ÅRSREDOVISNING BODENS ENERGI. Årsredovisning BEAB

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING BODENS ENERGI 2014 Årsredovisning BEAB

2 Producerad av: Favör Reklambyrå Foto: Mats Engfors/Fotographic, Josefin Wiklund, Tobias Hannu, med fler.

3 VD har ordet...4 Koncernen...5 Organisation...5 Elrörelsen...6 Fjärrvärmen...8 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Kassaflödesanalys Redovisningsprinciper Noter Underskrifter Revisionsberättelse Ekonomisk översikt... 31

4 VD har ordet ÅRET SOM GÅTT 2014 blev globalt det varmaste året sedan 1880, vilken är den period som man har mätdata för. Också i Boden blev det varmare än normalt, även om det inte blev något rekord. Eftersom vår försäljning är beroende av utomhustemperaturen ledde detta till lägre fjärrvärmeförsäljning än tidigare år. Däremot ökade elförsäljningen, trots vikande leveranser till uppvärmning, tack vare en ökning av antalet kunder på såväl borta som hemmamarknaden. Tittar man på den totala elanvändningen för Sverige får man gå tillbaka till 1986 för att hitta lägre förbrukning än årets. Det går inte längre att komma ifrån att svensk elmarknad präglas av överkapacitet på produktionssidan och detta samtidigt som vi har en sjunkande efterfrågan. Med nu gällande prisnivåer går det inte att bygga ny kraft utan någon form av subvention. Samtidigt blir det svårt att räkna hem vinst för effektiviseringar på användarsidan. Paradoxalt nog kan därmed tidigare lönsamma effektiviseringar av elanvändningen fördröjas samtidigt som fjärrvärmeföretagen kan få oväntad konkurrens av både direktverkande el och eldrivna värmepumpar för uppvärmning. Möjligen kan en utbyggnad av överföringskapaciteten mot kontinenten minska elöverskottet genom ökad export. Den tyska marknaden har trots allt haft något högre systempriser än den svenska. FJÄRRVÄRME Trots lägre leveranser beroende på gynnsamma temperaturer, är resultatet bättre än förväntat. Orsaken kan främst tillskrivas två viktiga förutsättningar, nämligen få perioder av ihållande kyla samtidigt som nytt produktionsrekord slogs i rökgaskondenseringen som förser oss med gratis energi från rökgaserna. Fjärrvärmepriset behölls oförändrat hela I prisundersökningen Nils Holgersson behåller vi vår andra plats, men minskar avståndet till den åtråvärda första platsen att kunna erbjuda landets lägsta fjärrvärmepris. ELHANDELN Trots minskad elanvändning har vi ökat vår försäljning genom att ta nya kunder såväl inom som utanför Boden. Företagskunderna har ökat med 4 procent och privatkunderna med 1 procent. I övrigt har året präglats av låga elpriser, vilket varit en trend över flera år. I genomsnitt har systempriserna legat fem öre lägre än under 2013, vilket skapat problem för många elproducenter medan situationen varit gynnsam för konsumenterna. För vår egen elhandel har året gett ett bättre resultat än planerat beroende på högre volymer med bibehållen marginal. ELNÄTET Omsättningen i nätet har ökat med cirka 100 GWh till 334 GWh, beroende på etableringar av datacenter på Kårbacken (f.d. AF1) och på Älvbrinken (f.d. A8). Därmed har vi fått nya kunder till den lediga kapacitet i nätet som uppstod vid utbyggnaden av fjärrvärme. I praktiken innebär det att vi inför 2015 kan erbjuda oförändrade priser till våra nätkunder. HARDY LUNDBERG, VD 4 Årsredovisning BEAB 2014

5 Koncernen VERKSAMHETEN Bodens energi är en distributör och producent av fjärrvärme och el, samt ägare av infrastruktur för fjärrvärme, el och fiber. Verksamheten ska, i enlighet med ägardirektiven, kännetecknas av driftsäkra leveranser av god kvalitet. Bolaget ska hålla låga priser och god service. Priserna ska vara konkurrenskraftiga i Sverige och mot prisnivån regionalt. Bolaget ska även i sin planering underlätta för marknadens aktörer så att infrastrukturen för bredband utvecklas. Verksamheten bedrivs i en koncern där moderbolaget Bodens Energi AB svarar för elhandel och fjärrvärme och det helägda dotterbolaget Bodens Energi Nät AB svarar för elnätet i kommunen. Det delägda dotterbolaget Energiproduktion i Norrbotten AB och intresseföretaget Restproduktbearbetning i Boden AB svarar för delar av bränsleförsörjningen till fjärrvärmeproduktionen. Elhandeln omfattar elförsäljning företrädesvis inom kommunen. El produceras i sex mindre vattenkraftstationer och från 2008 även i värmeverket. Elnät omfattar överföring av el samt viss entreprenad- och bredbandsverksamhet. Fjärrvärme omfattar kraftvärmeproduktion och distribution av fjärrvärme inom Bodens tätort. Moderbolaget är miljö- och kvalitetscertifierat enligt ISO 14001:2004 respektive ISO 9001:2008. VISION: Bodens Energi ska med affärsmässighet, långsiktighet, seriositet och starkt engagemang i samhällsutvecklingen vara det naturliga valet för Bodensaren. KONCERNEN I SAMMANDRAG Nettoomsättning Mkr Rörelseresultat Mkr Investeringar i anläggningar Mkr Balansomslutning Mkr Avkastning på totalt kapital % Försäljning av el GWh Försäljning av fjärrvärme GWh Definition av använda nyckeltal framgår i not 32 Organisation Bodens Energi AB Moderbolag ELHANDEL, ELPRODUKTION, FJÄRRVÄRME, ADMINISTRATION Bodens Energi Nät AB NÄTVERKSAMHET BREDBAND Energiproduktion i Norrbotten AB BIOBRÄNSLE Restproduktbearbetning i Boden AB AVFALLSHANTERING Årsredovisning BEAB

6 Elrörelsen Elrörelsen omfattar elhandel och småskalig elproduktion i moderbolaget samt nätverksamhet i dotterbolaget Bodens Energi Nät AB. ELHANDELN Försäljning GWh Varav till kund GWh Ekonomi Nettoomsättning Mkr Rörelseresultat Mkr Den starka kraftbalansen på el kvarstår och el fortsätter att vara en viktig exportvara för Sverige. Skälen är en stark vatten kraftsproduktion, en förbättrad tillgänglighet i kärnkraften samt en fortsatt utveckling av vindkraften. Året har präglats av låga priser som varit en trend över flera år. I genomsnitt har priset varit cirka 5 öre lägre än De vanligtvis högre vinterpriserna har helt lyst med sin frånvaro då priset har varit jämnt över hela året. Elförsäljningen till kund har ökat till 174 (166) GWh genom ett ökat antal kunder, främst på företagssidan. Många av företagskunderna kommer utanför Bodens kommun och nu står den försäljningen för 2 procent av den totala elförsäljningen. Antalet företagskunder har under året ökat med drygt 4 procent och antalet privatkunder med 1 procent. I landet som helhet minskade den temperaturkorrigerade elanvändningen med 4 procent. Bakom utvecklingen ligger energieffektivare teknik, varmt väder samt en strukturomvandling av industrin. Elproduktionen i de sex minikraftstationerna var låg under 2014, 15 GWh mot normala 20 GWh, trots hög tillgänglighet. Orsaken till den låga elproduktionen var dålig vattentillgång. Rörelseresultatet minskade ytterligare, vilket dels beror på den låga produktionen men även på lågt elpris. Resultatet blir trots allt 1 (2) Mkr, då drift- och underhållskostnaderna var låga. Det beror i sin tur på utbyggnaden av fjärrkontroll, vilket gör att flera av stationerna kan fjärrstyras från bolagets huvudkontor. Diagram Elförsäljning (GWh) Diagram Elproduktion (MWh) Till kund Förluster ELPRODUKTION I VATTENKRAFTVERKEN Produktion GWh Ekonomi Nettoomsättning Mkr Rörelseresultat Mkr Investeringar Mkr NÄTVERKSAMHETEN Nätanslutningar Antal Omsättning i nätet GWh Ekonomi Nettoomsättning Mkr Rörelseresultat Mkr Investeringar Mkr Årsredovisning BEAB 2014

7 Nätverksamheten, som omfattar koncessionsområdet Bodens kommun, bedrivs i dotterbolaget Bodens Energi Nät AB. Elomsättningen i elnätet ökade till 334 (262) GWh, beroende på ökat kundunderlag. Huvuddelen av ökningen beror på datacenter-etableringar på Kårbacken (f.d. AF1) och Älvbrinken (f.d. A8). Antalet nätanslutningar har under året ökat med 31 stycken till Ökat uttag har inneburit att den gemensamma abonnerade årseffekten har ökat med 40 procent. Genom en optimering av eget uttag samt valet att garantera en minimiproduktion i moderbolagets elproduktionsanläggningar har ökningen reducerats en aning. Elnätpriset höjdes med 1,5 procent för 2014, bland annat för att klara investeringar i förbättrad leveranssäkerhet. Elnätpriset är rimligt enligt Energimarknadsinspektionens årliga tillsyn av elnätpriser. För 2015 behålls priserna oförändrade. Under 2014 har inte elnätet drabbats av några större och/ eller längre avbrott. Ett flertal kortare avbrott i elnätet har dock drabbat kunderna på landsbygden. Åtgärder i form av vädersäkring och fjärrstyrning av elnätet pågår och kommer att intensifieras ytterligare för att på sikt komma tillrätta med dessa driftstörningar. Investeringsvolymen har ökat till 42 (22) Mkr, där stor del avser investeringar i elnätet för att förbättra tillgängligheten. Nya etableringar har även inneburit högre investeringsvolym. Årsredovisning BEAB

8 Fjärrvärmen I moderbolaget finns produktion och distribution av fjärrvärme. Dotterbolaget Energiproduktion i Norrbotten AB (EPAB) upparbetar trädelar till biobränsle och intressebolaget Restproduktbearbetning i Boden AB (REBAB) utvinner bränsle för fjärrvärmeproduktion från avfall Anslutningar Antal Försäljning GWh Värmeproduktion, totalt GWh Varav Avfallspanna 14 GWh Avfallspanna 17 GWh CFB-panna 16 GWh Oljepannor GWh Rökgaskondensering GWh Elproduktion GWh Ekonomi Nettoomsättning Mkr Rörelseresultat Mkr Investeringar Mkr Produktionen av värme sker i en central anläggning med tre pannsystem för avfall, biobränsle och olja. Den senast installerade avfallspannan producerar även el. Som ett komplement finns nio reservcentraler, utplacerade i distributionsnätet. Den senaste reservcentralen, i Sävast, driftsattes under hösten efter ett antal år av överklagningar och förseningar. Sorterat avfall är basbränsle för produktionen. När effektbehovet ökar används biobränsle och vid extremt effektbehov eller vid driftstörning i någon av fastbränslepannorna används olja, i första hand bioolja i reservcentralerna. Fjärrvärme finns nu i alla tätbebyggda bostadsområden i centralorten. De nyanslutningar som kommer till sker i form av förtätning i befintligt nät. Under 2013 anslöts 40 (25) nya anläggningar. Vid årets slut var antalet anslutningar (4 098). Diagram fjärrvärmeförsäljning GWh Försäljning Graddagar 120% 100% Värmeförsäljningen minskade något till 251 (256) GWh. Minskningen, i jämförelse med 2013, beror på att 2014 var 4 procent varmare än I jämförelse med ett normalår var 2014 betydligt varmare (20 procent). Vintermånaderna (januari-februari och november-december), som svarar för cirka 60 procent av den totala energiförsäljningen, följde i stort normalåret med undantag för februari som var betydligt varmare. Priset på fjärrvärme var oförändrat mellan 2013 och 2014 och är, enligt den så kallade Nils Holgersson-undersökningen, näst lägst i landet efter Luleå. Bland företag med egen fjärrvärmeproduktion har Bodens Energi den lägsta taxan. För 2015 höjs taxan med 2 %. Rörelseresultatet är oförändrat 40 (40) Mkr tack vare en engångsintäkt på 2,5 Mkr avseende återbetald punktskatt för åren DRIFTEN Fjärrvärme- och elproduktionen har under året drabbats av ett flertal mindre driftstörningar. Driftstörningarna har inte drabbat kund, då värmeförsörjningen har skett från andra pannor och reservcentraler. Konsekvenser av driftstörningarna är ett tapp av avfallsförbränning samtidigt som förbrukningen av bioolja har ökat. 80% 60% 40% 20% Den nya rökgaskondenseringen för Panna 17, den senaste avfallspannan, har varit i full drift under året. Utfallet blev 10 procent bättre än planerat. 0% Graddagar i % av normalår 8 Årsredovisning BEAB 2014

9 Planerat underhåll av fastbränslepannorna genomförs regelbundet under perioden maj-september. Under 2014-års underhåll har åtgärder vidtagits för att återvinna energi i processen för Panna 17 genom att kyla avdragsvatten mot fjärrvärmenätet och i ett andra steg värma spädvatten till pannan. Dessa åtgärder har gett en energibesparing på cirka 2 GWh per år. Förbränningen resulterar i olika askor som biprodukt. Slaggrus och bottenaska återanvänds som anläggningsmaterial och jordförbättringsmedel. Flygaska exporteras till Norge för behandling och deponi. Totalt producerades (24 031) ton aska. BRÄNSLEN Avfallsbränsle är för närvarande det billigaste bränslet. Sedan september 2009 har bolaget tillstånd att förbränna ton avfall per år, varav ton får utgöras av farligt avfall. Utbudet av avfall till förbränning har varit god under året. Nya avtal har tecknats för import av norskt avfall. Dessutom har bolaget vunnit stora, lokala upphandlingar för bland annat Luleå, Piteå, Boden och Kalix. Dessa avtal, med en avtalstid om tre år, utgör drygt hälften av avfallsbehovet. Mottagningspriset för hushålls- och verksamhetsavfall har varit stabilt på en bra nivå under året. Samtidigt har priserna på returträ och biobränslen fortsatt att vara under kraftig press och är nu nere på historiskt låga nivåer. Förbrukningen av olja blev, på grund av ovan nämnda driftstörningar, något högre än budgeterat. Förbrukningen hamnade på 10 (6) GWh. Däremot min skade förbrukningen av biobränslen kraftigt till 22 (37) GWh. Det berodde på en mycket varm februari samt det ökade energiutbytet av rökgaskondenseringen. Energitillskottet från rökgaskondenseringen har under året ökat till 45 (38) GWh, som ett resultat av den nya rökgaskondenseringen för kraftvärmepannan (Panna 17) och av arbetet med att sänka returtemperaturen i fjärrvärmenätet. Sammantaget har driftförutsättningarna och bränslepriserna inneburit att kostnaderna för bränslen minskat under 2014, både i förhållande till föregående år och till budgeterad nivå. INVESTERINGAR Investeringarna har minskat till 24 (48) Mkr. Bland de större investeringarna kan nämnas ny styrutrustning för biopannan, Panna 16. Den investeringen ingår i ett större projekt som syftar till att ersätta gammal och utgången styrutrustning med ny och modern teknik av samma typ som används för kraftvärmepannan. Upphandling pågår av nästa etapp som avser Panna 14 (avfallspanna). Under 2016 avslutas projektet med de sista kvarvarande systemen som huvudsakligen omfattar oljepannorna, Panna Investeringar i fjärrvärmenätet har under året främst bestått av utbyten av gammal betongkammarkulvert och asbetscementkulvert. Centrala stan, Kungsgatan, Hellgrensgatan, Almgatan och Färgaregatan har färdigställts under året. Utöver det har ett mindre antal anslutningar och förtätningar utförts. Reservcentralen i Sävast har, efter några års försening beroende på överklagningar, färdigställts och tagits i drift. UPPARBETNING AV TRÄDELAR I dotterbolaget EPAB upparbetas trädelar, rivningsvirke och massaved till flis i en anläggning i direkt anslutning till moderbolagets fjärrvärmecentral. Under 2014 upparbetades (25 553) ton. Årsredovisning BEAB

10 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Bodens Energi AB får härmed avlämna årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret Allmänt om verksamheten ÄGARFÖRHÅLLANDEN Bodens Energi AB bildades Från den 28 december 2006 ägs samtliga aktier i bolaget av Bodens Kommunföretag AB, som i sin tur ägs av Bodens kommun. KONCERN Koncernen består av moderbolaget Bodens Energi AB och två dotterbolag, dels det helägda Bodens Energi Nät AB (BENAB) och dels det delägda (60 %) Energiproduktion i Norrbotten AB (EPAB). Resterande 40 % av EPAB ägs av SCA Skog AB. Från och med den 1 april 2010 äger även moderbolaget Restproduktbearbetning i Boden AB (REBAB) till 40 %. Resterande del av bolaget ägs av Ragn-Sells AB. VERKSAMHETEN Moderbolaget svarar för fjärrvärme, elhandel samt viss egen elproduktion i sex minikraftanläggningar och i fjärrvärmeanläggningen. Fjärrvärme produceras i egen anläggning med i huvudsak avfall som bränsle. Distributionen sker uteslutande i centralorten. ELRÖRELSEN Elförsäljningen, inklusive förluster, ökade med 4 procent till 188 (180) GWh. Försäljningsökningen beror på en ökad kundtillströmning, där både antalet privatkunder och antalet företagskunder ökat. Privatkunderna ökade med 1 procent och företagskunderna med 4 procent. Spotpriset har varit lågt under året, 28,6 öre/kwh, vilket är cirka 5 öre lägre än föregående år. Elproduktionen i vattenkraftverken når inte upp till en normalproduktion på 20 GWh, utan stannar på blygsamma 15 GWh. Elomsättningen i elnätet ökade till 334 (262) GWh, beroende på ökat kunderunderlag. Huvuddelen av ökningen beror på datacenter-etableringar på Kårbacken (f.d. AF1) och på Älvbrinken (f.d. A8). Antalet nätanslutningar har ökat med 31 stycken till Elnätet drabbades inte av några större avbrott under året, däremot har landsbygden drabbats av ett flertal kortare avbrott. Dotterbolaget Bodens Energi Nät AB bedriver nätverksamhet inom Bodens kommun och dotterbolaget EPAB upparbetar trädelar och massaved till flis i en anläggning i anslutning till moderbolagets fjärrvärmeverk. Restproduktbearbetning i Boden AB utvinner bränsle för fjärrvärmeproduktion samt återvinner metaller ur avfall från både hushåll och industrier. Väsentliga händelser Energiomsättningen påverkas av temperaturen och övriga väderförhållanden, eftersom huvudparten av all omsatt energi går till uppvärmning. År 2014 var temperaturmässigt 20 procent varmare än ett normalår och 4 procent varmare än Årsredovisning BEAB 2014

11 Elrörelsen gav ett resultat före dispositioner och skatt med 33 (26) Mkr. Resultatförbättringen beror på ett mycket bättre resultat för elnätverksamheten och ett något bättre resultat för elhandeln. FJÄRRVÄRMEN Fjärrvärmeförsäljningen minskade till 251 (256) GWh. Tillgängligheten har varit hög i produktionsanläggningen även om flera mindre driftstörningar inträffat. Driftstörningarna har inte drabbat kund, då värmeförsörjningen har skett från andra pannor och reservcentraler. Konsekvenser av driftstörningarna är ett tapp av avfallsförbränning samtidigt som förbrukningen av bioolja har ökat. Priset på fjärrvärme, som var oförändrat mellan 2013 och 2014, är det näst lägsta i landet enligt den så kallade Nils Holgersson-undersökningen. Bland företag med egen fjärrvärmeproduktion är priset det lägsta. Den nya rökgaskondenseringen för kraftvärmepannan har varit i drift under hela året. Utfallet blev 10 procent bättre än planerat. Planerat underhåll av fastbränslepannorna har genomförts under maj-september. Energibesparande åtgärder har genomförts motsvarande cirka 2 GWh per år. Fjärrvärmen gav ett, i stort sett oförändrat, resultat före dispositioner och skatt med 32 (31) Mkr. Resultatet innehåller en engångsintäkt på 2,5 Mkr avseende för åren återbetald punktskatt. Utveckling av företagets resultat och ställning KONCERNEN Nettoomsättning, Mkr Rörelsemarginal, % Balansomslutning, Mkr Avkastning på totalt kapital % Soliditet % Investeringar, Mkr Koncernens resultat före skatt ökade till 58 (50) Mkr. Resultatförbättringen kommer framför allt från elnätverksamheten, som förbättrat sitt resultat med 6 Mkr. Av koncernens resultat avser dessutom 2,5 Mkr engångsintäkt avseende återbetald punktskatt för åren Återbetalningen avser fjärrvärmeproduktionen. Avkastningen på totalt eget kapital ökade till 8 (7) procent. De långfristiga låneskulderna har amorterats med 51 (20) Mkr under året, vilket har inneburit att soliditeten ökar till 44 (40) procent. MODERFÖRETAGET Nettoomsättning, Mkr Rörelsemarginal % Balansomslutning, Mkr Avkastning på totalt eget kapital % Soliditet, % Investeringar, Mkr Rörelseresultatet ökade till 49 (47) Mkr, trots lägre intäkter. Resultatförbättringen har uppnåtts genom lägre drift- och underhållskostnader samt en engångspost på 2,5 Mkr avseende återbetald punktskatt för åren Samtliga rörelsegrenar, det vill säga fjärrvärme, elhandel och elproduktion i vattenkraft, redovisar positiva resultat. Soliditeten ökade till 44 (40) procent, medan avkastningen på totalt eget kapital är oförändrad 6 (6) procent. De långfristiga låneskulderna har amorterats med 51 (20) Mkr under året. Syftet med den höjda amorteringstakten är att minska upplåningen inför en eventuell reinvestering i ny kraftvärmepanna. INVESTERINGAR Investeringarna har totalt minskat i koncernen, till 66 (71) Mkr, trots att dotterbolaget Bodens Energi Nät AB har ökat sina investeringar till 42 (22) Mkr. Främst avser investeringarna nyanslutningar och nätförstärkningar till datacenter-etableringar, men också åtgärder för att förbättra leveranssäkerheten. Fjärrvärmen har minskat sina investeringar och de har under året främst bestått i byte av gammal fjärrvärmekulvert i centrum. VÄSENTLIGA LEASINGAVTAL I moderbolaget finns ett avtal om leasing av utrustning för fjärrvärmeproduktion med ett anskaffningsvärde på 81,5 Mkr. Avtalet löper i 15 år från och med januari Personal Koncernen har en god arbetsmiljö med låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro. Under året var sjukfrånvaron 1,46 procent. Antalet anställda var i koncernen 78 (77) personer, varav 48 (48) i moderbolaget. Andelen kvinnor har ökat till 23 (19) procent. Tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken Moderbolaget bedriver en tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Inget tillstånd har omprövats under Miljöpåverkan sker genom utsläpp till luft och vatten och miljörapport lämnas årligen till den lokala tillsynsmyndigheten. Årsredovisning BEAB

12 Priset på fjärrvärme, som var oförändrat mellan 2013 och 2014, är det näst lägsta i landet enligt den så kallade Nils Holgersson-undersökningen. Bland företag med egen fjärrvärmeproduktion är priset det lägsta. Moderbolaget är, sedan augusti 2014, miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO 14001:2004 och ISO 9001:2008. Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Den stora utbyggnaden av fjärrvärme är slutförd och för kommande år tillkommer endast nya anslutningar genom förtätningar i befintligt nät. Omsättningen i elnätet förväntas däremot fortsätta att öka genom pågående etableringar av datacenter. Nyetableringarna innebär en fortsatt hög investeringsvolym för Bodens Energi Nät AB. Bland annat pågår investering i ny mottagningsstation på Älvbrinken, liksom nätförstärkningar till området. Viktigt för framtiden är att ytterligare förbättra tillgängligheten både för fjärrvärmen och för elnätet. Åtgärder fortgår löpande för att minimera driftstörningar och avbrott av leveranser. Elnätet vädersäkras och aktuell statistik visar på väsentliga förbättringar även om ett i stort sett avbrottsfritt nät fortfarande ligger en bra bit in i framtiden. En intensifierad satsning görs för att korta investeringstiden när det gäller att säkra elleveranserna till landsbygden. De två äldsta fastbränslepannorna i fjärrvärmeproduktionen börjar bli slitna och kräver allt större underhåll samtidigt som antalet driftstörningar ökar. En utredning om reinveste ring i ny kraftvärmepanna, innefattande bland annat ny miljöprövning, har därför påbörjats. Samtidigt har amorteringstakten på de långfristiga låneskulderna ökat till 50 Mkr per år, i syfte att möjliggöra en dylik investering. I samband med nyetableringarna på Kårbacken och Älvbrinken finns en osäkerhet över vilket effektbehov som krävs. En uppdatering har därför gjorts av nätavtalet mot överliggande nät, som endast sträcker sig till halvårsskiftet. Ny bedömning kommer därefter att göras och nytt avtal tecknas. Taxan för elnätet förblir oförändrad till 2015 medan taxan för fjärrvärme höjs med 2 %. Från och med 2012 har regleringen av elnätföretagens intäkter förändrats. Energimarknadsinspektionen bestämmer i förväg en intäktsram för en period om fyra år. Nästkommande period gäller för och inför den perioden gäller en ny beräkningsmodell, som innebär att stor hänsyn kommer att tas till elnätets ålder. Intäktsramen reglerar sedan hur stora intäkter elnätföretaget får ta ut för att täcka sina kostnader för verksamheten samt ge en rimlig avkastning. Arbetet med en för Norden gemensam marknad för el fortgår, dock med reviderad tidplan. Målet för den gemensamma marknaden ligger nu på Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel, Tkr, disponeras enligt följande: BELOPP I KKR Balanseras i ny räkning Summa Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 12 Årsredovisning BEAB 2014

13 Årsredovisning BEAB

14 Resultaträkning BELOPP I TKR NOT KONCERNEN MODERBOLAGET Rörelsens intäkter Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader 3, Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Andel i intresseföretags resultat RÖRELSERESULTAT Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i intresseföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Bokslutsdispositioner Koncernbidrag RESULTAT FÖRE SKATT Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT Hänförligt till Moderföretagets aktieägare Minoritetsintresse Årsredovisning BEAB 2014

15 Balansräkning BELOPP I TKR NOT KONCERNEN MODERBOLAGET TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för IT-system Goodwill Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga fordringar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter Elcertifikat och utsläppsrätter Förskott till leverantörer Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR Årsredovisning BEAB

16 Balansräkning FORTS BELOPP I TKR NOT KONCERNEN MODERBOLAGET EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 24,25 Aktiekapital Reservfond Annat eget kapital inkl årets resultat Balanserad vinst Årets resultat Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare Minoritetsintresse SUMMA EGET KAPITAL Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar SUMMA OBESKATTADE RESERVER Avsättningar Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar SUMMA AVSÄTTNINGAR Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skulder till intresseföretag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Årsredovisning BEAB 2014

17 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser BELOPP I TKR KONCERNEN MODERBOLAGET Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Bankräkningar SUMMA Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga Kassaflödesanalys BELOPP I TKR KONCERNEN MODERBOLAGET Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Betald skatt KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITAL Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning (+) av varulager Ökning(-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning (-) av rörelseskulder KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Investeringsverksamheten Lämnade aktieägartillskott Förvärv av materiella anläggningstillångar Avyttring av materiella anläggningstillångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Avyttring av finansiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Finansieringsverksamheten Erhållna koncernbidrag Amortering av låneskulder Amortering av leasingskuld Lämnade koncernbidrag KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT Årsredovisning BEAB

18 Redovisningsprinciper Belopp i tkr om inget annat anges. Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och, för första gången också enligt, Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som framgår nedan. BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIP Införandet av BFNAR 2012:1 har inneburit ett byte av redovisningsprinciper. Införandet har dock endast haft mindre effekt på resultat- och balansräkningarna. För att uppnå jämförbarhet över koncernens/moderföretagets utveckling och ställning har omräkning skett av jämförelseåret. Nyckeltalen har också räknats om för 2013, men inte för övriga år. Värderingsprinciper mm Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. INTÄKTER Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheten, d.v.s. produktion, försäljning och distribution av el och värme, anslutningsavgifter, avfallshantering samt entreprenadavtal. Intäkter från övrig entreprenadverksamhet redovisas bland övriga intäkter. Samtliga intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter, moms och energiskatter. FÖRSÄLJNING AV VAROR Energiförsäljning intäktsredovisas vid leverans. ANSLUTNINGSAVGIFTER Avgifter som betalas av kunden för anslutning till elnätet intäktsredovisas i den omfattning som avgiften inte är för att täcka framtida åtaganden. ENTREPRENADAVTAL Inkomst från uppdrag på löpande räkning redovisas som intäkt i takt med att arbete utförs och material levereras eller förbrukas. ELCERTIFIKAT Intäkter av elcertifikat som tilldelats från Svenska Kraftnät genom egen produktion redovisas i den månad som produktionen sker. Elcertifikat värderas till verkligt värde för produktionsmånaden och ingår i posten övriga rörelseintäkter. UTSLÄPPSRÄTTER Intäkter från utsläppsrätter redovisas i takt med att tilldelning görs. Utsläppsrätter värderas till verkligt värde vid tilldelningstidpunkt och ingår i posten övriga rörelseintäkter. LÅNEUTGIFTER Samtliga låneutgifter kostnadsförs under det räkenskapsår som de hänför sig till. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer. Avskrivningar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. 18 Årsredovisning BEAB 2014

19 Följande avskrivningstider tillämpas: Koncern år Moderföretag år Immateriella anläggningstillgångar: - Godwill Övriga immateriella anläggningstillgångar 5 5 Materiella anläggningstillgångar: Byggnader - Byggnader för elproduktion, vattenkraft Övriga byggnader Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar - Anläggningar för elproduktion, vattenkraft Anläggningar för värmeproduktion Anläggningar för värmedistribution Anläggningar för eldistribution Inventarier, verktyg och installationer Det bokförda restvärdet avseende byggnader består endast av stommar, varför någon uppdelning inte skett på komponenter. För maskiner och andra tekniska anläggningar har däremot skillnaden i förbrukning av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Maskiner och andra tekniska anläggningar består därför av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar enligt de intervall som anges ovan. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas i de enskilda företagen som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. NEDSKRIVNINGAR - MATERIELLA OCH IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om det inte går att beräkna en enskild tillgångs återvinningsvärde beräknas återvinningsvärdet för hela den kassagenererande enhet som tillgången hör till. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och de risker som avser tillgången. En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats. LEASING - LEASETAGARE Alla leasingavtal har klassificerats som finansiella eller opera tionella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasing avtal enligt vilka de risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett operationellt leasingavtal är ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal. Finansiella leasingavtal Rättigheter och skyldigheter enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång och skuld i balansräkningen. Vid det första redovisningstillfället värderas tillgången och skulden till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Utgifter som är direkt hänförbara till ingående och upplägg av leasingavtalet läggs till det belopp som redovisas som tillgång. Efter det första redovisningstillfället fördelas minimileaseavgifterna på ränta och amortering av skulden enligt effektiv räntemetoden. Variabla avgifter redovisas som kostnader det räkenskapsår de uppkommit. Den leasade tillgången skrivs av över nyttjandeperioden. Operationella leasingavtal Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. VARULAGER Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först utprincipen. I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och de indirekta kostnader som utgör mer än en oväsentlig del av den sammanlagda utgiften för tillverkningen. Vid värdering har hänsyn tagits till normalt kapacitetsutnyttjande. Elcertifikat och utsläppsrätter Elcertifikat och utsläppsrätter har klassificerats som omsättningstillgångar och redovisas som varulager. Elcertifikaten och utsläppsrätterna är upptagna till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut-principen. Årsredovisning BEAB

20 Råvaror och förnödenheter Varulagren, som består av bränslelager (avfall för förbränning, olja samt flis och trädelar) samt av lager för elmaterial, kabel och värmeväxlare, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut- principen. I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan part och företaget inte längre har kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört. Värdering av finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärdet, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Kundfordringar som utgör omsättningstillgångar värderas, enligt en schablonmässig metod, till det belopp som beräknas inflyta. Vid värdering tas hänsyn till historiska kundförluster och ett belopp för osäkra fordringar skuldförs i balansräkningen. Övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med tillägg för eventuella uppskrivningar. Värdering av finansiella skulder Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utgifter som är direkt hänförliga till upptagande av lån korrigerar lånets anskaffningsvärde och periodiseras enligt effektivräntemetoden. Säkring av ränterisk Ränteswappar som effektivt säkrar kassaflödesrisk i räntebetalningar på skulder värderas till nettot av upplupen fordran på rörlig ränta och upplupen skuld avseende fast ränta och skillnaden redovisas som räntekostnad respektive ränteintäkt. Säkringen är effektiv om den ekonomiska innebörden av säkringen och skulden är densamma som om skulden istället hade tagits upp till en fast marknadsränta när säkringsförhållandet inleddes. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar till anställda efter avslutad anställning Avgiftsbestämda pensionsplaner Avgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad. Obetalda avgifter redovisas som skuld. Förmånsbestämda pensionsplaner Koncernen, liksom företagen ingående i koncernen, har inte några förmånsbestämda pensionsplaner. Ersättningar vid uppsägning En avsättning för avgångsvederlag redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. Avsättning görs för den delen av uppsägningslönen som den anställde får utan arbetsplikt, med tillägg för sociala avgifter. SKATT Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock inte för temporära skillnader som härrör från första redovisningen av goodwill. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skatte mässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen och har inte nuvärdeberäknats. Uppskjutna skattefordringar har värderats till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas varje balansdag. I koncernbalansräkningen delas obeskattade reserver upp på uppskjuten skatt och eget kapital. 20 Årsredovisning BEAB 2014