns vissa grupper som traditionellt varit svagt representerade i konflikter och fredslösningar har ökat inom FN sedan 2000-talet. FN:s säkerhetsråd har bland annat stärkt kvinnors roll i fredsprocesser genom resolution 1325 (2000), samt understrukit barns roll i väpnade konflikter genom resolution 1612 (2005). Resolutionerna har bidragit till att stärka kvinnors och barns roll inom FN:s fredsarbete. Utöver detta borde ungas roll i fredsprocesser stärkas. Enligt en undersökning från Dag Hammarskjöld Foundation (2014)[1] är fredsbevarande arbete helt beroende av inkludering av unga. Enligt undersökningen stärks förutsättningarna för en bestående lösning då unga ges möjlighet att påverka fredsarbetet, medan en exkludering undergräver resultatet. Det finns enorm potential i att mer effektivt involvera ungdomar och ungdomsorganisationer lokalt och regionalt för att arbeta för fred och stabilitet. Även om det ofta är unga som drabbas av radikalisering tar majoriteten av alla unga aldrig någonsin till vapen. Denna grupp borde komma fram betydligt starkare. I stället för att bara ses som offer eller pådrivare, borde unga i allt högre grad även ses som aktörer för fred. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har år 2010 uppmanat att stärka ungas position inom FN:s arbete, vilket även skulle inkludera fred och säkerhet. Tyvärr lyser i regel ännu unga och ungdomsrepresentanter med sin frånvaro i många delar av fredsprocesser och konfliktlösning. År 2013 fanns det 1,8 miljarder unga mellan 10 och 24 år på jorden en fjärdedel av världens befolkning. Unga faller delvis utanför resolutionerna om barn och kvinnor, och saknar en säkerhetsrådsresolution som skulle befästa deras roll i konflikter och fredsprocesser. Det är inte hållbart att unga ska ärva lösningar de inte kunnat påverka. Unga bär framtiden på sina axlar, men ska lika mycket ses som del av vårt samhälle idag. För konsekvent och hållbar praxis borde ungas delaktighet även i högre grad institutionaliseras i vår utrikespolitik och i arbetet inom våra internationella fredsorgan. Det behövs medvetenhet och aktiva åtgärder för att minska sociala missförhållanden som gör stridande till det enda ekonomiska och produktiva alternativet för unga, samt plattformar och forum för unga att påverka och arbeta för fred i synnerhet i de länder som drabbats av konflikter. För att långsiktigt och på en bred skala kunna främja mänskliga rättigheter, utveckling och fred och säkerhet måste ungas delaktighet bli en norm. I stället för att låta en fjärdedel av jordens befolkning riskera exkludering, måste vi arbeta för att de ska bli starka aktörer för fred och utveckling både nu och i framtiden. Vi undertecknade anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen ska verka för: Att förstärka ungas roll i fredsprocesser inom ramarna för Finlands utrikespolitik 7

8 Att ungas roll i fredsprocesser lyfts upp även inom vårt europeiska parti och görs till en kärnfråga även för EU Att ungas roll i fredsprocesser institutionaliseras inom FN genom en resolution av säkerhetsrådet Ida Schauman Förbundsordförande Svensk Ungdom Sandra Grindgärds Förbundssekreterare Svensk Ungdom [1] Partifullmäktiges svar Motionärernas tar fasta på ett väldigt viktigt ämne. En bred representation och delaktighet i fredsprocesser är en utgångspunkt för byggandet av hållbar fred. I konfliktområden är unga människor de mest sårbara och ofta i hjärtat av konflikten. De kan manipuleras av dem som utövar makt och användas som soldater, eller bli offer för krigsföringen. När skolor tvingas stänga som en följd av konflikt är det unga människor som drabbas hårdast. Barn och unga är även de mest sårbara då andra delar av samhällets skyddsnät fallerar. Barn som förlorar sina föräldrar under konflikter kan lämnas fullständigt försvarslösa då varken samhället eller familjen finns där för dem längre. Svenska folkpartiet har en lång tradition av aktivt fredsarbete. Elisabeth Rehns engagemang för fred runtom i världen är känt långt utanför våra gränser. Hennes arbete för inkluderandet av kvinnor i fredsprocesser har varit banbrytande. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att förstärka ungas roll i fredsprocesser inom ramarna för Finlands utrikespolitik att ungas roll i fredsprocesser lyfts upp även inom vårt europeiska parti och görs till en kärnfråga även för EU att ungas roll i fredsprocesser institutionaliseras inom FN genom en resolution av säkerhetsrådet. 8

9 Motion 5 Starkare IT-säkerhet för var och en Privatpersoner och småföretag kan omedvetet vara ytterst sårbara för informationsteknologiska (IT) hot såsom skadliga program, hacker-anfall, industriellt spionage och annan verksamhet med brottsligt uppsåt. I de flesta fall beror detta på okunskap om de mest grundläggande säkerhetsaspekterna angående internet. Detta kunde åtgärdas genom att grunda en ITsäkerhetsfunktion under offentlig regi som proaktivt testar privatpersoners och företags cybersäkerhet genom at simulera hacker-anfall mot dessas hemsidor. Efter de simulerade hackeranfallen kontaktas personen/företaget i fråga och informeras om uppdagade brister och förslag på att åtgärda dessa. Gruppen kunde arbeta i samarbete med operatörer inom EU, samt med relevanta finska myndigheter vid fall av grava risker mot säkerheten. Ett lämpligt mål kunde vara att varje finländsk hemsida testas en gång per år. Sfp i Bryssel föreslår att: Sfp ska verka för att Finland grundar en IT-säkerhetsgrupp som proaktivt stöder finska medborgare och företag att åtgärda grundläggande brister i IT-säkerhet. Ann-Sofie Rönnlund Sfp i Bryssel Axel Hagelstam Sfp i Bryssel Partifullmäktiges svar En välfungerande cyberomgivning är en konkurrensfördel för Finland. En säker cyberomgivning gör det enklare för individer och företag att planera sin verksamhet vilket ökar den allmänna ekonomiska tillväxten, och således även bidrar till välfärden i Finland. En god verksamhetsmiljö gör också Finland mera attraktivt som investeringsobjekt internationellt. I januari 2013 utfärdade statsrådet ett principbeslut om en strategi för cybersäkerheten i Finland. I strategin definieras centrala mål och handlingslinjer, med hjälp av vilka man besvarar de utmaningar som riktar sig mot cyberomgivningen och försäkrar sig om att den fungerar. Genom strategin skall en gemensam förståelse skapas och den övergripande säkerheten förstärkas. En av de strategiska linjedragningarna i dokumentet var grundandet av Cybersäkerhetscentret. Centret grundades för att en sammanställd lägesbild över cybersäkerheten ska kunna produceras och upprätthållas. Centret samlar information om cyberhändelser och förmedlar vidare den informationen till olika aktörer. Aktörerna analyserar sedan hur störningen inverkar på den verksamhet som de ansvarar för. Dessa analyser sänds i retur till centret och inbegrips i den sammanställda lägesbild över cybersäkerheten som ska utformas. Centrets årliga budget ligger idag på ca 1 miljon euro. I dagens läge är centrets uppgifter begränsat till de centrala aktörer som är med och tryggar samhällets vitala funktioner, däribland såväl offentliga som privata instanser. Cybersäkerhet är i dagens läge ett ämne som varje företag och även privata personer bör ta på allvar. Som en följd av att allt fler personer och maskiner är uppkopplade till olika nätverk blir det dock väldigt utmanande att i offentlig regi ansvara för även enskilda medborgares cybersäkerhet. 9

10 Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att Cybersäkerhetscentrets resursering bör garanteras för att säkerställa en välfungerande och säker cyberomgivning i Finland. 10

11 Motion 6 Ett finländskt "trollförsvar" förmåga att motverka felinformationskampanjer I likhet med de flesta västländer utsätts Finland för informationskampanjer vars ändamål är att skapa en felaktig bild av Finland, dess politiska etablissemang, beslutsfattning, näringsliv, kultur, historia och identitet. Dylik felinformation kan ha sitt ursprung i eller utanför Finland och förekommer redan särskilt på internet men även i övriga informationsmedier. Ändamålet med sådan felinformation är att försöka ta kontroll över verklighetsberättelsen, nedbryta Finlandsbilden, försvaga den nationella självkänslan och inverka på nationellt relevant beslutsfattning i och utanför Finland. Finland bör därför skapa en förmåga att aktivt motverka medveten felinformation om Finland. Sfp i Bryssel föreslår att: Sfp ska verka för att Finland skapar en förmåga att försvara den nationella verklighetsskildringen genom att motverka medvetna felinformationskampanjer. Axel Hagelstam Sfp i Bryssel Ann-Sofie Rönnlund Sfp i Bryssel Partifullmäktiges svar Desinformationskampanjer har som en följd av Ukrainakrisen lyfts på tapeten i den offentliga diskussionen. I Finlands närområde är Ryssland den aktivaste spridaren av desinformation. Kampanjerna är välorganiserade och koordinerade, och sker med direkt styrning från högsta politiska ledning. Ett praktexempel är RT (tidigare Russia Today), den engelskspråkiga televisionskanalen som syns i hundratals länder. Kanalen ägs och styrs av ryska staten och har en budget på flera hundra miljoner euro. Via kanalen försöker man så tvivel och sprida alternativa teorier till pågående händelser för att befrämja ryska intressen. En av de viktigaste metoderna genom vilken effekten av koordinerade desinformationskampanjer kan begränsas är en fungerande och fri press. Desinformation måste mötas med information. Därför är det viktigt att medias verksamhetsförutsättningar tryggas i tider då tidningsupplagorna krymper och mediekonsumtionsbeteendet förändras. Public service och Rundradion spelar fortsättningsvis en central roll på det finska mediefältet. En annan viktig metod är effektiv, snabb, tydlig och transparent kommunikation från offentligt håll. Statsrådet har redan som en följd av Ukrainakrisen förstärkt koordineringen mellan informationsavdelningarna på de olika ministerierna för att bättre kunna bemöta felinformationskampanjer. Även inom Europeiska Unionen har bemötandet av desinformationskampanjer diskuterats det senaste året. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att Finland fortsättningsvis upprätthåller samt vidareutvecklar metoder med hjälp av vilka medvetna desinformationskampanjer kan motverkas. 11

12 12

13 Motion 7 Dumpa inte skit i Östersjön Toalett- och avloppsvatten i storlek med en olympisk simbassäng - så mycket avloppsvatten kan ett kryssningsfartyg, som trafikerar Östersjön i snitt ha behov av att tömma i de anlöpande hamnarna. Få hamnar i Östersjöregionen har idag reningsverk med kapacitet att ta emot närmare 300 kubikmeter avloppsvatten i timmen, vilket behovet är. Det resulterar i att en stor mängd dumpas rakt ut i havet. Det är en miljökatastrof som ytterligare ökar övergödningen i vattnet och ett särskilt problem, eftersom största delen av avloppsdumpningen sker under sommarmånaderna då algblomningen i Östersjöområdet redan är stor. Det är även då kryssningsfartyg från andra länder besöker Östersjön och trafiken i vattnen ökar avsevärt. FN:s sjöfartsorganisation (IMO) beslöt redan 2010 att införa ett förbud mot dumpning av avloppsvatten från passagerarfartyg. Det skulle träda i kraft från och med 2016, men tidsplanen höll inte då Polen, Tyskland och Ryssland under sommaren 2014 meddelade att de inte kunde nå upp till sina åtaganden. Problemet är ändå inte bara avsaknaden av tillräckligt bra mottagningsstationer (ledningar, pumpkapacitet, vattenrening etc.) av det så kallade svartvattnet, då flera av hamnarna de facto redan har kapacitet för att ta emot det. Ett stort problem är att flera fartyg trots goda mottagningsmöjligheter avstår från att tömma hela tankarna i hamnarna, då det fortfarande saknas förbud i lagstiftning på området. Detta är ett politikområde som kräver fullt åtagande från alla länder, men det hindrar inte Finland från att vara ett föregångsland som enträget jobbar för att resten av världen ska följa efter. Vi undertecknade anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen ska verka för: Att ett förbud mot dumpning av avloppsvatten från kryssningsfartyg i Östersjön träder i kraft snarast möjligt i samtliga länder kring Östersjön Att öka uppmärksamheten om denna miljökatastrof i Östersjön Ida Schauman Förbundsordförande Svensk Ungdom Sandra Grindgärds Förbundssekreterare Svensk Ungdom Partifullmäktiges svar Enligt gällande internationella bestämmelser får passagerarfartyg släppa ut orenat avloppsvatten 12 sjömil utanför närmaste strand. Behandlat avloppsvatten får släppas ut fyra sjömil från stranden. På Finlands territorialvatten är utsläpp av obehandlat avloppsvatten förbjudet. Utsläpp av gråvatten från fartyg, dvs. tvättvatten och hushållsvatten är tillåtet. Svartvatten, men också gråvatten innehåller bl.a. fosfor och kväve som övergöder havet och leder till att vattnet blir grumligt och massförekomster av mikroskopiska alger uppstår. En ansökan till IMO (Internationella Sjöfartsorganisationen) om ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från passagerarfartyg skickades in av HELCOM:s medlemsländer år HELCOM är samarbetsorganet för skyddet av Östersjöns miljö, bestående av Östersjöområdets kuststater. IMO beslöt år 2011 att ett förbud mot att släppa ut avloppsvatten från nya fartyg träder ikraft år 2016 och år 2018 från alla passagerarfartyg. Ett villkor var att tillräcklig mottagningskapacitet i hamnar finns i Östersjöområdet. Mottagningskapaciteten har förbättrats runt om Östersjön sedan år

14 Meddelandet om att HELCOM länderna var redo för en notifiering av beslutet att förbjuda utsläpp av avloppsvatten från passagerarfartyg skulle skickas till IMO i början av år Eftersom Ryssland i detta skede meddelade att de motsatte sig notifieringen, kunde inte en gemensam anmälan till IMO göras. De övriga HELCOM-länderna beslöt trots Rysslands beslut, att skicka in en notifiering till IMO. I en kommentar till IMO med anledning av de övriga HELCOM-ländernas notifiering, säger Ryssland att de ryska hamnarna visserligen har tillräcklig mottagningskapacitet för att ta emot avloppsvatten från passagerarfartyg, men att man motsätter sig beslutet eftersom det är oklart hur väl utrustade passagerarfartygen är för att klara av de strängare kraven. Dessvärre uppkom under våren 2015 också ett helt nytt problem. EU-kommissionen ansåg att frågan om notifiering hör till EU:s kompetens och anser att frågan måste omfattas av alla EU:s medlemsländer, inte enbart Östersjöländerna. Problemet är att frågan om notifiering är landspecifik och andra länder kan inte ha en åsikt om Finland har adekvata mottagningsanläggningar eller inte. Sannolikt är att man inte skulle få med alla EU:s medlemsländer eftersom vissa länder är emot ett utsläppsförbud. Om frågan inte får en lösning inom EU kan länderna tvingas ta tillbaka notifieringen och i så fall underminerar EU i själva verket ett utsläppsförbud av avloppsvatten från passagerarfartyg i Östersjön. SFP har i Riksdagen genom Christina Gestrin både i Nordiska rådet och i det Parlamentariska Östersjösamarbetet (BSPC) aktivt drivit frågan om ett förbud att släppa ut avloppsvatten från kryssningsfartyg. Nordiska Rådets miljö- och naturresursutskott och Östersjöparlamentarikerna (BSPC) kontaktade HELCOM:s medlemsländer med varsin skrivelse inför behandlingen av notifieringsfrågan på HELCOM:s årsmöte i mars 2015, och framförde en vädjan om att notifieringen skulle skickas till IMO. Christina Gestrin deltog också i egenskap av observatör utsedd av BSPC på HELCOM:s möte och framförde kravet även där. För närvarande behandlas frågan av IMO som beslutar om internationella regler för sjöfarten. Ärendet kräver uppföljning och politisk bevakning även i fortsättningen. Det är på plats att notera att utsläppen från passagerarfartygen totalt rör sig om förhållandevis små mängder jämfört med den totala mängden av utsläpp i Östersjön, men att det är viktigt att alla utsläppskällor av fosfor och kväve minskar. Utsläppen från fartygen är tekniskt möjliga att åtgärda och därför finns det ingen godtagbar orsak för att uppskjuta beslutet. Problemet med EU bör också snabbt lösas. Det kan inte accepteras att EU i slutskedet av en lång politisk process sätter käppar i hjulet för en åtgärd som skulle förbättra Östersjöns miljö. Detta skulle även på ett allvarligt sätt skada Östersjöländernas tilltro till EU:s politik. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att EU-kommissionen inte försvårar notifieringen av beslutet att förbjuda utsläpp av avloppsvatten från kryssningsfartyg i Östersjön att ett förbud mot dumpning av avloppsvatten från kryssningsfartyg i Östersjön träder i kraft snarast möjligt i samtliga länder runt Östersjön. 14

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option

6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option 6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option Anf. 22 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig om jag ser några långsiktiga

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Ett tryggt Europa vår väg dit. Valmanifest valet till Europaparlamentet 2009

Ett tryggt Europa vår väg dit. Valmanifest valet till Europaparlamentet 2009 Ett tryggt Europa vår väg dit. Valmanifest valet till Europaparlamentet 2009 Ella Bohlin, Toppkandidat Göran Hägglund, Partiledare Vår vision för ett tryggt Europa Vi står för ett tryggt och enat Europa.

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1

BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1 1 (3) BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1 Bosparstyrelsen har åtskilliga gånger framhållit att avkastningen på sparade medel borde vara bättre och att fler och bättre sparformer borde erbjudas. Bosparstyrelsen

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen

Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer