Arbetsmarknadsutsikterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna"

Transkript

1 Ura 2010:3 ISBN Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010

2 Text: Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Text-och bildredigering: Gun Westberg Grafisk form: ETC Eftertryck tillåten med angivande av källa

3 Ura 2010:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...2 Uppföljning av tidigare prognoser Internationell översikt Finansiella marknader Svensk ekonomi...22 Efterfrågan på arbetskraft Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industrin...49 Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster...64 Utbudet av arbetskraft...70 Arbetslösa och inskrivna vid Arbetsförmedlingen Utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken...84 Utlandsfödda...88 Inskrivna med funktionshinder...90 Äldre år...92 Korttidsutbildade högst grundskola...93 Matchningsläget...94 Bilaga Metod och urval...98

4 Arbetsmarknadsutsikterna våren Sammanfattning Förbättring på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden har visat allt fler tecken på att försämringen inom privat näringsliv har upphört och övergått i en uppgång, och resultatet från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning av cirka arbetsställen indikerar en fortsatt återhämtning under andra halvåret 2010 med ytterligare förstärkning under Sysselsättningen visar redan tecken på att öka och den utvecklingen förstärks undan för undan. Arbetslösheten ökar emellertid ytterligare en tid och nedgången blir därefter förhållandevis svag. Det beror på att allt fler ställer sig till arbetsmarknadens förfogande, och det gäller bland annat utrikesfödda. Detta får i grunden betraktas som positivt eftersom rekryteringsbehovet stiger, beroende inte bara på en ökad aktivitet i ekonomin utan också på att många kommer att gå i pension under åren 2010 till Arbetslösheten beräknas öka från 8,4 procent 2009 till 9,3 procent Under 2011 minskar arbetslösheten marginellt och bedöms uppgå till 9,0 procent. Optimistiska företag Sedan hösten 2009 har efterfrågan på företagens varor och tjänster ökat och företagen räknar med en kraftig ökning av efterfrågan under det närmaste året, enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Fortfarande är de lediga personalresurserna stora även om de krympt sedan hösten 2009 och mycket talar för att de lediga personalresurserna snart tömts. Denna gång är framtidsoptimismen stor inom samtliga undersökta näringsgrenar. Detta tyder på en bred uppgång 2010 och 2011, vilket påverkar hela landet gynnsamt. Resultatet från Arbetsförmedlingens undersökning styrks också av ett flertal andra indikatorer för arbetsmarknaden. Antalet varsel om uppsägning har gått tillbaka kraftigt och nivån får nu betraktas som låg. Antalet lediga platser ökar dessutom stadigt. Konjunkturinstitutets barometerundersökningar redovisar också att perioden av personalneddragningar är över och att företagen planerar för att öka antalet anställda under de kommande tre månaderna. Till detta kan läggas att sysselsättningen har ökat sedan slutet av 2009, enligt den säsongrensning och trendning som SCB redovisar. Den globala ekonomin förstärks Det stora raset i världsekonomin upphörde ungefär i mitten av Därefter har det skett en gradvis återhämtning av världshandeln. Det som drivit upp den globala BNP-tillväxten är en god utveckling i de expansiva ekonomierna i Indien och Brasilien, och i synnerhet Kina. Den kinesiska ekonomin växte med starka 11,9 procent under första kvartalet Förenta staternas ekonomi är inne i en tydlig återhämtningsfas. Även för de europeiska länderna har den ekonomiska aktiviteten vänt upp, men uppgången sker från en låg nivå och takten är långsam. De europeiska ekonomierna plågas av krisen i Grekland och oron är stor att den ska spridas till andra skuldtyngda länder. Det finns också en spridningsrisk till andra delar av världen eftersom exporten till Europa kan komma att försvagas när Europa drar åt svångremmen. De stora budgetsaneringsprogram som nu aviserats kommer att genomföras snabbt vilket talar för att återhämtningen blir långsam och ryckig och det återstår mycket att göra innan utvecklingen är på rätt köl igen. Vi antar i denna

5 Arbetsmarknadsutsikterna våren prognos att Greklandskrisen inte sprider sig och att global BNP växer med knappt 4 procent 2010 och med lite mer Svensk ekonomi återhämtar sig Nationalräkenskaperna redovisar att den svenska ekonomin började växa från andra kvartalet 2009, men ökningen var förhållandevis svag. Mellan fjärde kvartalet 2009 och första kvartalet 2010 tog dock BNP ett rejält kliv uppåt då den ökade med 1,4 procent i säsongrensade tal. Uppräknat till årstakt motsvarar den ökningen 5,7 procent. Bakom detta låg en stark ökning av privat konsumtion, lageruppbyggnad och en god exporttillväxt. SCB har reviderat BNP-siffrorna flera gånger och enligt den senaste redovisningen föll BNP med hela 5,1 procent mellan 2008 och Under loppet av 2009 utvecklades dock BNP svagare än vad olika indikatorer pekat på. Det finns emellertid några faktorer som kan tala för att Sverige släpar efter i den globala konjunkturen. Dels förblir den globala investeringskonjunkturen svag ytterligare en tid, samtidigt som Sveriges exportinnehåll av insats- och investeringsvaror är stort. Dels är exportörerna mycket beroende av Europakonjunkturen då cirka 75 procent av exporten går dit. De framåtriktade indikatorerna har pekat uppåt sedan våren 2009 och styrkan i uppgången har tilltagit stadigt. Konjunkturinstitutet presenterar ett sammanvägt index för den svenska ekonomin som visar att den bottnade under våren 2009 och därefter har förstärkts markant. Sedan slutet av 2009 signalerar denna indikator att BNP växer snabbare än det historiska genomsnittet. Inköpschefsindex vände också upp under våren 2009 och har också förstärkts successivt. Även Arbetsförmedlingens intervjuundersökning redovisar ett omslag i konjunkturen under fjolåret. Slutligen började sysselsättningen öka svagt under slutet av fjolåret vilket var tidigt med hänsyn till den marginella förbättringen i BNP. Utsikterna för de kommande åren är också goda även om internationella händelser kan kasta grus i maskineriet. Dock påverkas svensk export av de europeiska budgetbesparingarna, och dessutom påverkas privat konsumtion i Sverige 2011 av kommande räntehöjningar. Till detta kommer att ökningen i offentlig konsumtion dämpas Detta bedöms dämpa tillväxttakten i ekonomin BNP beräknas komma att öka med 3,1 procent 2010 och med 2,8 procent Det betyder att det dröjer ända till hösten 2011 innan värdet på BNP återgått till det som rådde före den finansiella krisen Bakom BNP-raset 2009 låg både en påtaglig nedgång av antalet arbetade timmar och en försvagad produktivitet. Anmärkningsvärt är att produktiviteten i privata näringslivet försvagats tre år i följd. Detta betyder att trots kraftiga personalneddragningar har dessa inte varit tillräckliga i förhållande till efterfrågan på varor och tjänster. Det innebär också att enhetsarbetskostnaderna stigit successivt vilket gröpt ur konkurrenskraften, något som emellertid motverkats av att kronan försvagats. Detta talar också för att privat näringsliv till en viss del kan möta en stigande efterfrågan på varor och tjänster med befintliga personalresurser, varför antalet arbetade timmar kommer att öka snabbare än sysselsättningen. Vi bedömer att främst en ökad produktivitet bidrar till den ökade tillväxten under 2010, men totala antalet arbetade timmar ökar också, med 1,1 procent. Även under 2011 bidrar både ökad produktivitetstillväxt och fler arbetade timmar till BNPtillväxten, men bidraget från timmarna ökar undan för undan och ökningen av totala antalet arbetade timmar mellan 2010 och 2011 beräknas till 2,2 procent.

6 Arbetsmarknadsutsikterna våren Sysselsättningen ökar åter Sysselsättningen började öka under fjärde kvartalet 2009 och den utvecklingen har fortsatt under årets fyra första månader. Från början av fjärde kvartalet 2009 till april 2010 har sysselsättningen ökat ungefärligt med personer i åldern år. Det betyder att jobbförlusten på cirka arbetstillfällen under perioden maj 2008 till oktober 2010 börjat återtas. Hela ökningen av sysselsättningen faller på tillfälligt anställda medan fast anställda fortsatt att minska. Dessutom är det männen som stått för den ökade sysselsättningen vilket är en följd av att det är främst mansdominerade yrkesområden som dragit nytta av den ökade aktiviteten i ekonomin. En intressant iakttagelse är att utrikesfödda i åldern år inte fått vidkännas ett minskat antal sysselsatta under recessionen, vilket betyder att hela jobbförlusten drabbat svenskfödda. Däremot har sysselsättningsgraden försvagats för utrikesfödda till följd av en snabb tillväxt av befolkningen i aktiv ålder. Sett på utbildningsbakgrund har sysselsättningen fallit kraftigt för förgymnasialt utbildade och gymnasieutbildade medan antalet sysselsatta med lång eftergymnasial utbildning till och med blev fler under Sysselsättningsgraden minskade emellertid, vilket är en följd av en god ökning av antalet invånare med denna utbildningsbakgrund i befolkningen. Sammantaget för hela arbetsmarknaden beräknas antalet sysselsatta komma att öka med personer 2010 och med år Kraftig ökning av arbetskraftsutbudet Utbudet av arbetskraft har utvecklats betydligt starkare än väntat. Normalt minskar utbudet av arbetskraft när arbetsmarknaden försvagas, många lämnar exempelvis arbetsmarknaden för studier. Det skedde också en marginell försvagning från inledningen av 2009 till juli 2009 men därefter har utbudet av arbetskraft ökat starkt och från juli 2009 till april 2010 kan ökningen skattas till närmare personer i åldern år. Bakom den siffran ligger en påtaglig tillväxt av befolkningen i aktiv ålder och det faktum att den aktiva befolkningen upprätthållit sitt arbetskraftsdeltagande väl. Arbetskraften har ökat särskilt tydligt för dem med lång eftergymnasial utbildning och för utrikesfödda, i synnerhet för dem födda utanför Europa. Dessutom har utbudet förstärkts för dem som är äldre än 44 år. Vidare var ökningen av arbetskraften betydligt starkare för männen än för kvinnorna. Den utbudshöjande politiken tycks ha givit avsedd effekt, det sker exempelvis en kontinuerlig överföring från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Antalet beräknas till cirka år 2010 och till knappt år Det finns ingenting i dagsläget som talar för att denna utveckling kommer att brytas under prognosperioden. Det innebär att utbudet av arbetskraft kommer att öka med personer mellan 2009 och 2010, men genom att bland annat den demografiska effekten försvagas 2011 beräknas utbudsökningen då dämpas till personer. Industrin andas optimism Industrin svarade för en mycket stor del av jobbförlusten under 2009, men nu tyder allt på att nedskärningarna i stort sett ebbat ut, enligt både Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och Konjunkturinstitutets barometerundersökningar. Industrin bedömer också att efterfrågan på dess varor fortsätter att förstärkas under det närmaste året, men att den ökade produktionen till viss del kan utföras med befintliga personalresurser, vilket betyder att produktivitetstillväxten blir god

7 Arbetsmarknadsutsikterna våren under det kommande året. Nästan hela industrisektorn är också inne i en positiv process och det är egentligen bara läkemedelsindustrin som går svagt. Antalet sysselsatta minskade med nästan personer under 2009 och mellan 2009 och 2010 beräknas nedgången till personer. En stor del av nedgången beror på ett negativt överhäng från 2009 till 2010 och det betyder att sysselsättningen endast kommer att förändras svagt från dagsläget till slutet av året. Under 2011 räknar vi med en viss sysselsättningsökning på cirka personer. Rekryteringsproblemen ligger på en mycket låg nivå och eftersom tillgången på arbetslösa industriarbetare är stor dröjer det innan rekryteringsproblemen stiger mer påtagligt. Dock förekommer vissa svårigheter att få tag på kvalificerade yrkesarbetare samt tekniker och ingenjörer. Byggnadsverksamheten räknar med bättre tider Byggkonjunkturen har förstärkts och företagen ser det kommande året an med allt större tillförsikt. Lågkonjunkturen drabbade husbyggarna påtagligt medan aktiviteten höjdes inom anläggningssektorn. För det kommande året förutser byggföretagen en ökad efterfrågan på deras tjänster. Enligt vår bedömning är det husbyggarna som går in i en allt starkare konjunktur medan konjunkturen för anläggningssektorn kommer att dämpas Sysselsättningen har försvagats och minskningen mellan 2008 och 2009 uppgick till personer. Nedgången bromsade dock in våren 2009 och under hösten märktes en begynnande ökning. Byggföretagen planerar också för fler anställda under de kommande åren. Mellan 2009 och 2010 beräknas sysselsättningen öka med personer och med personer under Rekrytringsproblemen ligger i ett historiskt perspektiv på en låg nivå, men ändå har lite mer än vart femte byggföretag upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret. Rekryteringsproblemen har också ökat något jämfört med Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren och hösten Det mesta talar också för att rekryteringsproblemen ökar stadigt under de kommande åren. Samtidigt kommer dock lärlingar och nyutbildade att ha fortsatt svårt att få jobb, men deras situation förbättras dock under kommande år. Privat tjänstesektor förblir sysselsättningslokomotivet Den globala finansiella krisen drabbade den privata tjänstesektorn i förhållandevis liten utsträckning. Sysselsättningsnedgången mellan 2008 och 2009 stannade vid endast personer i en sektor som sysselsätter nästan 2 miljoner personer. Området är mycket heterogent men flertalet av de olika näringarna inom privat tjänstesektor är mycket positiva för det närmaste året. De räknar med en tydlig ökning av efterfrågan på deras tjänster och företagen planerar också för fler anställda. Det skedde också en viss ökning av antalet sysselsatta första kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal året innan. Handelns konjunktur har förstärkts undan för undan och man räknar med påtagligt ökad försäljning under det närmaste året. Området genomför många rekryteringar under ett år och är en viktig ingång till arbetslivet för ungdomar. Det pågår dock fortsatt stora rationaliseringar för att minska personalbehovet. Trots att 2009 var ett hyggligt år minskade sysselsättningen något. Det mesta talar för en i stort sett oförändrad sysselsättning under prognosperioden. Hotell och restaurangnäringen har klarat av konjunktursvackan överraskande bra, detta trots att hushållen blivit alltmer sparsamma. Sysselsättningen förändrades endast marginellt nedåt och allt

8 Arbetsmarknadsutsikterna våren talar för en ökad sysselsättning under prognosperioden. Företag verksamma inom området företagstjänster har blivit alltmer positiva inför framtiden och de räknar med en påtagligt stigande efterfrågan på sina tjänster under det kommande året. Företagen planerar för en markant ökning av antalet anställda. Den stärkta konjunktur som väntas kommer att påverka transportsektorn gynnsamt och sysselsättningen bedöms därför öka gradvis. Sammantaget beräknas sysselsättningen komma att öka med cirka personer inom den privata tjänstesektorn under 2010 och med under Vikande kommunal sysselsättning 2010 och 2011 Den kommunala ekonomin blev mycket bättre än väntat 2009, vilket är en följd av att arbetsmarknaden inte försämrades lika mycket som befarades våren 2009, och till detta kommer kommunala besparningsprogram samt engångsintäkter. De kommunala statsbidragen höjs tillfälligt 2010, vilket innebär att den kommunala ekonomin förblir stark även i år. Kommunerna planerar dock inte för att expandera sina verksamhetsområden utan pengarna används i första hand för investeringar, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Bakgrunden är att det finns en stor försiktighet med att öka kostnadsnivån långsiktigt. Redan 2011 krymper det kommunala resultatet kraftigt trots att skattebasen förstärkts. Antalet kommunalt anställda fortsätter att krympa både 2010 och 2011 enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. En central förklaring är fortsatt överföring av verksamhet från kommunal huvudman till privat huvudman. Kommunerna planerar för att minska personalen i grundskolan och gymnasieskolan vilket främst beror på demografin. Däremot upphör neddragningarna inom äldre- och handikappomsorgen medan vuxenutbildningen fortsätter att expandera. Barnomsorgen har upphört att minska och för prognosåren planeras för en viss ökning. Också Landstingens ekonomi förstärktes påtagligt 2009 och även här har man fått tillfälligt höjda statsbidrag för Liksom för kommunerna försämras dock landstingsekonomin Landstingen planerar för färre anställda och det är främst primärvården som krymper. Den statliga ekonomin är stark, men några större förändringar av antalet sysselsatta väntas inte under åren 2010 och Sysselsättningen inom den offentliga tjänstesektorn bedöms komma att uppvisa små förändringar 2010 för att minska med personer år I denna kalkyl har hänsyn tagits till de verksamheter som överförs till privat huvudman. Arbetslösheten bedöms minska svagt Arbetslösheten har fortsatt att öka, även om ökningstakten dämpats. Det betyder att inflödet i arbetslöshet är större än utflödet från arbetslöshet, till exempelvis arbete. Inflödet i arbetslöshet har ändrat karaktär. Det har skett en gradvis minskning av dem som lämnar arbete för arbetslöshet samtidigt som fler gått till arbetslöshet från att ha stått utanför arbetskraften, exempelvis i studier, i sjuk- och aktivitetsersättning med mera. Ett annat sätt att uttrycka detta är att arbetslöshetsrisken för sysselsatta minskat medan det inte skett någon större förändring för grupper som är på väg in på arbetsmarknaden. Det finns också tydliga indikationer på att arbetslöshetsperiodernas längd stiger undan för undan. En slutsats är att nya arbetslösa går före i kön när det gäller arbete. Arbetslösheten har stigit stadigt och nådde 9,8 procent i april 2010, vilket kan jämföras med 8,5 procent för ett år sedan. En säsongrensad och trendad tidsserie visar också att arbetslösheten fort-

9 Arbetsmarknadsutsikterna våren satt att stiga, men att ökningstakten dämpats något. Bakom denna utveckling ligger en stark ökning av kvinnornas arbetslöshet medan männens arbetslöshet till och med har minskat något. I april 2010 uppgick kvinnornas arbetslöshet till 9,9 procent och männens till 9,6 procent, vilket sammanhänger med att arbetsmarknaden för stora yrkesgrupper inom mansdominerande områden upphört att försämrats och att kvinnorna dominerar bland de arbetslösa heltidsstuderande. Gruppen heltidsstuderande arbetslösa har sedan våren 2009 svarat för hela ökningen av arbetslösheten i arbetskraftsundersökningen, vilket bland annat kan bero på en kraftig ökning av antalet personer i aktivitetsstöd vid Arbetsförmedlingen. Denna del av arbetslösheten har ökat för både män och kvinnor, men nivån är klart högre för kvinnorna. En annan iakttagelse är att ökningstakten i denna del av arbetslösheten tilltagit för kvinnorna det senaste halvåret, medan den dämpats för männen. Detta ligger bakom den ökade kvinnliga arbetslösheten. När det gäller arbetslösa som inte studerar har nivån vikit kraftigt för männen medan den förblivit i stort sett oförändrad för kvinnorna. Under åren 2010 och 2011 fortsätter arbetskraften att växa kraftigt och trots en tydlig ökning av sysselsättningen blir effekten på arbetslösheten förhållandevis liten. Mellan 2009 och 2010 beräknas arbetslösheten komma att öka från 8,4 procent till 9,3 procent. Arbetslösheten sjunker sedan svagt 2011 och bedöms då som årsgenomsnitt uppgå till 9,0 procent. Många stora utmaningar Arbetsmarknadspolitiken står inför en rad stora utmaningar. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat ansvar för olika grupper av personer som inte har ett arbete alla som kan och vill arbeta ska kunna komma ut i sysselsättning. Detta utökade ansvar gäller personer som utförsäkrats inom sjukförsäkringssystemet, och dessutom ska Arbetsförmedlingen från och med år 2011 ta ett helhetsgrepp om inträdet i arbetslivet för en stor del av de personer som invandrat till Sverige. Till detta ska läggas de redan stora utmaningarna för grupper som blivit arbetslösa i kölvattnet av lågkonjunkturen. Det utvidgade ansvaret tillsammans med den höga arbetslösheten innebär större påfrestningar inom arbetsmarknadspolitiken än på mycket lång tid. Det finns växande grupper av arbetslösa där olika insatser inom arbetsmarknadspolitiken blir utomordentligt viktiga. Antalet personer utan arbete i grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden kommer att bli stort under åren 2010 och En allvarlig risk är att den stora totala volymen av arbetslösa leder till att arbetslöshetstiderna blir allt längre för många personer i dessa mer utsatta grupper av arbetslösa. Längre arbetslöshetstider leder ofta till att berörda personer kommer allt längre från ett nytt arbete. Följande grupper bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under åren 2010 och 2011: Ungdomar med bristfällig utbildning Utomeuropeiskt födda Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år Personer utan arbete med högst förgymnasial utbildning Arbetslösa inom yrken med hög arbetslöshet, strukturarbetslösa

10 Arbetsmarknadsutsikterna våren Stort tillskott av utlandsfödda De senaste årens invandring kan komma att medföra ett tillskott av utrikes födda på arbetsmarknaden på omkring personer. En del av dem har redan trätt ut i arbetskraften men många återstår. Under det senaste året har antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen ökat med cirka , och huvuddelen eller cirka saknar arbete. Inom en femårsperiod kan uppskattningsvis av de invandrade ha trätt ut på arbetsmarknaden. Tillskottet av invandringen ställer stora krav på effektiv mottagning och integration i arbetslivet. Bland annat ställs stora krav på kommunernas undervisning i svenska för invandrare, sfi. Detta led har under många år pekats ut som en svag länk när det gäller inträdet i arbetslivet. Det är viktigt att detta första steg lyckas så att det skapas goda förutsättningar för ett smärtfritt inträde på arbetsmarknaden. I nästa skede blir själva inträdet på arbetsmarknaden en stor utmaning. Antalet funktionshindrade ökar snabbare Antalet personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen stiger nu i snabbare takt än tidigare. Hittills är det främst en sämre konjunktur som inverkat på antalet inskrivna med funktionshinder, men liksom för utomeuropeiskt födda tillkommer en ytterligare faktor ett ökat tillskott från personer som tidigare befunnit sig utanför arbetskraften. Många utförsäkrade från sjukförsäkringssystemet som bedöms ha en viss arbetsförmåga förs över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. År 2010 beräknas antalet som överförs mer än fördubblas jämfört med åren närmast innan. Prövningen av arbetsförmågan bland dem som utförsäkrats och överförts till Arbetsförmedlingen startade i januari 2010 vilket innebär att det ännu är för tidigt att dra några säkra slutsatser om hur många personer som kan söka sig ut i arbetslivet igen. Äldre drabbas ofta av långa tider utan arbete Arbetslösa i åldrarna år förblir ofta utan arbete under lång tid och det är svårt att finna lösningar på arbetsmarknadssituationen. Möjligheten att snabbt finna ett arbete är nämligen betydligt mindre än för personer i lägre åldrar, oavsett kön och utbildningsnivå. Andelen med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga är dessutom klart större än i andra åldrar, nästan var fjärde av dem som är utan arbete (arbetslösa eller i aktivitetsstöd), vilket är en ytterligare försvårande faktor för att finna jobb. Många med kort utbildning drabbas hårt Det har skett ett stort tillskott av personer med högst förgymnasial utbildning bland de inskrivna vid Arbetsförmedlingen. På knappt två år har antalet utan arbete fördubblats till drygt personer. En stor del av denna stora grupp kommer att möta en hård konkurrens om jobben under prognosperioden. Arbetsgivarna höjer normalt kraven på kompetens vid rekryteringar i en situation då tillgången på arbetskraft är god. Arbetssökande med högre utbildning har därmed avsevärt större chanser när jobben tillsätts och de arbetssökande som har kortast utbildning får extra svårt att komma ut i arbete. Utvecklingen går oundvikligen mot fler arbetslösa med kort utbildning. För många av dessa personer är det stor risk att de får svårt att komma in i arbetslivet under åren 2010 och 2011 och det

11 Arbetsmarknadsutsikterna våren finns även en uppenbar risk för att arbetslöshetsperioderna växer och att de drabbade med tiden slås ut från arbetskraften. Här är några faktorer som pekar mot fler korttidsutbildade utan arbete: Stort tillskott av korttidsutbildade genom att en stor andel av de nyligen invandrade från länder utanför Europa saknar gymnasieutbildning. Stort tillskott genom att var femte svenskfödd elev och fyra av tio med utländsk härkomst i varje årskull inte har fullföljd gymnasieutbildning. Tillskott av korttidsutbildade genom överföringen från Försäkringskassan. Viss brist som kan öka på sikt Rekryteringsläget är gynnsamt i ett kortsiktigt perspektiv. Det finns ett betydande utrymme att öka sysselsättningen utan att det uppstår störningar i form av matchningsproblem. Men eftersom arbetskraftsefterfrågan fortsätter att förstärkas ett par år framåt i tiden kommer tillgången på utbildad arbetskraft att sina inom allt fler yrkesgrupper. Generationsväxlingen då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden bidrar dessutom till att arbetskraftspotentialen krymper snabbare än under tidigare konjunkturuppgångar. Kortsiktigt är det viktigt att notera att arbetsgivarna alltid höjer kompetenskraven vid rekryteringar när tillgången på arbetskraft är god. Det kan betyda att det relativt tidigt kan komma signaler om arbetskraftsbrist. Det är i det sammanhanget viktigt att se dessa signaler mot bakgrund av att kraven trissats upp och att det i många fall finns en marginal att justera ner kraven något. Den konjunkturnedgång som vi haft har inte drabbat alla yrken med full kraft. De yrken som drabbats hårdast finns på gymnasienivå. Vissa yrken har endast drabbats i begränsad omfattning, framför allt flera yrken på högskolenivå. Den ökade brist på arbetskraft som förutses finns således på högskolenivå, till exempel inom IT, teknik och sjukvård. Inom flera yrken inom dessa områden finns ett strukturellt underskott på utbildade och om arbetskraftsefterfrågan fortsätter att öka för dessa grupper blir bristen allt mer framträdande under prognosperioden. Konjunkturnedgången inom byggnadsverksamheten blev ovanligt kortvarig och om utvecklingen inom bygg- och anläggningsområdet blir god framöver kommer bristen på utbildade att bli allt tydligare inom flera byggyrken. Inom följande yrkesgrupper kan bristen på utbildade växa under åren 2010 och 2011: Specialistyrken inom teknik och data Specialistyrken inom hälso- och sjukvård Vissa yrken inom byggnadshantverk samt inom anläggningsverksamhet Kvalificerade yrkesarbetare inom industrin Hög arbetslöshet inom vissa yrken Överskotten på arbetskraft i förhållande till efterfrågan har ökat inom en rad yrken och är för närvarande det klart dominerande problemet när det gäller matchningen mellan utbud och efterfrågan. De yrken som drabbats i särklass hårdast av lågkonjunkturen är en rad industriyrken. Under lågkonjunkturen har antalet personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen utan arbete inom industriyrken mer än fördubblats och inom vissa kategorier finns nu tre gånger så många arbetslösa eller programinskrivna som för två år sedan. Många av dem som blivit arbetslösa har högst för-

12 Arbetsmarknadsutsikterna våren gymnasial utbildning och är män. Arbetslösheten är också hög inom delar av service och försäljning och de som drabbats av arbetslöshet har i många fall kort skolutbildning. En stor utmaning för arbetsmarknadspolitiken blir att förändra denna bild av yrkesmässiga obalanser, underlätta yrkesrörlighet och undvika att arbetslösa blir fast i tillbakagående yrken eller yrken med konstant hög arbetslöshet där utsikterna att finna ett nytt arbete är små. Dessa yrkesgrupper innehåller även arbetslösa som inte kunde finna arbete under föregående högkonjunkturperiod och de yrkena har nu än högre arbetslöshet. Dessa grupper benämns ofta som strukturarbetslösa. Bland de strukturarbetslösa återfinns många som har en bristfällig utbildning, exempelvis ungdomar som inte lyckas med att genomföra en gymnasieutbildning och utrikes födda med kort skolutbildning. En del av dem som förs över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen riskerar också att hamna i gruppen strukturarbetslösa. Det finns också en stor risk för att många av de industriarbetare som förlorat jobbet under lågkonjunkturen blir arbetslösa under lång tid. Neddragningarna av personal har till stor del skett inom mansdominerade yrken och erfarenheterna från 1990-talskrisen visar att benägenheten att vidareutbilda sig och/eller byta yrke bland män är låg. Även mot den bakgrunden finns en stor risk för att den strukturella arbetslösheten fastnar på en hög nivå.

13 Arbetsmarknadsutsikterna våren Valda indikatorer Procentuell förändring BNP, till marknadspris 4,2 3,2 4,3 3,3-0,4-5,1 3,1 2,8 Antal arbetade timmar 0,8 0,2 1,3 3,5 1,6-2,9 1,1 1 2,2 Produktivitetstillväxt 3,4 3,0 3,0-0,2-2,0-2,2 2,0 0,6 KPIF, inflation, årsgenomsnitt 1,1 1,1 1,4 1,5 2,7 1,9 2,1 1,1 Timlön, procentuell förändring 3,3 3,1 3,1 3,3 4,3 3,4 2,1 2,3 Hushållens reala disp. inkomster 1,3 2,1 3,8 5,4 3,0 0,9 1,0 2,5 Privat konsumtion 2,8 2,8 2,7 3,7-0,1-0,8 3,3 2,7 Sparkvot, inkl. avtalspension 6,1 5,5 6,6 8,8 11,1 12,5 10,6 10,4 Nyckeltal 2 Tusental personer Förändring, tusental Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraft Arbetskraft (rev) Sysselsatta Sysselatta (rev) Arbetslösa Arbetslösa (rev) Procent av arbetskraft 7,1 6,2 6,1 8,4 9,3 9,0 0,3-0,9-0,1 2,3 0,9-0,3 % av arbetslraft (rev) 9,1 8,7 0,7-0,4 Konjunkturprogram Procent av arbetskraft 3,0 1,9 1,8 2,7 4,1 4,0 0,3-1,1 0 0,8 1,5-0,1 Med anledning av AKU-revideringen SCB reviderade den officiella arbetsmarknadsstatistiken, AKU, för perioden januari till april 2010 dagen innan denna prognos publicerades. De siffror, diagram och analyser i rapporten som bygger på SCB:s statistik avser tidigare publicerade uppgifter. Revideringen innebar betydande justeringar jämfört med tidigare publicerade värden från SCB. En preliminär justering av valda nyckeltal har emellertid gjorts, vilka redovisas i tabellen ovan. 1 Kalenderkorrigerat uppgår ökningen till 0,6 år 2010 och till 2,2 år Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. Samtliga grupper avser år.

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Ura 2009:2 ISBN 978-91-977809-5-7 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Ura 2009:1 ISBN 978-91-977809 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Tord Strannefors Hans Tydén Skribenter

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Ura 2007:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Ura 2008:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Hans Tydén Text- och bildredigering Gun Westberg Avstämningsdag

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Ura 2007:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 18 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Minskad risk för Grexit

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Konjunkturläget augusti 7 FÖRDJUPNING Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Stigande arbetslöshet medför en ökad risk för att fler blir långtidsarbetslösa. Jämfört med korttidsarbetslösa har långtidsarbetslösa

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Låg arbetslöshet en utmaning

Låg arbetslöshet en utmaning Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Ura 2003:9 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Ura 2008:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Ura 2004:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Örebro län Text Utredare Agneta Tjernström-Krooks Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer